6

Bevillningsutskottets betänkande nr 28.

Nr 28.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner
angående redovisning å skattsedlarna av försvarskostnadernas
beräknade andel av inkomst- och förmögenhetsskatten.

(2:a avd.)

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande
motionerna I: 52 av herr Lage Svedberg m. fl. och II: 58 av herr Spångberg
m. fl. har hemställts, »att riksdagen hos Kungl. Maj :t anhåller om utredning
och förslag till redovisning å skattsedlarna av försvarskostnadernas
beräknade andel av inkomst- och förmögenhetsskatten eventuellt såsom
en särskild försvarsskatt».

Till stöd för det i de förevarande motionerna framförda yrkandet har
motionärerna åberopat innehållet i de av samma motionärer väckta, likalydande
motionerna I: 51 och II: 57, vilka motioner hänvisats till statsutskottets
behandling. Av innehållet i sistnämnda motioner må här anföras följande.
Enligt motionärernas mening borde något göras för att redan på
skattsedeln lämna en orientering över budgeten, så att den enskilde skattebetalaren
därav kunde få någon inblick i skattemedlens användning. För
närvarande specificerades endast någon obetydlig post i det sammanlagda
skattebeloppet. En bättre helhetsbild skulle erhållas, om även någon större
utgiftspost redovisades å skattsedlarna. Som sådan kunde man lämpligast
välja försvarsutgifterna. Även i vårt land hade rustningsbördan växt till
ett kostnadsbelopp, som hindrade en eljest möjlig utveckling på andra viktiga
områden. Man måste sträva efter en väsentlig nedskärning av nuvarande
försvarsutgifter och samtidigt söka bestämma en kostnadsram, som
icke finge överskridas under fredstid. Det som sparades av militärkostnader
kunde användas till snabbare lösning av de viktiga frågor, som nu stode
på dagordningen. Motionärerna kunde nämna skattesänkningen samt
frågor på det sociala och kulturella området. Utan tvivel funnes det en stark
önskan hos den överväldigande delen av vårt folk om sparsamhet och en
betydande nedsättning av försvarskostnaderna. Sparsamheten kunde ju
tänkas ske efter flera linjer. Som ett medel hade motionärerna tänkt sig
en öppen redovisning på skattsedlarna av försvarskostnadernas beräknade
andel av de sammanlagda skatteinkomsterna, antingen genom en procentuell
beräkning av försvarskostnaderna eller genom en fristående försvarsskatt,
som uttoges genom inkomst- och förmögenhetsbeskattningen. Genom den -

Bevillningsutskottets betänkande nr 28. 7

na metod skulle erhållas dels en god vägledning över skattemedlens användning,
dels kunde man vänta sig en större allmän strävan till sparsamhet i
syfte att minska kostnaderna. Motionärerna ansåge det lämpligt att berörda
frågor snarast bleve föremål för utredning; detta vore särskilt motiverat
på grund av försvarskostnadernas stora andel i de sammanlagda kostnader,
som täcktes genom inkomst- och förmögenhetsskatterna.

Utskottet. I de förevarande motionerna har yrkats skrivelse till Kungl.
Maj :t med hemställan om utredning och förslag till bestämmelser om redovisning
å debetsedlarna av försvarskostnadernas beräknade andel av inkomst-
och förmögenhetsskatterna. Detta skulle enligt motionärerna kunna
ske antingen genom en procentuell beräkning av försvarskostnadernas andel
i de debiterade statliga skatterna eller genom uttagandet av en fristående
försvarsskatt. Enligt motionärernas mening skulle därigenom erhållas
en god vägledning över skattemedlens användning, och man kunde förvänta
sig en större allmän strävan till sparsamhet i syfte att minska kostnaderna.

Utskottet vill för sin del så till vida uttala sin anslutning till motionärernas
uppfattning, att utskottet anser det i och för sig vara ett önskemål att de
skattskyldiga erhåller kännedom om statsbudgetens såväl inkomstsida som
utgiftssida.

Enligt utskottets mening måste emellertid starkt ifrågasättas det lämpliga
i att storleken av vissa statsutgifter särskilt framhäves. Snarare torde en
mera allmän uppfattning om utgifternas huvudsakliga fördelning på olika
huvudtitlar vara önskvärd. Med den uppmärksamhet pressen numera ägnar
framläggandet av statsverkspropositionen torde också kunna förutsättas,
att en icke oväsentlig kunskap om dessa förhållanden därigenom erhålles.
Utskottet har sig vidare bekant att frågan om ytterligare upplysning på denna
punkt diskuterats av myndigheterna utan att ännu något förslag i ämnet
framkommit.

Ett genomförande av något av de av motionärerna framlagda förslagen
synes för övrigt knappast vara möjligt. Det torde sålunda vara ogörligt att
på något sätt beräkna de särskilda huvudtitlarnas andel i inkomst- och
förmögenhetsskatterna. Det är i driftbudgeten icke förutsatt att vissa statsinkomster
skall användas till vissa statsutgifter, utan alla statens inkomster
skall användas för att täcka alla utgifter. Det enda undantaget från
denna regel utgör genom bilbeskattningen influtna medel.

Att nu införa en särskild försvarsskatt skulle ytterligare komplicera beskattningssystemet
och synes jämväl av andra skäl icke böra ifrågakomma.
Utskottet vill erinra om att riksdagen så sent som år 1952 antog helt nya
skatteskalor vid den statliga beskattningen, vilka skall tillämpas första
gången vid innevarande års taxering. I detta sammanhang må även framhållas,
att 1953 års bevillningsutskott i sitt av riksdagen godkända betänkande
nr 57 avstyrkte en motion (11:252 av herr Lundberg), vari yrkats
utredning om införande av en särskild, starkt progressiv skatt för täckande

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 28.

av försvarsutgifterna. Utskottet fann något aktuellt behov av en sådan utredning
icke föreligga.

Av angivna skäl anser sig utskottet icke böra tillstyrka skrivelse till
Kungl. Maj :t i ämnet. Utskottet avstyrker förty de förevarande motionerna.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna 1:52 av herr Lage Svedberg
m. fl. och II: 58 av herr Spångberg m. fl. angående redovisning
å skattsedlarna av försvarskostnadernas beräknade
andel av inkomst- och förmögenhetsskatten icke måtte
föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 9 mars 1954.

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Heiiman, Spetz, Falk, Velander,
Söderquist, Niklasson, Einar Eriksson och Damström; samt

från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Kristensson i Osby,
Orgård, Brandt, Strandh, Kärrlander, Wiklund, Anderson i Sundsvall, Nilsson
i Svalöv och Jansson i Aspeboda.

547218. Stockholm 1954. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag