Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

1

Nr 152.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till en
statens sjuksköterskeskola i Göteborg; given Stockholms
slott den 13 mars 1953.

Kungl. Maj.t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Gunnar Hedlund.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås, att en statlig sjuksköterskeskola med en årlig
intagning av 60 elever anordnas i vissa vid barnmorskeläroanstalten i Göteborg
under hösten 1953 ledigblivande lokaler. Kostnaderna, som vid full
utbyggnad beräknas uppgå till omkring 275 000 kronor per år, uppskattas
för budgetåret 1953/54 till 103 000 kronor, varav för avlöningar 53 000 kronor
och för omkostnader 50 000 kronor.

1 Bihantj till riksdagens protokoll 1953. I saml. Nr 152.

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 mars

1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Hedlund, Lindell,

Nordenstam.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen
anmäler chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Hedlund, fråga
om anslag till en statens sjuksköterskeskola i Göteborg samt anför därvid
följande.

I årets statsverksproposition har jag under elfte huvudtiteln, punkten 102,
i samband med min preliminära anmälan av anslag för budgetåret 1953/54
till Barnmorskeläroanstaltema: Avlöningar framhållit bl. a., att förhandlingar
vid tiden för statsverkspropositionens avlämnande påginge med Göteborgs
stad om upplåtelse av vissa till barnmorskeläroanstalten därstädes
upplåtna lokaler och bostäder, vilka icke erfordrades för bammorskeundervisningen,
för en ifrågasatt statlig sjuksköterskeskola i Göteborg. Dessa
förhandlingar beräknades bliva avslutade inom den närmaste tiden.

Jag vill vidare erinra om, att Kungl. Maj:t på min hemställan i proposition
den 6 mars 1953 angående vissa anslag till barnmorskeläroanstaltema
föreslagit, att en extra utbildningskurs vid bammorskeläroanstalten i Göteborg
skall indragas fr. o. m. hösten 1953.

I skrivelse den 30 januari 1953 har medicinalstyrelsen nu inkommit med
utredning och förslag rörande inrättande av en statlig sjuksköterskeskola
i Göteborg.

Över framställningen har, efter remiss, yttranden avgivits av statskontoret,
centrala sjukvårdsberedningens arbetsutskott, styrelsen för statens sjuksköterskeskola,
svenska stadsförbundets sjukvårdsdelegation, styrelsen för
svenska landstingsförbundet och svensk sjuksköterskeförening.

Förslag.

Medicinalstyrelsen erinrar, att styrelsen'' i sina anslagsäskanden för budgetåret
1953/54 till barnmorskeläroanstaltema föreslagit, att den kurs vid
läroanstalten i Göteborg, som eljest skulle börja den 1 augusti 1953, skall
indragas och därefter endast en barnmorskekurs årligen anordnas vid

Kungl. Maj.ts proposition nr 152.

3

denna anstalt. I samband härmed har med hänsyn till den alltjämt rådande
stora bristen på sjuksköterskor övervägts att med utnyttjande av
barnmorskeläroanstaltens ledigblivande lokaler anordna utbildning av
sjuksköterskor.

Styrelsen erinrar vidare om att 1946 års kommitté för sjuksköterskeutbildningen
i sitt betänkande 1 (SOU 1948: 17) beräknat, att en ungefärlig
intagning av minst 1 500 sjuksköterskeelever per år skulle vara tillräcklig
för att tillgodose sjuksköterskebehovet efter år 1960. Kommittén har därvid
bl. a. utgått från att antalet sjuksköterskor per vårdavdelning icke
skulle ökas. Antalet sjuksköterskor vid lasarett, sjukstugor m. fl. vårdanstalter,
vilket av kommittén uppskattats till 6 000 år 1960, barnmorskorna
medräknade; har emellertid redan hösten 1952 ökat till cirka 7 000, varav
omkring 500 barnmorskor. Kommitténs beräkningar äro således för låga,
och man har anledning förmoda, att så kan vara fallet även beträffande
dess kalkyler rörande behovet av sjuksköterskor inom kroniker- och åldringsvården.
Kommittén har icke heller räknat med den utökning av antalet
sjuksköterskor per vårdenhet, som sannolikt kommer att bliva en följd
av den starkt avkortade vårdtiden och de intensivare och mera invecklade
behandlingsmetoderna. Ett ökat behov av sjuksköterskor i den öppna sjukvården
kan dessutom förväntas såsom en följd av de kortare vårdtiderna.
Å andra sidan har avgången från sjuksköterskekåren väsentligt minskat
under de senaste åren, vilket till någon del torde bero på den höjda pensionsåldern.

För att erhålla underlag för en bedömning av utbildningsbehovet har
medicinalstyrelsen uppgjort en prognos över tillgången till och behovet av
sjuksköterskor år 1965. Antalet yrkesverksamma sjuksköterskor åren 1950
och 1965 har därvid uppskattats till 13 0D0 resp. 22 000, medan kommitténs
motsvarande siffra för år 1965 utgjorde 19 140. Framskrivningen av kåren
har skett under förutsättning bl. a., att 1 500 elever årligen fr. o. in. år 1955
tagas in på sjuksköterskeskoloma, att 89 procent av dessa utexamineras,
att studietiden är tre år samt att avgången per 1 000'' sköterskor i viss ålder
är densamma som under perioden 1946—1950. Då pensionsåldern fr. o. m.
år 1950 höjts från i allmänhet 55 till 60 år, ha likväl särskilda antaganden
måst göras om avgången i de högsta åldersgrupperna, vilka antaganden
givetvis äro mycket osäkra. Avgången var åren 1946—1950 betydligt lägre
än 1939—1945. Enär denna sålunda visat häftiga kastningar, bör man räkna
med möjligheten av en ökad avgång. Med hänsyn härtill torde de aktiva
sjuksköterskornas antal år 1965 böra uppskattas till ett något lägre tal eller
förslagsvis cirka 21 000.

Antalet yrkesverksamma sjuksköterskor år 1950 fördelat efter verksamhetsgrenar
jämte beräknat behov för samma grenar år 1965 framgår av
följande tabell:

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

Vårdgren 1950 1965

lasaretts, epidemi- och förlossningsvård1 .......... 6 100 9 209

tuberkulossjukvård ............................. 470 403

kronikervård................................... 515 1 347

sinnessjukvård ..................................500_(568)

S:a sluten hälso- och sjukvård 7 585 11 527

distrikts-, skolhälso-, dispensär-, förebyggande barnavård
........................................ 2 170 3 080

sjuksköterskebarnmorskor ...................... — 650

övrig öppen vård............................... 970_1 500

S:a öppen hälso- och sjukvård 3 140 5 230

husmödrar vid sjukhus, medicinsk undervisning . .. 330 600

socialvård ..................................... 330 330

vikarier vid tjänstledighet, diverse verksamhet...... 1 705 2 653

S:a övrigt 2 365 3 583

Summa 13 090 20 340

Beräkningen för år 1965 har gjorts under förutsättning att lasarettsvården
utbygges, så att vårdplatsantalet, räknat per 10 000 invånare, stiger
till i genomsnitt 50 inom landstingsområden och 65 inom städer utom landsting,
att sjukstugor utbyggas till lasarett och de senare delas i samma takt
som under perioden 1944—1950, att sjukskötersketätheten dessutom ökas
på berörda anstalter med 20 å 25 procent, att tuberkulossjukvården något
nedskäres, att kronikervården utbygges efter normen tre vårdplatser per
1 000 invånare, att distriktsvården utbygges, så att distrikten på landsbygden
och i smärre städer omfatta högst 2 000 invånare och i övriga städer
högst 4 000 invånare, att distriktsbarnmorskorna ersättas med sjuksköterskebarnmorskor,
att industrihälsovårdens behov av sjuksköterskor tredubblas,
att sjuksköterskor komma att verka i socialt arbete i samma utsträckning
som 1950 samt att behovet av husmödrar och instruktionssköterskor betydligt
ökas. Vidare har räknats med befolkningens ökning och därvid skeende
förskjutningar mellan olika åldrar samt stad och landsbygd jämte
härav följande ändrat vårdbehov. Slutligen har förutsatts, att en grupp
sjuksköterskor för vikariat eller för tillfälliga arbetsuppgifter måste finnas
av samma relativa omfattning (13 procent) som år 1950. Någon ökad användning
av sjuksköterskor inom den statliga sinnessjukvården har dock
icke förutsatts och ökningen för storstädernas sinnessjukvård har fått inskränka
sig till att följa befolkningens förändringar.

Även om prognosen bör bedömas med en viss försiktighet, synes den
mana till viss återhållsamhet med inrättande av nya sjuksköterskeskolor,
enär tillgång och efterfrågan någorlunda skulle motsvara varandra år 1965.

Utgångspunkt för prognosen har varit, att sjuksköterskeskoloma framdeles
komma att nyintaga samma antal elever som f. n., d. v. s. drygt 1 500

1 Häri ingår 1950 220 och 1965 750 sjuksköterskebarnmorskor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

5

per år. Det synes därför angeläget, att detta antal bibehålies. Så kan emellertid
icke ske, med mindre ytterligare minst en sjuksköterskeskola tillkommer.
En av de äldsta och största sjuksköterskeskoloma (Sophiahemmet),
som väsentligt utökade sin elevnumerär vid karolinska sjukhusets
tillkomst, har nämligen framhållit, att skolan måste minska antalet elever
för att kunna tillämpa fastställd minimikursplan. Det är1 icke osannolikt,
att så kan komma att ske vid ytterligare någon av de största skolorna.

Medicinalstyrelsen anser vidare tiden vara inne att låta barnmorskeutbildningen
helt bygga på tvåårig utbildning i sjuksköterskeskola. Ur olika
synpunkter vill styrelsen därför förorda, att i samband med den förestående
indragningen av en undervisningskurs vid bammorskeläroanstalten i Göteborg
en ny sjuksköterskeskola inrättas där. När pågående utredning om
den öppna förlossningsvården fullföljts och bl. a. behovet av distriktssköterskelxirnmorsk
or blivit mera preciserat, skulle den planerade skolan kunna
utbyggas med en utbildningslinje för dylika.

Enär skolan skulle drivas i intimt samarbete med barnmorskeläroanstalten
och i väsentligt större utsträckning än övriga skolor medverka till
att tillgodose landets behov av sjuksköterskebarnmorskor, synes det styrelsen
lämpligast, att staten blir huvudman för densamma. Göteborgs stad
driver sedan länge egen sjuksköterskeskola med en årlig intagning av 90
elever.

Sjuksköterskeskolan avses följa för sådana skolor fastställd minimikursplan.
Utbildningen bör omfatta sju månaders teoretiska kurser, fördelade
på tre perioder, nämligen läskurs I om fyra månader (inleder utbildningen),
läskurs II om två månader (efter ett års praktisk utbildning) samt läskurs
III om en månad (vid kursens slut). Mellan de teoretiska kurserna infaller
den praktiska utbildningen, som för flertalet elever är fördelad på fyra
perioder om sex månader.

Utbildningsplatser för den praktiska utbildningen finnas disponibla i
Göteborg, utom för den grundläggande utbildningen i kirurgisk och medicinsk
sjukvård samt i epidemisk sjukvård och vissa grenar av öppen vård.
Styrelsen avser att senare upptaga förhandlingar med Göteborgs, och Bohus
läns landsting samt vederbörande sjukhusdirektioner angående utbildningsplatser
inom dessa vårdgrenar. Möjligheter härför torde föreligga i såväl
Uddevalla som Mölndal.

Nya kurser böra påbörjas den 1 mars och den 1 september varje år med
30 elever i varje kurs. Minst tio elever i varje kurs beräknas efter två års
utbildning övergå till bammorskeläroanstaltema.

För att kunna antagas såsom elev skall sökande ha genomgått en s. k.
orienteringsperiod om tre månader, vilken skall inledas med en teoretisk
kurs. Sådana provelevkurser böra anordnas kontinuerligt under årot.

6

Kungt. Maj:ts proposition nr 152.

Vid fullt utbyggd verksamhet erfordras följande befattningshavare: en
föreståndare, tre instruktionssköterskor för den teoretiska utbildningen,
tre eller fyra instruktionssköterskor för den praktiska utbildningen (kliniklärarinnor),
en skolsköterska och ett skrivbiträde. Av dessa torde föreståndaren
och tre instruktionssköterskor böra uppföras på ordinarie stat.

Om den första utbildningskursen skall kunna börja den 1 mars 1954,
måste provelevkurser igångsättas under eftersommaren 1953. Föreståndaren
och en instruktionssköterska böra därför anställas fr. o. m. den 1 juli
1953 för att organisera verksamheten och anordna de första provelevkurserna.
Även skrivbiträdet måste vara tillgängligt vid denna tidpunkt. En
instruktionssköterska och skolsköterskan böra anställas fr. o. in. den 1 mars

1954. Två kliniklärarinnor böra tillkomma den 1 juli 1954, då första kursens
elever börja sin praktiska utbildning. När nästa teoretiska kurs börjar
den 1 september 1954, bör ytterligare en instruktionssköterska finnas anställd.
En tredje kliniklärarinna bör därefter tillkomma den 1 februari

1955. Härutöver erfordras ett antal timlärare för de teoretiska kurserna.

I det bostadshus, som disponeras av bammorskeläroanstalten, finnas två
större lokaler, som kunna användas till lektions- och övningsrum. Dessutom
finnes i anslutning härtill en mindre avdelning om tre rum, som kan
tagas i anspråk som expedition för förestån daren och instruktionssköterskorna.
För övrigt kan skolan begagna undervisningslokalerna i kvinnokliniken
1 på Sahlgrenska sjukhuset, i den mån de icke användas av barnmorskeläroanstalten.
Vidare disponerar medicinska högskolan flera föreläsningssalar,
som skolan vid behov skulle få låna.

Elevbostäder under de teoretiska kurserna och den praktiska utbildningen
i Göteborg kunna beredas i de rum, som bli lediga genom indragningen
av en kurs för barnmorskeelever. För provelevema finnas fram till mitten
av år 1955 bostäder i samma bostadshus. Efter denna tidpunkt har sjukhusdirektionen
förklarat sig beredd ställa rum till förfogande på annat håll.

Vid sammanträde mellan representanter för medicinalstyrelsen, Göteborgs
sjukhusdirektion, medicinska högskolan, Göteborgs sjuksköterskeskola
och Sahlgrenska sjukhuset förklarade sig stadens representanter intresserade
av att få en statlig sjuksköterskoskola förlagd till Göteborg och
voro villiga att hyra ut förenämnda undervisningslokaler och elevbostäder
samt att taga emot elever från skolan för praktisk utbildning. Såväl undervisningslokaler
som elevbostäder skulle av sjukhusdirektionen uthyras fullt
möblerade och med fri städning.

Behovet av undervisningsmateriel har beräknats efter de normer, som
tillämpats beträffande landstingens nytillkomna sjuksköterskeskolor. Efter
frånräknande av befintlig disponibel apparatur har kostnaden enligt i
januari 1953 gällande priser uppskattats till 28 500 kronor. Därutöver er -

Kung!. Maj:ts proposition nr 152.

7

fordras för bokinköp minst 5 000 kronor. Dessa kostnader böra i sin helhet
belasta omkostnadsstaten för budgetåret 1953/54.

Skolans elever böra komma i åtnjutande av samma förmåner som eleverna
vid Göteborgs sjuksköterskeskola, d. v. s. fri bostad, kost och tvätt
samt ett arvode av 50 kronor per månad under första till och med adertonde
utfcildningsmånaden samt därefter 80 kronor per månad. Kostersättning
och arvode bör utgå under ferierna. Kostnaderna för dessa förmåner
avses skola bestridas av staten under den teoretiska undervisningen och i
övrigt av den lokala huvudmannen.

överinseendet över barnmorskelärcanstalten, som f. n. åvilar medicinalstyrelsen,
och den nya sjuksköterskeskolan bör åvila en för de båda läroanstalterna
gemensam styrelse med i princip den sammansättning, som
gäller för av staten godkänd sjuksköterskeskola. Styrelsen bör utses av
Kungl. Maj:t och bestå av förslagsvis åtta personer, av vilka två skulle
föreslås av Göteborgs sjukhusdirektion, två av Göteborgs och Bohus läns
landsting och övriga av medicinalstyrelsen. För de förordnade ledamöterna
böra finnas fyra ersättare, två utsedda efter förslag av sjukhusdirektionen
och landstinget samt två efter förslag av medicinalstyrelsen.

Förslag till avtal mellan medicinalstyrelsen och sjukhusdirektionen har
i anslutning till förut angivna grunder upprättats av styrelsen och överensstämmer
i princip med motsvarande avtal rörande barnmorskeläroanstalten.

Avlöningskostnadema torde vid full verksamhet komma att uppgå till
155 400 kronor. Timlärararvoden till lärare med akademisk examen har
därvid beräknats efter 30 kronor per timme, till annan lärare efter 25 kronor
och för laborationsövningar efter 15 kronor per timme.

Omkostnaderna vid full verksamhet uppskattas till 356 000 kronor. Under
praktisk utbildning komma emellertid utgifterna för elevernas bostäder,
kost och arvode att betalas av vederbörande huvudman. Den ersättning,
som med anledning härav beräknas inflyta, torde beträffande Göteborgs
stad uppgå till i runt tal 200 000 kronor och beträffande annan huvudman
till cirka 37 000 kronor. Nettokostnaderna torde sålunda kunna beräknas
uppgå till 119 000 kronor.

För budgetåret 1953/54 beräknas anslagsbehovet komma att uppgå till
119 000 kronor, varav 53 000 kronor för avlöningar och 66 000 kronor för
omkostnader. För avlöningar till ordinarie tjänstemän, för arvode till redogörare,
tillika sekreterare, för arvoden till tillfälliga lärare, för avlöningar
till icke-ordinarie tjänstemän samt för rörligt tillägg har därvid beräknats
resp. 19 800, 3 000, 8 800, 7 400 och 14 000 kronor.

Omkostnadsanslaget skulle fördelas enligt följande uppställning:

1. Sjukvård in. in. åt befattningshavare ...................... 100

2. Reseersättningar......................................... 400

Transport 500

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

Transport 500

3. Expenser ............................................... 3 000

4. Övriga utgifter:

a) Inköp och underhåll av undervisningsmateriel..... 33 500

b) Bostad och kost åt elever........................ 22 000

c) Arvoden åt elever............................... 6 000

d) Sjukvård åt elever.............................. 500

e) Elevers resor i undervisningssyfte................ 300

f) Förströelse och diverse utgifter.................. 200 62 500

Summa 66 000

Anslagsposten till Expenser har beräknats med tanke på att skolan måste
anskaffa trycksaker och blanketter av olika slag.

Delposterna till Bostad och kost åt elever samt till Arvoden åt elever ha
beräknats för 30 elever under fyra månaders teoretisk kurs eller f(85 +
97: 50) X 30 X 4] = 21 900 avrundat 22 000 resp. [50 X 30 X 4] = 6 000
kronor.

Slutligen hemställer styrelsen om uppdrag att med Göteborgs sjukhusdirektion
träffa avtal rörande undervisningens anordnande m. m. i huvudsaklig
överensstämmelse med förut angivna grunder.

Yttranden.

Statskontoret anser, att utbildningen av sjuksköterskor bör omhänderhas
av staten, endast då särskilda skäl kunna motivera detta, exempelvis för
att tillgodose behovet av sjuksköterskeutbildad personal vid statliga sjukhus
och anstalter. Den omständigheten, att den föreslagna sjulcsköterskeskolan
i viss utsträckning skulle utgöra grund för barnmorskeutbildning,
för vilken staten f. n. är huvudman, synes emellertid icke i och för sig
utgöra tillräckligt skäl för att frångå denna princip. Det bör också uppmärksammas,
att enligt i ärendet verkställda beräkningar endast omkring
en tredjedel av de vid skolan utexaminerade eleverna skulle komma att
fortsätta sin utbildning till barnmorskor. Statskontoret avstyrker sålunda,
att staten ställer sig som huvudman för en dylik läroanstalt. Därest det
likväl anses oundgängligen påkallat, att en sjuksköterskeutbildning, avsedd
att tjäna som grund för vidareutbildning för barnmorskor, kommer till
stånd under medverkan av staten, bör närmare övervägas, huruvida icke
möjligheter föreligga att med bidrag av statsmedel anordna en särskild
utbildningslinje vid någon redan befintlig sjuksköterskeskola. Det synes
därvid icke utan vidare givet, att utbildningen bör förläggas till Göteborg.

Det torde vara uppenbart, att man vid ett godtagande av styrelsens förslag
i största möjliga utsträckning bör söka åstadkomma en nära sam -

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

9

ordning mellan barnmorskeläroanstalten i Göteborg och den nya skolan.
I enlighet härmed och då vissa svårigheter kunna uppstå för medicinalstyrelsen
att utöva det direkta överinseendet över och administrationen av
de båda skolorna, synes icke något vara att erinra mot att dessa erhålla
en gemensam styrelse. Antalet ledamöter bör emellertid icke lämpligen
överstiga sex. Den samordning mellan de båda läroanstalterna, som statskontoret
förutsätter komma till stånd, bör medföra, att även personalen
göres gemensam i den omfattning så är möjligt. Detta torde framförallt
gälla i fråga om skolsköterskan och skrivbiträdet men även beträffande
föreståndarinnan. Med hänsyn härtill kan statskontoret icke tillstyrka förslaget
om en särskild för sjuksköterskeskolan avsedd tjänst som föreståndare.

Antalet kliniklärarinnor torde icke böra göras större än vid statens sjuksköterskeskola
i Stockholm. Detta skulle —- vid bifall till det i statsverkspropositionen
för innevarande år framlagda förslaget om utökning av
lärarpersonalen vid sistnämnda skola — innebära inrättande av tre dylika
tjänster.

Medicinalstyrelsen har föreslagit, att till eleverna skulle utgå arvode med
samma belopp som vid Göteborgs stads sjuksköterskeskola. Även om vissa
skäl kunna tala för detta förslag, anser sig statskontoret icke kunna förorda
detsamma, enär i så fall högre arvode komme att utgå vid nu ifrågavarande
skola än vid statens sjuksköterskeskola i Stockholm.

Det framlagda förslaget till avtal med Göteborgs stad har icke givit anledning
till erinran.

Centrala sjukvårdsberedningen beräknar, att med ett platstillskott för
lasaretts- och sjukstugevården, motsvarande det, som genomsnittligt uppnåtts
under åren 1942—1951, erhålles ett något högre platsantal än vad
som motsvarar de i framställningen angivna promillesiffrorna för 1965.
Det är emellertid beredningens uppfattning, att bl. a. utbyggnaden av kronikervården
kommer att taga resurserna så pass mycket i anspråk, att det
— i betraktande av huvudmännens finansieringsmöjligheter — kan vara
berättigat att räkna med möjligheten av en något minskad utbyggnadstakt
för lasarettens vidkommande. Den ökning av sjukskötersketätheten inom
lasarettsvården, som förutskickas, torde vidare vara i stort sett riktigt bedömd
med hänsyn till bl. a. den fortgående specialiseringen och det därav
betingade ökade behovet av kvalificerad sjukvårdspersonal. Beräkningen
av behovet av sjuksköterskor inom den slutna kroppssjukvården torde sålunda
vara förhållandevis försiktig och i allt väsentligt bärande. Även behovet
inom den öppna hälso- och sjukvården synes vara i huvudsak riktigt
avvägt.

önskvärdheten av att bibehålla antalet intagna sjuksköterskeskoleelever
vid drygt 1 500 per år synes därför styrkt, och beredningen har icke något

10

Kungi. Maj:ts proposition nr 152.

att erinra mot att behovet på föreslaget sätt och med hänsyn till den speciella
uppgiften täckes genom inrättande av en statens sjuksköterskeskola
i Göteborg.

För anskaffning av undervisningsmateriel m. m. föreslår beredningen,
att 23 500 kronor anvisas, varav cirka 4 000 kronor för inköp av böcker
till elevbibliotek m. m. Beredningen framhåller vidare, att begagnade instrument
etc. samt annan begagnad dyrbar materiel med fördel kan användas
för undervisnings- och demonstrationsändamål, varigenom kostnaderna
ytterligare skulle kunna reduceras. Sådan materiel finnes säkerligen
att tillgå på ett flertal sjukhus.

Styrelsen för statens sjuksköterskeskola framhåller, att förutom den i förslaget
åberopade prognosen över sjuksköterskebehovet även föreliggande
brist på utbildade instruktionssköterskor bör ge anledning till återhållsamhet
med inrättandet av nya skolor. Å andra sidan vill styrelsen understryka
önskvärdheten av att barnmorskeutbildningen snarast lägges om till att
bygga på tvåårig utbildning vid sjuksköterskeskola. Den möjlighet, som nu
yppat sig att utan större anläggningskostnader få till stånd en väsentlig
förbättring härvidlag, bör tillvaratagas. Styrelsen tillstyrker därför skolans
inrättande. Då tillgången på sjuksköterskebarnmorskor i landet får anses
vara ett intresse av rikskaraktär, bör staten lämpligen vara huvudman för
skolan.

Det synes angeläget, att den nya skolan icke i väsentliga delar kommer
att avvika från den redan befintliga statliga skolan med avseende å principiell
uppläggning och standard. Det är även önskvärt, att ett visst samarbete
mellan de olika skolorna möjliggöres i det hänseendet, att en elevkan
gå över från den ena skolan till den andra utan någon nämnvärd förlängning
av utbildningstiden. Styrelsen påpekar, att vid härvarande skola
icke f. n. kan, utan standardsänkning, tillämpas den kursplan, som föreslagits
för skolan i Göteborg i fråga om den praktiska utbildningen men
har i och för sig icke något att erinra mot densamma.

Styrelsen hävdar, att elevernas förmåner vid de båda statliga skolorna
böra vara i stort sett lika. Eleverna i Göteborg böra sålunda icke få uppbära
arvode under de första 18 månaderna av utbildningstiden, enär eleverna
vid skolan i Stockholm icke ha dessa förmåner. Liksom fallet är
vid härvarande skola bör därför ersättningen från huvudmännen för de
sjukhus, där eleverna praktisera, tillföras en särskild fond, ur vilken studiebidrag
utbetalas till eleverna under de två eller tre sista terminerna. Fonden
bör även disponeras för andra utgifter enligt en av Kungl. Maj:t fastställd
stat.

Svenska stadsförbundets sjukvårdsdelegation framhåller, att medicinalstyrelsens
prognos visserligen räknar med ett flertal osäkra faktorer, men

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

11

någon erinran mot beräkningarna eller de förutsättningar, på vilka de baserats,
synes ej kunna med fog framställas. Skulle det senare visa sig, att
det framtida behovet av sjuksköterskor nu beräknats för högt, lärer det
ej vara förenat med större olägenheter att minska elevintagningen. Det är
betydligt svårare att hastigt öka sjuksköterskekåren, om behovet räknats
för lågt, enär en ökning av elevintagningen gör sig gällande först efter tre
å fyra år. Enbart den omständigheten, att sjuksköterskekåren i nuvarande
stund är och sannolikt under flera år förblir otillräcklig, utgör skäl för! att
tills vidare godtaga medicinalstyrelsens beräkning. Styrelsens motivering
för att ett vidmakthållande av elevrekryteringen vid de bägge senaste årens
nivå ej kan ske, med mindre ytterligare minst en sjuksköterskeskola tillkommer,
synes fullt övertygande.

Ett av de åberopade skälen för den nya skolans inrättande är, att barnmorskeutbildningen
nu föreslås helt omlagd till att bygga på tvåårig grundutbildning
i sjuksköterskeskola. Sedan numera god erfarenhet vunnits av
detta utbildningssystems tillämpning vid barnmorskeläroanstalten i Stockholm
och då förutsättningar nu synas föreligga att utsträcka reformen till
göteborgsanstalten, vill sjukvårdsdelegationen understryka sin principiella
anslutning härtill.

Det synes i första hand böra åligga staten såsom innehavare av ett
stort antal sjukvårdsinrättningar att inrätta ytterligare erforderliga sjuksköt
erskeskolor.

Svenska landstingsförbundets styrelse erinrar, att brist på sjuksköterskor
varit rådande under en följd av år. I den mån nya sjuksköterskeskolor tillkommit
har dock en förbättring inträtt. Alltjämt ha dock sjukhusen och
sjukvården i övrigt stora bekymmer på grund av den knappa tillgången på
sjuksköterskor. Den av medicinalstyrelsen företagna uppskattningen av
behovet ger vid handen, att det skulle dröja drygt ett tiotal år, innan jämvikt
mellan tillgång och efterfrågan på detta område skulle ernås. Under
sådana förhållanden synes det angeläget, att åtgärder vidtagas för att öka
utbildningskapaciteten. Någon farhåga för överproduktion av sjuksköterskor
lärer ej behöva föreligga, enär stora planer för utbyggnad av såväl
den slutna som den öppna sjukvården föreligga och risk för avveckling av
vissa dubbelkurser finnes.

Styrelsen tillstyrker sålunda medicinalstyrelsens förslag att inrätta en
ny sjuksköterskeskola. Det synes ändamålsenligt, att den förlägges till
Göteborg, där lokaler stå till förfogande och de kommunala huvudmännen
för sjukvården förklarat sig villiga att ställa för den praktiska utbildningen
erforderliga sjukhusplatser till förfogande. Förslaget att staten skall stå
som huvudman för skolan, finner styrelsen välbetänkt med hänsyn till den
nära anknytning skolan kommer att få till därvarande barnmorskeläroanstalt.

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

Även till förslagen om skolans organisation och ledning kan styrelsen
lämna sin anslutning. Löner och timlärararvoden vid skolan böra avvägas
med hänsyn till vad som mera allmänt tillämpas vid övriga sjuksköterskeskolor.

Svensk sjuksköterskeförening framhåller, att ett ökat antal sjuksköterskor
erfordras vid sjukhusen om dessas kapacitet skall kunna utnyttjas. Förbättrade
vårdmöjligheter i hemmen kräver ökat antal sköterskor i öppen vård.

Hälsovården är i Sverige i stort en statens angelägenhet. Till en god
hälsovård hör en väl planlagd förlossningsvård med mödravård. Det har
länge varit ett önskemål från föreningens sida, att kombinerad utbildning
måtte ordnas för dem, som önska ägna sig åt denna verksamhet. Föreningen
tillstyrker, att en statens sjuksköterskeskola inrättas i Göteborg i samband
med omläggningen av undervisningen vid barnmorskeläroanstalten där.

Beträffande elevernas ersättning under den praktiska utbildningen kan
föreningen godkänna såväl det av medicinalstyrelsen föreslagna som alternativt
det vid statens sjuksköterskeskola tillämpade systemet, varvid föreningen
förutsätter, att ersättningen för av eleverna utfört arbete utgår
enligt gängse värdesättning men fördelas mellan eleven och skolan enligt
de principer, som tillämpas vid statens sjuksköterskeskola.

Departementschefen.

För att erhålla en uppfattning om behovet av utbildningsplatser för sjuksköterskor
har medicinalstyrelsen verkställt vissa beräkningar rörande tillgången
till och behovet av sjuksköterskor år 1965. Antalet yrkesverksamma
sjuksköterskor, som år 1950 uppgick till 13 090, har beräknats förstnämnda
år uppgå till 22 000. Styrelsen har därvid räknat med att avgången
från yrket kommer att vara densamma som under perioden 1946—1950.
Enligt vad jag under hand inhämtat från medicinalstyrelsen har avgången
under senare år stadigt minskat och utgjorde sålunda år 1951 endast 1,75
procent mot 7,2 procent år 1946. Då avgången starkt växlat och under de
närmast föregående åren (1939—1945) varit genomsnittligt betydligt högre,
torde emellertid såsom medicinalstyrelsen föreslagit tillgången till sjuksköterskor
år 1965 försiktigtvis böra nedräknas till omkring 21 000. Enär
det av styrelsen för samma år beräknade totala behovet av sjuksköterskor
skulle uppgå till omkring 20 400, skulle sålunda vid denna tidpunkt tillgång
och efterfrågan i huvudsak motsvara varandra. Nu angivna beräkningar
måste givetvis grunda sig på ett flertal osäkra faktorer och därför
bedömas med en viss försiktighet. Det måste emellertid förväntas, att bl. a.
utbyggnaden av såväl den slutna som den öppna vården samt de starkt avkortade
vårdtiderna och intensifierade behandlingsmetoderna kommer att

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

13

ställa ökade krav på tillgången till kvalificerad sjukvårdspersonal. Jag
har därför i huvudsak ansett mig kunna godtaga styrelsens beräkningar
och de förutsättningar, på vilka dessa baserats, såsom underlag för en bedömning
av det framtida utbildningsbehovet.

Utgångspunkt för beräkningarna rörande tillgången till sjuksköterskor
har varit, att samma antal elever som f. n., d. v. s. något mer än 1 500 per
år, framdeles skall nyintagas i sjuksköterskeskolorna. Detta elevantal bör
sålunda i görligaste mån uppehållas. En eller möjligen två av de största
sjuksköterskeskolorna torde emellertid komma att minska sitt elevantal
med omkring 40 å 50 elever per år. Då någon ökning av elevintagningen
vid övriga skolor icke synes vara att räkna med, skulle ett bibehållande av
förenämnda elevantal sålunda icke vara möjligt med nuvarande antal sjulcsköterskeskolor.
Med hänsyn härtill och då någon ytterligare sjuksköterskeskola
i kommunal eller enskild regi icke synes vara att förvänta, bör
nya utbildningsmöjligheter tillskapas på annat sätt. Redan detta förhållande
synes i och för sig tala för att ytterligare en statlig sjuksköterskeskola
inrättas. Jag vill emellertid också med några ord belysa den aktuella situationen
i fråga om tillgången på sjuksköterskor m. m. Enligt vad jag under
hand inhämtat från medicinalstyrelsen uppgick antalet i sluten vård inrättade
sjukskötersketjänster den 31 oktober 1952 till 6 900, varav 1 290
var vakanta. Av sistnämnda antal uppehölls dock 922 tjänster av formellt
kompetenta vikarier, varför de egentliga vakanserna — d. v. s. helt
vakanta tjänster och tjänster utan formellt kompetent vikarie — uppgick
till sammanlagt 368. Antalet huvudsakligen på grund av sjuksköterskebrist
stängda avdelningar och vårdplatser utgjorde vid samma tidpunkt 20 resp.
552. I förhållande till motsvarande siffror för år 1951 har situationen visserligen
betydligt förbättrats, men antalet vakanser är alltjämt avsevärt.
Inom den öppna vården fanns den 1 januari 1952 inrättade 1 631 distriktsskötersketjänster.
Då av dessa 1 343 var besatta, uppgick antalet vakanser
vid nämnda tidpunkt alltså till icke mindre än 288. Bristen på sjuksköterskor
är sålunda f. n. — liksom fallet varit de senaste åren — starkt kännbar.

Av skäl som nu anförts anser jag mig böra tillstyrka medicinalstyrelsens
förslag att inrätta ytterligare en statlig sjuksköterskeskola i Göteborg med
en årlig intagning av 60 elever. Härtill kommer, att Kungl. Maj:t i proposition
den 6 mars 1953 angående vissa anslag till barnmorskeläroanstalterna
föreslagit, att utbildningen vid barnmorskeläroanstalten i Göteborg
fr. o. m. januarikursen 1956 skall — liksom f. n. vid stockholmsanstalten
— utformas såsom påbyggnad till tvåårig allmänutbildning i sjuksköterskeskola.
Förstnämnda utbildning skulle då i viss utsträckning kunna repliera
på den nya skolan. Medicinalstyrelsen har uppskattningsvis räknat med
att ett tjugutal elever årligen skulle övergå till de båda barnmorskeläroanstalterna
för utbildning till sjuksköterskebarnmorskor. I nämnda proposi -

14

Kurtgl. Maj:ts proposition nr 152.

tion har vidare föreslagits, att den extrakurs, som sedan budgetåret 1944/45
anordnats vid göteborgsanstalten, skall indragas fr. o. m. hösten 1953. De
undervisningslokaler och elevbostäder, som härigenom kommer att frigöras,
skulle sålunda kunna disponeras för den nya sjuksköterskeskolans
räkning. Ett visst ytterligare lokalbehov skulle dock uppkomma. Jag förutsätter
emellertid att, särskilt som lokalbehovet under det första verksamhetsåret
kan beräknas vara av förhållandevis ringa omfattning, lokaler
utöver vad som frigöres i samband med nedläggandet av nämnda barnmorskekurs
endast ianspråktages om så visar sig oundgängligen erforderligt.
Stadens representanter har preliminärt förklarat sig villiga såväl att
hyra ut angivna lokaler för ändamålet som att taga emot skolans elever
för praktisk utbildning. I den mån utbildningsplatser icke kan ställas till
förfogande inom staden, synes möjlighet finnas att erhålla sådana i såväl
Uddevalla som Mölndal. Förslag till avtal i dessa och andra med utbildningen
sammanhängande frågor torde i vanlig ordning böra underställas
Kungl. Maj:t för godkännande.

Mot styrelsens förslag, att utbildningen vid den nya sjuksköterskeskolan
skall följa för samtliga sådana skolor fastställd minimikursplan, har jag
i huvudsak intet att erinra. Timantalet i bl. a. gymnastik torde dock kunna
reduceras något. Jag förutsätter vidare, att medicinalstyrelsen i detta sammanhang
beaktar möjligheten att tillgodose det av styrelsen för statens
sjuksköterskeskola i Stockholm framförda önskemålet om en viss samordning
mellan undervisningen vid de båda skolorna.

Det torde vara lämpligt, att en samordning i olika avseenden mellan barnmorskeläroanstalten
och den nya skolan kommer till stånd. Jag förordar
därför, att en gemensam styrelse för dessa båda läroanstalter inrättas. Det
kan emellertid ifrågasättas, huruvida icke antalet ledamöter i styrelsen
skulle kunna begränsas till sex. Kungl. Maj:t bör äga besluta såväl härom
som rörande styrelsens sammansättning. Bestämmelser i detta hänseende
liksom rörande styrelsens och befattningshavarnas åligganden in. m. torde
lämpligen böra intagas i en särskild instruktion.

För bestridande av kostnaderna för skolans verksamhet torde för nästa
budgetår böra anvisas två förslagsanslag, rubricerade Statens sjuksköterskeskola
i Göteborg: Avlöningar och Statens sjuksköterskeskola i Göteborg:
Omkostnader. Den nuvarande statliga skolan bör med hänsyn härtill benämnas
statens sjuksköterskeskola i Stockholm och för densamma för nästa
budgetår äskade avlönings- och omkostnadsanslag i enlighet härmed erhålla
motsvarande ändrade benämning. Det sammanlagda medelsbehovet
för den nya skolan har vid fullt utbyggd verksamhet uppskattats till i runt
tal 275 000 kronor, varav för avlöningar omkring 156 000 och för omkostnader
omkring 119 000 kronor. Jag har i huvudsak intet att erinra mot
dessa beräkningar. I enlighet härmed och då jag icke kan tillstyrka, att

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

15

antalet instruktionssköterskor för den praktiska utbildningen blir högre
än vid motsvarande skola i Stockholm, skulle vid full verksamhet erfordras
följande befattningshavare, nämligen en föreståndare (23 lönegraden), tre
instruktionssköterskor för den teoretiska och tre för den praktiska utbildningen
(18 eller 20 lönegraden), en skolsköterska (14 lönegraden) samt
ett kontorsbiträde. Härtill kommer timanställda lärare samt en redogöraresekreterare.
Av nämnda befattningshavare erfordras budgetåret 1953/54
föreståndaren och en instruktionssköterska under hela budgetåret samt
ytterligare en instruktionssköterska och skolsköterskan fr. o. m. den 1 mars
1954. Skolsköterskan torde, såsom statskontoret föreslagit, kunna anställas
gemensamt för skolan och barnmorskeläroanstalten. Då jag icke kan tillstyrka,
att ordinarie befattningar redan nu inrättas vid skolan, torde förenämnda
befattningshavare böra beredas extra ordinarie anställning i angivna
lönegrader. Behovet av skrivhjälp torde åtminstone under den första
tiden kunna tillgodoses genom anställande av ett för nämnda läroanstalter
gemensamt, deltidsanställt skrivbiträde med avlöning enligt bestämmelserna
om reglerad befordringsgång.

Arvodet till redogöraren, tillika sekreterare, vilken likaledes kommer
att vara gemensam för de båda läroanstalterna, bör bestämmas till 2 400
kronor för år och timlärararvodena, liksom fallet är vid statens sjuksköterskeskola
i Stockholm, utgå med högst samma belopp som motsvarande
arvoden vid statens institut för folkhälsan. Kostnaden för sistnämnda ändamål
uppskattar jag för nästa budgetår i likhet med medicinalstyrelsen till
omkring 8 800 kronor.

För fullgörande av uppdrag som ledamot eller suppleant i styrelsen för
skolan bör ersättning utgå i form av dagarvode enligt kommittékungörelsen.
Kostnaden härför kan beräknas till omkring 600 kronor per år. Vidare
bör reseersättning enligt allmänna resereglementet utgå till ledamot eller
suppleant för resa, som för uppdragets fullgörande företages från hemorten
till Göteborg och åter. Kostnaden härför bör bestridas från skolans
omkostnadsanslag.

I enlighet med vad sålunda anförts kan medelsbehovet under avlöningsanslaget
för nästa budgetår beräknas till 53 000 kronor, varav för arvoden
och särskilda ersättningar, bestämda av Ivungl. Maj:t, (2 400 + 600) 3 000
kronor, för arvoden åt tillfälliga lärare 8 800 kronor, för avlöningar till
övrig icke-ordinarie personal 27 200 kronor samt för rörligt tillägg 14 000
kronor.

Medicinalstyrelsens förslag till omkostnadsstat för skolan för nästa budgetår
anser jag mig kunna i huvudsak godtaga. Delposten till inköp och
underhåll av undervisningsmateriel torde dock i enlighet med centrala
sjukvårdsberedningens förslag kunna nedräknas med 10 000 kronor till
23 500 kronor. Av beredningen i detta sammanhang anvisad möjlighet att

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

ytterligare reducera kostnaderna i detta hänseende bör beaktas. Då jag
vidare i likhet med statskontoret icke kan förorda, att högre arvoden utbetalas
vid göteborgsskolan än vid motsvarande skola i Stockholm, kan
delposten till arvoden åt elever om 6 000 kronor utgå för nästa budgetår.
Liksom fallet är vid sistnämnda skola, torde ersättningar från huvudmännen
för de sjukhus, där praktisk utbildning av den nya skolans elever
äger rum, böra tillföras en särskild elevfond, vilken bör disponeras i enlighet
med av Kungl. Maj:t fastställd stat. Då medicinalstyrelsen uppskattat
medelsbehovet under omkostnadsanslaget för nästa budgetår till 66 000
kronor, skulle vid bifall till vad jag nu förordat ifrågavarande anslag behöva
uppföras med (66 000 — 10 000 — 6 000) 50 000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte — med ändring i förekommande fall av vad därutinnan föreslagits
i årets statsverksproposition under elfte huvudtiteln, punkterna 104 och
105 — föreslå riksdagen att

a) godkänna följande avlöningsstat för statens sjuksköterskeskola
i Stockholm, att tillämpas tills vidare fr. o. m.
budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
....................................... 43 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................. 2 700

3. Arvoden åt tillfälliga lärare, förslagsvis...... 34 400

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 81 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 63 900

Summa förslagsanslag kronor 225 000;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens sjuksköterskeskola
i Göteborg, att tillämpas tills vidare fr. o. m.
budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ................ 3 000

2. Arvoden åt tillfälliga lärare, förslagsvis...... 8 800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 27 200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 14 000

Summa förslagsanslag kronor 53 000;

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

17

c) till Statens sjuksköterskeskola i Stockholm: Avlöningar
för budgetåret 1953/54 under elfte huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 225 000 kronor;

d) till Statens sjuksköterskeskola i Stockholm: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 under elfte huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 89 300 kronor;

e) till Statens sjuksköterskeskola i Göteborg: Avlöningar
för budgetåret 1953/54 under elfte huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 53 000 kronor;

f) till Statens sjuksköterskeskola i Göteborg: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 under elfte huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 50 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t
Konungen, att proposition av den lydelse, bilaga till
detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Sven örtenberg.

2 Hiliang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 152.