Kungl. Maj:ts proposition nr 131.

1

Nr 131.

Kungl. Maj ris proposition till riksdagen angående anslag å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1952/53 till
vissa i arbetslöshetsbekämpande syfte anordnade arbeten
m. in.; given Stockholms slott den 13 mars 1953.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF.

G. E. Sträng.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen anmäles medelsbehovet med anledning av att Kungl.
Maj :t delvis tagit i anspråk riksdagens fullmakt att under budgetåret
1952/53, därest arbetsmarknadsläget så påfordrar, inom ramen av ett belopp
av 200 miljoner kronor meddela beslut om utförande av arbeten, för vilka
anslag är uppförda å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51. Vidare
anmäles en framställning från arbetsmarknadsstyrelsen om ytterligare medel
till anskaffning av maskiner m. m. för anläggningsarbeten. Å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1952/53 föreslås anslag med sammanlagt
55 159 500 kronor.

1-—Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 sand. Nr 131.

2

Kungl. Mnj:ts proposition nr 131.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 mars
1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Hedlund,
Lindell, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen
för socialdepartementet, statsrådet Sträng, följande.

Med anledning av propositionen 1952: 65 har riksdagen bemyndigat Kungl.
Maj :t att under budgetåret 1952/53, därest arbetsmarknadsläget så påfordrar,
inom ramen av ett belopp av 200 miljoner kronor meddela beslut om
utförande av arbeten, för vilka anslag är uppförda å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1950/51 (statsutsk. uti. 1952: 73, rd. skr. 1952: 147). Såsom
tidigare anmälts för riksdagen (V ht 1953 s. 124) har de akuta sysselsättningssvårigheter,
som inträdde hösten 1952, föranlett Kungl. Maj :t att delvis
utnyttja den sålunda lämnade finansfullmakten. Frågan om den med anledning
härav erforderliga medelsanvisningen å tilläggsstat för innevarande
budgetår bör nu upptagas till behandling.

Inom ramen för den lämnade finansfullmakten har Kungl. Maj:t den
10 oktober 1952 efter framställning från arbetsmarknadsstyrelsen ställt ett
belopp av 50 miljoner kronor till styrelsens förfogande. Detta beslut var
dock av formell art, då beloppet endast får disponeras efter särskilda beslut
av Kungl. Maj :t. T. o. m. denna dag har Kungl. Maj :t genom sådana beslut
medgivit, att arbetsmarknadsstyrelsen må disponera sammanlagt 43 100 000
kronor. Vidare har Kungl. Maj :t beviljat lån till anordnande av allmänna
samlingslokaler, som ansetts böra komma till stånd av sysselsättningspolitiska
skäl, till ett belopp av 583 700 kronor. Beroende på Kungl. Maj :ts
prövning är två framställningar av arbetsmarknadsstyrelsen avseende
250 000 kronor till vissa arbeten för försvaret samt 4 000 000 kronor till
ytterligare anskaffning av maskiner och redskap.

Arbetsmarknadsstyrelsen har (skr. 28/2 1953) framlagt förslag till beräkning
av de med anledning av finans fullmaktens utnyttjande
erforderliga anslagen å tilläggsstat för innevarande
budgetår.

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 131.

Styrelsen framhåller, att styrelsen eftersträvat att i första hand få till
stånd arbeten med anlitande av statens och kommunernas i vanlig ordning
anvisade anslag. Först då möjligheter härtill visat sig vara uteslutna,
har arbeten ansetts böra anordnas med anlitande av finansfullmakten
eller såsom statliga eller statskommunala beredskapsarbeten, för
vilka sistnämnda två slag av arbeten medel tagits i anspråk från riksstatsanslaget
till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. Genom tilllämpningen
av dessa principer för utväljandet av arbetsobjekt har antalet
av de arbetare, som beretts sysselsättning i arbeten finansierade med till disposition
ställda medel från beredskapsstaten, hittills blivit ganska ringa.
Med medel från beredskapsstaten finansierade arbeten hade endast i obetydlig
omfattning påbörjats före den 1 december 1952, men därefter har
detta slag av arbeten successivt ökats så att arbetsstyrkan på arbetsplatserna
den 14 februari 1953 utgjorde sammanlagt 1 095 man.

Styrelsen har upplyst, att de genom Kungl. Maj :ts skilda beslut intill den
24 februari 1953 till arbetsmarknadsstyrelsens disposition ställda medlen,
32 900 000 kronor, samma dag utnyttjats till ett belopp av 21 662 800 kronor
genom att beslut fattats av styrelsen om arbeten, som må komma till
utförande med anlitande av resp. till styrelsens disposition ställda belopp.
Då styrelsen fattat sina beslut, har i vissa fall bidrag beviljats endast för del
av den beräknade anläggningskostnaden. De arbeten, som kommer till utförande
genom att nu ifrågavarande medel kunnat disponeras för bidrag,
kommer alltså, anför styrelsen, alt draga större kostnad och därmed ge
större sysselsättning än som motsvaras av det av styrelsen beviljade bidraget.
Den 14 februari 1953 beräknades arbeten för ca 15 miljoner kronor ha
igångsatts med hjälp av de av styrelsen beviljade bidragen. Utöver nämnda
belopp av 21 662 800 kronor beräknar styrelsen att under första hälften av
mars 1953 fatta beslut om nya arbeten, om vilka framställningar inkommit
till styrelsen, innebärande att ytterligare omkring 3 053 000 kronor kommer
att tagas i anspråk.

De anslag, som skall äskas å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret
1952/53, bör bestämmas med hänsyn till att de skall kunna täcka intill
budgetårets utgång uppkommande kostnader för redan beslutade arbeten,
som — vid sidan av arbeten som anordnas med anlitande av medel från
riksstatsanslaget till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. —
är igång eller kommer att sättas igång i syfte att bereda sysselsättning åt
friställd arbetskraft men därutöver också kostnader för de ytterligare arbeten,
som under samma tid kan komma att behöva beviljas för mötande
av ny arbetslöshet. Tillgängliga medel å riksstatens reservationsanslag till
Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. kommer, så vitt styrelsen
nu kan bedöma, att vara i sin helhet förbrukade vid budgetårets utgång.

Styrelsen beräknar, att ytterligare 7 181 700 kronor av de till styrelsens

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 131.

disposition intill den 24 februari 1953 ställda medlen behöver tagas i anspråk
för att kunna möta eventuellt uppkommande arbetslöshet under återstoden
av innevarande budgetår. Härtill kommer ett belopp av 502 500 kronor, som
vid tidpunkten för arbetsmarknadsstyrelsens framställning tagits i anspråk
för lån till anordnande av allmänna samlingslokaler, 4 000 000 kronor, som
styrelsen begärt för ytterligare materielinköp, samt 10 000 000 kronor till
vägarbeten. Styrelsen har tidigare hemställt att ett tilläggsstatsanslag på
sistnämnda belopp skall anvisas. Sammanlagt erfordras sålunda enligt
styrelsens beräkning anslag å tilläggsstat med (21 662 800 + 3 053 000 +

7 181 700 + 502 500 + 4 000 000 + 10 000 000) 46 400 000 kronor.

Styrelsen har i anslutning härtill anfört, att det självfallet är svårt att
beräkna det återstående medelsbehovet intill budgetårets utgång, då man
icke nu kan bedöma, var i landet eller i vilken utsträckning arbetsobjekt
behöver hållas resp. sättas igång. Med hänsyn härtill bör anslag, som nu
skall anvisas å tilläggsstat, få disponeras så vidsträckt som möjligt i vad
gäller arbetsobjekt, sonx skall komma till utförande. Till följd härav är det
önskvärt, att tilläggsstatsanslagen icke specificeras mer än som är oundgängligen
nödvändigt, då för visst ändamål specificerat anslag kan komma
att binda Kungl. Maj :t och arbetsmarknadsstyrelsen så att, trots att medel
finns tillgängliga under ett anslag, sysselsättningsmöjligheter icke kan beredas
de arbetslösa, därför att lämpliga sysselsättningsobjekt att bekostas med
ifrågavarande anslag icke finns inom de områden av landet, där arbetslösheten
uppkommit.

I enlighet härmed har styrelsen föreslagit, att följande anslag, förutom
avskrivningsanslag, äskas på tilläggsstat, nämligen

å driftbudgeten, egentliga statsutgifter, under femte huvudtiteln:
till Kostnader för arbetsmarknadens reglering ett anslag av 30 350 500
kronor;

till Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet ett reservationsanslag
av 4 000 000 kronor;

å kapitalbudgeten, socialdepartementet:

till Fonden för låneunderstöd: Lån till anordnande av allmänna samlingslokaler
ett investeringsanslag av 502 500 kronor; samt

till Diverse kapitalfonder: Fonden för arbetsmarknadens reglering ett
kapitalinvestering sanslag av 11 547 000 kronor.

Under rubriken Kostnader för arbetsmarknadens reglering föreslås alltså
ett nytt obetecknat anslag, under vilket beräknats medel för ändamål som
regelmässigt tillgodoses genom anslag på driftbudgeten. Dock har medel
till förstärkning av styrelsens egen materielberedskap föreslagits anvisade
som tilläggsanslag till det å riksstaten uppförda reservationsanslaget till
Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet. På motsvarande
sätt har styrelsen föreslagit, att för arbeten som regelmässigt finansieras
över kapitalbudgeten anvisas anslag till en särskild fond med be -

0

Kungl. Maj.ts proposition nr 131.

teckningen Fonden för arbetsmarknadens reglering. Dock har styrelsen
förutsatt, att anslag till lån till anordnande av allmänna samlingslokaler
anvisas i vanlig ordning under fonden för låneunderstöd.

Styrelsen har vidare anfört, att om Kungl. Maj:t finner det nödvändigt
att tilläggsstatsanslagen, som skall reglera de i anspråk tagna medlen från
beredskapsstaten, specificeras i vidare mån än styrelsen föreslagit, det
synes ligga närmast till hands att tilläggsstatsanslagen äskas under — så
långt detta är möjligt — samma anslagsrubriker som de i riksstaten redan
upptagna. 1 så fall torde anslagens natur böra bli densamma som för de
ordinarie riksstatsanslagen. I den mån reservationsanslag anvisas, uppkommer
fråga om rätt till disposition av medel, som kan kvarstå oförbrukade
vid budgetårets utgång. Styrelsen framhåller, att för dylika fall
föreskrifter bör fogas till anslagen av innehåll att vad som nu anvisas icke
må tagas i anspråk annat än av sysselsättningsskäl, d. v. s. efter framställning
av arbetsmarknadsstyrelsen, enär motiven för anslagens beviljande
annars kan förfalla.

Väljes denna väg för täckandet av beredskapsstatsanslagets utnyttjande,
måste beaktas, att den utnyttjbara tillgången på medel för upprätthållande
av arbetsmarknadsberedskap blir sämre än enligt det av styrelsen
förordade alternativet för anslagsuppställningen. För att arbetsmarknadsberedskapen
skall bli tillfredsställande måste emellertid samma medelstillgång
vara disponibel som om anslagen beviljas i den av styrelsen förordade
ordningen. Detta kan icke vinnas på annat sätt än genom att vid sidan
av de anslag, under vilka medel skall äskas för täckning av nu till disposition
ställda medel från beredskapsstat, under driftbudgeten anvisas ett
särskilt allmänt arbetsmarknadsanslag, lämpligen under rubriken Kostnader
för arbetsmarknadens reglering och uppfört med ett belopp av
2 000 000 kronor. Med hänsyn till osäkerheten i beräkningen av detta anslag,
som skall kunna tagas i anspråk för alla erforderliga ändamål som
syftar till att bereda sysselsättning, bör anslaget uppföras såsom förslagsanslag.

Härefter torde jag få anmäla arbetsmarknadsstyrelsens förut omnämnda
framställning om ytterligare medel för anskaffning av
maskiner och redskap.

1952 års riksdag godkände Kungl. Maj:ts förslag att arbetsmarknadsstyrelsens
materielberedskap under de närmaste åren skall ökas till att
avse behovet för sysselsättning av 3 000 man (prop. nr 127; statsutsk. uti.
nr 137; rd. skr. nr 246). Medelsbehovet för en upprustning av maskinparken
till att motsvara detta behov beräknades till ca 4 500 000 kronor,
vilket belopp skulle fördelas på tre år. För innevarande budgetår har
1 500 000 kronor ställts till förfogande för ändamålet. Vid anmälan av
medelsbehovet för budgetåret 1953/54 under reservationsanslaget till Kost -

f.

Kungl. Maj:ts proposition nr 131.

nader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet anmälde jag (V ht
1953 s. 140), att styrelsen på grund av prisstegringar, tillkomsten av nya
maskintyper in. m. uppskattade kostnaderna för upprustningen till 6 000 000
kronor. Jag tillstyrkte, att i enlighet med styrelsens förslag 2 500 000 kronor
skulle ställas till förfogande för inköp av maskiner och redskap under
nästa budgetår. Beloppet förutsattes kunna bestridas av under anslaget reserverade
medel jämte beräknade inkomster.

Arbetsmarknadsstyrelsen har nu (skr. 20/1 1953) beträffande det anskaffningsprogram
som lagts till grund för de tidigare beräkningarna av
medelsbehovet anfört följande.

Den beräkning av maskinbehovet, som låg till grund för programmet,
utfördes under år 1951 och baserades på dittillsvarande förekomst av skilda
slag av arbeten, på dåvarande arbetsförfaranden vid beredskapsarbetens
bedrivande samt på en maskinell användning i den utsträckning, som
då förekom. Beträffande skilda slag av arbeten och den totala arbetsstyrkans
fördelning på desamma förelåg därvid anledning att bedöma en fördelning
på vägarbeten, vatten- och avloppsarbeten samt övriga arbeten i
proportionen 75 : 15 : 10. Beträffande arbetsstyrkans uppdelning på skilda
företag funnos skäl för den uppfattningen, att på varje arbetsplats borde
kunna sysselsättas i genomsnitt 50 man, varför arbetsplatserna vid en
sysselsättning av 3 000 man således skulle komma att utgöra cirka 60.

Sedermera inträffade förändringar i arbetenas karaktär och i sättet för
deras bedrivande ha medfört, att en justering av de nu angivna grunderna
för den tidigare företagna beräkningen av maskinbehovet visat sig nödvändig.
Med anledning därav, att styrelsen söker i första hand utvälja
aktuella arbetsobjekt av sådan storleksordning, att desamma kunna färdigställas
på relativt kort tid, ha arbetena till större omfattning än vad tidigare
kunde beräknas, kommit att utgöras av vatten- och avloppsarbeten samt
av s. k. övriga arbeten. Vid arbeten av dessa arter kan på varje företag
icke sysselsättas lika många arbetare som vid vägarbeten. Beredskapsarbetenas
ökade rationalisering med den arbetsmetodik, som förekommer
i öppna marknaden, innebär en utvidgad mekanisering, vilken medfört,
att det på varje arbetsplats icke går att sysselsätta ett så stort antal man
som vad tidigare befanns möjligt. Enligt de under sistförflutna höst vunna
erfarenheterna måste det genomsnittliga antalet arbetare på varje arbetsplats
stanna vid 30—35 man. Vid en sysselsättning av 3 000 man komma
arbetsplatserna därmed att uppgå till i det närmaste ett hundratal mot
tidigare ungefärligen 60 stycken. Då varje arbetsplats måste få förfoga
över ett visst antal maskiner av skilda slag, har således ett avsevärt ökat
maskinbehov inträtt.

En närmare granskning beträffande beskaffenheten av den utökning i
beredskapshållningen, som sålunda visat sig nödvändig för berörda programs
genomförande och den därmed åsyftade upprustningen för möjliggörande
av en sysselsättning av 3 000 man, utvisar, att behovet av kompressorer
och luftverktyg ungefärligen fördubblats, vilket motsvarar en
ökad kostnad av cirka 2 miljoner kronor. I övrigt utgöres det ökade behovet
av två grävmaskiner och tre lastmaskiner samt ett mindre antal
jeepar, stubbrytare och pumpar. Anskaffningen härav jämte en erforderlig
mindre komplettering av redskap och förläggningsmateriel drager en kost -

Kungi. Maj:ts proposition nr 131. 7

nåd av cirka 1 miljon kronor. ! detta sammanhang må nämnas, att omfattningen
av beredskapsarbeten under den treåriga upprustningstiden kan
beräknas bliva relativt stor. Någon särskild kostnad för ersättningsköp i
anledning av den förslitning, som de äldre maskinerna komma att undergå,
har emellertid ej inräknats i förenämnda belopp.

Genom de sålunda skildrade förändringarna har medelsbehovet för upprustningen
av materielberedskapen till att motsvara behovet för sysselsättning
av 3 000 man visat sig numera uppgå till ca 9 miljoner kronor.

Med hänsyn till dels det nuvarande arbetsmarknadsläget och dels svårigheterna
att nu bedöma sysselsättningsbehovet under nästa höst och vinter
finner styrelsen det nödvändigt, att maskinupprustningen påskyndas så att
den av riksdagen beslutade beredskapen snarast möjligt uppnås.

Styrelsen har vidare anfört, att vid ingången av budgetåret 1952/53 å
anslaget till Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet
fanns en reservation av ca 4 900 000 kronor. 1 500 000 kronor har tidigare
ställts till förfogande för anskaffning av maskiner m. m. under innevarande
budgetår. Kungl. Maj:t har vidare den 10 oktober 1952 bemyndigat styrelsen
att lägga ut beställningar å maskiner för leverans under nästa
budgetår intill ett belopp av 1 500 000 kronor. Nämnda båda belopp, tillhopa
3 000 000 kronor, ryms jämte de övriga utgifter som skall bestridas
från anslaget under innevarande budgetår inom den angivna reservationen.
Inkomstmedlen, som tidigare beräknats till 950 000 kronor under innevarande
budgetår, uppskattas nu till 2 000 000 kronor, vilket sålunda utgör
det belopp som ytterligare kan beräknas stå till förfogande under budgetåret.

Styrelsen har hemställt om bemyndigande att redan under innevarande
budgetår mottaga och betala de maskiner som jämlikt Kungl. Maj :ts medgivande
beställts för leverans under nästa budgetår. Styrelsen har vidare
hemställt om bemyndigande att få för nyinköp och ersättningsköp disponera
över de inkomstmedel som kan inflyta på anslaget. Slutligen har styrelsen
hemställt att på tilläggsstat eller från beredskapsstaten anvisas det ytterligare
belopp av 4 000 000 kronor, som beräknas erforderligt för beredskapsmaterielens
upprustning till att motsvara behovet för sysselsättning av
3 000 man.

Departementschefen.

Innan jag går in på frågan om medelsbehovet vill jag lämna en redogörelse
för utvecklingen på arbetsmarknaden och något beröra den sannolika
utvecklingen under den närmaste tiden.

Ehuru arbetsmarknaden under år 1952 i stöld seti kännetecknades av
balans mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft uppträdde under
senare delen av året vissa sysselsätlningssvårigheter. Under de två första
månaderna av år 1953 har särskilt säsongarbetslösheten varit mer omfattande
än under de närmast liggande efterkrigsåren. Jämsides därmed

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 131.

har en minskad efterfrågan på arbetskraft förelegat inom vissa industriområden,
och för skogsbrukets del har behovet av arbetskraft också varit
mindre än under föregående år. På grund härav har det blivit svårare än
tidigare att finna nya arbetstillfällen på öppna arbetsmarknaden för friställd
arbetskraft. Omfattningen av arbetslösheten innevarande vinter har
dock icke varit större än vintrarna 1948—49 och 1949—50.

Arbetslösheten inom fackförbunden med frånräknande av helgpermitteringarna
var i december 1952 5 procent jämfört med 3,8 procent motsvarande
tid 1951. Den högre arbetslösheten under det sista året är såväl
säsong- som konjunkturbetingad. Inom byggnadsfacken, där säsongarbetslösheten
främst gör sig gällande, var arbetslösheten i december 1952 10,3
procent mot 9,2 procent motsvarande tid 1951. Inom metallindustrin, där
nedgången i den allmänna ekonomiska konjunkturen främst haft återverkningar,
var arbetslösheten 1,7 procent i december 1952 mot 0,9 procent

1 december 1951. Enligt de av arbetsmarknadsstyrelsen kontinuerligt gjorda
undersökningarna angående arbetslösheten bland byggnadsarbetarna på ett
70-tal av de större orterna i landet var denna den 1 mars 1953 10,5 procent
mot 6,4 procent motsvarande tid året förut.

Antalet på arbetslöshetsnämnderna anmälda hjälpsökande arbetslösa utgjorde
den 31 januari 1953 5 325 mot 1 669 ett år tidigare. En viss förskjutning
av arbetslösheten mot yngre åldersgrupper hade ägt rum. Sålunda
var i januari 1953 59 procent av de hjälpsökande arbetslösa under
50 år, under det motsvarande siffra för 1952 var 26,5 procent.

I mitten av februari 1953 var antalet på arbetsförmedlingarna anmälda
arbetslösa 45 721 mot 20 893 i februari 1952. Av dessa var resp. 32 469 och
14 819 medlemmar i erkända arbetslöshetskassor. Den del av de arbetslösa,
som beräknades icke kunna beredas arbete inom två veckor, var 24 776 eller
53 procent i februari 1953 mot 38 procent i februari 1952. Av de arbetslösa
medlemmarna i erkända arbetslöshetskassor var 18 609 byggnadsarbetare.
Antalet arbetslösa kassamedlemmar inom metallindustrin var i januari 1953

2 869 och i februari 3 069.

Medan antalet helt arbetslösa sålunda varit högre i början av innevarande
år jämfört med 1952 kan emellertid en nedgång i korttidsarbetet
noteras. Antalet på arbetsförmedlingarna anmälda kassamedlemmar
med korttidsarbete var i januari och februari 1953 3 618 resp. 2 669
mot 3 578 och 4 664 motsvarande tid för ett år sedan. Då var korttidsarbetet
övervägande koncentrerat till konsumtionsvaruindustrierna, under
det att metallindustrin innevarande år främst svarar för korttidsarbetet.

Geografiskt är arbetslösheten ojämnt fördelad. Byggnadsarbetslösheten
är särskilt framträdande i de större städerna, arbetslösheten inom metallindustrin
är koncentrerad till vissa industriorter. Den arbetslöshet, som
föranletts av minskade skogsavverkningar, gör sig främst gällande i övre
Norrland och vissa delar av Värmlands och Kopparbergs län.

Kungl. Mnj:ts proposition nr 131.

9

Den minskade sysselsättningen och minskade efterfrågan på arbetskraft
belyses bl. a. av följande uppgifter. Enligt av socialstyrelsen gjorda undersökningar
hade antalet anställda industriarbetare i december 1952 i jämförelse
med december 1951 nedgått med 3,8 procent. Totala antalet på arbetsförmedlingarna
lediganmälda arbetstillfällen, således även inberäknat
alla tillfälliga anställningar, har månad för månad under hela år 1952
varit lägre än under 1951. I december 1952 var antalet ca 94 000, vilket
är den lägsta siffra som noterats de sista fem åren. Antalet arbetsansökningar
på 100 lediga platser, det s. k. relationstalet, uppvisar det
sista året högre tal än på länge. Det har icke någon månad det gångna
året legat under 100, och i december 1952 redovisades en så hög siffra
som 159. På två särskilda områden, där ett mera permanent behov av
arbetskraft under flera år förelegat, synes detta behov de senaste månaderna
ha fyllts, och någon särskild efterfrågan på arbetskraft gör sig f. n. ej gällande.
Inom skogsbruket, där efterfrågan de senaste vintrarna rört sig om
flera tusen man, har innevarande vinter endast några hundra man efterfrågats
genom arbetsförmedlingarna. Inom järnbruken har en successiv
nedgång av efterfrågan på arbetskraft tydligt förmärkts under flera månader.
Behovet var i januari 1953 367 man jämfört med 2 009 motsvarande
tid 1951.

När det gäller den sannolika utvecklingen på arbetsmarknaden under
den återstående delen av innevarande budgetår, synes vissa tecken tyda på
ytterligare någon friställning av arbetskraft inom metallindustrin. Sedan
början av december har varsel om permitteringar inom metallindustrin
meddelats för i genomsnitt 250 man per vecka, de sista veckorna dock
något mindre än tidigare. För skogsbrukets del bör man vidare räkna med
förkortad avverkningssäsong framför allt i övre Norrland med följd att
sysselsättningssvårigheter torde uppkomma för skogsarbetare. Inom skogsindustrierna
kan vissa driftsinskränkningar uppkomma. Vad angår säsongarbetslösheten
kan man räkna med att densamma kommer att minska med
vårens ingång. Byggnadsverksamheten beräknas komma igång och giva
full sysselsättning fr. o. in. maj månad åt de nu arbetslösa byggnadsarbetarna.
Med hänsyn till den relativt stora andel av det totala antalet arbetslösa,
som byggnadsarbetarna under den gångna vintern utgjort, kommer
detta givetvis alt verka kraftigt reducerande på arbetslöshetssiffrorna.

För erhållande av en bild av den totala omfattningen av de arbeten som
igångsatts på arbetsmarknadsmyndigheternas initiativ i sysselsättningsfrämjandc
syfte och arbetslöshetshjälpen i övrigt må följande anföras.

Såsom nämnts hade 1 095 man i mitten av februari 1953 beretts sysselsättning
i arbeten, vilka finansierats med till disposition ställda medel från
beredskapsstaten. Men härutöver fanns i mitten av februari 1 236 man anställda
i vanliga beredskapsarbeten omfattande väganläggningar, A''attenoch
avloppsledningar samt järnvägsarbeten. I sistnämnda fall gällde ar -

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 131.

betena breddningar av Blekinge kustbanor. Medel för dessa arbeten har
bestritts av anslaget till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande in. m.
Vidare sysselsattes vid samma tidpunkt 2 367 man i vägarbeten, som tillkommit
på initiativ av arbetsmarknadsmyndigheterna i samråd med vägmyndigheterna
för att på vissa orter bereda arbete åt arbetslösa, som ej
på annat sätt kunnat placeras på arbetsmarknaden. Medel för dessa arbeten
har bestritts av sjätte huvudtitelns anslag till Vissa vägbyggnadsarbeten.
Detta anslag var emellertid vid nämnda tidpunkt helt förbrukat,
och för att undvika att arbetena skall behöva avbrytas och arbetsstyrkan avskedas,
har medel från beredskapsstaten måst ställas till förfogande. F. n.
sysselsättes alltså en väsentligt större arbetsstyrka än den nyss nämnda i
arbeten, vilka finansieras med medel från beredskapsstaten.

Sammanlagda antalet arbetare i anläggningsarbeten, som av arbetsmarknadsmyndigheterna
igångsatts i arbetslöshetsbekämpande syfte, var alltså
i mitten av februari 4 698. För att fullständiga bilden av de åtgärder, som
vidtagits mot arbetslösheten, må ytterligare nämnas att vid ungefär motsvarande
tidpunkt ■— rapporterna avser sista dagen i januari — fanns i arkivarbeten
719 och i musikerhjälp 72 personer anställda. Dessutom fanns i
särskilda yrkesutbildningskurser för friställd arbetskraft 69 personer. Sistnämnda
antal väntades väsentligt stiga, då flera kurser planerats att inom
kort igångsättas. Medräknas de sist nämnda formerna för arbetslöshetshjälp
omfattade alltså arbets- och utbildningslinjen i arbetslöshetshjälpen i mitten
av februari 5 558 personer. Kontantunderstöd utgick den 31 januari
till 1 263 personer.

I den nu lämnade redogörelsen innefattas resultatet av de särskilda åtgärder,
som av arbetsmarknadsmyndigheterna vidtagits för att bereda
arbete åt arbetslösa, som ej på annat sätt kunnat erhålla arbete. Däremot
bär här inte medräknats den effekt i sysselsättningsfrämjande syfte, som
ökningen av de offentliga investeringarna inom ordinarie anslagsramar
haft. Denna ökning är särskilt märkbar för kommunikationsverken. Att
exakt beräkna det antal man som härigenom erhållit sysselsättning låter
sig svårligen göra, men utan tvekan har ökningen i den offentliga investeringssektorn
verksamt bidragit att hålla den totala sysselsättningen
uppe i en tid då investeringarna i den privata investeringssektorn minskat.

Såsom framgår av vad arbetsmarknadsstyrelsen anfört har det vid handhavandet
av arbetslinjen i den arbetslöshetsbekämpande verksamheten
eftersträvats att i första hand utnyttja de å riksstaten anvisade anslagen
när behov uppkommit av att anordna arbeten med anlitande av statsmedel.
Först om sådan möjlighet inte funnits har finansfullmakten ansetts böra
tagas i anspråk. Vid utväljande av arbetsföretag måste åtskilliga synpunkter
beaktas. Bl. a. gäller det att välja arbeten som är lämpligt belägna
och av lämplig storlek. Detta har lett till att ett relativt stort

Kungl. Maj:ts proposition nr titt.

11

antal företag satts igång inom skilda områden. Av det belopp som hittills
ställts till arbetsmarknadsstyrelsens disposition jämlikt finansfullmakten,
43 100 000 kronor, avser 10 547 000 kronor arbeten för försvarets räkning.
1 000 000 kronor har ställts till förfogande för linjeomläggningar och dräneringsarbeten
in. m. vid statens järnvägar. Till byggande av allmänna vägar
och gator avses 23 000 000 kronor, till byggande av hamnar och farleder
1 000 000 kronor samt till bidrag till vatten- och avloppsanläggningar
6 000 000 kronor. För byggande av skogsbilvägar in. in. har 500 000 kronor
ställts till disposition, för anordnande av vissa maskinkurser inom lantbruket
53 000 kronor samt för anordnande av allmänna skyddsrum och
anläggning av branddammar 1 000 000 kronor. Delvis har dessa belopp befunnits
inte behöva utnyttjas. I vissa fall har arbetsmarknadsstyrelsen nu
beräknat större belopp än de hittills anvisade. Över huvud taget visar erfarenheten,
att smidighet och rörelsefrihet är nödvändiga för att ifrågavarande
verksamhet skall kunna administreras effektivt. Till följd härav
har man inte alltid kunnat hålla sig inom ramen för de specificerade anslag
som uppförts på den allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1950/51.
Detta har emellertid förutsetts då nämnda beredskapsstat fastställdes. Tämligen
fria dispositionsregler gäller nämligen för det på beredskapsstaten
uppförda anslaget till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande in. in.

Närmare uppgifter angående de arbeten som satts igång med stöd av
finansfullmakten torde få överlämnas till riksdagens vederbörande utskott.

Vad härefter angår de anslag som bör äskas för täckning av de enligt
finansfullmakten förskottsvis beslutade utgifterna får jag anföra följande.
Det av arbetsmarknadsstyrelsen föreslagna systemet med ett fåtal anslag
har otvivelaktigt vissa fördelar. Efter samråd med chefen för finansdepartementet
vill jag emellertid föreslå, att kostnaderna så långt möjligt är redovisas
under de anslagsrubriker som för motsvarande ändamål finns å riksstaten.
Detta överensstämmer bäst med den allmänna beredskapsstatens
uppställning och torde i längden underlätta överblicken. Det av mig sålunda
förordade mera specificerade systemet nödvändiggör en något större sammanlagd
medelsanvisning än det av arbetsmarknadsstyrelsen förordade, då
eljest tillräcklig rörelsefrihet inte kan erhållas för återstoden av budgetåret.

Såsom arbetsmarknadsstyrelsen anfört är det svårt att f. n. överblicka
medelsbehovet under återstoden av budgetåret, då detta till stor del blir
beroende av utvecklingen på arbetsmarknaden. Då det synes önskvärt att
finansfullmakten inte behöver utnyttjas ytterligare under budgetåret, bör
anslagen å tilläggsstat beräknas med utgångspunkt från att de bör vara tillräckliga
för att tillgodose medelsbehovet intill budgetårets slut. Arbetsmarknadsstyrelsen
har vid sina beräkningar tagit viss hänsyn härtill. Med
anledning av vad jag nyss anfört rörande anslagsspecificeringen och då
jag på några punkter finner anledning till ett annat bedömande än styrelsen
anser jag mig böra räkna med ett något större sammanlagt medelsbehov

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 131.

än det av styrelsen beräknade. För att en reserv utöver de specificerade anslagen
skall stå till förfogande på driftbudgeten föreslår jag sålunda, att ett
belopp av 4 000 000 kronor av denna anledning anvisas som tilläggsanslag till
det under femte huvudtiteln uppförda reservationsanslaget till Kostnader för
arbetslöshetens bekämpande m. in. Vidare föreslår jag, för att erhålla en
motsvarande reserv på kapitalbudgeten, att under försvarets fastighetsfond
anvisas anslag av sammanlagt 2 615 000 kronor utöver de av styrelsen upptagna
beloppen. På ytterligare några punkter föreslår jag, såsom framgår
av det följande, andra belopp än styrelsen.

Såsom arbetsmarknadsstyrelsen anfört bör beträffande samtliga nu äskade
anslag gälla, att de skall användas endast i den mån arbetsmarknadsläget
ger anledning därtill. Jag förutsätter emellertid därvid, att i första
hand åtgärder vidtages för att genom ändringar i tillståndsgivningen för
den privata investeringsverksamheten möta växlingarna i läget på arbetsmarknaden.
Med samma förbehåll bör under innevarande budgetår uppkommande
reservationer å anslagen få stå till förfogande under nästa
budgetår.

Jag övergår härefter till beräkningen av de olika anslagen. Av praktiska
skäl torde även anslag under andra huvudtitlar än den femte böra äskas
i detta sammanhang.

På driftbudgeten erfordras såsom nämnts under femte huvudtiteln ett
tilläggsanslag av 4 000 000 kronor till reservationsanslaget till Kostnader för
arbetslöshetens bekämpande m. m. som en allmän reserv utöver de specificerade
anslagen. Under detta anslag bör vidare beräknas 1 000 000 kronor för
de arbeten, som i sysselsättningsfrämjande syfte utförts av statens järnvägar.
Kostnaderna för dessa arbeten bör ej belasta statens järnvägars ordinarie
stat. Sammanlagt erfordras sålunda 5 000 000 kronor under ifrågavarande
anslag.

Under sjätte huvudtiteln erfordras tilläggsanslag till reservationsanslaget
till Väghållningen på landet samt i städer och stadsliknande samhällen, där
kronan är väghållare: Vissa vägbyggnadsarbeten. Kungl. Maj :t har jämlikt
finansfullmakten ställt ett belopp av 20 000 000 kronor till arbetsmarknadsstyrelsens
disposition för arbeten, vilka bör bekostas av ifrågavarande anslag.
Jag tillstyrker, att 20 000 000 kronor anvisas å tilläggsstat. Vidare bör
till Väghållningen i städer och stadsliknande samhällen, som äro väghållare:
Bidrag till byggande av vägar och gator anvisas ett reservationsanslag
av 3 000 000 kronor. Detta belopp överstiger med 700 000 kronor det
av arbetsmarknadsstyrelsen beräknade. Anledningen härtill är att vissa
vägbyggnadsföretag, som styrelsen inte haft anledning att räkna med, numera
aktualiserats. Till Bidrag till handelshamnar och farleder bör anvisas
ett reservationsanslag av 360 000 kronor, till Byggande av fiskehamnar ett
reservationsanslag av 300 000 kronor samt till Bidrag till byggande och underhåll
av mindre hamnar och farleder ett reservationsanslag av 252 000

13

Kungl. Mnj:Is proposition nr 131.

kronor. Under reservationsanslaget till Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning
och avlopp erfordras ytterligare (5 000 000 kronor. De under
anslagen till Vissa vägbyggnadsarbeten, Bidrag till byggande av vägar och
gator samt Bidrag till byggande av mindre hamnar och farleder anvisade
beloppen, sammanlagt 23 252 000 kronor, bör i enlighet med de för ifrågavarande
anslag tillämpade reglerna avräknas mot automobilskattemedlen.

Under nionde huvudtiteln bör till Skogsvård in. in.: Väg- och flottledsbyggnader
å skogar i enskild ägo anvisas ett reservationsanslag av 185 500
kronor, vilket belopp ställts till förfogande för byggande av skogsbilvägar.
Ett belopp av 53 000 kronor har jämlikt finansfullmakten ställts till förfogande
för anordnande av vissa maskinkurser för arbetslösa lantarbetare.
Sistnämnda kostnad bör lämpligen belasta det å riksstaten uppförda förslagsanslaget
till Bidrag till hushållningssällskapens undervisningsverksamhet.
Om riksdagen inte har något att erinra häremot torde Kungl. Maj:t
böra medge att angivna anslag överskrides, i den mån så erfordras för bestridande
av ifrågavarande kostnad. Något anslag å tilläggsstat bör sålunda
inte äskas.

Under elfte huvudtiteln bör till Kostnader för anordnande av allmänna
skyddsrum in. m. anvisas ett reservationsanslag av 400 000 kronor samt till
Bidrag till kommuner för anordnande av branddammar ett reservationsanslag
av 500 000 kronor.

På kapitalbudgeten bör anvisas sammanlagt 13 162 000 kronor under
försvarets fastighetsfond. Detta belopp överstiger med 2 615 000 kronor det
av arbetsmarknadsstyrelsen angivna medelsbehovet. Härav är 500 000 kronor
motiverade av nya beräkningar rörande medelsbehovet för redan påbörjade
arbeten under återstoden av budgetåret medan återstoden, 2 115 000
kronor, utgör den säkerhetsmarginal utöver beslutade arbeten som jag finner
erforderlig. Under arméns delfond bör sålunda anvisas 500 000 kronor
till Byggnadsåtgärder, erforderliga för effektivisering av värnpliktsutbildningen
(ej beräknat av arbetsmarknadsstyrelsen). Under marinens delfond
bör till Modernisering av vissa anläggningar vid marinen anvisas 600 000
kronor (200 000 kronor mer än arbetsmarknadsstyrelsen beräknat). Under
flygvapnets delfond bör till Vissa flygfältsarbeten in. in. anvisas ett tillläggsanslag
av 1 250 000 kronor (705 000 kronor utöver arbetsmarknadsstyrelsens
beräkning). Under befästningars delfond bör anvisas 1 800 000 kronor
till Vissa ammunitionsförråd ( 370 000 kronor mer än arbetsmarknadsstyrelsen
tagit upp), 442 000 kronor till Uppställningsplatser för radarstationer,
1 300 000 kronor till Vissa fortifikatoriska anordningar för kustartilleribatterier,
320 000 kronor till Anordnande av vissa lokaler för luftbevakningen,
250 000 kronor till Utvidgning av flygverkstad (vilket behov aktualiserats
av arbetsmarknadsstyrelsen efter det framställning om tilläggsanslag
ingivits) samt 6 700 000 kronor till Övriga befästningsarbeten (590 000 kronor
utöver arbetsmarknadsstyrelsens beräkning). Hinder bör inte föreligga

14

Kungl. Mctj:ts proposition nr 131.

mot att om så skulle visa sig erforderligt ta de sålunda beräknade reserverna
i anspråk även för arbeten som regelmässigt bekostas från anslag under
vilket någon reserv inte upptagits. Skulle något sådant fall inträffa,
torde anslagsfördelningen få rättas till i efterhand.

Under fonden för låneunderstöd bör anvisas anslag till Lån till anordnande
av allmänna samlingslokaler. Vid anmälan av medelsbehovet för
ifrågavarande ändamål under budgetåret 1953/54 anförde jag (1953 års
statsverksproposition, bil. 2(5 s. 4), att byggnadstillstånd av sysselsättningspolitiska
skäl beviljats för ett relativt stort antal allmänna samlingslokaler.
Jag fann det angeläget, att dessa företag i den mån så är möjligt finansieras
på andra sätt än medelst statslån och därmed följande subvention. I stor
utsträckning måste man emellertid räkna med att företagen ej kan komma
till stånd utan sådant stöd. Jag förklarade min avsikt vara att om det på
riksstaten för innevarande budgetår anvisade låneanslaget inte gav utrymme
för lån till ur sysselsättningssynpunkt viktiga företag föreslå Kungl. Maj :t
att bevilja lån med tillämpning av finansfullmakten. Hittills har Kungl.
Maj :t beviljat lån om 583 700 kronor till dylika företag. Ytterligare lån
torde emellertid behöva beviljas om byggandet av allmänna samlingslokaler
skall kunna fortgå i den utsträckning som ur sysselsättningssynpunkt
är önskvärd. Å tilläggsstat bör på grund härav äskas ett anslag för
ändamålet av 3 000 000 kronor.

Behovet av avskrivningsmedel för här ifrågavarande kapitalinvesteringar
kommer senare denna dag att anmälas av chefen för finansdepartementet.

Vad slutligen angår arbetsmarknadsstyrelsens framställning om ytterligare
medel till förbättring av styrelsens materielberedskap får jag erinra
om att 1952 års riksdag icke hade något att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag
att beredskapen ifråga om arbetsmaskiner skall ökas till att avse behovet
för sysselsättning av 3 000 man. Styrelsen har nu anfört, att kostnaderna
för ifrågavarande upprustning av maskinbeståndet med ledning
av vunna erfarenheter måste uppskattas till ca 9 000 000 kronor mot förut
beräknade 6 000 000 kronor. Härav har 1 500 000 kronor redan tidigare
ställts till styrelsens disposition. Med hänsyn till det behov av offentliga
arbeten i sysselsättningsbefrämjande syfte som redan gjort sig gällande
och behovet av en förbättrad beredskap på arbetsmarknadsområdet inför
nästa höst och vinter finner jag det angeläget, att materielberedskapen ökas
i sådan utsträckning att den med nu vunna erfarenheter kan anses tillräcklig
för 3 000 man. Detta antal synes under nu rådande förhållanden böra
betraktas som en minimisiffra. För att denna beredskap skall kunna uppnås
så snabbt som möjligt har Kungl. Maj :t förut denna dag på mitt förslag
bemyndigat arbetsmarknadsstyrelsen att för maskinanskaffning disponera
de medel som under innevarande budgetår kan förutses bli tillgängliga
för ändamålet under anslaget till Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens
förrådsverksamhet eller 3 500 000 kronor. Av den beräknade kostnaden

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 131.

9 000 000 kronor har sålunda hittills 5 000 000 kronor ställts till styrelsens
disposition. Jag finner anledning antaga, att inkomsterna under anslaget
nästa budgetår skall medge att åtminstone 1 000 000 kronor tages i anspråk
för maskininköp under nämnda budgetår. Behovet av ytterligare medel
under innevarande budgetår torde därför kunna begränsas till 3 000 000
kronor. Jag föreslår, att detta belopp anvisas på tilläggsstat under anslaget
till Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle sålunda å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1952/53 erfordras anslag med tillhopa
följande belopp:

å driftbudgeten, egentliga statsutgifter, 38 997 500 kronor, varav under
femte huvudtiteln 8 000 000 kronor, under sjätte huvudtiteln 29 912 000
kronor, under nionde huvudtiteln 185 500 kronor och under elfte huvudtiteln
900 000 kronor;

å kapitalbudgeten 16 162 000 kronor, varav under försvarets fastighetsfond
13 162 000 kronor samt under fonden för låneunderstöd 3 000 000
kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53
anvisa

A) å driftbudgeten

1) under femte huvudtiteln:

till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. ett
reservationsanslag av 5 000 000 kronor;

till Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet
ett reservationsanslag av 3 000 000 kronor;

2) under sjätte huvudtiteln:

till Vissa vägbyggnadsarbcten ett reservationsanslag av
20 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen; till

Bidrag till byggande av vägar och gator ett reservationsanslag
av 3 000 000 kronor, att avräknas mot autornobilskattemedlen; till

Bidrag till handelshamnar och farleder ett reservationsanslag
av 360 000 kronor;

till Byggande av fiskehamnar ett reservationsanslag av
300 000 kronor;

till Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar
och farleder ett reservationsanslag av 252 000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen;

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 131.

till Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp
ett reservationsanslag av 6 000 000 kronor;

3) under nionde huvudtiteln:

till Skogsvård m. m.: Väg- och flottledsbyggnader å skogar
i enskild ägo ett reservationsanslag av 185 500 kronor;

4) under elfte huvudtiteln:

till Ytterligare medel till kostnader för anordnande av allmänna
skyddsrum m. m. ett reservationsanslag av 400 000
kronor;

till Bidrag till kommuner för anläggande av branddammar
ett reservationsanslag av 500 000 kronor;

B) å kapitalbudgeten

1) under försvarets fastighetsfond, arméns
delfond:

till Byggnadsåtgärder, erforderliga för effektivisering av
värnpliktsutbildningen ett investeringsanslag av 500 000
kronor;

2) under försvarets fastighetsfond, marinens
delfond:

till Modernisering av vissa anläggningar vid marinen ett
investeringsanslag av 600 000 kronor;

3) under försvarets fastighetsfond, flygvapnets
del fond:

till Vissa flygfältsarbeten m. in. ett investeringsanslag av
1 250 000 kronor;

4) under försvarets fastighetsfond, befästningars
delfond:

till Ytterligare medel till vissa ammunitionsförråd ett investeringsanslag
av 1 800 000 kronor;

till Ytterligare medel till uppställningsplatser för radarstationer
ett investeringsanslag av 442 000 kronor;

till Vissa fortifikatoriska anordningar för kustartilleribatterier
ett investeringsanslag av 1 300 000 kronor;

till Ytterligare medel till anordnande av vissa lokaler för
luftbevakningen ett investeringsanslag av 320 000 kronor;

till Utvidgning av flygverkstad ett investeringsanslag av
250 000 kronor;

till Övriga befästningsarbeten ett investeringsanslag av
6 700 000 kronor;

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 131.

5) under fonden för låneunderstöd:
till Lån till anordnande av allmänna samlingslokaler ett
investeringsanslag av 3 000 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t
Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Olof Särnmark.

2— Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 saml. Nr 131.