Kungl. Maj:ts proposition nr 90.
1
Kr 90.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande
av avtal rörande handelshögskolans i Göteborg framtida
ställning m. m.; given Stockholms slott den 27
februari 1953.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF.
John Ericsson.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
Förslag framläggs om godkännande av ett mellan representanter för staten,
Göteborgs stad och handelshögskolan i Göteborg träffat avtal rörande
högskolans framtida verksamhet och ekonomiska förhållanden. Avtalet föreslås
skola träda i kraft den 1 juli 1953 och innebär att de kostnader för
högskolans verksamhet, som ej täcks av högskolans egna inkomster, skall
efter vissa grunder fördelas mellan staten och Göteborgs stad. För budgetåret
1953/54 föreslås att statsbidrag till högskolan enligt i avtalet angivna
grunder skall utgå med 350 500 kronor. 1
1 liiliang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 90.
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 90.
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
27 februari 1953.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Lingman,
Norup, Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell, Nordenstam.
Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen
anmäler chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ericsson, fråga angående
godkännande av avtal rörande handelshögskolans i Göteborg framtida
ställning m. m. samt anför därvid följande.
I. Inledning.
I årets statsverksproposition (X ht p. 72) har Kungl. Maj:t på min hemställan
föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,
till Bidrag till handelshögskolan i Göteborg för budgetåret 1953/54 beräkna
ett anslag av 300 000 kronor.
Med stöd av Kungl. Maj :ts den 9 maj 1952 givna bemyndigande tillkallade
jag den 29 samma månad tre sakkunniga1 för att inom handelsdepartementet
biträda med utredning rörande handelshögskolans i Göteborg framtida
ställning och med uppdrag tillika att å statens vägnar upptaga förhandlingar
rörande statens, Göteborgs stads och högskolans framtida inbördes förhållanden
i ekonomiskt och organisatoriskt hänseende.
De sakkunniga har den 15 december 1952 avgivit betänkande (stencilerat)
med utredning och förslag angående handelshögskolan i Göteborg.
Över betänkandet har yttranden avgivits av statskontoret, kanslern för
rikets universitet — efter hörande av rektorsämbetet vid Göteborgs högskola
— stadsfullmäktige i Göteborg, styrelsen för handelshögskolan i Göteborg
och handelskammaren i Göteborg. Sjörättsföreningen i Göteborg har
ingivit en skrift i ärendet.
II. Handelshögskolans tillkomst och nuvarande
organisation m. m.
I betänkandet redogörs inledningsvis för tillkomsten av handelshögskolan
i Göteborg samt för högskolans utveckling och nuvarande organisation.
Grundstadgar för högskolan fastställdes av Kungl. Maj :t den 15 oktober 1
1 De sakkunniga var f. d. landshövdingen P. C. Jonsson, ordf., rektorn K. A. Jansson och
byråchefen G. O. Sommar.
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 90.
1920. Enligt dessa har handelshögskolan till uppgift att genom vetenskaplig
undervisning och forskning främja vårt lands handel och näringsliv. Högskolans
verksamhet påbörjades hösten 1923. Höstterminen 1925 inflyttade
högskolan i särskilda av Göteborgs stad för ändamålet iordningställda lokaler.
Utgifterna för verksamheten täcktes till en början helt av räntor från
donationsmedel samt elevavgifter. Göteborgs stad bidrog sedermera med belopp
motsvarande de hyror, som påfördes högskolan. Från 1937 åtnjuter
högskolan också statsanslag.
Studietiden beräknades före 1937 till två år men därefter till tre år. Examina
vid handelshögskolan var till en början ekonomisk examen och handelslärarexamen,
därefter även ekonomisk magisterexamen samt är numera
ekonomexamen och ekonomie licentiatexamen. Högskolan äger också
rätt att anordna disputationsprov.
Elevantalet har stigit från 11 höstterminen 1923 till omkring 400 höstterminen
1952. 1936 nåddes den punkt, då antalet inträdessökande blev
större än vad handelshögskolan ansåg sig kunna mottaga och från denna
tid har högskolan måst tillämpa ett gallringsförfarande beträffande dem
som söker inträde.
Elevkårens tillväxt aktualiserade efterhand behov av ökad lärarpersonal
och större lokalutrymmen. Högskolans ledning framlade i skrivelse den 21
december 1945 till chefen för handelsdepartementet förslag i ämnet. Med
anledning härav tillkallade departementschefen särskilda sakkunniga för
utredning av frågan, den s. k. 11-mannakommittén. De sakkunnigas förslag
avlämnades den 19 mars 1947 och gick ut på en viss förstärkning av lärarkrafterna
bl. a. i ämnet företagsekonomi, som föreslogs uppdelat på två
linjer, en redovisningslinje och en handelslinje.
Kommittén anmälde också, att på dess tillskyndan tillhopa 2 080 000
kronor insamlats från enskilt håll för uppförande av en ny handelshögskolebyggnad
samt att Göteborgs stad beslutat upplåta tomt för ändamålet.
Byggnadsarbetet tog sin början i november 1950 och den 24 oktober 1952
invigdes byggnaden för sitt ändamål. Den totala kostnaden för byggnad
jämte inredning hade därvid uppgått till i runt tal 4 300 000 kronor. Resterande
erforderligt belopp hade anskaffats genom insamling och ianspråktagande
av högskolans egna fonder. Det nya byggnadskomplexet, som har
en sammanlagd golvyta av omkring 6 500 kvm, utgörs av ett höghus i åtta
våningar med därtill anslutna lägre byggnader. Höghuset är avsett att
främst inrymma de olika ämnesinstitutionerna. I de lägre byggnaderna
finns aula lör 350 personer samt två större och tre mindre undervisningssalar.
Vidare är där inrymda bl. a. bibliotek och administrationslokaler
samt lokaler för studentkåren. Byggnaden är dimensionerad att maximalt
ge plats åt 650 elever.
Verksamheten vid handelshögskolan i Göteborg har också granskats av
1947 års handelshögskoleutredning, vilken främst hade att klarlägga handelshögskolornas
behov av ekonomiskt stöd från statens sida. Utredningen
avgav sitt betänkande den 15 juni 1948.
4
Kungl, Maj:ts proposition nr 90.
Ledningen av handelshögskolan utövas av en styrelse, bestående av nio
ledamöter; ordförande, förordnad av Kungl. Maj:t, tre ledamöter, utsedda
av handelskammaren i Göteborg, två ledamöter, utsedda av stadsfullmäktige
i Göteborg, en ledamot, representerande Göteborgs högskolas lärarkår
och utsedd av denna högskolas styrelse, eu ledamot, utsedd av styrelsen för
Göteborgs handelsinstitut och representerande institutets lärarkår, samt
handelshögskolans rektor.
Rektor utses av styrelsen för en tid av tre år. Valet skall underställas
Kungl. Maj :t för stadfästelse.
Den närmaste ledningen av studiearbetet utövar lärarrådet, som består
av rektor, professor, som är i utövande av sin tjänst, samt den, som är
förordnad att förestå professorsbefattning eller leder självständig och med
examination förenad undervisning.
Befattning vid högskolan tillsätts av styrelsen. Professorsbefattning äger
styrelsen tillsätta med fast anställning. Annan befattning må endast tillsättas
på förordnande, tills vidare eller under viss tid. Professorsutnämning
skall stadfästas av Kungl. Maj:t. Högskolans styrelse har beslutat
att fr. o. in. innevarande läsår ordna den fast anställda personalens avlöningsförhållanden
i enlighet med statliga löneplaner och att i övrigt tilllämpa
statens allmänna avlöningsreglemente där så befinnes möjligt.
För vart och ett av de vid högskolan förekommande huvudämnena —
nationalekonomi, företagsekonomi (2 ämnen) rättsvetenskap och ekonomisk
geografi — har en särskild institution inrättats med ämnesprofessorn
som ledare. Av följande uppställning framgår vilka befattningshavare
som finns på de olika institutionerna.
Nationalekonomiska institutionen
Fn föreståndare, tillika professor (Co 14), en docent (tjänstledig) (Ce 30),
en biträdande lärare med deltidstjänstgöring, en assistent med deltidstjänstgöring,
ett skrivbiträde med halvtidstjänst (Ce 8).
Företagsekonomiska institutionen 1
En föreståndare, tillika professor (Co 14), en docent (tjänstledig) (Ce 30),
två biträdande lärare, en assistent, två skrivbiträden, varav ett med halvtidstjänst
(Ce 8).
Företagsekonomiska institutionen II
En föreståndare, tillika professor (Co 14), en biträdande lärare, ett skrivbiträde
(Ce 8).
Rättsvetenskapliga institutionen
En föreståndare, tillika professor (Co 14), en biträdande lärare med deliidstjänst,
ett skrivbiträde med 12 timmars tjänstgöring per vecka (Ce 13).
Geografiska institutionen
En föreståndare, tillika professor (Co 14), en biträdande lärare, ett skrivbiträde
(Ce 8).
Vid sidan av ämnesinstitutionerna finns en fristående institution, den
s. k. iber o-amerikans ka institutionen, som icke är en forskningsinstitution i
egentlig mening utan ett hjälpmedel för språkundervisningen i spanska och
Kungl. Maj:ts proposition nr 90. 5
portugisiska. I övrigt har den till uppgift att genom konsultativ verksamhet
främja Sveriges kommersiella och kulturella utbyte med de spansktalande
länderna samt med Brasilien och Portugal. Personalen utgörs av föreståndare,
en medarbetare, tillika lärare med examinationsuppdrag, en biträdande
lärare, tillika assistent, och ett skrivbiträde (Ce 8).
Språkundervisningen, som avser engelska, franska, tyska, spanska och
ryska, omhänderhas av lärare med examinationsuppdrag. Endast läraren i
spanska har tjänsten vid handelshögskolan såsom huvudsyssla. I engelska
och tyska språken har extra lärare förordnats till hjälp åt huvudlärarna.
Personalen vid handelshögskolans bibliotek utgörs av en bibliotekarie
(Ce 26), en biblioteksassistent (Ce 15) och ett skrivbiträde (Ce 8).
Å rcktorsexpeditionen finns följande personal anställd, nämligen
en kamrer (Ce 25), en kansliskrivare (amanuens) med 3/4 tjänstgöring
(Ce 15), en kontorist med 12 timmars tjänstgöring per vecka (Ce 13),
ett skrivbiträde (Ce 8) jämte viss extra arbetskraft. Slutligen har handelshögskolan
två vaktmästare anställda, den ene som förste vaktmästare och
maskinist (Ce 13) samt den andre huvudsakligen som expeditionsvakt (Ce
11).
Den fast anställda personalens löner utgår med samma belopp som tillkommer
statlig befattningshavare i motsvarande lönegrad. Rektor åtnjuter
dessutom ett särskilt arvode (honorarium) å 3 000 kronor för år. Till assistenter
och biträdande lärare med heltidsanställning utgår arvoden mellan
11 040 och 13 800 kronor för år. Extra lärare i huvudämne åtnjuter
arvode med belopp varierande från några hundratal kronor till omkring
4 000 kronor för år. Under innevarande läsår förväntas dessa arvoden sammanlagt
uppgå till omkring 13 000 kronor. För språklärarna utgår ersättning
med 1 320 kronor för år för den första veckotimmen samt med 880
kronor för den andra och följande timmar. Härtill kommer ersättning för
scriptarättning och för läraren i engelska 20 kronor i exarnensarvode för
varje examinand utöver 40 årligen. Sammanlagda kostnaden för språkundervisningen
beräknas under innevarande läsår uppgå till omkring 42 000
kronor.
Vad beträffar pensionsförhållandena för den fast anställda personalen
åtnjuter numera professorerna, den administrativa personalen och vaktmästarna
tjänstepension och deras efterlevande familjepension enligt samma
grunder som tillämpas för motsvarande statliga befattningshavare; dock
att skrivbiträde icke erhåller pensionsrätt förrän efter tre års anställning.
Bibliotekarien och kontoristen är pensionerade i Svenska personal-pensionskassan.
För professorn och docenten i nationalekonomi gäller särskilda pensionsbestämmelser.
Till fullgörande av sina pensionsförpliktelser disponerar högskolan en
pensionsfond, som vid utgången av år 1952 uppgick till omkring 362 000
kronor.
Handelshögskolans inkomster utgörs huvudsakligen av statsbidrag —
dels i torm av anslag å riksstaten, dels som särskilda bidrag ur handels
-
6
Kungl. Maj ds proposition nr 90.
och sjöfartsfonden — kommunalt bidrag, elevavgifter och räntor av högskolans
fondmedel. Sammanlagt har inkomsterna under åren 1949—1951
uppgått till 382 821, 372 447 resp. 390 512 kronor, varav statsbidrag 125 000,
130 000 resp. 130 000 kronor. För 1952 har högskolans styrelse räknat med
inkomster å 417 370 kronor, varav statsbidrag 180 000 kronor. Högskolans
utgifter uppgick för åren 1949—1951 till 373 819, 403 203 resp. 444 705
kronor och har för 1952 beräknats till 549 129 kronor. Högskolans verksamhet
lämnade sålunda ett överskott å 9 002 kronor för 1949 men underskott
för 1950 och 1951 med 30 755 och 54 192 kronor. Det för 1952 beräknade
underskottet uppgår till 131 759 kronor. Uppkommande underskott
har täckts genom ianspråktagande av högskolans fondmedel.
Dessa medel uppgick vid utgången av 1952 till följande belopp, nämligen
i fonderna för högskolans verksamhet i allmänhet 2 066 397 kronor,
i byggnadsfonden 525 804 kronor, i stipendiefonderna 198 309 kronor, i pensionsfonden
362 126 kronor samt i den s. k. A-fonden 103 537 kronor.
III. Handelshögskolans fortsatta verksamhet.
Frågan om elevantalet.
De sakkunniga uttalar, att den yttre ramen för handelshögskolans verksamhet
under den närmare framtiden kan sägas vara given i och med den
nya byggnadens tillkomst. Denna har dimensionerats så att den medger en
utvidgning av såväl undervisning som forskning. Enligt högskoleledningens
uppfattning bör dessa utvidgningsmöjligheter nu i viss utsträckning begagnas
och förslag härom har lämnats till de sakkunniga.
Av central betydelse för bedömningen av den fortsatta verksamheten är
enligt de sakkunniga spörsmålet om elevantalets storlek. Om elevantalet
skulle ökas avsevärt — den nya byggnaden torde lokalmässigt medge en
höjning av elevantalet med drygt 50 procent — krävs en ökning av lärarkrafterna
som är betydligt större än den styrelsen räknat med i sitt upprustningsprogram;
detta har nämligen icke uppgjorts med tanke på en så
avsevärd ökning av elevintagningen.
De sakkunniga erinrar om, att frågan om elevantalets storlek behandlades
av 1947 års handelshögskoleutredning, vilken hos dåvarande arbetsmarknadskommissionen
begärde en undersökning i ämnet. Kommissionen
överlämnade i november 1947 en promemoria rörande det framtida behovet
av civilekonomer, vilken remitterades till ett antal personalorganisationer
in. fl. Kommissionen ansåg av olika skäl, att man borde iakttaga en
viss restriktivitet i fråga om utbildningen av civilekonomer, och förordade
en sådan minskning av intagningen till handelshögskolorna att den motsvarade
170 utexaminerade civilekonomer per år. De hörda remissinstanserna
ställde sig i allmänhet kritiska till kommissionens förslag.
Kungl. Maj:ts proposition nr 90.
7
De sakkunniga anmärker i sammanhanget, att det totala antalet utexaminerade
under läsåren 1948/49—li951/52 vid de båda handelshögskolorna
utgjort 160, 215, 181 resp. 220 elever.
1947 års handelshögskoleutredning utgick vid sin beräkning av behovet
av lärarkrafter och medelsbehovet i övrigt från att ingen väsentlig förändring
av elevantalet skulle ske vare sig i Stockholm eller Göteborg.
De sakkunniga har under hand inhämtat yttranden i frågan från arbetsmarknadsstyrelsen
och Svenska ekonomföreningen.
Arbetsmarknadsstyrelsen hänvisar till sin 1947—48 gjorda prognosundersökning
och anser, att läget sedan dess icke förändrats i någon nämnvärd
grad. Det aktuella arbetsmarknadsläget karakteriseras enligt styrelsen
av balans mellan tillgång och efterfrågan på personal med handelshögskoleutbildning.
Med reservation för en eventuell konjunkturnedgång synes någon
avmattning i efterfrågan icke behöva väntas inom den närmaste framtiden.
Bl. a. finns fortfarande en del tjänster för civilekonomer obesatta vid
länsstyrelserna. Vad beträffar studenttillgången upplyser styrelsen, att en
viss rekryteringsreserv finns för handelshögskolornas del, om möjligheter
skapas att i större utsträckning än hittills taga emot elever, som icke uppfyller
de formella kompetenskraven men som i praktisk verksamhet visat
sig lämpliga för högre handelsutbildning.
Ekonomföreningen framhåller, att arbetsmarknadsläget för civilekonomerna
f. n. karakteriseras av en något ökad efterfrågan jämförd med förhållandena
under de närmast föregående två åren. Iakttagelsen grundar sig
helt på den platsförmedlande verksamhet, som utövas av föreningen och
som omfattar flertalet av civilekonomernas nyanställningar och platsbyten.
För egen del finner de sakkunniga, liksom 1947 års handelshögskoleutredning,
det mycket vanskligt att uppskatta det nuvarande och framtida
behovet av civilekonomer. Emellertid förefaller det de sakkunniga som om
man i brist på fasta hållpunkter för en arbetsmarknadsprognos bör tillmäta
det förhållandet en viss betydelse, att handelshögskolorna sedan en lång
följd av år haft avsevärt flera inträdessökande än som kunnat mottagas.
Detta synes enligt de sakkunniga tyda på, att ett latent behov av fler civilekonomer
finns. Gentemot de farhågor, som uttalats för att andra yrkesområden
kan bli lidande på att handelshögskolorna får en större andel av
de årliga studentkullarna, kan enligt de sakkunniga invändas, att en viss del
av de studenter, som nu förvägras en önskad handelshögskoleutbildning, ej
kommer att tillföras andra yrkesområden utan under alla förhållanden blir
verksamma inom näringslivet ehuru med en lägre handelsutbildning än den
avsedda.
De sakkunniga finner en viss ökning av elevintagningen vid handelshögskolorna
vara befogad; ökningen bör dock beträffande handelshögskolan i
Göteborg hållas inom en snäv ram. De sakkunniga anser, att det bör ankomma
på högskolans ledning att bedöma vilken marginal för ökad elevinlagning,
som kan stå till förfogande.
8
Kiingl. Maj:ts proposition nr 90.
Personalfrågor och lönekostnader.
Handelshögskolans styrelse har för högskolans fortsatta verksamhet uppgjort
och till de sakkunniga ingivit en s. k. normalstat, innehållande förslag
till de personalökningar styrelsen önskar få genomförda. Styrelsen har föreslagit
att staten skall tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1953.
I fortsättningen redogörs för styrelsens yrkanden och de sakkunnigas förslag
i anledning härav. De sakkunniga har vid uppgörande av sitt förslag
till personalstat för högskolan genomgående tillämpat det statliga lönesystemet
beträffande ordinarie och extra ordinarie personal vid högskolan.
Även föreslagna arvoden har beräknats med ledning av vad som gäller vid
statliga högre undervisningsanstalter.
Vad först angår huvudämnena och personalen med h e 1-tidstjänstgöring föreslår styrelsen, att för ämnet nationalekonomi
med statistik inrättas en docentur i statistik samt vidare en assistentbefattning
med ett årligt arvode av 11 400 kronor.
De sakkunniga anser sig icke kunna tillstyrka att docenturen i statistik
inrättas, då detta ämne utgör endast en relativt liten del av huvudämnet.
Assistenttjänsten finner de sakkunniga behövlig så länge den nuvarande
docenten i ämnet åtnjuter tjänstledighet; professorn bör nämligen ha tillgång
till två biträdande lärarkrafler i ämnets allmänna del. Docenten väntas
emellertid återinträda i tjänst med ingången av nästkommande läsår. För
budgetåret 1953/54 föreslår de sakkunniga sålunda följande personal för
undervisningen i nationalekonomi med statistik, nämligen en professor
(Co 14), en docent (Ce 30) och en biträdande lärare (arvode 13 800).
Beträffande företagsekonomi I föreslår styrelsen, att den nuvarande docenturen
ändras till eu preceptur i äinnesdelarna revisionsteknik och taxeringsväsen.
De sakkunniga framhåller, att taxeringsväsendet numera rymmer så
många svårbemästrade problem, att såväl staten som den enskilda företagsamheten
har starkt behov av experter på området. Vidare föreligger brist
på taxeringsassistenter vid länsstyrelserna. De sakkunniga förordar därför,
att ifrågavarande docenttjänst omvandlas till en preceptur. Uppflyttningen
av docentbefattningen bör emellertid anstå till dess kompetent sökande
finns att tillgå. Docentlönen bör enligt de sakkunniga om så erfordras
kunna partiellt användas för arvode åt en biträdande lärare. För budgetåret
1953/54 föreslås sålunda följande personal, nämligen en professor (Co 14),
en docent (Ce 30) (t. v. ersatt av en biträdande lärare; arvode 13 800), en biträdande
lärare (arvode 13 800), en assistent (arvode 11 400).
För ämnet företagsekonomi II föreslår styrelsen en docentur i utbyte mot
den nuvarande biträdande läraren. Varje professur bör enligt styrelsen —
ej minst av rekryteringsskäl — ha en därtill knuten docentur. Vidare anses
en assistentbefattning med arvode av 11 400 kronor erforderlig.
De sakkunniga anser sig icke kunna förorda att en docentur inrättas,
främst med hänsyn till att professuren i ämnet nyligen tillkommit. Däremot
Kungl. Maj:ts proposition nr 90.
9
tillstyrks att, förutom den biträdande läraren, en assistent anställs. För
budgetåret 1953/54 föreslås sålunda följande personal, nämligen en professor
(Co 14), en biträdande lärare (arvode 13 800), en assistent (arvode
11 400).
