Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

1

Nr 194.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa ändringar
i statens allmänna avlöningsreglemente m. m.; given
Stockholms slott den 27 mars 1953.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över civilärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF.

John Lingman.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

För årets riksdag har tidigare i propositionen nr 165 angående lönegradsplaceringen
för vissa tjänster m. m. framlagts förslag, som föranleder ändringar
i gällande avlöningsreglementen. 1952 års riksdags beslut i anledning
av propositionen 1952: 229 angående fältflygarnas avlöningsförmåner m. m.
påkallar vidare vissa ändringar i statens allmänna avlöningsreglemente.

I förevarande proposition föreslås, att riksdagen måtte bemyndiga Kungl.
Maj :t att, i huvudsaklig överensstämmelse med ett såsom bilaga till statsrådsprotokollet
i ärendet fogat författningsförslag, vidtaga de ändringar i
statens allmänna avlöningsreglemente, som påkallas av nämnda förslag och
beslut, ävensom vissa andra ändringar, bl. a. i fråga om ersättning för flyttningskostnad
åt vissa statens tjänstemän m. fl. Därjämte begäres riksdagens
bemyndigande att vidtaga vissa ändringar i de för speciella grupper av tjänstemän
gällande avlöningsreglementena. Slutligen underställes riksdagens
prövning frågor om beredskapsersättning i vissa fall.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 194.

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 194.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 27 mars
1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Hammarskjöld, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen
för civildepartementet, statsrådet Lingman, frågor om ändringar i statens
allmänna avlöningsreglemente m. m. samt anför därvid följande.

Till årets riksdag har i propositionen nr 165 angående lönegradsplaceringen
för vissa tjänster m. m. framlagts förslag, som föranleder vissa ändringar
i gällande avlöningsreglementen. Vidare föranleder riksdagens på grundval
av propositionen 1952: 229 fattade beslut (SU 1952: 155, Rskr 1952:302)
om fältflygarnas avlöningsförmåner vissa ändringar i statens allmänna avlöningsreglemente,
att gälla från och med den 1 juli 1953.

Inom civildepartementet har också vissa andra lönefrågor, som för sin
lösning påkallar ändringar i avlöningsreglementena, varit föremål för beredning.
Bland de frågor, som i detta sammanhang torde få underställas
riksdagens prövning, vill jag särskilt nämna det förslag till ändrade bestämmelser
angående ersättning för flyttningskostnad, som framlagts av 19b9
års reseersättnings kommitté i betänkande den 12 november 1952. över betänkandet
har utlåtanden avgivits av Svea hovrätt, Göta hovrätt, fångvårdsstyrelsen,
försvarets civilförvaltning, krigsmaterielverket, överbefälhavaren,
arbetsmarknadsstyrelsen, bostadsstyrelsen, arbetarskyddsstyrelsen, väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen, byggnadsstyrelsen, statskontoret, kammarrätten,
riksräkenskapsverket, generaltullstyrelsen, domkapitlen i Uppsala, Karlstad
och Visby, universitetskanslern, skolöverstyrelsen, överstyrelsen för yrkesutbildning,
lantbruksstyrelsen, veterinärstyrelsen, skogsstyrelsen, lantmäteristyrelsen,
lotsstyrelsen, medicinalstyrelsen, länsstyrelserna i Gotlands, Malmöhus
och Norrbottens län, statens lönenämnd, generalpoststyrelsen, telegrafstyrelsen,
järnvägsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, domänstyrelsen, försvarets
fabriksstyrelse, Statstjänarkartellen, Statstjänstemännens riksförbund, Sveriges
akademikers centralorganisation och Tjänstemännens centralorganisation.

Kungl. Maj:ts proposition nr 194. 3

I. Statens allmänna avlöningsreglemente.

De ändringar, som påkallas i statens allmänna avlöningsreglemente, har
upptagits i ett inom civildepartementet upprättat förslag till kungörelse om
ändring i statens allmänna avlöningsreglemente den 30 juni 1948 (nr 436),
vilket förslag torde få fogas såsom bilaga till statsrådsprotokollet i detta
ärende.

I förslaget har av praktiska skäl medtagits jämväl sådana ändringar av
mera formell natur, vilka med hänsyn till det bemyndigande, som lämnats
Kungl. Maj :t genom riksdagens skrivelse 1948:351, icke torde behöva underställas
riksdagen. Beträffande det närmare innehållet i de föreslagna reglementsbestämmelserna
torde jag få framhålla följande.

l §•

Reglementets tillämpningsområde m. m.

Enligt förslag i propositionen nr 165 (bilaga A: 50) skall föreståndare vid
sinnesslöskolor och epileptikerskolor — samtidigt som viss ändring i för
dem gällande lönegruppering vidtages — benämnas rektorer. Härav betingad
ändring i 1 mom. f) av förevarande paragraf har upptagits i förslaget.

3 §•

För reglementets tillämpning grundläggande bestämmelser.

Den ändring, som föreslås i förevarande paragraf, sammanhänger med
vad jag i det följande förordar i fråga om ersättning för flyttningskostnad
vid behandlingen av 33 §, vartill jag torde få hänvisa.

4 §•

Tjänsters Inrättande och lönegradsplacering.

Enligt riksdagens beslut i anledning av förberörda proposition 1952: 229
angående fältflygarnas avlöningsförmåner m. m. skall från och med den 1
juli 1953 inrättas särskilda beställningar för fältflygare, nämligen beställningar
såsom fältflygarelev (Mha 1), fältflygare av 3. graden (Mha 2), fältflygare
av 2. graden (Me 10 eller 11), fältflygare av 1. graden (Me 14) samt
förste fältflygare (Me 16). Förslag beträffande antalet icke-ordinarie manskapsbeställningar
vid flygvapnet, häri inbegripet beställningar för fältflygare,
har på föredragning av chefen för försvarsdepartementet förelagts riksdagen
genom propositionen 1953: 110.

I enlighet med uppdrag av chefen för försvarsdepartementet har försvarets
civilförvaltning, efter samråd med chefen för flygvapnet och försvarets
socialbyrå, till Kungl. Maj:t inkommit med förslag till bl. a. de ändringar i
statens allmänna avlöningsreglemente, som erfordras i samband med reformens
genomförande. Nämnda förslag berör åtskilliga av avlöningsreglementets
paragrafer.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

I anslutning till förenämnda förslag föreslår jag till en början, att föreskrifter
beträffande fältflygare av 2. graden införes i de i förevarande paragraf
meddelade särskilda bestämmelserna för försvaret.

13 §.

Ordinarie tjänstemans förflyttningsskyldlghet.

I de särskilda bestämmelserna för läroverk m. fl. läroanstalter har, i anslutning
till vad i det föregående under 1 § anförts, benämningen föreståndare
vid sinnesslöskolor och epileptikerskolor utbytts mot rektor.

15 §.

Icke-ordinarie tjänstemans entledigande.

I anslutning till försvarets civilförvaltnings under 4 § omnämnda förslag
föreslås att i de för försvaret meddelade särskilda bestämmelserna jämte
furirsbeställningar upptages beställningar för fältflygare av 2. graden.

19 §.

Avlöningsförmåner av olika slag. Sammanträffande av förmåner.

Under punkten 2 av de särskilda bestämmelserna för läroverk m. fl. läroanstalter
införes benämningen rektor i stället för föreståndare vid sinnesslöskolor
och epileptikerskolor.

25 §.

Lön enligt högre löneklass än den, vari tjänsteman är placerad.

I de särskilda bestämmelserna för fångvårdsanstalterna, statens skolor
tillhörande barna- och ungdomsvården, statens sinnessjukhus och statens
anstalt för fallandesjuka föreskrives för närvarande, att till den som innehar
vikariatslöneförordnande å överläkar tjänst respektive, vid skola tillhörande
barna- och ungdomsvården, tjänst som chef, tillika läkare skall så
framt tjänstemannen icke kan beredas fri tjänstebostad — utgå lön enligt
den löneklass, vars nummer med tre enheter överstiger numret å den löneklass,
vari tjänstemannen under vikariatslöneförordnandet är placerad.

Ifrågavarande tjänster, vilka för närvarande är placerade i lönegrad Ca 32,
skall enligt förslag i propositionen nr 165 (bilagorna A: 3, 15, 48 och 51) hänföras
till lönegrad Ca 37, i samband varmed nu med dylik tjänst förenad
avlöningsförstärkning skall reduceras. Vid bifall till den föreslagna lönegradsuppflyftningen
kommer nämnda föreskrift — med hänsyn till att löneplan
nr 1 omfattar endast 40 löneklasser — icke att kunna tillämpas, därest
vederbörande vikarie i vikariatslöneförordnandet är placerad högre än i 37
löneklassen. Föreskrifter rörande vikariens löneställning i avsedda fall torde
få meddelas av Kungl. Maj :t. Bestämmelsen föreslås skola ändras i enlighet
härmed.

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 194.

28 §.

De fall då löneavdrag skall tillämpas.

I anslutning till förberörda förslag rörande fältflygare har under punkten
1 a) av de särskilda bestämmelserna för försvaret upptagits jämväl beställningar
för fältflygare i lönegraderna Me 14 och 16.

I skrivelse den 11 mars 1953 har riksdagens militieombudsman hemställt,
att Kungl. Maj :t ville taga under övervägande att i visst hänseende förtydliga
bestämmelserna om löneavdrag i avlöningsreglementet.

Enligt 30 § militära rättegångslagen äger förman i vissa fall förordna att
underlydande skall tagas i förvarsarrest. Därest den som förordnat om
förvarsarrest icke själv har bestraffningsrätt över den arresterade, skall
han enligt 31 § samma lag omedelbart och sist inom viss angiven tid underrätta
den närmast bestraffningsberättigade; denne har att omedelbart besluta
om åtgärden skall bestå eller den arresterade frigivas. Enligt 34 §
nämnda lag är huvudregeln att den arresterade omedelbart skall frigivas,
därest den bestraffningsberättigade ej inom fyra dagar från den dag, då han
förordnade om förvarsarrest eller mottog underrättelse att annan förman
förordnat därom, hänskjutit målet till åklagare eller avgjort målet. För de
fall, då mål hänskjutits till åklagare, stadgas i 86 § andra stycket samma
lag, att om rätten beslutar att arresten skall bestå, det — med viss begränsning
— skall så anses som om den arresterade vore häktad. Härutöver finnes
i 35 § föreskrift av innebörd att i fråga om behandlingen av den som
tagits i förvarsarrest i tillämpliga delar skall gälla vad som är stadgat beträffande
anhållen.

Militieombudsmannen har i sin skrivelse påtalat, att — medan genom
förenämnda föreskrift i 86 § andra stycket militära rättegångslagen jämförd
med bestämmelserna i 28 § A III avlöningsreglementet förhållandena
i avlöningshänseende är reglerade så vitt avser tid, varunder förvarsarrest
fortbestått efter därom av domstol meddelat beslut — det icke klart framgår
vilka löneregler som bör tillämpas vid förvarsarrest efter förmans förordnande.
Enligt militieombudsmannens mening kan nyssnämnda föreskrift i
35 § militära rättegångslagen knappast åberopas såsom stöd för att de löneregler,
som gäller vid anhållande, bör äga tillämpning beträffande förvarsarrest
i avsedda fall; av förarbetena till lagen framgår nämligen att med
hänvisningen i nämnda lagrum rörande behandlingen av den som tagits i
förvarsarrest åsyftas vad i vissa angivna stadganden är föreskrivet om förvaring
av anhållen.

I skrivelsen föreslås, att under de i förevarande paragraf meddelade särskilda
bestämmelserna för försvaret skall intagas förtydligande föreskrifter
i ämnet, innefattande att vad enligt de allmänna bestämmelserna under III
gäller beträffande tjänsteman som anhållits även skall tillämpas, då tjänsteman
enligt 30 § militära rättegångslagen enligt förmans förordnande tagits
i förvarsarrest. Militieombudsmannen föreslår också, att en erinran göres
om alt enligt stadgande i 86 § andra stycket samma lag tjänstemannen skall
anses såsom häktad, då domstol förordnat att förvarsarresten skall bestå.

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 194.

Vidare bör kompletteringar av motsvarande slag göras i 13 § värnpliktsavlöningskungörelsen
och 20 § krigsavlöningsreglementet.

Bestämmelse av föreslagen innebörd har upptagits i förslaget till ändringar
i avlöningsreglementet. Erinran om innehållet i 86 § andra stycket
militära rättegångslagen torde få göras i anvisningarna till 16 § tilläggsbestämmelserna
till avlöningsreglementet. Därest riksdagen icke har något att
erinra däremot, torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att vidtaga motsvarande
ändring i värnpliktsavlöningskungörelsen. Så vitt gäller krigsavlöningsbestämmelserna
vill jag erinra om det bemyndigande, som lämnats
Kungl. Maj :t av 1951 års riksdag (prop. 190, SU 164, Rskr 307).

1 de särskilda bestämmelserna för sinnesslöskolorna och epileptikerskolorna
i 29 § stadgas att årssemestern för föreståndare för dessa skolor skall
omfatta 35 dagar. Att märka är härvid, att nuvarande föreståndarbefattningar
— med fördelning på sex lönegrupper — är placerade i lägst lönegrad
Ca 18 och högst lönegrad Ca 26. Enligt de allmänna bestämmelserna
skulle härmed en årssemester av 25 dagar vara tillämplig till och med det
kalenderår, under vilket tjänstemannen fyller 39 år, och den nu medgivna
årssemestern av 35 dagar erhållas först från och med året därefter.

Förslaget i propositionen nr 165 (bilaga A:50) innefattar, att tjänsterna
såsom föreståndare under benämningen rektorer skall fördelas på fyra lönegrupper
med placering i lönegraderna Ca 23, 25, 27 och 30. Härav följer
viss förändring i semesterhänseende för de rektorer, som placeras i någon
av sistnämnda båda lönegrader. Dessa rektorer skulle vid tillämpning av
de allmänna bestämmelserna vara berättigade till en årssemester av 35 dagar
till och med det kalenderår, under vilket vederbörande fyller 39 år, och
45 dagar för tiden därefter. Nuvarande särbestämmelser skulle alltså från
och med det år, de fyller 40 år, ge en sämre semesterförmån än de allmänna
bestämmelserna.

Semesterfrågan för rektorerna vid angivna skolor synes mig skäligen böra
lösas så att å ena sidan rektorerna i de båda lägsta lönegraderna bibehålies
vid hittills medgiven semesterförmån och å andra sidan övriga rektorer tillförsäkras
den semester, som skulle tillkomma dem vid tillämpning av de
allmänna bestämmelserna.

Enligt de allmänna bestämmelserna i 28 och 29 §§ gäller för tjänstemän
tillhörande avdragsgrupp 3 en samordning av antalet semesterdagar och
sjukledighetsdagar med oavkortad lön. I fråga om antalet semesterdagar
ligger härvid till grund den årssemester, som tillkommer vederbörande till
och med det år, varunder han fyller 39 år. Samordningen innebär, att summan
av nämnda dagar skall utgöra högst 45. Sålunda är antalet sjukledighetsdagar
med oavkortad lön 20 för tjänstemän i de lönegrader, i vilka årssemestern
är 25 dagar, och 10 för tjänstemän i de lönegrader, i vilka årssemestern
är 35 dagar.

Vid utformningen av de ifrågavarande samordningsbestämmelserna har
emellertid icke beaktats, att föreståndarna för sinnesslöskolorna och epileptikerskolorna
varit berättigade till längre årssemester än som följer av deras

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

7

hittillsvarande lönegradsplacering. Någon motsvarande reduktion har således
icke gjorts i fråga om dem tillkommande sjukledighetsdagar med oavkortad
lön. I samband med de ifrågavarande lönegradsuppflyttningarna synes,
vid bifall till vad jag förordat beträffande dessa tjänstemäns semester,
i de särskilda bestämmelserna i 28 § böra införas en föreskrift av innehåll,
att antalet sjukledighetsdagar med oavkortad lön för rektor i någon av de
båda lägsta lönegrupperna vid dessa skolor skall utgöra högst 10 av ett
och samma redovisningsår till och med det redovisningsår, varunder han
fyller 39 år. Särskilda övergångsbestämmelser torde påkallas med anledning
härav.

29 §.

Semester och däremot svarande annan ledighet.

Under punkten 2 av de för sinnesslöskolorna och epileptikerskolorna tilllämpliga
särskilda bestämmelserna i denna paragraf har införts den föreskrift
rörande semester för rektorer i de båda lägsta lönegrupperna, som
jag i samband med behandlingen av 28 § förordat.

Enligt gällande lydelse av de för musikaliska akademien med musikhögskolan
tillämpliga särskilda bestämmelserna skall — utöver lärare — jämväl
akademiens sekreterare och musikhögskolans direktör vara berättigade
till ferier i stället för till semester. I propositionen nr 165 (bilaga A: 23) förutsättes,
så vitt gäller sistnämnda båda befattningar, denna särbestämmelse
skola upphävas i samband med nuvarande tjänstinnehavares avgång. Det
har synts mig lämpligast att bestämmelsen upphäves redan i detta sammanhang
och att den som den 30 juni 1953 och omedelbart därefter innehar
någon av nämnda befattningar genom särskild övergångsbestämmelse
tillförsäkras oförändrad förmån av ferier under den tid vederbörande kvarstår
i befattningen.

31 §.

Vikarlatsersättning in. m.

I första stycket av de särskilda bestämmelserna för fångvårdsanstalterna,
statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården, statens sinnessjukhus
och statens anstalt för fallandesjuka föreskrives för närvarande, att för den,
som innehar eller uppehåller överläkartjänst eller vid skola tillhörande barna-
och ungdomsvården tjänst såsom chef, tillika läkare, de allmänna bestämmelserna
om vikariatsersättning skall tillämpas som om sagda tjänst
vore hänförd till den lönegrad, vars nummer med tre enheter överstiger det
för tjänsten gällande lönegradsnumret. Föreskriften äger samband med den
förmån av fri tjänstebostad, som är förenad med angivna tjänster men som
icke tillkommer den som med vikariatsersättning uppehåller dylik tjänst.

I samband med den föreslagna uppflyttningen av ifrågavarande tjänster
från lönegrad Ca 32 till lönegrad Ca 37 måste förevarande bestämmelse revideras.
Gällande tabeller över vikariatsersättning är utformade med utgångspunkt
från att 37 lönegraden är den högsta förekommande lönegraden med

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

lön enligt löneplan nr 1. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att fastställa
de normer, efter vilka vikariatsersättning i förevarande fall bör utgå.

Den i andra stycket av förenämnda särbestämmelser nu meddelade föreskriften
rörande vikariatsersättning till överläkare vid statens sinnessjukhus
vid förordnande att uppehålla bland annat medicinalrådstjänst torde
med hänsyn till vad här förut anförts få utgå ur avlöningsreglementet. Bestämmelser
i nämnda hänseende bör meddelas i samband med fastställandet
av de allmänna normerna för beräknande av vikariatsersättning i fall då avsedda
överläkare uppehåller högre tjänst.

I punkten 2 av de för läroverk m. fl. läroanstalter meddelade särbestämmelserna
har gjorts en formell ändring i det att benämningen nautisk eller
maskinteknisk inspektör för sjöbefälsskolorna i kommerskollegium utbytts
mot benämningen överinspektör i kommerskollegium. Vidare har i sista
stycket av de i punkten 3 meddelade bestämmelserna benämningen rektor
införts vid sinnesslöskolor och epileptikerskolor.

Enligt förslag i propositionen nr 165 (bilaga A: 42) skall länsveterinär
uppflyttas från lönegrad Ca 27 till lönegrad Ca 33. Jag har med hänsyn härtill
ansett mig böra förorda, att maximibeloppet för vikariatsersättning till
distriktsveterinär, som uppehåller tjänst såsom länsveterinär, höjes från
13 till 15 kronor eller till samma maximibelopp, som tillkommer provinsialläkare
vid vikariat å tjänst som förste provinsialläkare. Punkten 2 av de för
provinsialläkarstaten och veterinärstaten meddelade särbestämmelserna har
ändrats i enlighet härmed.

33 §.

Särskilda ersättningar.

I 3 mom. förevarande paragraf stadgas, att tjänsteman må åtnjuta ersättning
för flyttningskostnad enligt vad därom särskilt stadgas.
Såsom jag inledningsvis nämnt har 1949 års reseersättningskommitté
framlagt förslag till ändrade bestämmelser i detta hänseende. Jag torde i
detta sammanhang få anmäla kommitténs förslag och de däröver avgivna
yttrandena i de delar desamma är av beskaffenhet att böra underställas riksdagens
prövning.

Reseersättningskommitténs förslag. Kommittén erinrar,
att kungörelsen 1944:382 angående ersättning för flyttningskostnad (flyttningsersättningskungörelsen)
innehåller såväl konstitutiva regler om rätten
att åtnjuta ersättning som bestämmelser om ersättningsgrunderna. På grund
härav har i avlöningsförfattningarna utöver hänvisningar till kungörelsens
bestämmelser särskilda regler om flyttningsersättning erfordrats endast där
rätten att åtnjuta förmånen ansetts böra begränsas eller utvidgas i förhållande
till de i kungörelsen givna reglerna. Före kungörelsens tillkomst var
däremot bestämmelserna om rätt till flyttningsersättning meddelade i de
olika då gällande avlöningsreglementena. Anledningen till att dessa bestäm -

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

9

melser vid flyttningsersättningskungörelsens tillkomst bröts ut ur avlöningsreglementena
var bl. a., att en allmän ersättningsrätt gällde vid flyttning
mellan tjänster, sorterande under skilda avlöningsreglementen, och att det
därför medförde en förenkling, att alla föreskrifter om rätten till flvttningsersättning
meddelades i en och samma författning. Kommittén anför, att detta
skäl för nuvarande system icke längre föreligger, sedan avlöningsbestämmelserna
för det stora flertalet statliga och andra med statsmedel avlönade
tjänstemän sammanförts i en författning, statens allmänna avlöningsreglemente.
Med hänsyn därtill och då rätten till flyttningsersättning betraktas
som en avlöningsförmån, föreslår kommittén, att bestämmelserna därom
meddelas i nämnda reglemente, såvitt gäller personal underkastad detsamma.
På samma sätt bör enligt kommittén bestämmelserna om sådan rätt
meddelas i de särskilda avlöningsreglementen i övrigt, vilka delvis redan nu
innehåller bestämmelser av här avsedd innebörd.

I enlighet med de nu återgivna synpunkterna har kommittén framlagt
förslag dels till ändringar i statens allmänna avlöningsreglemente m. fl. avlöningsreglementen,
dels ock till ny kungörelse angående ersättning för flyttningskostnad
åt vissa statens tjänstemän m. fl., varvid i sistnämnda författningsförslag
har intagits grunderna för ersättningens beräknande och vissa
därmed direkt sammanhängande föreskrifter.

Rätten till flyttningsersättning har i 1944 års kungörelse begränsats dels
till viss personkrets, nämligen statens allmänna avlöningsreglemente underkastade
ordinarie och extra ordinarie tjänstemän samt i manskapsbeställning
kontraktsanställda tjänstemän, dels till vissa flyttningsfall. Innebörden
av begränsningarna i sistnämnda hänseende är, att flyttningsersättning
utgår endast vid flyttning föranledd av beslut, som för tjänstemannen medför
omplacering från en stationerings- eller förläggningsort till en annan eller
innebär åläggande för honom att byta bostad och som samtidigt antingen
innebär befordran eller tillkommit utan att tjänstemannen uttryckt önskan
angående omplaceringen eller bostadsbytet. Enligt meddelad föreskrift skall
tjänstemannen icke anses ha uttryckt sådan önskan allenast därigenom, att
han på tillfrågan av förman eller annan överordnad rörande omplacering
eller bostadsbyte samtyckt därtill eller med föranledande av sådan tillfrågan
inkommit med ansökan, anmälan, tjänsteförteckning eller dylik handling.

Kommittén föreslår en viss utvidgning av den ersältningsberättigade personkretsen
och vissa jämkningar i fråga om förutsättningarna för rätt till
flyttningsersättning. Motiveringen för dessa förslag är i huvudsak följande.

I förarbetena till 1944 års flyttningsersättningskungörelse (SOU 1943: 2)
uttalades, att samma skäl, som kunde anföras till stöd för att flyttningsersättning
icke utgick vid tillträde av första anställning i statstjänst — nämligen
att den anställde ännu icke visat sig ha den kapacitet och den rutin,
som borde vara förutsättningen för att staten skulle bekosta utgifterna
för lians anställande — även kunde i väsentlig mån åberopas vid bedöman -

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 194.

de, huruvida en befattningshavare, som endast varit i statstjänst under en
kortare tid, skulle äga rätt till flyttningsersättning. Med iakttagande därav
borde den tidigare snart sagt obegränsade rätten till ersättning vid övergång
till extra ordinarie eller ordinarie tjänst icke bibehållas oinskränkt. Det ansågs
ligga närmast till hands, att rätt till ersättning tillerkändes endast dem
som erhållit en mera fast anställning, nämligen de extra ordinarie och de
ordinarie tjänstemännen, med vilka kontraktsanställt manskap borde likställas.
Denna uppfattning biträddes av dåvarande chefen för finansdepartementet
(prop. 1944:85), som dock ansåg, att det borde vara Kungl. Maj :t
obetaget att i berörda avseende medge undantag från de allmänna bestämmelserna,
där omständigheterna gjorde detta motiverat. Riksdagen (skr.
340) förklarade sig ej vilja förneka, att den generella rätten till flyttningsersättning
av besparingshänsyn borde kunna inskränkas i vad gällde befattningshavare,
som förut endast en kortare tid innehaft statsanställning. Den
av Kungl. Maj :t föreslagna inskränkningen i förhållande till vad förut gällde
syntes riksdagen böra godtagas under förutsättning att vissa ganska vidsträckta
undantag medgavs. Under den tid flyttningsersättningskungörelsen
varit i tillämpning har också Kungl. Maj :t i ej ringa utsträckning meddelat
beslut, innebärande sådana undantag.

Reseersättningskommittén förklarar sig dela uppfattningen, att generell
rätt till flyttningsersättning icke bör tillerkännas tjänstemän, vilka innehaft
statstjänst endast under en kortare tid. Emellertid har kommittén funnit
sig böra överväga, om den nuvarande gränsdragningen är den lämpligaste.
Beträffande den nu förefintliga generella ersättningsrätten för ordinarie
och extra ordinarie tjänstemän samt kontraktsanställt manskap föreslår
kommittén ingen ändring. Dessa tjänstemän är i fråga om avlöningsförmåner
i övrigt hänförda till den i 27 § 3 mom. statens allmänna avlöningsreglemente
omförmälda avdragsgruppen 3. Till denna avdragsgrupp
hör även sådana aspiranter och extra tjänstemän, som kan räkna minst
36 anställningsmånader. Samtliga till avdragsgrupp 3 hörande tjänstemän
är i fråga om rätt till s. k. sociala förmåner inbördes likställda. Kommittén
anser, att sådan likställighet bör åvägabringas jämväl i fråga om flyttningsersättning,
och föreslår, att den generella rätten till sådan ersättning utsträckes
att omfatta jämväl aspiranter och extra tjänstemän hänförda till avdragsgrupp
3. Då aspirantanställning avses i allmänhet icke skola omfatta
mer än 18 månader, torde det enligt kommittén dock endast undantagsvis
förekomma, att aspirant tillhör avdragsgrupp 3 i annat fall än om han med
ordinarie eller extra ordinarie tjänst förenar högre aspiranttjänst.

I betänkandet föreslås även, att sådan aspirant eller extra tjänsteman,
som innehar ordinarie eller extra ordinarie tjänst men icke kan tillgodoräkna
sig 36 anställningsmånader, skall erhålla rätt till flyttningsersättning
utan hinder av bestämmelserna i 18 § 2 och 3 mom. statens allmänna avlöningsreglemente.

Flyttningsersättningskungörelsen innehåller utförliga bestämmelser för
avgränsningen av de fall, då flyttning skall anses äga rum på grund av be -

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

11

fordran. Så skall bl. a. anses vara fallet, om flyttningen sker i anledning av
befattningshavarens övergång till en befattning, för vilken lönen överstiger
lönen i den tidigare befattningen. Därvid skall, om för befattning med
lönegradsbeteckningen Ca gäller ett pensionsunderlag, som eljest svarar
mot högre lönegrad än den i avlöningshänseende tillämpliga, lönen anses
utgå enligt högsta löneklassen inom den högre lönegraden. Vidare skall avlöningsförstärkning
likställas med lön. Flyttning skall också anses äga rum
på grund av befordran, om den sker i anledning av till- eller frånträdande
av förordnande eller kommendering, som för befattningshavaren medför eller
medfört högre avlöning. Med avlöning avses härvid, förutom lön, särskilda
kontanta förmåner, såsom avlöningsförstärkning, arvode, vikariatsersättning
el. dyl., samt värdet av fri tjänstebostad med därtill hörande förmåner.

I kommitténs förslag har termen befordran ersatts med uttrycket »att
tjänstemannen skall tillträda högre tjänst eller till- eller frånträda förordnande
å sådan tjänst». Vid bestämmandet av vad som skall anses vara
högre tjänst bör man enligt kommittén tillämpa bestämmelserna i 3 §
5 mom. reglementet, vilka innebär att jämförelse skall ske mellan de högsta
vid respektive tjänster utgående månadslönerna enligt statens löneplansförordning.
Därutöver anser kommittén, att hänsyn i förekommande fall bör
tagas till avlöningsförstärkning men icke till andra särskilda avlöningsförmåner.

Slutligen har kommittén berört vissa framställningar från personalorganisationer
angående utvidgning av rätten till flyttningsersättning. Sålunda har
Statstjänstemännens riksförbund i framställning den 21 juni 1949 uttalat,
att rätt till flyttningsersättning borde i undantagsfall kunna tillerkännas
tjänsteman vid flyttning, som uteslutande sker i den enskildes intresse. Ett
sådant undantagsfall föreligger enligt förbundets mening, då omplacering
sker av hälsoskäl efter bestyrkande av tjänsteläkare. I anslutning härtill
har förbundet uttalat, att det borde övervägas huruvida icke den rätt till ersättning
för flyttningskostnad i särskilda fall, som tillerkänts viss personal
vid försvaret inom delar av Övre Norrland, borde utsträckas att gälla jämväl
civila tjänstemän inom nämnda områden. Vidare har Gotlands statsanställdas
centralorganisation i skrivelse den 8 februari 1950 ifrågasatt, att
tjänstemän från fastlandet skulle äga rätt att efter uppnådd pensionsålder
åtnjuta ersättning för kostnad för flyttning från Gotland. Sådan rätt skulle
även tillkomma efterlevande till på Gotland avliden tjänsteman, som tidigare
inflyttat från fastlandet.

Frågan om ersättning för flyttning, som företages på grund av hälsoskäl,
lämpar sig enligt kommitténs mening icke för generell reglering utan hör
till de frågor, i vilka prövningen bör från fall till fall ankomma på Kungl.
Maj:l. Beträffande framställningarna i övrigt anför kommittén, att spörsmålet,
huruvida och i vilken utsträckning rekryterings- och liknande skäl
bör för vissa delar av landet föranleda avsteg från eljest gällande avlöningsbestämmelser,
bör prövas i ett annat sammanhang.

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 194.

Remissutlåtandena. Reseersättningskommitténs förslag rörande
bestämmelsernas uppdelning mellan avlöningsreglementena och en ny flyttningsersättningskungörelse
har i flertalet remissyttranden tillstyrkts eller
lämnats utan erinran. Några myndigheter — fångvårdsstyrelsen, överbefälhavaren,
överstyrelsen för yrkesutbildning, skogsstyrelsen, medicinalstyrelsen,
länsstyrelsen i Gotlands län, statens lönenämnd och järnvägsstyrelsen
har emellertid gjort uttalanden av den innebörden, att det ur arbetssynpunkt
är mera fördelaktigt att ha alla bestämmelser om flyttningsersättning samlade
i en författning.

Förslaget om utvidgning av den ersättningsberättigade personkretsen till
att omfatta även vissa aspiranter och extra tjänstemän har tillstyrkts av
Svea hovrätt, fångvårdsstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, kammarrätten,
skolöverstyrelsen och skogsstyrelsen. Skolöverstyrelsen har dock
framhållit, att för undervisningsväsendets del en dylik utvidgning skulle få
vissa konsekvenser och påkalla en särreglering beträffande läraraspiranter
och extra lärare. Överbefälhavaren har ansett, att flyttningsersättning bör,
såvitt angår manskap, tillkomma dels kontraktsanställda, dels ock extra
tjänstemän och aspiranter, oberoende av avdragsgrupp. Försvarets fabriksstyrelse
och Tjänstemännens centralorganisation har föreslagit sänkning av
det antal anställningsmånader, som skulle kvalificera aspiranter och extra
tjänstemän till flyttningsersättning, till 12 resp. 18. Å andra sidan har statskontoret
hävdat, att generell rätt till flyttningsersättning bör gälla för aspiranter
och extra tjänstemän endast vid flyttning med anledning av övergång
till extra ordinarie eller ordinarie tjänst.

Universitetskanslern har erinrat, att enligt de i 33 § statens allmänna avlöningsreglemente
meddelade särskilda bestämmelserna ordinarie tjänsteman
vid Stockholms eller Göteborgs högskola äger uppbära ersättning för
flyttningskostnad endast om han med stöd av 13 § reglementet förflyttas
utan egen ansökan eller därom uttryckt önskan. Enligt kanslerns mening
bör sådana tjänstemän vid nämnda högskolor, som innehar tjänster upptagna
på personalförteckning, vilken fastställts av Kungl. Maj :t med stöd av riksdagens
beslut, erhålla samma rätt till ersättning för flyttningskostnad som
statens tjänstemän. Yrkanden om dylik jämställdhet har vidare framställts
av Sveriges akademikers centralorganisation beträffande lärare vid, förutom
de nämnda högskolorna, handelshögskolorna, de högre kommunala skolorna,
privatläroverken samt lantmanna-, lantbruks-, lanthushålls-, trädgårdsoch
fruktodlingsskolorna ävensom av en reservant i statens lönenämnd beträffande
lärare vid de högre kommunala skolorna, privatläroverken, fackskolan
för huslig ekonomi i Uppsala, sinnesslöskolorna och epileptikerskolorna.

I fråga om befordran såsom grund för rätt till flyttningsersättning har
Göta hovrätt anfört, att enligt kommittéförslaget rätt till flyttningsersättning
synes tillkomma tjänsteman, som förflyttas samtidigt med att han uppflyttas
i lönegrad inom reglerad befordringsgång. Enligt hovrätten torde emel -

Kungl. Maj:ts proposition nr 194. 13

lertid något sådant knappast ha varit avsett och ej heller vara sakligt motiverat.

Fångvårdsstyrelsen har ansett, att vid jämförelse mellan tjänster bör med
lön jämställas hyresersättning eller värdet av fri tjänstebostad. Skolöverstyrelsen
har uttalat sig för att den särskilda ersättning, motsvarande timlärararvode
för två veckotimmar, som utgår till rektor och vissa ämneslärare
vid läroverk, där praktisk lärarkurs är anordnad, rubriceras som avlöningsförstärkning.
Uttalanden i samma riktning har gjorts av en reservant
i statens lönenämnd och av Sveriges akademikers centralorganisation.

I vissa yttranden har upptagits frågor om införande av rätt till flyttningsersättning
för särskilda tjänstemannagrupper eller flyttningsfall. Sålunda
har — i anslutning till förenämnda i betänkandet omförmälda personalframställningar
— yrkats, att till närmare prövning måtte upptagas frågorna
om ersättning vid flyttning på grund av hälsoskäl samt vid flyttning från
Övre Norrland eller Gotland in. in. önskemål om överväganden rörande
flyttningsersättning till tjänsteman, som vid pensionering skall frånträda
tjänstebostad, har också uttalats.

Skolöverstyrelsen har överlämnat en till ämbetsverket inkommen skrift
från Sveriges folkskollärarförbund och Sveriges folkskollärarinneförbund, i
vilken förbunden förklarat sig bestämt hävda, att folkskollärarna i fråga om
ersättning för flyttningskostnader bör erhålla full likställighet med de statliga
befattningshavarna inom undervisningsväsendet och sålunda tillerkännas
rätt till dylik ersättning icke blott vid tvångsförflyttning -— såsom nu
gäller — utan även vid befordran, överstyrelsen har för egen del uttalat, att
ställning till det av förbunden aktualiserade spörsmålet, som i sista hand
torde få betraktas som en statsbidragsfråga, torde kunna tagas först efter en
mera allsidig utredning, innefattande samtliga berörda lärarkategorier. Då
dessa spörsmål sålunda bör lösas i särskild ordning, har överstyrelsen förklarat
sig icke vara beredd att i förevarande sammanhang göra särskilt uttalande
i frågan. Tjänstemännens centralorganisation har gjort uttalanden
i samma riktning som de båda nyssnämnda lärarorganisationerna.

Domkapitlet i Visby har framhållit, att kommitténs förslag icke innefattar
ändring i det förhållandet, att präst vid flyttning i samband med befordran
ej har samma rätt till ersättning för flyttningskostnad, som tillerkänts statstjänsteman.
Enligt domkapitlets mening bör emellertid präst i det ifrågavarande
hänseendet icke behandlas mindre förmånligt än sådan tjänsteman.

Departementschefen. Reseersättningskommittén bär utgått från
att, liksom tidigare skett, de bestämmelser, som reglerar förutsättningarna
för rätt till ersättning för flyttningskostnad, skall underställas riksdagens
prövning, medan det skall ankomma på Kungl. Maj :t att fastställa ersättningsgrunderna.
Anledning att ifrågasätta någon ändring i den hittills tilllämpade
ordningen synes mig icke föreligga.

Kommitténs förslag beträffande författningsmaterialets uppdelning fin -

14

Kungl. 3Iaj:ts proposition nr 194.

ner jag väl grundat, varför jag tillstyrker detsamma. Med anledning av de
erinringar, som kommit till synes i vissa remissyttranden, vill jag framhålla,
att ett sammanförande av de konstitutiva bestämmelserna med föreskrifterna
om ersättningens beräknande i en författning enligt min mening
skulle vara mindre lämpligt med hänsyn till att ersättningsrätten icke är
enhetligt bestämd för å ena sidan tjänstemän underkastade statens allmänna
avlöningsreglemente och å andra sidan exempelvis präster och folkskollärare.

Förslaget att nu i viss utsträckning upphäva den begränsning av den till
flyttningsersättning berättigade personkretsen, som år 1944 beslutades av
statsmakterna, anser jag mig icke kunna tillstyrka i vidare mån än att bestämmelserna
så utformas, att ordinarie eller extra ordinarie tjänsteman vid
tillträde av högre aspirant- eller extra tjänst bibehålies vid den rätt till ersättning,
som tillkommer honom såsom innehavare av den lägre tjänsten.
Däremot finner jag skäligt, att bestämmelse meddelas, enligt vilken sådan
tjänsteman, som ej äger generell rätt till flyttningsersättning, skall äga åtnjuta
resekostnadsersättning och traktamente vid resa, som han företager
med anledning av flyttning. Förutsättning härför bör dock vara, att de för
åtnjutande av flyttningsersättning gällande villkoren — bortsett från kravet
på viss anställningsform — är uppfyllda.

Vad angår förutsättningarna för rätt till flyttningsersättning finner jag
mig kunna i princip biträda reseersättningskommitténs förslag. De av kommittén
föreslagna grunderna för bestämmandet av vad som skall förstås
med högre tjänst synes emellertid böra modifieras så till vida, att med lön
jämställes, förutom avlöningsförstärkning, värdet av fri tjänstebostad eller
hyresersättning. Hänsyn härtill har tagits vid utformningen av förslaget till
ändrad lydelse av 3 § 5 mom. statens allmänna avlöningsreglemente. Vidare
bör, i anslutning till vad Göta hovrätt anfört, bestämmelserna förtydligas så
att därav klart framgår, att uppflyttning i reglerad befordringsgång i förevarande
avseende icke är att jämställa med befordran.

Även i ett annat hänseende synes författningstexten böra förtydligas. Generell
rätt till flyttningsersättning för tjänsteman underkastad statens allmänna
avlöningsreglemente bör vid befordran föreligga endast då fråga är
om befordran till tjänst, som avses i reglementet. Detta bör komma till uttryck
i reglementets bestämmelser.

Vid anmälan i prop. 1952:204 av frågan om flyttningsersättning till tjänstemän
vid Stockholms och Göteborgs högskolor anslöt jag mig till den av
högskoleutredningen uttalade uppfattningen, att ersättning borde utgå endast
vid tvångsförflyttning. Jag uttalade vidare, att vid Kungl. Maj :ts prövning
av ansökningar om rätt till ersättning för kostnad för flyttning mellan
enskild högskola och universitet eller statlig högskola syntes få beaktas vad
1948 års universitetslönekommitté anfört därom att övervägande skäl talade
för att bedömningen av frågor om flyttningsersättning i andra fall än
de i flyttningsersättningskungörelsen angivna blev i huvudsak likartad inom
hela det ifrågavarande området. I sitt utlåtande (nr 186) över nämnda pro -

Kungl. Mnj:ts proposition nr 194.

15

position framhöll statsutskottet, som godtog Kungl. Maj :ts förslag, att frågan
var av beskaffenhet att lämpligen böra prövas i ett större sammanhang.

Vid de förnyade överväganden av förevarande spörsmål, till vilka beredningen
av reseersättningskommitténs betänkande nu har givit anledning,
har jag, med beaktande av de organisatoriska förhållandena inom det akademiska
undervisningsväsendet och med hänsyn till erfarenheterna av de gällande
bestämmelsernas tillämpning, funnit mig böra förorda, att den nuvarande
inskränkningen i rätten till flvttningsersättning för de vid nämnda
högskolor anställda tjänstemännen slopas. I anslutning härtill anser jag
mig även böra föreslå, att motsvarande begränsning beträffande de icke-statliga
skolor, som i avlöningsreglementet innefattas under rubriken Läroverk
in. fl. läroanstalter, borttages.

Utöver vad som följer av det nu sagda har de vid remissbehandlingen
framkomna önskemålen om införande av författningsenlig rätt till flyttningsersättning
för nya personalkategorier eller flyttningsfall icke givit mig
anledning att framlägga förslag av sådan innebörd. Det torde emellertid Få
förutsättas, att Kungl. Maj :t liksom hittills skall äga befogenhet att, där så
prövas skäligt, för särskilda fall eller grupper av fall medge undantag från
eljest gällande villkor för rätt till flyttningsersättning. På Kungl. Maj :t bör
också ankomma att meddela bestämmelser om rätt till ersättning för flyttningskostnad
vid flyttning till eller från ort utom riket.

Vad jag i det föregående förordat har beaktats vid upprättandet av förslaget
till ändringar i 33 § statens allmänna avlöningsreglemente. Till frågan
om motsvarande ändringar i övriga avlöningsreglementen återkommer jag
i det följande.

I propositionen nr 165 (bilaga C) har föreslagits bl. a. vissa ändringar i
kanslistorganisationen inom utrikesförvaltningen. Förslaget innefattar en
reglerad befordringsgång för dylik personal, omfattande lönegraderna Cf 13,
Ce 15 och Ce 17. Vidare förutsättes i propositionen, att efter Kungl. Maj :ts
prövning i särskilda fall extra ordinarie kanslisttjänster i Ce 19 skall kunna
inrättas. För närvarande finnes extra ordinarie kanslisttjänster i Ce 16. I
fråga om ordinarie tjänster föreslås, att — så vitt gäller utlandsrepresentationen
— nuvarande tjänster i Ca 16 och 20 skall utbytas mot tjänster i Ca
21 och 25. Tjänster i sistnämnda lönegrad skall erhålla tjänstebenämningen
förste kanslist.

Nämnda förslag medför behov av vissa ändringar i för utrikesförvaltningen
under förevarande paragraf meddelade särbestämmelser. Till en början
måste således överses de under punkten 3 a) meddelade föreskrifterna om
utomeuropeiskt tillägg. Jag förordar, att dylikt tillägg med 1 500
kronor skall kunna utgå till kanslist i lönegrad med någon av beteckningarna
Ca eller Ce samt något av lönegradsnumren 17, 19 och 21. Med hänsyn
till att avsett tillägg icke utgår till attaché i reglerad befordringsgång,
bar jag däremot ej funnit förmånen böra utgå till kanslister i någon av lönegraderna
Cf 13 och Ce 15. Utomeuropeiskt tillägg med 3 000 kronor synes

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

mig böra utgå till förste kanslist. I samband härmed har i förslaget lönegradsnumret
24 utbytts mot 25, vilket sistnämnda lönegradsnummer numera
är tillämpligt för beskickningssekreterare, andre sekreterare och vice
konsuler; motsvarande tekniska ändring har företagits jämväl i bestämmelserna
om chargé d’affairestillägg och förflyttningsbidrag.

I fråga om språk tillägg har jag i propositionen nr 165 i samband
med framläggandet av förslaget till ändrad kanslistorganisation framhållit,
att dylikt tillägg icke bör utgå till förste kanslist i lönegrad Ca 25. I avvaktan
på resultatet av pågående översyn av avlöningsförmånerna för utomlands
stationerade tjänstemän är jag icke heller beredd föreslå, att förste
kanslist skall erhålla förmånen av förflyttningsbidrag, vilken förmån
tidigare icke utgått till kanslistpersonal. Språktillägg föreslås, i anslutning
till vad förut anförts beträffande utomeuropeiskt tillägg, skola tillkomma
kanslister i lönegraderna Ca eller Ce 17, 19 och 21.

I punkten 2 av de för försvaret meddelade särskilda bestämmelserna har
i anslutning till tidigare berörda förslag beträffande fältflygare intagits jämväl
lönegraden Me 14.

35 §.

Lönetillägg vid vissa slag av tjänstgöring.

De tabeller över sjötillägg respektive flygtillägg, vilka återfinnes i de särskilda
bestämmelserna för försvaret i 2 och 3 mom. förevarande paragraf,
har i anslutning till förenämnda förslag rörande fältflygare kompletterats
med lönegraden Me 14.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut har i skrivelse den 22
oktober 1952 hemställt om bemyndigande att till tjänsteman vid institutet,
som på grund av institutets förordnande deltager i flygningar för meteorologiska
undersökningar, utge flygtraktamente efter samma grunder som gäller
för civil personal vid försvaret, dock skulle flygtraktamentet icke få utgå
vid färd med flygplan i reguljär linjetrafik. Statens lönenämnd har i yttrande
över framställningen ej funnit anledning till erinran mot att, under
angiven förutsättning, dylik förmån må utgå.

Då beträffande ifrågavarande personalgrupp likartade förhållanden synes
göra sig gällande som beträffande civil personal vid försvaret med rätt till
flygtraktamente, finner jag mig kunna biträda institutets framställning. Jag
förutsätter härvid, att flygtraktamente icke skall utgå vid färd med flygplan
i reguljär linjetrafik eller nnder därmed likartade förhållanden. Kungl.
Maj :t torde bemyndigas utfärda närmare föreskrifter i ämnet.

3» och 41 §§.

Tjänstedräkt och tjänstetecken m. m. Grundläggande bestämmelser om sjukvård.

I anslutning till omförmälda förslag rörande fältflygare föreslås, att punkten
3 av de i 39 § meddelade särskilda bestämmelserna för försvaret och

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

17

punkten 2 av motsvarande bestämmelser i 41 § kompletteras på sådant sätt
att fältflygare i lönegraderna Me 14 och 16 blir delaktiga av de i bestämmelserna
avsedda förmånerna.

Vidare föreslås, att i de för bland andra sinnesslöskolorna och epileptikerskolorna
meddelade särbestämmelserna i 41 § benämningen rektor införes
vid nämnda skolor.

II. Övriga avlöningsreglementen.

Vissa ändringar bör göras jämväl i de avlöningsreglementen, som gäller
för vissa speciella grupper av tjänstemän. Jag åsyftar härvid avlöningsreglementet
för folkskolan den 30 juni 1948 (nr 437), avlöningsreglementet
för kyrkomusiker den 9 juni 1950 (nr 385), avlöningsreglementet för övningslärare
den 9 juni 1950 (nr 386), prästlönereglementet den 29 juni 1951
(nr 577) samt avlöningsreglementet för statsunderstödda folkhögskolor och
lantbruksundervisningsanstalter m. in. den 27 augusti 1951 (nr 615).

I fråga om samtliga angivna specialreglementen gäller, att deras lydelse
icke har fastställts av riksdagen. Med hänsyn härtill begränsar jag mig beträffande
ifrågavarande reglementen till att redovisa de författningsrum,
som bör ändras, och ändringarnas sakliga innehåll.

Till en början torde jag få i ett sammanhang beröra de ändringar i vissa
av de speciella avlöningsreglementena, som föreslagits av reseersättningskommittén
i dess förenämnda betänkande angående ersättning för flyttningskostnad.
I 25 § avlöningsreglementet för folkskolan samt 16 och
37 §§ avlöningsreglementet för kyrkomusiker bör enligt kommittén bland
förutsättningarna för rätt till nyssnämnd ersättning införas, att vederbörande
omplaceras från en stationeringsort till en annan eller ålägges att
byta bostad. En i 25 § avlöningsreglementet för folkskolan intagen bestämmelse,
att beslut om flyttningsersättning meddelas av skolöverstyrelsen,
anser kommittén vara av sådan natur, att den bör få sin plats i tillläggsbestämmelserna
till reglementet. För prästernas vidkommande är rätten
till flyttningsersättning f. n. stadgad i tilläggsbestämmelserna till prästlönereglementet.
Reglerna härom bör enligt kommitténs mening överföras
till själva reglementet (29 §) och anpassas till de föreslagna bestämmelserna
i 33 § statens allmänna avlöningsreglemente, dock med bibehållande
i sak av nu gällande särskilda inskränkningar. Kommittén, som har inhämtat
att Kungl. Maj :t i särskilda fall medgivit utbetalning till präst av flyttningsersättning
vid flyttning från ort utom riket till ort i hemlandet, föreslår
en ny bestämmelse av innehåll, att i fråga om ersättning för flyttningskostnad
vid flyttning till eller från ort utom riket skall gälla vad Kungl.
Maj :t därom förordnar.

Mot reseersättningskommitténs här återgivna förslag har jag ingenting
att erinra. Under hänvisning till vad jag vid behandlingen av 33 § statens
allmänna avlöningsreglemente anfört rörande viss begränsning av rätten till
2 liihany till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 194.

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 194.

flyttningsersättning för tjänsteman i reglerad befordringsgång vill jag dock
förorda, att en motsvarande begränsning införes i prästlönereglementet.

Enligt den vid propositionen nr 165 fogade förhandlingsöverenskommelsen
(bilaga A: 36) skall vissa förändringar ske i avlöningsförhållandena för
lärarpersonal vid Fredrika Bremer-förbundets lanthushållningsseminarium
å Rimforsa. För nämnda personal är tillämpligt avlöningsreglementet för
övningslärare.

Enligt överenskommelsen skall till en början föreståndarinnan vid seminariet
fortsättningsvis benämnas rektor. Samtidigt föreslås en omläggning
av avlöningsförhållandena å tjänsten. Enligt gällande lydelse av 14 a § övningslärarreglementet
äger vederbörande utöver lön som lärare åtnjuta särskilt
arvode med belopp, som fastställes av Kungl. Maj:t; arvodet är genom
3 a § tilläggsbestämmelserna till reglementet fastställt till 350 kronor
för månad. Det förslag, som framlagts i förenämnda proposition, innefattar,
att den som förordnas till rektor skall med tillämpning av 3 § 2 mom.
andra stycket reglementet åtnjuta de löneförmåner, som är förenade med
tjänst i 29 lönegraden. I samband därmed skall förenämnda särskilda arvode
bortfalla. Härav betingad ändring bör ske i 14 a § reglementet. Förhandlingsöverenskommelsen
innebär vidare, att facklärare i närings- och
födoämneslära samt ekonomilära och i husdjurslära och mjölkhushållning
vid seminariet skall uppflyttas från Ca 23 till Ca 25. Ändring bör i anslutning
härtill göras i 5 § 1 mom. reglementet.

Vid lantmanna- och lantbruksskolor (inberäknat lantbruksskolan vid
Ultuna) samt trädgårds- och fruktodlingsskolor föreslås i propositionen nr
165 (bilaga A: 37) uppflyttning av rektorer från Ca 31 till Ca 33 samt av ordinarie
ämneslärare från Ca 26 till Ca 27. Vidare föreslås för icke-ordinarie
ämneslärare en reglerad befordringsgång omfattande lönegraderna Ce eller
Cg 21 (2 år), Ce 23 (2 år) och Ce 25. Ämneslärare i sistnämnda lönegrad
skall efter att ha tillhört lönegraden i minst 3 år, därest han fyller behörighetsvillkoren
för ämneslärartjänst i Ca 27, kunna befordras till tjänst i Ce
27.

Vid lanthushållsskolorna innefattar det i propositionen nr 165 framlagda
förslaget (bilaga A: 38) uppflyttning av rektorerna från Ca 26 till Ca 27
samt av ordinarie, extra ordinarie och extra ämneslärare från Ca 20, Ce 18
och Cg 17 till respektive Ca 22, Ce 21 och Cg 19.

De i det föregående angivna förslagen föranleder vissa ändringar i avlöningsreglementet
för statsunderstödda folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter.
Således måste till en början den i 5 § 1 mom. reglementet intagna
tabellen över tillämpliga lönegrader och löneklasser revideras. Vidare erfordras
ändring i de i 12 § 1 mom. under punkten 6 b) meddelade föreskrifterna
om högsta antalet sjukledighetsdagar med oavkortad lön, i de i 14 §
2 mom. meddelade bestämmelserna om semester samt i de i 16 § meddelade
föreskrifterna om ersättning till vikarie å rektorstjänst.

Slutligen föranleder den vid propositionen nr 165 fogade förhandlingsöverenskommelsen
i vad den avser icke-ordinarie präster (bilaga A: 66)

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

19

vissa ändringar i prästlönereglementet. Förslagen om ändrad befordringsgång
för pastoratsadjunkter och om uppflyttning av kyrkoadjunktstjänster
m. fl. från Ce 24 till Ce 25 medför således behov av ändringar i 17 § 1 mom.,
18 §, 25 § I, 26 § 1 mom. och 27 § 1 mom. reglementet ävensom i den vid
reglementet fogade placeringstabellen.

III. Beredskapsersättning i vissa fall.

Enligt 37 § 1 mom. statens allmänna avlöningsreglemente utgår enligt
bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj :t med stöd av riksdagens beslut,
avlöningsförstärkningar och befattningsarvoden m. in. Dylika bestämmelser
har meddelats i tilläggsbestämmelserna till avlöningsreglementet. Enligt
bilaga D, avd. II B, till dessa bestämmelser utgår i vissa angivna fall
särskild ersättning för vecka räknat till befattningshavare vid statens järnvägar,
statens vattenfallsverk och försvarets fabriksverk vid fullgörande av
s. k. beredskapstjänst. Enligt avd. III D i nyssnämnda bilaga utgår liknande
beredskapsersättningar till tjänstemän vid försvaret i övrigt i vissa fall.

Beträffande grunderna för beredskapsersättningarnas bestämmande får
jag hänvisa till de redogörelser härför, som lämnats i propositionerna 1951:
190 (sid. 8—10) och 1952:204 (sid. 52—54).

I skrivelse den 16 maj 1952 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen gjort
framställning i fråga om ersättning till slussmästaren och förste reparatören
vid Södertälje kanalverk eller till den tjänsteman, som i deras ställe må
förordnas, för viss beredskapstjänst i hemmet m. m. Beredskapstjänsten
innebär, att vederbörande på fritid skall vara anträffbar och kunna, efter
kallelse, inställa sig till tjänstgöring på kanalområdet inom viss kortare tid.

Kungl. Maj :t har i anledning härav, sedan statens lönenämnd yttrat sig
i ärendet, med stöd av riksdagens i skrivelse 1948: 351 givna bemyndigande
genom beslut den 10 oktober 1952 medgivit, att omförmälda tjänstemän må,
räknat från och med den 1 januari 1952, enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
bestämmande, tillerkännas ersättning för ifrågavarande beredskapstjänstgöring
med högst 47 kronor per vecka enligt grunder motsvarande
dem, som i likartade fall gäller i fråga om ersättning till vissa tjänstemän,
som bestrider beredskapstjänst eller tjänstgör såsom vakthavande vid vatlenfallsverkets
kraftstationer och understationer.

Sagda beslut torde nu böra underställas riksdagens prövning.

I skrivelse den 17 mars 1953 har järnvägsstyrelsen hemställt, att beredskapsersättning
med högst 35 kronor per vecka enligt styrelsens bestämmande,
räknat fr. o. m. den 1 mars 1953, måtte få utgå till föreståndare för
banmästaravdelning, som ålägges anmälningsplikt och som i anslutning
härtill skall vara beredd att inom en halv timme efter erhållet varsel inträda
i tjänstgöring. Dylik ersättning skulle, efter en av styrelsen fr. o. in.
förenämnda 1 mars genomförd omorganisation av passningstjänsten å banmästaravdelningarna,
kunna utgå till vissa avdelningsföreståndare, vilka
alternerande svarar för sagda tjänst inom större områden.

Ifrågavarande passningstjänst torde vara att jämställa med vissa slag av

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

beredskapstjänst, för vilka ersättning enligt riksdagens medgivande redan
utbetales. Med hänsyn härtill finner jag mig kunna biträda järnvägsstyrelsens
förslag om införande av en beredskapsersättning. Det föreslagna högstbeloppet
per vecka synes mig jämväl kunna godtagas. Jag föreslår därför,
att, om riksdagen icke har något att erinra däremot, beredskapsersättning
enligt järnvägsstyrelsens förslag må utgå fr. o. m. den 1 mars 1953.

Hemställan.

Vad jag i det föregående under I och II förordat bör i princip träda i kraft
den 1 juli 1953. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda de övergångsbestämmelser,
som kan befinnas erforderliga.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att

A. bemyndiga Kungl. Maj :t att

1) vidtaga ändringar i statens allmänna avlöningsreglemente
den 30 juni 1948 (nr 436) i huvudsaklig överensstämmelse
med det såsom bilaga vid statsrådsprotokollet i ärendet
fogade författningsförslaget,

2) vidtaga ändringar i avlöningsreglementet för folkskolan
den 30 juni 1948 (nr 437), avlöningsreglementet för kyrkomusiker
den 9 juni 1950 (nr 385), avlöningsreglementet
för övningslärare den 9 juni 1950 (nr 386), prästlönereglementet
den 29 juni 1951 (nr 577) samt avlöningsreglementet
för statsunderstödda folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter
m. m. den 27 augusti 1951 (nr 615) i huvudsaklig
överensstämmelse med vad i det föregående under
II förordats,

3) utfärda bestämmelser om ersättning för flyttningskostnad
åt vissa statens tjänstemän m. fl.,

4) utfärda de övergångsbestämmelser, som kan bli erforderliga
i anledning av förenämnda förslag,

5) meddela bestämmelser angående beredskapsersättning
till viss personal vid statens järnvägar i huvudsaklig överensstämmelse
med vad i det föregående under III har anförts.

B. godkänna av Kungl. Maj:t meddelat beslut angående
ersättning för beredskapstjänstgöring till vissa tjänstemän
vid Södertälje kanalverk.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Ingvar Rörs.

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

21

Bilaga.

Förslag

till

kungörelse om ändring i statens allmänna avlöningsreglemente
den 30 juni 1948 (nr 436).

Härigenom förordnas, att följande författningsrum i statens allmänna avlöningsreglemente
den 30 juni 19481 skola erhålla ändrad lydelse på sätt
nedan angives, nämligen dels de allmänna bestämmelserna i 1 § 1 mom., 3 §
5 mom. och 33 § 3 mom., dels de särskilda bestämmelserna i 4, 13, 15, 19,
25, 28, 29, 31 och 33 §§, 35 § 2 och 3 mom. samt 39 och 41 §§.

1 §•

Reglementets tillämpningsområde m. m.

1 mom. Detta reglemente —--i Uppsala;

f) rektorer och lärare vid statsunderstödda skolor för bildbara sinnesslöa
eller epileptiker och med sådana skolor samorganiserade arbetshem (sinnesslöskolorna,
epileptikerskolorna), med undantag av lärare i annat ämne
än kunskapsämne eller kvinnlig slöjd; samt

g) tjänstemän vid---riksdagens beslut.

3 §•

För reglementets tillämpning grundläggande bestämmelser.

5 mom. Vid jämförelse mellan olika tjänster skall, där ej annat följer av
bestämmelser meddelade av Kungl. Maj:t, den tjänst anses högst, för vilken
månadslönen enligt 3 § statens löneplansförordning är högst. Hänsyn skall
härvid tagas, inom lönegrad, som omfattar flera löneklasser, till den högsta
löneklassen och inom löneklass, som upptager flera lönebelopp, till det högsta
av dessa.

Vid här---Ca 21.

4 §•

Tjänsters Inrättande och lönegradsplacerlng.

B. Särskilda bestämmelser.

Försvaret.

Sammanlagda antalet icke-ordinarie furirsbeställningar respektive beställningar
för fältflygare på aktiv stat i lönegraderna Mg 10, Me 10 och Me 11
bestämmes av Kungl. Maj :t med stöd av riksdagens beslut. Sådan innehavare
av furirsbeställning eller beställning för fältflygare, som ej uppnått 20 års ålder,
skall vara placerad i lönegraden Mg 10. Annan innehavare av icke -

1 Senaste lydelse, se beträffande de allmänna bestämmelserna i 1 § 1 mom. samt de särskilda
bestämmelserna i 4, 13 och 19 §§, 35 § 3 mom., 39 och 41 §§ 1952:454; beträffande de
särskilda bestämmelserna i 25 § 1951: 492; beträffande de allmänna bestämmelserna i 3 § 5 mom.
och 33 § 3 mom. samt de särskilda bestämmelserna i 28, 29 och 31 §§ 1952: 740 ävensom beträffande
de särskilda bestämmelserna i 33 § och 35 § 2 mom. 1952:454 och 740.

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

ordinarie furirsbeställning eller beställning för fältflygare av 2. graden
skall vara placerad i lönegraden Me 10 till och med det kalenderkvartal,
då han under tre år innehaft furirsbeställning respektive nämnd beställning
för fältflygare på aktiv stat eller enligt av Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser
kan räkna minst sex års anställning såsom manskap, och i lönegraden
Me It för tiden därefter.

Extra ordinarie---meddelade bestämmelser.

Andra icke-ordinarie--— riksdagens beslut.

Antalet anställningshavare---Kungl. Maj:t.

Bank- och fondinspektionen. Sparbanksinspektionen.

Universiteten och vissa högskolor.

Läroverk m. fl. läroanstalter.

Hushållningssällskapen. Skogsvårdsstyrelserna.

Statens affärsdrivande verk.

13 §.

Ordinarie tjänstemäns förflyttningsskyldighet.

B. Särskilda bestämmelser.

Försvaret.

Universiteten och vissa högskolor.

Läroverk m. fl. läroanstalter.

Ordinarie lärare vid högre kommunal skola samt rektor eller lärare vid sinnesslöskola
eller epileptikerskola är pliktig att låta förflytta sig till annan
ordinarie tjänst vid statlig eller kommunal läroanstalt, som avses i 3 §
1 mom. tredje stycket, eller till lärartjänst vid folkskoleväsendet, allt då sådant
erfordras vid i vederbörlig ordning beslutad omorganisation av ^den
skolform tjänstemannen tillhör eller för indragning av övertalig lärartjänst
eller då eljest synnerliga skäl därtill äro.

Vid privatläroverk---i Uppsala.

Hushållningssällskapen. Skogsvårdsstyrelserna.

Flyinge hingstdepå och stuteri. Strömsholms hingstdepå.

Länsstyrelserna.

15 §.

Icke-ordinarie tjänstemans entledigande.

B. Särskilda bestämmelser.

Försvaret.

Oavsett vad i 1 mom. sägs skall furirsbeställning samt beställning för
fältflygare av 2. graden, vilken tillträtts före utgången av första kontraktsperiod
för anställning såsom manskap, innehavas intill utgången av nämn -

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

23

da period, så framt ej avgång dessförinnan raedgives i enlighet med bestämmelser
meddelade av Kungl. Maj :t.

Läroverk m. fl. läroanstalter.

19 §.

Avlöningsförmåner av olika slag. Sammanträffande av förmåner.
B. Särskilda bestämmelser.

Försvaret.

Universiteten och vissa högskolor.

Läroverk m. fl. läroanstalter.

1. Innehavare av —--sådant avdrag.

2. Vad i 5 mom. sägs skall äga motsvarande tillämpning, då rektor eller
lärare vid högre kommunal skola eller privatläroverk, rektor eller ämneslärare
vid fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala eller ock rektor eller lärare
vid sinnesslöskola eller epileptikerskola uppbär livränta enligt olycksfallsförsäkringslagen
eller lagen om försäkring för vissa yrkessjukdomar på
grund av arbete i statlig eller kommunal tjänst eller i tjänst hos privat läroanstalt,
som avses i detta reglemente.

Hushållningssällskapen. Skogsvårdsstyrelserna.

Lots- och fyrstaten.

Landsfogdarna. Landsfiskalerna. Poliskåren i Boden.
Statens af färs drivande verk.

25 §.

Lön enligt högre lönekiass än den, vari tjänsteman är placerad.

B. Särskilda bestämmelser.

Fångvårdsanstalterna. Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården.
Statens sinnessjukhus. Statens anstalt för fallandesjuka.

Till den som åtnjuter vikariatslön i anledning av förordnande att uppehålla
överläkartjänst eller vid skola tillhörande barna- och ungdomsvården
tjänst såsom chef, tillika läkare, utgår, så framt tjänstemannen icke kan
beredas fri tjänstebostad, lön enligt den lönekiass, vars nummer med tre enheter
överstiger numret å den lönekiass, vari tjänstemannen under vikariatslöneförordnandet
är placerad, där icke Kungl. Maj :t för särskilt fall
annorlunda förordnar.

28 §.

De fall då löneavdrag skall tillämpas.
B. Särskilda bestämmelser.

Högsta domstolen. Regeringsrätten. Häradsrätterna.

Försvaret.

1. a) Vad under — — — avse försvarsväsendet.

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 194.

I fråga om lön vid tjänstledighet för studier för fortsatt militär utbildning
eller för förvärvande av kompetens till vinnande av civil anställning gälla
för innehavare av beställningar i lönegraderna Mha 1 och 2, Me 10 och 11
samt beställningar för fältflygare i lönegraderna Me 14 och 16 särskilda
av Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser.

b) Vid tjänstledighet---samma kalenderår.

c) Där sådant---av kalenderåret.

2. Vad under III föreskrives beträffande tjänsteman, som är anhållen såsom
misstänkt för brott, skall äga motsvarande tillämpning, då tjänsteman
enligt förmans förordnande jämlikt 30 § militära rättegångslagen tages i
förvarsarrest.

Vad under III sägs om frihetsstraff avser icke arrest. För tid, under vilken
tjänsteman undergår arreststraff, skall han vidkännas A-avdrag. Huru
med belopp, som innehållits i anledning av arreststraff, skall förfaras i fall,
då tjänsteman varder i målet slutligen dömd till arrest på kortare tid eller
till annat straff eller påföljd eller ock befriad från ansvar, stadgas i lagen
om disciplinstraff för krigsmän.

Kon junkturinstitutet.

Läroverk m. fl. läroanstalter. Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården.

1. a) I stället----visst ämne.

I nästföregående — ---samma ordningsnummer.

b) Vid tjänstledighet, som avses under I, punkt 6 b), skall i stället för
vad där stadgas gälla, att A-avdrag tillämpas för sådan till grupp 3 hörande
tjänsteman, som har mer än 45 dagars årlig ferietid eller åtnjuter läsårsdaglön.
Den i nämnda punkt för grupp 2 angivna tid av högst 180 dagar, varunder
lön med B-avdrag må utgå, beräknas för den, som åtnjuter läsårsdaglön,
för ett och samma läsår eller, vid sjukledighet såväl vid slutet av ett
läsår som vid början av det närmast följande, för anställningstid vilken
bortsett från tiden mellan läsåren fortgått i en följd.

Vid tjänstledighet, som avses i nästföregående stycke, skall sådan rektor
i lönegrupp I eller II vid sinnesslöskola eller epileptikerskola, som är hänförd
till avdragsgrupp 3, till och med det redovisningsår, varunder han fyller
39 år, äga åtnjuta oavkortad lön under högst 10 dagar av ett och samma
redovisningsår.

c) Vad under — — ■— samma redovisningsår.

2. I den--— under ferietiden.

Vad i —----är terminsindelad.

3. Lärare eller — -— —- eller avkortad.

Inställes, inskränkes--— annorlunda föreskriver.

Konsthögskolan. Musikaliska akademien med musikhögskolan. Universiteten
och vissa högskolor. Farmacevtiska institutet. Gymnastiska centralinstitutet.
Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut. Statens anstalt
för fallandesjuka.

Provinsialläkarstaten. Ve t er inärs tat en.

Lots- och fyrstaten.

Länsstyrelserna.

Statens affärsdrivande verk.

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 194.

29 §.

Semester och däremot svarande annan ledighet.

B. Särskilda bestämmelser.

Högsta domstolen. Regeringsrätten. Nedre justitierevisionen. Hovrätterna.
Kammarrätten.

Utrikesdepartementet. Beskickningar och konsulat.

Försvaret.

Karolinska sjukhuset. Serafimerlasarettet. Statens sinnessjukhus. Statens
anstalt för fallandesjuka. Statens alkoholistanstalt å Venngarn.

Läroverk m. fl. läroanstalter. Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården.

1. I stället---och ämneslärare.

De allmänna---sådan lärare.

2. Årssemestern skall för rektor i lönegrupp I eller II vid sinnesslöskola
eller epileptikerskola omfatta 35 dagar.

3. För till---35 dagar.

Konsthögskolan. Musikaliska akademien med musikhögskolan. Universiteten
och vissa högskolor. Farmacevtiska institutet. Gymnastiska centralinstitutet.
Alnarps lantbruks-, mejeri- och trådgårdsinstitut.

I stället för semester enligt de allmänna bestämmelserna äga ordinarie
lärare vid här avsedda verk åtnjuta ferier på tider, som i vederbörande stadgor
och reglementen föreskrivas. Vad nu sagts skall likväl icke avse föreståndaren
för det till konsthögskolan hörande institutet för materialkunskap,
tillika lärare i materialkunskap samt chefen för rasbiologiska institutet,
tillika professor i rasbiologi.

Extra ordinarie---ordinarie lärare.

Socialinstitutet i Stockholm.

Provinsialläkarstaten. Veterinärstaten.

Lots- och fyrstaten.

Länsstyrelserna.

31 §.

Vlkarlatsersflltning m. m.
B. Särskilda bestämmelser.

Hovrätterna. Häradsrätterna.

Fångvårdsanstalterna. Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården.
Statens sinnessjukhus. Statens anstalt för fallandesjuka.

För den, som innehar eller uppehåller över läkartjänst eller vid skola tillhörande
barna- och ungdomsvården tjänst såsom chef, tillika läkare, skall
beträffande vikariatsersättning gälla vad Kungl. Maj :t därom förordnar.

Försvaret.

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

Läroverk m. fl. läroanstalter.

1. Vid beräkning---25 lönegraden.

Extra ordinarie---sådan läroanstalt.

2. Då rektor uppehåller ledamotstjänst i centralt ämbetsverk, varunder
här avsedd läroanstalt lyder, eller då rektor vid sjöbefälsskola uppehåller
tjänst såsom överinspektör i kommerskollegium, utgår vikariatsersättning
med 2 kronor 50 öre för dag eller det högre belopp, som må följa av de allmänna
bestämmelserna.

3. Då lärare —--meddelade bestämmelser.

Lärare, vilken---innehaft tjänsten.

För lärare, som uppehåller rektorstjänst vid sinnesslöskola eller epileptikerskola,
skall vikariatsersättningen utgöra 2 kronor för dag eller det
högre belopp, som må följa av de allmänna bestämmelserna.

Provinsialläkarstaten. Veterinärstaten.

1. För förste — ---allmänna bestämmelserna.

2. Vikariatsersättningen för provinsialläkare, som uppehåller tjänst som
törste provinsialläkare, eller för distriktsveterinär, som uppehåller tjänst
som länsveterinär, bestämmes av vederbörande myndighet, med iakttagande
att ersättningen må uppgå till högst 15 kronor för dag.

3. Det ankommer — ■—- — 10 § 3 mom. förmäles.

Statens af färsdrivande verk.

33 §.

Särskilda ersättningar.

A. Allmänna bestämmelser.

3 mom. Ordinarie eller extra ordinarie tjänsteman samt innehavare av beställning
med lönegradsbeteckningen Mha äger, i förekommande fall utan
hinder av bestämmelserna i 18 § 2 och 3 mom., vid flyttning inom riket åtnjuta
ersättning för flyttningskostnad enligt av Kungl. Maj:t fastställda
grunder under förutsättning

a) att flyttningen är föranledd av beslut, som för tjänstemannen medför
ändring av stationeringsort eller innebär åläggande för honom att byta bostad,

b) att det under a) omförmälda beslutet innebär, att tjänstemannen skall
tillträda högre tjänst, som avses i reglementet, utan att fråga är om befordran
inom reglerad befordringsgång eller till- eller frånträda förordnande å
högre sådan tjänst, som nyss nämnts, eller ock att beslutet tillkommit utan
att tjänstemannen uttryckt önskan angående omstationeringen eller bostadsbyten
samt

c) att vederbörande även efter omstationeringen eller bostadsbytet är ordinarie
eller extra ordinarie tjänsteman eller innehar beställning med lönegradsbeteckningen
Mha.

Annan tjänsteman än sådan, som avses i första stycket, äger vid resa med
anledning av flyttning inom riket åtnjuta resekostnadsersättning och traktamente
med tillämpning av bestämmelserna i allmänna resereglementet,
därest de i nämnda stycke under a) och b) angivna villkoren äro uppfyllda.

Kungl. Maj:t eller myndighet, som Kungl. Maj:t därtill bemyndigar, äger
medgiva, att ersättning för flyttningskostnad må utgå till annan tjänsteman
eller under andra förutsättningar än ovan sagts.

I fråga om ersättning för flyttningskostnad vid flyttning till eller från
ort utom riket gäller vad därom särskilt stadgas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

27

B. Särskilda bestämmelser.

Utrikesdepartementet. Beskickningar och konsulat. Försvarsattachéer och
biträdande försvarsattachéer.

1. Tjänsteman vid--— finnas lämpliga.

2. Kabinettssekreteraren i ----för år.

3. a) Tjänstemän vid---särskilt angives.

Ortstillägg utgår--— och attaché.

Barnbidrag utgår —--inom utrikesförvaltningen.

Utomeuropeiskt tillägg —--år, nämligen:

1 500 kronor, såvitt angår kanslist vid utrikesförvaltningen, vars lönegrad
har någon av beteckningarna Ca och Ce samt något av lönegradsnumren 17,
19 och 21,

3 000 kronor, såvitt angår dels tjänsteman vid utrikesförvaltningen, vars
lönegrad har någon av beteckningarna Ca och Ce samt lönegradsnumret 25,
dels ock biträdande försvarsattaché, vilken innehar löjtnantsbeställning,

5 000 kronor---såsom löjtnant.

Chargé d’affairestillägg utgår till tjänsteman vid utrikesförvaltningen,
vars lönegrad har någon av beteckningarna Ca och Ce samt något av lönegradsnumren
25, 29 och 37, därest han förordnats att i egenskap av chargé
d’affaires förestå beskickning å ort, där sändebud icke är stadigvarande
placerat, med 2 000 kronor för år.

Bidrag för--- 6 000 kronor.

Ersättning för hållande av bil--- 500 kronor.

Ersättning för bilresor —---stationering utomlands.

Förflyttningsbidrag utgår till beskickningssekreterare, andre sekreterare
och vice konsul i lönegrad Ca eller Ce 25 samt till tjänsteman vid utrikesförvaltningen,
vars lönegrad antingen har någon av beteckningarna Ca och
Ce samt något av lönegradsnumren 29 och 37 eller ock har någon av beteckningarna
Co och Cs samt något av lönegradsnumren 15, 17 och 19, samt till
försvarsattaché och biträdande försvarsattaché, allt under förutsättning
att tjänstemannen för att tillträda honom meddelat förordnande att tjänstgöra
utomlands eller för att med frånträdande av sådant förordnande tjänstgöra
inom riket nödgas flytta från ort till annan, med ett belopp, som motsvarar
lön ävensom i förekommande fall ortstillägg, barnbidrag, utomeuropeiskt
tillägg och chargé d’affairestillägg under en månad vid den befattning,
som tillträdes, dock högst 3 500 kronor. Förflyttningsbidrag utgår
även till attaché, som är familjeförsörjare, så framt han förklarats slutligt
antagen för fortsatt tjänstgöring inom utrikesförvaltningen.

Språktillågg utgår till kanslist vid utrikesförvaltningen, vars lönegrad har
någon av beteckningarna Ca och Ce samt något av lönegradsnumren 17, 19
och 21, med 1 000 kronor för år, under förutsättning att tjänsten med hänsyn
till språkförhållandena i det land, där han är stationerad, påkallar användande
i större utsträckning av annat språk än de skandinaviska, engelska,
franska eller tyska språken, att tjänstemannen visar sig besitta god färdighet
i det ifrågavarande språket samt att Kungl. Maj :t, på framställning av
chefen för vederbörande beskickning, prövar skäligt, att sådant tillägg må
utgå.

b) Ortstillägg, barnbidrag---utom verksamhetsområdet.

c) I fråga-----förhöjda tilläggsförmåner.

Vid tillämpningen-----egen tjänst.

Försvaret.

1. I stället---flera ledighetsperioder.

Bestämmelserna i----sagda löneklass.

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 194.

2. Till sådan tjänsteman i högst lönegraden Ma eller Me 14 vid flottan
eller flygvapnet, som under sjötjänstgöring omhänderhar annan uppbörd
än penninguppbörd, utgår särskild ersättning med 50 öre för dag.

3. Cheferna för----år räknat.

Under sjötjänstgöring---Kungl. Maj :t.

4. Vid tillträdande----75 kronor.

I fråga----särskilt stadgas.

Läroverk m. fl. läroanstalter. Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården.

Ersättning enligt allmänna resereglementet må ej, med mindre Kungl.
Maj :t för visst fall därom förordnar, utgå till lärare i anledning av att han
tillika helt eller delvis uppehåller lärarbefattning vid annan här avsedd läroanstalt.

Folkskolinspektionen.

Lantbruksattachéerna.

Flyinge hingstdepå och stuteri. Strömsholms hingstdepå.

Provinsialläkar staten.

Länsstyrelserna.

Statens af får sdrivande verk.

35 §.

Lönetillägg vid vissa slag av tjänstgöring.

2 mom. Sjötillägg m. m.

Försvaret.

1. Beställningshavare äger —--Kungl. Maj :t.

1

2

3

4

5

Sjötillägg för dag vid tjänstgöring

Beställningshavare tillhörande

å annat fartyg än
undervattensbåt

å undervattensbåt

lönegrad (tjänstbarhetsklass)

beställnings-havare i
allmänhet,
kronor

vissa

yrkesmän,

kronor

beställnings-havare i
allmänhet,
kronor

vissa

yrkesmän,

kronor

Militära beställningshavare.

Me, Mg JO och 11................

2:50

2:75

6:25

6:50

Ma, Me 14.......................

3: —

3: 25

7: 50

7: 75

> » 16.......................

3:50

4: —

8:75

9:25

Civilmililära beställningshavare.

Anm. De i kolumnerna 3 och 5 i tabellen för vissa yrkesmän angivna beloppen skola tillämpas,
i fråga om lönegraderna Mha 2, Mg 10, Me 10 och It samt Ma och Me 14: för hovmästare,
kock, eldare, torpedhantverkare eller telehantverkare; samt
i fråga--— kommenderad radiomästare.

Kungl. Maj.ts proposition nr 194.

29

I förestående tabell---i undervattensläge.

Härutöver skall---b) sagts.

Vad ovan----beteckningen Md.

2. I fråga--— klass sjöman.

3. Sjötillägg utgår----eller elevtillägg.

4. Erforderliga föreskrifter-----vederbörande myndighet.

5. I fråga----därom förordnar.

6. Angående ersättning —---därom förordnar.

Tullverket.

Lots- och fyrstaten.

Statens affärsdrivande verk.

3 mom. FlygtiUägg m. m.

Försvaret.

1. Beställningshavare, som —---— månad räknat:

Flygtillägg i befattning såsom

Beställningshavare,

flyg-

förare,

fiyg-

spanare,

prov-

flygare,

kontrollflygare

flyg-

färd-

meteo-

rolog,

tillhörande lönegrad

flyg-

förare,

övriga,

signa-

list,

meka-

niker,

kronor

kronor

kronor

kronor

kronor

kronor

kronor

kronor

Mha 1 och 2, Me,
Mg 10 och 11, Ma,
Me 14.............

270

480

270

240

Ma, Me 16, Ma 19
(fanjunkare) ......

1

i

330

330

480

—

—

330

300

—

2. Flygtjänstgöring skall — —- — för flygvapnet.

3. Flygförare, som---månad räknat.

4. Elevtillägg utgår---till flygspanare.

5. Flygtillägg, flyglärartillägg---intet tillägg.

6. Har beställningshavare---ett år.

Beställningshavare, som---ett år.

7. Därest beställningshavare---fortsatt flygtjänstgöring.

8. Beställningshavare, vilken---Kungl. Maj :t.

9. Beställningshavare, som---följande belopp:

Därest militär----2 år.

10. För beställningshavare--— beteckningen Ma.

11. Erforderliga föreskrifter---vederbörande myndighet.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. Rikets allmänna kartverk.

Angående flygtraktamente till tjänsteman vid Sveriges meteorologiska
institut, vilken deltager i meteorologiska observationsflygningar, samt lönetillägg
till tjänsteman, vilken tjänstgör vid rikets allmänna kartverks flygfotografering,
gäller vad Kungl. Maj :t därom förordnar.

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

39 §.

Tjänstedräkt och tjänstetecken ni. m.

B. Särskilda bestämmelser.

Försvaret.

1. För militära---nedan sägs.

2. Innehavare av —--centrala förvaltningsmyndighet.

I vad —---Kungl. Maj :t.

3. Beställningshavare tillhörande någon av lönegraderna Ma, Me och Mg
10 samt Ma och Me 11, fältflggare tillhörande någon av lönegraderna Me 14
och Me 16 ävensom hjälptekniker vid flygvapnet må såsom lån erhålla beklädnad
och övrig för tjänsten erforderlig utrustning. I den mån fråga icke
är om persedlar, vilka enligt punkt 4 a) här nedan må utan ersättning utlånas
till ordinarie beställningshavare, skall vederbörande härför månadsvis
i efterskott erlägga ersättning med belopp, som fastställes av Kungl. Maj :t
eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, av vederbörande centrala förvaltningsmyndighet.
Ersättningen skall i fråga om uniformspersedlar motsvara
hälften av statsverkets beräknade självkostnad och beträffande övriga persedlar
hela självkostnaden.

4. a) Annan beställningshavare---hörande utrustning.

I övrigt-----viss tid.

b) Sådan under---uppburit ekiperingshjälp.

c) För underhåll---prövas skäligt.

Rätt till---centrala förvaltningsmyndighet.

Läroverk m. fl. läroanstalter.

Hushållningssällskapen. Skogsvårdsstyrelserna.

Länsstyrelserna.

41 §.

Grundläggande bestämmelser om sjukvård.
B. Särskilda bestämmelser.

Högsta domstolen. Regeringsrätten.

Försvaret.

1. För innehavare------stycket sägs.

2. För innehavare av beställning med lönegradsbeteckningen Mha och för
beställningshavare i lönegraden Mg 10, Me 10 eller Me 11 samt för fältflygare
i lönegraden Me 14 eller Me 16 må rätten till fri sjukvård, om beställningshavaren
vid anställningens upphörande är i behov därav, bibehållas så länge
sjukdomen kvarstår, dock högst ett år efter anställningens upphörande.

3. Angående rätt--- — särskilt stadgas.

Universiteten och vissa högskolor.

Läroverk m. fl. läroanstalter.

Vid de--— följande gälla.

Rektor vid högre kommunal skola, privatläroverk eller fackskolan för huslig
ekonomi i Uppsala, vid någon av nämnda läroanstalter anställd lärare,
som tillhör avdragsgrupp 2 eller 3, samt rektor, ordinarie lärare eller extra
ordinarie lärare vid sinnesslöskola eller epileptikerskola erhåller av stats -

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

medel ersättning för kostnad för läkarvård jämte läkemedel samt vid skada
till följd av olycksfall i tjänsten, som medfört förlust eller nedsättning av
arbetsförmågan, jämväl andra till arbetsförmågans höjande eller eljest till
lindrande av menliga följder av olycksfallet nödiga hjälpmedel, allt i den
omfattning och under de villkor, som i 1 mom. andra stycket, 2 och 3 mom.
och i övrigt i detta kapitel stadgas eller av Kungl. Maj :t för särskilt fall
bestämmas; dock endast i den mån sagda förmåner icke utgå enligt olycksfallsförsäkringslagens
bestämmelser samt med iakttagande jämväl av vad
här nedan särskilt stadgas.

Vid bestämmande---läkemedel mottagits.

Från det---av statsmedel.

Beslut om —--av skolöverstyrelsen.

Hushållningssällskapen. Skogsvårässtyrelserna.

Länsstyrelserna.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1953.

587829

Stockholm 1953. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag