Kungl. Maj:ts proposition nr 227.
1
Nr 227.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående komplettering
av riksstatsfårslaget för budgetåret 1953/54, m. m.;
given Stockholms slott den 24 april 1953.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
dels antaga härvid fogade förslag till
1) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 8 juni 1923 (nr
155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker;
2) förordning med bestämmelser om taxering till investeringsavgift i
vissa fall;
dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF.
Per Edvin Sköld.
Förslag
till
förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 8 juni 1923
(nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt
å spritdrycker.
Härigenom förordnas, att förordningen den 8 juni 1923 angående omsättnings-
och utskänkningsskatt å spritdrycker* 1, vilken jämlikt förordning
den 29 februari 1952 (nr 63) gäller intill utgången av juni månad 1953, skall
äga fortsatt giltighet intill utgången av juni månad 1954.
1 Senaste lydelse av förordningen se 1950: 570.
1 Iiihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 221.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 227.
Förslag
till
förordning med bestämmelser om taxering till investeringsavgift
i vissa fall.
Härigenom förordnas som följer.
Vad i förordningen den 14 december 1951 (nr 794) om särskild avgift vid
vissa investeringar (investeringsavgift) finnes stadgat om skyldighet för
fysisk eller juridisk person att erlägga dylik avgift för investeringar inom
viss förvärvskälla, skall gälla jämväl beträffande sådana investeringar inom
den ifrågavarande förvärvskällan, som verkställts under det beskattningsår
(räkenskapsår), för vilket taxering till statlig inkomstskatt i första instans
verkställes år 1955 eller 1956, under förutsättning att i nyss angivna räkenskapsår
ingår kalenderåret 1953 eller del därav samt detta förhållande helt
eller delvis föranletts av att räkenskapsår så omlagts att något av de räkenskapsår
vilka utgått efter den 29 februari 1952 kommit att omfatta annan
tidrymd än tolv månader. Bestämmelserna i förordningen om investeringsavgift
rörande skyldighet att avlämna deklaration till ledning för taxering
till sådan avgift, m. m. skola därvid äga motsvarande tillämpning.
Den omständigheten att fysisk eller juridisk person, vars första räkenskapsår
för den ifrågavarande förvärvskällan utgått efter den 29 februari
1952, låtit detta första räkenskapsår omfatta annan tidrymd än tolv månader
medför icke att bestämmelserna i denna förordning bliva tillämpliga.
Kungl. Maj:ts proposition nr 227.
3
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 24 april
1953.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,
Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell,
Nordenstam.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen
för finansdepartementet, statsrådet Sköld, frågan om komplettering av
riksstatsfårslaget för budgetåret 1953/5b och vissa därmed sammanhängande
spörsmål. Föredraganden anför därvid följande.
I. Inledning.
I särskilda skrivelser den 21 och den 24 mars 1953 har riksräkenskapsverket
framlagt dels förslag till slutlig beräkning av statsverkets inkomster under
budgetåret 1953/54 och dels redogörelse angående approximativ beräkning
rörande utfallet av driftbudgeten för budgetåret 1952/53.
I det följande redogöres först för utfallet av driftbudgeten för budgetåret
1952/53.
Härefter kommer jag att anmäla den slutliga beräkningen av avskrivningsbehovet
för budgetåret 1953/54 beträffande nya kapitalinvesteringar.
I fråga om driftbudgeten för budgetåret 1953/54 redovisas till en början
förändringarna av utgifterna i förhållande till förslaget i statsverkspropositionen.
Härefter anmäles den nya beräkningen av inkomsterna för nästkommande
budgetår samt frågan om fortsatt giltighet av förordningen angående
omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker. I anslutning härtill
lämnas en redogörelse för det ekonomiska läget och den ekonomiska
politiken, varjämte behandlas frågan om särskilda bestämmelser i anledning
av investeringsavgiftens avveckling. Vidare framlägges i samband därmed
förslag rörande dels den uttagningsprocent för den statliga inkomstskatten,
som bör tillämpas under nästa budgetår, dels förlängning av gällande
bestämmelser angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker,
dels ock särskilda bestämmelser om taxering till investeringsavgift i vissa
fall.
Beträffande kapitalbudgeten framlägges definitivt förslag till investeringsplan
för budgetåret 1953/54 jämte därtill fogade investeringsstater.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 227.
II. Utfallet av driftbudgeten för budgetåret 1952/53.
I sin förenämnda skrivelse den 24 mars 1953 har riksräkenskapsverket beräknat,
att inkomstutfallet i förhållande till den för löpande budgetår
fastställda riksstaten, i vilken inkomsterna upptagits till 8 391,4 miljoner
kronor, kommer att visa en minskning med 462,3 miljoner kronor.
Inkomsterna å de till specialbudgeterna hörande inkomsttitlarna förutsättes
komma att överstiga de i riksstaten ursprungligen beräknade med 15,io
miljoner kronor, huvudsakligen motsvarande en ökning av fordonsskatten
med 5 miljoner kronor och av bensinskatten med 10 miljoner kronor.
För de inkomsttitlar, som direkt regleras mot budgetutjämningsfonden,
redovisas i riksräkenskapsverkets beräkning en neltobrist å 477,4 miljoner
kronor. Den mot budgetutjämningsfonden reglerade bristen framkommer
som ett saldo mellan överskott och underskott för olika inkomsttitlar. I fråga
om de direkta skatterna förutses underskott för bl. a. skatt å inkomst- och
förmögenhet in. m. och för titeln konjunkturskatt med 555 resp. 96 miljoner
kronor. Å andra sidan redovisas merinkomster för vissa bevillningar, bland
vilka märkes tullmedel med 10 miljoner kronor, varuskatt med 25 miljoner
kronor och tobaksskatt med 25 miljoner kronor. Totalt sett uppgår nettobristen
å skattetitlarna till 565 miljoner kronor. Uppbörd i statens verksamhet
beräknas lämna ett nettoöverskott av drygt 14 miljoner kronor. Under
titlarna folkpensionsavgifter och diverse inkomster upptages merinkomster
av 49 resp. 18 miljoner kronor. Inkomsterna av statens kapitalfonder beräknas
av riksräkenskapsverket komma att öka med sammanlagt ca 6 miljoner
kronor i förhållande till riksstatens beräkningar. För fonden för statens
aktier och fonden för kreditgivning till utlandet har sålunda upptagits
merinkomster med närmare 30 miljoner kronor. Å andra sidan räknas med
en minskning för affärsverksfonderna om ca 26 miljoner kronor.
Enligt vad riksräkenskapsverket vidare anför i sin skrivelse beräknas u tgifterna
å driftbudgeten i fråga om de mot budgetutjämningsfonden
reglerade anslagen komma att utvisa en nettomerutgift å i runt tal
98 miljoner kronor, varvid ämbetsverket bortsett från uppkommande besparingar
å reservationsanslag. De belopp, som för de olika huvudtitlarnas vidkommande
förväntas komma att tagas i anspråk från respektive överföras
till budgetutjämningsfonden, anges i efterföljande sammanställning.
Merutgifter Besparingar
Egentliga statsutgifter:
I. Kungl. hov- och slottsstaterna................ Ö l 3 __
II. Justitiedepartementet......................... 10-20 _
III. Utrikesdepartementet......................... — 0 33
IV. Försvarsdepartementet....................... 11232 —
V. Socialdepartementet.......................... 57-66 _
VI. Kommunikationsdepartementet................ — 4-17
VII. Finansdepartementet......................... 11-22 _
Kungl Maj. ts proposition nr 227.
5
Merutgifter Besparingar
Milj. kr. Milj. kr.
VIII. Ecklesiastikdepartementet..................... 85 20 —
IX. Jordbruksdepartementet....................... 25-65 —
X. Handelsdepartementet........................ 2 58 —
XI. Inrikesdepartementet......................... 57-86 —
XII. Civildepartementet .......................... — 249-93
XIII. Oförutsedda utgifter.......................... — 0-73
XIV. Riksdagen och dess verk m. in................ — 0-28
Säger 362-82 255-44
Utgifter för statens kapitalfonder:
I. Luftfartsfonden.............................. 0-40 —
II. Riksgäldsfonden ............................. — 10-00
IV. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster — —
Säger 0-40 10-00
Summa 363-22 265 44
Nettomerutgift 97-78
I fråga om utfallsberäkningen å utgiftssidan anför riksräkenskapsverket
följande.
Såsom framgår av sammanställningen, utvisar civildepartementets huvudtitel
den största avvikelsen från beräkningarna i riksstat och tilläggsstat
med en uppskattad nettobesparing å 249,93 miljoner kronor. Denna
besparing, som är att hänföra till de å riksstaten och tilläggsstat II uppförda
anslagen till täckning av beräknat överskridande av anslagsmedlen
för vissa löne- och pensionsförmåner respektive täckning av beräknade
kostnader för ändrad lönegradsplacering m. m., sammanhänger emellertid
med att dessa anslag i enlighet med vad som förutsatts vid anslagens beviljande
beräknas i allmänhet icke bliva tagna i anspråk av de avlöningsutbetalande
myndigheterna, vilket leder till en motsvarande merbelastning
av myndigheternas avlöningsanslag. Efter korrigering med hänsyn härtill
av de olika huvudtitlarnas belastning märkas bland mera betydande merutgifter
överskridanden av arméns anslag till familjebidrag och mathållning
med tillhopa 9,72 miljoner kronor, av anslaget under socialdepartementets
huvudtitel till bidrag till folkpensioner m. m. med 38,63 miljoner
kronor samt av anslaget under jordbruksdepartementets huvudtitel till producentbidrag
till vissa innehavare av mindre jordbruk med 10,51 miljoner
kronor. Bland större besparingar må nämnas den besparing å 10 miljoner
kronor som beräknas uppkomma å anslaget till räntor å statsskulden. Vidare
må framhållas, att budgetutjämningsfonden förutsättes på grund av
merinkomster å de till automobilskattemedlens specialbudget hörande inkomsttitlarna
komma att via anslaget till avsättning till statens automobilskattemedelsfond
tillföras 8,n miljoner kronor. Det enligt riksstat och
tilläggsstat beräknade underskottet å specialbudgeten, 222,oe miljoner kronor,
beräknas sålunda vid realiserandet av budgeten minskas till 213,95
miljoner kronor.
I fråga om utfallet av driftbudgetens utgiftssida i vad avser de mot budgetutjämningsfonden
reglerade anslagen har riksräkenskapsverket slutligen
framhållit, alt budgetutjämningsfonden beräknas komma att tillföras
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 227.
besparingar å reservationsanslag å minst 50 miljoner kronor. Då övriga
mot budgetutjämningsfonden reglerade anslag enligt vad förut framhållits
beräknas komma att utvisa en nettomerutgift å 97,78 miljoner kronor,
skulle budgetutjämningsfonden alltså genom utfallet av driftsbudgetens utgiftssida
belastas med 47,78 miljoner kronor.
Med ledning av de i det föregående redovisade beräkningarna över utfallet
av driftbudgetens inkomster och utgifter samt med hänsyn till de
ytterligare utgifter, för vilka medel anvisats eller äskats å tilläggsstat, har
riksräkenskapsverket beräknat överskottet å driftbudgeten att
tillföras budgetutjämningsfonden för löpande budgetår till i runt tal 200
miljoner kronor. Ämbetsverket har därvid utgått från det i riksstaten beräknade
överskottet å 1171 miljoner kronor, vilket minskats med dels de
beräknade bristerna å inkomsttitlarna å 477 miljoner kronor och dels de
beräknade merutgifterna för vissa anslag å 48 miljoner kronor ävensom
med det sammanlagda beloppet av å tilläggsstat anvisade eller äskade anslag
å 443 miljoner kronor. För att erhålla skillnaden mellan inkomsterna
och de faktiska utbetalningarna å driftbudgetens anslag skall det angivna
överskottet korrigeras med hänsyn till inträffande förändringar i behållningen
av reservationer å driftbudgeten. Riksräkenskapsverkets beräkningar
ger vid handen att under löpande budgetår kan motses en minskning
å 150 miljoner kronor av de reserverade medlen. Fördelningen av denna
summa framgår av följande sammanställning.
Minskning (—)
resp.
ökning ( +)
Milj. kr.
Reservationer som beräknas komma att överföras till budgetutjämningsfonden
............................................ — 50-00
Beräknad förändring i övrigt i beloppet av kvarstående behållningar
å reservationsanslag:
IV. Försvarsdepartementet................................... — 70 00
VI. Kommunikationsdepartementet............................ + 70 00
IX. Jordbruksdepartementet.................................. —170-00
X. Handelsdepartementet.................................... — 1000
XI. Inrikesdepartementet .................................... — 10-00
Övriga huvudtitlar....................................... — 10 00
Utgifter för statens kapitalfonder:
III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar................... + 100-00
Summa — 150-00
Från det förut framräknade budgetöverskottet å i runt tal 200 miljoner
kronor skall således dragas angivna reservationsminskning å 150 miljoner
kronor. Det belopp, varmed inkomsterna enligt riksräkenskapsverket beräknas
komma att överstiga utgifterna å driftbudgeten under innevarande
budgetår, skulle i enlighet härmed kunna uppskattas till omkring 50 miljoner
kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 227.
7
Resultatet av riksräkenskapsverkets beräkning av budgetutfallet kan också,
om man utgår från de totala inkomsterna och utgifterna enligt riksstat
och tilläggsstat, uttryckas på följande sätt. I riksstat och tilläggsstat har
utgifterna upptagits till sammanlagt (7 219,91 -j- 443,02 =) 7 662,93 miljoner
kronor. De faktiska utgifterna beräknas av riksräkenskapsverket överstiga
detta belopp med 212,88 miljoner kronor, varav 112,88 miljoner kronor avser
överskridanden av anslag samt 100,oo miljoner kronor förbrukning av reservationer.
Samtliga utgifter kan sålunda beräknas till i runt tal 7 875 miljoner
kronor. Eftersom inkomsterna beräknas till omkring 7 925 miljoner
kronor, kan alltså det kassamässiga överskottet beräknas till ca 50 miljoner
kronor.
Det bör emellertid framhållas, att det sålunda framräknade överskottet
icke helt motsvarar de faktiska in- och utbetalningarna under budgetåret
1952/53 å statsverkets kassa, bland annat med hänsyn till de olika transaktioner,
som förekommer vid sidan av budgeten.
III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar budgetåret 1953/54.
Avskrivningsanslagen i årets statsverksproposition var i viss omfattning
upptagna med allenast beräknade belopp, huvudsakligen beroende på att
motsvarande investeringsanslag icke äskades definitivt. Jag hemställer nu
att få anmäla de förändringar, som betingas av de definitiva anslagsäskandena
samt av förslag om ytterligare investeringar utöver de i statsverkspropositionen
beräknade.
De under statens allmänna fastighetsfond äskade investeringsanslagen
till inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för utrikesrepresentationen
å 100 000 kronor, till uppförande av bostadsfastighet
för tjänstemän vid beskickningen i Oslo å 600 000 kronor, till uppförande
av bostadsfastighet för tjänstemän vid beskickningen i Paris å 1 600 000 kronor
samt till nybyggnad i Malåträsk för Sveriges geologiska undersökning
å 250 000 kronor avser medel till förvaltningsbyggnader och skall alltså avskrivas
med 25 procent. Avskrivning med 50 procent bör enligt gällande
grunder ske beträffande investeringsanslagen till vissa inredningsarbeten för
zoofysiologiska institutionen vid universitetet i Lund å 60 000 kronor, till
utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm å 3 200 000 kronor, till vissa
byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. in. å 22 052 000 kronor, till
Statens anstalt för fallandesjuka: Om- och utbyggnadsarbeten å 1 000 000
kronor samt till utbyggande av karolinska sjukhuset å 2 610 000 kronor.
Under försvarets fastighetsfond uppfördes i årets statsverksproposition
ett gemensamt avskrivningsanslag för envar av fastighetsfondens
dclfonder. Avskrivningsbehovct beräknades schablonmässigt till 50 procent
av den totala investeringen —• frånsett kostnader för markförvärv,
vilka icke avskrives — i vederbörande delfond med undantag för befästningars
delfond för vilken total avskrivning tillämpades. Såsom framgår
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 227.
av propositionen nr 149 har sedermera under arméns delfond äskats ett
nytt anslag till nybyggnad för krigsarkivet å 455 000 kronor. Med hänsyn
härtill torde avskrivningsanslaget å arméns delfond med ändring av det i
statsverkspropositionen äskade beloppet, böra uppräknas med 227 500 kronor.
Något anslag till flyttning av Stockholms örlogsbas, vartill i statsverkspropositionen
beräknades ett preliminärt belopp av 460 000 kronor under
befästningars delfond, har icke upptagits. Avskrivningsanslaget å befästningars
delfond torde därför böra upptagas med ett till 69 000 000 kronor
reducerat belopp.
Under statens utlåningsfonder har anslaget till lånefonden för
bostadsbyggande definitivt äskats med 540 000 000 kronor, innebärande en
höjning av det preliminärt beräknade beloppet med 65 000 000 kronor. Avskrivningsbehovet
bör i enlighet med gällande grunder beräknas efter 25
procent.
Under fonden för låneunderstöd har slutliga belopp äskats
till tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet med 70 000 000 kronor
samt till lån till anordnande av kollektiva tvätterier med 2 000 000 kronor.
Anslagen bör enligt gällande regler avskrivas med 100 resp. 25 procent. Slutliga
belopp har vidare äskats för anslagen till lån till föreningen Röingegården
u. p. a. för vissa ombyggnadsarbeten med 100 000 kronor, till lån till
stiftelsen Skärsbo barnhem för vissa reparationsarbeten m. ni. med 60 000
kronor, till lån till de statsunderstödda alkoholistanstalterna för sanering
av deras ekonomi med 609 900 kronor samt till lån till nybyggnader vid erkända
alkoholistanstalter med 990 000 kronor. Slutligen har äskats ett anslag
till lån till föreningen Margarethahemmet för vård av fallandesjuka sinnesslöa
barn för sanering av hemmets ekonomi å 130 000 kronor. Då samtliga
nämnda lån avses skola vara ränte- och amorteringsfria bör anslagen
avskrivas i sin helhet.
Samtliga nu erforderliga jämkningar och tillägg i förhållande till statsverkspropositionens
förslag till anslag till avskrivning av nya kaptalinvesteringar
framgår av följande översikt.
Ökning ( + )
Minskning (—)
Kronor
Statens allmänna fastighets)ond:
Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för utrikes -
representationen (prop. nr 114)......................... — 475 000
Uppförande av bostadsfastighet för tjänstemän vid beskickningen
i Oslo (prop. nr 114)............................ + 150 000
Uppförande av bostadsfastighet för tjänstemän vid beskickningen
i Paris (prop. nr 114)........................... + 400 000
Vissa inredningsarbeten för zoofysiologiska institutionen vid
universitetet i Lund (prop. nr 164)..................... + 30 000
Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. (prop.
nr 124)............................................... + 26 000
Kungl. Mcij. ts proposition nr 227.
9
Ökning ( + )
Försvarets fastighets fond: Kronor
Arméns delfond (prop. nr 149)............................ + 227 500
Befästningars delfond (prop. nr 200)...................... — 460 000
Statens utlåningsfonder:
Lånefonden för bostadsbyggande (prop. nr 138)............ +16 250 000
Fonden för låneunderstöd:
Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet (prop. nr 138) — 65 000 000
Lån till stiftelsen Skärsbo barnhem för vissa reparationsarbeten
m. m. (prop. nr 135).................................. — 25 800
Lån till de statsunderstödda alkoholistanstalterna för sanering
av deras ekonomi (prop. nr 95)......................... — 190 100
Lån till nybyggnader vid erkända alkoholistanstalter (prop.
nr 95)................................................ + 30 000
Lån till föreningen Margarethahemmet för vård av fallandesjuka
sinnesslöa barn för sanering av hemmets ekonomi
(prop. nr 148)......................................... + 130 000
Summa — 48 907 400
På riksdagen torde få ankomma att vidtaga de kompletteringar och justeringar
av de under förevarande huvudtitel äskade anslagen, som i anledning
av riksdagens beslut rörande investeringsanslag eller eljest kan påkallas.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t
måtte — med ändring av i statsverkspropositionen framlagt förslag såvitt
rör anslaget till arméns delfond under försvarets fastighetsfond — föreslå
riksdagen
att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret
1953/54 i härefter angivna fonder anvisa följande reservationsanslag,
nämligen
Statens allmänna fastighetsfond:
Kronor
Utrikesdepartementet:
Inköp, uppförande och istdndsättande av fastigheter
för utrikesrepresentationen............. 25 000
Uppförande av bostadsfastighet för tjänstemän vid
beskickningen i Oslo....................... 150 000
Uppförande av bostadsfastighet för tjänstemän vid
beskickningen i Paris...................... 400 000
Ecklesiastikdepartementet:
Vissa inredningsarbeten för zoofysiologiska institutionen
vid universitetet i Lund............ 30 000
Utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm .. 1 600 000
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 227.
Handelsdepartementet:
Nybyggnad i Maläträsk för Sveriges geologiska
undersökning.............................
Inrikesdepartementet:
Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
m. m....................................
Statens anstalt för fallandesjuka:
Om- och utbyggnadsarbeten.................
Utbyggande av karolinska sjukhuset...........
Försvarets fastighetsf ond:
Försvarsdepartementet:
Arméns delfond.........................
Befästningars delfond....................
Statens utlåningsfonder:
Socialdepartementet:
Lånefonden för bostadsbyggande..........
Fonden för låneunderstöd:
Socialdepartementet:
Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet...
Lån till anordnande av kollektiva tvätterier.....
Inrikesdepartementet:
Lån till föreningen Röingegården u. p. a. för vissa
ombyggnadsarbeten.........................
Lån till stiftelsen Skärsbo barnhem för vissa reparationsarbeten
m. m........................
Lån till de statsunderstödda alkoholistanstalterna
för sanering av deras ekonomi..............
Lön till nybyggnader vid erkända alkoholistanstal
ier.
......................................
Lån till föreningen Margarethahemmet för vård
av fallandesjuka sinnesslöa barn för sanering av
hemmets ekonomi..........................
Kronor
62 500
11 026 000
500 000
1 305 000
5 735 000
69 000 000
135 000 000
70 000 000
500 000
100 000
60 000
609 900
990 000
130 000.
Kungl. Maj. ts proposition nr 227.
11
IV. Driftbudgeten för budgetåret 1953/54.
Förändringar av utgifterna.
I det i statsverkspropositionen framlagda förslaget till riksstat för budgetåret
1953/54 upptogs utgifter å sammanlagt 8 168 miljoner kronor. Härav
föll 7 408 miljoner kronor på egentliga statsutgifter och 760 miljoner kronor
på utgifter för statens kapitalfonder.
I särskilda propositioner har Kungl. Maj :t framlagt förslag till ett flertal
ändringar beträffande driftbudgetens utgiftssida.
I fråga om Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen framlagda anslagsäskanden
har riksdagen i åtskilliga fall redan fattat beslut. Anslagsgranskningen
har emellertid totalt icke medfört någon större förändring av siffrorna.
Andra huvudtiteln utvisar en ökning med 1,3 miljoner kronor, vilken faller
på avlönings- och omkostnadsanslagen till fångvårdsanstalterna. — Fjärde
huvudtiteln företer en nettoökning med 11,5 miljoner kronor. Bland anslagsökningarna,
som uppgår till 14,2 miljoner kronor, må nämnas 11,o miljoner
kronor till svenska fältsjukhuset i Korea och 2,5 miljoner kronor till ersättning
i anledning av kroppsskada ådragen under militärtjänstgöring. Å andra
sidan har ersättningsanslagen till försvarets fastighetsfond samt vissa avlöningsanslag
nedräknats med 2,i resp. 0,6 miljoner kronor. — För femte
huvudtiteln föreligger en nettoökning med 17,5 miljoner kronor. Sålunda
ökar bostadsrabatterna med 12,4 miljoner kronor och anslaget till bidrag till
viss bostadsförbättringsverksamhet — tidigare benämnt bidrag till främjande
av bostadsbyggande på landsbygden — med 5,o miljoner kronor. —
Åttonde huvudtiteln företer en ökning med 1,5 miljoner kronor. Bland större
anslagsökningar må nämnas 0,6 miljon kronor till studiehjälp åt elever i
försöksdistrikt med enhetsskola, 0,3 miljon kronor till avlöningar vid de
högre tekniska läroverken och 0,8 miljon kronor till europeiskt samarbete
inom kärnforskningen. I övrigt fördelar sig ökningar och minskningar å
ett stort antal anslag. — För nionde huvudtiteln beräknas en nettoökning
med 1,2 miljoner kronor. Sålunda ökar anslaget till prisreglerande åtgärder
på jordbrukets område med 12,o miljoner kronor, medan anslaget till kostnader
i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet — preliminärt
upptaget med 6,5 miljoner kronor — bortfaller och anslaget till omkostnader
för statlig lagerhållning nedgår med 4 miljoner kronor. Bland
förändringar i övrigt märkes en ökning med 0,5 miljon kronor för avlöningar
till lantbruksnämnderna och en minskning av anslaget till bidrag till jordbrukets
rationalisering med l,o miljon kronor. — Tionde huvudtiteln företer
en nettoökning med 0,5 miljon kronor, varav drygt 0,4 miljon kronor faller
på ett anslag till statsbidrag till åtgärder för krigsförsörjningen. — För
elfte huvudtiteln uppkommer en nettoökning med 3,5 miljoner kronor. Bland
större anslagsökningar märkes 5,o miljoner kronor till understödjande av
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 227.
riksföreningen för kräftsjukdomarnas bekämpande, 0,6 miljon kronor till
vissa byggnadsarbeten vid Svartsjöanstalten och l,i miljoner kronor till häradsskrivarnas
in. fl. avlöningar. Minskningar redovisas för ett flertal anslag,
bl. a. för anslagen till statens sinnessjukhus med totalt l,o miljon kronor
och för bidragsanslaget till den lokala polisorganisationen å landsbygden
med 1,7 miljoner kronor. — Tolfte huvudtiteln ökar med 10,5 miljoner kronor,
varav 7,5 miljoner kronor hänför sig till den ändrade lönegrupperingen
och 3,o miljoner kronor till en förhandlingsöverenskommelse rörande ändrad
lönegradsplacering för vissa statliga tjänster. — För huvudtiteln avskrivning
av nya kapitalinvesteringar beräknas ett minskat medelsbehov av 48,9 miljoner
kronor.
I förhållande till statsverkspropositionen har man sålunda att räkna med
en nettominskning av utgifterna med 1,4 miljoner kronor.
Ny beräkning av vissa inkomsttitlar.
I statsverkspropositionen utvisade driftbudgetens inkomstsida en summa
av 8 168 miljoner kronor, varav 7 632 miljoner kronor hänförde sig till egentliga
statsinkomster och 536 miljoner kronor till inkomster av statens kapitalfonder.
Bland de under egentliga statsinkomster ingående skatterna beräknades i
statsverkspropositionen skatten å inkomst och förmögenhet m. m. ge 4 006
miljoner kronor. Inkomsttitlarna kupongskatt, skogsvårdsavgift^ arvslottsskatt,
gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt, lotterivinstskatt samt omsättningsoch
expeditionsstämplar m. m. upptogs till 5, 7,s, 70, 36 resp. 60 miljoner
kronor. I automobilskattemedel beräknades inflyta 640 miljoner kronor. Tullar
och acciser beräknades ge sammanlagt 2 246 miljoner kronor, varav i
tullmedel 350 miljoner kronor, varuskatt 250 miljoner kronor, accis å margarin
och vissa andra fettvaror 4 miljoner kronor, skatt å kaffe 17 miljoner
kronor, tobaksskatt 650 miljoner kronor, skatter på alkoholhaltiga drycker
och läskedrycker sammanlagt 885 miljoner kronor, nöjesskatt 55 miljoner
kronor samt skatt å elektrisk kraft 35 miljoner kronor. Uppbörden i
statens verksamhet samt folkpensionsavgifterna upptogs med 117 resp.
272 miljoner kronor. Under diverse inkomster inflytande medel beräknades
till sammanlagt 177 miljoner kronor, varav 60 resp. 88 miljoner kronor i
tips- och lotterimedel.
Inkomsterna från statens affärsverksfonder beräknades i statsverkspropositionen
till sammanlagt 260 miljoner kronor, varav för postverket 10 miljoner
kronor, telegrafverket 60 miljoner kronor, statens järnvägar 10 miljoner
kronor, statens vattenfallsverk 130 miljoner kronor och för domänverket
50 miljoner kronor.
I skrivelse den 21 mars 1953 har riksräkenskapsverket jämlikt gällande
instruktion avlämnat förslag till förnyad beräkning av statsverkets inkomster
under de större inkomsttitlarna för budgetåret 1953/54. Vid beräkningens
verkställande har ämbetsverket liksom under tidigare år från vederbörande
Kungl. Maj. ts proposition nr 227.
13
myndigheter införskaffat nya uppgifter rörande de större inkomsttitlarna
ävensom vissa speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar. Beträffande de
olika inkomsttitlarna har riksräkenskapsverket i huvudsak anfört följande.
Skatt å inkomst och förmögenhet in. m. Beräkningen av denna titel står
till följd av källskattesystemet i nära samband med de antaganden som göras
beträffande inkomstutvecklingen under hela den tid som beräkningen
omfattar. I fråga om fysiska personer gäller detta särskilt den sammanlagda
löneinkomsten, enär variationer i densamma giva direkt utslag i avseende
på den inflytande preliminärskattens storlek. Bestämmelserna om ränta å
kvarstående skatt ha numera medfört, att samma förhållande i högre grad
än tidigare kan väntas gälla även i fråga om svenska aktiebolag. Under
budgetåret 1951/52 — då räntebestämmelserna första gången voro tillämpliga
— kompletterades sålunda inbetalningarna under de ordinarie uppbördsterminerna
av preliminärskatt med omfattande fyllnadsbetalningar
under våren 1952. Härigenom har den under våren 1953 påräkneliga uppbörden
av kvarstående skatt blivit i motsvarande mån mindre. Även under
innevarande budgetår torde en liknande utveckling vara att vänta. I
vilken utsträckning möjligheterna till fyllnadsbetalning under våren 1953
komma att utnyttjas — vilket i sin tur vid givet taxeringsresultat blir bestämmande
för den uppbörd av kvarstående skatt som kan väntas under budgetåret
1953/54 — kan emellertid icke med större säkerhet bedömas. Ej
minst med hänsyn härtill synes det lämpligt, att utfallet av skattetiteln för
innevarande budgetår och beräkningen av titeln för nästkommande budgetår
bedömas i ett sammanhang.
I sin senaste inkomstberäkning angav riksräkenskapsverket vissa förutsättningar
för beräkningen av löneinkomsternas utveckling under år 1953,
vilka alltjämt synas äga giltighet. Sålunda påpekades, att den från tidigare
år kända löneglidningen praktiskt taget torde ha upphört under år 1952,
varigenom lönenivån vid slutet av året endast obetydligt skulle avvika från
den för år 1952 genomsnittliga nivån. Icke heller väntades större förändringar
i lönenivån till följd av löneglidning under år 1953. Beträffande den
för de totala löneinkomsterna betydelsefulla sysselsättningsutvecklingen räknades
icke, totalt sett, med större förändringar i förhållande till det vid
beräkningstillfället gällande läget, även om det påpekades att en ogynnsammare
utveckling icke kunde uteslutas. Ej heller i detta hänseende synas
skäl föreligga att nu utgå från ändrade förutsättningar.
Resultatet av årets avtalsrörelse kunde vid beräkningen i december 1952
givetvis icke överblickas. I detta hänseende föreligga nu bättre hållpunkter
för beräkningen. Även om förhandlingarna för betydande delar av arbetsmarknaden
ännu icke äro avslutade, torde nu stå klart, att årets avtal komma
att medföra endast relativt obetydliga förskjutningar i löneläget.
Sammanfattningsvis anser sig riksräkenskapsverket fortfarande böra
grunda sina beräkningar på antagandet om någon, fastän i jämförelse med
decemberberäkningen något mindre, stegring av den sammanlagda inkomsten
av tjänst under år 1953 i jämförelse med år 1952 och ytterligare någon
stegring under de första månaderna 1954.
Beträffande fysiska personers inkomst av andra förvärvskällor än tjänst
synes anledning ej föreligga att i detta sammanhang utgå från andra antaganden
än som redovisades i den senaste inkomstberäkningen. De inneburo
en mindre stegring år 1952 i jämförelse med år 1951 — huvudsakligen
hän förlig till inkomst av jordbruksfastighet — men för år 1953 åter någon
tillbakagång.
Vad beträffar aktiebolagen antogs i decemberberäkningen en nedgång
14
Kungl. Mcij:ts proposition nr 227.
av den sammanlagda taxerade inkomsten på 5—10 procent för verksamhetsåret
1952 i jämförelse med 1951 års höga nivå och för verksamhetsåret
1953 oförändrad nivå i förhållande till 1952. Därvid hade beaktats den sannolika
effekten av den tillfälliga begränsningen av den fria avskrivningsrätten,
varom beslut hade fattats av riksdagen. Det låter sig icke heller nu göra
att med någon större grad av säkerhet bedöma taxeringsutfallet. Riksräkenskapsverket
har icke ansett sig ha skäl att frångå sina tidigare antaganden.
I decemberberäkningen gjordes det antagandet, att bestämmelserna om
ränta å kvarstående skatt skulle, liksom året före, föranleda aktiebolagen att
i avsevärd utsträckning erlägga fyllnadsbetalningar till den preliminärskatt,
som i vanlig ordning erlagts under uppbördsåret. Riksräkenskapsverket har
vid denna beräkning utgått från samma antagande som vid decemberberäkningen.
Beträffande beräkningarna kan vidare nämnas att det, liksom vid decemberberäkningen,
förutsatts skola inflyta belopp av storleksordningen
100 miljoner kronor i form av investeringsavgifter under båda de ifrågavarande
budgetåren. Det kan även påpekas, att det fortfarande räknas med
en uttagsprocent av 110 för den statliga inkomstskatten under såväl 1953
som 1954 och med oförändrad total kommunal utdebitering under år 1954
i jämförelse med år 1953. Den senare beräknas nu uppgå till 12,72 pr skattekrona.
I förhållande till beräkningen i december 1952 föreligga ändrade förutsättningar
därigenom att riksdagen fattat beslut om höjning av folkpensionsavgifterna
från 1 januari 1954. Effekten härav på statsinkomsterna
kommer i första hand till synes som en stegring av preliminärskatteinkomsterna,
då folkpensionsavgifterna uppbäras i samband med den allmänna
uppbörden. Under budgetåret 1953/54 kommer denna uppbördsökning även
att vara liktydig med en nettoökning av de behållna inkomsterna på skattetiteln,
emedan den bokföringsmässiga omföringen från denna till titeln
folkpensionsavgifter baseras på senast kända uppgifter om debiterade pensionsavgifter,
vilket för budgetåret 1953/54 blir de vid 1953 års taxering påförda
avgifterna. För 1953 års riksdag har vidare framlagts förslag om vissa
ändringar i uppbördsförfarandet från den 1 januari 1954, innebärande
bland annat en effektivisering av skatteuppbörden genom uttagande av preliminärskatt
vid korttidsanställning. Även härigenom kommer preliminärskatteinkomsterna
under våren 1954 att öka i förhållande till tidigare beräkning.
Under de angivna förutsättningarna kunna de sammanlagda inkomsterna
å titeln i form av preliminärskatteuppbörd nu beräknas uppgå till mellan
ö 600 och 6 700 miljoner kronor under såväl innevarande som nästkommande
budgetår. Beträffande beräkningen av övriga inkomster å titeln liksom
beträffande utgifterna ha endast smärre justeringar gjorts.
De sammanlagda inkomsterna å titeln skulle därigenom komma att uppgå
till mellan 7 800 och 7 900 miljoner kronor för innevarande budgetår och
till i runt tal 8 500 miljoner kronor för nästkommande budgetår. I sistnämnda
belopp ingår då en preliminärt beräknad återföring från fonden
för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel med 500 miljoner
kronor.
Utgifterna å titeln beräknas för budgetåret 1952/53 till mellan 3 800 och
3 900 miljoner kronor och för budgetåret 1953/54 till omkring 4 500 miljoner
kronor. Därvid har för det förstnämnda budgetåret medräknats en beräknad
nettoavsättning till nämnda fond med 350 miljoner kronor.
Den behållna inkomsten skulle sålunda uppgå för budgetåret 1952/53
Kungl. Maj:is proposition nr 227. 15
till 4 000 miljoner kronor och för budgetåret 1953/54 till likaledes 4 000
miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket vill starkt understryka det ovissa i det antagande,
som gjorts i fråga om fyllnadsbetalningar av preliminär skatt för^ verksamhetsåret
1952. I den mån kvarskatteräntan icke föranleder fyllnadsbetalningar
i den utsträckning riksräkenskapsverket här räknat med, sker
en motsvarande förskjutning i skatteinkomsten från budgetåret 1952/53
till budgetåret 1953/54. Samma osäkerhet gäller motsvarande antagande beträffande
fyllnadsbetalningar våren 1954, fastän de betalningar, som då
kunna komma i fråga, vid de gjorda antagandena beträffande utfallet av
1954 års taxering, bli av betydligt mindre storleksordning.
Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt. I statsverkspropositionen
är denna inkomsttitel upptagen till 70 miljoner kronor. Generalpoststyrelsen,
som i november 1952 beräknade de totala inkomsterna under titeln
i fråga till G5 miljoner kronor, har i skrivelse den 13 mars 1953, med
hänvisning bland annat till att uppbördssiffrorna under den hittills gångna
delen av löpande budgetår synas peka på ett lägre inkomstbelopp än vad
som tidigare förutsatts, anfört att inkomsterna under titeln för budgetåret
1953/54 böra uppföras med högst 65 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket
beräknar nu inkomsterna på titeln för löpande budgetår till 60 miljoner kronor,
vilket är 5 miljoner kronor mindre än vid decemberberäkningen. Orsaken
till nedgången ligger delvis däri att under den hittills förflutna delen
av budgetåret inga större engångsbelopp influtit, vilket annars brukar
vara fallet. Riksräkenskapsverket föreslår, att det i statsverkspropositionen
upptagna beloppet, 70 miljoner kronor, får kvarstå oförändrat.
Lotterivinstskatten har i statsverkspropositionen beräknats till 36 miljoner
kronor. I sin ovan nämnda skrivelse har generalpoststyrelsen efter förnyad
beräkning föreslagit samma belopp. Riksräkenskapsverket anser, att
titeln i det slutliga riksstatsförslaget bör upptagas till 36 miljoner kronor.
Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. Denna titel har i statsverkspropositionen
uppförts med 60 miljoner kronor, vilket även stod i
överensstämmelse med generalpoststyrelsens beräkning i november 1952.
Styrelsen har med utgångspunkt från hittills kända uppbördssiffror för innevarande
budgetår nu ansett sig böra beräkna uppbörden under titeln i
fråga till högst 56 miljoner kronor för budgetåret 1953/54. Enligt riksräkenskapsverkcts
mening bör titeln i det slutliga riksstatsförslaget kunna
upptagas till oförändrat 60 miljoner kronor.
Fordonsskatt. Denna titel beräknades i december 1952 av riksräkenskapsverket
till 200 miljoner kronor, vilket belopp även uppförts i statsverkspropositionen.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som i november 1952 likaså
föreslagit detta belopp, har i skrivelse den 3 mars 1953 meddelat, att därefter
ingenting framkommit, som föranleder ändring av denna beräkning.
Länsstyrelsernas beräkningar sluta nu på 185 miljoner kronor mot 171
miljoner kronor i november 1952. Med ledning av vad som nu är känt om
ökningen av fordonsbeståndet under år 1952 och om de faktorer, som kunna
beräknas påverka utvecklingen under år 1953, anser riksräkenskapsverket,
att de antaganden beträffande fordonsbeståndets tillväxt, vilka lågo till
grund för verkets beräkning i december 1952, fortfarande kunna godtagas.
Riksräkenskapsverket föreslår därför, att det i statsverkspropositionen uppförda
beloppet, 200 miljoner kronor, bibehålies.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 227.
Bensinskatt. Riksräkenskapsverket föreslog i december 1952, att denna
titel skulle beräknas till 365 miljoner kronor. I statsverkspropositionen har
preliminärt upptagits ett belopp på 440 miljoner kronor, varvid förutsatts
en skattehöjning med 5 öre per liter på bensin och brännolja. Sedermera
har Kungl. Maj:t i proposition nr 83 förelagt riksdagen förslag till höjning
av skatterna på bensin och motorbrännolja från och med den 1 juli 1953
med 3 öre för liter liksom uttagande av skatten på motorsprit från nämnda
dag med 3 öre för liter.
De förnyade beräkningar, som verkställts av generaltullstyrelsen, kontrollstyrelsen
och länsstyrelserna, innebära under förutsättning av en sådan
skattehöjning, att inkomsterna på ifrågavarande titel skulle komma
att uppgå till ca 410 miljoner kronor för budgetåret 1953/54. Bränslekommissionen
uppskattar enligt skrivelse den 19 mars 1953 föx-brukningen av
bensin och spritblandningar under budgetåret 1953/54 något lägre än i november
1952. Den nya beräkningen avviker dock icke väsentligt från de
antaganden om förbrukningen, som ligga till grund för generaltullstyrelsens
och kontrollstyrelsens ovannämnda beräkningar av skatteuppbörden. Beträffande
förutsättningarna för beräkningen av ifrågavarande inkomsttitel
bör även beaktas, att enligt beslut vid årets riksdag rätt till viss restitution
av skatt på bensin, som användes vid jordbrukets drift, skall införas för
tiden den 1 januari 1953—den 31 december 1954. Kostnaden härför har beräknats
till 1,5 miljoner kronor för helt år.
Under hänvisning till vad sålunda anförts föreslår riksräkenskapsverket,
att titeln bensinskatt i det slutliga riksstatsförslaget upptages till 410 miljoner
kronor.
Tullmedcl. Denna titel har i statsverkspropositionen uppförts med 350
miljoner kronor. Riksräkenskapsverket beräknade i december 1952 inkomsterna
till 325 miljoner kronor i överensstämmelse med generaltullstyrelsens
förslag. I skrivelse den 13 mars 1953 har generaltullstyrelsen meddelat, att de
vid styrelsens beräkning i november 1952 åberopade osäkerhetsmomenten
beträffande utrikeshandelns kommande utveckling visserligen alltjämt i
väsentliga delar kvarstå men att det vill synas, som om en normal utveckling
från nu kända läge för utrikeshandeln skulle leda till att under budgetåret
1953/54 tullmedelsuppbörden komme att bli högre än 325 miljoner
kronor och möjligen nå samma storlek som under kalenderåret 1953. Generaltullstyrelsen
har därför numera ansett sig böra för budgetåret 1953/54
upptaga uppbörden av tullmedel till netto 350 miljoner kronor. Med hänvisning
till vad generaltullstyrelsen anfört och till att tullmedelsinkomsterna
under innevarande budgetår nu kan väntas bli något högre än vad som
tidigare beräknats eller 360 miljoner kronor, får riksräkenskapsverket föreslå,
att titeln i det slutliga riksstatsförslaget upptages till 350 miljoner
kronor.
Varuskatt. I statsverkspropositionen har för denna inkomsttitel upptagits
250 miljoner kronor, vilket belopp även föreslagits av riksräkenskapsverket.
Denna beräkning vilade på förutsättningen, att skatten vid tillverkning och
import av personbilar m. m. skulle komma att utgå även under budgetåret
1953/54 efter i huvudsak oförändrade grunder. Kungl. Maj :t har sedermera
i proposition nr 85 förelagt riksdagen förslag med denna innebörd. Kontrollstyrelsens
och generaltullstyrelsens förnyade beräkningar ge tillsammans
ett belopp av 244 miljoner kronor, under förutsättning att bilaccisen kvarstår,
mot 233 miljoner kronor vid motsvarande beräkningar i november
1952. Orsaken till uppräkningen ligger huvudsakligen i att skatten på chok
-
Kungi. Maj.ts proposition nr 227.
17
lad och konfityrvaror numera väntas ge högre avkastning. Inkomsterna
på titeln varuskatt beräknas redan för innevarande budgetår komma att
uppgå till 250 miljoner kronor. Med hänsyn härtill förordar riksräkenskapsverket,
under förutsättning att varubeskattningen bibehålies efter i huvudsak
oförändrade grunder, att titeln för budgetåret 1953/54 beräknas till 260
miljoner kronor eller 10 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.
Accis å margarin och vissa andra fettvaror. I statsverkspropositionen har
för denna inkomsttitel upptagits 4 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen och
statens jordbruksnämnd ha vid förnyade beräkningar bibehållit detta belopp.
Det har emellertid framhållits, att beräkningsgrunderna bli helt förändrade,
därest den föreslagna omläggningen av accissystemet på fettvaruområdet
skulle genomföras under den tid beräkningarna avse. Riksräkenskapsverket
förordar, under förutsättning av oförändrade grunder för fettvarubeskattningen,
att det i statsverkspropositionen upptagna beloppet bibehålies.
Tobaksskatt. Riksräkenskapsverket föreslog i sin inkomstberäkning i december
1952, att för denna titel skulle upptagas ett belopp på 650 miljoner
kronor, vilket även uppförts i statsverkspropositionen. Aktiebolaget Svenska
tobaksmonopolet har i skrivelse den 10 mars 1953 meddelat, att det
fortfarande, liksom i november 1952, anser sig böra föreslå att titeln beräknas
till 625 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket beräknar för innevarande
budgetår tobaksskatten till 600 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket
anser sig för det kommande budgetåret alltjämt böra räkna med en fortgående
omsättningsökning och föreslår, att titeln för budgetåret 1953/54
upptages till oförändrat 650 miljoner kronor.
Rusdrgcksförsäljningsmedel av partihandelsbolag. I statsverkspropositionen
har denna titel beräknats till 11 miljoner kronor, varvid för aktiebolaget
Vin- & spritcentralen, till vilket inkomsterna på titeln i första hand hänföra
sig, förutsatts en avsättning på 5 miljoner kronor till dispositionsfonden. Sedan
avtal numera träffats med aktiebolaget Vin- & spritcentralen om ändrad
tidpunkt för inleverans till statsverket av omsättningsskatt på spritdrycker
och på vin, har emellertid behovet av en sådan avsättning bortfallit. Kontrollstyrelsen
har därför vid förnyad beräkning föreslagit, att titeln uppföres
med 16 miljoner kronor, och riksräkenskapsverket föreslår att detta belopp
upptages i det slutliga riksstatsförslaget.
Rusdrgcksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag har i statsverkspropositionen
beräknats till 34 miljoner kronor. Titeln beräknas för innevarande
budgetår giva 33 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har vid förnyad beräkning
bibehållit statsverkspropositionens belopp och riksräkenskapsverket får
därför föreslå, att ifrågavarande titel i det slutliga riksstatsförslaget upptages
till oförändrat 34 miljoner kronor.
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker. Denna titel upptogs i
statsverkspropositionen till 650 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket hade
vid sin decemberberäkning föreslagit 625 miljoner kronor, medan kontrollstyrelsen
förordat 620 miljoner kronor. I skrivelse den 12 mars 1953 bär
kontrollstyrelsen beräknat titeln till 630 miljoner kronor. Med hänsyn till
att inkomsterna redan under innevarande budgetår beräknas uppnå detta
belopp, vilket innebär eu snabbare stegring än vad som tidigare antagits, anser
riksräkenskapsverket att titeln för budgetåret 1953/54 bör kunna upptagas
med det i statsverkspropositionen beräknade beloppet, 650 miljoner
kronor.
15 Ii i han q till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 227.
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 227.
Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin, maltdrijcksskatt samt skatt d
läskedrycker. Dessa titlar ha i statsverkspropositionen upptagits med respektive
50, 80 och 85 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har efter förnyad beräkning
föreslagit samma belopp, och riksräkenskapsverket förordar, att för
ifrågavarande titlar statsverkspropositionens belopp bibehållas oförändrade.
Statlig nöjesskatt. Riksräkenskapsverket beräknade i december 1952 denna
inkomsttitel till 55 miljoner kronor, vilken uppskattning godtagits i statsverkspropositionen.
Länsstyrelserna beräknade i november 1952 titeln till
drygt 49 miljoner kronor och ha vid förnyad uppskattning stannat vid ungefär
samma belopp. Enligt riksräkenskapsverkets uppfattning kan titeln redan
under innevarande budgetår beräknas ge en inkomst av närmare 55 miljoner
kronor. Riksräkenskapsverket föreslår, att det i statsverkspropositionen
uppförda beloppet på 55 miljoner kronor för budgetåret 1953/54 bibehålies.
Skatt å elektrisk kraft har i statsverkspropositionen upptagits med 35 miljoner
kronor, vilket belopp även bibehållits av kontrollstyrelsen vid förnyad
beräkning. Riksräkenskapsverket förordar i anslutning härtill, att statsverkspropositionens
belopp upptages oförändrat i det slutliga riksstatsförslaget.
Inkomst av myntning och justering. I statsverkspropositionen har för denna
titel upptagits 3 miljoner kronor. För innevarande budgetår beräknas inkomsterna
till ca 5,5 miljoner kronor. Mynt- och justeringsverket har i skrivelse
den 25 februari 1953 föreslagit, att inkomsterna på titeln för budgetåret
1953/54 beräknas till 4 miljoner kronor, innebärande en höjning med
1 miljon kronor i förhållande till verkets beräkning i oktober 1952. Höjningen
har föranletts av att verkets kapacitet förutses öka genom färdigställande
av en ny smältugn. Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln i det
slutliga riksstatsförslaget beräknas till 4 miljoner kronor.
Folkpensionsavgifter. Riksräkenskapsverket beräknade i december 1952
denna inkomsttitel till 225 miljoner kronor. Med hänsyn till att förslag om
höjning av pensionsavgifterna från och med den 1 januari 1954 avsågs skola
föreläggas 1953 års riksdag uppräknades emellertid i statsverkspropositionen
det av riksräkenskapsverket föreslagna beloppet till 272 miljoner kronor.
Riksdagen har sedermera fattat beslut om höjning av folkpensionsavgifterna
från nämnda dag. Den ökning av statsinkomsterna under budgetåret 1953/54,
som blir en följd härav, framkommer, såsom ovan anförts, i första hand
som en ökning av bruttoinkomsterna på inkomstskattetiteln genom att pensionsavgifterna
ingå i preliminärskatteuppbörden. Då det inkomstbelopp,
som genom omföring från inkomstskattetiteln tillgodoföres titeln folkpensionsavgifter
för budgetåret 1953/54, beräknas med utgångspunkt från beloppet
av vid 1953 års taxering påförda avgifter, kommer emellertid avgiftshöjningen
icke att påverka beräkningen av titeln folkpensionsavgifter för
ifrågavarande budgetår. Riksräkenskapsverket föreslår därför, att inkomsttiteln
upptages till 225 miljoner kronor i det slutliga riksstatsförslaget.
Totalisatormedel. I statsverkspropositionen har denna titel upptagits till
14 miljoner kronor. Lantbruksstyrelsen, som i oktober 1952 beräknade inkomsterna
på titeln till 13 miljoner kronor, anför i skrivelse den 6 mars 1953,
att titeln nu kan beräknas till 14 miljoner kronor eller till samma belopp
som nu väntas för löpande budgetår. Med hänsyn till den fortgående ökningen
av inkomsterna på titeln i fråga anser riksräkenskapsverket, att i det
slutliga riksstatsförslaget bör upptagas ett till 15 miljoner kronor förhöjt
belopp.
Kungl. Maj:ts proposition nr 227.
19
Tipsmedel. I statsverkspropositionen ha inkomsterna på denna titel beräknats
till 60 miljoner kronor. Under år 1952 ha tipsinsatserna kraftigt
stegrats i förhållande till föregående år, och titeln beräknas för innevarande
budgetår inbringa 57 miljoner kronor. Då ökningen alltjämt synes fortgå,
föreslår riksräkenskapsverket, att det i statsverkspropositionen upptagna beloppet
höjes till 65 miljoner kronor.
För lotterimedlen beräknades i statsverkspropositionen 88 miljoner kronor.
Svenska Penninglotteriet Aktiebolag, som i oktober 1952 uppskattade
ifrågavarande inkomster till 82 miljoner kronor, har i skrivelse den 26
februari 1953 efter förnyad beräkning ansett sig böra höja sin tidigare beräkning
till 86 miljoner kronor. För innevarande budgetår kunna inkomsterna
nu antas komma att stiga till 90 miljoner kronor. Då stegringen av
lottförsäljningen ännu ej visat tecken att avstanna, föreslår riksräkenskapsverket,
att det i statsverkspropositionen upptagna beloppet höjes till 95 miljoner
kronor.
För inkomsttiteln postverket föreslog riksräkenskapsverket i december
1952 i anslutning till postverkets beräkning ett belopp av 10 miljoner kronor,
vilket även upptagits i statsverkspropositionen. I skrivelse den 6 mars
1953 har generalpoststyrelsen avgivit förnyad beräkning av inkomsterna på
titeln i fråga. Den nya beräkningen visar i jämförelse med motsvarande kalkyl
i oktober 1952 relativt små förskjutningar av postverkets inkomster och
utgifter och resulterar liksom då i ett inkomstöverskott på ca 10 miljoner
kronor. Riksräkenskapsverket föreslår i anslutning härtill, att i det slutliga
riksstatsförslaget som inkomst av postverket uppföres oförändrat 10 miljoner
kronor.
Telegrafverket. Inkomsterna på denna titel ha i statsverkspropositionen
beräknats til] 60 miljoner kronor. Telegrafstyrelsen, som i november 1952
föreslagit detta belopp, har i skrivelse den 10 mars 1953 meddelat, att inga
sådana förändringar i förutsättningarna för beräkning av telegrafverkets
överskott för budgetåret 1953/54 inträtt, att någon anledning finns att föreslå
ändring av det i statsverkspropositionen upptagna överskottsbeloppet.
Riksräkenskapsverket förordar därför, att inkomsttiteln i det slutliga riksstatsförslaget
upptages till oförändrat 60 miljoner kronor.
Statens järnvägar. I statsverkspropositionen har för denna inkomsttitel
upptagits 10 miljoner kronor, vilket belopp föreslagits av riksräkenskapsverket.
Järnvägsstyrelsen, vars kalkyl över förväntade intäkter och kostnader
för budgetåret 1953/54 ledde till ett överskott av storleksordningen 10
miljoner kronor, hade med hänvisning till att beräkningarna voro grundade
på osäkra antaganden och att det framkomna överskottet var så litet
i förhållande till omslutningen för sin del föreslagit, att som inkomst under
riksstatstiteln skulle tillsvidare räknas med ett belopp av 5 miljoner
kronor. Järnvägsstyrelsen har i skrivelse den 20 mars 1953 anfört, att sedan
nyssnämnda förslag framlades inga stora förändringar inträtt i de förutsättningar
på vilka en dylik beräkning måste bygga. Järnvägsstyrelsen räknar
nu emellertid med något lägre intäkter än tidigare, närmast som en
följd av alt vissa avgiftsjusteringar torde visa sig nödvändiga, medan kostnadssidan
skulle vara oförändrad. Styrelsen anser sig därför numera icke
kunna räkna med att något överskott uppkommer på statens järnvägars rörelse
under budgetåret 1953/54 och föreslår därför att vid den förnyade
beräkningen av inkomsttiteln endast upptages ett formellt belopp.
Riksräkenskapsverket, som ansett sig böra godtaga järnvägsstyrelsens
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 227.
beräkning av rörelseresultatet, vill erinra om att de inleveranser till statsverket,
som kunna påräknas under det kommande budgetåret, delvis äro
beroende av storleken av från innevarande budgetår balanserade överskottsmedel.
Ehuru dessa efter vad som nu kan bedömas icke fullt komma att
uppgå till det belopp av 10 miljoner kronor, varmed inkomsttiteln uppförts
i statsverkspropositionen, anser emellertid riksräkenskapsverket, att titeln
»Statens järnvägar» i det slutliga riksstatsförslaget bör kunna oförändrat
upptagas till avrundat 10 miljoner kronor.
Statens vattenfallsverk. Vattenfallsstyrelsen beräknade i november 1952
inkomsterna på titeln till 90 miljoner kronor, varvid räknades med en extra
avsättning till värdeminskningskonto på 15 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket,
som ifrågasatte huruvida sådan extra avsättning erfordrades,
föreslog i sin inkomstberäkning, att titeln skulle beräknas till 105 miljoner
kronor. I statsverkspropositionen har titeln upptagits med 130 miljoner
kronor. Denna höjning möjliggjordes genom att förstärkning av vattenfallsverkets
rörelsemedel förutsattes skola ske genom särskilda investeringsanslag
på riksstaten och genom ökning av verkets rörliga kredit i riksgäldskontoret,
varigenom balanserade överskottsmedel kunde frigöras ur rörelsen
och inlevereras till statsverket.
Vattenfallsstyrelsen har i skrivelse den 12 mars 1953 inkommit med förnyad
beräkning. Styrelsen anför däri, att någon säkrare bedömning än under
hösten 1952 rörande det ekonomiska resultatet för budgetåret 1953/54
icke är möjlig, då det kan bliva påverkat av helt oförutsebara omständigheter.
Vattenfallsstyrelsen har vidare vidhållit sin önskan att göra extra
avsättning till värdeminskningskonto och framhållit, att styreisen kommer
att upptaga en sådan avsättning i sitt förslag till driftkostnadsstat för budgetåret
1953/54. Därvid kommer förmodligen också att begäras en höjning
av beloppet till 25 miljoner kronor, varför det inlevererbara överskottet
skulle komma att nedgå till 105 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket, som beträffande den ifrågasatta extra avsättningen
till värdeminskningskonto icke funnit anledning frångå sin tidigare
ståndpunkt, har i övrigt intet att erinra mot vattenfallsstyrelsens beräkning
och föreslår därför, att ifrågavarande inkomsttitel i det slutliga riksstatsförslaget
upptages till 130 miljoner kronor.
Domänverket. Domänstyrelsen ansåg sig i november 1952 böra beräkna
inkomsterna på denna titel till 35 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket
föreslog i sin decemberberäkning att titeln i avvaktan på säkrare hållpunkter
för en bedömning borde upptagas till 50 miljoner kronor, vilket belopp
även uppförts i statsverkspropositionen. Domänstyrelsen har i skrivelse den
4 mars 1953 framhållit, att icke heller nu något fastare underlag för en
beräkning av överskottet för år 1953 kan sägas föreligga. Med hänsyn bland
annat härtill har styrelsen icke ansett sig böra jämka det av styrelsen tidigare
angivna beloppet, 35 miljoner kronor. Enligt vad domänstyrelsen för
närvarande kunnat bedöma, skulle beloppet dock snarast vara högt beräknat.
Enligt vad riksräkenskapsverket under hand inhämtat hänför sig osäkerheten
i beräkningarna främst till den del av domänverkets intäkter, som
härrör från försäljningar av virke å rot och för vilken marknadsläget under
hösten 1953 i hög grad blir bestämmande. Under hänvisning till vad
sålunda anförts förslår riksräkenskapsverket, att domänstyrelsens beräkning
av inkomsterna på ifrågavarande titel godtages och att titeln i det
slutliga riksstatsförslaget uppföres med ett till 35 miljoner kronor sänkt
belopp.
Kungl. Maj.ts proposition nr 227.
21
Riksräkenskapsverket har slutligen framhållit, att de nu verkställda beräkningarna
liksom den tidigare inkomstberäkningen är grundad på förutsättningarna,
att det allmänna utrikespolitiska läget förblir i stort sett
detsamma som för närvarande samt att den ekonomiska utvecklingen icke
störes genom mera omfattande arbetskonflikter.
Frågan om fortsatt giltighet av förordningen angående omsättningsoch
utskänkningsskatt å spritdrycker.
Beträffande förevarande fråga må följande nämnas.
Från och med den 1 juli 1920 har för omsättning och utskänkning av
spritdrycker upptagits en särskild skatt. Gällande bestämmelser innefattas
i förordningen den 8 juni 1923 (nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt
å spritdrycker sådan den lyder enligt förordningarna den
26 juni 1933 (nr 399), den 21 maj 1937 (nr 246), den 25 maj 1941 (nr 254),
den 28 maj 1943 (nr 257), den 11 juni 1943 (nr 316), den 30 januari 1948
(nr 18) samt den 17 november 1950 (nr 570) (sistnämnda författning återgiver
förordningen deh 8 juni 1923 i dess helhet i senaste lydelse).
Enligt dessa bestämmelser upptages omsättningsskatt:
l:o) vid detaljhandelsbolagens (systembolagens) inköp av spritdrycker,
därvid skatten utgår dels med en grundavgift av 11 kronor för liter och dels
med 80 procent av det belopp, som, skatten oberäknad, betingas vid inköp
av dryckerna i butelj er åt skick;
2:o) för spritdrycker, som jämlikt bestämmelserna i två särskilda kungörelser
den 18 december 1918, nr 987 och 989, inköpes hos partihandelsbolaget
eller importeras för användning till vetenskapligt, medicinskt, farmaceutiskt,
tekniskt, industriellt eller likartat ändamål, därvid skatten utgår
med en grundavgift av 1 krona 40 öre för liter.
Utskänkningsskatt upptages för spritdrycker, som utskänkes, samt utgår
med 4 kronor för liter renat egentligt brännvin av högst 40 procent alkoholhalt,
6 kronor för liter annat egentligt brännvin och 8 kronor för liter andra
spritdrycker.
Departementschefen.
Den internationella ekonomiska utvecklingen. Det ekonomiska läget ute i
världen har under de senaste månaderna utvecklats gynnsammare än man
tidigare räknat med. Visserligen har priserna pekat nedåt för flera viktiga
råvaror, men produktionen har hållit sig väl uppe eller ytterligare stigit och
spänningarna i de internationella betalningarna bär åtminstone tillfälligt
mildrats.
Prisutvecklingen på de viktigaste råvarorna har sedan sammanbrottet i
början av 1951 av den första spekulationen efter Koreakrigets utbrott varit
i stort sett fallande. I början av innevarande år hade man i genomsnitt kommit
tillbaka till läget på försommaren 1950. Därvid syntes en normalisering
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 227.
vara på väg att inträda. Förhoppningarna om en internationell avspänning
har de senaste månaderna utlöst nya prisfall och förväntningar om ytterligare
prisnedgång. Då produktionen i många fall stigit och då den onormala
efterfrågan för lagringsköp bortfallit, har förutsättningar för prissänkningar
uppkommit. Särskilt betydande har prisnedgången varit å gummi, tenn,
bly och zink. En stor produktion av sådana jordbruksprodukter som spannmål
och socker utövar en pristryckande verkan. På andra områden såsom
t. ex. beträffande textilråvaror har en viss stabilisering nåtts. Även i de fall,
där betydande prisfall inträffat, utgör detta knappast något tecken på en
allmän konjunkturförsämring. Inte heller torde man ha anledning att räkna
med att det prisfall som hittills inträffat eller nu kan förutses kommer
att ha mera betydande ogynnsamma konsekvenser för den ekonomiska utvecklingen
i stort sett.
I de stora industriländerna har man under det senaste halvåret kunnat
iaktta en återhämtning efter den avmattning, som tidigare gjorde sig gällande.
Särskilt i Förenta Staterna har industriproduktionen präglats av ett uppsving,
som medfört rekordsiffror för produktionsvolymen. Detta sammanhänger
inte längre med en fortsatt expansion av rustningsutgifterna, vilka
tvärtom sedan andra kvartalet 1952 praktiskt taget upphört att växa. Däremot
bäres ökningen upp av en stigande efterfrågan från konsumenternas
sida, inte minst på varaktiga konsumtionsvaror, en efterfrågan som till någon
del bygger på en tillväxt av konsumtionskrediterna och såtillvida kan sättas
i samband med upphävandet i mitten av fjolåret av de tidigare tillämpade
restriktionerna i fråga om avbetalningshandeln. Den stigande omsättningen
har också föranlett ökade lagringsköp från handelns sida. De privata investeringarna
ligger alltjämt vid en hög nivå. Anledning finnes att förvänta
en god konjunktur åtminstone under innevarande år. Även om en internationell
avspänning skulle komma till stånd, torde detta knappast på kort sikt
mera radikalt förändra situationen. Det är mera ovisst i vad mån tillräckliga
expansionsfaktorer skulle framträda ett kommande år för att uppväga
en inskränkning i rustningsutgifterna.
I Västeuropa har i flertalet länder inträffat en återhämtning inom de konsumtionsvaruindustrier,
framför allt beklädnadsindustrierna, som drabbades
av ett bakslag under 1951—1952. Däremot förefaller de privata investeringarna
på många håll att stagnera. I samband härmed rapporteras skärpt konkurrens
inom kapitalvaruindustrierna, särskilt vissa delar av verkstadsindustrin.
Över huvud förefaller den europeiska konjunkturen något mera dämpad
än den amerikanska. Partipriserna faller och levnadskostnaderna är i allmänhet
stabila. I samband därmed har man på olika håll börjat att försiktigt
mildra den inflationsbekämpande politiken för att därmed stimulera
såväl investeringar som konsumtionsefterfrågan. Vissa skattelättnader har
sålunda företagits t. ex. i Västtyskland och i mycket begränsad utsträckning
i Storbritannien. Även räntesänkningar och uppmjukningar av kreditpolitiken
i övrigt har förekommit. Effekten synes dock såvitt man kan se ha varit
23
Kungl. Maj.ts proposition nr 227.
Dollarbristen har under det senaste året mildrats både genom ökad amerikansk
import och genom den nedgång av den kommersiella exporten från
Förenta Staterna, som framkallats av skärpta importrestriktioner, särskilt i
olika delar av sterlingområdet. Härigenom har de västeuropeiska länderna
och med dem förbundna valutaområden kunnat öka sina guld- och dollarreserver.
Särskilt framträdande är därvid den omsvängning som inträtt ifråga
om sterlingområdets gemensamma reserv, som under det senaste året, d. v. s.
sedan våren 1952, stigit med omkring 500 miljoner dollar.
Denna gynnsamma utveckling väntas fortsätta under innevarande år. I
samband därmed torde de av betalningssvårigheterna framkallade importrestriktionerna
på sina håll, t. ex. inom sterlingområdet, kunna mildras. En
del länder i Sydamerika har alltjämt svårigheter att få rådande inflationistiska
tendenser under kontroll och handeln med dem kan endast ske genom
besvärliga bytesaffärer.
Den antydda utvecklingen av de internationella betalningarna innebär ej,
att man kan se en nära liggande lösning av dollarknapphetens problem. Till
ett avskaffande av de diskriminatoriska begränsningarna av importen från
dollarområdet och upprättandet av en allmän konvertibilitet torde vägen
ännu vara lång. Under sådana förhallanden är det av värde att det fortsatta
arbetet för en friare handel mellan de västeuropeiska länderna och
med dem förenade valutaområden tryggats genom det inom Parisorganisationen
fattade principbeslutet om en förlängning av den europeiska betalningsunionen
på ytterligare ett år.
Den ekonomiska utvecklingen inom landet. Den i det föregående skildrade
internationella utvecklingen kan antas medföra vissa utsikter till en gynnsam
utveckling även för det svenska näringslivet. Situationen för Sveriges
del under den närmaste framtiden torde nu kunna bedömas som något bättre
än när årets nationalbudget framlades. För närvarande karakteriseras läget
av samhällsekonomisk balans med en aktivitetsgrad inom näringslivet, som
är något lägre än de närmast föregående åren. Balansen på arbetsmarknaden
är god och penningvärdet stabilt.
De svårigheter för delar av den svenska industrien att finna avsättning för
sina produkter på de utländska marknaderna som redovisades i 1953 års nationalbudget,
är fortfarande i huvudsak rådande och har i förening med
den uppnådda konjunkturdämpningen medfört en viss stagnation i utvecklingen
av den samlade produktionen inom landet. De hittills förflutna
månaderna av innevarande år har sålunda för industriens vidkommande
karakteriserats av i stort sett de tendenser som var förhärskande under
senare delen av fjolåret. Den industriella produktionsvolymen var under
januari och februari drygt en procent lägre än under samma månader
1952. Minskningen är främst att hänföra till den avsevärt lägre produktionen
inom verkstadsindustrien och på skogsvaruområdet. Sysselsättningen vid
verkstäderna under dessa månader understeg med nära åtta procent nivån
under motsvarande månader 1952, varvid dock är att märka att nedgången
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 227.
drabbat de skilda branscherna med olika styrka. Verkstadsindustriens orderstockar
har krympt med 16 procent från september 1952 till februari 1953.
Samtidigt visar en snabbundersökning av orderingången under januari och
februari en minskning med inemot 30 procent i förhållande till samma period
1952. För skogsindustriernas del hade under årets första månader det
förbättrade avsättningsläget ännu ej medfört någon kraftigare produktionsstegring
från den lägre nivå på vilken stabiliseringen hösten 1952 inträdde.
Försäljnings- och produktionsutvecklingen inom denna bransch synes dock
under första kvartalet ha förbättrats i större utsträckning än vad man vid
årsskiftet vågade hoppas. En betydande produktionsuppgång har skett för
de konsumtionsvaruindustrier, som under fjolåret drabbades av tillverkningsinskränkningar.
För textil- och beklädnadsindustrien samt för skoindustrien
bär återhämtningen i efterfrågan i förening med en fortgående
avveckling av överskottslagren medfört en ökning av produktionen med inemot
tio procent jämfört med de första månaderna 1952. En i jämn takt fortsatt
stegring av järnmalmsbrytningen samt en av betydande kapacitetsutvidgningar
betingad snabb expansion inom järn- och stålframställningen bar
även bidragit till att upprätthålla industriens produktion. Vad beträffar
uppskattningen av industriens totala tillverkningsvolym under är 1953 kan
på grundval av nu kända data och utvecklingstendenser fortfarande antagas,
att industriproduktionen innevarande år kommer att vara av ungefär
samma storlek som under 1952.
Beträffande övriga näringsgrenar kan nämnas, alt kraft- och belysningsverkens
produktionsbidrag under januari och februari med fem ä sex procent
översteg nivån under samma period 1952, vilket överensstämmer med
tidigare prognoser, samt att den nya kalkylen för jordbrukets del pekar på
en stegring med två procent av bidraget till bruttonationalprodukten, under
förutsättning att skörden blir av normal omfattning. I nationalbudgeten antogs
oförändrad jordbruksproduktion.
Här redovisade tendenser tillika med vad som i övrigt är känt om utvecklingen
inom näringslivets olika grenar ger i nuvarande läge ej fog för en
större revidering av produktionsuppskattningarna i 1953 års nationalbudget.
Vad som där sades om stagnerande tillväxt av bruttonationalprodukten under
en period av anpassning till ett förändrat utrikeshandelsläge äger i stort
sett alltjämt giltighet. Det bör emellertid samtidigt understrykas, att uppskattningarna
av produktionsutvecklingen under innevarande år i stor utsträckning
fortfarande bygger på den osäkra grund som bedömningar av
den framtida efterfrågan på svenska exportvaror utgör.
Den lägre produktionsnivån inom industrien och byggnadsverksamheten
har givit sig till känna i en mindre efterfrågan på arbetskraft under
första kvartalet i år än under motsvarande period åren 1951 och 1952. Februarisiffran
för arbetslöshetsprocenten inom fackförbunden var 3,9, jämfört
med 2,8 och 2,4 de närmast föregående åren. Om ytterligare några år medtages
i jämförelsen, finner man att årets procenttal är lägre än åren 1948,
1949 och 1950. Då redovisades nämligen för samma månad 4,2, 4,o respektive
4,o procent.
25
Kungl. Maj.ts proposition nr 227.
Siffran för senaste tolvmånadersperioden (mars 1952—februari 1953) är
inte högre än 2,6, vilket tyder på att den redovisade arbetslösheten huvudsakligen
är av säsongmässig art. Detta framgår även av de senaste uppgifterna
för arbetslösheten inom byggnadsfacken. Följande tabell visar, att i mitten
av april åter nåddes samma nivå som den 1 december 1952, d. v. s. drygt
fem procent.
Arbetslösa byggnadsarbetare i procent av medlemsantalet inom
byggnadsfackförbunden på ett 70-tal större orter
1 okt. 1952 ................ 2,o
1 dec. » 5,4
1 jan. 1953 ................ 12,o
1 febr. > 10,5
1 mars » 10,5
1 april » 7,i
15 » » 5,6
Den säsongmässiga förbättringen på arbetsmarknaden avspeglar sig även
i antalet till arbetsförmedlingarna anmälda arbetssökande, som vid angiven
tidpunkt icke beräknades kunna erhålla arbete inom två veckor. I mitten av
januari och februari låg talet vid 23 000 respektive 24 000, medan under
mars en nedgång med cirka 30 procent till knappt 17 000 kunde rapporteras.
1 mitten av april redovisades en ytterligare minskning med över 20 procent
till cirka 13 000 arbetssökande av denna kategori.
Att säsongarbetslösheten detta år varit större än de närmast föregående
åren torde huvudsakligen bero på att arbetsgivarna nu i motsats till under
den överfulla sysselsättningens skede icke ansett sig behöva behålla hela
sin arbetsstyrka även under perioder, då produktionen tillfälligt inskränkts.
Inom en sektor av näringslivet, nämligen verkstadsindustrien, synes dock
en viss konjunkturmässig arbetslöshet föreligga. Driftsinskränkningar i
mindre skala företogs inom denna bransch redan under andra halvåret i
fjol. Tendensen tycks bestå, vilket framgår av de alltjämt ehuru i avtagande
mängd inströmmande varslen om planerade permitteringar.
För att motverka olägenheterna av såväl den säsongmässiga som den
konjunktur mässiga arbetslösheten har statliga arbeten i arbetsmarknadsstyrelsens
regi pågått under vintern. I mitten av mars uppgick antalet sysselsatta
i sådana arbeten till något över 5 000. Det bör i detta sammanhang
betonas, att flertalet friställda arbetare hittills utan längre väntetid kunnat
erhålla arbete inom någon annan bransch eller industri. Alla nu tillgängliga
uppgifter tyder på att det icke förefinnes någon risk för ökad arbetslöshet
inom den närmaste framtiden. Snarare torde man få räkna med brist
på arbetskraft inom vissa sektorer av näringslivet under sommarmånaderna.
Beträffande utrikeshandeln har en ny kalkyl inom handels- och
industrikommissionen givit till resultat, att den totala exportvolymen nu
beräknas komma att överstiga fjolårets med cirka två procent, en något
26
Kungl. Maj.ts proposition nr 227.
mindre ökning än som förutsågs i nationalbudgeten. Importvolymen uppskattas
fortfarande bli oförändrad i förhållande till 1952 års volym. Prisutvecklingen
inom utrikeshandeln har för Sveriges del medfört att läget ter
sig något ljusare nu än vid beräkningstillfället i november. Om man nämligen
lägger de priser som noterats hittills i år till grund för uppskattningar
av ett årsgenomsnitt, blir resultatet, att exportprisnivån kommer att ligga
12 procent under 1952 års medelnivå mot 16 procent enligt nationalbudgeten.
Importprisnivån däremot beräknas även enligt de nya kalkylerna ligga
cirka åtta procent under fjolårets genomsnittliga nivå. De gynnsammare
kalkylerna för exportpriserna medför, att försämringen av bytesförhållandet
med utlandet, uttryckt som förhållandet mellan export- och importpriser,
kan uppskattas bli cirka fem procent i stället för tidigare angivna tio
procent. Bytesförhållandet skulle därmed fortfarande vara förmånligare än
under både 1949 och 1950.
Med de här antagna volym- och prisnivåerna skulle värdet av årets export
uppgå till inemot 7 300 miljoner kronor och importvärdet till cirka
8 300. Jämfört med fjolåret innebär detta en värdemässig minskning av exporten
med över 800 och av importen med omkring 700 miljoner kronor.
Sjöfartsnettot uppskattas ge ej fullt 300 miljoner kronor mindre än i fjol
eller omkring 800 miljoner. Sedan en minuspost om cirka 100 miljoner för
övriga s. k. osynliga poster medtagits i kalkylen, skulle årets underskott i
bytesbalansen uppgå till cirka 300 i stället för tidigare kalkylerade 425 miljoner.
Om transaktionerna av kapitalnatur antages komma att i stort sett taga
ut varandra, skulle valutareservens minskning komma att inskränka sig
till nyssnämnda 300 miljoner kronor, vilket således innebär en mindre
ogynnsam utveckling än som förutsågs i nationalbudgeten. De senaste uppgifterna
beträffande valutareservens storlek och sammansättning anges i nedanstående
tabell, där även utvecklingen under år 1952 redovisas.
Valutareserven
1.
2.
(Milj. kr.)
91/u 31/s 8%
1951 1952 1952
S0/9 U/n 81/,
1952 1952 19 >8
Den centrala valutareserven
:
Guld och US-dollar
utom EPU-överens -
kommelsen....... |
+ 907 |
+ 797 |
+ |
845 |
+ 870 |
+ 872 |
+ 930 |
Guld och US-dollar |
+ 166 |
+ 497 |
+ |
499 |
+ 444 |
+ 391 |
+ 415 |
EPU-valutor........ |
+ 1 021 |
+ 1020 |
+ |
959 |
+ 927 |
+ 973 |
+ 876 |
Övriga valutor...... |
+ 284 |
+ 99 |
+ |
120 |
4 81 |
+ 68 |
+ 24 |
Summa |
+ 2 378 |
+ 2413 |
+ |
2 423 |
+ 2 322 |
+ 2 304 |
+ 2 245 |
Affärsbankernas valu-tabehållning....... |
- 226 |
— no |
_ |
164 |
— 84 |
— 20 |
- 37 |
Summa totalt |
+ 2 152 |
- 2 303 |
+ 2 259 |
+ 2 238 |
+ 2 284 |
+ 2 208 |
Kungl. Maj:ts proposition nr 227.
27
På investeringsområdet kan noteras, att byggnads- och anläggningsverksamhetens
volym bland annat på grund av vinterns jämförelsevis
stränga väderlek torde ha varit starkare säsongmässigt begränsad än
under fjolåret, vilket till sommaren kan tänkas medföra eu viss översysselsättning
inom byggnadsbransch,en. För att motverka en sådan har under
vinterhalvåret byggnadstillstånd, som icke utnyttjats inom föreskriven tid,
indragits för i runt tal 150 miljoner kronor. Samtidigt har emellertid under
denna tid andra tillstånd kunnat meddelas såväl inom som utom ramen för
den ursprungliga budgeten, avseende sådan byggnadsverksamhet, som beräknades
kunna fullbordas före högsäsongens början. För hela år 1953 torde
därför, efter vad som nu kan bedömas, byggnadsinvesteringarna till sin omfattning
komma att motsvara de uppställda prognoserna. Detta innebär en
något större ökning av dessa investeringar över 1952 års nivå än vad som
angavs vid årsskiftet, eftersom fjolårets byggnads- och anläggningsverksamhet,
enligt vad förnyade beräkningar ger vid handen, vid denna tidpunkt något
överskattades. Bostadsproduktionen 1952 omfattade sålunda blott 44 500
lägenheter mot i nationalbudgeten uppgivna 45 000 ä 46 000. De offentliga
investeringarna i samfärdseln samt i vägar och gator torde komma
att öka kraftigare än vad som förutsattes i budgeten. Beträffande industriens
investeringar bör nämnas, att under de första månaderna av 1953 värdet av
inkomna ansökningar om byggnadstillstånd för industriändamål uppgick
till ett osedvanligt lågt belopp, vilket kan tolkas som bevis för riktigheten
av de gjorda antagandena om en nedgång i den industriella investeringsvolymen
innevarande år.
Den privata konsumtionen beräknades i nationalbudgeten komma
att bli oförändrad mellan 1952 och 1953, huvudsakligen emedan gjorda
kalkyler över konsumtionens bestämningsgrunder — inkomster, skatter,
sparande och prisnivå — pekade på fortsatt relativ stabilitet för dessa. Utvecklingen
hittills under 1953 har i stort sett verifierat budgetens antaganden
på dessa punkter. De nu i det närmaste slutförda avtalsförhandlingarna
har medfört prolongation av gällande löner över så gott som hela fältet.
Från november 1952 till februari 1953 synes endast en obetydlig löneglidning
uppåt ha ägt rum inom industrien. Beträffande jordbrukarinkoinsterna
ger den nu framlagda jordbrukskalkylen för produktionsåret 1953/54
ej anledning till mer betydande justering av tidigare beräkningar. Konsumtionsprisnivån
har under de gångna månaderna av 1953 legat stilla på den
nivå som nåddes under senare delen av fjolåret. Levnadskostnadsindex låg
vid beräkningstillfället i mars oförändrat vid 213, eller samma tal som noterats
alltsedan juni 1952. För återstoden av innevarande år förefaller utsikterna
till fortsatt prisstabilitet goda. Vissa sänkningar kommer till hösten
att ske för en del livsmedel till följd av den nya jordbruksöverenskommelsen.
Tillsammans med vissa skattesänkningar och det slutliga genomförandet
av treveckorssemestern innebär detta en reallönestegring.
Den offentliga konsumtionen av varor och tjänster hittills under
1953 kan icke beräknas i avsaknad av statistiskt underlag. Emellertid
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 227.
torde inga nämnvärda förändringar ha inträtt i de förutsättningar, som låg
till grund för nationalbudgetens uppskattning för detta område, vilken utmynnade
i en beräknad volymmässig ökning med fem procent.
Sammanfattningsvis kan beträffande det ekonomiska läget inom landet
anföras, att den vid årsskiftet uppgjorda nationalbudgeten för 1953
alltjämt torde äga giltighet i vad avser prognoserna för den reala utvecklingen,
även om vissa smärre justeringar av enstaka poster — främst beträffande
utrikeshandeln — nu kan göras. Till följd av utvecklingen under
de gångna månaderna — den internationella såväl som den inhemska —
synes dock på kort sikt farhågorna för en förstärkning av de depressiva
tendenserna i den svenska ekonomien nu vara mindre berättigade än vid
årsskiftet. I gengäld har riskerna för förnyade inflationistiska spänningar
åter kommit i blickfältet.
Den ekonomiska politiken. Såsom framgår av den nu lämnade redogörelsen
för den senaste ekonomiska utvecklingen har det under de gångna månaderna
av 1953 icke inträffat några omständigheter som i avgörande grad
rubbar den bild av det ekonomiska läget i vårt land, som nationalbudgeten
gav vid tidpunkten för statsverkspropositionens framläggande. Den då framlagda
nationalbudgeten äger sålunda alltjämt giltighet, även om vissa smärre
justeringar på enstaka punkter nu kunnat göras. Någon anledning att
i detta sammanhang presentera en reviderad nationalbudgetkalkyl har sålunda
icke ansetts föreligga. Jag vill emellertid erinra om att konjunkturinstitutet
inom kort kommer att framlägga en rapport rörande det ekonomiska
läget.
Då man alltså har att räkna med i stort sett samma konjunkturbild som
vid tidpunkten för finansplanens utarbetande, innebär detta också att de
överväganden som där gjordes beträffande den allmänna utformningen av
statsmakternas ekonomiska politik alltjämt äger sin giltighet. Jag konstaterade
i finansplanen, att över konjunkturen inom näringslivet hade — såsom
ett resultat av de depressiva inflytelserna utifrån och den förda ekonomiska
politiken — brutits, kostnadsstegringen hade hejdats och ett läge uppnåtts
som i stort sett präglades av ekonomisk balans. Med utgångspunkt härifrån
diskuterade jag utförligt frågan om vilka krav som det aktuella läget och
de ekonomiska utsikterna på något längre sikt ställde på utformningen av
den ekonomiska politiken. Jag fastslog därvid som en grundläggande princip
att den förda restriktiva politiken alltjämt måste upprätthållas. Särskilt
underströk jag betydelsen härav för möjligheterna att undvika en ytterligare
försämring av vårt internationella konkurrensläge genom en fortsatt
uppdrivning av den interna kostnadsnivån. Genom en fortsatt konjunkturdämpande
politik tillsammans med energiska strävanden till kostnadssänkningar
och rationaliseringar inom näringslivet borde förutsättningar kunna
skapas för att på något längre sikt åstadkomma ett stärkt internationellt
konkurrensläge och därmed jämvikt även i vår yttre balans.
Kungl. Maj.ts proposition nr 227.
29
Denna grundsyn på den ekonomiska politikens allmänna inriklning finner
jag alltjämt bärande. Det kan till och med vara motiverat att nu hävda kraven
på en fortsatt restriktiv politik med något större styrka än fallet var
vid årsskiftet. Då fästes betydande uppmärksamhet vid möjligheten av en
mer eller mindre utpräglad depression inom en icke alltför aviägsen tidrymd,
även om osäkerheten i detta alternativ starkt underströks. Såsom jag
i den föregående redogörelsen för det ekonomiska läget antytt, synes det nu
icke uteslutet att man får räkna med risker för ånyo uppflammande inflationstendenser
under den fortsatta delen av året. Särskilt gäller detta utvecklingen
under sommarmånaderna. Utvecklingen under de gångna månaderna
— såväl internationellt som inom landet — synes sålunda ge anledning
antaga att farhågorna för en förstärkning av de depressiva tendenserna
i den svenska ekonomin nu är mindre berättigade än vid årsskiftet. Det
bör sålunda understrykas, att alla tillgängliga uppgifter tyder på att det
icke föreligger några risker för ökad arbetslöshet inom den närmaste framtiden.
Snarare bör man under sommaren räkna med att brist på arbetskraft
med därav följande tendenser till översysselsättning och inflationistiska
spänningar kan aktualiseras inom vissa sektorer av näringslivet.
Vilken vändning som den ekonomiska utvecklingen på något längre sikt
kan taga är i nuvarande läge mer än någonsin svårt att bedöma. Denna utveckling
är av betydelse för en del av den period som det nu föreliggande
budgetförslaget omfattar. Skäl synes föreligga för att i det följande liksom
i finansplanen utgå från det ekonomiska läge som för närvarande råder
utan att man däri kan lägga något annat än en rimlig arbetshypotes rörande
den fortsatta utvecklingen.
Av vad jag nu anfört rörande dagens läge måste följa att någon uppmjukning
av den nuvarande restriktiva politiken för närvarande icke kan ifrågakomma.
A andra sidan är det givet, att en effektiv beredskap måste upprätthållas
för att man längre fram skall kunna möta en utveckling i mera deciderat
depressiv riktning. Planläggningen av de sysselsättningspolitiska beredskapsåtgärder
som bör vidtagas i ett depressionsläge pågår sedan en
längre tid. Jag lämnade en översiktlig redogörelse härför i finansplanen. Jag
vill här nämna, att under de senaste månaderna överläggningar hållits under
socialdepartementets ledning med representanter för arbetsmarknadsstyrelsen
och olika berörda statliga myndigheter angående beredskapen mot
arbetslöshet under nästa höst och vinter. Detta arbete syftar till att förbereda
en reserv av arbetsprojekt som kan lagas i anspråk i sysselsättningsfrämjande
syfte när så erfordras. Planläggningen omfattar såväl statliga
som kommunala anläggningsarbeten, husbyggnadsprojekt, anstalter för utökad
yrkesutbildning och industribeställningar. De nyssnämnda överläggningarna,
vilka varit av förberedande karaktär, följes nu av närmare diskussioner
mellan arbetsmarknadsstyrelsen och berörda verk angående den
mera detaljerade planläggningen. Avsikten är att denna beredskapsplan skall
vara klar att framläggas i slutet av augusti. De planeringsåtgärder jag nu
nämnt avser att möjliggöra snabba ingripanden från myndigheternas sida
30
Kungl. Maj. ts proposition nr 227.
i fall sysselsättningssvårigheter av mera övergående art skulle uppträda lokalt
på arbetsmarknaden under hösten och vintern. Skulle en lågkonjunktur
inträffa med allmän produktions- och sysselsättningskris, erfordras självfallet
åtgärder av en helt annan omfattning. Såsom jag i finansplanen utvecklade
blir det i en dylik situation en uppgift för samhället att i första
hand söka upprätthålla den normala verksamheten och sysselsättningen
inom näringslivet. Utformningen av penning- och finanspolitiken blir härvidlag
av särskild betydelse. Vid sidan härav kan även åtgärder av mera
speciell natur komma i fråga för att stimulera den normala produktionen.
Såsom jag berörde i finansplanen har jag tillkallat särskilda sakkunniga —
kommittén för produktionsfrämjande åtgärder — med uppdrag att framlägga
konkreta förslag till dylika beredskapsåtgärder. Detta arbete pågår
för närvarande och resultat i vissa delar torde snart kunna förväntas från
kommittén. Utöver nu nämnda anordningar av generell art inom den ekonomiska
politiken och särskilda produktionsstimulerande åtgärder får man
även räkna med att det kan bli nödvändigt att vid en allmän depression
sätta i gång offentliga beredskapsarbeten för att hålla sysselsättningen uppe.
Översynen av planerna på detta område har pågått sedan en längre tid tillbaka.
Jag vill i det följande något beröra vissa av de olika elementen i den ekonomiska
politiken med utgångspunkt från den allmänna uppfattning som
jag i det föregående angivit. Till en början vill jag då uppehålla mig vid
de skattepolitiska åtgärder som vidtagits i konjunkturdämpande syfte. Jag
avser här investeringsavgiften och bilaccisen, begränsningen av den fria lagervärderingen
och av den fria avskrivningen samt elskatten. I finansplanen
förklarade jag mig ha för avsikt att i samband med kompletteringen av
riksstatsförslaget återkomma till frågan om en eventuell avveckling av
dessa åtgärder.
Vad först investeringsavgiften beträffar uttalade jag i finansplanen att
denna avgift, mot bakgrunden av då rådande ekonomiska läge, tills vidare
borde bibehållas under året, liksom andra investeringsbegränsande åtgärder.
Om det ekonomiska läget skulle förändras ytterligare i depressiv riktning,
skulle emellertid frågan om investeringsavgiftens fortbestånd omprövas.
I enlighet med vad jag i det föregående anfört har en dylik förändring
inte inträtt och jag anser därför att anledning nu icke föreligger till annat ställningstagande
än att investeringsavgiften bör bibehållas jämväl för beskattningsåret
1953. Mot bakgrunden av de rådande utsikterna på arbetsmarknaden
och de samhällsekonomiska risker som är förbundna därmed kan det
enligt min mening icke vara tillrådligt att genom ett slopande av investeringsavgiften
för innevarande beskattningsår stimulera till en ytterligare
ökad sysselsättning på investeringsområdet under den stundande sommaren
med därav följande tendenser till inflationistiska spänningar. Även om investeringsavgiften
sålunda icke bör slopas tidigare än vad i förordningen
avsetts, får man emellertid räkna med att investeringsavgiftens investeringsbegränsande
effekt i vissa fall redan kan ha upphört eller i allt fall upp
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 227.
31
hör före utgången av 1953. Detta sammanhänger med investeringsavgiftens
konstruktion. Byggnadsarbeten under 1953, som avslutas först efter detta
beskattningsårs utgång, drabbas således icke av avgift. Avgörande tidpunkt
är i detta fall nämligen när den nya byggnaden i räkenskaperna uppföres
på konto för färdigställda fastigheter och detta skall ske då byggnaden tages
i bruk. Maskiner som nu beställes men levereras först efter beskattningsårets
utgång undgår likaledes avgift; leveransdagen är nämligen i detta
fall avgörande. Då leveranstiden i vissa fall är ganska lång —- detta gäller
nybyggda fartyg men även en del andra maskiner och inventarier — följer
härav att den investeringsbegränsande effekten i viss omfattning redan
upphört och under tiden fram till årets utgång alltmer uttunnas. Vad sist
sagts har avseende även å vissa andra investeringar som en rörelseidkare
gör, t. ex. mera tidskrävande grundförbättringsarbeten å mark. Å andra
sidan gäller att avgiften beträffande vissa slag av investeringar bevarar
sin investeringsbegränsande effekt ända till beskattningsårets utgång. Detta
är fallet beträffande köp av färdig byggnad, reparation och underhåll av
byggnad samt vissa arbeten i gruva. Kvar står emellertid att investeringsavgiftens
verkan i betydelsefulla hänseenden steg för steg minskas under hösten.
Detta kan anses som en lämplig företeelse inför avgiftens upphörande
vid årsskiftet. Såsom jag vid upprepade tillfällen tidigare uttalat bör den
nämligen inte ges förlängd giltighet.
Beträffande bilaccisen vill jag erinra om att jag vid anmälan av proposition
nr 85 till årets riksdag uttalade, att det framstod som behövligt att bibehålla
den särskilda beskattningen av personbilar och motorcyklar även för tiden
efter den 1 juli 1953. Såsom jag där anförde skulle ett borttagande av skatten
med säkerhet innebära en stimulans till ökad import och därigenom
stegrat valutautflöde. Med hänsyn till den valutautströmning som man har
att räkna med för år 1953 måste uppenbarligen varje åtgärd, som kan få till
följd en ytterligare försämring av betalningsbalansen, inge betänkligheter.
Jag underströk i propositionen vidare, att det för dagen ej heller fanns anledning
att genom ett borttagande av tillverkningsskatten skapa förutsättningar
för en stegring av efterfrågan på inom landet framställda fordon.
Det har synts mig lämpligast att låta giltighetstiden för förordningen om
bilaccis omfatta hela nästa budgetår. Såsom jag i propositionen uttalade behöver
detta emellertid icke ha någon avgörande inverkan på frågan om tidpunkten
för skattens avskaffande. Denna kan praktiskt taget när som helst
underställas riksdagen.
Vid 1952 års riksdags höstsession fattades beslut om att den vid vårsessionen
beslutade inskränkningen i rätten till fri lagervärdering skulle upphävas
för år 1952, varjämte motsvarande lättnader under vissa betingelser förutskickades
beträffande år 1953. I finansplanen underströk jag, att begränsningen
av rätten till fri lagervärdering borde tillämpas allenast därest utvecklingen
visade att detta var betingat av konjunkturpolitiska skäl. Jag framhöll
därför, att jag vid den framtida tidpunkt, då utvecklingen under 1953 kunde
med större säkerhet bedömas, ämnade överväga huruvida det kunde befinnas
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 227.
obehövligt med särskilda åtgärder mot spekulativa lagerökningar. Min avsikt
är därför att, om det vid tiden för riksdagens höstsession visat sig att
tendenser till spekulativ lagerhållning ej förekommit, föreslå att ifrågavarande
bestämmelser skall upphävas jämväl för år 1953.
Beträffande begränsningen av den fria avskrivningsrätten vill jag allenast
framhålla, att jag i avvaktan på resultaten av det utredningsarbete som bedrives
av företagsbeskattningskommittén icke är beredd att föreslå några
ändringar i de härutinnan gällande bestämmelserna.
Vad slutligen angår elskatten vill jag nämna, att Sveriges industriförbund
i en den 5 februari 1953 dagtecknad skrift på anförda skäl anhållit att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att elskatteförordningen skulle upphöra
att gälla snarast möjligt och senast med utgången av juni månad innevarande
år. I sin framställning har förbundet särskilt understrukit den synpunkten
att konjunkturläget undergått en sådan förändring att det ur samhällsekonomisk
synpunkt är angeläget att snarast avlägsna kostnadsökande
belastningar på industrin av den typ som elskatten utgör. Med utgångspunkt
från den uppfattning rörande den allmänna konjunkturbilden och
den ekonomiska politikens inriktning i dagens läge, som jag i det föregående
givit uttryck för, är jag dock icke beredd att för närvarande förorda ett
slopande av elskatten.
I anslutning till vad jag i det föregående anfört rörande de skattepolitiska
åtgärderna i syfte att begränsa investeringarna får man även räkna med att
tills vidare bibehålla bvggnadsregleringen. En fortsatt byggnadsreglering är
framför allt av betydelse när det gäller att möta de tidigare diskuterade riskerna
för översysselsättning inom byggnadsbranschen till sommaren. Vissa
uppmjukningar i denna reglering har dock under det gångna året kunnat
vidtagas med hänsyn till den förbättrade tillgången på arbetskraft. Såsom
jag framhållit i finansplanen kommer möjligheterna till ytterligare uppmjukningar
givetvis att beaktas även i fortsättningen.
I enlighet med den allmänna uppfattning rörande den ekonomiska politikens
utformning, varåt jag här och i finansplanen gett uttryck, bör vidare
den nuvarande restriktiva kreditpolitiken alltjämt upprätthållas. Denna politik
utgör utan tvivel ett av de verkningsfullaste medlen för att hindra eventuella
nya inflationsimpulser att vinna spridning. Den nuvarande inriktningen
av kreditpolitiken får också sin betydelse för finansieringen av bostadsproduktionen.
Först i ett ekonomiskt läge av mera generellt depressiv
karaktär bör en omprövning av de grundläggande riktlinjerna för den nuvarande
kreditpolitiken företagas. Riksbankens penningpolitiska verksamhet
syftar självfallet liksom hittills till att hindra en självständig inflationistisk
utveckling, att vidmakthålla den uppnådda stabiliteten i penningvärdet och
skydda valutareserven. Det ligger i sakens natur att kreditpolitiken i detta
hänseende ingår som ett led i en samordnad ekonomisk politik. Jag vill ytterligare
betona, att en fortsatt restriktiv kreditpolitik får ökad betydelse som
generellt efterfrågedämpande instrument med hänsyn till att man för nästa
budgetår utifrån nu kända förutsättningar icke har att räkna med någon
Kungl. Maj.ts proposition nr 227.
33
efterfrågebegränsande inverkan från finanspolitiken, då ju riktlinjen för
budgetens uppgörande varit att allenast vidmakthålla balans mellan inkomster
och utgifter på driftbudgeten. Å andra sidan är det självfallet, att finanspolitiken
på nytt kan ges en aktiv inriktning, därest nya inflationsimpulser
skulle göra sig gällande. I ett sådant läge kan bl. a. en begränsning
av den statliga medelsförbrukningen särskilt på investeringsområdet kom:
ma i fråga. Härtill återkommer jag närmare i det följande vid behandlingen
av budgetförslaget.
I fråga om priskontrollen vill jag till sist allenast erinra om att nyligen i
proposition till årets riksdag framlagts förslag om förlängning av prisregleringslagens
giltighetstid med ytterligare ett år till och med den 30 juni 1954.
I propositionen uppehöll jag mig utförligt vid frågan om priskontrollens utformning
i dagens ekonomiska läge och redogjorde för de riktlinjer som -—
med utgångspunkt från de förslag i ämnet som framlagts av den för ändamålet
tillkallade förhandlingsdelegationen — borde gälla för den prisreglerande
verksamheten. Jag torde därför här kunna inskränka mig till att hänvisa
till vad jag i det sammanhanget anfört.
Särskilda bestämmelser i anledning av investeringsavgiftens avveckling. Inför
investeringsavgiftens avveckling uppkommer frågan huruvida särskilda
awecklingsföreskrifter bör meddelas. Jag har förut framhållit, att den omständigheten
att investeringsavgiftens verkan under hösten steg för steg
minskas får anses vara en lämplig företeelse inför avgiftens upphörande.
Det finnes emellertid anledning undersöka huruvida särskilda avvecklingsföreskrifter
av annan anledning finnes påkallade. Jag får härom anföra följande.
Gällande bestämmelser är så konstruerade att investeringsavgift träffar
investeringar under beskattningsår, som ligger till grund för 1953 och 1954
års taxeringar. För dem, som taxeras enligt den s. k. kontantmetoden, innebär
detta att avgiften träffar investeringar under kalenderåren 1952 och
1953. För rörelseidkare ävensom för jordbrukare med taxering enligt bokföringsmässiga
grunder är emellertid icke givet, att beskattningsåret sammanfaller
med kalenderåret. Såsom beskattningsår gäller i dessa fall räkenskapsår.
Och räkenskapsår kan avslutas vid annan tidpunkt än kalenderårsskifte.
Räkenskapsår, som avslutas senast den 28 (29) februari ett år, lägges
till grund för taxering samma år. Avslutas räkenskapsåret den 1 mars
eller senare, sker taxeringen först nästföljande år.
Av det sagda följer, att om en rörelseidkare haft räkenskapsavslut t. ex.
den 30 juni, taxeras han år 1953 för räkenskapsåret 1/7 1951—30/6 1952
och år 1954 för räkenskapsåret 1/7 1952—30/6 1953. Vid 1953 års inkomsttaxering
taxeras han jämväl till investeringsavgift, men på grund av de särskilda
övergångsbestämmelser, som fogats till förordningen om investeringsarvgift,
undantogs från avgift sådana investeringar som låg d tiden före årsskiftet
1951/52. Detta innebär, att nämnde rörelseidkare taxeras till investeringsavgift
åren 1953 och 1954 för sammanlagt 18 månader, medan en röst
Iiihawj till riksdagens protokoll 1933. 1 samt. Nr 227.
34
Kungl. Maj:ts proposition, nr 227.
relseidkare med räkenskapsavslut vid kalenderårsskifte taxeras vid nämnda
båda tillfällen för investeringar under sammanlagt 24 månader.
Mot dessa konsekvenser av bestämmelsernas utformning kan givetvis ur
vissa synpunkter riktas invändningar. Jag anser likväl, att tillräckliga skäl
knappast föreligger för att meddela bestämmelser av innebörd att investeringarna
jämväl under tiden 1/7—31/12 1953 skall i detta fall avgiftsbeläggas.
Vederbörande har icke genom några särskilda åtgärder sökt bereda sig
obehöriga förmåner. Det kan vidare sägas, att denne rörelseidkare med visst
fog räknat med att investeringar, som kommer till stånd under andra halvåret
1953 och till vilkas utförande han dessförinnan förbundit sig, skulle gå
fria från avgift. Det skulle därför möjligen te sig stötande att avgiftsbelägga
dessa genom nytillkomna bestämmelser.
Som jag nyss framhöll, anser jag alltså övervägande skäl tala för att icke
införa någon avgiftsplikt i nyss angivna och därmed jämförbara fall.
Gällande bestämmelser lämnar emellertid utrymme för de avgiftsskyldiga
att genom speciella åtgöranden kringgå reglerna om investeringsavgift. I
dessa fall synes bedömandet böra bli ett annat än det nyss angivna.
Något hinder föreligger icke för en rörelseidkare eller en jordbrukare med
bokföringsmässig inkomstredovisning att genom s. k. omläggning av räkenskapsår
undgå taxering år 1953 eller 1954. Om t. ex. räkenskapsavslutet
framflyttas från 31/12 1952 till 1/3 1953, sker icke någon taxering för inkomst
år 1953; nämnda räkenskapsår blir beskattningsår vid 1954 års taxering.
Och det räkenskapsår, som avslutas 1/3 1954, taxeras först år 1955, då
investeringsavgift ej skall med gällande regler uttagas.
De nu antydda fallen av omläggning av räkenskapsår kan varieras på ett
flertal olika sätt samt föranleda antingen att taxering ej sker ettdera av åren
1953 och 1954 eller ock att taxering väl sker båda dessa år men för en sammanlagt
kortare tidrymd än 24 månader. Särskilt torde följande möjlighet
böra uppmärksammas. Genom utsträckning av det räkenskapsår, som normalt
skolat avslutas den 31/12 1953, att avse tid efter den 28 februari 1954,
undgås investeringsavgift för år 1953. Härav följer emellertid även att någon
inkomsttaxering icke sker år 1954. Väl gör den skattskyldige härigenom
icke någon vinst ur inkomstskattesynpunkt om frågan bedömes på något
längre sikt. Ur stats- och kommunfinansiell synpunkt skulle emellertid avsevärda
olägenheter temporärt kunna inträda.
Det synes icke försvarligt med bestämmelser som skulle stimulera till dylika
åtgärder. Det är ej heller acceptabelt med regler som innebär, att den
lojale rörelseidkaren eller jordbrukaren skall erlägga en avgift, som den
mindre lojale med en mycket enkel åtgärd skulle kunna undandra sig.
Jag förordar därför, att sådana bestämmelser meddelas att, om någon omlagt
sitt räkenskapsår så att han taxeras år 1953 eller 1954 för inkomst avseende
annan tidrymd än 12 månader, han skall taxeras till investeringsavgift
jämväl år 1955 eller 1956 under förutsättning att omläggningen medfört
att inkomsttaxeringen sistnämnda år avsett beskattningsår som omfattat
kalenderåret 1953 eller del därav.
Kungl. Maj.ts proposition nr 227.
35
Det synes skäligt att från nyssnämnda bestämmelser undantaga den, som
påbörjat verksamhet under nu ifrågavarande tid och gjort sitt första räkenskapsavslut
å annan tid än efter 12 månaders verksamhet. Detta kan ske
genom en föreskrift av innebörd, att den omständigheten att det första räkenskapsåret
omfattar annan tid än tolv månader icke skall föranleda tilllämpning
av avvecklingsbestämmelserna. En sådan föreskrift skulle möjligen
kunna föranleda att ett bolag läte ett för ändamålet bildat dotterbolag
göra en viss investering för att därefter låta detta dotterbolag, genom ett
förlängt första räkenskapsår, undgå investeringsavgift. Ett dylikt illojalt
förfaringssätt torde emellertid möjliggöra en tillämpning av 18 § förordningen
om investeringsavgift.
Jag får tillägga, att om de bestämmelser, som jag i det föregående förordat,
godtages av riksdagen, finnes anledning antaga att omläggningar av
räkenskapsår i avgiftsundandragande syfte knappast skulle ifrågakomma.
Bestämmelserna skulle med andra ord icke komplicera taxeringsmyndigheternas
arbete.
Budgetläget. I riksstaten för budgetåret 1952/53 har inkomsterna upptagits
med 8 391 miljoner kronor och utgifterna med 7 220 miljoner kronor, innebärande
ett formellt budgetöverskott av 1 171 miljoner kronor. Jag konstaterade
i finansplanen till årets statsverksproposition, att den avmattning av
konjunkturen som inträtt under det sistförflutna året satt tydliga spår i den
statsfinansiella utvecklingen. Redan för nu löpande budgetår visade statsinkomsterna
sålunda en minskning i förhållande till riksstaten med 346 miljoner
kronor. Även om särskilda omständigheter medverkat till denna nedgång,
återspeglade den likväl omkastningen i de senaste årens inkomstutveckling.
Jag förutskickade, att det icke var osannolikt att inkomstminskningen
i fortsättningen av budgetåret skulle komma att visa sig ännu större.
Såsom av den föregående redogörelsen framgått, har riksräkenskapsverket
nu i sin förnyade inkomstberäkning ansett sig böra räkna med ett ytterligare
inkomstbortfall på 120 miljoner kronor. Minskningen hänför sig huvudsakligen
till en nedräkning av inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet
in. in. från 4 100 000 till 4 000 000 kronor samt till sänkt överskott
från vissa affärsverksfonder. Inkomstskattetiteln upptages sålunda
nu med samma belopp varmed den ingår i inkomstberäkningarna för budgetåret
1953/54, jämfört med 4 555 miljoner kronor i riksstaten. Denna utveckling
sammanhänger givetvis med den inträdda konjunkturavmattningen
och inkomststabiliseringen. I övrigt innebär riksräkenskapsverkets förnyade
beräkning av inkomstutfallet för löpande budgetår endast smärre justeringar
i förhållande till vad som redovisades i statsverkspropositionen. Inkomsterna
upptages nu med sammanlagt (8 391 —346— 120 =) 7 925 miljoner
kronor.
Även beträffande utgiftssidan har, såsom jag framhöll redan i finansplanen,
eu betydande förskjutning inträffat sedan riksstaten uppgjordes. Vid
statsverkspropositionen framläggande hade tillkommit utgifter på tilläggs
-
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 227.
stat med tillhopa 357 miljoner kronor, framför allt sammanhängande med
ökade kostnader för försvaret och vägväsendet. De sammanlagda utgifterna
redovisades sålunda med ett belopp av (7 220 -j- 357 =) 7 577 miljoner kronor.
Det formella budgetöverskottet angavs till (1 171 — 346 — 357 =) 468
miljoner kronor. Med hänsyn tagen till beräknad förbrukning av äldre reservationsanslag
uppskattades det kassamässiga överskottet till 268 miljoner
kronor. Emellertid underströk jag i finansplanen, att detta överskott i
verkligheten skulle komma att reduceras redan av den anledningen att ytterligare
utgiftsstegringar med bestämdhet kunde förutses. Det var därför
tveksamt om över huvud något överskott skulle komma att föreligga när
budgetåret gått till ända. De nu föreliggande beräkningarna visar på ytterligare
utgiftsökningar med tillhopa 198 miljoner kronor, varav 86 miljoner
kronor hänför sig till utgifter på tilläggsstat och 112 miljoner kronor till
beräknade anslagsöverskridanden. Av utgiftsökningen på tilläggsstat faller
51 miljoner kronor på anslag för finansiering av sysselsättningsberedskapen.
I övrigt hänför den si/g i huvudsak till ökade anslag under fjärde huvudtiteln
och till avskrivningar. Anslagsöverskridandena faller till omkring halva beloppet
på anslagen till folkpensioner och producentbidrag samt till vissa försvarsändamål.
Återstoden fördelar sig på ett stort antal anslag på budgeten
och sammanhänger med förskjutningen i pris- och lönenivån. Med hänsyn
till vad nu anförts kan utgifterna för löpande budgetår beräknas till (7 577
4- 198 =) 7 775 miljoner kronor, d. v. s. 555 miljoner kronor mer än vad
riksstaten utvisar. Resultatet av här redovisade förändringar på inkomstoch
utgiftssidan för löpande budgetår är att det formella budgetöverskottet,
om man bortser från indragning av reservationerna, nedgår till (7 925 —
7 775 =) 150 miljoner kronor eller med ytterligare 318 miljoner kronor i
förhållande till den i statsverkspropositionen framlagda utfallsberäkningen.
Härtill kommer en medelsförbrukning på äldre reservationsanslag som
uppskattas till 100 miljoner kronor. Det reella överskottet skulle således
komma att uppgå till cirka 50 miljoner kronor. Detta belopp ligger helt
inom budgetens felmarginal. Genom utvecklingens gång har således budgeten
för löpande budgetår kommit att bli jämnt balanserad från att vid tidpunkten
för riksstatens fastställande ha varit överbalanserad med drygt en
miljard kronor. Som framgår av det föregående är detta resultatet av inkomstminskningar
och utgiftsökningar på vardera i runt tal en halv miljard
kronor. Såsom jag utförligt belyste i finansplanen ger emellertid i dagens
läge en utveckling, där det tidigare vid riksstatens upprättande eftersträvade
budgetöverskottet krymper samman eller rent av försvinner, i och
för sig icke anledning till oro. överbalanseringen av budgeten var i den förut
rådande tillspetsade högkonjunkturen ett nödvändigt led i den ekonomiska
politiken för att hindra anspråken att spränga ramen för våra reala resurser.
Med den minskade aktivitet inom näringslivet som inträtt sedan riksstaten
för budgetåret 1952/53 gjordes upp bör en av utvecklingen föranledd
minskning av budgetöverskottet kunna accepteras.
Jag övergår härefter till att behandla det statsfinansiella läget för bud -
Kungl. Maj.ts proposition nr 227.
37
getåret li)53/5i. I statsverkspropositionen upptogs inkomster och utgifter
till samma belopp, 8 168 miljoner kronor. Riksstatsförslaget var alltså
formellt balanserat. Med hänsyn till beräknad förbrukning av äldre reservationsanslag
på 50 miljoner kronor förelåg i själva verket ett reellt underskott
i budgeten med detta belopp. Underskottet låg emellertid helt inom
budgetens felgränser. De förskjutningar som nu kan konstateras på inkomst-
och utgiftssidan i förhållande till siffrorna i statsverkspropositionen
är mycket begränsade. Budgeten för nästa budgetår kan således fortfarande
sägas vara praktiskt taget balanserad. På inkomstsidan föreligger
eu nettominskning med 9 miljoner kronor till 8 159 miljoner kronor och
på utgiftssidan en nettominskning med 2 miljoner kronor till 8 166 miljoner
kronor. Detta innebär ett formellt underskott i driftbudgeten på 7 miljoner
kronor. Reservationsmedelsförbrukningen vid sidan av riksstaten beräknas
fortfarande till 50 miljoner kronor.
Vad inkomstsidan närmare beträffar vill jag först framhålla, att riksräkenskapsverkets
förnyade inkomstberäkning, såsom av den föregående
redogörelsen framgått, utvisar en nettominskning med 63 miljoner jämfört
med beräkningen i statsverkspropositionen. Å andra sidan tillkommer
nu en inkomstpost på 50 miljoner kronor med hänsyn till de förslag som
nyligen framlagts för riksdagen (prop. nr 196) rörande omläggning av det
nuvarande accis- och clearingsystemet för stöd åt den inhemska smörproduktionen
och oljeväxtodlingen. Av betydelse för bedömningen av budgetläget
under nästa budgetår är vidare följande förhållande. I statsverkspropositionen
upptogs inkomsttiteln bensinskatt till 440 miljoner kronor,
varvid räknades med en höjning av bensinskatten med 5 öre per liter. Med
hänsyn till att sedermera i proposition till riksdagen (nr 83) framlagts
förslag om höjning med allenast 3 öre per liter har riksräkenskapsverket
nedräknat inkomsttiteln med 30 miljoner kronor till 410 miljoner kronor.
I nyssnämnda proposition framhöll jag, att automobilskattemedlens specialbudget
för nästa budgetår skulle bli formellt underbalanserad med 30
miljoner kronor. Då emellertid underskottet endast sammanhängde med
att anslaget till Förstärkning och förbättring av vägar anvisats för kalenderår
mot tidigare budgetår och någon kassamässig underbalansering i
verklig mening alltså icke förelåg, ansåg jag mig i avvaktan på resultatet
av 1951 års utredning rörande beskattningen av motorfordonstrafiken inte
böra förorda någon mot underskottet svarande höjning av bilbeskattningen.
Vid bedömningen av budgetutfallet för nästa budgetår bör följaktligen
utgiftssidan reduceras med motsvarande belopp, vilket kassamässigt sett
kommer att tagas i anspråk först under budgetåret 1954/55. Med beaktande
av det anförda kan sålunda det riksstatsförslag som nu framlägges sägas
vara överbalanserat med (30 — 7 =) 23 miljoner kronor.
Utgifterna på driftbudgeten, sådana de nu kan överblickas, slutar på
ett belopp av 8 166 miljoner kronor, innebärande en minskning med 2 miljoner
kronor i förhållande till statsverkspropositionen. Detta utgör resultatet
av å ena sidan utgiftsökningar med tillhopa 47 miljoner kronor under
38
Kungl. Maj.ts proposition nr 227.
egentliga statsutgifter, i huvudsak under försvars-, social- och civilhuvudtitlarna,
å andra sidan en anslagsminskning för avskrivningar av nya kapitalinvesteringar
med 49 miljoner kronor med hänsyn till de definitiva
äskandena av bostadsbyggnadsanslagen under kapitalbudgeten.
Beträffande de tillfälliga statsinkomster som ingår i budgeten för nästa
budgetår vill jag erinra om mitt uttalande i finansplanen att det knappast
var möjligt att mera bestämt ange summan av dessa. Troligen översteg de
ej 250 miljoner kronor. Dessa inkomster kunde vägas mot utgifter för jordbruksregleringen
och den engångsbelastning på närmare 100 miljoner kronor
som folkpensionsreformen medförde under det första budgetåret, då
höjningen av folkpensionsavgiften ännu ej verkade med full kraft. I detta
hänseende vill jag nu erinra om att det för jordbruksregleringen erforderliga
subventionsbeloppet för nästa budgetår nedbringas med omkring 70
miljoner kronor i förhållande till vad som utgått under budgetåret 1952/53.
I följande sammanställning redovisas den sedvanliga översikten av inkomster
och utgifter å driftbudgeten.
Driftbudgeten
Miljoner kronor
Budgetår |
Inkomster |
Utgifter |
över- eller |
Reserva- tionsmedels- förbrukning |
Verkligt |
1950/51.................. |
5 821 |
5 449 |
1 + 372 |
- 175 |
+ 372 |
1951/52.................. |
7 507 |
6 423 |
1 + 1 084 |
+ 138 |
+ 1084 |
1952/53 enl. riksstaten.... |
8 391 |
7 220 |
+ 1 171 |
- 100 |
+ 1071 |
» stv.prop. 1953 |
8 045 |
7 577 |
+ 468 |
- 200 |
+ 268 |
ny beräkning .... |
7 925 |
2 7 775 |
s+ 150 |
- 100 |
+ 50 |
1953/54 enl. stv. prop..... |
8168 |
8168 |
— |
- 50 |
- 50 |
ny beräkning .... |
8159 |
8166 |
7 |
- 50 |
- 57 |
Vad kapitalbudgeten beträffar har, som framgår av den följande sammanställningen,
skett en nettoökning med 84 miljoner kronor jämfört med
beräkningarna i statsverkspropositionen. Sålunda har anslag äskats med
50 resp. 35 miljoner kronor till inlösen av inhemskt oljeväxtfrö och till
ytterligare lagring av jordbruksprodukter. Som tidigare nämnts har vidare
de definitiva äskandena av främst bostadsbyggnadsanslagen å kapitalbudgeten
medfört en minskning med 49 miljoner kronor av de å driftbudgeten
upptagna avskrivningsanslagen. Det formella lånemedelsbehovet kommer
av dessa anledningar att öka med 133 miljoner kronor. Vid bedömningen av
lånemedelsbehovet för nästa budgetår bör slutligen hänsyn tagas till att ett
belopp av ca 500 miljoner kronor kommer att utbetalas till kommunerna
1 Reservationsmedelsförändringar under äldre anslag inräknade.
2 Därav riksstat 7 220, tillägasstater I och II 443 samt överskridanden 113 mkr.
3 Exkl. indragna reservationer.
Kungl. Maj-.ts proposition nr 227.
39
från fonden för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel. En
del av detta belopp kommer dock att i enlighet med gällande lagstiftning
fonderas av kommunerna.
Kapitalbudgeten
Miljoner kronor
Lånemedelsbehov |
|||||
Budgetår |
Investerings- anslag |
Avskriv-ningsmedel |
Rörlig kredit |
enl. riks-staten |
inkl. rörl. |
1950/51................... |
998 |
430 |
127 |
>568 |
695 |
1951/52................... |
1408 |
632 |
374 |
>776 |
1150 |
1952/53 enl. riksstaten..... |
1628 |
836 |
290 |
792 |
1 182 |
> stv prop. 1953 |
1 782 |
*836 |
290 |
946 |
1386 |
ny beräkning..... |
81836 |
05 CD GO -f |
290 |
967 |
1407 |
1953/54 enl. stv.prop....... |
2 007 |
867 |
200 |
1 140 |
1490 |
ny beräkning..... |
2 091 |
818 |
200 |
1273 |
1623 |
I finansplanen utvecklade jag vissa nya punkter på frågan om täckande
av det statliga upplåningsbehovet under nästa budgetår med hänsyn till
att något överskott å driftbudgeten ju icke beräknas stå till förfogande för
finansiering av utgifterna på kapitalbudgeten. Jag underströk därvid, att
man borde kunna hysa förtroende till kapitalmarknadens förmåga att tillgodose
det ökade statliga lånebehovet och erinrade om att kreditföretagen
redan visat vilja till samarbete för att en lösning skulle komma till stånd
av de frågor som uppkom i samband med det nya läget på kapitalmarknaden.
Sedan dess har enligt min mening inga omständigheter inträffat som
skulle vara ägnade att rubba den uppfattning jag då gav uttryck åt.
Såsom av det anförda framgår skiljer sig icke budgetförslaget för 1953/54
sådant det nu kan överblickas till sin karaktär från det som framlades i
statsverkspropositionen. Balans råder praktiskt taget mellan inkomster och
utgifter på driftbudgeten. Lånemedelsbehovet på kapitalbudgeten får täckas
genom upplåning i stället för som under de närmast föregående budgetåren
delvis eller helt genom ianspråktagande av överskott på driftbudgeten. Såsom
jag närmare utvecklade i finansplanen har det vid uppgörandet av budgeten
för nästa budgetår synts lämpligast att låta en konjunkturbild med de
drag som är karakteristiska för dagsläget bilda utgångspunkten. För denna
situation, som kännetecknas av ett mera normaliserat ekonomiskt klimat
och samhällsekonomisk balans, har den finanspolitiska målsättningen varit
1 Förbrukning av äldre anslagsmedel inräknad.
! Häri ingår ej avskrivningsanslag å tilläggsstat II.
3 Därav 208 mkr å tilläggsstat I och It.
4 > 33 » > » II.
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 227.
att hålla balans mellan driftbudgetens inkomster och utgifter. Budgetutfallet,
såväl beträffande drift- som kapitalbudgeten, kommer självfallet att bli
beroende av den fortsatta konjunkturutvecklingen. Antaget att dagens konjunkturläge
blir i huvudsak bestående under det framförliggande året bör
man sålunda kunna räkna med ett balanserat utfall av driftbudgeten för
1953/54. Detta förutsätter emellertid att några mera betydande anslagsäskanden
på tilläggsstat icke framkommer. Något utrymme härför inom nuvarande
inkomstram föreligger icke.
Skulle emellertid en mera långtgående dämpning av konjunkturen inträda
med klart depressiva tendenser inom olika delar av näringslivet, måste man
räkna med att den nu framlagda budgeten i själva verket kommer att bli
underbalanserad. Såsom jag i finansplanen närmare utvecklat, ligger dock
en dylik utveckling i linje med de krav som i ett sådant läge måste ställas på
utformningen av statsmakternas ekonomiska politik. Finanspolitiken bör då
aktivt inriktas på att via en underbalansering av budgeten stimulera efterfrågan
i samhället. Å andra sidan bör man, såsom jag i det föregående betonat,
räkna med risker för att nya inflationistiska spänningar kan uppkomma.
Särskild uppmärksamhet kräver här utvecklingen under sommarmånaderna,
varunder man inte kan utesluta möjligheten av översysselsättning
inom vissa branscher, exempelvis på byggnadsområdet. Skulle tendenser till
en uppflammande inflationskonjunktur ånyo framträda måste detta givetvis
få sina konsekvenser för den allmänna uppläggningen av finanspolitiken och
för realiserandet av 1953/54 års budget. Visserligen är, såsom jag understrukit
i finansplanen, möjligheterna begränsade att snabbt anpassa de finanspolitiska
åtgärderna till de kastningar som kan inträda i den ekonomiska
utvecklingen. Vissa möjligheter till modifiering av den statliga utgiftsramen,
särskilt på investeringsområdet, föreligger dock. Naturligtvis kan det även
tänkas att åstadkomma en förnyad överbalansering av driftbudgeten genom
åtgärder på inkomstsidan. Vad utgiftssidan beträffar uttalade jag redan i
finansplanen, att det ansetts önskvärt att skapa förutsättningar för en viss
flexibilitet i handhavandet av den statliga verksamheten. För den händelse
den ekonomiska utvecklingen skulle gå i riktning mot en tillspetsad högkonjunktur
med inflationistiska spänningar har planer sålunda gjorts upp för
en viss begränsning av investeringarna på kapitalbudgeten och av medelstilldelningen
på driftbudgeten för vissa ändamål av investeringsliknande natur,
i huvudsak på försvarets, vägväsendets och jordbrukets område. Jag vill erinra
om att de på drift- och kapitalbudgeten upptagna anslagsbeloppen i
några fall anpassats så att de rymmer vissa marginaler för en utökning
av verksamheten utöver den omfattning som i dagens läge befunnits lämplig.
I den mån konjunkturläget icke ger anledning till att taga dessa marginaler
i anspråk, kan sålunda budgetutfallet förutses komma att visa behållningar
på några av riksstatsanslagen.
I anslutning till den redogörelse för budgetläget som jag nu lämnat vill
jag även något beröra frågan om de automatiska utgiftsökningarna. Dessa
Kungl. Maj:ts proposition nr 227.
41
har påkallat ökad uppmärksamhet under senare år vid bedömningen av den
statsfinansiella utvecklingen. Tidigare inom finansdepartementet verkställda
överslagsberäkningar har tytt på att man har att räkna med relativt betydande
kostnadsökningar av ifrågavarande karaktär. Såsom framhölls i finansplanen
kan de automatiska anslagsökningarna för budgetåret 1953/54 uppskattas
till cirka 470 miljoner kronor. Denna avsevärda stegring sammanhänger
emellertid till betydande del med inträdda förskjutningar i pris- och
inkomstnivån. För de närmast följande budgetåren torde man icke ha att
räkna med belopp av denna storleksordning. Jag har emellertid funnit det
angeläget att låta verkställa eu mera ingående undersökning av de automatiska
anslagsstegringar som kan förutses i statens verksamhet på skilda områden
under de närmaste budgetåren. Jag har därför med stöd av Kungl.
Maj :ts bemyndigande den 16 januari i år tillkallat en särskild utredningsman,
f. d. överståthållaren T. Nothin, med uppdrag att verkställa ifrågavarande
utredning. Syftet med undersökningen är att fastslå omfattningen av
de av statsmakterna gjorda åtagandena på längre sikt eller med andra ord
att redovisa de finansiella konsekvenserna av statsmakternas redan fattade
beslut. Utredningen bedrives nu med sådan skyndsamhet att dess resultat
kan väntas föreligga inom några månader. Utredningsresultaten kommer därför
att kunna beaktas vid arbetet med uppgörandet av budgetförslaget för
budgetåret 1954/55 och att tjäna som ett underlag vid en planering av den
statsfinansiella utvecklingen på längre sikt. Det är min avsikt att lämna en
redogörelse för den verkställda utredningen i samband med framläggandet
av statsverkspropositionen till 1954 års riksdag.
I anslutning till vad jag i det föregående nämnt torde den å riksstatens
inkomstsida under delrubriken tullar och acciser uppförda bevillningen Accis
å margarin och vissa andra fettvaror böra utgå och i stället under samma delrubrik
upptagas en ny bevillning, nämligen Införselavgift och accis å fettvaror
m. in. Under rubriken uppbörd i statens verksamhet torde i enlighet
med vad som anföres i proposition nr 54 uppföras en till 53 000 kronor beräknad
ny titel, benämnd Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning.
Vidare torde de under samma rubrik upptagna titlarna Inkomster vid karolinska
sjukhuset och Inkomster vid serafimerlasarettet uppräknas med
2 500 000 resp. 1 500 000 kronor i förhållande till riksräkenskapsverkets förslag
med hänsyn till vad som anförts i proposition nr 68 angående viss
taxehöjning.
Fn sammanställning över de förändringar av inkomsterna och utgifterna
å driftbudgeten för nästa budgetår, som i enlighet med vad i det föregående
anförts föreligger i förhållande till beräkningarna i statsverkspropositionen,
torde såsom bilaga få fogas till detta protokoll.
Jag torde därefter få framlägga förslag rörande grunderna för uttagande
av preliminär skatt för inkomst under nästa budgetår. Beträffande procenttalet
för nästkommande budgetårs förra hälft vill jag erinra om att detta pro
-
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 227.
centtal — jämlikt stadgande i 12 § förordningen den 26 juli 1947 (nr 576)
om statlig inkomstskatt — skall bestämmas till samma tal som gällt för
innevarande budgetårs senare hälft d. v. s. till 110. Vad åter angår nästkommande
budgetårs senare hälft, för vilken tid procenttalet icke är i förväg
bundet, förordar jag, att för fysiska personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser
den statliga inkomstskatt, som skall ingå i den preliminära skatten
för budgetåret 1953/54, likaledes uttages med 110 procent av grundbeloppet.
Beträffande den slutliga inkomstskatten på grund av 1953 års taxering
vill jag erinra om att denna skatt — jämlikt bestämmelserna i 12 § förordningen
om statlig inkomstskatt — automatiskt utgår efter enahanda procenttal
av grundbeloppen som gällt med avseende å motsvarande preliminära
skatt för kalenderåret 1952.
Bestämmelserna angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
har brukat av riksdagen antagas endast för ett år i sänder och gäller
för närvarande, enligt förordningen den 29 februari 1952 (nr 63), till
utgången av juni 1953.
De nuvarande skattesatserna för omsättningsskatten vid systembolagens
inköp av spritdrycker fastställdes vid 1950 års riksdag (höstsessionen). Efter
förslag av Kungl. Maj :t (prop. nr 255) i anledning av det förändrade ekonomiska
läget höjdes i samband med vissa andra skärpningar på den indirekta
beskattningens område grundavgiften från 9 till 11 kronor för liter
och procentavgiften från 60 till 80 procent med tillämpning från och med
den 1 december 1950.
Omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker bör utgå enligt de
nu gällande bestämmelserna även under nästa budgetår. I enlighet härmed
bör giltighetstiden för 1923 års förordning förlängas intill utgången av juni
1954.
I enlighet med vad jag i det föregående anfört torde förslag slutligen böra
föreläggas riksdagen angående bestämmelser om taxering till investeringsavgift
i vissa fall.
Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
a) besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldiga, som
avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt,
skall ingå i preliminär skatt för hela budgetåret 1953/54 med
110 procent av grundbeloppet;
b) antaga inom finansdepartementet upprättade förslag
till
1) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 8
juni 1923 (nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt
å spritdrycker;
Kungi. Maj:ts proposition nr 227.
43
2) förordning med bestämmelser om taxering till investeringsavgift
i vissa fall;
c) upptaga inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret
1953/54 enligt den vid detta protokoll såsom Bihang A fogade
specifikationen.
V. Kapitalbudgeten för budgetåret 1953/54.
I avvaktan på särskild proposition i ämnet framlades i årets statsverksproposition
en beräknad investeringsplan för budgetåret 1953/54 jämte därvid
fogade investeringsstater. Definitivt förslag i ämnet bör nu underställas
riksdagen.
Vid framläggandet av de nya siffrorna har beaktats de slutliga medelsäskandena
i de fall, där anslagen i statsverkspropositionen endast beräknats,
samt därjämte de nya investeringsanslag som i särskilda propositioner
äskats av riksdagen. En omräkning av hittills äskade resp. i förekommande
fall av riksdagen anvisade investeringsanslag ger, såsom av följande sammanställning
framgår, ett sammanlagt belopp för kapitalbudgetens investeringsanslag
på 2 091 miljoner kronor. Vad rör investeringsstaternas inkomstsida
har i de följande sammanställningarna beaktats de äskanden eller anvisningar
under huvudtiteln för avskrivning av nya kapitalinvesteringar,
vilka hänför sig till i statsverkspropositionen bebådade anslagsändamål,
samt de avskrivningsanslag under samma huvudtitel, vilka hänför sig till
senare under riksdagen framlagda förslag till nya kapitalinvesteringar. Härjämte
har de i investeringsstaterna uppförda posterna Avskrivningsmedel
inom fonderna och Övriga kapitalmedel underkastats översyn.
En sammanställning av de beslutade eller föreslagna investeringarna under
olika kapitalfonder ger följande resultat.
I. Statens affärsverksfonder:
A. Postverkets fond................... 12 900 000
B. Telegrafverkets fond................ 312 930 000
C. Statens järnvägars fond ............. 383 200 000
D. Statens vattenfallsverks fond........ 349 500 000
E. Domänverkets fond................. 23 106 100
II. Luftfartsfonden......................................
III. Statens allmänna fastighetsfond.......................
IV. Försvarets fonder:
A. Försvarets fastighetsfond............ 109 820 000
B. Försvarets fabriksfond.............. 4 000 000
V. Statens utlåningsfonder...............................
VI. Fonden för låneunderstöd............................
VII. Fonden för förlag till statsverket......................
1 081 636 100
9 386 000
67 479 000
113 820 000
558 751 000
83 857 200
105 550 000
44
Kungl. Maj.ts proposition nr 227.
VIII. Diverse kapitalfonder:
A. Väg- och vattenbyggnadsverkets för -
rådsfond........................... 55 600 000
B. Jordfonden......................... 15 000 000
C. Statens reproduktionsanstalts fond ... 198 500 70 798 500
Summa kronor 2 091 277 800
De avskrivningsmedel och övriga likvida medel som står till förfogande
för investeringarnas genomförande uppgår till följande belopp.
I. Statens affärsverksfonder:
A. Postverkets fond...........
B. Telegrafverkets fond........
C. Statens järnvägars fond.....
D. Statens vattenfallsverks fond
E. Domänverkets fond.........
II. Luftfartsfonden............................
III. Statens allmänna fastighetsfond.............
IV. Försvarets fonder:
A. Försvarets fastighetsfond..............
B. Försvarets fabriksfond................
V. Statens utlåningsfonder.....................
VI. Fonden för låneunderstöd..................
VII. Fonden för förlag till statsverket............
VIII. Diverse kapitalfonder:
A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond.
................................
C. Statens reproduktionsanstalts fond.....
4 901 000
161 870 000
177 100 000
47 500 000
701 000 392 072 000
.........TT 601 000
........... 41 477 100
98 391 000
2 311 000 100 702 000
......... 143 725 000
......... 92 885 900
......... 1 000 000
12 080 000
154 000 12 234 000
Summa kronor 784 697 000
Med ledning av dessa uppgifter kan investeringsbemyndigandena beräknas
till de belopp som framgår av följande
Förslag till investeringsplan för budgetåret 1953/54.
I. Statens affärsverksfonder:
A. Postverkets fond................... 7 999 000
B. Telegrafverkets fond................ 151 060 000
C. Statens järnvägars fond............. 206 100 000
D. Statens vattenfallsverks fond........ 302 000 000
E. Domänverkets fond................. 22 405 100 689 564 100
Kungl. Maj.ts proposition nr 227.
45
II. Luftfartsfonden...................................... 8 785 000
III. Statens allmänna fastighetsfond....................... 26 001 900
IV. Försvarets fonder:
A. Försvarets fastighetsfond............ 11 429 000
B. Försvarets fabriksfond.............. 1 689 000 13 118 000
V. Statens utlåningsfonder............................... 415 026 000
VI. Fonden för låneunderstöd............................ —9 028 700
VII. Fonden för förlag till statsverket...................... 104 550 000
VIII. Diverse kapitalfonder:
A. Väg- och vattenbyggnadsverkets för
rådsfond.
.......................... 43 520 000
B. Jordfonden......................... 15 000 000
C. Statens reproduktionsanstalts fond ... 44 500 58 564 500
Säger 1 306 580 800
Avgår kapitalåterbetalning:
Oreglerade kapitalmedelsförluster.............. 1 000 000
övrig kapitalåterbetalning.................... 32 200 100 33 200 100
Summa kronor 1 273 380 700
Stater innefattande specifikation till de sålunda angivna bemyndigandena
torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende såsom Bihang B.
Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att, med beaktande av de ändringar, som må påkallas av
riksdagens beslut angående avskrivnings- och investeringsanslag
efter denna dag, fastställa investeringsplan för budgetåret
1953/54 jämte därtill fogade stater i enlighet med
här framlagda förslag samt
att i riksstaten för nämnda budgetår å kapitalbudgeten
upptaga en mot investeringsplanen svarande inkomsttitel sålunda
Lånemedel.
....................... kronor 1 273 380 700.
Med bifall till vad föredragande departementschefen
sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,
hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen, att
till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Birgit Warholm.
tf''i
Kungl. Maj:ts proposition nr 227.
47
Hihang A.
Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1953/54.
Kronor |
Kronor |
|||
A. Egentliga statsinkomster. |
||||
I. Skatter: |
||||
1. |
Skatt å inkomst, förmögenhet och |
|||
rörelse: a. Skatt å inkomst och förmögen- |
||||
het m. m., bevillning......... |
4 000 000 000 |
|||
b. Kupongskatt, bevillning...... c. Utskiftningsskatt och ersätt- |
5 000 000 |
|||
ningsskatt, bevillning........ |
1 000 000 |
|||
d. Skogsvårdsavgifter, bevillning.. e. Bevillningsavgifter för särskilda |
7 800 000 |
|||
förmåner och rättigheter, bevill-ning ...................... |
300 000 |
|||
f. Arvslottsskatt, gåvoskatt och |
||||
kvarlåtenskapsskatt, bevillning. |
70 000 000 |
|||
g. Lotterivinstskatt, bevillning .. h. Omsättnings- och expeditions- |
36 000 000 |
|||
stämplar m. m., bevillning... |
60 000 000 |
4 180 100 000 |
||
2. |
Automobilskattemedel: |
|||
a. Fordonsskatt, bevillning...... |
200 000 000 |
|||
b. Bensinskatt, bevillning....... |
410 000 000 |
610 000 000 |
||
3. |
Tullar och acciser: |
|||
a. Tullmedel, bevillning........ |
350 000 000 |
|||
b. Varuskatt, bevillning........ c. Införselavgift och accis å fett- |
260 000 000 |
|||
varor m. m , bevillning ..... |
54 000 000 |
|||
d. Skatt å kaffe, bevillning..... |
17 000 000 |
|||
e. Tobaksskatt, bevillning...... f. Brännvinstillverkningsskatt, be- |
650 000 000 |
|||
villning.................... |
25 000 000 |
|||
g. Rusdrycksförsäljningsmedel av h. Rusdrycksförsäljningsmedel av |
16 000 000 |
|||
detaljhandelsbolag, bevillning.. |
34 000 000 |
|||
skatt å spritdrycker, bevillning |
650 000 000 |
|||
skatt å vin, bevillning....... |
50 000 000 |
|||
k. Maltdrycksskatt, bevillning . . . |
80 000 000 |
|||
1. Skatt å läskedrycker, bevillning |
35 000 000 |
|||
m. Statlig nöjesskatt, bevillning . . |
55 000 000 |
|||
n. Skatt å elektrisk kraft, bevillning |
35 000 000 |
2 311 000 000 |
7 101 100 000 |
48
Kungl. Maj:ts proposition nr 227.
Kronor |
Kronor |
|
II. Uppbörd i statens verksamhet: |
||
1. Vattendomstolsavgifter ..................... |
125 000 |
|
2. Inkomster vid fångvården................... |
1 500 000 |
|
3. Inkomster vid sjökarteverket................ |
350 000 |
|
4. Bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäk- |
||
ringsrådet.............................. |
5 800 000 |
|
5. Bidrag till pensionsstyrelsen................. |
120 000 |
|
6. Inkomster vid statens skolor tillhörande barna- |
||
och ungdomsvården...................... |
450 000 |
|
7. Inkomster vid statens geotekniska institut ... |
430 000 |
|
8. Förrättningsavgifter vid statens bilinspektion... |
2 000 000 |
|
9. Inkomster vid väg- och vattenbyggnadsverket . |
700 000 |
|
10. Avgifter för registrering av motorfordon...... |
3 200 000 |
|
11. Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hyd- |
||
rologiska institut........................ |
2 250 000 |
|
12. Bidrag till statens bränslekontrollerande verk- |
||
samhet................................. |
35 000 |
|
13. Inkomster vid länsarkitektsorganisationen..... |
1 500 000 |
|
14. Avgifter för kontroll å handeln med skattefri |
||
sprit m. m.............................. |
41 000 |
|
15. Inkomst av myntning och justering.......... |
4 000 000 |
|
16. Kontrollstämpelmedel ...................... |
750 000 |
|
17. Bidrag till bank- och fondinspektionen....... |
350 000 |
|
18. Bidrag till sparbanksinspektionen............ |
225 000 |
|
19. Bidrag för tillsyn över sparbankerna......... |
290 000 |
|
20. Inkomster vid tandläkarhögskolorna.......... |
40 000 |
|
21. Avgifter för granskning av biografbilder...... |
275 000 |
|
22. Inkomster vid lantbruksnämnderna........... |
1 400 000 |
|
23. Inkomster vid statens veterinärmedicinska an- |
||
stalt . ................................ |
675 000 |
|
24. Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt |
1 300 000 |
|
25. Inkomster vid statens lantbrukskemiska kontroll- |
||
anstalt................................. |
250 000 |
|
26. Inkomster vid lantmäteriväsendet............ |
7 000 000 |
|
27. Inkomster vid rikets allmänna kartverk...... |
900 000 |
|
28. Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltillverk- |
||
ningen ................................ |
28 000 |
|
29. Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning |
53 000 |
|
30. Inkomster vid statens provningsanstalt....... |
1 700 000 |
|
31. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten.... |
2 300 000 |
|
32. Fyr- och båkmedel........................ |
9 000 000 |
|
33. Lotspenningar............................. |
9 000 000 |
|
34. Inkomster vid statens skeppsprovningsanstalt... |
450 000 |
|
35. Patent- och varumärkes- samt registreringsav- |
||
gifter.................................. |
6 300 000 |
|
36. Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register. |
300 000 |
|
37. Bidrag till försäkringsinspektionen........... |
650 000 |
|
38. Inkomster vid statens tvångsarbets- och alko- |
||
holistanstalter........................... |
350 000 |
|
39. Inkomster vid statens bakteriologiska labora- |
||
torium................................. |
1 800 000 |
Kungl. Maj.ts proposition nr 227.
49
Kronor |
Kronor |
|
40. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium |
400 000 |
|
41. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium |
375 000 |
|
42. Inkomster vid statens sinnessjukhus.......... |
28 000 000 |
|
43. Inkomster vid statens skol- och yrkeshem på |
||
Salbohed och i Vänersborg................ |
90 000 |
|
44. Inkomster vid statens anstalt för fallandesjuka |
310 000 |
|
45. Inkomster vid statens institut för folkhälsan .. |
300 000 |
|
46. Inkomster vid karolinska sjukhuset.......... |
17 500 000 |
|
47. Inkomster vid serafimerlasarettet............ |
7 500 000 |
122 362 000 |
III. Folkpensionsavgifter............................. |
225 000 000 |
|
IV. Diverse inkomster: |
||
1. Bötesmedel.............................. |
9 000 000 |
|
2. Totalisatormedel.......................... |
15 000 000 |
|
3. Tipsmedel................................ |
65 000 000 |
|
4. Lotterimedel............................. |
95 000 000 |
|
5. Övriga diverse inkomster.................. |
6 000 000 |
190 000 000 |
7 638 462 OOO |
||
B. Inkomster av statens kapitalfonder. |
||
I. Statens affärsverksfonder: |
||
1. Postverket, bevillning..................... |
10 000 000 |
|
2. Telegrafverket............................ |
60 000 000 |
|
3. Statens järnvägar......................... |
10 000 000 |
|
4. Statens vattenfallsverk.................... |
130 000 000 |
|
5. Domänverket............................ |
35 000 000 |
245 000 000 |
II. Riksbanksfonden............................... |
15 000 000 |
|
III. Statens allmänna fastighetsfond: |
||
1. Slottsbyggnadernas delfond.............. |
1 000 |
|
2. Fångvårdsstyrelsens » .............. |
385 000 |
|
3. Beskickningsfastigheternas » .............. |
555 000 |
|
4. Byggnadsstyrelsens » .............. |
10 602 000 |
|
5. Generaltullstyrelsens » .............. |
140 000 |
|
6. Uppsala universitets > .............. |
230 000 |
|
7. Lunds universitets » .............. |
335 000 |
|
8. Lotsstyrelsens » .............. |
70 000 |
|
9. Medicinalstyrelsens » .............. |
2 435 000 |
|
10. Karolinska sjukhusets » .............. |
375 000 |
15 128 000 |
IV- Försvarets fonder: |
||
1. Försvarets fastighetsfond................... |
21 980 000 |
|
2. Försvarets fabriksfond..................... |
2 350 000 |
24 330 000 |
V. Statens utlåningsfonder: |
||
1. Värnpliktslånefonden...................... |
100 |
|
2. Statens bostadslånefond ................... |
22 000 |
|
3. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid |
||
Mörby ................................ |
27 000 |
4 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 227.
50
Kungl. Maj:ts proposition nr 227.
Kronor |
Kronor |
|
4. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre be- |
||
medlade, barnrika familjer................ |
6 500 000 |
|
5. Lånefonden för bostadsbyggande i städer och |
||
stadsliknande samhällen.................. |
128 000 |
|
6. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande |
||
på landsbygden ......................... |
1 050 000 |
|
7. Lånefonden för bostadsbyggande............. |
32 000 000 |
|
8. Lånefonden för lantarbetarbostäder.......... |
700 |
|
9. Statens bosättningslånefond................. |
1 800 000 |
|
10. Vattenkraftslånefonden .................... |
217 000 |
|
11. Luftfartslånefonden........................ |
1 000 000 |
|
12. Tullverkets båtlånefond .................... |
2 000 |
|
13. Statens lånefond för universitetsstudier....... |
40 000 |
|
14. Allmänna studielånefonden.................. |
65 000 |
|
15. Statens lånefond för hästavelns befrämjande .. |
100 |
|
16. Statens kaninavelslånefond.................. |
100 |
|
17. Gödselvårdslånefonden...................... |
8 000 |
|
18. Statens kalkbrukslånefond.................. |
4 000 |
|
19. Statens fruktodlingslånefond................. |
100 |
|
20. Jordbrukets lagerhusfond................... |
245 000 |
|
21. Statens mejerilånefond..................... |
3 000 |
|
22. Jordbrukets maskinlånefond................. |
757 000 |
|
23. Spannmålskreditfonden..................... |
100 |
|
24. Statens sekundärlånefond för jordbrukare..... |
300 000 |
|
25. Statens slakterilånefond.................... |
3 000 |
|
26. Kraftledningslånefonden..................... |
100 000 |
|
27. Elektrifieringslånefonden.................... |
100 |
|
28. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för mo- |
||
tordrift ................................ |
100 |
|
29. Egnahemslånefonden....................... |
7 200 000 |
|
30. Arrendelånefonden......................... |
100 |
|
31. Arbetarsmåbrukslånefonden................. |
100 |
|
32. Västerbottens och Norrbottens nybygges- och |
||
bostadsförbättringslånefond................ |
1 000 |
|
33. Kronotorparnas inventarielånefond .......... |
100 |
|
34. Statens avdikningslånefond.................. |
1 400 000 |
|
35. Täckdikningslånefonden .................... |
50 000 |
|
36. Bevattningslånefonden...................... |
3 000 |
|
37. Allmänna nyodlingsfonden ................. |
100 |
|
38. Fiskerilånefonden.......................... |
170 000 |
|
39. Statens fiskredskapslånefond................. |
100 |
|
40. Kommunskogslånefonden.................... |
1 000 |
|
41. Virkesmätningslånefonden .................. |
100 |
|
42. Skogsväglånefonden........................ |
1 000 |
|
43. Statens skogslånefond...................... |
100 |
|
44. Lånefonden för insamling av skogsfrö........ |
100 |
|
45. Hemslöjdslånefonden....................... |
115 000 |
|
46. Industrilånefonden......................... |
10 000 |
|
47. Statens hantverkslånefond.................. |
60 000 |
|
48. Fonden för hantverks- och småindustrikredit.. |
18 000 |
Kungl. Maj.ts proposition nr 227.
51
Kronor |
Kronor |
|
49. Rederilånefonden.......................... |
100 |
|
50. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten.. |
66 000 |
|
51. Statens sekundärlånefond för rederinäringen... |
70 000 |
|
52. Lots verkets båtlånefond.................... |
120 000 |
53 558 300 |
VI. Fonden för låneunderstöd: |
||
1. Bostadsstyrelsens delfond................... |
17 750 000 |
|
2. Statskontorets delfond...................... |
1 050 000 |
|
3. Lantbruksstyrelsens delfond................. |
125 000 |
|
4. Riksbankens delfond....................... |
560 000 |
|
5. Riksgäldskontorets delfond.................. |
1 635 000 |
21 120 000 |
VII. Fonden för statens aktier ....................... |
70 000 000 |
|
VIII. Statens pensionsfonder: |
||
1. Folkpensioneringsfonden..................... |
26 800 000 |
|
2. Civila tjänstepensionsfonden................. |
1 200 000 |
|
3. Militära tjänstepensionsfonden............... |
150 000 |
|
4. Allmänna familjepensionsfonden.............. |
3 350 000 |
|
5. Statens pensionsanstalts pensionsfond ........ |
7 100 000 |
|
6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk...... |
20 000 |
38 620 000 |
IX. Diverse kapitalfonder: |
||
1. Fonden för kreditgivning till utlandet........ |
31 000 000 |
|
2. Övriga diverse kapitalfonder................ |
6 800 000 |
37 800 000 |
520 556 300 |
||
Summa | |
i 8 159 018 800 |
52
Kungl. Maj:ts proposition nr 227.
/
Biliang B.
Förslag till
investeringsstater för budgetåret 1953/54.
I. Statens affärsverksfonder.
A. Postverkets fond.
Avskrivningsmedel inom
fonden................ 4 900 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. 7 999 000
12 900 000
Summa investeringsanslag. 12 900 000
12 900 000
B. Telegrafverkets fond.
Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag. 312 930 000
riksstaten............. 1 370 000
Avskrivningsmedel inom
fonden................ 157 000 000
Övriga kapitalmedel...... 3 500 000
Investeringsbemyndigande. 151 060 000 _
312 930 000 312 930 000
C. Statens järnvägars fond.
Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag. 383 200 000
riksstaten............. 2 000 000
Avskrivningsmedel inom
fonden................ 175 000 000
Övriga kapitalmedel...... 100 000
Investeringsbemyndigande. 206 100 000 _
383 200 000 383 200 000
D. Statens vattenfallsverks fond.
Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag. 349 500 000
riksstaten ............. 14 000 000
Avskrivningsmedel inom
fonden................ 33 400 000
Övriga kapitalmedel...... 100 000
Investeringsbemyndigande. 302 000 000 __
349 500 000 349 500 000
E. Domänverkets fond.
Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag. 23106 100
fonden................ 700 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. 22 405 100
23 106 100
23 106 100
Kungl. Maj:ts proposition nr 227.
II. Luftfartsfonden.
53
Avskrivningsmedel inom
fonden................ 600 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. 8 785 000
9 386 000
Summa investeringsanslag. 9 386 000
9 386 000
III. Statens allmänna fastighetsfond.
Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag. 67 479 000
riksstaten............. 35 265 100
Avskrivningsmedel inom
fonden................ 6 211 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. 26 001 900 _
67 479 000 67 479 000
IV. Försvarets fonder.
A. Försvarets fastighetsfond.
Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag. 109 820 000
riksstaten............. 88 485 000
Avskrivningsmedel inom
fonden................ 9 905 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. 11 429 000 _
109 820 000 109 820 000
B. Försvarets fabriksfond.
Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag.. 4 000 000
fonden................ 2310 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. 1 689 000 _
4 000 000 4 000 000
V. Statens utlåningsfonder.
Lånefonden för bostadsbyggande.
Avskrivningsmedel från Investeringsanslag.........540 000 000
riksstaten.............. 135 000 000
Investeringsbemyndigande. 405000 000 __
540 000 000 540 000 000
Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien.
Investeringsbemyndigande.. 4 000 000 Investeringsanslag......... 4 000 000
Statens bosfittningslånetond.
Investeringsbemyndigande.. 1 000 000 Investeringsanslag
1 000 000
54
Kungl. Maj. ts proposition nr 227.
Vattenkrattslånefonden.
Investeringsbemyndigande.. 1500 000 Investeringsanslag .
Luftiartslånefonden.
Investeringsbemyndigande.. 1 000 Investeringanslag..
Statens lånetond för universitetsstudier.
Avskrivningsmedel från
riksstaten............. 2 500 000 Investeringsanslag
Avskrivningsmedel från
riksstaten..........
Allmänna studielånefonden.
6 000 000 Investeringsanslag
Jordbrukets lagerhusfond.
Investeringsbemyndigande. 2 500 000 Investeringsanslag
Kronotorparnas inventarlelånefond.
Avskrivningsmedel från
riksstaten.............. 50 000 Investeringsanslag
Avskrivningsmedel från
riksstaten..............
Investeringsbemyndigande.
Fiskerilånefonden.
Investeringsanslag
175 000
525 000
700 000
Lots verkets båtlånefond.
Investeringsbemyndigande. 500 000 Investeringsanslag
Summa investeringsbemyndiganden
för statens utlåningsfonder.
......... 415 026 000
1 500 000
1 000
2 500 000
6 000 000
2 500 000
50 000
700 000
700 000
500 000
VI. Fonden för låneunderstöd.
Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag. 83 857 200
riksstaten............. 77 756 900
Övriga kapitalmedel...... 15 129 000
Investeringsbemyndigande. - 9 028 700
83 857 200 83 857 200
VII. Fonden för förlag till statsverket.
Övriga kapitalmedel...... 1 000 000 Summa investeringsanslag . 105 550 000
Investeringsbemyndigande. 104 550 000
105 550 000
105 550 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 227.
55
VIII. Diverse kapitalfonder.
A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond.
Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag.. 55 600 000
riksstaten ............ 3 880 000
Avskrivningsmedel inom
fonden................ 8 000 000
Övriga kapitalmedel...... 200 000
Investeringsbemyndigande. 43 520 000
55 600 000 55 600 000
B. Jordfonden.
Investeringsbemyndigande. 15 000 000 Investeringsanslag ........ 15 000 000
C. Statens reproduktionsanstalts fond.
Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag. 198 500
fonden................ 153 000
Övriga kapitalmedel..... 1 000
Investeringsbemyndigande. 44 500
198 500 198 500
Säger beträffande samtliga investeringsstater för:
Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag 2 091 277 800
riksstaten ............ 366 482 000
Avskrivningsmedel inom
fonden................ 398179 000
Övriga kapitalmedel...... 20 036 000
Investeringsbemyndigande 1 306 580 800
2 091 277 800
2 091 277 800
56
Kungl. Maj:ts proposition nr 227.
Driftbudgeten för
Inkomster.
Statsverks-propositionen |
Senare |
Summa Milj. kr. |
|
A. Egentliga statsinkomster: |
|||
I. Skatter .......................... |
7 066-1 |
+ 35-0 |
7 101-1 |
II. Uppbörd i statens verksamhet........ |
117-3 |
+ 5i |
122-4 |
III. Folkpensionsavgifter................ |
272-0 |
- 47-0 |
225-0 |
IV. Diverse inkomster.................. |
177-0 |
+ 130 |
190-0 |
Säger |
7 632-4 |
+ 61 |
7 638-5 |
B. Inkomster av statens kapitalfonder: |
|||
I. Statens affärsverksfonder............ |
260-0 |
— 15-o |
245-0 |
II. Riksbanksfonden .................. |
15-0 |
— |
15-o |
EU. Statens allmänna lastighetsfond...... |
15i |
— |
15i |
IV. Försvarets fonder .................. |
24-3 |
— |
24-3 |
V. Statens utlåningsfonder.............. |
53-6 |
— |
530 |
VI. Fonden för låneunderstöd .......... |
21-1 |
— |
21-1 |
VII. Fonden för statens aktier............ |
70-o |
— |
70o |
Vin. Statens pensionsfonder.............. |
38-6 |
— |
38-6 |
IX. Diverse kapitalfonder .............. |
37-8 |
— |
378 |
Säger |
535-6 |
- 15-o |
520-6 |
Säger för inkomster å driftbudgeten |
8 168-0 |
- 8-9 |
8 159*0 i |
Summa |
8 168-0 |
| 8 159-0 |
Kungl. Maj:ts proposition nr 227.
57
budgetåret 1953/54.
Bilaga.
Utgifter.
Statsverks- |
Senare |
Summa |
|
propositionen |
ändringar |
||
Milj. kr. |
Milj. kr. |
Milj. kr. |
|
A. Egentliga statsutgifter: |
|||
I. Kungl. hov- och slottsstaterna ...... |
36 |
_ |
3-6 |
II. Justitiedepartementet .............. |
63''6 |
+ 1-3 |
64-9 |
III. Utrikesdepartementet .............. |
48''7 |
— |
48-7 |
IV. Försvarsdepartementet.............. |
1 970-2 |
+ 11-5 |
1 981-7 |
V. Socialdepartementet................ |
2 1766 |
+ 17-5 |
2 1941 |
VI. Kommunikationsdepartementet....... |
721-1 |
— |
721-1 |
VII. Finansdepartementet ............... |
1750 |
— |
175-0 |
VIII. Ecklesiastikdepartementet........... |
969-5 |
+ 1-5 |
9710 |
IX. Jordbruksdepartementet ............ |
393-8 |
+ 1-2 |
395-0 |
X. Handelsdepartementet.............. |
128-3 |
+ 05 |
128-8 |
XI. Inrikesdepartementet................ |
479-7 |
+ 3*5 |
483-2 |
XII. Civildepartementet ................. |
262-6 |
+ 10-5 |
273-1 |
XIII. Oförutsedda utgifter ............... |
Ro |
— |
l-o |
XIV. Riksdagen och dess verk m. m..... |
13-9 |
— |
13 9 |
Säger |
7 407-7 |
+ 47-5 |
7 455-1 |
B. Utgifter för statens kapitalfonder: |
|||
I. Luftfartsfonden.................... |
8-7 |
— |
87 |
II. Riksgäldsfonden.................... |
335-0 |
— |
335 0 |
III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar |
415-4 |
— 48-9 |
366"5 |
IV. Avskrivning av oreglerade kapitalme- |
|||
delsförluster..................... |
l-o |
- |
l-o |
Säger |
760-1 |
— 48 9 |
711-2 |
Summa utgifter å driftbudgeten |
8 167 8 |
- 1-4 |
8 1663 |
Beräknat över- eller underskott............ |
+ 0-2 |
- 73 |
|
Summa |
8 168 o |
S 159-0 |
5 Bihan g till riksdagens protokoll t''Jod. 1 samt. Xr 2Hi.