Kungl. Maj:ts proposition nr 170.
1
Nr 170.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående bidrag till
Ericastiftelsen för budgetåret 1958/54, m. m.; given
Stockholms slott den 20 mars 1953.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF.
Ivar Persson.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet injör Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
20 mars 1953.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson,
Andersson, Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson,
Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam.
Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen
anför chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson, följande.
I årets statsverksproposition, bilagan åttonde huvudtiteln, har Kungl.
Maj:t under punkten 225 föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild
proposition i ämnet, för budgetåret 1953/54 beräkna till Bidrag till Ericastiftelsen
ett anslag av 100 000 kronor. Sedan beredningen av denna anslagsfråga
numera avslutats, anhåller jag att få ånyo anmäla densamma.
Samtidigt torde jag få anmäla uppkomna frågor om förbättrat statsbidrag
till stiftelsen Västerbottens läns arbetsstugor och om anslag till engångsanskaffning
av utrustning vid nomadskolan i Jokkmokk samt viss fråga
rörande personalförteckningen för folkskoleseminarierna.
1 — Bihan g till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 170.
2
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 170.
1. Bidrag till Ericastiftelsen.
Statsbidraget till Ericastiftelsen, som utgått från särskilt riksstatsanslag
alltsedan år 1938, avser stiftelsens läkepedagogiska institut, som omfattar
tre avdelningar, nämligen en avdelning för psykisk hälsovård bland barn
och ungdom, grundad 1934, en rådgivningsbyrå, grundad 1936, och ett
läkepedagogiskt seminarium, grundat 1937. Anslaget till Ericastiftelsen
utgick under budgetåren 1947/1951 med 35 000 kronor per år. För verksamheten
under budgetåret 1951/52 beviljade riksdagen statligt bidrag
med sammanlagt 73 000 kronor. För verksamheten under innevarande
budgetår utgör statsbidraget 80 000 kronor. (Se 1952 års statsverksproposition,
bil. åttonde huvudtiteln, sid. 298—300.) Statens bidrag har ursprungligen
motiverats främst av intresset att understödja det läkepedagogiska
seminariet. Stiftelsen åtnjuter också bidrag av Stockholms stad.
I förra årets statsverksproposition omtalade jag vid anmälan av frågan
om Ericastiftelsens anslagsbehov för budgetåret 1952/53, att en undersökning
igångsatts rörande stiftelsens ekonomiska ställning och förutsättningarna
för dess fortbestånd. Jag hade under hand erfarit, att denna undersökning
— som verkställdes av två utredningsmän, den ena tillkallad av
min företrädare i ämbetet och den andra tillkallad av vederbörande borgarråd
i Stockholms stad — skulle vara i det närmaste färdig. Ett ställningstagande
till undersökningens resultat och till utredningsmännens förslag
måste emellertid antagas bliva avgörande för statens engagemang
gentemot stiftelsen under en längre tid. Jag var icke beredd att då träffa
ett dylikt avgörande utan föreslog ett bidrag så avvägt, att det kunde
beräknas i huvudsak motsvara kostnaderna för seminariet.
Den ifrågavarande utredningen har av olika skäl blivit försenad. Den
blir färdig under nu innevarande månad. Utredningsförslaget måste bli
föremål för sedvanlig remissbehandling och förhandlingar måste upptagas
med Stockholms stad. Med hänsyn härtill finner jag mig böra lägga i huvudsak
samma synpunkter på frågan om anslagstilldelningen för nästa budgetår,
som jag gjorde i förra årets proposition beträffande anslaget för innevarande
budgetår.
Ericastiftelsen har i en skrivelse angående anslagsbehovet under budgetåret
1953/54 anmält, att den uppskattade sitt behov av anslag från
staten och Stockholms stad under nämnda budgetår till 246 000 kronor
men att den icke — i avvaktan på resultatet av den pågående utredningen
— ansåge sig kunna ingå på frågan om hur detta anslagsbelopp borde fördelas
mellan staten och staden. Stiftelsen har i sin framställning också diskuterat
frågan om personalbehovet och om löneställningen för den hos
Kungl. Maj:ts proposition nr 170. 3
stiftelsen anställda personalen samt framlagt vissa förslag i dessa hänseenden.
Av förut nämnda skäl framlägger jag nu icke något förslag om nya grunder
för beräknande av statens bidrag till Ericastiftelsen. Med utgångspunkt
i den förra året angivna grunden för nämnda bidrags beräknande uppskattar
jag medelsbehovet under förevarande riksstatsanslag för nästa budgetår
till 110 000 kronor. Jag utgår därvid från att personalen icke skall utökas
för närvarande. Beträffande de av stiftelsen framförda lönegradsförslagen
torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att taga ställning därtill i samband
med att Kungl. Maj:t sedermera ställer anslaget till förfogande.
Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit — vilket visserligen innebär en
anslagsminskning med 8 000 kronor men dock utgör en höjning av de per
budgetår beräknade bidragsmedlen med 30 000 kronor i förhållande till
innevarande budgetår — anser jag mig kunna påräkna en väsentlig höjning
även av Stockholms stads bidrag.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att såsom Bidrag till Ericastiftelsen för budgetåret
1953/54 anvisa ett anslag av 110 000 kronor.
2. Förbättrat statsbidrag till stiftelsen Västerbottens
läns arbetsstugor.
Under skolgång i folk- och fortsättningsskolor måste skolbarnen från
Norrlands glesbygder i betydande omfattning inackorderas. Inackorderingen
sker i skolhem, arbetsstugor och enskilda hem. Skolhem och arbetsstugor
fyller numera samma ändamål. Båda mottager från skola avlägset
boende barn till inackordering under skoltiden och är ordnade som internat.
Tillsynen och organisationen är för båda inrättningarna i huvudsak desamma.
Mellan skolhem och arbetsstugor föreligger dock den skillnaden,
att de förra ledes av skoldistrikten, som även ansvarar för anläggningarnas
drifts- och underhållskostnader, medan motsvarande uppgifter beträffande
arbetsstugorna åvilar enskilda stiftelser. Två dylika stiftelser finnes, nämligen
stiftelsen Norrbottens läns arbetsstugor och stiftelsen Västerbottens
läns arbetsstugor. Till avlönande av föreståndarinnor, biträdande föreståndarinnor
och vikarier för dylika befattningshavare samt till barnens inackordering
lämnar staten samma bidrag till arbetsstugor som till de kommunala
skolhemmen. I förstnämnda hänseende gäller kungörelsen 1948: 208
angående statsbidrag till avlönande av folk- och småskollärare m. m. och
i sistnämnda hänseende kungörelsen 1943: 538 angående statsbidrag för
inackordering av skolbarn i skolhem, arbetsstugor eller enskilda hem, allt
i tillämpliga delar.
4
Kungl. May.ts proposition nr 170.
Genom beslut den 14 mars 1952 uppdrog Kungl. Maj:t åt skolöverstyrelsen
att verkställa utredning angående ifrågavarande arbetsstugors fortsatta
upprätthållande och därmed sammanhängande spörsmål. Sedan överstyrelsen
uppdragit åt folkskolinspektören S. Hedby att biträda med utredning
av frågan, har Hedby till överstyrelsen överlämnat en den 1 december
1952 dagtecknad utredning, vari han föreslår, att den av nämnda
stiftelser bedrivna arbetsstuguverksamheten nedlägges samt att befintliga
arbetsstugor med visst undantag övertages av vederbörande skoldistrikt
från och med den 1 juli 1953 för användning som skolhem. Till bestridandet
av de ersättningar, som skoldistrikten enligt förslaget skulle ha att utge
till stiftelserna för övertagande av arbetsstugubyggnaderna, skulle utgå
statsbidrag med i genomsnitt 85 procent. Kostnaderna för statsverket skulle
uppgå till i runt tal 985 000 kronor. I skrivelse den 9 december 1952 har
skolöverstyrelsen helt anslutit sig till Hedbys förslag.
Med den föreslagna kommunaliseringen sammanhänger även frågorna om
den framtida dispositionen av stiftelsernas fonder liksom frågan om stiftelsernas
framtida uppgifter överhuvud. Angående nämnda frågor har stiftelserna
hos Kungl. Maj:t gjort särskild framställning.
Jag är icke beredd att nu taga ställning till förslaget om kommunalisering
av arbetsstugorna och därmed sammanhängande frågor, helst som remissbehandlingen
av dessa ärenden icke avslutats förrän i slutet av februari 1953.
Stiftelserna torde därför få förutsättas komma att fortsätta sin arbetsstuguverksamhet
även under nästa läsår. Av den föreliggande utredningen vill
det synas, som om de ekonomiska förhållandena vid stiftelsen Norrbottens
läns arbetsstugor vore relativt goda, medan däremot stiftelsen Västerbottens
läns arbetsstugor kämpar med stora ekonomiska svårigheter. För att
sistnämnda stiftelse skall kunna fortsätta sin verksamhet även under nästa
läsår kan det därför eventuellt bli nödvändigt, att den för samma tid sättes
i ett bättre statsbidragsläge. Det synes emellertid ej lämpligt att förbättringen
göres i fråga om statsbidraget till avlönande av befattningshavare,
enär detta statsbidrag utgår efter samma grunder som statsbidraget till
avlönande av folk- och småskollärare. Den erforderliga förbättringen synes
lämpligare kunna ernås i fråga om statsbidraget till inackordering, vilket
enligt den gällande statsbidragskungörelsen utgör 80 procent av ett av
Kungl. Maj:t fastställt dagbelopp för inackorderingskostnaden. Jag förordar
därför, att Kungl. Maj:t åt sig utverkar bemyndigande av riksdagen
att — om så befinnes erforderligt — för nästa budgetår medgiva statsbidrag
enligt förmånligare grunder än de nu gällande för inackordering av skolbarn
i stiftelsen Västerbottens läns arbetsstugor. Denna statsbidragsförbättring
skulle komma att belasta förslagsanslaget till Folkskolor m. m.: Bidrag
till inackordering av skolbarn i skolhem, arbetsstugor eller enskilda hem.
Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 170.
att medgiva, att för budgetåret 1953/54 statsbidrag för
inackordering av skolbarn i arbetsstugor, tillhörande stiftelsen
Västerbottens läns arbetsstugor, må enligt Kungl.
Maj:ts närmare bestämmande utgå enligt förmånligare
grunder än de nu gällande.
3. Nomadskolor: Engångsanskaffning av utrustning
vid nomadskolan i Jokkmokk.
Till vissa byggnadsarbeten vid nomadskolan i Jokkmokk har för budgetåren
1950/51 och 1952/53 anvisats investeringsanslag om sammanlagt
362 000 kronor. Byggnadsarbetena avser i huvudsak utvidgning av skolhusoch
skolhemslokalerna samt uppförande av ett lärarbostadshus.
Till skolöverstyrelsen har nomadskolinspektören anmält, att, då skolhusoch
skolhemsbyggnaderna blir färdiga, ett belopp av 23 090 kronor enligt
specificerad kostnadsberäkning erfordras för utrustning av de utvidgade
lokalerna med möbler och dylikt. Inspektören har föreslagit, att den i omkostnadsstaten
för nomadskolorna (statsliggaren s. 656) under anslagsposten
till övriga utgifter upptagna delposten till anskaffande av viss utrustning
måtte få överskridas för vart och ett av budgetåren 1952/53 och 1953/54
med hälften av nämnda belopp. Delposten är obetecknad och för innevarande
budgetår uppförd med 10 300 kronor.
I skrivelse den 20 december 1952 hemställer skolöverstyrelsen — som
upplyser att de under nämnda delpost för innevarande budgetår anvisade
medlen redan i det närmaste förbrukats — att för det av nomadskolinspektören
angivna ändamålet delposten 1952/53 måtte få överskridas med
12 000 kronor. Med framställning om resterande belopp bör enligt överstyrelsen
anstå till dess medel under delposten anvisats för nästa budgetår
och överstyrelsen kan överblicka, i vad mån de anvisade medlen kan delvis
användas till förevarande ändamål.
Statskontoret föreslår, att ämbetsverket bemyndigas att från lappfonden
förskottera erforderligt belopp, förslagsvis högst 12 000 kronor, i avvaktan
på att riksdagen i lämpligt sammanhang genom anslag på riksstaten anvisar
medel för ändamålet.
Departementschefen. Den under nomadskolornas omkostnadsanslag upptagna
delposten till anskaffande av viss utrustning är avsedd till utgifter
för löpande utrustningsbehov vid de olika nomadskolorna. Medel för engångsanskaffning
av utrustning till de utvidgade skolhus- och skolhemslokalerna
vid nomadskolan i Jokkmokk har sålunda ej beräknats vid avvägning
av delpostens storlek för innevarande budgetår, 10 300 kronor,
och ej heller i förslaget till omkostnadsstat för nästa budgetår, där del
-
6
Kungl. May.ts proposition nr 170.
posten föreslås uppförd med oförändrat belopp. De utvidgade skolhuslokalerna
vid nomadskolan i Jokkmokk torde bli helt färdigställda omkring den
1 maj 1953 medan de nya skolhemsutrymmena torde bli disponibla vid
budgetårsskiftet. Med hänvisning till vad jag nu anfört, har jag funnit mig
böra föreslå, att det för ifrågavarande engångsanskaffning av utrustning
erforderliga beloppet ställes till förfogande genom särskilt reservationsanslag
å riksstaten för budgetåret 1953/54. Mot den beräknade kostnaden för ändamålet,
i runt tal 23 000 kronor, har jag ingen erinran. Jag hemställer,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Nomadskolor: Engångsanskaffning av utrustning
vid nomadskolan i Jokkmokk för budgetåret 1953/54 under
riksstatens åttonde huvudtitel anvisa ett reservationsanslag
av 23 000 kronor.
4. Viss fråga rörande personalförteckningen för
folkskoleseminarierna.
Vid folkskoleseminarierna är för närvarande inrättade 137 ordinarie och
33 extra ordinarie lektorstjänster. Av de 33 extra ordinarie tjänsterna är
27 fördelade på de provisoriska seminarierna, medan återstående 6 är inrättade
vid fyra av de stadigvarande seminarierna. Extra ordinarie lektorstjänster
inrättades vid folkskoleseminarierna första gången budgetåret
1948/49. Ordinarie lektorstjänst var då placerad i lönegrad Ca 30. Beträffande
löneställningen för extra ordinarie lektorstjänster anslöt sig föredragande
departementschefen i propositionen 1948: 155 (s. 23) till skolöverstyrelsens
av statens lönenämnd biträdda förslag, enligt vilket de extra
ordinarie lektorerna skulle placeras i samma lönegrad som ordinarie lektorer,
alltså i 30 lönegraden. Riksdagen biföll detta Kungl. Maj:ts förslag
(statsutskottets utlåtande 130; riksdagens skrivelse 259).
Lektorer vid folkskoleseminarierna utnämnes av Kungl. Maj:t. Som behörighetsvillkor
beträffande lektorstjänst gäller krav på godkänt disputationsprov.
Till lektorstjänst kan jämväl efter Kungl. Maj:ts behörighetsförklaring
ifrågakomma person med lägre formell kompetens, i allmänhet
licentiatexamen.
Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1952: 107 angående lönegradsplaceringen
för vissa tjänster m. m. har 1952 års riksdag (vårsessionen)
fastställt ny lönegradsplacering för bland andra lektorstjänsterna vid folkskoleseminarierna.
Ordinarie lektor har sålunda uppflyttats från Ca 30 till
Ca 33. Extra ordinarie lektor — tidigare alltid placerad i lönegrad med
samma ordningsnummer som för ordinarie lektor — placeras enligt nämnda
beslut i Ce 33, om han innehar behörighet till ordinarie lektorstjänst vid
folkskoleseminarium, och eljest i Ce 30.
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 170.
Vid de allmänna läroverken finnes i princip endast ordinarie lektorstjänster,
tidigare placerade i Ca 30. För behörighet till dylik tjänst kräves
numera endast licentiatexamen. Ändrad lönegradsplacering för dessa
tjänster har fastställts av 1952 års riksdag (höstsessionen) i anledning av
förslag i propositionen 1952: 241 angående lönegradsplaceringen för vissa
tjänster m. m. Lektor vilken avlagt sådant disputationsprov, som före utgången
av år 1952 utgjorde villkor för behörighet till lektorstjänst vid allmänt
läroverk, har sålunda placerats i Ca 33, medan annan lektor placerats
i Ca 31.
Med stöd av riksdagens medgivande (skrivelse 1952: 334) har Kungl. Maj :t
i beslut den 6 juni 1952 angående vissa åtgärder för avhjälpande av lärarbristen
vid de högre skolorna förordnat, bland annat, att högst 15 sådana
lektorstjänster vid högre allmänna läroverk, som icke kunnat besättas med
ordinarie innehavare, må under vissa förutsättningar och villkor utbytas
mot extra ordinarie lektorst jänster i samma lönegrad, för vilka sistnämnda
tjänster gäller lägre behörighetsvillkor. I enlighet med vad nyss angivits
beträffande lönegradsplaceringen för lektorstjänsterna vid läroverken, är
dessa extra ordinarie lektorst jänster nu placerade i Ce 31.
Med beaktande av att, då extra ordinarie lektor st jänster första gången
inrättades vid folkskoleseminarierna, dessa tjänster placerades i Ce 30 under
hänvisning till att ordinarie lektor då tillhörde Ca 30, och med hänsyn
till vad i övrigt här förut anförts, synes beslutet om uppflyttning av de
ordinarie lektorerna vid läroverken till lägst Ca 31 (för utbytestjänst Ce 31)
icke rimligen kunna ges annan innebörd än att därav också följer, att extra
ordinarie lektor vid folkskoleseminarium skall placeras i Ce 31.
Jag ämnar senare för Kungl. Maj:t framlägga förslag till vissa ändringar
i personalförteckningen m. m. för folkskoleseminarierna i anledning av riksdagens
beslut beträffande propositionen 1952:241. Därest riksdagen icke
framställer någon erinran mot vad här anförts, torde Kungl. Maj:t då vilja
av nyss angivna skäl fastställa löneställningen för extra ordinarie lektor
vid folkskoleseminarium, vilken icke är behörig till ordinarie lektorstjänst
vid dylikt seminarium, till lönegrad Ce 31.
Vad departementschefen sålunda under punkterna 1—3
hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämmer, bifaller
Hans Maj:t Konungen samt förordnar, att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid
detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Hans Brinck.