Kungl. Maj:ts proposition nr 60.
1
Nr 60.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående fullmakt att i
arbetslöshetsbekämpande syfte igångsätta arbeten, för
vilka anslag uppförts å allmän beredskapsstat för
budgetåret 1950/51, m. m.; given Stockholms slott
den 13 februari 1953.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF.
Per Edvin Sköld.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13
februari 1953.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Sköld, Torsten Nilsson,
Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund,
Persson, Lindell, Nordenstam.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter.
Allmän beredskapsstat fastställdes senast av 1950 års riksdag (prop. nr
126, r. skr. nr 370—379, 401 och 417). Beredskapsstaten, som avsåg budgetåret
1950/51, upptog anslag å driftbudgeten om tillhopa ca 840 miljoner
kronor och anslag å kapitalbudgeten å sammanlagt ca 380 miljoner kronor.
Den mot anslagen svarande sysselsättningsreserven beräknades vid beredskapsstatens
fastställande omfatta i runt tal 35 miljoner dagsverken, motsvarande
ett antal årsarbetare av ca 140 000. Investeringsreserven — som
icke vore avsedd att kunna realiseras i sin totala omfattning, utan inrymde
alternativa sysselsättningsprogram — upptog anslag såväl för en allmän
investeringsreserv som för en särskild grovarbetsreserv. Den allmänna investeringsreserven
innefattade arbeten, som utvalts främst på grund av
angelägenhetsgraden. I grovarbetsreserven upptogs ytterligare arbeten som
1 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 60.
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 60.
särskilt väl lämpade sig för sysselsättning av oskolad arbetskraft och därtill
var mindre materialkrävande.
Beträffande statsbidragsgrunderna för kommunala och enskilda arbeten
gällde, att bidragsgrunderna kunde jämkas där så erfordrades med hänsyn
till de särskilda förhållanden under vilka investeringsverksamheten kunde
komma att bedrivas. Vid beräkningen av erforderligt anslag till kostnader
för arbetslöshetens bekämpande hade hänsyn tagits till det medelsbehov
som kunde uppkomma till följd av dylik jämkning av statsbidragsgrunderna.
Då arbetsmarknadsläget icke ansågs ge anledning till att ett utformat förslag
till allmän beredskapsstat för budgetåret 1952/53 underställdes riksdagen,
utverkade Kungl. Maj :t, i likhet med tidigare år, riksdagens bemyndigande
(prop. nr 65, r. skr. nr 147) att under budgetåret 1952/53, därest
arbetsmarknadsläget så påfordrade, inom ramen av en särskild, till 200
miljoner kronor fastställd finansfullmakt meddela beslut om utförande av
arbeten, för vilka anslag var uppförda å allmän beredskapsstat för budgetåret
1950/51. Därest utvecklingen på arbetsmarknaden senare skulle ge
anledning därtill, borde på grundval av arbetsmarknadsstyrelsens framlagda
utredningar om revidering och komplettering av investeringsreserven ett
förslag till allmän beredskapsstat upprättas och underställas riksdagen. Arbetsmarknadsstyrelsen
har sedermera med skrivelse den 25 april 1952 till
Kungl. Maj :t överlämnat förslag till investeringsreserv för budgetåret
1952/53.
Inom ramen för den lämnade finansfullmakten har Kungl. Maj :t efter
framställning av arbetsmarknadsstyrelsen genom beslut den 10 oktober
1952 ställt ett belopp av högst 50 miljoner kronor till styrelsens förfogande.
Detta beslut är dock av formell art, då beloppet endast får disponeras efter
särskilda beslut av Kungl. Maj :t. Hittills har Kungl. Maj :t fattat beslut rörande
disposition av ca 33 miljoner kronor inberäknat summan av vissa till
anordnande av allmänna samlingslokaler beviljade lån. Anslag för reglering
av sålunda förskotterade utgifter kommer att äskas å tilläggsstat II
till riksstaten för innevarande budgetår. I samband därmed kommer en
närmare redogörelse för medelsdispositionen att lämnas riksdagen.
I skrivelse den 30 januari 1953 har arbetsmarknadsstyrelsen behandlat
frågan om sysselsättningsberedskapen under budgetåret 1953/54. Härvid
har styrelsen anmält, att arbetet med upprättande av förslag till investeringsreserv
för budgetåret 1953/54 pågår inom styrelsen. Planeringen har begränsats
till en revidering och komplettering av investeringsreserven för
innevarande budgetår, dock med hänsyn tagen till att möjligheter bör föreligga
att vid fortsatt vikande tendens på arbetsmarknaden kunna tillgripa
en i förhållande till investeringsreserven för innevarande budgetår
ökad reserv av planerade statliga, kommunala och statsunderstödda investeringsobjekt.
Sålunda avses företag, som överförts till det ordinarie arbetsprogrammet
eller av annan anledning avförts från investeringsreserven,
Kungl. Maj.ts proposition nr 60.
3
att ersättas med nya företag, då så anses lämpligt med hänsyn till planeringsmöjligheterna,
företagens angelägenhet och å rilcsstat eller allmän
beredskapsstat uppförda anslag. I den mån de avgångna företagen varit avsedda
att finansieras med anslag till kollektivt angivna investeringsändamål,
torde de enligt styrelsens mening inom respektive anslags ram kunna ersättas
med nya företag av samma slag utan riksdagens särskilda godkännande.
Arbetsmarknadsstyrelsen har förutsatt, att allmän beredskapsstat för
budgetåret 1953/54 icke nu avses att upprättas. Även om det f. n. är svårt
att bedöma arbetsmarknadssituationen under nästa budgetår, torde det —
framhåller styrelsen -—- kunna antagas, att tillräckliga statsmedel kommer
att stå till förfogande för beredskap mot arbetslöshet under budgetåret 1953/
54, om Kungl. Maj :t inom ramen av en till 300 miljoner kronor förhöjd finansfullmakt
bemyndigas att meddela beslut om utförande av de arbeten
eller de slag av arbeten, för vilka anslag uppförts å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1950/51.
Arbetsmarknadsstyrelsen har vid detta bedömande förutsatt dels att från
investeringsreserven avförda företag, som avsetts att finansieras med anslag
till kollektivt angivna investeringsändamål, får inom ramen för respektive
anslag ersättas med nya företag av samma slag och dels att från investeringsreserven
för hudgetåret 1950/51 överförda företag, som avsetts att
finansieras med för ett antal särskilt angivna företag gemensamt anslag,
får inom anslagets ram utföras för den högre kostnad som kan ha förorsakats
av prisstegringar och nödvändiga ändringar av planerna. Styrelsen
har vidare utgått från att anslaget å beredskapsstaten till Kostnader för
arbetslöshetens bekämpande m. in. får användas för att bestrida 1) kostnader
för utvidgning av arbeten för vilka särskilda anslag anvisats å riksstat
eller å allmän beredskapsstat, 2) merkostnader som direkt orsakats av
att ett företag utföres såsom arbetslöshetsarbete, 3) kostnader för vissa angivna
arbeten för vilka specificerade anslag icke uppförts samt 4) kostnader
för vissa slag av grovarbeten. Det torde i detta sammanhang böra
erinras om att i propositionerna nr 126/1950 och nr 65/1952 gjorda uttalanden
i de angivna finansieringsfrågorna icke föranlett någon riksdagens
erinran.
Beträffande frågan om planering av arbeten intagna i eller avsedda att
intagas i investeringsreserven har arbetsmarknadsstyrelsen framhållit, att
för de beräknade sysselsättningsmöjligheterna förutsättes att detaljplanering
av arbetena utföres i avsevärt större omfattning än som hittills skett efter
beredskapsstatens fastställande.
Departementschefen. Såsom arbetsmarknadsstyrelsen framhållit är det
f. n. vanskligt att bedöma arbetsmarknadssituationen under det kommande
budgetåret. En beredskap i form av en fullmakt för Kungl. Maj :t att besluta
om igångsättande av arbeten i arbetslöshetsbekämpande syfte erfordras
i varje fall fortfarande. F. n. är denna fullmakt knuten till den för bud
-
4
Kungl. Maj:ls proposition nr 60.
getåret 1950/51 fastställda allmänna beredskapsstaten. Vissa olägenheter
kan otvivelaktigt uppkomma genom anknytningen till denna numera delvis
föråldrade beredskapsstat, särskilt som erfarenheten visar, att effektiva
åtgärder förutsätter vidsträckta möjligheter för Kungl. Maj :t att anpassa
åtgärderna efter förhållandena i varje särskilt fall. Emellertid ger dispositionsreglerna
för det på allmänna beredskapsstaten uppförda anslaget
till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande in. in. avsevärd handlingsfrihet
för Kungl. Maj :t. Med hänsyn härtill och under de av arbetsmarknadsstyrelsen
angivna förutsättningarna synes de praktiska olägenheterna
av fortsatt anknytning till allmänna beredskapsstaten för 1950/51 inte behöva
vara till hinder för en effektiv arbetslöshetsbekämpande politik. Jag
ansluter mig därför till arbetsmarknadsstyrelsens uppfattning att förslag
till ny allmän beredskapsstat för budgetåret 1953/54 f. n. inte behöver underställas
riksdagen. Därest utvecklingen på arbetsmarknaden senare skulle
ge anledning därtill, torde på grundval av arbetsmarknadsstyrelsens utredningar
om revidering och komplettering av investeringsreserven ett förslag
till allmän beredskapsstat få upprättas och underställas riksdagen.
Med hänsyn till de förskjutningar som inträtt på pris- och löneområdet
sedan ramen för den gällande fullmakten fastställdes ävensom till det i viss
mån ändrade läget på arbetsmarknaden bör i enlighet med arbetsmarknadsstyrelsens
förslag fullmakten lämpligen höjas med 100 miljoner kronor till
300 miljoner kronor. Fullmakten bör liksom för innevarande budgetår anknytas
till de på allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppförda
anslagen.
För den händelse ifrågavarande fullmakt tages i anspråk bör fortfarande
gälla, att grunderna för statsbidrag till kommuner och enskilda vid utförande
av arbeten tillhörande investeringsreserven kan jämkas där så erfordras
med hänsyn till de särskilda förhållanden under vilka investeringsverksamheten
kan komma att bedrivas.
Mot vad arbetsmarknadsstyrelsen anfört i fråga om förutsättningarna
för att inom den föreslagna finansfullmaktens ram disponera anslagen å
beredskapsstaten — vilket ansluter sig till vad som gäller i fråga om innevarande
budgetårs fullmakt — bär jag ingen erinran.
Jag vill i detta sammanhang erinra om att i statsverkspropositionen för
1953/54 för affärsverkens vidkommande äskats investeringsanslag, som —
inberäknat äldre anslagsbehållningar — med drygt 180 miljoner kronor överstiger
förordade medelsförbrukningsramar. Dylika anslagsmarginaler har
även föreslagits beträffande vissa anslag av investeringsnatur å driftbudgeten.
Anslagens maximibelopp är endast avsedda att tagas i anspråk under
speciella konjunkturbetingelser.
Beträffande förtidsplaneringen av företag ingående i investeringsresex-ven
vill jag framhålla, att de myndigheter, som närmast är ansvariga för arbetsprojekten,
sedan våren 1952 bedriver projekteringsarbetet i ökad takt.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen
Kungl. Maj:ts proposition nr 60.
5
att bemyndiga Kungl. Maj:t att under budgetåret 1953/54,
därest arbetsmarknadsläget så påfordrar, inom ramen av ett
belopp av 300 miljoner kronor meddela beslut om utförande
av arbeten, för vilka anslag är uppförda å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1950/51.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen att
proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Karl-Ingmar Edstrand.
537147. Stockholm 1953. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag