Motioner i Andra kammaren, nr 73.

Nr 73.

Av herr Jonsson i Skedsbygd m. fl., angående ändrad lydelse
av Jr § lagen om gräns mot allmänt vattenområde.

I den av riksdagen på hösten 1950 antagna och av Kungl. Maj:t den
1 december 1950 utfärdade lagen om gräns mot allmänt vattenområde
gäller enligt 2 § såsom huvudregel att till fastigheterna hänföres i havet
allt vatten inom trehundra meter från fastlandet eller från ö av minst
etthundra meters längd, ävensom, på de ställen, där den stranden följande
kurvan för högst tre meters djup går längre ut, allt vatten inom denna
djupkurva. Sådant vatten kallas enskilt vatten i motsats till övrigt vattenområde
i havet, som kallas allmänt vatten. Från huvudregeln göres
dock, bland annat, det undantaget, att i Kalmar län hänföres till fastigheterna
även följande vattenområde i havet, nämligen allt vatten innanför
linjen Tjudö sydöstra udde—Träthällarnas huvudö—Långgrunds norra
udde—Slobbsudden—Oxlenäs—Sandö nordspets. I den mån vattenområdet
innanför denna linje enligt huvudregeln skulle utgöra allmänt vatten,
hänföres det likväl till fastigheterna och utgör enskilt vatten.

Av nämnda undantag beröres Runnö skifteslag (Runnö nr 1 och 2) i
Döderhults socken, Kalmar län. Detta skifteslag omfattar den cirka 12
kilometer sydsydost om Oskarshamn belägna ön Runnö jämte kringliggande
öar, holmar, skär och vatten.

På grund av framställningar från ägare av fastigheter inom Runnö
skifteslag och vissa motioner m. m. blevo förhållandena vid Runnö föremål
för särskild uppmärksamhet vid riksdagsbehandlingen år 1950. Här må
hänvisas till Kungl. Maj:ts proposition nr 60 med förslag till lag om rätt
till fiske, s. 34—38 och 42, motionerna nr 355 och 525 i första kammaren
samt 431 och 624 i andra kammaren, tredje lagutskottets utlåtande (nr
22) s. 18 ff samt kamrarnas protokoll, särskilt s. 28 ff i första kammaren
(nr 29) och s. 98 ff i andra kammaren (nr 29).

Enligt fiskerättskommitténs förslag skulle för Runnö gälla huvudregeln
att till fastigheterna blott hänfördes vattnet inom trehundra meter från
fastlandet eller från ö av minst etthundra meters längd ävensom, på de
ställen, där den stranden följande kurvan för högst tre meters djup ginge
längre ut, allt vatten inom denna djupkurva. Enligt Kungl. Maj:ts proposition
i ämnet (nr 59) tillgodosågs runnöbomas anspråk på enskilt vatten
bättre. Gränsen skulle enligt propositionen erhålla följande sträckning:1

1 För klarläggande av denna och följande gränsangivelser kommer erforderligt kartmaterial
att ställas till vederbörande utskotts förfogande.

Motioner i Andra kammaren, nr 73.

Tjudö sydöstra udde—Träthällarnas huvudö—Långgrunds norra udde—
Slobbsudden—Runnö sydspets—Sandö Örskärs nordspets—Sandö nordspets.

Vid riksdagsbehandlingen gjordes den ändringen i gränsdragningen, att
ytterligare visst område i Kalmarsund hänfördes till skifteslagets enskilda
vatten, och gränsen erhöll den sträckning, som ovan angivits från Oxlenäs
till Sandö nordspets. Skifteslagets östra gräns (mot Kalmarsund) blev härigenom
tillfredsställande. Emellertid gjordes ingen ändring i fråga om
skifteslagets gräns i norr och nordost, vilken sålunda enligt lagen sträcker
sig från Träthällamas huvudö över Långgrunds norra udde till Slobbsudden.
Det må dock nämnas, att visst vattenområde, till följd av huvudregeln
om att gränsen skall följa den s. k. tremeterskurvan, norr om den
sålunda utstakade gränslinjen är att hänföra till skifteslagets enskilda vatten.
Detta gäller ett område norr och nordost om Långgrund vid den
s. k. Norrsättningen. Därjämte är visst vatten kring Runnö Rödskär i enlighet
med huvudregeln enskilt.

Emellertid medförde lagen, sådan den slutligen utformades, att visst för
runnöborna betydelsefullt, av dem efter skatteköp på 1700-talet alltsedan
dess hävdat och genom vederbörlig lantmäteriförrättning så sent som år
1929 till sina gränser bestämt vattenområde förvandlades från enskilt till
allmänt. För dylik olägenhet skall visserligen enligt lagen den 1 december
1950 om ersättning för mistad fiskerätt in. in. ersättning utgå av allmänna
medel. Såsom nedan framhålles är det väsentliga emellertid icke att jienningersättning
utgår, utan i stället att runnöborna kunna fortfara att vinna
bärgning å sina jordbruk, vilket i längden icke torde vara möjligt med
mindre de bibehållas vid sin gamla fiskerätt. Då det vill synas, som om
man vid riksdagsbehandlingen år 1950 i viss mån missuppfattat förhållandena
vid Runnö, må här anföras följande.

Å Runnö funnos sedan gammalt två kronohemman, Runnö nr 1 och
Runnö nr 2, vartdera om 3/8 mantal. År 1767 försåldes dessa hemman
till skatte. Vid förutgången värdering antecknades, att till hemmanen
hörde vissa fiskevatten, nämligen norr om Runnö vid det s. k. Landbieet
och Sättningen, d. v. s. vad som nu kallas Norrsättningen.

Åren 1927—1929 hölls på begäran av runnöborna förrättning för bestämmande
av gränserna kring skifteslaget. Vid förrättningen närvar, utom
andra, av länsstyrelsen i Kalmar län förordnat allmänt ombud för bevakande
av kronans intressen vid bestämmande av gräns mot allmänt vattenområde.
Den 12 juni 1929 träffades förening rörande gränsens sträckning
mellan Runnö, å ena, och vissa angränsande enskilda skifteslag, å
andra sidan (§ 18). Därefter upptogs frågan om gränsen mot det allmänna
vattenområdet (§ 19), varvid runnöborna under åberopande av skatteköpen
och av hävden yrkade, att gränsen skulle utgå från sjömärket å
Stångflutan, härifrån gå rakt till Norrsättningens norra ände och sedan

Motioner i Andra kammaren, nr 73.

ytterligare i rak linje till en punkt 180 meter utanför två meters djup norr
om Norra Skälsändan, varest gränsen i öster mot allmänna vattnet i Kalmarsund
vidtoge. Beträffande sistnämnda gräns yrkade runnöborna, att
densamma icke skulle fixeras på grund av den fortskridande landhöjningen
i trakten och därav beroende sakta skeende ändringar i saltsjövattnets
djup nära Runnö. I stället yrkades att i fråga om gränsen för Runnös
enskilda vattenområde i öster skulle föreskrivas, att framgent skulle gälla
lagens allmänna bestämmelser, så att såsom laga gräns mellan Runnö, ä
ena sidan, och det allmänna fiskevattnet i Kalmarsund, å andra sidan,
skulle räknas en linje, som sträckte sig 180 meter från två meters stadigvarande
djup öster om och utanför öarna Skälsändan, Runnö Rödskär och
Skorvan och i fortsättningen sträcka sig från 180 meter utanför stadigvarande
djup av två meter utanför Skorvan rakt till en sålunda belägen
punkt utanför Slobbsudden, varifrån gränsen söderut skulle gå från nyssnämnda
punkt fram emot och utanför Oxlenäsuddens spets till gränsen
mot Vållö. Tanken var sålunda, att gränsen i norr och nordost skulle för
framtiden fixeras på kartan, medan gränsen i öster (mot Kalmarsund), som
vore beroende av landhöjningen, endast skulle beskrivas men icke fixeras
till sitt läge på kartan.

Enär kronoombudet icke ansåg sig kunna träffa förening om gränsen
mellan Runnö och det allmänna vattnet, avgåvo förättningsmännen beslut
rörande gränsens rätta sträckning. Beslutet fick följande lydelse: »Med
stöd av de båda i § 19 omnämnda skattläggningshandlingarna och under
förrättningen inhämtade upplysningar angående hävd m. m. hava förrättningsmännen
funnit skäligt bestämma att gränsen mellan Runnö och allm.
vattnet från sjömärket å Stångflutan till Vållö gräns skall för framtiden
hava den sträckning, som beskrivits i 19 § förrättningsprotokollet,
vilken gräns från Stångf lutan till Norra Skälsändan är exakt inlagd å kartan
och beträffande fortsättningen ned till Vållö provisoriskt inlagd.» Beslutet
överensstämmer helt och hållet med runnöbornas vid förrättningen
framställda yrkanden. Förrättningen avslutades den 12 juni 1929 och
fastställdes sedermera av ägodelningsdomaren i Norra Möre och Stranda
domsaga den 10 september 1929. Genom av vederbörande myndighet fastställd,
lagakraftvunnen gränsbestämningsförrättning har sålunda bestämts
— såsom vid förrättningen antogs, för all framtid — huru gränserna kring
Runnö rätteligen skulle sträcka sig. Ett transumt av förrättningsprotokollet
och en avskrift av ägodelningsdomarens protokoll angående fastställelse
å förrättningen bifogas (bilaga 1 och 2).

Jämför man skifteslagets gräns i norr och nordost enligt ovan relaterade
förrättning med gränsen enligt 1950 års lag om gräns mot allmänt vattenområde,
finner man, att ett betydande vattenområde norr och nordost om
Runnö berövats runnöborna och sålunda förvandlats från enskilt vattenområde
till allmänt vattenområde. Att lagen i det enskilda fallet kunde

Motioner i Andra kammaren, nr 73.

få dylika konsekvenser var visserligen förutsatt, och härav följande olägenheter
skulle ersättas enligt ovanberörda lag om ersättning för mistad fiskerätt
m. m. Emellertid synas förhållandena i detta fall vara. säregna. Här
föreligger det fallet, att enskilda personer — man får anta att dessa levde
under hårda villkor — på 1700-talet bereddes möjlighet att av kronan förvärva
äganderätten till några skärgårdshemman med åtföljande fiskevatten.
Ägarna ha därefter under en tid av inemot 200 år hävdat dessa fiskevatten,
vilka — enligt vad som upplysts i orten och som framhållits i
ovannämnda motioner — erfordras för att de eljest ofullständiga jordbruken
skola vara bärkraftiga. Sedan fastighetsägarna därefter fått sina gränser
lagligen fastställda, utfärdas en lag, som med ens berövar fastighetsägarna
en väsentlig del av deras fiskevatten.

För att i någon mån skydda runnöbornas fiskerätt har länsstyrelsen i
Kalmar län genom resolution den 20 augusti 1951 med stöd av 22 § andra
stycket lagen om rätt till fiske meddelat »förbud för envar, som icke innehar
enskild fiskerätt, att under tiden från och med den 15 juli till och med
den 31 oktober varje år fiska inom ett område till gränserna motsvarande
de fiskevatten, som enligt de före den 1 januari 1951 gällande bestämmelserna
tillkommo markägarna inom Runnö skifteslag». Det skydd, som
runnöborna härigenom tillförsäkrats, är emellertid ofullständigt och icke
jämförligt med de gamla förhållandena, eftersom det viktigaste fjällfisket
bedrives före den 15 juli samt garantier saknas rörande resolutionens giltighetstid.

Lagens verkan i detta fall synes icke överensstämma med statsmakternas
strävan i andra sammanhang att åstadkomma bärkraftiga jordbruk.
Då därtill kommer, att det allmänna får antagas bliva nödgat att utgiva
en icke oväsentlig ersättning för förlusten av nämnda fiskevatten — en
ersättning, vilken blir utan betydelse i fråga om jordbrukens bärkraft —
synas fullgoda skäl för en ändring av lagens bestämmelser föreligga. Här
kan visserligen invändas, att förhållandena vid Runnö som nämnts påtalades
vid riksdagsbehandlingen 1950 och att redan då upplystes, att gränserna
kring skifteslaget så sent som år 1929 vederbörligen fastställts, Att
döma av ett uttalande av ordföranden i tredje lagutskottet, herr Holmbäck,
ha förhållandena emellertid av lagutskottet missuppfattats. Herr
Holmbäck yttrade vid debatten den 15 november 1950 i första kammaren
(protokollet s. 30), att det icke vore helt riktigt, att gränserna omkring
öarna (Runnö och Vållö) vore fastställda av domstol. Gränserna utåt havet
vore på den ena av de två förrättningar, som det här gällde, uppdragna
endast provisoriskt, och på den andra vore just gränserna mot havet direkt
undantagna från fastställelsen. Det senare torde ha syftat på Vållö, och
yttrandet om att gränsen utåt havet endast uppdragits provisoriskt torde
ha åsyftat Runnö. Av det ovan anförda framgår emellertid, att gränsen
utåt havet vid Runnö fullständigt bestämts vid 1929 års gränsbestämnings -

Motioner i Andra kammaren, nr 73.

förrättning och att gränsen i norr och nordost därvid exakt och definitivt
inlagts på förrättningskartan, medan gränsen i öster mot Kalmarsund, som
likväl vid förrättningen definitivt bestämdes och beskrevs, med hänsyn
till den fortgående landhöjningen på kartan endast inlades provisoriskt.
Sistnämnda förhållande var fullt naturligt; en på kartan fastlagd gräns mot
Kalmarsund skulle vid fortgående landhöjning komma att förskjutas allt
närmare Runnö med ty åtföljande minskning av fiskevattnet. Då gränsen
i öster mot Kalmarsund likväl enligt lagen kommit att i huvudsak överensstämma
med den vid gränsbestämningen fastställda gränsen, kan man
nu bortse från densamma. Här är endast fråga om gränsen i norr och nordost,
och denna gräns är, som otvetydigt framgår av gränsbestämningsförrättningen,
definitivt inlagd på kartan.

Den lagändring, som föreslås äga rum, bör gå ut på att återställa de
före lagens ikraftträdande gällande gränserna mot allmänt vatten norr och
nordost om Runnö. För att kunna åstadkomma en klar gränsangivning
bör dock vidtagas viss mindre jämkning — till runnöbomas nackdel — i
förhållande till den år 1929 fastställda gränsen.

Under åberopande av det sålunda anförda få vi härmed hemställa,

att riksdagen ville för sin del besluta, att jf § lagen den
1 december 1950 om gräns mot allmänt vattenområde skall
erhålla följande ändrade lydelse:

»I Norrbottens och---i havet;

i Norrbottens län---Seskarö; samt

i Kalmar län

allt vatten---och Åskeskär,

Idöfjärden och---och Bussan,

allt vatten---Lilla (Södra) Ljusklabb-Soen,

allt vatten innanför linjen Tjudö sydöstra udde—Träthällarnas
huvudö—norra änden av den utanför Långgrund
befintliga s. k. Norrsättningen—Norra Skälsändan (Runnö
Rödskärs nordspets)—Stora Skorva—Lilla Skorva—

Slobbsudden—Oxlenäs—Sandö nordspets—Taktö nordspets—Taktö
ostspets—Eneskärs yttre både—Eneskärs
sydöstra udde—Vållöromps nordöstra udde—Vållöromps
sydspets—Stora Sillekroks ostspets—Gåsö ostspets, samt
allt vatten---Skäggenäslandets nordspets.»

Stockholm den 20 januari 1953.

Arvid Jonsson Sig fr. Nordkvist. Einar Jlceggblom.

i Skedsbygd.

Einar Johansson. Eric W. Johanson. Tekla Torbrink.

Sven Svensson.

Gunnar Ericsson

i Näs.

Motioner i Andra kammaren, nr 73.

Transumt av avskrift.

Bilaga 1.

Protokoll, fört vid lantmäterisammanträde, rörande rågångsutstakning
omkring 3/4 mantal Runnö n:ris 1 och 2
uti Döderhults socken, Stranda härad av Kalmar län,
nedanstående år och dagar.

År 1927 den 29 november.

Inställde sig undertecknad, distriktslantmätare, i Påskallavik för att på
grund av länsstyrelsens förordnande verkställa rågångsutstakning omkring
3/4 mantal Runnö n:ris 1 och 2 i Döderhults socken. Efter i Döderhults
och Mönsterås socknars kyrkor den 13 innevarande månad upplästa kungörelser
samt särskilda kallelser hade infunnit sig följande sakägare:

Från Runnö: löjtnanten Albert Lande enligt fullmakt bilaga 1.

Från Emmekalv n:ris 1—3 och Nötö: disponenten G. Hornborg enligt
Patent- och registreringsverkets registreringsbevis den 2 innevarande
november, bilaga 2.

Från 3/32 mtl Vånevik nr 1 och
Från 1/4 mtl Elvehult nr 1
Från 1/32 mtl Vånevik nr 1 och
Från 3/8 mtl Vånevik nr 2—4
Från 5/8 mtl Em nr 1—2, löjtnanten G.

rättshavare till Ems fiske.

Från 1/8 mtl Vållö nr 1, Georg Engström och
Från 3/16 mtl Vållö nr 2, E. Pettersson.

För att biträda vid förrättningen hade tillstädeskommit skiftesgodemännen
Carl Landvall och C. A. Lunde, bägge i Lämmedal.

disponenten Fritz Jähkel.

handlanden A. Björnholm.

Ulfsparre såsom nyttjande -

§ 5.

För frågans vidare utredning enades sakägarna om förrättningens uppskjutande
tills vidare och skulle nytt sammanträde hållas på tid, varom
sakägarna skulle av förrättningsmannen erhålla särskild underrättelse genom
kungörelse och skriftliga kallelser.

Påskallavik den 29 november 1927.

På tjänstens vägnar:

Erik Hähnel.

Distriktslantmätare.

Uppläst och justerat, som ovan:

Albert Lande enl. fullmakt.

Gunnar Hornborg för AB Emsfors Bruk.

Fritz Jähkel. Aldor Björnholm.

Såsom godemän och vittnen:

Carl Landvall. C. A. Lunde.

År 1929 den 5 mars.

Inställde sig undertecknad lantmätare vid Påskallaviks gästgivaregård
för att fortsätta ifrågavarande förrättning. Till sammanträdet, varom till -

Motioner i Andra kammaren, nr 73.

kännagivande utfärdats dels genom kungörelser, bilagor nr 5—7, upplästa
i Döderhults, Mönsterås och Fliseryds kyrkor söndagen den 17 februari,
dels genom personliga kallelser till gode männen och samtliga kända sakägare,
hade infunnit sig:

Såsom gode män:

Förutvarande gode männen Carl Landvall och C. A. Lunde.

Såsom sakägare:

Från Runnö: kapten Albert Lande.

Från Emmekalv nr 1—3 och Nötö: disponenten G. Hornborg.

Från 3/32 mtl Vånevik nr 1 och

1/4 mtl Elvehult nr 1: A. B. Förenade Granitindustrier genom
förvaltare Esaias Bengtsson enligt företedd behörig fullmakt.
Från 1/32 mtl Vånevik nr 1 och

3/8 mtl Vånevik nr 2—4: handlanden A. Bjömholm.

Från 5/8 mtl Em nr 1—2: friherre S. Ulfsparre genom sonen löjtnant
G. Ulfsparre enligt muntligt uppdrag.

Från 1/8 mtl Vållö nr 1: Georg Engström och
Från 3/16 mtl Vållö nr 2: E. Pettersson.

§ 10.

Härefter övergicks till gränserna mellan Runnö och angränsande fastigheter.
Efter en del överläggningar voro sakägarna eniga om gränsernas
sträckning i princip, varför bestämdes att samtliga efter sammanträdets
slut skulle begiva sig ut på sjön, varvid gränspunkterna skulle utvisas och
desamma, där så erfordrades, skulle markeras.

Härvid överlädes även om Runnös gräns i norr mot allmänt vatten men
bestämdes att densamma först skulle bliva föremål för behandling vid
kommande sammanträde, till vilket allmänt ombud skulle kallas.

§ 11.

Efter överläggning med sakägarne bestämde undertecknad lantmätare
att genom mätning ny karta skulle upprättas i skala 1: 4000, vilken karta
skulle förutom gränslinjerna upptaga närliggande kobbar och öar. Förrätt -ningsmannen bestämde även att polygonmätningsmetoden skulle tillämpas,
och meddelades sakägarne att frågan härom, i händelse någon det
yrkade, skulle underställas lantmäteristyrelsens prövning. Något sådant
yrkande avhördes emellertid icke.

§ 12.

Efter överläggning voro samtliga eniga om att kallelser till nästa sammanträde
skulle utfärdas en vecka innan och sändas till gode männen,
kapten Lande och förvaltar Bengtsson.

§ 13.

Att å sakägames vägnar underskriva dagens protokoll valde sakägarne
enhälligt kapten Lande och löjtnant Ulfsparre.

Motioner i Andra kammaren, nr 73.

§ 14.

Då mera icke var att för dagen avhandla avslutades dagens sammanträde
och meddelades sakägame att mätningsarbetet komme att påbörjas
följande dag, varvid de hade att tilllhandagå med hantlangning.

Påskallavik den 5 mars 1929.

På tjänstens vägnar:

Olof Dahm

t. f. Distriktslantmätare.

C. A. Lunde. Carl Landvall.

Gode män.

Å sakägames vägnar underskriva:

Albert Lande. G. Ulfsparre.

År 1929 den 11 juni

sammanträdde åter undertecknad t. f. distriktslantmätare, efter i behörig
ordning lämnad underrättelse om sammanträdesdagen, med förutvarande
gode männen samt följande sakägare:

Från Runnö: kapten Albert Lande.

Från Emmekalv nr 1—3 och Nötö: disponenten G. Hornborg.

Från Em: Ems Fastighets A. B. genom löjtnant G. Ulfsparre enligt
företedd behörig fullmakt.

Från Elvehult och 3/32 mtl Vånevik nr 1: förvaltare E. Bengtsson.

Från 1/32 mtl Vånevik nr 1 och nr 2—4: handlanden A. Bjömholm
och lantbrukaren Albert Simonsson, vilka gemensamt äga
förenämnda fastigheter.

Från Vållö: Georg Engström och E. Pettersson.

Såsom ombud för Kungl. Maj:t och Kronan för att föra talan för det
utanför Runnö befintliga allmänna vattnet landsfiskalen i Oskarshamns
distrikt K. E. Andersson, enligt länsstyrelsens förordnande av den 17 april
1929.

§ 15.

Sedan föregående sammanträde hade gränserna inmätts och karta upprättats,
vilken senare nu företeddes.

§ 16.

Här skulle antecknas att landsfiskalen icke hade någon jävsanmärkning
mot någon av förrättningsmännen.

§ 17.

För besiktning av gränserna och för att giva landsfiskalen och övriga
intressenter tillfälle att taga del av förhållandena vid s. k. Norrsättningen
i och för gränsbestämningen därstädes ajournerades dagens sammanträde
till påföljande dag klockan 10, varefter motorbåtsfärd runt Runnö efter
gränserna företogs.

§ 18.

År 1929 den 12 juni.

Fortsattes sammanträdet och ingingo samtliga närvarande rågrannar
angående gränsens rätta sträckning mellan Runnö å ena sidan och Vållö,
Em, Nötö, Emmekalv, Elvehult och Vånevik en så lydande förening,
bilaga C.

Motioner i Andra kammaren, nr 73.

§ 19.

I fråga om gränsen mot allmänna vattnet yrkade kapten Lande, att
densamma skulle utgå från sjömärket å Stångflutan, härifrån gå rakt till
Norrsättningens norra ände och sedan ytterligare rak linje till en punkt
180 meter utanför 2 meters djup norr om Norra Själsändan varest gränsen
i öster mot allmänna vattnet i Kalmar sund vidtager. Beträffande denna
gräns anhöll kapten Lande att denna icke skulle fixeras på grund av den
fortskridande landhöjningen i trakten och därav beroende sakta skeende
ändringar av saltsjövattnets djup nära Runnö. Rörande gränsen för Runnös
enskilda vattenområde i öster skulle framgent gälla lagens allmänna bestämmelser
så att såsom laga gräns mellan Runnö å ena sidan och det
allmänna fiskevattnet i Kalmarsund å andra sidan räknas en linje, som
sträcker sig 180 meter från 2 meters stadigvarande djup österom och utanför
öarna Själsändan, Runnö Rödskär och Skorvan. I fortsättningen sträcker
sig gränsen från 180 meter utanför stadigvarande djup av 2 meter
utanför Skorvan rakt till en sålunda belägen punkt utanför Slobbsudden,
varefter gränsen söder ut går från nyssnämnda punkt 180 meter från 2
meters stadigvarande djup framemot och utanför Oxlenäsuddens spets, för
att sedan gå fram till mot Vållö nu bestämda gräns i riktning från nyss
sagda punkt till en punkt 180 meter utanför stadigvarande djup av 2 meter
utanför Sandöns nordligaste udde. Alla Öar och grund, vattengrund och
fiskevatten innanför en sålunda markerad linje är Runnö åbors enskilda
egendom. Till stöd härför företedde kapten Lande: Från Kungl. Kammarkollegium
anskaffad avskrift »Ur Kungl. kammarkollegii andra provinskontors
skatteköpshandlingar: Kalmar län, föredr. den 24 maj 1769».
Ur denna handling skulle här antecknas följande:

»Fiske och Fiskevatten.

Hälften äger denna gård (Runnö n:o 2 Crono hemman 3/8 mtl.) utj
2:ne mycket stenbundne notewarp, ther om hösten somlige år 3 å 4 gånger
dragés då giädder fås, jämväl somlige somrar erhålles litet abborrar på
grunden omkring öen, när wid warmans stigande i wattnet, fisken stiger
från landet på djupet, men annat fiske gifwes icke, än i allmänningzwattnet
1 ä 2 mil från öen i Furufier mellan Öland och denna gård, då med
sättning fås sill, och torsk på kastkrokar, hwilcket sednare fiske och nyttias
af denna och andre närmast här omkring belägne socknar, undantagande
så kallade landbieet och sättningen derpå räcker. Flere lägenheter fins icke,
hwarföre man stadnade i följande Wärdie.»

Vidare företeddes avskrift »Ur Kungl. kammarkollegii andra provinskontors
skatteköpshandlingar: Kalmar län, föredr. den 24 maj 1769». Ur
denna handling, som avser Runnö nr 1, Crono hemman 3/8 mtl., skulle här
antecknas följande:

»Fiske- och fiskewatten.

Till denne öö finnes 2:ne fast nog stenbundne notewarp, som dragés somlige
år om hösten allena 3 å 4 gånger, då giädder der ärhålles, annars fins
intet annat fiske än i Furufier emellan Öland och här 1 ä 2 mild från öan,
hwarest med sättning fås sill, och torsk på kastekrokar, och i hwilken fier
allmänt fiske är tillåtit både af denna och andra sochner för hwem som
hälst behagar, så när som så kallede landbieet och sättningen räcker, hwaraf
Runnögårdarne ensamme äro rådande och ägare till. Äfven kan somlige
somrar fås litet abborrar på grunden omkring ön, när wärmen stiger i wattnet
och fisken stiger från landet.»

Motioner i Andra kammaren, nr 73.

Enligt upplysning skall till Runnö icke finnas någon annan sättning än
den ovannämnda Runnögårdarnas enskilda sättning, vilken numera kallas
Norrsättningen. s

O ^ vJ •

Då landsfiskal Andersson icke ansåg sig kunna träffa förening om gränsen
mellan Runnö och allm. vattnet avgåvo förrättningsmännen rörande
gränsens rätta sträckning följande

BESLUT

Med stöd av de båda i § 19 omnämnda skattläggningshandlingarna och
under förrättningen inhämtade upplysningar angående hävd m. m. hava
förrättningsmännen funnit skäligt bestämma- att gränsen mellan Runnö
och allm. vattnet från sjömärket å Stångflutan till Vållö gräns för framtiden
skall hava den sträckning, som beskrivits i 19 § förrättningsprotokollet,
vilken gräns från Stångf lutan till Norra Skälsändan är exakt inlagd
å kartan och beträffande fortsättningen ned till Vållö provisoriskt inlagd.

§ 21.

Då mera icke fanns att avhandla beträffande gränsbestämningen meddelade
lantmätaren att avskrift av handlingarna och kopia av kartan inom
15 dagar härefter skulle utlämnas till bymannen å Runnö, Ludvig Karlsson,
som utsågs att emottaga desamma.

§ 22.

Sakägare och förrättningsmän voro eniga om att kostnaderna för förrättningen
skulle gäldas av sakägarne i förhållande till gränsernas längder,
med iakttagande av att Runnö skifteslag även betalar för den del, som
skulle komma på det allmänna.

Här skulle antecknas att ersättning efter dagberäkning utgår till distriktslantmätare
Hähnel för 1 dag den 29 nov. 1927 och till undertecknad
lantmätare för 2 1/2 dagar 5 mars och 11—12 juni 1929, samtliga använda
till sammanträdens hållande och protokolls upprättande.

§ 23.

Förrättningen förklarades härefter avslutad med tillkännagivande att
den, som vore missnöjd med under förrättningen meddelat beslut eller vidtagen
åtgärd, ägde att däremot föra talan hos Norra Möre och Stranda
härads tingslags ägodelningsrätt genom till ägodelningsrätten ställda besvär,
som skulle ingivas till ägodelningsdomaren inom trettio dagar härefter eller
på klagandens eget äventyr med posten insändas så tidigt, att de komme
ägodelningsdomaren tillhanda inom ovannämnda tid.

§ 24.

Att å sakägarnes vägnar underskriva protokollet valdes hrr. Lande och
Bengtsson. Här skulle antecknas att A. Simonsson avlägsnat sig före sammanträdets
slut, inför förrättningsmännen lämnade A. Bjömholm muntligt
uppdrag att föra hans talan.

Påskallavik den 12 juni 1929.

På tjänstens vägnar
Olof Dahm

t. f. Distriktslantmätare.

Carl Landvall. C. A. Lunde.

Gode män:

A sakägarnes vägnar underskriva:

Albert Lande. Esaias Bengtsson.

Motioner i Andra kammaren, nr 73.

Bilaga C.

FÖRENING

Vid lantmäterisammanträde rörande gränsbestämning omkring skifteslaget
3/4 mtl. Runnö nr. 1 och 2 uti Döderhults socken av Kalmar län
hava undertecknade, samtliga närvarande rågrannar överenskommit och
beslutat, att gränsen mellan Runnö å ena sidan och skifteslagen Vållö, Em,
Emmekalv, Elvehult och Vånevik samt Nötö å andra sidan för framtiden
skall hava den sträckning, som vid denna förrättning å marken markerats
(i den utsträckning detta varit möjligt) och för oss utvisats, vilket närmare
framgår av den vid förrättningen upprättade kartan.

Påskallavik den 12 juni 1929.

Albert Lande.

Såsom befullmäktigat ombud för samtliga hemmansägare å Runnö.

Georg Engström. E. Peterson.

Hemmansägare å Vållö.

G. Ulfsparre.

Såsom befullmäktigat ombud för ägaren av Em.

Gunnar Hornborg.

Såsom befullmäktigat ombud för ägaren av Emmekalv och Nötö.

Esaias Bengtsson.

Såsom befullmäktigat ombud för ägaren av Elvehult och del av Vånevik.

A. W. Björnholm.

Såsom ägare av hemmansdel i Vånevik.

Egenhändiga namnteckningarna bestyrka:

Carl Landvall. C. A. Lunde.

Gode män.

Från här förvarad handling akt 410 i Döderhults socken rätt avskrivet
betygar;

Kalmar i länets lantmäterikontor den 8 januari 1953.

e. f.

Maj got Malmgren

I transumerade delar rätt avskrivet intyga:

Ingemar Thiel. J. M. Wihljam.

Av avskrift.
L. S.

Motioner i Andra kammaren, nr 73.

Bilaga 2.

Utdrag av protokoll, hållet av ägodelningsdomaren i
Norra Möre och Stranda domsaga å domsagans kansli i
Kalmar den 10 september 1929.

Nr 1. Överlantmätaren i länet hade till ägodelningsdomaren översänt av
t. f. distriktslantmätaren Olof Dahm upprättade handlingar med kartor
angående en av S. P. Eriksson i Runnö m. fl. ägare till hemmanen 3/4 mtl
Runnö nr 1 och 2 begärd gränsbestämning omkring nämnda hemman i
Döderhults socken, vilken förrättning avslutats den 12 juni 1929; och hade
överlantmätaren anmält, att av honom verkställd granskning icke givit
anledning till anmärkning.

Med anledning av vad i ärendet förekommit fastställdes förrättningen;
därom å tillhörande karta tecknades bevis.

Som ovan.

J. Zetterstedt.

Ägodelningsdomare.

Rätt avskrivet; betygar Kalmar i Norra Möre och Stranda domsagas kansli
den 11 juli 1952.

På tjänstens vägnar:

Aina Fridholm
(Aina Fridholm)

Hemmansägaren Hilding Carlsson, Runnö, Påskallavik.

Rätt avskrivet betygar:

Torsten Norell. Albert Lande.

Rätt avskrivet intyga:

Ingemar Thiel. J. M. Wihljam.

Stockholm 1953 Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

6*0184