Bevillningsutskottets betänkande nr 30.
1
Nr 30.
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner
om revision av GATT-avtalet i trädgårdsodlingens intresse,
m. in.
(l:a avd.)
Till bevillningsutskottet har hänvisats följande inom riksdagen väckta,
av utskottet till behandling i ett sammanhang upptagna motioner, nämligen
1) de likalydande motionerna 1:31 av herr Gustaf Elof sson m. fl., samt
II: 47 av herrar Hansson i Skegrie och Hansson i önnarp, vari hemställts, »att
riksdagen måtte uttala, att en revision av Gattavtalet bör komma till stånd,
som ger vårt land möjlighet att åstadkomma ett bättre och effektivare tullskydd
för trädgårdsodlingens produkter i såväl färsk som konserverad eller
på annat sätt beredd form, samt att vid förhandlingar om handelsavtal med
främmande makter trädgårdsodlingens intresse i detta avseende bör så långt
möjligt tillgodoses»; samt
2) de likalydande motionerna I: 114 av herr Lundqvist och II: 141 av herr
Nilsson i Bästekille in. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte i skrivelse till
Kungl. Maj :t hemställa, att det nu utgående tullskyddet för frukt utsträckes
att gälla även t. o. m. mars månad».
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda
yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande,
hänvisa till motionerna I: 31 och II: 141.
Vissa uppgifter rörande införseln till riket av färsk frukt under åren 1948
—1953 har sammanställts i en vid detta betänkande fogad bilaga. Av dessa
uppgifter framgår, bland annat, att hela införseln av färsk frukt stigit från
81 947 ton år 1948 till 212 610 ton år 1953. De i handelsstatistiken redovisade
värdena för nämnda importkvantiteter utgör 67,0 och 212,9 miljoner
kronor. Införseln har således under sexårsperioden 1948—1953 nära nog tredubblats.
ökningen faller huvudsakligen på apelsiner och bananer, men
även importsiffrorna för äpplen och päron utvisar en betydande stegring. I
fråga om sistnämnda frukter är att märka, att införseln varit särskilt stor
under de två sist förflutna åren.
Apelsiner är fria från tull sedan år 1929. Färska äpplen, päron, bananer
och citroner drager tull enligt nedanstående bestämmelser:
tull för
100 kilogram
äpplen:
under tiden 1—31 januari................................... 10 kronor
» »1 februari—30 juni.............................. fria
» » 1 juli-31 december............................. 20 kronor
1 Bihang till riksdagens protokoll 195b. 7 samt. Nr 30.
9
Bevillningsutskottets betänkande nr 30.
tull för
paron:
under tiden 1 januari —30 juni...............................fria
» 8 1 juli—31 december............................. 20 kronor
bananer ...................................................... 10 kronor
citroner....................................................... 5 kronor
Enligt de ursprungliga bestämmelserna i 1911 års tulltaxa gällde samma
tullsats för här ovan nämnda slag av frukter under hela året, nämligen 10
kronor för 100 kilogram. Sedermera vidtagna ändringar har medfört tullfrihet
för apelsiner och sänkning av tullen för citroner till 5 kronor, varjämte
en säsongmässig reglering av tullbeskattningen av äpplen och päron införts.
Tullfriheten för apelsiner liksom de nu gällande tullbestämmelserna för
äpplen, päron och citroner är bundna i allmänna tull- och handelsavtalet
(GATT).
Det allmänna importförbudet gäller alltjämt i fråga om färska eller enbart
kokade äpplen, päron och bananer. Genom beslut den 10 november 1953 har
statens jordbruksnämnd emellertid medgivit, att införsel av färska eller enbart
kokade äpplen och päron må under tiden 30 november 1953—30 juni
1954 på vissa villkor ske från flertalet länder utan särskild av nämnden utställd
importlicens. Övriga färska frukter är frilistade och kan således utan
licens införas från de länder, som tillhör organisationen OEEC.
Frågan om tullskyddet för den inhemska fruktodlingen behandlades av
1950 års riksdag i anledning av proposition nr 52 angående Sveriges anslutning
till allmänna tull- och handelsavtalet (GATT), m. m. I sitt betänkande
nr 26 hemställde 1950 års bevillningsutskott bl. a. att riksdagen måtte, med
bifall till propositionen, såvitt densamma hänvisats till bevillningsutskottet,
för sin del godkänna Sveriges anslutning till allmänna tull- och handelsavtalet
enligt det i Annecy upprättade anslutningsprotokollet. I betänkandet
anförde utskottet bl. a. följande:
»\ad därefter beträffar de enligt avtalet gjorda tullkoncessionerna är det
uppenbart, att dessa begränsa våra möjligheter att med tullar eller liknande
avgifter skydda olika grenar av inhemsk produktion. Koncessionerna ha
emellertid såvitt utskottet kunnat finna skett med all den varsamhet, som
varit förenlig med uppnåendet av förhandlingarnas syfte, och utskottet har
med tillfredsställelse funnit, att det varit möjligt att konstruera medgivandena
på ett sätt som ger viss rörelsefrihet vid en ur olika synpunkter önskvärd
revision av tulltaxan. Uteslutet är givetvis icke att vissa av de lämnade
koncessionerna, närmast de ovillkorliga tullnedsättningarna och bland dem
av allt att döma främst de som beröra trädgårdsodlingen, kunna komma att
förorsaka olägenheter för därav berörda produktionsgrenar. Dessa olägenheter
torde emellertid väl uppvägas av de fördelar, särskilt i form av ökade
exportmöjligheter, som avtalet otvivelaktigt är ägnat att medföra. I detta
sammanhang må jämväl erinras om de möjligheter, som enligt avtalets bestämmelser
finnas för revidering av de gjorda koncessionerna, därest detta
framdeles skulle visa sig av behovet påkallat.»
Bevillningsutskottets betänkande nr 30.
3
Vid betänkandet fanns fogat ett särskilt yttrande av herrar Gustaf Elofsson,
Niklasson och Jonsson i Skedsbygd.
Riksdagen biföll utskottets hemställan (r. skr. nr 88).
Vid 1951 års riksdag yrkades i de likalydande motionerna I: 111 av herrar
Hjalmar Nilsson och Ebbe Ohlsson samt II: 122 av herr Nilsson i Bästekille
in. fl. skrivelse till Kungl. Maj :t med begäran att Kungl. Maj :t vid tullöverenskommelser
ville utsträcka tullen för äpplen att gälla till den 1 april
samt att Kungl. Maj :t måtte vidtaga viss importbegränsning av utländsk
frukt. I sitt i anledning av motionerna avgivna betänkande nr 32 hemställde
1951 års bevillningsutskott att motionerna icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd. I nämnda betänkande fann utskottet det vara förklarligt, att
de inhemska odlarna hyste oro för framtiden och att krav framkommit om
att åtgärder måtte vidtagas från det allmännas sida till stöd och skydd för
fruktodlingen. Under erinran att genom allmänna tull- och handelsavtalet
(GATT) de tullbestämmelser som gällde beträffande frukt i stor utsträckning
bundits i förhållande till andra länder framhöll utskottet bl. a., att
vidtagandet av åtgärder i syfte att uppnå en höjning av det nuvarande tullskyddet
därför skulle — liksom även en skärpning av importregleringen —
otvivelaktigt komma att medföra stora svårigheter av handelspolitisk natur.
I betänkandet uttalade utskottet som sin mening vidare, att stora fördelar
för producenterna kunde vinnas genom upprättandet av en modern
och effektiv organisation för avsättning av den inhemska fruktskörden.
I en vid utskottsbetänkandet fogad reservation av herr Gustaf Elofsson
in. fl. yrkades skrivelse till Kungl. Maj :t med anhållan om skyndsam utredning
rörande de åtgärder i form av ytterligare tullskydd m. in., som borde
vidtagas för den svenska fruktodlingens stödjande, samt framläggande för
riksdagen av det förslag, vartill utredningen kunde föranleda.
Riksdagen biföll emellertid utskottets hemställan.
1951 års trädgårdsutredning har haft i uppdrag att i enlighet med de av
dåvarande chefen för jordbruksdepartementet i statsrådsprotokollet för
den 20 september 1951 angivna riktlinjerna verkställa utredning rörande
frågan om behovet av åtgärder för att förbättra avsättningsförhållandena
inom trädgårdsnäringen m. in. Enligt nämnda protokoll uttalade departementschefen
bl. a. följande:
»Skulle läget inom en eller flera grenar befinnas otillfredsställande, böra
orsakerna härtill undersökas samt möjligheterna att förbättra detsamma
prövas. Härvid bör dock iakttagas, att skälen för ett samhälleligt ingripande
äro helt andra och starkare beträffande sådan produktion, som kan hänföras
till nyttoproduktion, än i fråga om andra grenar av odlingen. Bland annat
med hänsyn härtill torde något ökat importskydd i form av tullhöjningar
eller andra importbegränsningar ej böra ifrågasättas, med mindre så befinnes
oundgängligen nödvändigt för att tillvarataga ur det allmännas synpunkt
angelägna intressen.»
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 30.
I sitt den 30 december 1952 avgivna betänkande har trädgårdsutredningen
under rubriken »gränsskydd» (s. 153) erinrat om att frågan om tullskyddet
å trädgårdsprodukter vore föremål för överväganden inom 1952
års tulltaxekommitté. Detta spörsmål hade därför ej upptagits till närmare
behandling av utredningen, även om enligt utredningens mening ett ökat
hänsynstagande till trädgårdsodlingens intressen i vissa avseenden syntes
motiverat på utrikeshandelns område.
I nämnda betänkande har trädgårdsutredningen lämnat vissa uppgifter
om konsumtionen av trädgårdsprodukter. Härav framgår bl. a. att hela
konsumtionen av färsk frukt inklusive bär i vårt land år 1951 uppgått till
omkring 382 000 ton med ett värde av 632 miljoner kronor. Man har räknat
med att nämnda konsumtion utgjordes till omkring 60 procent av inhemsk
frukt och till omkring 40 procent av importerad vara. Årskonsumtionen per
person har beräknats till följande kvantiteter, nämligen för inhemsk frukt
år 1948 till 25,0 och år 1951 till 32,2 kilogram samt för importerad frukt år
1948 till 11,8 och år 1951 till 21,4 kilogram. En betydande ökning i konsumtionen
har således ägt rum, vilken ökning emellertid är störst i fråga om
den importerade frukten.
Vid 1953 års riksdag yrkades i de likalydande motionerna I: 292 av herr
Lundqvist m. fl. och II: 198 av herr Nilsson i Bästekille m. fl. bland annat
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa alt åt tulltaxekommittén
måtte uppdragas att speciellt behandla frågan angående tulltaxorna
för frukt så skyndsamt att den förelåge klar före den 1 januari
1954. Syftet med detta yrkande var att förbereda förhandlingar angående
ändringar i de åtaganden i fråga om frukttullarna, som gjorts i samband
med Sveriges anslutning till GATT-avtalet, vars giltighetstid vad beträffar
tullkoncessionerna utlöpte vid nyss angivna tidpunkt. I sitt i anledning av
motionerna avgivna betänkande nr 26 anförde 1953 års bevillningsutskott
bl. a. följande:
»Utskottet har anledning räkna med att frågan angående förlängning av
giltighetstiden för tullbindningarna i GATT kommer att upptagas till behandling
under innevarande år och att i samband därmed en utredning
kommer att företagas i syfte att klarlägga de intressen, som beröres av dessa
tullbindningar för tiden efter år 1953. En dylik utredning kommer självfallet
att omfatta icke blott vissa frukttullar utan även sådana tullar för
andra importvaror som för närvarande är bundna. Någon påminnelse från
riksdagens sida i denna speciella angelägenhet finner utskottet sålunda icke
vara erforderlig.»
I enlighet med utskottets hemställan lämnades motionerna av 1953 års
riksdag utan åtgärd.
överenskommelse har numera träffats om en förlängning av giltighetstiden
för de inom ramen för GATT-avtalet lämnade tullmedgivandena till och
med den 30 juni 1955. I samband därmed har de avtalsslutande parterna
Bevillningsutskottets betänkande nr 30. 5
beslutat verkställa en översyn av GATT-avtalet under tiden för förlängningen.
Den närmare utredningen rörande de synpunkter och önskemål, som
därvid för Sveriges del kan vara att anföra, har av chefen för handelsdepartementet
jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 januari 1954 uppdragits
åt särskilda sakkunniga. Enligt direktiven bör utredningen i första hand
ta sikte på frågan i vad mån förslag bör framföras om ändring eller tillägg
till nu gällande avtalsbestämmelser och i ett senare skede omfatta granskning
av de synpunkter och förslag som framkommer från andra medlemsländer.
I de nu föreliggande motionerna har anförts bl. a. följande.
I de likalydande motionerna 1:31 och 11:47 har motionärerna
berört vad som med avseende å den inhemska fruktodlingen tidigare i
vissa hänseenden förekommit i samband med Sveriges anslutning till GATTavtalet.
Därefter har i motionerna uttalats bl. a. följande. Kungl. Maj :t hade i
år tillsatt en utredning med uppdrag att göra en allmän översyn och undersökning
av de problem, som sammanhängde med Sveriges delaktighet i
GATT-avtalet. I samband därmed borde trädgårdsodlingens och speciellt
fruktodlingens nuvarande avsättningssvårigheter uppmärksammas. Det vore
enligt motionärernas mening nödvändigt att en revision av avtalet komme
till stånd, som gjorde det möjligt för vårt land att åstadkomma ett tillfredsställande
tullskydd för den inhemska produktionen av frukt och andra trädgårdsprodukter.
Värdet av att upprätthålla en så stor odling av dessa produkter
att den i möjligaste mån svarade mot konsumtionen inom landet
framstode klart under tider av handelsavspärrning, men även under tider, då
normala handelsförbindelser kunde upprätthållas, borde denna odling vara
av stort värde ur valutasynpunkt och sysselsättningssynpunkt. Härtill komme
som en tungt vägande synpunkt att trädgårdsodlingens utövare borde
erhålla ekonomiska villkor, som någorlunda svarade mot andra jämförbara
yrkesutövares.
Motionärerna i de likalydande motionerna I: 114 och II: 141
uttalar en förhoppning att de tillsatta sakkunniga skall uppmärksamma de
framställningar som från fruktodlarhåll gjorts om en justering av tullsatserna
och en revidering av GATT-avtalet. För att i någon mån skapa ett
skydd för den inhemska fruktodlingen mot de ökade utbud som kunde motses
på grund av en väntad stor skörd i Europa syntes det motionärerna
nödvändigt att — som minimiåtgärd — det nuvarande tullskyddet utsträcktes
att gälla t. o. m. mars månad. Genom en sådan åtgärd bleve de svenska
fruktodlarna i någon mån skyddade, och det torde medföra att en jamnare
avsättning av den svenska frukten erhölles.
Utskottet. De uppgifter å importen av färsk frukt, som föreligger, utvisar en
oavbruten och mycket betydande ökning under de senare åren. Denna utveckling
tyder på att konsumtionen av frukt inom landet stigit i avsevard
6 Bevillningsutskottets betänkande nr 30.
grad, ett förhållande som i och för sig får anses vara glädjande och måste
vara av stort värde även för den inhemska fruktodlingen. Importen synes
emellertid numera ha nått en sådan omfattning, att de svenska odlarna
kan ha grundad anledning hysa viss oro beträffande möjligheterna att för
framtiden vinna avsättning för den inhemska fruktskörden till skäligt pris.
Av de betänkanden, som avgivits av 1951 och 1953 års bevillningsutskott
i anledning av väckta motioner rörande en revision av frukttullarna till
förmån för den inhemska fruktodlingen, framgår att nämnda utskott väl
förstått de synpunkter, som framförts från odlarnas sida. Efter att ha tagit
under övervägande alla de omständigheter, som ansetts böra tillmätas betydelse
vid bedömandet av hithörande frågor, har emellertid varken 1951
eller 1953 års bevillningsutskott funnit sig kunna tillstyrka bifall till avsedda
motionsyrkanden, vilka ej heller av riksdagen bifallits.
Enligt beslut av Kungl. Maj :t har vårt land numera anslutit sig till den
allmänna överenskommelse som kommit till stånd om förlängning till utgången
av juni månad 1955 av giltighetstiden för GATT-avtalet vad beträffar
tullkoncessionerna. Som följd härav är tulltaxans bestämmelser i fråga
om bl. a. äpplen och päron bundna till sistnämnda tidpunkt. Under mellantiden
pågår inom 1952 års tulltaxekommitté arbetet med revision av taxan,
varvid jämväl tullsatserna vid de olika rubrikerna blir föremål för prövning.
De till GATT-avtalet anslutna länderna har överenskommit att anordna
ett möte under hösten innevarande år för att dryfta frågan hur avtalet verkat.
Därjämte skall undersökas om det för avtalets syften kan vara önskvärt
att ändra eller komplettera de nuvarande bestämmelserna eller sättet
för avtalets administrering. I anledning härav har, såsom i den tidigare
lämnade redogörelsen nämnts, chefen för handelsdepartementet tillkallat
särskilda sakkunniga för att inom departementet verkställa utredning och
avgiva förslag beträffande Sveriges ställningstagande till nämnda spörsmål.
Av de föreliggande motionerna framgår att motionärerna räknat med
att nyssnämnda sakkunniga skulle verkställa utredning jämväl i tullfrågor
och därvid kunna särskilt uppmärksamma de önskemål om justering av
tullsatserna för frukt, som framställts av fruktodlarna. En sådan uppgift
ingår emellertid icke i direktiven för de sakkunnigas arbete.
Utskottet vill emellertid för sin del framhålla, att utskottet finner det
vara angeläget, att de krav om stöd i form av ökat tullskydd, som i olika
sammanhang framkommit från de inhemska trädgårdsodlarnas sida, så snart
som möjligt blir föremål för en ingående och allsidig prövning. Detta synes
emellertid endast kunna ske i anslutning till den omprövning av tullskyddet
för det svenska näringslivets samtliga grenar, som för närvarande pågår
inom tulltaxekommittén och som enligt vad utskottet inhämtat är avsedd
att bliva slutförd redan under innevarande år.
En sådan justering av vissa tullar, som motionärerna önskar vinna, kan
för närvarande endast genomföras på det sätt, att vissa medgivanden från
svensk sida i GATT-avtalet efter förhandlingar med sådana främmande
Bevillningsutskottets betänkande nr 30.
7
länder, som är intresserade i dessa medgivanden, återtages. Att påkalla förhandlingar
i sådant syfte kort tid efter det att avtalet utan reservation förlängts
synes emellertid icke kunna komma i fråga. Det är vidare uppenbart
att åtgärder i nämnda syfte kan medföra betydande svårigheter av handelspolitisk
natur. Dylika svårigheter bör i nuvarande läge så vitt möjligt undvikas,
icke minst med tanke på att nya förhandlingar rörande GATT-avtalet
av allt att döma kommer att äga rum under våren 1955.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
1) att de likalydande motionerna 1:31 av herr Gustaf
Elofsson in. fl. samt II: 47 av herrar Hansson i Skegrie och
Hansson i Önnarp om revision av GATT-avtalet i trädgårdsodlingens
intresse icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd
; samt
2) att de likalydande motionerna I: 114 av herr Lundqvist
och II: 141 av herr Nilsson i Bästekille m. fl. om utsträckt
tullskydd för frukt icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 16 mars 1954.
På bevillningsutskottets vägnar:
ADOLV OLSSON.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Sjödahl, Heuman, Spetz, Gustaf Elofsson,
Falk, Velander, Söderquist, Niklasson, Damström och Snygg; samt
från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Kristensson i Osby,
Orgård, Jonsson i Skedsbygd, Allard, Kärrlander, Christenson i Malmö, Anderson
i Sundsvall, Nilsson i Svalöv och Asp.
8
Bevillningsutskottets betänkande nr 30.
Reservation
av herrar Gustaf Elofsson, Niklasson och Jonsson i Skedsbygd, som anfört
följande.
»Redan vid 1950 års riksdag, då det ännu gällande GATT-avtalet behandlades
i riksdagen, uttalade utskottet i frågan om verkningarna för den svenska
trädgårdsodlingen: ''Uteslutet är givetvis icke att vissa av de lämnade
koncessionerna, närmast de ovillkorliga lullnedsättningarna och bland dem
av allt att döma främst de som beröra trädgårdsodlingen, kunna komma att
förorsaka olägenheter för därav berörda produktionsgrenar. Dessa olägenheter
torde emellertid väl uppvägas av de fördelar, särskilt i form av ökade
exportmöjligheter, som avtalet otvivelaktigt är ägnat att medföra.’ Och sedan
fortsätter utskottet: ’I detta sammanhang må jämväl erinras om de möjligheter,
som enligt avtalets bestämmelser finnas för revidering av de gjorda
koncessionerna, därest detta framdeles skulle visa sig av behovet påkallat.’
I de föreliggande motionerna 1:31 och 11:47 har påyrkats att en sådan
revision borde ske i samband med de förhandlingar, som är avsedda att äga
rum mellan de till GATT-avtalet anslutna länderna.
Den närmare utredningen rörande de synpunkter och önskemål, som
därvid för Sveriges del kan vara att anföra, har av chefen för handelsdepartementet
jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 8 januari 1954 uppdragits
åt särskilda sakkunniga. Enligt direktiven bör utredningen i första
hand ta sikte på frågan i vad mån förslag bör framföras om ändring eller
tillägg till nu gällande avtalsbestämmelser och i ett senare skede omfatta
de synpunkter och förslag som framkommer från andra medlemsländer.
Inte minst ur nationalekonomisk synpunkt har den svenska fruktodlingen
mycket stor betydelse. Sålunda uppskattas den sammanlagda konsumtionen
av färsk frukt inom landet år 1951 utgöra omkring 382 000 ton representerande
ett värde av 632 miljoner kronor. Av denna kvantitet belöper
omkring 60 procent på svensk frukt och omkring 40 procent på importerad
frukt.
Därtill kommer den avsevärda import av lök och andra trädgårdsprodukter
som äger rum och som i många fall försvårar eller omöjliggör för de
svenska odlarna att vinna avsättning för dessa inhemska trädgårdsprodukter.
Trots ett i vissa avseenden mindre gynnsamt klimat och ett i jämförelse
med andra trädgårdsodlande länder relativt högt löneläge har den svenska
trädgårdsodlingen uppnått resultat, som är av största värde för folkhushållet
och som sysselsättningsobjekt i bygder, vilka eljest kan komma att förlora
sina utkomstmöjligheter med åtföljande avfolkning för de berörda bygderna
och de konsekvenser detta kommer att medföra.
Emellertid vill det synas som om importen av utländska trädgårdsprodukter
alltjämt skulle öka och det är risk för att konkurrensen utifrån kommer
att bli den svenska odlingen övermäktig om icke åtgärder för att motverka
denna konkurrens vidtages.
Bevillningsutskottets betänkande nr 30. 9
Då dessa synpunkter enligt vårt förmenande är synnerligen tungt vägande
anser vi att de bör beaktas vid de stundande förhandlingarna om en revision
av GATT-avtalet och hemställer,
att riksdagen måtte uttala, att vid stundande förhandlingar
om revision av GATT-avtalet de av oss framförda synpunkterna
måtte bli beaktade.»
Bihang till riksdagens protokoll 195i. 7 samt. Nr 30.
547253. Stockholm 1954. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
Bilaga.
Sveriges införsel av färsk frukt åren 1948—1953.
Å r |
Äpplen |
Päron |
Bananer |
Apelsiner |
Citroner |
Andra |
frukter |
Summa |
||||||
ton |
1 000 kr |
ton |
1 000 kr |
ton |
1 000 kr |
ton |
1 000 kr |
ton |
1 000 kr |
ton |
1 000 kr |
ton |
1 000 kr |
|
1948........ |
16 446 |
13 432 |
4 676 |
4 582 |
6 444 |
6 886 |
44 268 |
31602 |
5180 |
3 255 |
4 933 |
7 289 |
81 947 |
67 046 |
1949........ |
13 453 |
11965 |
3 657 |
3398 |
5 355 |
5 699 |
62 951 |
|||||||
JO OVtJ |
O uoo |
Jo JÖO |
Ot) Jdi) |
|||||||||||
1950........ |
14 438 |
13111 |
4 618 |
5 096 |
30100 |
28 024 |
74 685 |
71068 |
4 293 |
3 642 |
7 750 |
12 329 |
135 884 |
133 270 |
1951........ |
12 689 |
13 380 |
8 685 |
10 807 |
34 231 |
32 793 |
83 325 |
73 503 |
4 839 |
4 469 |
8 985 |
14 714 |
152 754 |
149 666 |
1952........ |
22 450 |
27159 |
16 363 |
18 453 |
39 230 |
39 748 |
89 625 |
82 640 |
4 335 |
4 580 |
15 943 |
24 009 |
187 946 |
196 589 |
1953........ |
33 565 |
33 255 |
21586 |
26 260 |
42 628 |
43 000 |
91 024 |
74 166 |
4 383 |
4 505 |
19 424 |
31711 |
212610 |
212 897 |
Sveriges införsel av färska äpplen månadsvis åren 1948—1953.
Månad |
1948 |
1949 |
1950 |
1951 |
1952 |
1953 |
||||||
ton |
1000 kr |
ton |
1000 kr |
ton |
1000 kr |
ton |
1 000 kr |
ton |
1000 kr |
ton |
1000 kr |
|
Januari .......... |
1522 |
1 101 |
2 045 |
1656 |
2 470 |
2 045 |
168 |
83 |
2177 |
2 438 |
2 004 |
1 512 |
Februari.......... |
384 |
279 |
606 |
490 |
1 738 |
1363 |
1035 |
886 |
2 020 |
2 028 |
3 934 |
2 524 |
Mars............. |
1 961 |
1 457 |
94 |
84 |
1261 |
1079 |
1170 |
1060 |
1468 |
1499 |
4 536 |
3 371 |
April............. |
4 362 |
3 273 |
145 |
146 |
781 |
667 |
985 |
885 |
2 658 |
2 964 |
3 638 |
3 651 |
Maj......... .... |
2 447 |
2 331 |
1 444 |
1381 |
3188 |
3 052 |
3 581 |
4 030 |
4 034 |
5 120 |
4 240 |
4 933 |
Juni.............. |
2 989 |
2 788 |
4 574 |
4 292 |
3 424 |
3399 |
1995 |
2 308 |
3 082 |
4 493 |
5028 |
6 263 |
Juli.............. |
277 |
270 |
658 |
611 |
1409 |
1403 |
1 550 |
1727 |
4159 |
4 977 |
4 963 |
6 205 |
Augusti........... |
0 |
0 |
0 |
0 |
70 |
73 |
239 |
305 |
35 |
54 |
448 |
669 |
September........ |
30 |
27 |
0 |
0 |
— |
— |
0 |
0 |
1 |
1 |
32 |
40 |
Oktober.......... |
436 |
329 |
118 |
90 |
— |
— |
60 |
17 |
44 |
14 |
61 |
29 |
November........ |
1064 |
832 |
1654 |
1418 |
32 |
8 |
55 |
16 |
27 |
8 |
381 |
309 |
December......... |
982 |
741 |
2152 |
1819 |
69 |
19 |
1839 |
2 021 |
2 712 |
2 281 |
4 290 |
3 747 |
Bevillningsutskottets betänkande nr 30.