Kungl. Maj.ts proposition nr 203.

1

Nr 203.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med begäran om riksdagens
medgivande att överenskommelse må träffas med
Amerikas Förenta Stater angående biträde och handräckning
för indrivning av vissa skatter å utdelning å
aktier; given Stockholms slott den 8 april 1953.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av hilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld

1 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 203.

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 203.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
8 april 1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,
Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anför efter gemensam
beredning med ministern för utrikes ärendena följande.

Enligt artikel VII i det mellan Sverige och Amerikas Förenta Stater den
23 mars 1939 slutna avtalet för undvikande av dubbelbeskattning beträffande
inkomstskatter m. m. (se SFS 1940:1042) skall utdelning å
aktier beskattas endast i den stat, där den som uppbär utdelningen
bor eller, om den som uppbär utdelningen är ett bolag eller annan juridisk
person, i den av staterna där bolaget eller den juridiska personen bildats
eller organiserats. Vardera staten har likväl förbehållit sig rätten att, i den
mån dess skattelagstiftning så föreskriver, uttaga och innehålla skatt som
enligt dess egen skattelagstiftning skall avdragas vid källan, dock icke
mer än 10 procent av utdelningens belopp. Bestämmelsen kompletteras med
en föreskrift i artikel XIV b) 2) att Sverige från sin statliga inkomstskatt
skall medgiva ett avdrag svarande mot den vid källan i Förenta Staterna
avdragna skatten, ej understigande 5 procent av utdelningens belopp. På
motsvarande sätt skall Förenta Staterna medgiva där boende svenska medborgare
ett liknande avdrag å deras federala inkomstskatt.

I regel uttages källskatt å aktieutdelningar i Förenta Staterna med 30
procent, då utdelningen uppbäres av i annat land bosatt aktieägare,
och i Sverige uttages, när utdelningen går till i utlandet bosatt
aktieägare, kupongskatt med 20 procent. Genom föreskriften i artikel VII
reduceras den amerikanska källskatten å utdelningar och den svenska kupongskatten
sålunda avsevärt. Föreskriften får anses som särskilt förmånlig
för Sveriges del, då den medgivna reduceringen av den amerikanska
källskatten är större än vad som från Förenta Staternas sida medgivits i
andra dubbelbeskattningsavtal.

Genom artikel XVII i avtalet har vardera staten förbundit sig att lämna

Kungl. Maj.ts proposition nr 203.

3

biträde och handräckning för indrivning av sådana skatter, som avtalet omfattar,
tillika med ränta, kostnader m. m. Denna skyldighet är dock för en
var av staterna begränsad att avse medborgare, bolag eller andra juridiska
personer tillhörande den andra staten. Den stat, till vilken framställning
om indrivning gjorts, skall icke vara pliktig att tillgripa verkställighetsåtgärder,
som ej är i överensstämmelse med lagstiftningen i den stat som
gjort framställningen. Framställning skall åtföljas av sådana handlingar,
som enligt lagstiftningen i den stat som gör framställningen erfordras
för att ådagalägga att skatteanspråket vunnit laga kraft. Om skatteanspråket
icke vunnit laga kraft, må den stat, till vilken framställningen gjorts, på
anmodan av den andra staten vidtaga sådana åtgärder för anspråkets säkerställande
som överensstämmer med den förstnämnda statens skattelagstiftning.

Frågan om uttagande här i riket av utländska utskylder regleras genom
lagen den 15 juni 1935 (nr 315). I denna lag lämnas ett generellt stadgande
därom, att ogulden utländsk utskyld eller allmän avgift må uttagas här i
riket, i den mån Konungen på grund av överenskommelse med främmande
stat därom förordnar. I lagen har även upptagits vissa processuella föreskrifter
för det fall att indrivning av utländsk utskyld föranleder talan inför
domstol eller annan myndighet här i riket.

Förra sommaren fördes i Stockholm mellan särskilda delegationer från
Sverige och Förenta Staterna preliminära förhandlingar avseende dels vissa
med dubbelbeskattningsavtalet sammanhängande frågor dels ock vissa
spörsmål på arvsbeskattningens område. Därvid framfördes från amerikanskt
håll önskemål om åtgärder till förhindrande av att dubbelbeskattningsavtalets
regler om reducering av källskatten å utdelningar utnyttjades
av personer, som icke vore därtill berättigade. Vid förhandlingarna togs
ingen slutlig ståndpunkt i denna fråga utan enades man om att, sedan
vissa undersökningar verkställts, ny kontakt skulle tagas.

Sedermera har amerikanska finansministeriet i en den 25 september
1952 dagtecknad skrivelse framlagt förslag om viss komplettering av dubbelbeskattningsavtalets
indrivningsregler. I skrivelsen har framhållits, att
den enligt avtalet medgivna reduceringen av källskatt i vissa fall kommit
att åtnjutas av därtill icke berättigade skattskyldiga. Detta skulle ha tillgått
på så sätt att den amerikanska utdelningen utbetalades till en namngiven
aktieägare med adress i Sverige, men vilken icke vore den verklige
utdelningsberättigade ägaren utan vilken vidarebefordrade utdelningen till
en fysisk eller juridisk person, som icke vore berättigad till reducering av
den amerikanska skatten. I sådant fall hade den verklige utdelningsberättigade
ägaren erlagt skatt med endast 10 procent i stället för rätteligen med
30 procent. Motsvarande företeelse kunde förekomma då ett svenskt bolag
utbetalade utdelning till fysisk eller juridisk person hemmahörande i För -

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 203.

enta Staterna. Det syntes ligga i båda staternas intresse att sådana åtgärder
vidtoges, som såvitt möjligt förhindrade berörda form av skatteflykt.
Detta skulle kunna genomföras om envar av de två staterna åtoge sig att
uttaga skatt pålagd av den andra staten var gång det visade sig nödvändigt
för att tillförsäkra att ifrågavarande skattereducering icke medgåves
personer, vilka icke vore berättigade till sådan reducering. I det förut nämnda
fallet skulle detta betyda, att Sverige skulle lämna biträde och handräckning
för indrivning av den del av den amerikanska skatten, som överstege
det i Förenta Staterna avdragna beloppet å 10 procent av utdelningen.
Fn liknande regel skulle ömsesidigt tillämpas, då utdelning utbetalades
från ett svenskt bolag till en fysisk eller juridisk person som hade sin hemort
i Förenta Staterna. Under förutsättning av ömsesidighet vore Förenta
Staternas regering villig åtaga sig att lämna biträde och handräckning för
indrivning av de skatter, till vilka artikel VII i avtalet hänförde sig — därest
skatten i Sverige erlades genom avdrag vid källan — för att tillförsäkra
att den enligt denna artikel medgivna reduceringen av skatt icke skulle
åtnjutas av någon, som icke vore berättigad till reduceringen.

Slutligen har i skrivelsen föreslagits att, om nämnda förklaring stode i
överensstämmelse med svenska finansdepartementets uppfattning, skrivelsen
och ett i liknande ordalag avfattat svarsbrev skulle anses utgöra en i
frågan träffad ömsesidig överenskommelse mellan behöriga myndigheter i
de två staterna.

Departementschefen. Från amerikansk sida har framlagts förslag om
viss komplettering av det svensk-amerikanska dubbelbeskattningsavtalet i
syfte att förhindra att den reducering av källskatten å utdelningar, som
enligt avtalet tillförsäkras personer hemmahörande i Sverige eller Förenta
Staterna, utnyttjas av personer, som icke är därtill berättigade. Ett genomförande
av förslaget förutsätter att de båda länderna förbinder sig att
i förekommande fall lämna biträde och handräckning för indrivning av
nämnda källskatt även såvitt angår personer och bolag tillhörande det egna
landet i den mån betalningsskyldighet föreligger. För närvarande är skyldigheten
att biträda med indrivning begränsad att gälla medborgare, bolag
eller andra juridiska personer tillhörande den andra staten (art. XVII).

Såsom framgår av skrivelsen från amerikanska finansministeriet är Förenta
Staternas regering beredd till ett dylikt ömsesidigt åtagande. Då det
uppenbarligen även är ett svenskt intresse att den avsedda överenskommelsen
kommer till stånd får jag föreslå att riksdagens medgivande till avtalets
ingående inhämtas.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Maj :t
måtte genom proposition föreslå riksdagen att

Kungl. Maj.ts proposition nr 203.

5

medgiva att — i huvudsaklig överensstämmelse med vad
i det föregående anförts — överenskommelse må träffas med
Amerikas Förenta Stater angående biträde och handräckning
för indrivning av sådan källskatt, som avses i artikel
VII i det mellan Sverige och Förenta Staterna den 23 mars
1939 ingångna avtalet för undvikande av dubbelbeskattning
och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig
handräckning beträffande inkomst- och andra skatter.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Sven Fischier.

2 Bihanq Ull riksdagens protokoll 1953. 1 sand. Nr 203.