För ämnet rättsvetenskap hemställer styrelsen att en docentur inrättas.
Professorn i ämnet har särskilt behov av biträde i undervisningen på
grund av att han är förordnad som rektor för högskolan.
De sakkunniga finner det i och för sig önskvärt att en docentur i rättsvetenskap
inrättas. Då emellertid möjligheterna att förstärka lärarkrafterna
med tillfällig arbetskraft är relativt goda samt professorn i ämnet genom
förstärkning av personalen å rektorsexpeditionen indirekt fått en viss
lättnad i arbetsbördan, anser sig de sakkunniga icke f. n. böra tillstyrka
en docentur. Däremot förordar de sakkunniga, att medel beräknas för en
utökning av de tillfälliga lärarkrafterna i ämnet. För budgetåret 1953/54
föreslås följande personal, nämligen en professor (Co 14), en biträdande
lärare (arvode 13 800).
Lärarpersonalen i ämnet ekonomisk geografi bör enligt styrelsen förstärkas
med en docent.
Sedan bl. a. jämförelser gjorts beträffande lärarbesättning och elevantal
i ämnet vid universiteten och vissa högskolor har de sakkunniga ansett sig
böra förorda att en docentur inrättas i ekonomisk geografi. För budgetåret
1953/54 föreslår de sakkunniga följande personaluppsättning för detta
ämne, nämligen en professor (Co 14), en docent (Ce 30) och en biträdande
lärare (arvode 13 800).
Beträffande den ar vodes an ställd a lärarpersonalen med
begränsad tjänstgöring föreslår styrelsen vissa inskränkningar
som följd av den planerade utökningen av den heltidsanställda personalen.
Sålunda har styrelsen för budgetåret 1953/54 endast räknat med fyra tillfälliga
lärare i huvudämnena till en sammanlagd kostnad av omkring
10 000 kronor för år, fördelade enligt följande: en lärare i statistik (arvode
2 700) under förutsättning att docentur i ämnet ej inrättas, en lärare i
matematik (arvode 1 000) samt 2 lärare i rättsvetenskap (arvode 3 900 och
1 900). Härutöver har styrelsen räknat med viss arbetskraft för tentamensrättning
samt ett anslag å 5 000 kronor för tillfälliga föreläsare.
De sakkunniga har icke något att erinra mot styrelsens beräkning men
finner med hänsyn till att de ej upptagit någon docentur i rättsvetenskap
att tillfälliga lärarkrafter bör få anlitas i något ökad utsträckning i detta
ämne. Kostnaden härför beräknas till omkring 2 000 kronor. De sakkunniga
föreslår sålunda, att sammanlagt 12 000 kronor beräknas för tillfälliga
lärare i huvudämnena under budgetåret 1953/54. Anslaget för tillfälliga
föreläsare bör enligt de sakkunniga icke upptagas till mer än 2 000 kronor.
I fråga om den administrativa personalen föreslår styrelsen
för rektorsexpeditionens del att nuvarande personaluppsättning bibehålls.
Härutöver hemställs om ett årligt anslag å 7 000 kronor för extra
arbetskraft.
10
Kungl. Maj. ts proposition nr 90.
Enligt de sakkunniga bör kamrer stjänsten med hänsyn till vad som föreslagits
i prop. 1952:241 beträffande motsvarande tjänster vid jämförliga
institutioner uppflyttas från Ce 25 till Ce 27. I övrigt anser de sakkunniga
att endast två biträden med heltidstjänstgöring bör vara anställda å
rektorsexpeditionen. Med hänsyn till arbetsuppgifterna bör dessa emellertid
icke placeras i högre lönegrader än Ce 13 och Ce 11. I syfte att undvika
löneminskningar för nuvarande befattningshavare föreslår de sakkunniga
att biträdestjänsterna placeras i 13:16 resp. 11:13 eller — om en dylik
löneklassplacering icke anses möjlig — att de tillerkännes personliga lönetillägg.
För budgetåret 1953/54 bör sålunda för administrationens del
räknas med följande personal, nämligen en kamrer (Ce 27), en kontorist
(Ce 13), ett kanslibiträde (Ce 11).
Personalen å biblioteket föreslås av styrelsen utökad med ett skrivbiträde
å halvtid för att möjliggöra att biblioteket hålls öppet även på kvällarna.
De sakkunniga föreslår, att bibliotekarietjänsten uppflyttas från Ce 26
till Ce 27 med hänsyn till den ändrade lönegradsplacering, som i prop.
1952:241 föreslagits för motsvarande tjänster vid jämförliga institutioner.
De sakkunniga vill icke motsätta sig den begärda personalökningen och
föreslår, att för budgetåret 1953/54 beräknas följande personal för biblioteket,
nämligen en bibliotekarie (Ce 27), en biblioteksassistent (Ce 15), två
skrivbiträden, varav ett med halvtidstjänst (Ce 8).
I fråga om behovet av skrivbiträden å institutionerna samt vaktmästare
hemställer styrelsen, att utöver nuvarande personal ett skrivbiträde å halvtid
anställs å rättsvetenskapliga institutionen.
De sakkunniga förklarar sig icke ha något att erinra häremot och räknar
med att för institutionernas del erfordras tillhopa fem skrivbiträden med
heltidstjänst och ett biträde med halvtidstjänst, samtliga med placering
i lönegraden Ce 8. De sakkunniga utgår från att två vaktmästare erfordras
liksom f. n.; de bör inplaceras i Ce 12 och Ce 10. De sakkunniga erinrar
om att de nuvarande befattningshavarna åtnjuter lön enligt 16 resp. 12
löneklassen. Då de skäligen ej bör vidkännas någon löneminskning, bör
de enligt vad de sakkunniga föreslår genom personliga lönetillägg eller
lämpligt anpassad löneklassplacering bibehållas vid nuvarande löneställning.
Beträffande språkundervisningen har styrelsen föreslagit att
ett lektorat i engelska inrättas med hänsyn till den omfattande undervisningen
i detta språk. Kostnaden härför skulle emellertid i viss mån uppvägas,
om lektorn i engelska även kunde svara för huvuddelen av undervisningen
i tyska. I övrigt har någon ändring icke föreslagits. Den sammanlagda
kostnaden för språkundervisningen efter lektoratets tillkomst
har styrelsen beräknat till omkring 50 000 kronor.
De sakkunniga, som i och för sig icke har något att erinra mot förslaget,
anser, att frågan bör skjutas på framtiden, bl. a. med hänsyn till att
det är osäkert om en lärare med den önskade ämneskombinationen kan erhållas
redan nästa läsår. De sakkunniga har för sin del beräknat kostna
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 90.
11
den för språkundervisning under budgetåret 1953/54 till sammanlagt
45 000 kronor, vilket ungefär motsvarar den nuvarande kostnaden.
De sakkunniga erinrar om att de vid sitt förslag till personalstat utgått
ifrån det statliga lönesystemet och framhåller, att en naturlig konsekvens
härav skulle vara att befattningshavarna ifråga även formellt inordnades
under statens allmänna avlöningsreglemente på samma sätt som skett beträffande
viss personal vid Stockholms och Göteborgs högskolor. De sakkunniga
förordar, att en motsvarande reglering kommer till stånd beträffande
personalen vid handelshögskolan i Göteborg, men konstaterar, att
innan förslag härom kan föreläggas riksdagen torde få övervägas, vilka
undantagsbestämmelser från de allmänna reglerna, som eventuellt kan bli
nödvändiga på enstaka punkter.
De sakkunniga föreslår att vid handelshögskolan i Göteborg under budgetåret
1953/54 den fast anställda personalen skall utgöras av följande befattningshavare.
5 professorer
Tjänstemän å ordinarie stat:
Lönegrad
Co 14
Extra ordinarie tjänstemän:
3 docenter ....................................
1 bibliotekarie ...............................
1 kamrer ............... .......................
1 biblioteksassistent ..........................
1 kontorist ................... .................
1 förste vaktmästare ......................
1 kanslibiträde ............ .................
1 vaktmästare ..................................
7 kontorsbiträden ..........................
Ce |
30 |
Ce |
27 |
Ce |
27 |
Ce |
15 |
Ce |
13 |
Ce |
12 |
Ce |
11 |
Ce |
10 |
Ce |
8 |
Härjämte föreslår de sakkunniga, att för huvudämnenas del beräknas 5
arvoden å 13 800 kronor till biträdande lärare samt två arvoden å 11400
kronor till assistenter. Med hänsyn till den möjligheten att någon av de
biträdande lärarna kan åberopa docentkompetens har dessutom beräknats
ett tilläggsarvode å 6 700 kronor. Vidare har till arvoden åt speciallärare
upptagits ett belopp av 12 000 kronor samt för tillfälliga föreläsare beräknats
2 000 kronor. Rektors arvode (honorarium) har beräknats att utgå oförändrat
med 3 000 kronor. Kostnaden för språkundervisningen har uppskattats
till 45 000 kronor. För tillfällig skrivbiträdes- och vaktmästarhjälp samt
vikariatsersättningar beräknas 6 000 kronor.
På grundval av detta förslag beträffande personalen har de sakkunniga
upprättat följande avlöningsstat:
A vlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ............ 103 500
2. Arvoden ................................................ 62 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal................ 231 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................ 119 000
Summa kronor 515 500
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 90.
Från anslagsposten till arvoden är följande arvoden avsedda att
bestridas.
Rektors honorarium........................................ 3 000
Arvoden till speciallärare i huvudämnena...................... 12 000
Arvoden till språklärare .................................... 45 000
Arvoden till tillfälliga föreläsare............................. . 2 000
Summa kronor 62 000
Pensionsfrågan.
De sakkunniga anför, att frågan om pensioneringen av handelshögskolans
personal övervägts inom 1951 års pensionsutredning. Utredningen har i skrivelse
till Kungl. Maj :t den 15 december 1952 för högskolans del förordat
anslutning till pensionsreglementet för statens pensionsanstalt i samma omfattning
som skett beträffande högskolorna i Stockholm och Göteborg; dock
under förutsättning att avtalet rörande handelshögskolans framtida verksamhet
kommer till stånd.
De sakkunniga tillstyrker ett dylikt arrangemang och anser sig — på
grund av utredningens ställningstagande och omständigheterna i övrigt —
kunna räkna med att högskolan får sin pensionsfråga ordnad på sådant sätt.
Med hänsyn härtill bör enligt de sakkunniga i högskolans utgiftsstat upptagas
ett belopp som svarar mot de huvudmansavgifter, som högskolan kan
beräknas få erlägga enligt SPA-reglementet. Denna kostnad beräknar de sakkunniga
— vid den personaluppsättning som tidigare förordats — till 26 000
kronor för budgetåret 1953/54. Härutöver har högskolan att erlägga engångsavgifter
till anstalten. Dessa avgifter har inom anstalten uppskattats
till 328 000 kronor.
De sakkunniga anmärker, att ett inordnande av högskolans lärare och
övriga tjänstemän under SP A-reglementet innebär, att staten — redan till
följd av pensionsreglementets grunder för av giftsbetalning — påtager sig
halva kostnaden för pensioneringen. Högskolans utgiftsstat kommer följaktligen
att belastas med pensionsavgifter motsvarande endast ungefär hälften
av den totala pensioneringskostnaden.
/
Omkostnader.
De sakkunniga föreslår — efter granskning av ett utav högskolans styrelse
framlagt statförslag — att följande omkostnadsstat tillämpas för hög
-
skolan för budgetåret 1953/54.
1. Sjukvård m. in., förslagsvis ................................ 1 500
2. Reseersättningar, högst .................................... 1 500
3. Resestipendier åt ordinarie lärare, högst...................... 4 000
4. Expenser:
a) bränsle, lyse och vatten, förslagsvis ...................... 40 000
b) renhållning och städning, förslagsvis .................... 27 000
c) övriga expenser, högst .................................. 25 000
5. Tryckningskostnader, högst ................................ 13 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 90.
13
6. Biblioteket, högst .......................................... 20 000
7. Underhåll av byggnad, förslagsvis............................ 3 000
8. Försäkringar, förslagsvis .................................. 4 000
9. Siffergranskning och revision, högst.......................... 1 000
Summa kronor 140 000
Inkomster m. m.
De sakkunniga framhåller, att högskolans inkomster — bortsett från
statliga och kommunala bidrag — främst utgörs av kapitalavkastning och
elevavgifter. Den förra beräknas för budgetåret 1953/54 uppgå till omkring
75 000 kronor och de senare till omkring 100 000 kronor under förutsättning
att nuvarande avgift om 200 kronor per termin bibehålls.
Vidkommande elevavgifterna erinrar de sakkunniga om att Sveriges förenade
studentkårer hos Kungl. Maj :t hemställt att terminsavgifterna vid
handelshögskolorna i Stockholm och Göteborg fr. o. m. budgetåret 1953/54
avskaffas eller nedbringas till en formell avgift av samma storleksordning
som vid Stockholms högskola samt att handelshögskolorna lämnas full kompensation
för det inkomstbortfall, som härigenom uppstår. De sakkunniga
anser även för sin del att elevavgifterna vid handelshögskolan i Göteborg
bör nedbringas i nivå med motsvarande avgifter vid flertalet andra högre
läroanstalter så att undervisningen i det närmaste blir avgiftsfri. Då emellertid
enligt de sakkunnigas mening frågan om avgiftsfriheten vid de högskolor,
där sådan ännu ej råder, måhända bör lösas i ett sammanhang, torde
även för budgetåret 1953/54 få räknas med avgifter vid handelshögskolan i
Göteborg av i huvudsak samma storlek som de nuvarande. De sakkunniga
vill dock understryka vikten av att handelshögskoleeleverna utan alltför
långt dröjsmål erhåller fri undervisning.
Av högskolans övriga inkomster är enligt de sakkunnigas mening endast
hyresinkomsterna av den storleksordning att de bör särskilt nämnas. Dessa
inkomster har för budgetåret 1953/54 beräknats till 15 000 kronor. Högskolans
egna inkomster skulle därmed enligt de sakkunnigas beräkning för
nästa budgetår uppgå till (75 000 -f 100 000 + 15 000 =) 190 000 kronor.
De sakkunniga erinrar om att de för budgetåret 1953/54 beräknat handelshögskolans
utgifter för avlöningar till 515 500 kronor, för omkostnader
till 140 000 kronor och för pensioner till 26 000 kronor eller tillhopa 681 500
kronor. Mot detta svarar högskolans egna inkomster, 190 000 kronor. Mellanskillnaden
(681 500 — 190 000 =) 491 500 kronor bör täckas genom bidrag
från stat och kommun. Med dessa utgångspunkter har de sakkunniga
uppgjort följande huvudstat beträffande handelshögskolans inkomster och
utgifter för budgetåret 1953/54.
Utgifter:
1. Avlöjningar, förslagsvis ........................ ........ 515 500
2. Omkostnader, förslagsvis ................................ 140 000
3. Pensioner, förslagsvis .................................... 26 000
Kronor 681 500
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 90.
Inkomster:
1. Avkastning från högskolans fonder ........................ 75 000
2. Elevavgifter ........................................... 100 000
3. Hyresinkomster.......................................... 15 000
4. Bidrag av stat och kommun .............................. 491 500
Kronor 681 500.
IV. Statens, Göteborgs stads och handelshögskolans framtida
inbördes förhållanden i ekonomiskt och organisatoriskt
hänseende.
De sakkunniga erinrar om att de enligt utredningsdirektiven erhållit
uppdrag att upptaga förhandlingar med Göteborgs stad om ekonomiskt stöd
åt handelshögskolan och att undersöka möjligheterna att med högskolan
som tredje part nå en avtalsmässig reglering av de inbördes förhållandena
mellan staten, staden och handelshögskolan.
De sakkunniga anmäler, att förhandlingar i ärendet ägt rum och att de
lett till ett preliminärt avtal mellan parterna ifråga. Avtalsförslaget torde
som bilaga få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende.
Om avtalet uttalar de sakkunniga, att det främst innebär att statens och
stadens representanter överenskommit om en fördelning av det belopp, som
varje år enligt av Kungl. Maj :t godkänd stat för handelshögskolan icke
täckes av högskolans egna medel. Av denna summa — kallad anslagssumman
— skall 105 000 kronor fördelas så, att staten betalar 2/3 eller 70 000
kronor och staden 1/3 eller 35 000 kronor; av den överskjutande delen skall
staten betala 3/4 och staden 1/i, dock att stadens sammanlagda bidrag icke
skall överstiga 175 000 kronor. Då en del av pensioneringskostnaden enligt
vad tidigare sagts ej kommer att ingå i anslagssumman innebär detta, att
statens bidrag blir något större än fördelningsregeln anger. Vid väsentligt
ändrade förhållanden, t. ex. en förskjutning i penningvärdet, skall förhandlingar
upptagas om en reglering av stadens maximibidrag.
Högskolan skall vidare enligt avtalet bibehållas vid sin ställning såsom
enskild institution. Kungl. Maj :t har emellertid förbehållits rätt att meddela
föreskrifter i fråga om högskolans organisation och verksamhet. Förslag till
ändring av grundstadgarna skall underställas stadsfullmäktige och handelskammaren
i Göteborg för yttrande.
Högskolans styrelse skall enligt avtalet bestå av sju ledamöter. Ordförande
och en ledamot förordnas av Kungl. Maj :t, stadsfullmäktige och handelskammaren
i Göteborg utser vardera två ledamöter; högskolans rektor
är självskriven ledamot.
Avtalets giltighetstid har bestämts till 15 år. Därest uppsägning icke sker
minst två år före avtalstidens utgång, förlänges avtalet varje gång med
femton år.
Kungl. Maj.ts proposition nr 90.
15
V. Yttranden.
Statskontoret tillstyrker, att statsmakterna godkänner det mellan staten,
Göteborgs stad och handelshögskolan i Göteborg träffade avtalet. Vad de
sakkunniga i övrigt föreslagit föranleder endast den erinran från statskontorets
sida, alt befordringskungörelsen bör tillämpas på icke-ordinarie biträden
för skriv- och kontorsgöromål. Ämbetsverket meddelar, att det icke
behandlat pensionsspörsmålen, vilka emellertid kommer att upptagas vid
granskningen av 1951 års pensionsutrednings den 15 december 1952 avgivna
förslag. — Kanslern för rikets universitet och rektorsämbetet vid Göteborgs
högskola samt handelskammaren i Göteborg har icke funnit anledningtill
erinran mot de framlagda förslagen. — Stadsfullmäktige i Göteborg meddelar,
att fullmäktige vid sammanträde den 21 januari 1953 beslutat godkänna
det föreliggande avtalet.
Styrelsen för handelshögskolan i Göteborg har framfört erinringar på
vissa punkter mot de sakkunnigas förslag rörande lönefrågor. Styrelsen
anför att den i avlöningsstaten upptagna anslagsposten till arvoden m. m.
specificerats på visst sätt och framhåller att det t. ex. vid uppkomna vakanser
kan bli nödvändigt att disponera de för arvoden till assistenter och
biträdande lärare avsedda medlen på annat sätt än som förutsatts i staten.
Styrelsen hemställer, att den skall tillerkännas rätt att utan hänvändelse
till Kungl. Maj :t vidtaga för undervisningens bedrivande behövliga dispositioner
inom den för ifrågavarande personal fastställda anslagsramen. De
sakkunnigas förslag om att lönen för docenten i företagsekonomi I skall
— därest kompetent sökande ej finns att tillgå — kunna partiellt användas
för arvode åt en biträdande lärare bör enligt styrelsen tillämpas också på
andra docentbetattningar med tillägg att även den inbesparade löneskillnaden
bör få användas som arvode åt biträdande lärarkrafter. Styrelsen hemställer
också att den — när det gäller biträdespersonalen på institutionerna
— skall få rätt att inom ramen för två kontorsbiträdeslöner vid behov anställa
högre kvalificerad arbetskraft än den de sakkunniga förutsatt.
Biblioteksassistenten bör enligt styrelsen — liksom skett efter förslag i
propositionen 1952: 241 med motsvarande befattningshavare vid Stockholms
högskola och Chalmers tekniska högskola —- uppflyttas till Ce 17 och erhålla
tjänstebenämningen förste biblioteksassistent. Förste vaktmästaren föreslås
med hänsyn till hans hittillsvarande anställningsvillkor placerad i Ca
12. Vaktmästaren bör enligt styrelsen vara placerad i Ce 11 och icke i Ce 10,
som de sakkunniga föreslagit, med hänsyn till att han vid avlösning av förste
vaktmästaren omhänderhar skötseln av uppvärmnings- och ventilationsapparaturen.
Styrelsen hemställer, att proposition måtte föreläggas riksdagen om godkännande
av det upprättade avtalet, att detta skall tillämpas fr. o. in. den 1
juli 1953 samt att den av de sakkunniga för budgetåret 1953/54 uppgjorda
staten måtte fastställas.
16
Kungl. Maj.ts proposition nr 90.
Härutöver hemställer styrelsen att proposition måtte framläggas om tilllämpning
av statens allmänna avlöningsreglemente å handelshögskolans befattningshavare.
I anslutning härtill har styrelsen gjort vissa förslag rörande
de undantagsbestämmelser, som därvid kan erfordras.
Sjörättsföreningen i Göteborg har anfört att mycket starka skäl synes
föreningen tala för en avsevärt kraftigare upprustning av handelshögskolans
rättsvetenskapliga institution än som förordats i betänkandet.
Departementschefen.
Den undervisning och forskning, som bedrivs vid handelshögskolorna i
vårt land, är av jämförelsevis sent datum. Handelshögskolornas verksamhet
har sålunda pågått endast under 3—4 decennier. Det ligger i öppen dag att
dessa högskolor fyller en utomordentligt viktig uppgift i det moderna samhället.
På samma sätt som den fortskridande industrialiseringen krävt ökad
tillgång på tekniker med högre utbildning har också den allmänna ekonomiska
utvecklingen medfört ett stigande behov på näringslivets alla områden
av personal med kvalificerad ekonomisk utbildning; detta gäller industri,
handel, samfärdsel samt bank- och försäkringsverksamhet. Även i
statlig och kommunal verksamhet erfordras i många fall en kommersiell
skolning av det slag som handelshögskolorna meddelar. Tillgång på arbetskraft
med utbildning från handelshögskolorna har sålunda en påtaglig betydelse
för effektiviteten hos vårt näringsliv och åtskilliga samhälleliga
organ. Den kvalificerade ekonomiska utbildning, som handelshögskolorna
skall ge, kräver som underlag en kontinuerligt bedriven vetenskaplig forskning,
som kan möjliggöra att undervisningen hålls på en tillräckligt hög
nivå och ständigt är anpassad till utvecklingens krav. Det behöver knappast
påpekas att forskningsresultaten samtidigt har en självständig betydelse
genom att de ger ökade kunskaper och nya aspekter beträffande vårt
näringslivs struktur och funktioner. Det kan alltså sägas vara ett klart
ådagalagt samhällsintresse att handelshögskolorna har resurser för att nöjaktigt
fylla sina uppgifter.
Handelshögskolan i Göteborg har alltsedan sin tillkomst under förra hälften
av 1920-talet utgjort en enskild institution, som finansierats främst genom
privata donationer och elevavgifter. Sedan år 1937 har också statsbidrag
utgått till handelshögskolans verksamhet. Under de senaste åren har
högskolan haft att arbeta under växande ekonomiska svårigheter. I anledning
härav tillkallades i maj förra året inom handelsdepartementet särskilda
sakkunniga med uppdrag att verkställa utredning rörande handelshögskolans
i Göteborg framtida ställning samt att å statens vägnar upptaga
förhandlingar rörande statens, Göteborgs stads och handelshögskolans
framtida inbördes förhållanden i ekonomiska och organisatoriska hänseenden.
I direktiven för utredningen uttalade jag bl. a. att jag kommit till den
uppfattningen, att staten, även om ökade ekonomiska resurser erfordrades
17
Kungl. Maj:ts proposition nr 90.
for handelshögskolan, icke borde undandraga sig att också i fortsättningen
lämna sin medverkan till högskolans verksamhet under betryggande former.
De sakkunniga har nu slutfört sitt uppdrag och framlagt ett förslag till
avtal mellan staten, Göteborgs stad och handelshögskolan. I avtalet fastslås
på vad sätt de kostnader, vartill högskolans egna inkomster ej förslår _
anslagssumman skall fördelas mellan staten och staden. Av anslagssumman
skall 105 000 kronor fördelas så att staten betalar 2/3 och staden 1/3
samt den överskjutande delen så att staten betalar 3/4 och staden 1/i; dock
skall stadens sammanlagda bidrag icke överstiga 175 000 kronor.
Avtalsförslaget innebär vidare, att handelshögskolans nuvarande karaktär
av enskild institution icke ändras men att statens inflytande över högskolan
förstärks i väsentliga hänseenden. Högskolans inkomst- och utgiftsstat
skall årligen fastställas av Kungl. Maj :t, som även i övrigt skall äga att efter
styrelsens för handelshögskolan hörande meddela de föreskrifter i fråga om
högskolans organisation och verksamhet som Kungl. Maj:t finner erforderligt
eller lämpligt.
Avtalsförslaget synes mig innebära en ur principiella synpunkter godtagbar
lösning av frågan om Göteborgs handelshögskolas ekonomiska förhållanden.
Visserligen medför avtalet ökade förpliktelser för staten, men samtidigt
har staten erhållit möjlighet att fastställa högskolans utgiftsram samt
att meddela erforderliga föreskrifter om verksamheten. Härtill kommer att
även Göteborgs stad påtagit sig ett väsentligt ökat bidrag till högskolan. Avtalsförslaget,
som godtagits av stadsfullmäktige i Göteborg och högskolans
styrelse, har även tillstyrkts av statskontoret och universitetskanslern. För
egen del förordar jag att avtalet godkänns för statens vidkommande. Jag
föreslår att riksdagens bemyndigande härtill inhämtas. Därest framdeles
behov skulle uppstå av smärre jämkningar i avtalsbestämmelserna, förutsätter
jag, att det skall ankomma på Kungl. Maj :t att för statens del besluta
om erforderliga ändringar.
Vad de sakkunniga anfört om elevantalet föranleder ingen erinran från
min sida. Jag anser salunda att en mindre ökning av elevintagningen är
möjlig; ökningen bör dock tills vidare hållas inom en förhållandevis snäv
ram.
Jag övergår så till frågan om anslag till handelshögskolan i Göteborg för
nästa budgetår. De sakkunnigas förslag beträffande högskolans personal
kan jag i stort sett biträda. Jämte de redan befintliga fem professurerna
bör sålunda vid högskolan finnas tre docentbefattningar. Detta innebär att
jag tillstyrker att en ny docentur inrättas för ämnet ekonomisk geografi.
Härigenom torde bl. a. bättre förutsättningar skapas för undervisningen i
frågor rörande vår utrikeshandel. Vad angår Övriga befattningar, vid vilka
lön motsvarande viss lönegrad och löneldass utgår, har jag ingen annan
erinran mot de sakkunnigas förslag än att jag föreslår att kamrer sbefattningen
placeras i 25 lönegraden. Mitt ställningstagande innebär att jag icke
anser mig kunna biträda de förslag till högre lönegradsplacering för vissa
befattningar som föreslagits av högskolans styrelse. Vaktmästarbefattning2
Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 90.
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 90.
ar na bör erhålla tjänstebenämningen förste expeditionsvakt resp. expeditionsvakt.
Jag tillstyrker vidare medelsberäkningen för arvodesavlönade
lägre lärarbefattningar och deltidsbefattningar, med den inskränkningen att
jag f. n. icke är beredd föreslå inrättande av en ny assistentbefattning i
ämnet företagsekonomi II. Medel för avlöningar beräknar jag enligt följande
stat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis................. 103 500
2. Arvoden..................................................... 62 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal..................... 218 400
4. Rörligt tillägg, förslagsvis..................................... 119 000
Summa kronor 502 900
Högskolans styrelse har anfört, att det bör finnas möjlighet för styrelsen
att inom de angivna anslagsposterna vidtaga vissa omdispositioner, som kan
föranledas av ändrade personal- och undervisningsförhållanden. Detta
önskemål torde kunna tillgodoses genom att Kungl. Maj :t vid behov lämnar
medgivande till dylika omdispositioner inom ramen för i staten upptagna
belopp.
Lönevillkoren för befattningshavarna vid högskolan är f. n. i huvudsak
reglerade i överensstämmelse med bestämmelserna i statens allmänna avlöningsreglemente.
De sakkunniga har uttalat att högskolans personal även
formellt bör inordnas under det statliga avlöningsreglementet. Jag är f. n.
icke beredd taga ställning till denna fråga. Jag vill emellertid i detta sammanhang
— i anslutning till ett påpekande av statskontoret — framhålla,
att den för icke-ordinarie personal i statstjänst gällande reglerade befordringsgången
bör tillämpas för handelshögskolans icke-ordinarie biträden för
skriv- och kontorsgöromål.
De sakkunnigas förslag till omkostnadsstat anser jag mig böra godtaga.
För omkostnader bör sålunda beräknas ett belopp av 140 000 kronor.
Förslag om anslutning till statens pensionsanstalt för personal vid handelshögskolan
i Göteborg har framlagts av 1951 års pensionsutredning i
betänkande den 15 december 1952. Frågan härom torde senare komma att
underställas innevarande års riksdag. Jag förutsätter vid anslagsberäkningen,
att i högskolans utgiftsstat upptages ett belopp av 26 000 kronor
avseende fortlöpande huvudmansavgifter till statens pensionsanstalt.
Vad beträffar beräkningen av högskolans inkomster — utöver statsbidrag
och bidrag från Göteborgs stad -— godtager jag likaledes de sakkunnigas
förslag. Avkastningen från högskolans fonder bör alltså uppskattas
till 75 000 kronor, elevavgifter till 100 000 kronor och hyresinkomster till
15 000 kronor. Högskolans inkomster frånsett statsbidraget och bidraget
från Göteborgs stad skulle sålunda uppgå till 190 000 kronor. Jag har i det
föregående förordat att för avlöningar beräknas 502 900 kronor, för omkostnader
140 000 kronor samt för pensioner 26 000 kronor. Den totala utgiftssumman
uppgår härigenom till 668 900 kronor. Anslagssumman skulle
vid bifall till vad jag sålunda föreslagit komma att uppgå till (668 900 —
19
Kungl. Maj:ts proposition nr 90.
190 000 =) 478 900 kronor, varav Göteborgs stads bidrag avtalsenligt utgör
128 475 kronor och statens bidrag 350 425 kronor. I riksstaten för budgetåret
1953/54 bör därför upptagas ett förslagsanslag till Bidrag till handelshögskolan
i Göteborg av 350 500 kronor.
r Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna det mellan representanter
för staten, Göteborgs stad och handelshögskolan
i Göteborg träffade avtalet om handelshögskolans framtida
ställning;
b) godkänna följande huvudstat för handelshögskolan i
Göteborg, att tillämpas tills vidare under budgetåret 1953/54;
Huvudstat.
Utgifter:
1. Avlöningar, förslagsvis.......................... 502 900
2. Omkostnader, förslagsvis........................ 140 000
3. Pensioner, förslagsvis........................... 26 000
Summa kronor 668 900
Inkomster:
1. Avkastning från högskolans fonder.............. 75 000
2. Elevavgifter................................... 100 000
3. Hyresinkomster................................ 15 oqO
4. Bidrag från Göteborgs stad..................... 128 475
5. Bidrag från staten............................. 350 425
Summa kronor 668 900;
c) till Bidrag till handelshögskolan i Göteborg för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 350 500 kronor.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att
proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Lennart Groll.
20
Kungl. Maj.ts proposition nr 90.
Bilaga.
Avtal, upprättat mellan representanter för staten, Göteborgs
stad och handelshögskolan i Göteborg.
I syfte att genom samverkan mellan staten och Göteborgs stad trygga handelshögskolans
i Göteborg fortsatta utveckling har mellan staten, Göteborgs
stad och handelshögskolan — under förutsättning av Kungl. Maj :ts och riksdagens
samt stadsfullmäktiges i Göteborg godkännande — träffats följande
överenskommelse:
I. Av handelshögskolans styrelse upprättat förslag till stat för handelshögskolan,
avseende tiden den 1 juli—den 30 juni (budgetår) samt upptagande
på inkomstsidan handelshögskolans för året disponibla egna medel
och på utgiftssidan för året beräknade driftkostnader, såsom löne- och pensionskostnader
samt omkostnader i övrigt, skall årligen före den 1 augusti
kalenderåret närmast före det budgetår, statförslaget avser, ingivas dels till
Kungl. Maj :t och dels till stadsfullmäktige, som över förslaget avgiva yttrande
till Kungl. Maj :t. Stat för handelshögskolan fastställes av Kungl.
Maj :t.
I fastställd stat upptagen utgiftspost må ej överskridas eller användas för
annat än avsett ändamål, där ej Kungl. Maj :t på grund av särskilda förhållanden
lämnat tillstånd härtill.
II. Till bestridande av den utgiftssumma, som enligt den fastställda staten
icke täckes av handelshögskolans egna medel — (anslagssumman) —
skola staten och staden bidraga enligt följande grunder:
a) Av anslagssumman skola 105 000 kronor fördelas så att staten betalar
Vs eller 70 000 kronor och staden Va eller 35 000 kronor; av den överskjutande
delen skall staten betala s/4 och staden V4, dock att stadens sammanlagda
bidrag icke skall överstiga 175 000 kronor. Därest väsentligt ändrade
förhållanden, t. ex. förskjutning i penningvärdet, inträda, skola förhandlingar
upptagas om en reglering av stadens maximibidrag.
Har Kungl. Maj :t lämnat tillstånd, som avses i inom. I andra stycket, skall
därigenom tillkommet utgiftsbelopp inräknas i anslagssumman.
b) I statens och stadens bidrag inräknas icke värdet å tomter eller byggnader,
som de upplåtit eller må komma att upplåta till handelshögskolan.
c) Statens och stadens bidrag utbetalas till handelshögskolan efter rekvisition
kvartalsvis i förskott och i mån av behov.
III. Handelshögskolan bibehålies vid sin ställning såsom enskild institution
under ledning av en på nedan angivet sätt sammansatt styrelse; skolande
dock härutinnan följande särskilda bestämmelser gälla:
a) För mottagande av donation, som avser annat än tillfälligt ändamål,
erfordras Kungl. Maj :ts tillstånd.
b) Handelshögskolan tillhörig fastighet må icke intecknas, försäljas eller
annorledes överlåtas utan Kungl. Maj :ts godkännande, ej hellej må fastighet
av handelshögskolan genom köp eller byte förvärvas utan sådant godkännande.
c) Kungl. Maj :t äger i övrigt efter styrelsens för handelshögskolan hörande
meddela de föreskrifter i fråga om handelshögskolans organisation och
21
Kungl. Maj.ts proposition nr 90.
verksamhet, som Kungl. Maj :t finner erforderliga eller lämpliga, skolande
förslag till föreskrifter, som innebära ändring av grundstadgarna för handelshögskolan,
underställas jämväl stadsfullmäktige och handelskammaren
i Göteborg för yttrande.
Härvid förutsättes emellertid
att handelshögskolans styrelse skall bestå av sju ledamöter, av vilka
ordföranden och en ledamot förordnas av Kungl. Maj :t,
två ledamöter utses av stadsfullmäktige,
två ledamöter utses av handelskammaren i Göteborg samt
en ledamot är handelshögskolans rektor;
samt att handelshögskolans förvaltning och räkenskaper årligen skola
granskas av tre revisorer, utsedda en av Kungl. Maj :t, en av stadsfullmäktige
och eu av handelskammaren i Göteborg.
IV. Detta avtal träder i kraft den 1 juli 1953 eller den senare dag, Kungl.
Maj :t bestämmer, dock senast den 1 juli 1954, och gäller till och med den 30
juni 1968. Därest avtalet icke av någon part uppsäges minst två år före avtalstidens
utgång, förlänges avtalets giltighetstid varje gång med femton år.
Detta avtal har upprättats i tre likalydande exemplar, av vilka parterna
tagit var sitt.
Göteborg den 9 december 1952.
För staten:
Conrad Jonsson. Allan Jansson. Carl Olov Sommar.
För staden:
J. A. Fagerberg. G. H. Hansson. Nils Holmberg. B. Thorburn.
För handelshögskolans i Göteborg styrelse:
Per Nyström.
Hadar Berglund.
637197. Stockholm 1953. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag