Kungl. Maj:ts proposition nr 13

1

Nr 13.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
om fortsatt tillämpning av förordningen den 11
maj 1951 (nr 230) med provisoriska bestämmelser om
särskilda investeringsfonder för ersättande av förlorade
inventarier och lagertillgångar; given Stockholms
slott den 12 december 1952.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga
härvid fogat förslag till förordning om fortsatt tillämpning av förordilingen
den 11 maj 1951 (nr 230) med provisoriska bestämmelser om särskilda
investeringsfonder för ersättande av förlorade inventarier och lagertillgångar.

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås, att bestämmelserna om avdrag vid taxering för
avsättning till särskilda investeringsfonder för ersättande av förlorade inventarier
och lagertillgångar, vilka bestämmelser gäller t. o. m. 1953 års
taxering, skall tillämpas jämväl vid taxering åren 1954—1956.

Förslag

till

förordning om fortsatt tillämpning av förordningen den 11 maj
1951 (nr 230) med provisoriska bestämmelser om särskilda
investeringsfonder för ersättande av förlorade inventarier
och lagertillgangar.

Härigenom förordnas, att vad i förordningen den 11 maj 1951, nr 230* 1, föreskrives
om avsättningar till särskilda investeringsfonder för ersättande
av förlorade inventarier och lagertillgångar under de beskattningsår, för
vilka taxering verkställes åren 1951—1953, in. m. skall äga motsvarande
tillämpning i fråga om avsättningar till sådana fonder under de beskattningsår,
för vilka taxering verkställes åren 1954—1956.

» Betr. 9 § jfr SFS 1952: 569.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 13.

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 13.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
12 december 1952.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Sköld, Zetterberg, Sträng,

Ericsson, Lingman, Norup, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell,

Nordenstam.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler fråga om fortsatt
tillämpning av förordningen den 11 maj 1951 (nr 230) med provisoriska
bestämmelser om särskilda investeringsfonder för ersättande av förlorade
inventarier och lagertillgångar samt anför därvid.

Gällande bestämmelser m. m. Bestämmelser om avsättning till investeringsfonder
har meddelats i förordningen den 2 maj 1947 (nr 174) om investeringsfonder.
Enligt denna medges rätt till avdrag vid taxeringen till kommunal
och statlig inkomstskatt för avsättningar till vissa angivna investeringsfonder.
Dessa bestämmelser, som är av permanent karaktär, har tillkommit
i syfte att befordra konjunkturutjämningen.

Vid sidan härav finns vissa provisoriska bestämmelser avseende investeringsfonder
för ersättande av förlorade inventarier eller lagertillgångar (s. k.
eldsvådefonder). Dessa har upptagits i förordningen den 11 maj 1951 (nr
230) med provisoriska bestämmelser om särskilda investeringsfonder för
ersättande av förlorade inventarier och lagertillgångar. Syftet med denna
lagstiftning är att bereda möjlighet till uppskov viss tid med beskattningen
av medel, som framkommer i samband med förlust av inventarier och lager.
Med uppskovet kan förhindras, att en betydande del av dessa medel konsumeras
av skatter; under uppskovstiden kan ersättningsanskaffning verkställas.

Enligt ifrågavarande förordning med provisoriska bestämmelser äger
skattskyldig fysisk eller juridisk person vid beräkning av nettointäkt av rörelse
enligt kominunalskattelagen och förordningen om statlig inkomstskatt
njuta avdrag för belopp, som av årsvinsten avsättes till särskild investeringsfond
för ersättande av förlorade inventarier och till särskild investeringsfond
för ersättande av förlorade iagertillgångar. Förlusten skall ha
uppstått på grund av statligt förfogande, eldsvåda eller därmed jämförlig,
av den skattskyldiges åtgöranden oberoende anledning. Avdrag kan enligt
förordningen medgivas vid taxering, som verkställes åren 1951—1953.

Beträffande avdragets storlek har meddelats vissa spärregler. Avdraget
får sålunda för visst beskattningsår icke överstiga beloppet av den i den

Kungl. Maj.ts proposition nr 13.

3

skattepliktiga inkomsten för beskattningsåret ingående ersättning för inventarierna
eller lagertillgångarna, vilken den skattskyldige åtnjutit på
grund av det statliga förfogandet eller eldsvådan etc.

Ytterligare en spärr finns såvitt angår lagertillgångar, i det att avdraget
icke må överstiga ett belopp, motsvarande minskningen av dold reserv i varulagret
under beskattningsåret. Vid beräkning av den dolda reserven må,
om prisstegring å lagret ägt rum under beskattningsåret, lagret vid beskattningsårets
ingång upptagas till återanskaffningsvärdet vid beskattningsårets
utgång.

Särskild investeringsfond för ersättande av förlorade inventarier må tagas
i anspråk för avskrivning å maskiner och andra för stadigvarande bruk
avsedda inventarier, som anskaffats under beskattningsåret. Särskild investeringsfond
för ersättande av förlorade lagertillgångar får tagas i anspråk
för nedskrivning å råvaror samt hel- och halvfabrikat med högst ett
belopp motsvarande kostnaderna under beskattningsåret för tillverkning
eller anskaffning av dylika tillgångar, i den mån tillverkningen eller anskaffningen
innefattar lagerökning under året. Något särskilt medgivande av
myndighet el. dyl. erfordras icke för att fonderna skall få tagas i anspråk.

Återföring till beskattning av till investeringsfond avsatta medel.skall ske
dels om den skattskyldige tagit fonden i anspråk för annat ändamål än som
avsetts vid avsättningen, dels om den skattskyldige trätt i likvidation och
dels om de avsatta medlen icke tagits i anspråk senast under det beskattningsår,
för vilket taxering sker under sjätte taxeringsåret efter det, då avdrag
för avsättningen ägt rum.

Beträffande innehållet i övrigt i 1951 års förordning samt beträffande tidigare
lagstiftning av liknande natur torde jag få hänvisa till bevillningsutskottets
betänkande nr 26: 1951.

Slutligen må i detta sammanhang erinras om att de bestämmelser om begränsning
av rätt till avdrag för avsättning till investeringsfonder, som enligt
10 § förordningen den 6 juni 1952, nr 380, gäller beträffande 1953 och
1954 års inkomsttaxeringar, icke har avseende å de i 1951 års förordning,
avsedda investeringsfonderna.

Framställning om förlängning av lagstiftningens giltighetstid. I skrivelse
den 27 augusti 1952 har företagsbeskattningskommittén anfört, att kommittén
enligt de för densamma utfärdade direktiven hade att undersöka bl. a. reglerna
om avdrag för avsättning till investeringsfonder och, om så funnes påkallat,
framlägga förslag till ändrade bestämmelser. Till dessa spörsmål
hade kommittén ännu icke hunnit taga ställning. Kommittén ville emellertid
fästa uppmärksamheten på att även efter 1953 års taxering behov torde
föreligga av bestämmelser, som möjliggjorde avsättningar till investeringsfonder
för ersättande av förlorade inventarier och lagertillgångar.

Enligt företagsbeskattningskommitténs uppfattning talade övervägande
skäl för att denna fråga erhölle en provisorisk lösning i avvaktan på att
kommittén framlade förslag till permanenta bestämmelser. Kommittén fö -

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 13.

reslog därför, att 1951 års förordning måtte förlänas förlängd giltighet under
ytterligare tre år.

Departementschefen. De skäl, som tidigare motiverat särskilda bestämmelser
rörande avsättning till s. k. eldsvådefonder, är enligt min mening
fortfarande för handen. Det synes därför lämpligt att — som företagsbeskattningskommittén
föreslagit — bibehålla föreliggande möjligheter att
göra avdragsgilla avsättningar till dylika fonder jämväl i fortsättningen. I
avbidan på en definitiv reglering av hithörande spörsmål förordar jag därför,
att giltighetstiden för 1951 års lagstiftning förlänges tre år.

Då ifrågavarande år 1951 antagna provisoriska bestämmelser kommer att
överses av företagsbeskattningskommittén, har jag icke ansett erforderligt
att i detta sammanhang låta verkställa någon formell översyn av bestämmelserna.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att ett inom finansdepartementet
upprättat förslag till förordning om fortsatt tillämpning
av förordningen den 11 maj 1951 (nr 230) med provisoriska bestämmelser
om särskilda investeringsfonder för ersättande av förlorade inventarier
och lagertillgångar måtte genom proposition föreläggas riksdagen
till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att proposition
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Hans Wenker.

627998. Stockholm 1953. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag