Kungl. Maj.ts proposition nr 228.
1
J\r 228.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående reglering av
sockernäringen i riket m. m.; given Stockholms slott
den 24 april 1953.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF.
Sam. B. Norup.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
I propositionen framlägges förslag till avtal mellan staten och Svenska
sockerfabriksaktiebolaget angående sockertillverkningen m. m. under tiden
den 1 maj 1953—den 30 april 1954. Vidare föreslås, att rätten att till riket
införa socker från och med den 1 februari 1954 liksom hittills skall förbehållas
staten eller den, åt vilken Kungl. Maj :t överlåter sådan rätt.
t Di kang tilI riksdagens protokoll 1953. 1 sand. .\r 22S
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 228.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
24 april 1953.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,
Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell,
Nordenstam.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen
för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup.
Sockernäringen i Sverige har under en följd av år åtnjutit statsmakternas
stöd genom särskilda åtgärder vid sidan av tullskyddet. Från och med
år 1932 har dessa åtgärder inneburit, att den inhemska sockerindustrien
tillförsäkrats ensamrätt i fråga om införsel av socker mot skyldighet att
tillämpa vissa angivna priser och bestämmelser vid inköp av sockerbetor
och försäljning av socker. Sedan år 1940 garanterar staten därjämte industrien
täckning av vissa med sockertillverkningen förbundna kostnader, mot
det att sockerindustrien är redovisningsskyldig för sina inkomster av sockertillverkningen.
Sockerindustrien i landet har tidigare varit representerad
av två bolag, Svenska sockerfabriksaktiebolaget och Mellersta Sveriges
sockerfabriksaktiebolag. År 1936 uppgick Mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag
i Svenska sockerfabriksaktiebolaget. De nuvarande bestämmelserna,
grundade å ett kontrakt mellan sistnämnda bolag och staten, har tillkommit
i överensstämmelse med beslut av 1952 års riksdag (prop. nr 234;
r. skr. nr 238) och gäller för tiden till och med den 30 april 1953.
De allmänna grunderna beträffande nu tillämpade åtgärder till
sockerbetsodlingens stödjande m. m.
Genom förordning den 23 maj 1952 (nr 256) har förordningen den 22
februari 1932 (nr 30) angående reglering av införseln av socker, vilken förordning
trädde i kraft den 23 februari 1932 och enligt särskilda förordningar
skulle gälla till och med den 31 maj 1952, givits förlängd giltighet för tiden
till och med den 31 maj 1953. Enligt förordningen nr 30/1932 får socker
(tulltaxenummer 119 och 120) icke till riket införas av annan än staten
eller den, åt vilken Kungl. Maj :t överlåter sådan rätt. Detta stadgande, sådant
det lyder jämlikt förordningen nr 169/1950, har dock ej avseende å
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 228.
transitering, returförtullning eller uppläggning i frihamn eller å tullager
och under visst villkor provianteringsfrilager, egentlig gränstrafik samt
viss tullfri införsel. Den, åt vilken Kungl. Maj:t överlåter införselrätt av
vara, som avses i förordningen nr 30/1932, äger att lämna annan tillstånd
till införsel därav. Vara, som på grund av bestämmelserna i denna förordning
icke får införas, må, därest densamma icke är enligt lagen om
straff för olovlig varuinförsel att anse såsom olovligen införd, åter utföras
under de villkor och i den ordning, som tullstadgan föreskriver.
Gällande kontrakt med Svenska sockerfabriksaktiebolaget överensstämmer
med det förslag i ämnet, som fogats vid nyssnämnda proposition nr
234/1952. Beträffande innehållet i kontraktet torde jag få hänvisa till berörda
förslag. Jag torde vidare här få erinra, att Kungl. Maj :t i brev till
generaltullstyrelsen den 23 maj 1952 tillkännagivit, att Kungl. Maj :t å Svenska
sockerfabriksaktiebolaget för tiden till och med den 30 april 1953 överlåtit
rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer 119 och 120). Omförmälda
brev har intagits i SFS (nr 255).
Sockerbetsodlingen och sockertillverkningen 1932—1952.
Såsom förut nämnts har statsmakterna för odlingsåren 1932—1952 lämnat
sockerbetsodlingen särskilt stöd i den form, att den inhemska sockerindustrien
tillerkänts ensamrätt i fråga om införsel av socker mot skyldighet
att tillämpa vissa angivna priser och bestämmelser vid inköp av sockerbetor
och försäljning av socker. Beträffande de grunder, efter vilka betpriset
bestämts under åren 1932—1947, torde få hänvisas till propositionen
nr 262/1948. För odlingen under ett vart av åren 1948 och 1949 utgjorde
grundpriset för 100 kilogram sockerbetor med 16 procent sockerhalt 5 kronor
30 öre. Härjämte erhöll odlarna år 1949 inom vissa områden ett arealtilllägg.
Tillägg utgick vidare för odling å särskilt stenbunden mark. Nu nämnda
tillägg har utgått även under de följande åren. För 1950 års betodling höjdes
grundpriset för 100 kilogram sockerbetor med 16 procent sockerhalt till 5
kronor 35 öre, varjämte infördes ett stimulanstillägg som gjordes beroende
av den odlade totalarealen på så sätt, att grundpriset ökades med ett
öre för varje helt 200-tal hektar, varmed odlingen överstigit 50 000 hektar.
Grundpriset fick dock icke överstiga 5 kronor 55 öre, vilket pris uppnåddes
vid en odling omfattande minst 54 000 hektar. Eftersom 1950 års odling
omfattade 54 400 hektar, uppnåddes sagda maximala grundpris. Vad angår
1951 års betodling höjdes grundpriset för 100 kilogram sockerbetor med 16
procent sockerhalt till 6 kronor 25 öre. Härav ansågs 23 öre vara ett för
året utgående stimulanstillägg, vilket förutsattes skola inräknas i jordbrukskalkylen.
(Om odlingen kommit att understiga 50 000 hektar — vilket den
icke gjorde — skulle enligt avtalet grundpriset ha minskats med sagda 23
öre.) För att främja en i förhållande till år 1950 vidgad odling av sockerbetor
skulle ett ytterligare stimulanstillägg utgå, avsett att ligga utanför jord
-
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 228.
brukskalkylen, och beroende av den odlade arealen på så sätt, att grundpriset
skulle ökas med ett öre för varje helt 200-tal hektar, varmed odlingen
överstege 54 000 hektar. Enär sockerbetsarealen år 1951 utgjorde cirka
54 100 hektar, utgick icke något tillägg av nu avsett slag. Beträffande 1952
års biodling har grundpriset för 100 kilogram sockerbetor med 16 procent
sockerhalt höjts från 6 kronor 25 öre till 7 kronor 35 öre. Härav har 30 öre
ansetts som ett för året utgående stimulanstillägg, vilket inräknas i jordbrukskalkylen.
I motsats till föregående år skulle däremot icke utgå något av odlingens
omfattning beroende stimulanstillägg. Enligt en för året ny klausul
skulle betodlarföreningen ha rätt att påyrka nya förhandlingar om grundpriset
för den händelse socialstyrelsens levnadskostnadsindex skulle förändras
så, att den i 1952 års avtal mellan Svenska arbetsgivareföreningen och Landsorganisationen
ingående indexklausulen trädde i tillämpning samt lantarbetarlönerna
eller betackordet till följd därav höjdes ytterligare under år 1952.
Rörande betareal, betskörd och betpris in. in. torde såvitt avser kampanjåren
1936/37—1944/45 få hänvisas till propositionen nr 213/1950. För de
senare åren må följande uppgifter lämnas.
Kampanjår |
Betareal |
Skörderesultat |
Betpris, öre per deciton |
||||
Betskörd, inköpt |
Socker- halt % |
Grund-pris för |
Tillägg för socker- halt |
Tillhopa |
|||
Hela riket ton |
Deciton per hektar |
||||||
1945/46 ............. |
54 586 |
1 814 414 |
332 |
1751 |
465’00 |
43-88 |
1 508-88 |
1946/47 ............. |
54 664 |
1777 062 |
325 |
17-50 |
465''00 |
43-72 |
1 508-72 |
1947/48 ............. |
48 203 |
1 493 143 |
310 |
17-80 |
500-00 |
56-25 |
1 556-25 |
1948/49 ............. |
47 544 |
1808 162 |
380 |
17-47 |
530-00 |
48-69 |
1 578-69 |
1949/50 ............. |
49 287 |
1770 050 |
359 |
17-69 |
53000 |
55" 9 8 |
1 585-98 |
1950/51 ............. |
54 427 |
1978 404 |
363 |
1692 |
s 555-00 |
31-91 |
1 586-91 |
1951/52 ............. |
54 080 |
1732 241 |
320 |
1801 |
3 625-00 |
78-52 |
1 703-52 |
j 1952/53 (beräkn.)..... |
53 852 |
1 597 092 |
297 |
16-41 |
4 735-00 |
18-83 |
1 753-83 |
Beträffande tillverkningen i riket av råsocker och raffinad må i fråga
om åren 1936/37—1944/45 likaledes hänvisas till propositionen nr 213/1950.
Under åren därefter uppgick tillverkningen till de myckenheter, som redovisas
i följande tablå.
1 Därjämte har till betodlare som åren 1945—1952 tecknat kontrakt med Mörbylånga, Roma,
Linköpings eller (t. o. m. 1949) Lidköpings råsockerfabrik utgått arealtillägg, som — utslaget
på dessa odlares betskörd — utgjorde 8,33 öre per deciton för år 1945, 7,96 öre per deciton för
år 1946, 8,85 öre per deciton för år 1947, 7,43 öre per deciton för år 1948, 7,08 öre per deciton för
år 1949, 7,19 öre per deciton för år 1950, 9,09 öre per deciton för år 1951 och 9,43 öre per
deciton för år 1952.
* Inklusive stimulanstillägg av 20 öre. 1 * 3 Inklusive stimulanstillägg av 23 öre. 4 Inklusive
stimulanstillägg av 30 öre.
5
Kungl. Maj.ts proposition nr 228.
Kampanjår |
Tillverkat |
Tillverkad |
1945/46 ............. |
...... 294 405 |
233 778 |
1946/47 ............. |
...... 289 130 |
248 244 |
1947/48 ............. |
...... 242 706 |
219 084 |
1948/49 ............. |
...... 291 136 |
254 265 |
1949/50 ............. |
...... 290154 |
229 526 |
1950/51 ............. |
...... 1 *310 989 |
252 082 |
1951/52 (def.)........ |
...... 229 2 910 |
252 379 |
1952/53 (beräkn.) _____ |
...... »242 319 |
198 000 |
Försäljningen av socker inom riket m. m.
Under tiden 1932—1939 gällde i avseende å sockerindustriens prissättning
å socker i huvudsak följande bestämmelser. Sockerbolagets priskurantpris
å krossmelis (K 5) skulle vara normerande för priskurantpriserna
å övriga sockersorter på så sätt, att en ökning eller minskning av priset å
K 5 åtföljdes av samma ökning eller minskning av priserna å övriga sockersorter.
Priset å K 5 bestämdes enligt samma grunder som dittills efter
världsmarknaden, varvid dock skulle gälla, att lägre pris för sagda sockersort
ej behövde tillämpas än ett visst bestämt pris, vilket på sätt framgår
av följande tablå varierade under åren omedelbart före och efter krigs
-
utbrottet.
Monopolåret Fastställda minimipriset å'' K 5
■/> 1936-»/. 1937 .................. 131 öre per kg (är Uden V-»/.. 1936
130 ore per kg därefter
1/3 1937—28/a 1938 .................. 32 öre per kg
Vs 1938—29/2 1940 .................. 32 öre per kg
Med hänsyn till läget utomlands kunde detta system ej tillämpas på sockerproduktionen
under monopolåret 1940/41. På sätt framgår av vad förut
anförts har under denna tid och därefter ett sådant system tillämpats, att
staten med viss inskränkning garanterat bolaget täckning för de med sockertillverkningen
förbundna kostnaderna mot att bolaget varit redovisningsskyldigt
för sina på grund av sockertillverkningen erhållna inkomster.
Det har förutsatts, att priserna skall av Kungl. Maj :t så avvägas, att
den staten åvilande garantien principiellt och i stort sett infrias genom bolagets
sockerförsäljningar, en princip som emellertid under vissa av krigsoch
efterkrigsåren, i syfte att förebygga höjd prisnivå, icke ansetts böra
följas.
Även beträffande de under tidigare år faktiskt tillämpade priserna å socker
av de viktigaste märkena må hänvisas till propositionen nr 213/1950.
1 Härav 304 102 ton ur svenska betor. 2 Härav 285 249 ton ur svenska betor. 3 Härav 234 779
ton ur svenska betor.
6
Kungl. Maj. ts proposition nr 228.
Från och med mitten av år 1942 har berörda priser uppgått till de belopp,
som angives i följande sammanställning.
Priskurantprisema i öre per kg enligt
T i d s p e r i o |
d |
sockerbolagets noteringar |
|||
Krossmelis |
Bitsocker |
Toppsocker |
|||
“/t |
1942- Vi |
1947 ............. |
............... 49 |
55 |
56 |
*A |
1947— 6/5 |
1947 ............. |
............... 60 |
66 |
— |
7* |
1947—w/s |
1948 ............. |
............... 63 |
69 |
— |
18/ft |
1948- ’/6 |
1950 ............. |
............... 65-25 |
71-25 |
— |
8/6 |
1950— 7* |
1951............. |
............... 67-25 |
73-25 |
— |
“/« |
1951—*7» |
1951............. |
............... 7725 |
83-25 |
— |
”/s |
1951—*74 |
1951............. |
............... 80 25 |
86-25 |
— |
76 |
1951— 7? |
1951............. |
............... 77-75 |
83-75 |
— |
7» |
1951—16/s |
1952 ............. |
............... 84-00 |
9000 |
— |
«/* |
1952— |
100-00 |
— |
Det bör anmärkas, att sockerbolaget t. o. m. den 30 april 1951 tillämpat
bruttoprissättning med 4 procent grossistrabatt. Härefter har bolaget övergått
till nettoprissättning med 1 procent kassarabatt.
Granskningen av Svenska sockerfabriksaktiebolagets
verksamhet m. m.
Sedan Kungl. Maj:t den 19 april 1940 i enlighet med riksdagens beslut
godkänt det i propositionen nr 189/1940 L intagna kontraktet mellan staten
och Svenska sockerfabriksaktiebolaget, utfärdade Kungl. Maj :t den 10
maj 1940 (SFS nr 377) ny instruktion för statens sockernämnd att lända
till efterrättelse från och med den 1 juni 1940. Enligt den nya ordningen
skulle sockernämndens viktigaste uppgift vara att granska sockerbolagets
verksamhet. Därtill kom vissa andra uppdrag såsom att utöva upplysningsverksamhet
beträffande arbetslöner m. m. ävensom, enligt särskild författning,
att fördela statsanslag och statslån till enskilda järnvägar för utförande
av lastningsanordningar för sockerbetor. Nämnden har slutligen på
särskilt uppdrag ägt att utöva tillsynen över den av bolaget på statens uppdrag
bedrivna sockerimporten. Nämndens uppgifter har från och med den
1 juli 1950 överförts till statens jordbruksnämnd (prop. nr 161/1950; r.
skr. nr 248). f
Med skrivelse den 1 april 1953 har statens jordbruksnämnd överlämnat
en redogörelse för sockerbolagets verksamhet avseende avtalsåret 1951/52.
Redogörelsen har upprättats av revisorn A. Ljunggren, sockernämndens expert
i industriell bokföring och organisation, vilken jämte numera avlidne
landshövdingen C. Mannerfelt på sin tid erhållit jordbruksnämndens uppdrag
att biträda denna med granskningen av sockerbolagets verksamhet.
Därefter har den 21 april 1953 från nämnden inkommit en promemoria ro
-
7
Kungl. Mcij. ts proposition nr 228.
rande vissa av bolaget framställda erinringar mot nämnda skrivelse. I det
följande har hänsyn tagits till vad i promemorian anförts.
Beträffande det närmare innehållet av redogörelsen, vilken uppställts på
liknande sätt som sockernämndens tidigare verksamhetsberättelser, torde
jag få hänvisa till densamma. Här torde blott få beröras vad Ljunggren
anfört rörande det ekonomiska mellanhavandet mellan staten och sockerbolaget.
Av redogörelsen framgår, att sockerbolagets bokslut för räkenskapsåret
1951/52 utvisar en ökning av statsregleringens inbalanserade fordran ä
sockerbolaget från cirka 8 131 000 kronor till cirka 12 425 000 kronor. Det
under året å sockerrörelsen uppkomna överskottet utgör cirka 24 991 000
kronor. Gentemot närmast föregående år redovisas en resultatförbättring
å cirka 16 776 000 kronor. Förbättringen har huvudsakligen föranletts av
den i mars 1952 företagna prishöjningen å socker och sirap, vilken medfört
ökad lageruppskrivning, samt ökade intäkter å försäljningen av socker och
sirap. Nämnda intäktsökningar har likväl i viss mån motvägts av den vid
statsförhandlingarna företagna jämkningen av den låsta posten i 1951/52
års statsavtal. Slutligen har intäktsökningen även nedbringats genom stegringen
av de icke låsta kostnaderna, innefattande jämväl de ytterligare kostnadsökningar,
vilka på grund av den fortsatta prisstegringen erfordrats för
att jämlikt statsavtalet anpassa rekonstruktionsfonderna till de ökade dagspriserna.
Ljunggren framhåller emellertid att det å statsregleringens konto
redovisade bokslutsresultatet av den inhemska sockerrörelsen, liksom alla
tidigare år under statsregleringsperioden, icke ger ett fullgiltigt uttryck för
mellanhavandet mellan staten och bolaget. Detta beror bland annat på att
vissa kostnadsposter kommer att påverkas av utredningar, vilka vid bokslutstillfället
ej kunnat slutföras, eller på att bokslutet baserats på siffror,
som först vid senare tidpunkt kan definitivt fastställas. Kontot kommer därför
att i innevarande års räkenskaper i viss mån korrigeras genom tillkommande
eller avgående poster, hänförande sig till ett tidigare års verksamhet.
Beträffande det ekonomiska resultatet av sockerrörelsen under nu löpande
verksamhetsår erinrar Ljunggren om att detta år utgår först den 30 april
1953, varför definitiva siffror ej föreligger. Då betkampanjen är avslutad
och dess resultat i stort sett kända, torde dock, framhåller Ljunggren, under
förutsättning av oförändrade priser och i övrigt lika förhållanden, förhandsutlalanden
med viss grad av sannolikhet kunna göras rörande sockerrörelsen
i dess helhet och dess ekonomiska slutresultat. Härom anför
Ljunggren följande.
Sockerbolaget har i en kalkyl i november 1952 beräknat, att vid då gällande
priser å socker, sirap och melass ett överskott skulle föreligga å den
svenska sockerrörelsen vid räkenskapsårets slut å cirka 5 345 000 kronor.
Härvid hade bland annat beräknats, att den låsta kostnadsersättningen
genom indexbindningen av emballage med flera kostnadsposter komine att
nedgå från 40,45 till 38,97 öre per kilogram råsocker ävensom att på grund
av prisnedgången å bränsle och emballage betydande återvinningar skulle
Kungl. Maj:ts proposition nr 228.
ske från rekonstruktionsfonderna för dessa varor. I en senare i mars 1953
— alltså efter betkampanjens avslutande — avlämnad kalkyl, i vilken likväl
december—januarikampanjens siffror såsom ännu ej fullt kända icke
inräknats, har det tidigare beräknade överskottet förvandlats i ett underskott
å 2 279 000 kronor. En differens mellan de båda kalkylerna föreligger
sålunda å 7 624 000 kronor, föranledd av efter novemberkalkylens upprättande
inträffade kostnadsökningar och intäktsminskningar. Kostnadsökningen
kan närmast hänföras till ökade kostnader för svenska och danska
betor samt till den starkt försvårade betkampanjen med dess försämrade
betmaterial och oregelbundna bettillförsel, vilket föranledde, att brukens
kapacitet ej kunde fullt utnyttjas, varigenom bland annat bränslekostnaderna
fördyrades med cirka 2 234 000 kronor. I november inräknades vidare
1 kalkylen på grund av prisnedgången å trä och papper en återvinning från
rekonstruktionsfonderna för emballage å 1 640 000 kronor, vilken återvinning
likväl senare ansetts oviss och därför bortfallit. Å andra sidan har
kostnadsökningen nedbringats genom att den låsta kostnadsersättningen på
grund av prisnedgången på indexreglerade förnödenheter blivit för högt beräknad
med 1 292 000 kronor. Intäktsminskningen gentemot novemberkalkylen
åter har huvudsakligen föranletts av minskade sockerförsäljningar
med 3 923 000 kronor, av från 95,oo till 94,so procent minskat raffinadutbyte
med 411 000 kronor samt av minskat överskott å sirapstillverkningen med
355 000 kronor. Totalt utgör kostnadsökningarna med avdrag för smärre
minskningar 2 879 000 kronor och intäktsminskningarna med avdrag för
smärre ökningar 4 745 000 kronor. Sålunda uppgår resultatförsämringen å
den svenska sockerrörelsen gentemot novembcrkalkylen till 7 624 000 kronor.
Beträffande den utländska sockerrörelsen förelåg enligt novemberkalkylen
ett underskott å 888 000 kronor, medan marskalkylen redovisar ett
överskott å 2 401 000 kronor. Resultatförbättringen utgör sålunda 3 289 000
kronor, vilken huvudsakligen föranletts av lägre inköpspris och kostnader
än beräknat för utländskt socker, 2 817 000 kronor, vidare av merintäkt
av sockerförsäljningen, 818 000 kronor, och av minskad undervikt, 158 000
kronor. Dessa intäktsökningar har å andra sidan minskat genom att utgående
lagervärdet nedgått med 545 000 kronor. Så långt nu kan bedömas
samt under förutsättning av oförändrade sockerpriser och i övrigt lika förhållanden
skulle sålunda å statsregleringens konto i 1952/53 års bokslut
ett underskott redovisas å den svenska sockerrörelsen med 2 279 000 kronor,
medan å den utländska rörelsen ett överskott skulle föreligga å
2 401 000 kronor. Utgående balansen å kontot skulle, sedan hänsyn tagits
till övriga kontot berörande kostnader och intäkter, komma att redovisa
en statsregleringens fordran å bolaget av 11 930 000 kronor. Hänsyn har
härvid som nämnts icke tagits till den i december—januari 1953 igångsatta
andra betkampanjen, för vilken siffror ännu ej föreligger. Denna genomfördes
under sällsynt ogynnsamma förhållanden och med per kilogram råsocker
räknat betydande kostnader. Då emellertid den avverkade betkvantiteten
(cirka 31 000 ton) var förhållandevis ringa, torde de anförda bokslutsiffrorna
ej röna någon större påverkan härav.
Statens jordbruksnämnd har lämnat Ljunggrens redogörelse utan erinran.
Kungl. Maj:ts proposition nr 228.
9
Anordningar för lastning och lossning av sockerbetor.
I syfte att underlätta järnvägstransporter av sockerbetor har sedan år
1940 särskilda åtgärder vidtagits genom att vid olika järnvägsstationer inom
betdistrikten byggts arbetsbesparande anordningar för lastning och lossning
av betor. För ändamålet har anvisats dels till Bidrag till lastnings- och
lossningsanordningar för sockerbetor tillhopa 1 250 000 kronor, dels till Anordningar
för lastning och lossning av sockerbetor vid statens järnvägar
sammanlagt 4 515 000 kronor, dels ock till Lån till lastnings- och lossningsanordningar
för sockerbetor 400 000 kronor. Från statens järnvägars dispositionsanslag
har dessutom ställts till förfogande 3 341 700 kronor för dylika
anordningar vid statens järnvägar. Kungl. Maj :t har den 21 juni 1940
utfärdat kungörelse (nr 547) angående bidrag och lån av statsmedel till
lastnings- och lossningsanordningar för sockerbetor, vilken kungörelse ändrats
genom kungörelsen nr 199/1943.
I skrift den 28 augusti 1952 har Sveriges betodlares centralförening anhållit,
att erforderligt belopp måtte ställas till förfogande för järnvägsstyrelsen
för bestridande av kostnaderna för en mekanisk betlastningsanordning
vid statens järnvägars station i Söndrum å linjen Halmstad—Falkenberg.
Föreningen anser anordningen vara en oundgänglig förutsättning för
sockerbetsodlingens bedrivande inom ifrågavarande odlingsområde. Enligt
av föreningen inhämtade uppgifter från statens järnvägars distriktskontor
har kostnaderna beräknats till 50 000 kronor enligt följande sammanställning.
Järnvägsspår omkring 75 m. långt rymmande cirka 6 järnvägsvagnar
.................................................. 20 000
Betlastningsaggregat (begagnad disp. app.) .................... 5 000
5-tons bockkran för tippning av landsvägsfordon .............. 5 000
Montage och betonggrund .................................... 10 000
El.-montage och kablar ..................................... • 5 000
Hårdgörning av tillfartsvägar och spel för flyttning av järnvägsvagnar
................................................... • 5 000
50 000
Centralföreningen anför, att visst spårutrymme för lastningsapparatens
utnyttjande redan lär finnas. Detta utrymme tages emellertid enligt uppgift
i anspråk av flygvapnet för oljelossning. Till följd härav har spårförlängning
ansetts nödvändig och intagits i kalkylen. För den händelse oljelossningen
kan inställas eller förflyttas till annan järnvägsstation de dagar
betlastning äger rum, enligt beräkning 2 å 3 dagar i veckan under oktober
och november månader, synes spårutläggningen kunna minskas och härför
beräknad kostnad reduceras.
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 228.
över centralföreningens skrivelse har remissutlåtanden avgivits av järnvägsstyrelsen,
arbetsmarknadsstyrelsen, statens handels- och industrikommission
samt statens jordbruksnämnd.
Järnvägsstyrelsen anser sig icke kunna tillstyrka centralföreningens framställning.
Styrelsen erinrar om att styrelsen i sina utlåtanden över tidigare
års framställningar om betlastningsanordningar framhållit, att det icke kan
anses vara ur driftsekonomisk synpunkt motiverat, att statens järnvägar
skall engagera sig i anläggningen av särskilda lastningsanordningar för bettransporter,
vilkas lönsamhet för statens järnvägar enligt verkställd utredning
ej är tillfredsställande. Vad gäller den nu aktuella utlastningsplatsen
har bettrafiken hittills icke varit av större omfattning. Under treårsperioden
1949—1951 utlastades sålunda endast omkring 1 060 ton betor i medeltal
per år. Med hänsyn till att en mekanisk betlastningsanordning här kräver
utläggning av ett särskilt spår, beräknas kostnaderna för de föreslagna åtgärderna
till så högt belopp som 50 000 kronor, trots att en begagnad elevator
förutsatts kunna disponeras. Enligt styrelsens mening står denna kostnad
icke i rimlig proportion till betlastningens omfattning vid platsen. I sammanhanget
torde jämväl böra nämnas, att förslag till sådan omläggning av
järnvägslinjen diskuterats, att Söndrums station skulle bortfalla. Därest
statsmakterna likväl skulle finna nödvändigt att besluta om betlastningsanordning
vid ifrågavarande plats, förutsätter styrelsen dels att anläggningskostnaderna
icke till någon del skall belasta statens järnvägars driftsräkning
och kapitalkonto, dels att statens järnvägar skall erhålla full gottgörelse
för med lastningsanordningen förenade drifts- och underhållskostnader.
Arbetsmarknadsstyrelsen ifrågasätter nödvändigheten av att ytterligare
lastningsanordningar utföres med hänsyn till att transporten av sockerbetor
numera i allt större utsträckning sker medelst lastbil eller traktor direkt till
sockerbruken utan anlitande av järnväg. Styrelsen framhåller emellertid att,
därest ifrågavarande anläggning på grund av det betydande avståndet till
närmaste sockerbruk ändock anses böra komma till utförande, styrelsen
ur de synpunkter styrelsen har att beakta, intet har att invända häremot.
Statens handels- och industrikommission anför, att de kostnader, som angivits
i förslaget, icke är av den storleksordning, att det för kommissionens
del kan föreligga någon anledning till erinran mot förslaget vare sig ur importsynpunkt
eller i övrigt.
Statens jordbruksnämnd avstyrker centralföreningens framställning.
Nämnden åberopar därvid ett från Svenska sockerfabriksaktiebolaget infordrat
yttrande, vari bolaget påpekat att invägningen under kampanjen 1952
uppgick till endast 1 005 ton orena betor i Söndrum samt till 249 ton orena
betor i Gullbrandstorp. Vid normal smutsprocent skulle dessa båda kvantiteter
icke uppgå till mer än cirka 1 000 ton orena betor. Även om betarealen
skulle öka något i trakten av Söndrums station, torde kvantiteten icke komma
att överstiga 1 500 ton orena betor, vilken kvantitet enligt bolagets uppfattning
är för liten för att motivera uppförandet av en betlastningsapparat.
Kungl. Maj:ts proposition nr 228.
11
Förslag till avtal med Svenska sockerfabriksaktiebolaget m. m.
Statens jordbruksnämnd har under februari och mars 1953 haft överläggningar
med styrelsen för Sveriges betodlares centralförening och representanter
för Svenska sockerfabriksaktiebolaget rörande villkoren för 1953 års
betodling och sockerproduktion. Vid överläggningarna har statens priskontrollnämnd
varit representerad. Därjämte har vid överläggningarna med
centralföreningen representanter för jordbrukets förhandlingsdelegation varit
närvarande.
I sin skrivelse den 1 april 1953 har jordbruksnämnden redogjort för nyssnämnda
överläggningar. Skrivelsen innehåller jämväl förslag till villkor för
1953 års betodling och till överenskommelse mellan staten och Svenska sockerfabriksaktiebolaget.
Av nämndens redogörelse framgår vidare, att förslagen
antagits av centralföreningens stämma och bolaget. Stämman har i samband
därmed uttalat, att betodlarna anser, att i betpriset icke ingår något
stimulanstillägg. Nämnden har för egen del förklarat sig biträda förslaget.
Vad först angår överläggningarna med Sveriges betodlares
centralförening redogör jordbruksnämnden till en början
för två produktionskostnadskalkyler, som uppgjorts den ena inom nämnden
och den andra av centralföreningen för att belysa den kostnadsändring för
sockerbetsodlingen, som kan beräknas för år 1953 i jämförelse med fjolåret.
Vidare redovisas vissa synpunkter och förslag, som framförts under överläggningarna.
I anslutning till vad som förekommit vid förhandlingarna har nämnden
framlagt följande förslag till villkor för 1953 års betodling.
1. Grundpriset för 100 kilogram betor med 16 procent sockerhalt skall
utgöra 7 kronor 35 öre. Härav är 30 öre att anse såsom ett för året i anledning
av det dåliga skörderesultatet 1952 utgående stimulansbelopp, vilket
förutsatts skola inräknas i jordbrukskalkylen.
2. Prisbestämmelserna å sockerbetor behålles i övrigt oförändrade från
år 1952.
3. Den i betodlingskontraktet intagna tabellen för fraktkostnadsberäkning
vid järnvägstransport skall ha följande lydelse.
Fraktkostnader för Betodlarnas
100 kg sockerbetor andel
42 eller 44 öre .............................. 10 öre
46 öre ...................................... 11 »
48 » och däröver.......................... 12 »
4. I fråga om betmassa skall följande regler rörande utjämning av fraktkostnader
vid järnvägstransport tillämpas.
En var odlare svarar för betmassefrakten t. o. m. 20 km, d. v. s. för en
fraktkostnad av högst 42 öre per 100 kilogram massa. På längre avstånd
betalar odlarna 42 öre per 100 kilogram massa, medan överskjutande fraktkostnad
belastar statsregleringen.
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 228.
5. Beträffande frågan om rätt för odlare att i särskilda fall plöja upp besått
betfält antecknas, att centralföreningen och sockerbolaget överenskommit
om samråd för påskyndande av avgörandet av sådana frågor.
6. Här ej särskilt nämnda bestämmelser i gällande betodlingskontrakt
behålles jämväl för 1953 under iakttagande tillika av vad som överenskommits
vid direkta förhandlingar mellan centralföreningen och sockerbolaget.
7. Beträffande statsbidrag till läger, kockahushåll, reseersättning för betodlare
och vissa daghem skall de under 1952 härom gällande reglerna kvarstå
under 1953. Sockerbolaget skall ersätta vad arbetsmarknadsstyrelsen
utger under 1953 för ändamålet. Ersättningen ingår under de av staten garanterade
kostnaderna.
8. Beträffande melasstilldelningen år 1953 erhåller betodlare ett fat om
cirka 250 kilogram för varje påbörjat hektar till ett pris av 3 öre per kilogram
beträffande före den 1 december uttagen kvantitet och 4 öre per kilogram
beträffande därefter uttagen kvantitet. Därjämte äger odlare erhålla
ett halvt fat för varje påbörjat hektar till ett pris av 14 öre per kilogram.
9. Beträffande arbetskraftsfrågan i övrigt åberopas vad härom meddelats
vid årets förhandlingar.
10. Beträffande ersättning till centralföreningen för dess utbetalningar
och kostnader för bidrag till vissa odlare för arbetssvårigheter på grund
av stenförekomst skall vad härom för 1952 gällt även tillämpas för 1953.
11. Beträffande villkor för odling och leverans av i Västergötland odlade
betor förutsättes att vad förra året härom blivit överenskommet i tillämpliga
delar skall gälla även för 1953 under iakttagande tillika, att priset på
legotorkad betfor rabatteras med 1 öre per kilogram år 1953 samt att odlarnas
fraktandel vid transport av betor skall vara i nivå med de fraktandelar,
som vid ett transportavstånd upp till 50 kilometer belastar odlarna i Östergötland.
12. Det antecknas beträffande frakter för betor, där transporten genom
sockerbolagets försorg sker per bil, att sockerbolaget förklarar sig vilja såsom
hittills söka att på ett för odlarna ekonomiskt sätt ordna dessa transporter
ävensom tillse att, därest dessa fraktkostnader skulle öka, odlares
procentuella andel av kostnaden ej skall bli högre än under 1952.
Jordbruksnämnden redogör härefter för överläggningarna med
sockerbolaget. Till överläggningarna hade från bolaget infordrats siffermaterial,
vilket efter granskning legat till grund för dessa. Beträffande
innebörden av bolagets kalkyler för verksamhetsåret 1953/54 i vad dessa
avser den låsta posten hänvisar nämnden till den på sid. 13 intagna sammanställningen,
i vilken till jämförelse även intagits vissa uppgifter, som
avser motsvarande kostnadsposter innevarande och närmast föregående år.
Sammanställningen upptar för år 1953/54 dels bolagets ursprungliga kalkyl,
baserad på en råsockertillverkning av 216 000 ton, dels av bolaget efter
hand framräknade kalkyler, vilka utgår från en råsockerkvantitet av respektive
230 000, 240 000 och 250 000 ton. Kalkylerna är grundade på de priser,
som gällde i december 1952.
Av jordbruksnämndens redogörelse framgår, att vid förhandlingarna slutligen
uppnåtts enighet om att multipeln skall beräknas på basis av en råsockerkvantitet
om 250 000 ton, vilket är 40 000 ton mindre än föregående
år. Hälften av multipeln skall vara fix och hälften rörlig. Angående gången
av förhandlingarna rörande multipeln anför nämnden i huvudsak följande.
Kungl. Maj:ts proposition nr 228. 13
Sammanställning av låsta kostnader (1 000-tal kronor).
Kostnadsslag |
Enligt |
Enligt sockerbolagets kalkyler februari 1953 |
||||
För 1952/53 |
För 1953/54 grundad på priserna |
i decem- |
||||
216 000 ton |
230 000 ton|240 000 ton |
250 000 ton |
||||
Underhåll.............. |
13 744 |
8 379 |
8 550 |
8 550 |
8 550 |
8 550 i |
Avskrivningar.......... |
5 913 |
6 255 |
6 889 |
6 889 |
6 889 |
6 889 |
Meravskr. ber. på återansk. |
j |
|||||
värdet................ |
9 525 |
13 941 |
13 894 |
10 421 |
10 421 |
10 421 |
Skatter................. |
454 |
486 |
6100 |
4 400 |
4 400 |
4 400 1 |
Omkostnader (fri disposi- |
| |
|||||
tion).................. |
300 |
300 |
300 |
300 |
300 |
300 |
Personalkostnader (avlö- |
||||||
ningar m. m.)......... |
30 972 |
31124 |
31501 |
32 081 |
32 460 |
32 835 |
Vågpersonalavlöningar.. . |
1031 |
936 |
855 |
910 |
950 |
989 . |
Pensioner............... |
1537 |
5 016 |
5 651 |
5 631 |
5651 |
5 651 |
Försäkringar............ |
686 |
677 |
701 |
713 |
724 |
734 |
Betfrö.................. |
3 428 |
3 344 |
4 231 |
4 258 |
4 443 |
4 629 |
Kalksten................ |
2 473 |
1839 |
1571 |
1685 |
1757 |
1831 |
Kalkstenstrakter......... |
366 |
368 |
314 |
336 |
351 |
365 |
Förbrukningsmaterial för |
||||||
drift................. |
1667 |
1594 |
1388 |
1479 |
1544 |
1610 |
Betfrakter.............. |
4 643 |
5 096 |
4 699 |
5 041 |
5 252 |
5464 |
Råsockerfrakter......... |
3 572 |
2 609 |
2 808 |
3 012 |
3162 |
3 307 |
Omkostnader ........... |
2 667 |
3167 |
3 028 |
3 028 |
3 028 |
3 028 |
Emballage.............. |
— |
10 106 |
10 711 |
10 852 |
10 953 |
11055 |
Raffinadfrakter......... |
— |
3 767 |
3 803 |
3 803 |
3 803 |
3 803 |
Regleringskonto......... |
83 |
162 |
— |
— |
— |
— |
Kapitalränta............ |
65 |
(-4 284) |
5 700 |
4100 |
4100 |
4 100 |
Summa |
83126 |
99 466 |
112 694 |
107 509 |
108 738 |
109961 |
Belopp i öre per kilogram |
||||||
råsocker .............. |
(28-33) |
41-58 |
5217 |
46-74 |
45-31 |
43-98 |
Förslag Ull läsning: |
||||||
Bränsle............... |
— |
— |
11 968 |
12 656 |
13143 |
13 636 i |
Summa |
— |
— |
124662 |
120165 |
121881 |
123597 |
Totalt belopp i öre per |
57-71 |
|||||
kilogram råsocker..... |
— |
— |
52-25 |
50-78 |
49-44 |
Vid förhandlingarnas början föreslog bolaget, att låsta kostnaders kalkyl
under verksamhetsåret 1953/54 skulle grundas på en produktion av 216 000
ton normalråsocker, motsvarande en areal av 45 000 hektar och en hektaravkastning
av 307 deciton betor eller 4 812 kilogram råsocker per hektar,
och att därvid skulle användas en s. k. fast multipel. Som skäl för den låga
beräkningen framhöll bolaget bland annat, att arealen måste antagas minska
rätt väsentligt år 1953 med hänsyn till de osedvanligt dåliga skördeförhållanden,
som rått under förra höstens kampanj. Erfarenheterna av denna
skulle säkerligen få återverkningar på lantbrukarnas benägenhet att odla
sockerbetor under de närmast följande åren. Bolaget hade från odlarhåll
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 228.
inhämtat, att man ämnade företaga en omläggning i växtodlingsplanerna
till förmån för andra mera lönande odlingar, framför allt av vårvete, vilket
skulle komma att bidraga till att minska sockerbetsarealerna. Dessutom
befann sig hektaravkastningen i nedgång på grund av de tilltagande växtsjukdomarna
(betnematoder och bladmögel).
Nämnden fann det orimligt att grunda beräkningen av multipeln på en
råsockervolym av 216 000 ton och åberopade därvid, bland annat, att den
lägsta areal, som förekommit under de senaste 21 åren var 47 544 hektar år
1948. Även om skäl kunde finnas att förutsätta en viss minskning av arealen,
fanns icke något, som tydde på att arealen i år skulle bli så låg. Vidare
framhöll nämnden, att odlingen av våroljeväxter var på stark tillbakagång
i Skåne, varför man icke behövde räkna med någon konkurrens om
arealerna från denna odling. Nämnden kunde ej heller godkänna det statistiska
material rörande hektaravkastningen, som bolaget framlagt. Valet av
period för beräkning av hektarskördens trendmässiga utveckling var nämligen
av mycket stor betydelse för resultaten. Om man t. ex. började serien
med 1931 och slutade med 1951 (i stället för 1932 och 1952 enligt bolaget),
fick man endast en obetydlig minskning av hektaravkastningen. Genom att
bolaget i seriens början hade ett år med en extremt hög avkastning och i
slutet hade ett år med ett extremt lågt tal, hade man fått fram en onormalt
kraftig minskning. Nämnden ansåg, att man under år 1953 kunde räkna
med en areal på 52 000 hektar, en hektaravkastning av 350 deciton och en
härpå grundad råsockerproduktion av 290 000 ton. Vid bedömningen avarealen
utgick man bland annat från skattningar av åkerjordens användning
för olika grödor under 1953. Hektarskörden hade kalkylerats med utgång
från avkastningens utveckling under de senaste 30 åren. Med tanke
på bland annat fjolårets svaga skörd kunde det dock anses rimligt att vid
beräkning av multipeln utgå från en produktion av 270 000 ton råsocker.
Därest bolaget ansåg, att det var förknippat med risker att utgå från en
produktion av denna storlek med en fast multipel — d. v. s. en multipel för
de icke statsgaranterade kostnaderna, som var oberoende av- den faktiska
kvantiteten tillverkat råsocker — förordade nämnden en övergång till en
rörlig multipel liksom under åren 1948 och 1949.
Sedan bolaget förklarat sig icke kunna godkänna en fast multipel på basis
av en sockerkvanlitet av 270 000 ton, tillställdes bolaget ett förslag till en rörlig
multipel, beräknad med utgångspunkt från nämnda kvantitet. Vid beräkningen
av denna multipel utgick nämnden vidare ifrån att viss del av beloppet
per kilogram råsocker skulle vara fixerad, medan återstående delen
skulle vara rörlig på sådant sätt, att den skulle vara proportionell mot det
belopp, som nu kan beräknas per kilogram råsocker, när sockermängden
tillätes variera. Den fixerade delen föreslogs till 4/10 av multipeln vid 270 000
ton råsocker samt den rörliga delen till 6/10 av kvoten mellan de totala icke
statsreglerade kostnaderna och den faktiska kvantiteten råsocker. Förslaget
i denna del baserades på den uppskattade proportionen mellan fasta och
rörliga kostnader i bolagets verksamhet.
Bolaget meddelade härefter, att det icke var villigt att acceptera förslaget
om ett avtal grundat på 270 000 ton råsocker vare sig med fast eller rörlig
multipel. I detta sammanhang anförde bolaget, att det för innevarande regleringsår
måste räkna med en ganska stor förlust till följd av det dåliga skördeutfallet
och att det var rimligt, att bolaget fick en chans att under det
kommande året taga igen en del av vad som förlorats. Bolaget fasthöll med
hänsyn härtill vid att man skulle utgå från en produktion av 216 000 ton
råsocker. Emellertid förklarade sig bolaget vara villigt att gå med på en
rörlig multipel med en råsockerproduktion av sist angivna storlek som ut
-
Kungl. Maj. ts proposition nr 228.
15
gångspunkt. Den fixerade delen av multipeln skulle emellertid utgöra 6/10
och den rörliga delen 4/10. För att ytterligare motivera sitt fasthållande vid
den exceptionellt låga råsockerproduktionen av 216 000 ton framlade bolaget
en tablå över åkerarealens beräknade användning i Skåne 1953, vilken uppgjorts
på grundval av rapporter, införskaffade från betinspektörerna. Av
denna framgick, att man räknade med en ökning av arealerna från föregående
år för brödsäd, potatis och oljeväxter, vilket antogs komma att medföra
en minskning av de för betodling tillgängliga arealerna.
Häremot genmälde nämnden att, därest dess förra året framlagda förslag
till avtal med rörlig multipel godtagits, bolagets förlust skulle ha blivit
betydligt mindre. Vidare anfördes att nämnden snarare väntade en
minskning än en ökning av potatisodlingen, enär man sannolikt fick räkna
med en sänkning av priset på potatis. Även för odlingen av oljeväxter hade
man inom nämnden räknat med en avsevärd nedgång i samband med prissänkningar.
För att i dåvarande läge av förhandlingarna undvika en brytning
framlade emellertid nämnden ett nytt förslag, som utgick från en råsockerproduktion
av 250 000 ton och rörlig multipel. Den fixerade delen av
beloppet per kilogram råsocker skulle utgöra 4/10 och den rörliga delen 6/10.
Nämnden förklarade samtidigt, att detta var dess sista bud beträffande råsockerkvantiteten,
såvida bolaget icke var villigt att acceptera full rörlighet
— d. v. s. statsgaranti för samtliga kostnader men utan chans till vinster —
något som även tidigare diskuterats. Enligt nämndens bestämda mening
innefattade detta bud övervägande vinstchanser för bolaget. Nämndens villighet
att lämna detsamma fick ses mot bakgrunden av det svaga ekonomiska
resultatet för bolaget under innevarande år.
Bolagets representanter meddelade, att de icke kunde acceptera nämndens
förslag utan ville å sin sida föreslå en råsockerproduktion av 230 000
ton som utgångspunkt för beräkning av en rörlig multipel, i vilken den fixerade
delen skulle utgöra 6/10 och den rörliga 4/10.
Vid slutförhandlingarna nåddes enighet om att multipeln skulle beräknas
på basis av en råsockerkvantitet om 250 000 ton, vilket är 40 000 ton mindre
än föregående år. Hälften av multipeln skulle vara fix och hälften rörlig.
Beträffande förhandlingarna i övrigt om den låsta kostnadsposten anför
jordbruksnämnden, att kapitalräntan skall upptagas till oförändrat belopp
samt att i kalkylen skall upptagas meravskrivningar, beräknade på
SO procent av fulla återanskaffningsvärdena för maskiner och inventarier.
I enlighet med yrkande av bolaget skall kostnadsposten bränsle hänföras
till de icke statsgaranterade kostnaderna. Nämnda post ävensom posten
emballage skall dessutom indexregleras. Vidare skall kostnaderna för sirapstillverkningen
låsas enligt ett särskilt tillägg till statsavtalet. Nämnden
har även accepterat ett förslag av bolaget om ändrade regler beträffande
beräkningen av kostnaderna dels för tjänstemännens och arbetarnas pensioner,
dels för betfrö och betfrakter.
Den slutliga beräkningen av multipeln framgår av å sid. 16 återgivna, av
nämnden uppgjorda kalkyl. Nämnden framhåller emellertid, att de vid förhandlingarna
överenskomna multipelbeloppen kan komma att justeras under
loppet av avtalsåret, enär posterna emballage och bränsle såsom nyss
nämnts skall indexregleras.
16 Kungl. Maj:ts proposition nr 228.
Låsta kostnaders kalkyl för 1953/54 enligt överenskommelse i mars 1953
Kostnadsslag
Underhåll...............................
Avskrivningar ...........................
Meravskrivningar på återanskaffningsvärdet
Skatter .................................
Omkostnader (fri disposition).............
Personalkostnader (avlöningar m. m.) .....
Vågpersonalavlöningar ...................
Pensioner ...............................
Försäkringar.............................
Betfrö .................................
Kalksten.................................
Kalkstenstrakter .........................
Förbrukningsmaterial för drift ...........
Betfrakter...............................
Råsockerfrakter .........................
Omkostnader ...........................
Emballage..............................
Raffinadfrakter ........................
Kapitalränta ............................
Förslag till låsning:
Bränsle ................................
Belopp i öre per kilogram råsocker ......
Enligt grundkalkylens
priser december 1952
(1000-tal kronor; 250 000
ton råsocker)
..... 8 550
..... 6 889
..... 11115
..... 4 400
..... 300
..... 32 835
..... 989
..... 5 651
..... 734
..... 4 629
..... 1831
..... 365
..... 1610
..... 5 464
..... 3 307
..... 3 028
..... 11055
..... 3 803
..... 4100
....... 13 636
Summa 124 291
....... 49.72
Jordbruksnämnden erinrar om att man vid beräkningen av multipelbeloppet
utgått ifrån att viss del av beloppet per kilogram råsocker skall vara
fixerad, medan återstående delen skall göras rörlig på sådant sätt, att den
blir proportionell mot det belopp, som nu kan beräknas per kilogram råsocker,
när råsockermängden tillätes variera. Till belysande av beräkningssättet
anför nämnden följande.
Den fixerade delen av beloppet ingår med 5/io av det enligt det föregående
beräknade öretalet vid 250 000 ton råsocker. Den rörliga delen har
beräknats som 5/io av kvoten mellan de icke statsgaranterade kostnaderna
och kvantiteten råsocker. Beräkningssättet framgår närmare av följande
formel (beteckningar: t = totala icke statsgaranterade kostnader i tusental
kronor; r = kvantitet tillverkat råsocker i miljoner kilogram; a = beräknad
kostnadsändring i tusental kronor per 1 miljon kilogram tillverkat
råsocker; mr = multipel vid råsockermängden r; m250 = multipel vid
250 miljoner kilogram råsocker; m+ = multipel enligt det föreslagna beräkningssättet).
Kungl. Maj:ts proposition nr 228.
17
m+ = 0.5 m250 -f 0.5 mr
där mr beräknas ur relationen
10 nir = tv = 1250 “j- ö (r —- 250)
r r
och konstanterna /250, och a ha följande värden
f25o....................... 124 291
m2 so...................... 49.72
a......................... 171.6
Vid formelns tillämpning skall faktiskt utvunnen råsockerkvantitet avrundas
uppåt till närmast hela miljontal kilogram. Multipeln skall icke understiga
det belopp, som enligt samma formel beräknas för 310 miljoner kilogram
råsocker. Följande tabell visar multipelns storlek vid vissa angivna
kvantiteter råsocker.
Utvunnen råsocker- Belopp i ören per
kvantitet milj. kg (r) kg råsocker ^m + \
230........................ 51.13 ^
240............. |
........... 50.40 |
250............. |
|
260............. |
|
270............. |
|
280............. |
|
290............. |
|
300............. |
........... 47.01 |
310 och däröver............ 46.57
Av jordbruksnämndens redogörelse framgår slutligen, att bolaget vid förhandlingarnas
början framställde yrkande om en retroaktivt verkande nedskrivning
från statsavtalets början av sockerlagrets bokförda värde samt
ändrade regler för sockerlagrets värdering. Nämnden upplyser, att vid slutförhandlingarna
enighet uppnåddes om att fastställa den sammanlagda nedskrivningen
av sockerlagrens värde till 25 000 000 kronor att tillgodoföras
bolaget under loppet av 10 år. Härom anför nämnden i huvudsak följande.
Enligt kontraktet för 1952/53 4 § 3 mom. värdesättes lagren av råsocker
och raffinad till nettoförsäljningspris enligt vissa regler. Genom utformningen
av reglerna har lagren sedan statsavtalets tillkomst undergått en oavbruten
uppskrivning. Enligt en av bolaget företagen utredning förelåg vid utgången
av räkenskapsåret 1951/52 en sammanlagd uppskrivning av 85 668 000
kronor. Med hänsyn till storleksordningen av detta belopp ansåg sig bolaget
icke kunna vidare godkänna den princip för sockerlagrens värdering, som
nu finnes i statsavtalet. Bolaget önskade därför en omarbetning av dessa
regler i enlighet med de riktlinjer, som angivits i statens priskontrollnämnds
2 Di It ang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 22S.
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 228.
meddelande nr 1251 den 31 mars 1950 angående grunder för lönsamhetsberäkningar
i prisärenden. Bolaget begärde vidare, att retroaktivt återfå de
uppskrivna beloppen under loppet av en 10-årsperiod, alternativt en 5-årsperiod.
Enligt jordbruksnämnden är de nu gällande reglerna för sockerlagrens
värdering otillfredsställande, sedan världsmarknadspriset på socker nedgått
under den inhemska prisnivån. Nämnden ansåg det emellertid ej vara riktigt
att genomföra en retroaktiv justering av den enligt årliga avtal verkställda
uppskrivningen utan vill i stället föreslå en successiv nedskrivning till en
genomsnittlig världsmarknadsprisnivå. Det härför erforderliga beloppet beräknades
av nämnden till 20 miljoner kronor. Nämnden föreslog att sockerlagrets
värde regelbundet skulle sänkas med en tiondedel av detta belopp,
varefter en omräkning av sockerlagrens värde skulle företagas, så att man
kom i nivå med världsmarknadspriset. En överenskommelse härom skulle
vara förenad med en principförklaring, att sockerlagren framdeles skulle
värderas till ett genomsnittligt världsmarknadspris. Detta förslag innebar,
att nedskrivningsbeloppet efter tioårsperiodens utgång skulle komma att ökas
eller minskas, beroende på den internationella prisutvecklingen på socker.
Alternativt föreslog nämnden en sänkning av sockerlagrens värde med ett
fast belopp av 20 miljoner kronor att tillgodoföras bolaget under loppet av
10 år.
Bolaget accepterade under förhandlingarnas gång nämndens andra alternativ
men yrkade på att den fasta nedskrivningen skulle fastställas till
32 922 000 kronor. Skiljaktigheten berodde på en olika bedömning av det
genomsnittliga världsmarknadspriset. — Vid slutförhandlingarna enades
man om — i samband med en avvägning mot andra yrkanden och önskemål
— att fastställa den sammanlagda nedskrivningen av sockerlagrens värde
till 25 miljoner kronor.
Enligt vad nämnden upplyser medför ett bifall till vad sålunda avhandlats,
att produktionskostnaderna för socker höjs från 94 till 99 öre per kilogram.
I anslutning till de förda förhandlingarna har jordbruksnämnden utarbetat
följande förslag till överenskommelse rörande villkoren
för sockertillverkningen in. m. under reglering såret
1 maj 195 3 — 30 april 195 4.
»a) Det för tiden 1 maj 1952—30 april 1953 gällande kontraktet mellan
svenska staten och Svenska sockerfabriksaktiebolaget angående sockertillverkningen
m. in. förnyas att gälla för tiden 1 maj 1953—30 april 1954, därvid
i det nya kontraktet skola gälla följande under b)—j) angivna ändrade
bestämmelser.
b) Vad i det äldre kontraktet sägs om tiden 1 maj 1952—30 april 1953
skall i stället gälla tiden 1 maj 1953—30 april 1954, liksom vad i det äldre
kontraktet sägs rörande förhållandena den 30 april 1953 i stället skall avse
den 30 april 1954.»
c) § 2 första stycket erhåller följande ändrade lydelse: »Bolaget förbinder
sig att inbjuda till teckning av kontrakt angående sockerbetsodling under
år 1953 i enlighet med mellan bolaget och Sveriges betodlares centralförening
vid förhandlingar direkt eller inför statens jordbruksnämnd överenskomna
grunder. Grundpriset för 100 kilogram betor med 16 procent sockerhalt skall
utgöra 7 kronor 35 öre. Härav äro 30 öre att anse såsom ett för året i anledning
av det dåliga skörderesultatet år 1952 utgående stimulansbelopp, som
Kungl. Maj. ts proposition nr 228.
19
skall inräknas i jordbrukskalkylen. Dessutom skall till odlare, som år 1953
tecknar----allenast 5 kronor.»
d) § 2 fjärde stycket erhåller följande ändrade lydelse: »Vid teckning
----grunder, som härom tillämpats år 1952.»
e) 4 § 1 mom. första stycket erhåller följande ändrade lydelse: »Statens
garanti för täckning av bolagets kostnader vid sockerframställningen omfattar
icke----emballage, försäkringar och bränsle samt ej heller---
mot det att bolaget äger tillgodoräkna sig visst belopp för varje under räkenskapsåret
i fråga tillverkat kilogram råsocker. Vid beräkning av detta belopp
skall den under räkenskapsåret tillverkade kvantiteten råsocker avrundas
uppåt till närmast hela miljontal kilogram. Om råsockerkvantiteten
uppgår till 250 miljoner kilogram skall ifrågavarande belopp utgöra 49,72
öre. Om råsockertillverkningen blir mindre eller större än 250 miljoner kilogram
skall av nyssnämnda belopp hälften bli bestående, under det att återstående
beloppet göres rörligt och beräknas som hälften av kvoten mellan
de kostnader, vilka enligt ovan icke omfattas av statsgarantien (i fortsättningen
benämnda de låsta kostnaderna), och den tillverkade kvantiteten råsocker,
därvid sagda kostnader, som vid 250 miljoner kilogram beräknas
utgöra 124 291 000 kronor skola minskas respektive ökas med 171 600 kronor
för varje miljontal kilogram, varmed den avrundade råsockerkvantiteten
understiger respektive överstiger 250 miljoner kilogram. Det sammanlagda
beloppet skall dock icke understiga 46,57 öre per kilogram råsocker. Ifrågavarande
belopp per kilogram råsocker skola emellertid i nedan angiven utsträckning
indexregleras. Två däri ingående poster — emballage och bränsle
— skola nämligen vid slutet av avtalsåret justeras med hänsyn till då inträffade
ändringar i prisutvecklingen i förhållande till det genomsnittliga
prisläget i december 1952. Justeringen skall ske med tillämpning av vissa
av bolaget uppgjorda och av jordbruksnämnden granskade prisindex.»
f) Efter 4 § 1 mom. första stycket införes ett nytt stycke angående reglerna
för låsning av kostnaderna för sirapstillverkningen med följande lydelse:
»Statens garanti för täckning av bolagets kostnader vid sirapsframställningen
omfattar icke kostnadsposterna avskrivningar å fastigheter,
maskiner och inventarier, skatter till stat och kommun, "personalkostnader
(avlöningar), försäkringar, bränsle, emballage, förbrukningsmaterial, underhållsinaterial,
frakter för råsocker och sirap, omkostnader och särskild
ersättning till bolaget, utan skall bolaget självt täcka dessa kostnader, mot
det att bolaget äger tillgodoräkna sig ett belopp av 23,oi öre per kilogram
tillverkad sirap. Sagda öretal blir bestående oavsett produktionens storlek.
Beloppet 23,oi öre skall emellertid i nedan angivna utsträckning indexregleras.
Posterna bränsle och emballage skola nämligen vid slutet av avtalsåret
justeras med hänsyn till då inträffade ändringar i prisutvecklingen i
förhållande till det genomsnittliga prisläget i december 1952. Justeringen
skall ske med tillämpning av vissa av bolaget uppgjorda och av jordbruksnämnden
granskade prisindex.»
g) 4 g 1 mom. andra stycket i 1952 års avtal — i nya avtalet tredje stycket
— erhåller följande ändrade lydelse: »Samtliga i närmast föregående
två stycken omförmälda —---bokföras å i detta moments båda första
stycken avsedda konton---respektive konton.»
b) 4 § 3 inom. första stycket erhåller följande ändrade lydelse: »Beträffande
värdesättningen å lager av råsocker och raffinad skall — oberoende
av vad därom må tillämpas i bolagets i dess förvaltningsberättelse intagna
bokslut — följande lända till efterrättelse i mellanhavandet mellan staten
och bolaget enligt detta kontrakt. Å ena sidan skall såsom intäkt, för vilken
bolaget gentemot staten är redovisningsskyldigt, räkna ett belopp, som
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 228.
motsvarar vid räkenskapsårets utgång kvarvarande lager av råsocker och
raffinad värderat enligt följande grunder: Kvantitet över normallagret värdesättes
till det för året enligt bokslutet framräknade självkostnadspriset.
För brist i normallagret avsättes till en s. k. rekonstruktionsfond för sockerlagret
ett belopp, som till sin storlek är lika med bristkvantiteten multiplicerad
med självkostnadspriset för året efter avdrag av normallagerpriset.
Normallagret utgör 103 500 000 kilogram för råsocker och 51 200 000
kilogram för raffinad. Normallagerpriset utgör 55,69 öre per kilogram råsocker
respektive 78,38 öre per kilogram raffinad. Å andra sidan skall såsom
kostnader räknas dels värdet av lagret vid räkenskapsårets ingång
med avdrag för värdet av då förefintlig rekonstruktionsfond, dels 2 500 000
kronor, utgörande en tiondedel av en år 1953 överenskommen nedskrivning
med 25 000 000 kronor av sockerlagrets värde. Först sedan hänsyn på nu
angivet sätt tagits till lagervärdesättningen å sockerlagret, skall den bolaget
enligt 1 mom. här ovan tillkommande vinsten få framkomma.»
i) 4 § 1 mom. sjunde stycket erhåller följande ändrade lydelse: »Under
statsgarantien — — -— utförda betlastningsanordningarna, dels för bidrag
till vissa odlare för arbetssvårigheter på grund av stenförekomst i enlighet
med vad som gällt under år 1952.»
j) 4 § 2 mom. utgår.
k) Punkterna 1—3 i Allmänna uttalanden från 1952 års förhandlingar
kvarstå även i år. Däremot utgår förra årets punkt 4.
Nämnden hemställer, att det nya avtalsförslaget mellan staten och bolaget
måtte underställas riksdagen för godkännande ävensom att av riksdagen
måtte utverkas förlängning av nu gällande införselmonopol av socker, dock
längst till den 31 januari 1955.
Departementschefen.
Statsmakterna har under en följd av år reglerat sockernäringen i landet
genom avtal med såväl sockerindustrien som betodlarna. Huvudprincipen för
regleringen har varit, att staten enligt vissa bestämmelser tillförsäkrat Svenska
sockerfabriksaktiebolaget ensamrätt till import av socker mot att bolaget
åtagit sig att inbjuda till teckning av kontrakt om sockerbetsodling i enlighet
med av staten godkända grunder. Därjämte har staten sedan ett antal
år tillbaka garanterat bolaget täckning av vissa med sockertillverkningen förenade
kostnader mot att bolaget varit redovisningsskyldigt för sina inkomster
av sockertillverkningen.
Samma principer synes i huvudsak böra gälla även för nästa tillverkningsår.
Ett avtal mellan staten och bolaget rörande sockerproduktionen
bör alltså även i år genomföras.
Vid förhandlingar mellan statens jordbruksnämnd och styrelsen för Sveriges
betodlares centralförening har nämnden framlagt förslag rörande villkoren
för sockerbetsodlingen under år 1953. Detta har sedermera godkänts
av föreningen vid föreningsstämma den 1 april 1953.
De sålunda utarbetade villkoren för 1953 års odling överensstämmer i huvudsak
med vad som gällde för odlingen föregående år. Sålunda skall grund
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 228.
21
priset för 100 kilogram sockerbetor med 16 procent sockerhalt även för år
1953 utgöra 7 kronor 35 öre, av vilket belopp 30 öre skall avses såsom ett för
året utgående stimulanstillägg i anledning av det dåliga skörderesultatet år
1952. Sistnämnda belopp har förutsatts skola inräknas i jordbrukskalkylen.
Föreningsstämman har dock, såsom förut nämnts, uttalat att betodlarna för
sin del anser, att intet stimulanstillägg ingår i betpriset. Beträffande utjämningen
av fraktkostnaderna vid järnvägstransport skall gälla samma regler
som för innevarande år. Likaså skall även i år till odlare, som tecknar kontrakt
för leverans till Mörbylånga, Roma eller Linköpings råsockerfabrik,
utgå ett arealtillägg av 10 kronor för varje påbörjat halvt hektar odlade
betor, dock att för odling, som icke överstiger ett kvarts hektar, arealtilllägget
skall utgå med endast 5 kronor. I den mån i övrigt intet särskilt
nämnts i förslaget till odlingsvillkor skall gälla vad som tillämpades förra
året.
De angivna villkoren för sockerbetsodlingen under år 1953 torde böra
godtagas.
Jag torde härefter till behandling få upptaga frågan om nytt avtal mellan
staten och bolaget. Liksom under tidigare år har förslag till dylikt avtal upprättats
av nämnden efter överläggningar med bolaget. Enighet har emellertid
denna gång kunnat nås först efter mera ingående förhandlingar. Orsaken
härtill torde främst ha varit det av bolaget vid förhandlingarnas början
framställda yrkandet, att kalkylen över de kostnader för bolagets verksamhet,
vilka icke är föremål för statlig garanti, under det kommande verksamhetsåret
skulle grundas på en produktion av 216 000 ton normalråsocker i
stället för den för år 1952 överenskomna kvantiteten om 290 000 ton. Såsom
framgår av den förut lämnade redogörelsen enades man slutligen om en
kvantitet av 250 000 ton. Enligt min mening torde överenskommelsen i denna
del böra godkännas. I övrigt stämmer överenskommelsen i stora drag överens
med det nu löpande avtalet. Beträffande de viktigaste avvikelserna må
följande framhållas.
Enligt det gällande avtalet mellan staten och bolaget omfattar den av staten
lämnade garantien för vissa av bolagets kostnader ej posterna underhåll,
avskrivningar, skatter, omkostnader (varav visst mindre belopp till bolagsstyrelsens
fria disposition), avlöningar och pensioner, försäkringar, betfrö,
kalksten, förbrukningsartiklar, frakter för kalksten, betor, råsocker och raflinad,
emballage, vilken post dock är indexreglerad, samt förräntning av
bolagets eget kapital (vinst). För att täcka dessa kostnader — s. k. låsta
kostnader — får bolaget i stället räkna sig tillgodo ett belopp av 40,45 öre per
kilogram råsocker. Detta belopp utgör den s. k. multipeln för år 1952/53.
Den i år träffade överenskommelsen innebär vissa ändringar i dessa bestämmelser.
Sålunda avses, att posten bränsle skall ingå bland de låsta kostnaderna
samt att kostnaderna för sirapstillverkningen skall låsas enligt ett
särskilt tillägg till avtalet. Posten bränsle skall i likhet med posten emballage
indexregleras. Vidare skall meravskrivningarna på maskiner och inventarier
beräknas på värden, som ligger något närmare de fulla återanskaffningsvär
-
22
Kungl. Maj.ts proposition nr 228.
dena än för närvarande. Slutligen har i fråga om de låsta kostnaderna överenskommits
om ändrade regler för beräkningen av kostnaderna för tjänstemännens
och arbetarnas pensioner samt för betfrö och betfrakter. Med utgångspunkt
från dessa ändrade bestämmelser har multipeln på basis av den förut
nämnda kvantiteten om 250 000 ton beräknats till 49,72 öre. Emellertid skall
enligt överenskommelsen endast hälften av denna multipel, vilken kan komma
att justeras under loppet av avtalsåret på grund av att posterna bränsle
och emballage skall indexregleras, vara fixerad. Återstoden av multipeln
skall vara rörlig på så sätt, att den skall göras proportionell mot det kostnadsbelopp,
som kan beräknas per kilogram råsocker, när råsockermängden
tillåtes variera. Multipeln kommer sålunda enligt överenskommelsen
att variera alltefter den utvunna mängden råsocker. Den skall dock icke
understiga det belopp, som enligt beräkningsgrunderna motsvarar en råsockerkvantitet
av 310 000 ton.
Mot de av nämnden föreslagna avlalsändringarna synes icke vara något
att erinra. Då jag även kan ansluta mig till de överenskomna nya grunderna
för värdesättningen å lager av råsocker och raffinad anser jag mig kunna
godtaga det av nämnden upprättade förslaget till avtal. Detta har även
godkänts av bolaget. Förslaget innehåller vidare vissa allmänna uttalanden
från förhandlingarna (bilaga 1). Beträffande de närmare detaljerna i detta
torde jag få hänvisa till avtalstexten.
Avtalet torde lämpligen böra i huvudsak gälla under tiden den 1 maj 1953
—den 30 april 1954. Såsom framgår av avtalets innehåll kommer emellertid
vissa av bestämmelserna att få giltighet även efter sistnämnda tidpunkt.
Grunderna för avtalet bör underställas riksdagen. Med hänsyn till rådande
ovissa förhållanden kan den situationen möjligen inträffa, att under
avtalstiden vissa ändringar i de avtalade bestämmelserna blir nödvändiga.
Jag förutsätter, att den omständigheten, att avtalsgrunderna prövats av
riksdagen, ej skall utgöra hinder för Kungl. Maj :t att, därest så påkallas
av väsentligt ändrade förhållanden, med berörda parter överenskomma om
av dylika omständigheter motiverade jämkningar i kontraktet ävensom eljest
företaga de mindre jämkningar, som kan finnas erforderliga.
Vidare förutsättes, att riksdagen fattar beslut om att för tiden från den
31 januari 1954, då nu gällande importmonopol utgår, till och med viss
framtida tidpunkt rätt att till riket införa socker icke skall tillkomma annan
än staten eller den, åt vilken Kungl. Maj :t överlåter sådan rätt. Erforderliga
närmare föreskrifter torde få utfärdas av Kungl. Maj :t. Det bör
givetvis iakttagas, att importrätten lämnas fri beträffande de i 1 § andra
och tredje styckena av kontraktet avsedda fallen. Ehuru avtalet med bolaget
är avsett att utgå den 30 april 1954, bör Kungl. Maj :t med hänsyn till en
eventuell avveckling av det nuvarande systemet ha möjlighet att utsträcka
giltighetstiden för införselmonopolet intill ingången av februari månad 1955.
° Den av Sveriges betodlares centralförening gjorda framställningen om
medel till att uppföra en lastningsanordning för betor vid Söndrums järn
-
Kungl. Maj. ts proposition nr 228.
23
vägsstation torde med hänsyn till vad som upplysts av remissmyndigheterna
böra lämnas utan bifall.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att
1) besluta, att för tiden från och med den 1 februari 1954
till och med dag, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock senast
den 31 januari 1955, rätt att till riket införa socker
(tulltaxenummer 119 och 120) med av Kungl. Maj:t stadgade
undantag icke skall tillkomma annan än staten eller
den, åt vilken Kungl. Maj:t överlåter sådan rätt;
2) bemyndiga Kungl. Maj :t att utfärda de närmare föreskrifter,
som må erfordras för upprätthållande av nu angivna
ensamrätt; samt
3) medgiva, att avtal må träffas mellan staten och Svenska
sockerfabriksaktiebolaget rörande sockertillverkningen
m. m. i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag förut
anfört.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Gunnar Sjöberg.
24
Kungl. Maj. ts proposition nr 228.
Bilaga t.
Förslag
till
Kontrakt mellan svenska staten och Svenska sockerfabriksaktiebolaget
angående sockertillverkningen m. m. under tiden 1 maj
1953—30 april 1954.
Mellan svenska staten å ena sidan samt å andra sidan Svenska sockerfabriksaktiebolaget,
i det följande benämnt bolaget, är följande överenskommelse
träffad.
1 §•
Staten tillförsäkrar bolaget för nedan i 9 § omförmälda tid att annan än
bolaget ej skall äga laglig rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer
119 och 120).
Vad ovan sägs skall icke utgöra hinder för annan att företaga transitering,
returförtullning eller uppläggning i frihamn eller å tullager eller provianteringsfrilager
av nyss omförmälda vara; dock får å provianteringsfrilager
upplagd sådan vara endast efter av Kungl. Maj :t för varje särskilt fall meddelat
tillstånd disponeras annorledes än till fartygs proviantering i föreskriven
ordning.
Vad i första stycket sägs gäller ej heller i avseende å vara, som införes i
egentlig gränstrafik eller under sådana förhållanden, att tullfrihet för varan
åtnjutes enligt annan bestämmelse i 5 § tulltaxeförordningen än den under
s) upptagna eller enligt 6 eller 8 § samma förordning.
Utan hinder av vad ovan sägs äger staten rätt att till riket införa de myckenheter
socker, som staten anser erforderligt anskaffa, varvid emellertid
förutsättes, att försäljningen av sålunda importerat socker sker med anlitande
av bolaget. Bolagets verksamhet med importsocker skall bedrivas såsom
en från verksamheten enligt förevarande kontrakt fristående rörelse, reglerad
genom särskilt avtal mellan staten och bolaget. De utgifter, som äro förenade
med importvarans anskaffande (däri inräknat ränta å i denna rörelse
investerat kapital), lagring, försäljning in. m., skola alltså icke ingå under
statens garanti enligt 4 § här nedan, utan gäller angående dylika utgifter
liksom rörande redovisning av de å importverksamheten uppkommande inkomsterna
vad därom i särskild ordning överenskommes mellan staten och
bolaget.
2 §•
Bolaget förbinder sig att inbjuda till teckning av kontrakt angående sockerbetsodling
under år 1953 i enlighet med mellan bolaget och Sveriges
betodlares centralförening vid förhandlingar direkt eller inför statens jordbruksnämnd
överenskomna grunder. Grundpriset för 100 kilogram betor
med 16 procent sockerhalt skall utgöra 7 kronor 35 öre. Härav äro 30 öre
att anse såsom ett för året i anledning av det dåliga skörderesultatet år 1952
utgående stimulansbelopp, som skall inräknas i jordbrukskalkylen. Dessutom
skall till odlare, som år 1953 tecknar kontrakt för leverans till Mörbylånga,
Roma eller Linköpings råsockerfabrik, utgå ett arealtillägg av 10
kronor för varje påbörjat halvt hektar odlade betor, dock att för odling, som
Kungl. Maj:ts proposition nr 228. 25
ej överstiger ett kvarts hektar, arealtillägget skall utgå med allenast 5 kronor.
I betodlingskontrakten skall intagas erinran om den mellan Kungl. Maj :t
och Sveriges hetodlares centralförening träffade överenskommelsen, att på
hemställan av sagda förening må genom visst skiljemannaförfarande omprövning
ske, huruvida höjning av betpriset kan anses motiverad med hänsyn
till sådan stegring av kostnaderna för produktionen av betor, som innebär
att förutsättningarna för det avtalade priset i någon mera betydande
mån förändrats.
Bolaget åtager sig att iakttaga vad enligt nyssberörda skiljemannaförfarande
må bliva bestämt beträffande eventuell höjning av betpriset eller
bestämts vid årets förhandlingar.
Vid teckning av betodlingskontrakt, avseende leverans till Linköpings
eller Mörbylånga råsockerfabrik, skola dock i fråga om täckningsersättning
och bidrag till järnvägsfrakter gälla i huvudsak samma grunder, som härom
tillämpats år 1952.
Beträffande odling och leverans av i Västergötland odlade betor skola
gälla härom särskilt bestämda villkor.
3 §.
Bolaget är skyldigt att vid försäljning av socker och sirap samt vid sockertillverkningen
erhållna biprodukter tillämpa de priser och försäljningsvillkor,
som fastställas av Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande,
av statens jordbruksnämnd.
Finner bolaget att på grund av ändrade förhållanden eller eljest ändring
bör ske i fråga om priser eller försäljningsvillkor, som nyss nämnts, har
bolaget att med förebringande av erforderlig utredning göra anmälan därom
hos statens jordbruksnämnd.
4 §.
För avtalstiden 1 maj 1953;—30 april 1954 är bolaget gentemot staten
redovisningsskyldigt för sina samtliga inkomster på grund av tillverkningen
och försäljningen av socker och sirap samt vid sockerframställningen
erhållna biprodukter, och åtager sig staten att — med den inskränkning,
som följer av bestämmelserna i 1 mom. här nedan — svara för täckning av
bolagets för samma tillverkning och försäljning havda kostnader. Därvid
skola särskilt följande grunder iakttagas.
1 mom. Statens garanti för täckning av bolagets kostnader vid sockerframställningen
omfattar icke kostnadsposterna underhåll, avskrivningar å fastigheter,
maskiner och inventarier, skatter till stat och kommun, till bolagsstyrelsens
fria disposition stående medel, avlöningar, pensioner, förbrukningsartiklar,
omkostnader, kalksten, betfrö, frakter för kalksten, betor, råsocker
och raffinad, emballage, försäkringar och bränsle samt ej heller förräntning
av bolagets eget kapital (vinst), utan skall bolaget självt täcka dessa
kostnader mot det att bolaget äger tillgodoräkna sig visst belopp för varje
under räkenskapsåret i fråga tillverkat kilogram råsocker. Vid beräkning
av detta belopp skall den under räkenskapsåret tillverkade kvantiteten råsocker
avrundas uppåt till närmast hela miljontal kilogram. Om råsockerkvantiteten
uppgår till 250 miljoner kilogram skall ifrågavarande belopp utgöra
49,72 öre. Om råsockertillverkningen blir mindre eller större än 250
miljoner kilogram skall av nyssnämnda belopp hälften bli bestående, under
det att återstående beloppet göres rörligt och beräknas som hälften av kvoten
mellan de kostnader, vilka enligt ovan icke omfattas av siatsgarantien
26
Kungl. Maj. ts proposition nr 228.
(i fortsättningen benämnda de låsta kostnaderna), och den tillverkade
kvantiteten råsocker, därvid sagda kostnader, som vid 250 miljoner kilogram
beräknas utgöra 124 291 000 kronor skola minskas respektive ökas
med 171 600 kronor för varje miljontal kilogram, varmed den avrundade råsockerkvantiteten
understiger respektive överstiger 250 miljoner kilogram.
Det sammanlagda beloppet skall dock icke understiga 46,57 öre per kilogram
råsocker. Ifrågavarande belopp per kilogram råsocker skola emellertid i
nedan angiven utsträckning indexregleras. Två däri ingående poster — emballage
och bränsle — skola nämligen vid slutet av avtalsåret justeras med
hänsyn till då inträffade ändringar i prisutvecklingen i förhållande till det
genomsnittliga prisläget i december 1952. Justeringen skall ske med tilllämpning
av vissa av bolaget uppgjorda och av jordbruksnämden granskade
prisindex.
Statens garanti för täckning av bolagets kostnader vid sirapsframställningen
omfattar icke kostnadsposterna avskrivningar å fastigheter, maskiner
och inventarier, skatter till stat och kommun, personalkostnader (avlöningar),
försäkringar, bränsle, emballage, förbrukningsmaterial, underhållsmaterial,
frakter för råsocker och sirap, omkostnader och särskild ersättning
till bolaget, utan skall bolaget självt täcka dessa kostnader, mot det att bolaget
äger tillgodoräkna sig ett belopp av 23,oi öre per kilogram tillverkad sirap.
Sagda öretal blir bestående oavsett produktionens storlek. Beloppet 23,oi öre
skall emellertid i nedan angivna utsträckning indexregleras. Posterna bränsle
och emballage skola nämligen vid slutet av avtalsåret justeras med hänsyn
till då inträffade ändringar i prisutvecklingen i förhållande till det genomsnittliga
prisläget i december 1952. Justeringen skall ske med tillämpning
av vissa av bolaget uppgjorda och av jordbruksnämnden granskade prisindex.
Samtliga i närmast föregående två stycken omförmälda poster skola omfatta
enahanda utgifter, som tidigare regelmässigt plägat hänföras till respektive
kostnadspost, och äger bolaget alltså icke å konton, som falla under
statsgarantien, överflytta vad som av bolaget tidigare plägat bokföras å i
detta moments båda första stycken avsedda konton eller i övrigt till statsregleringens
nackdel verkställa förskjutningar av kostnader av nu nämnt
slag. Under avskrivningar skola innefattas samtliga anläggningsavskrivningar,
som beröra sockerrörelsen, samt alltså jämväl sådana, som avse sirapstillverkning,
kolkranen, cisternvagnarna in. in. och vilka tidigare avförts före
bokslutet å respektive konton.
Skulle före kontraktstidens utgång den 30 april 1954 sådana förändringar
beträffande en eller flera av i detta moment avsedda kostnadsposter inträda
i pris- eller lönehänseende, som i fråga om höjning ej kunnat av bolaget
rimligen undvikas och vilka sammanlagt medföra väsentlig stegring eller
nedgång i summan av sagda kostnadsposter, skall efter påfordran av någondera
parten förhandlingar mellan dem upptagas i syfte att åstadkomma härav
föranledd skälig jämkning av förenämnda belopp per kilogram råsocker.
I den mån sockertillverkningen så bedrives, att råsocker av sedvanlig typ
ej erhålles såsom mellanprodukt, utan framställningen inriktas på annan
vara av ena eller andra slaget, skall liksom hittills erforderlig omräkning
verkställas för fastställandet av den mängd råsocker, som skulle ha framkommit
vid tillverkning enligt tidigare sedvanlig framställningsmetod.
Har den för bolagets raffinadtillverkning under avtalstiden använda myckenheten
svenskt råsocker överstigit respektive understigit bolagets tillverkning
av råsocker under samma tid, skall bolaget för överskottet, respektive
underskottet gottskrivas, respektive påföras den del av den enligt första
stycket bestämda multipeln för låsta posten, som enligt av statens jord
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 228. 27
bruksnämnd granskad och godkänd redovisning belöper å raffineringskostnader.
1 den mån under avtalstiden särskilda kostnader uppkomma på grund
av beredskapslagring av socker och eventuell kvalitetsförsämring därvid, få
dessa kostnader läggas utanför de i förevarande moment avsedda posterna
och alltså omfattas av statsgarantien.
Under statsgarantien få inläggas av bolaget bestriddda kostnader dels för
täckande av vad genom arbetsmarknadsstyrelsen under avtalsåret utgivits
1 bidrag till kockahushåll och resekostnader för arbetskraft till betfälten
och till vissa daghem, dels för täckande av hälften av de till betleveranserna
hänförda anläggningskostnaderna för de 1952 vederbörligen beslutade av
statens järnvägar utförda betlastningsanordningarna, dels för bidrag till vissa
odlare för arbetssvårigheter på grund av stenförekomst i enlighet med vad
som gällt under år 1952.
2 mom. Beträffande värdesättningen å lager av råsocker och raffinad skall
— oberoende av vad därom må tillämpas i bolagets i dess förvaltningsberättelse
intagna bokslut — följande lända till efterrättelse i mellanhavandet
mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt. Å ena sidan skall såsom
intäkt, för vilken bolaget gentemot staten är redovisningsskyldigt, räknas
ett belopp, som motsvarar vid räkenskapsårets utgång kvarvarande lager
av råsocker och raffinad värderat enligt följande grunder: Kvantitet över
normallagret värdesättes till det för året enligt bokslutet framräknade självkostnadspriset.
För brist i normallagret avsättes till en s. k. rekonstruktionsfond
för sockerlagret ett belopp, som till sin storlek är lika med bristkvantiteten
multiplicerad med självkostnadspriset för året efter avdrag av normallagerpriset.
Normallagret utgör 103 500 000 kilogram för råsocker och
51 200 000 kilogram för'' raffinad. Normallagerpriset utgör 55,69 öre per
kilogram råsocker respektive 78,38 öre per kilogram raffinad. Å andra sidan
skall såsom kostnader räknas dels värdet av lagret vid räkenskapsårets ingång
med avdrag för värdet av då förefintlig rekonstruktionsfond, dels
2 500 000 kronor, utgörande en tiondedel av en år 1953 överenskommen
nedskrivning med 25 000 000 kronor av socker lagrets värde. Först sedan
hänsyn på nu angivet sätt tagits till lagervärdesättningen å sockerlagret,
skall den bolaget enligt 1 mom. här ovan tillkommande vinsten få framkomma.
Vid kontraktstidens utgång förefintligt lager av melass upptages i mellanhavandet
mellan staten och bolaget till det för kontraktstiden av Kungl.
Maj :t fastställda försäljningspriset å melass. Staten garanterar bolaget att
till sagda pris få avyttra det lager av melass, som vid kontraktstidens utgång
överstiger ett till 2 500 ton beräknat normallager, därvid förutsättes,
att avsättningen av sagda överskottslager genom statens försorg så ordnas,
att den ej intränger på bolagets regelmässiga avsättning å den svenska
marknaden. Därest efter särskilt medgivande bolaget upptager tillverkning
av socker ur melass samt importerar melass, skall rörande dylik sidorörclse
och härav berörda produkter i stället gälla vad härom särskilt bestämmes.
3 mom. I mellanhavandet mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt
skall det överskott av betmassa och annan torrsubstans, som uppkommer
genom återtagning av press- och diffusionsvatten och som betodlarna sålunda
icke äro kontraktsenligt berättigade att köpa, icke räknas bland de
sockerrörelsens biprodukter, som redovisas i sockerrörelsen.
4 mom. Under statens garanti må inräknas dels det verkligt förekommande
nettoräntebeloppet, dock icke beträffande ränteutgifter för sockerimporten,
dels ock å räkenskapsåret belöpande ränta efter 4 procent å kapi
-
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 228.
talbeloppet den 1 augusti 1939 av bolagets självriskfonder, vilket räntebelopp
ej ingår bland de i 1 inom. ovan avsedda kostnaderna.
Internräntor inom bolaget beräknas efter en räntesats av 4 procent såväl
då fråga är om ränteinkomst till sockerrörelsens förmån som till dess belastning.
5 mom. Den omständigheten att staten svarar för täckning av bolagets
kostnader för sockertillverkningen får ej föranleda bolaget till mindre omtänksamhet
än eljest i avseende å utgifters vidkännande och företagets ekonomiska
bedrivande i övrigt, och åligger det alltså bolaget att, utan eftersättande
av driftens planmässighet och företagets rationella bedrivande,
iakttaga all nödig sparsamhet i avseende å utgifter av skilda slag och beträffande
bedrivandet av dess verksamhet över huvud taget.
6 mom. Skulle vid avtalstidens utgång kvarstå något under statens garanti
ingående kostnadsbelopp, varför täckning ej under avtalstiden av bolaget
erhållits, och träffas ej mellan staten och bolaget särskild uppgörelse
om beloppets täckning, har staten att till bolaget omedelbart vid avtalets
utgång utgiva vad sålunda återstår. Om å andra sidan det belopp, som bolaget
erhållit i redovisningspliktiga inkomster, skulle vid avtalstidens utgång
överstiga vad som omfattas av statens garanti, är bolaget skyldigt att,
därest annan uppgörelse ej träffas, till staten likaledes omedelbart utgiva
det sålunda överskjutande beloppet.
7 mom. Utöver de i detta kontrakt angivna grunderna äger Kungl. Maj :t
att med bolaget träffa överenskommelse i avseende å närmare bestämmelser
om täckning av bolagets kostnader och redovisning av dess inkomster.
5 §.
Vid försäljning av socker är bolaget skyldigt att följa samma grundsatser
som hittills i detta hänseende av bolaget tillämpats för försäljning till leveransdagens
pris.
Bolaget skall driva sin verksamhet på ett lojalt sätt och så att icke annans
intresse obehörigen skadas.
6 §.
Bolagets verksamhet i vad den beröres av detta kontrakt står under tillsyn
av statens jordbruksnämnd.
Nämnden äger att av bolaget erhålla de uppgifter och taga del av det material,
som den anser erforderliga för tillsynens utövande.
7 §•
I frågor rörande tillämpningen av bestämmelserna i 4 § detta kontrakt
rörande bolagets redovisningsskyldighet för sina inkomster ävensom statens
åtagande att svara för täckning av bolagets kostnader äger nämnden företräda
staten. Uppstår i sådan fråga meningsskiljaktighet mellan nämnden
och bolaget skall nämnden, därest bolaget det begär, underställa frågan
Kungl. Maj :t. Innan Kungl. Maj :t fattar ståndpunkt i sålunda uppkommen
tvistefråga, åligger det Kungl. Maj :t att inhämta utlåtande i frågan hos en
särskild delegation, bestående av tekniskt och ekonomiskt erfarna, opartiska
och sakkunniga personer, utsedda på sätt i lagen om skiljemän sägs.
8 §.
Vad i detta kontrakt stadgas innebär ej inskränkning i de befogenheter,
som enligt lag och författning må tillkomma Kungl. Maj:t i avseende å bolaget
och dess verksamhet.
Kungl. Maj:ts proposition nr 228.
29
9 §.
Detta kontrakt gäller för tiden från och med den 1 maj 1953 till och
med den 30 april 1954 eller, i den mån det av avfattningen av vissa bestämmelser
uttryckligen framgår, jämväl tills vidare för tid efter sist sagda dag.
Allmänna uttalanden från förhandlingarna.
1. Det har förutsatts, att uttalandet överst å s. 28 i prop. nr 212/1941
skall gälla även beträffande nya avtalstiden (se ock sista stycket å s. 40
i prop. nr 243/1946).
2. Rörande de närmare villkoren för sådan sockerimport, som avses under
1 § fjärde stycket, förutsättes, att mellan Kungl. Maj:t och bolaget härom
ingånget avtal och därvid gjort förhandlingsuttalande fortfarande skola
gälla.
3. Det förutsättes, att import enligt 1 § första stycket ej sker annat än
efter medgivande av statens jordbruksnämnd.
637417.
Stockholm 1953. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag