Knngl. Maj:ls proposition nr 153.

1

Nr 153.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående rörlig
kredit för örlogsvarvens marinverkstäder; given Stockholms
slott den 13 mars 1953.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av hilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredraganden
hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Ingvar Lindell.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 13 mars 1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Hedlund,

Lindell, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
1. f. chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Lindell, följande.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1947: 112 angående redovisning
av tillgångar och skulder in. in. vid örlogsvarvens marinverkstäder
beslöt riksdagen (skr. nr 186) bland annat att till Rörelsekapital för
marinverkstäderna för budgetåret 1947/48 under fonden för förlag till statsverket
anvisa ett investeringsanslag av 6 miljoner kronor.

Genom brev den 30 juni 1947 meddelade sedermera Kungl. Maj:t bestämmelser
angående redovisning av marinverkstädernas vid Karlskrona
och Stockholm örlogsvarv tillgångar och skulder in. in., att tillämpas tills
vidare från och med den 1 juli 1947. Härvid föreskrevs, bland annat, att
no» B3 Rihang till riksdagens protokoll 1953. 1 sand. Nr 153.

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

marinverkstädernas tillgångar och skulder samt intäkter och kostnader
skall redovisas å en av försvarets civilförvaltning för ändamålet upplagd
diversemedelstitel, marinverkstädernas drifttitel. Såsom tillgångar skall å
ifrågavarande drifttitel upptagas, förutom utestående fordringar och varor
i arbete in. in., värdet av den del av marinverkstädernas förråd av materiel,
som icke kan anses vara av beredskapsnatur. Prissättningen av produkter
och arbeten för statsmyndighet skall enligt bestämmelserna så avpassas,
att täckning erhålles för utgifter, som är hänförliga till hyra, material,
materialomkostnader, avlöningar och tillverkningsomkostnader, samt
ränta å rörelsemedel, beräknad efter en räntefot av 3,e %. Prissättning av
produkter och arbeten för annan beställare än statsmyndighet skall medgiva
täckning, förutom av nyssnämnda kostnader, jämväl av den å
arbetet eller produkten fallande delen av pensionskostnader för de anställda
ävensom av kostnader som är hänförliga till olycksfall i arbete.
Vidare skall jämlikt bestämmelserna å marinverkstädernas arbetsmaskiner
årligen verkställas avskrivningar, vilka avskrivningar skall beräknas
i förhållande till ett för varje maskin vid avskrivningstillfället beräknat
återanskaffningsvärde. k arbetsmaskiner företagna avskrivningar tillgodoföres
ett maskinersättningskonto, från vilket bestrides kostnader för ersättningsanskaffning
av arbetsmaskiner. Under driftomkostnaderna redovisade
resultatkonton avslutas å ett särskilt upplagt vinst- och förlustkonto.

Enligt förenämnda bestämmelser ankommer det på marinförvaltningen
att årligen till Kungl. Maj :t före den 1 december ingiva förslag angående
disposition av uppkommet överskott eller till täckande av uppkommen förlust
å rörelsen.

Med skrivelse den 1 december 1948 överlämnade marinförvaltningen i
enlighet med givet uppdrag redogörelse för erfarenheterna av bestämmelserna
rörande marinverkstäderna, varjämte ämbetsverket i skrivelse den
4 samma månad framlade förslag angående disposition av uppkommet
överskott å rörelsen vid marinverkstäderna under budgetåret 1947/48. Enligt
förslaget skulle den för budgetåret redovisade nettovinsten, inemot
600 000 kronor, till viss del disponeras för inköp av utrustning in. in. för
verkstäderna och i övrigt föras i ny räkning. Vidare skulle ränta å icke i
anspråk taget rörelsekapital inlevereras till marinförvaltningen att tillföras
anslaget för underhåll av fartyg m. in., emedan från detta anslag väsentligen
de förskottsmedel anvisats, vilka möjliggjort att rörelsekapital, utöver
vad som använts för inlösen av verkstadsförråden, ej behövt tagas i
anspråk.

Riksräkenskapsverket framhöll i utlåtande den 29 december 1948, att
redovisningen vid marinverkstäderna under budgetåret 1947/48, i vad avsåg
rörelsekapitalet och räntan därå, icke kunde anses tillfredsställande.
Riksräkenskapsverket ville för sin del föreslå, att den nuvarande anord -

Kunyl. Maj:ts proposition nr 153.

3

ningen med rörelsekapital ersattes med en rörlig kredit hos riksgäldskontorct.
Enligt riksräkenskapsverket skulle härigenom vinnas både att redovisningen
bleve enklare och klarare och att storleken av rörelsekapitalet
alltid smidigt kunde anpassas efter det föreliggande behovet.

Sedan jämväl statens sakrevision och försvarets civilförvaltning avgivit
utlåtanden i ärendet, avgav marinförvaltningen med skrivelse den 24
augusti 1949 förnyat yttrande över erfarenheterna av redovisningsbestämmelserna
för marinverkstäderna och dispositionen av vid marinverkstäderna
redovisade vinstmedel för budgetåret 1947/48. Marinförvaltningen
biträdde härvid riksräkenskapsverkets förslag om rörlig kredit hos riksgäldskontoret
samt förklarade sig ha för avsikt att i särskild ordning göra
framställning härom.

Jämväl fullmäktige i riksguldskontoret har, i skrivelse den 26 januari
1950, ifrågasatt om icke en rörlig kredit borde öppnas för marinverkstäderna.
Krediten skulle få utnyttjas i mån av behov, och å utnyttjade kreditbelopp
borde utgå ränta efter en räntesats varom överenskommelse
skulle få träffas mellan riksgäldskontoret och marinverkstäderna.

Sedermera har marinförvaltningen med skrivelser den 3 december 1949
och den 12 januari 1951 avgivit förslag till disposition av vid marinverkstäderna
redovisade överskott per den 30 juni 1949 respektive den 30 juni
1950.

I utlåtande den 29 maj 1951 har statens sakrevision framhållit, att de
överskott vid marinverkstäderna i Karlskrona av 1 700 000 kronor och vid
marinverkstäderna i Stockholm av 550 000 kronor, som i enlighet med
en inom sakrevisionen verkställd utredning föreslagits överföras till konton
för disponibla medel, principiellt vore av den art, att de borde inlevereras
till statsverket. Därjämte borde i enlighet med marinförvaltningens
förslag till statsverket inlevereras tillhopa omkring 400 000 kronor, vilket
motsvarade i boksluten verkställda avsättningar för räntor och civilbeställningspålägg.
Likviditeten vid marinverkstäderna syntes emellertid enligt
sakrevisionen icke medgiva inleverering av sammanlagt omkring 2 650 000
kronor utan att anslaget till rörelsekapital toges i anspråk. Därigenom
skulle emellertid marinverkstädernas möjligheter att vid behov disponera
likvida medel kunna minskas i sådan utsträckning, att risk för driftsstörningar
på grund av likviditetssvårigheter skulle kunna uppstå. En förutsättning
för att överskott skulle kunna inlevereras i angiven utsträckning
vore därför enligt sakrevisionen, att rörelsekapital i tillräcklig omfattning
ställdes till marinverkstädernas förfogande, lämpligen i form av rörlig
kredit.

Med skrivelse den 27 februari 1953 bar sedermera marinförvaltningen
gjort framställning om rörlig kredit för marinverkstäderna. Förvaltningen
framhåller härvid, att behovet av rörelsekapital för marinverkstäderna

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

successivt ökats. Enligt ämbetsverket sammanhänger detta främst med
den fortlöpande höjningen av prisnivån, ökad förrådshållning av material
och halvfabrikat, ökad produktion samt minskning av anslagsmedel
för täckning av beredskapskostnader. De härigenom ökade anspråken på
rörelsekapital har, framhåller marinförvaltningen, hittills kunnat täckas
endast genom uttagande av förskott och å conto-betalningar i största möjliga
utsträckning, genom balansering av vinstmedel samt genom ersättningsanskaffning
av maskiner in. in. i mindre utsträckning än behållningen
å maskinersältningskontot medgiver. Till de hittillsvarande finansieringsmöjligheterna
har jämväl bidragit, att ränta å ianspråktaget
rörelsekapital samt intäkter av civilbeställningspålägget (sammanlagt cirka
700 000 kronor) ännu icke inlevererats till statsverket. På grund av det
ansträngda likviditetsläget bär vidare den erforderliga reserven för oförutsedda
utgifter numera nedgått under vad som kan anses tillrådligt.
Per den 31 januari 1953 uppgick sålunda de likvida medlen inklusive icke
ianspråktaget rörelsekapital endast till cirka 2,7 miljoner kronor. Då den
sammanlagda omsättningen för marinverkstäderna under innevarande
budgetår beräknas uppgå till mer än 00 miljoner kronor, innebär detta,
att reserven av likvida medel trots utnyttjande av alla till buds stående
finansieringsmöjligheter motsvarar endast cirka två veckors löpande utgifter.

Med anledning av det anförda anser marinförvaltningen att eu utökning
av rörelsekapitalet för marinverkstäderna är oundgängligen nödvändig,
särskilt som behovet av rörelsekapital kommer att såvitt nu kan bedömas
ytterligare stegras. Ämbetsverket föreslår, att det nuvarande rörelsekapitalet
å 6 miljoner kronor omlägges från investeringsanslag under fonden
för förlag till statsverket till en rörlig kredit i riksgäldskontoret samt att
ifrågavarande kredit utökas till 12 miljoner kronor. Därest inleverering
av vinstmedel anses böra ske i större utsträckning än som marinförvaltningen
föreslagit, erfordras ytterligare rörlig kredit å 3 miljoner kronor.
Förvaltningen föreslår ävenledes, att räntefoten för den föreslagna rörliga
krediten utgår med 3,g %, samt att räntan å ianspråktagen rörlig kredit
inlevereras till riksgäldskontoret enligt närmare överenskommelse mellan
riksgäldskontoret och marinförvaltningen. 1 fråga om marinverkstädernas
rätt att utnyttja ifrågavarande rörliga kredit bör det enligt marinförvaltningen
ankomma på ämbetsverket alt utfärda erforderliga föreskrifter.

I utlåtande den 28 februari 1953 angående disposition av vinstmedel hos
marinverkstäderna m. in. anför riksräkenskapsverket att den erforderliga
utökningen av marinverkstädernas rörelsemedel bör ske samtidigt med att
det nuvarande rörelsekapitalet ersättes med en rörlig kredit hos riksgäldskontoret.
Riksräkenskapsverket anser att vinstmedel från marinverkstädernas
rörelse bör inlevereras till statsverket i större omfattning än marin -

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

5

förvaltningen föreslagit. Eu rörlig kredit å 15 miljoner kronor bör enligt
riksräkenskapsverkets mening vara tillräcklig även vid bifall till verkets
förslag. Ämbetsverket förutsätter att rörelsemedlen icke anlitas för finansiering
av nödvändiga rationaliserings- och moderniseringsarbeten.

Föredraganden.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har i enlighet med riksdagens
medgivande såsom rörelsekapital för marinverkstäderna under fonden
för förlag till statsverket ett investeringsanslag av ö miljoner kronor
ställts till förfogande mot en ränta av 3,6 % på ianspråktaget belopp. Detta
rörelsekapital har endast delvis utnyttjats. I stället har rörelsen i huvudsak
finansierats genom räntefria förskott från beställare, vilka exempelvis
enligt balansräkningarna vid budgetårsskiftet 1950/51 utgjorde cirka
13 miljoner kronor fpr marinverkstäderna sammanlagt. Största delen av
detta förskottsbelopp hade erhållits från marinförvaltningen.

Såsom riksräkenskapsverket påpekat kan den nuvarande redovisningen
vid marinverkstäderna i vad avser rörelsekapitalet och räntan härå icke
anses tillfredsställande. Anledningen till att man såsom rörelsemedel utnyttjat
från anslag under fjärde huvudtiteln erhållna förskottsmedel i
stället för de medel, som särskilt anvisats för ändamålet, synes vara att
söka däri att enligt numera gällande principer för kapitalbudgetens utformning
medel, som lyftes från investeringsanslag under fonden för förlag
till statsverket och som sedermera återbetalas, icke ånyo kan utbetalas
av riksgäldskontoret. Riksräkenskapsverket har därför föreslagit att den
nuvarande anordningen med rörelsekapital skall ersättas med eu rörlig
kredit hos riksgäldskontoret. Sedan jämväl fullmäktige i riksgäldskonloret
och statens sakrevision uttalat sig i samma riktning, har marinförvaltningen
gjort framställning i ämnet.

Den förebragta utredningen får anses ha styrkt nödvändigheten av att
det nuvarande för marinverkstäderna avsedda rörelsekapitalet omläggcs
från investeringsanslag under fonden för förlag till statsverket till en rörlig
kredit i riksgäldskontoret, och jag finner mig därför böra förorda eu
dylik omföring. Vad angår storleken av nämnda kredit har marinförvaltningen
beräknat densamma till 12 miljoner kronor under förutsättning
att vid marinverkstäderna uppkomna vinstmedel inlevereras till statsverket
i av ämbetsverket föreslagen omfattning; i annat fall beräknas 15 miljoner
kronor vara erforderliga. Marinförvaltningens förslag i förevarande
hänseende, vilket är beroende av Kungl. Maj ris prövning, innebär att uppkomna
vinster i avsevärd utsträckning skulle få tagas i anspråk för anskaffande
av utrustning in. in. för marinverkstäderna. Enligt riksräkenskapsverkets
mening bör uppkommande vinster å arbeten, som utföres vid
marinens verkstäder, endast kunna disponeras för täckande av förluster

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

å andra vid verkstäderna utförda arbeten. Redovisad nettovinst skulle
alltså, till den del den ej befinnes böra reserveras för täckande av framdeles
uppkommande förluster, tillgodoföras inkomsttiteln Övriga diverse
inkomster. Jämväl sakrevisionen har i princip samma uppfattning. Enligt
sakrevisionens uppfattning bör dock överskottet i viss utsträckning
kunna anlitas för finansiering av nödvändiga rationaliserings- och moderniseringsarbeten.
Utan att nu i detalj taga ställning till vilka inkomstbelopp
som bör inlevereras till statsverket räknar jag med att 13 miljoner
kronor skall bli tillräckliga. Jag får dock erinra om att försvarets fabriksslyrelse,
med cn omsättning ungefärligen motsvarande marinverkstädernas,
disponerar ett rörelsekapital av 20 miljoner kronor och dessutom eu
rörlig kredit av 15 miljoner kronor.

Jag föreslår alltså att marinverkstäderna tillerkännes en rörlig kredit
i riksgäldskontoret å högst 13 miljoner kronor. Krediten bör löpa med
ränta till den del den tages i anspråk. Räntesatsen bör bestämmas av fullmäktige
i riksgäldskontoret efter överenskommelse med marinverkstäderna.
I vad avser rätt för riksgäldskontoret att tillhandahålla ifrågavarande
kredit torde riksdagens bemyndigande böra inhämtas. I övrigt torde
det få ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda i ärendet erforderliga bestämmelser.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att för beredande,
på sätt i det föregående angivits, av rörelsemedel
åt örlogsvarvens marinverkstäder tillhandahålla sagda verkstäder
en rörlig kredit av 13 000 000 kronor.

Med bifall till vad föredraganden sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
förordnar Hans Maj:t Konungen, att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga till
detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Alf Resare.

Sthlm 1933. K. L. Beckmans Boktr.