4
Statsutskottets utlåtande nr 99.
Nr 99.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts framställningar angående
anslag för budgetåret 1953/54 till statens sjuksköterskeskolor.
(3:e avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under elfte huvudtiteln, punkterna
104 och 105, under åberopande av hilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 2 januari 1953, föreslagit riksdagen att dels
godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens sjuksköterskeskola,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1953/54, dels
ock till Statens sjuksköterskeskola: Avlöningar resp. Omkostnader för
nämnda budgetår anvisa två förslagsanslag av 225 000 resp. 89 300 kronor.
Därefter har Kungl. Maj:t i propositionen nr 152, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 13 mars
1953, framlagt de förslag, vilka framgår av den följande redogörelsen.
l:o) Statens sjuksköterskeskola i Stockholm: Avlöningar. Kungl. Maj:t
har i propositionen nr 1 (punkt 104, s. 183—186) föreslagit riksdagen att
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens sjuksköterskeskola,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1953/54, dels
ock till Statens sjuksköterskeskola: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa
ett förslagsanslag av 225 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 175 000 kronor.
De båda på serafimerlasarettet placerade instruktionssköterskor, som
handleder och undervisar skolans dit hänvisade elever under deras praktiska
utbildning, har visat sig fylla en viktig uppgift. Med hänsyn till de
gynnsamma erfarenheterna av denna utbildningsverksamhet anser sig departementschefen
böra tillstyrka, att ytterligare en instruktionssköterska
anställes för samma ändamål. Befattningshavaren föreslås erhålla extra
ordinarie anställning. I enlighet med de föreskrifter, som gäller för befintliga
motsvarande tjänster, anses hon härvid böra placeras i 18 eller 20
lönegraden, varvid sistnämnda lönegrad förutsättes skola tillämpas endast
i fråga om den, som genomgått vederbörlig utbildningskurs för instruktionssköterska.
För fullgörandet av uppdrag som ledamot eller suppleant i styrelsen för
skolan föreslås ersättning skola utgå i form av dagarvode enligt kommittékungörelsen.
Ersättning anses dock icke böra tillkomma sådan ledamot,
Statsutskottets utlåtande nr 99.
5
som är självskriven i styrelsen. Kostnaden härför uppskattas till omkring
500 kronor. Ersättningen anses böra bestridas från arvodesposten, vars beteckning
i samband härmed föreslås ändrad till Arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t. Vidare anses reseersättning enligt
allmänna resereglementet böra utgå till ledamot eller suppleant för resa,
som för uppdragets fullgörande företages från hemorten till Stockholm
eller Solna och åter. Kostnaden härför anses böra bestridas från omkostnadsanslaget.
I fråga om arvodet till redogöraren, tillika sekreterare, förordas en höjning
med 60 kronor. För anpassning av timlärararvodena till de grunder,
som f. n. tillämpas vid statens institut för folkhälsan, föreslås anslagsposten
till arvoden åt tillfälliga lärare uppräknad med cirka 6 700 kronor. Det för
anställande av extra städpersonal, vikariatsersättningar m. m. avsedda beloppet
anses böra ökas från 4 000 till 5 000 kronor.
Vad sålunda förordats påkallar en ökning av medelsanvisningen med
13 000 kronor för anställande av en instruktionssköterska, 7 300 kronor
för arvodeshöjningar och beredande av ersättning till styrelsens ledamöter
in. fl. samt 1 000 kronor för ökad gottgörelse till extra städpersonal m. m.
Härtill kommer den automatiska utgiftsstegringen med i runda tal 5 000
kronor för löneklassuppflyttningar m. m., 23 000 kronor för kostnader,
avseende 1952 års särskilda lönetillägg, samt 400 kronor för ersättning för
obekväm arbetstid. Anslaget föreslås alltså uppräknat med 49 700 eller i
runt tal 50 000 kronor.
I propositionen nr 152 föreslås att anslagets rubrik ändras till Statens
sjuksköterskeskola i Stockholm: Avlöningar.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj ds förevarande
förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens sjuksköterskeskola
i Stockholm, att tillämpas tills vidare fr. o. m.
budgetåret 1953/54:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
....................................... 43 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis ................ 2 700
3. Arvoden åt tillfälliga lärare, förslagsvis...... 34 400
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 81 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 63 900
Summa kronor 225 000;
6
Statsutskottets utlåtande nr 99.
b) till Statens sjuksköterskeskola i Stockholm: Avlöningar
för budgetåret 1953/54 under elfte huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 225 000 kronor.
2:o) Statens sjuksköterskeskola i Stockholm: Omkostnader. Kungl. Maj:t
har i propositionen nr 1 (punkt 105, s. 186—189) föreslagit riksdagen att till
Statens sjuksköterskeskola: Omkostnader för budgetåret 1953/54 anvisa
ett förslagsanslag av 89 300 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 77 400 kronor.
Departementschefen förordar en med 11 900 kronor ökad medelsanvisning,
varav 700 kronor till sjukvård in. m. åt befattningshavare, 200 kronor
till reseersättningar, 500 kronor till övriga expenser och 10 500 kronor till
övriga utgifter.
I propositionen nr 152 föreslås att anslagets rubrik ändras till Statens
sjuksköterskeskola i Stockholm: Omkostnader.
Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,
att riksdagen må till Statens sjuksköterskeskola i Stockholm:
Omkostnader för budgetåret 1953/54 under elfte huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 89 300 kronor.
3:o) Statens sjuksköterskeskola i Göteborg: Avlöningar. I propositionen
nr 152 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statens sjuksköterskeskola i Göteborg
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1953/54, dels ock till
Statens sjuksköterskeskola i Göteborg: Avlöningar för nämnda budgetår
under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 53 000 kronor.
I skrivelse den 30 januari 1953 har medicinalstyrelsen inkommit med
utredning och förslag rörande inrättande av en statlig sjuksköterskeskola
i Göteborg.
Departementschefen berör inledningsvis tillgången på och behovet av
sjuksköterskor och anför därom följande.
För att erhålla en uppfattning om behovet av utbildningsplatser för sjuksköterskor
har medicinalstyrelsen verkställt vissa beräkningar rörande tillgången
till och behovet av sjuksköterskor år 1965. Antalet yrkesverksamma
sjuksköterskor, som år* 1950 uppgick till 13 090, har beräknats förstnämnda
år uppgå till 22 000. Styrelsen har därvid räknat med att avgången
från yrket kommer att vara densamma som under perioden 1946—1950.
Enligt vad jag under hand inhämtat från medicinalstyrelsen har avgången
under senare år stadigt minskat och utgjorde sålunda år 1951 endast 1,75
procent mot 7,2 procent år 1946. Då avgången starkt växlat och under de
närmast föregående åren (1939—1945) varit genomsnittligt betydligt högre,
Statsutskottets utlåtande nr 99.
7
torde emellertid såsom medicinalstyrelsen föreslagit tillgången till sjuksköterskor
år 1965 försiktigtvis böra nedräknas till omkring 21 000. Enär
det av styrelsen för samma år beräknade totala behovet av sjuksköterskor
skulle uppgå till omkring 20 400, skulle sålunda vid denna tidpunkt tillgång
och efterfrågan i huvudsak motsvara varandra. Nu angivna beräkningar
måste givetvis grunda sig på ett flertal osäkra faktorer och därför
bedömas med en viss försiktighet. Det måste emellertid förväntas, att bl. a.
utbyggnaden av såväl den slutna som den öppna vården samt de starkt avkortade
vårdtiderna och intensifierade behandlingsmetoderna kommer att
ställa ökade krav på tillgången till kvalificerad sjukvårdspersonal. Jag
har därför i huvudsak ansett mig kunna godtaga styrelsens beräkningar
och de förutsättningar, på vilka dessa baserats, såsom underlag för en bedömning
av det framtida utbildningsbehovet.
Utgångspunkt för beräkningarna rörande tillgången till sjuksköterskor
har varit, att samma antal elever som f. n., d. v. s. något mer än 1 500 per
år, framdeles skall nyintagas i sjuksköterskeskolorna. Detta elevantal bör
sålunda i görligaste mån uppehållas. En eller möjligen två av de största
sjuksköterskeskolorna torde emellertid komma att minska sitt elevantal
med omkring 40 å 50 elever per år. Då någon ökning av elevintagningen
vid övriga skolor icke synes vara att räkna med, skulle ett bibehållande av
förenämnda elevantal sålunda icke vara möjligt med nuvarande antal sjuksköterskeskolor.
Med hänsyn härtill och då någon ytterligare sjuksköterskeskola
i kommunal eller enskild regi icke synes vara att förvänta, bör
nya utbildningsmöjligheter tillskapas på annat sätt. Redan detta förhållande
synes i och för sig tala för att ytterligare en statlig sjuksköterskeskola
inrättas. Jag vill emellertid också med några ord belysa den aktuella situationen
i fråga om tillgången på sjuksköterskor m. m. Enligt vad jag under
hand inhämtat från medicinalstyrelsen uppgick antalet i sluten vård inrättade
sjukskötersketjänster den 31 oktober 1952 till 6 900, varav 1 290
var vakanta. Av sistnämnda antal uppehölls dock 922 tjänster av formellt
kompetenta vikarier, varför de egentliga vakanserna — d. v. s. helt
vakanta tjänster och tjänster utan formellt kompetent vikarie — uppgick
till sammanlagt 368. Antalet huvudsakligen på grund av sjuksköterskebrist
stängda avdelningar och vårdplatser utgjorde vid samma tidpunkt 20 resp.
552. I förhållande till motsvarande siffror för år 1951 har situationen visserligen
betydligt förbättrats, men antalet vakanser är alltjämt avsevärt.
Inom den öppna vården fanns den 1 januari 1952 inrättade 1 631 distriktsskötersketjänster.
Då av dessa 1 343 var besatta, uppgick antalet vakanser
vid nämnda tidpunkt alltså till icke mindre än 288. Bristen på sjuksköterskor
är sålunda f. n. — liksom fallet varit de senaste åren — starkt kännbar.
Av skäl som ovan anförts anser sig departementschefen höra tillstyrka
medicinalstyrelsens förslag att inrätta ytterligare eu statlig sjuksköterskeskola
i Göteborg med eu årlig intagning av 60 elever. Härtill kommer att
morskeläroanstalterna föreslagit, all utbildningen vid barnmorskeläroanstalten
i Göteborg fr. o. in. januarikursen 1956 skall — liksom f. n.
vid stockholmsanstalten — utformas såsom påbyggnad till tvåårig allmänutbildning
i sjuksköterskeskola. Förstnämnda utbildning skulle då i
viss utsträckning kunna repliera på den nya skolan. Medicinalstyrelsen har
8
Statsutskottets utlåtande nr 99.
uppskattningsvis räknat med att ett tjugutal elever årligen skulle övergå
till de båda barnmorskeläroanstalterna för utbildning till sjuksköterskebarnmorskor.
I nämnda proposition har vidare föreslagits, att den extrakurs,
som sedan budgetåret 1944/45 anordnats vid göteborgsanstalten, skall
indragas fr, o. m. hösten 1953. De undervisningslokaler och elevbostäder,
som härigenom kommer att frigöras, skulle sålunda kunna disponeras för
den nya sjuksköterskeskolans räkning. Ett visst ytterligare lokalbehov
skulle dock uppkomma. Det förutsättes emellertid att, särskilt som lokalbehovet
under det första verksamhetsåret kan beräknas vara av förhållandevis
ringa omfattning, lokaler utöver vad som frigöres i samband med
nedläggandet av nämnda barnmorskekurs endast ianspråktages om så visar
sig oundgängligen erforderligt. Stadens representanter har preliminärt förklarat
sig villiga såväl att hyra ut angivna lokaler för ändamålet som att
taga emot skolans elever för praktisk utbildning. I den mån utbildningsplatser
icke kan ställas till förfogande inom staden, anses möjlighet finnas
att erhålla sådana i såväl Uddevalla som Mölndal. Förslag till avtal i dessa
och andra med utbildningen sammanhängande frågor torde i vanlig ordning
böra underställas Kungl. Maj:t för godkännande.
Mot styrelsens förslag, att utbildningen vid den nya sjuksköterskeskolan
skall följa för samtliga sådana skolor fastställd minimikursplan, har departementschefen
i huvudsak intet att erinra. Timantalet i bl. a. gymnastik
anses dock kunna reduceras något.
Det anses vara lämpligt, att en samordning i olika avseenden mellan
bammorskeläroanstalten och den nya skolan kommer till stånd. Det förordas
därför, att en gemensam styrelse för dessa båda läroanstalter inrättas.
Antalet ledamöter i styrelsen anses kunna begränsas till sex. Kungl.
Maj:t anses böra äga besluta såväl härom som rörande styrelsens sammansättning.
Bestämmelser i detta hänseende liksom rörande styrelsens och befattningshavarnas
åligganden m. m. anses lämpligen böra intagas i en särskild
instruktion.
För bestridande av kostnaderna för skolans verksamhet anses för nästa
budgetåret bör anvisas två förslagsanslag, rubricerade Statens sjuksköterskeskola
i Göteborg: Avlöningar och Statens sjuksköterskeskola i Göteborg:
Omkostnader. Det sammanlagda medelsbehovet för den nya skolan har
vid fullt utbyggd verksamhet uppskattats till i runt tal 275 000 kronor,
varav för avlöningar omkring 156 000 och för omkostnader omkring 119 000
kronor. Departementschefen har i huvudsak intet att erinra mot dessa beräkningar.
I enlighet härmed skulle vid full verksamhet erfordras följande
befattningshavare, nämligen en föreståndare (23 lönegraden), tre
instruktionssköterskor för den teoretiska och tre för den praktiska utbildningen
(18 eller 20 lönegraden), en skolsköterska (14 lönegraden) samt
ett kontorsbiträde. Härtill kommer timanställda lärare samt en redogörare
-
Statsutskottets utlåtande nr 99.
9
sekreterare. Av nämnda befattningshavare erfordras budgetåret 1953/54
föreståndaren och en instruktionssköterska under hela budgetåret samt
ytterligare en instruktionssköterska och skolsköterskan fr. o. m. den 1 mars
1954. Skolsköterskan föreslås anställd gemensamt för skolan och bammorskeläroanstalten.
Förenämnda befattningshavare anses böra beredas
extra ordinarie anställning i angivna lönegrader. Behovet av skrivhjälp
anses åtminstone under den första tiden kunna tillgodoses genom anställande
av ett för nämnda läroanstalter gemensamt, deltidsanställt skrivbiträde
med avlöning enligt bestämmelserna om reglerad befordringsgång.
Arvodet till redogöraren, tillika sekreterare, vilken likaledes kommer
att vara gemensam för de båda läroanstalterna, föreslås bestämt till 2 400
kronor för år och timlärararvodena, liksom fallet är vid statens sjuksköterskeskola
i Stockholm, utgå med högst samma belopp som motsvarande
arvoden vid statens institut för folkhälsan. Kostnaden för sistnämnda ändamål
uppskattas för nästa budgetår till omkring 8 800 kronor.
För fullgörande av uppdrag som ledamot eller suppleant i styrelsen för
skolan anses ersättning böra utgå i form av dagarvode enligt kommittékungörelsen.
Kostnaden härför beräknas till omkring 600 kronor per år. Reseersättning
enligt allmänna resereglementet föreslås utgå till ledamot eller
suppleant för resa, som för uppdragets fullgörande företages från hemorten
till Göteborg och åter. Kostnaden härför anses böra bestridas från
skolans omkostnadsanslag.
I enlighet med vad sålunda anförts kan medelsbehovet under avlöningsanslaget
för nästa budgetår beräknas till 53 000 kronor, varav för arvoden
och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, 3 000 kronor, för arvoden
åt tillfälliga lärare 8 800 kronor, för avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal 27 200 kronor samt för rörligt tillägg 14 000 kronor.
Utskottet. Såsom framgår av den lämnade redogörelsen har Kungl. Maj:t
i en tidigare avlämnad proposition, nr 109, föreslagit att den årliga extrakurs
för utbildning av barnmorskor, som sedan nära tio år anordnats vid
barnmorskeläroanstalten i Göteborg, skall indragas fr. o. in. hösten 1953.
I förcvarande proposition föreslås att de undervisningslokaler och elevbostäder
vid anstalten, som kommer alt frigöras genom indragningen av extrakursen,
i stället skall användas för en av departementschefen förordad
ny statlig sjuksköterskeskola, där utbildning skall bedrivas efter riktlinjer,
som angivits i statsrådsprotokollet.
Enligt utskottets mening hade det varit önskvärt att medicinalstyrelsen
bedrivit utredningen i ärendet på sådant siitt, att definitiva avtal och förslag
förelegat på alla punkter av betydelse för en allsidig bedömning av
förevarande spörsmål. I det skick, vari ärendet nu underställts riksdagens
prövning, har utskottet nödgats intaga sin ståndpunkt innan avtal kommit
2 lliliang till riksdagens protokoll 19511. (i sand. Nr 9N—99.
10
Statsutskottets utlåtande nr 99.
till stånd med vederbörande landsting rörande utbildningsplatser för vissa
sjukvårdsgrenar. Även frågan om den föreslagna skolans utbyggnad med en
utbildningslinje för distriktssköterskebarnmorskor har i propositionen lämnats
öppen.
Trots den på vissa punkter mindre tillfredsställande utredningen finner
sig utskottet kunna tillstyrka departementschefens förslag. Av betydelse för
utskottets ställningstagande har härvidlag varit, att genom förslaget möjlighet
öppnas att bygga barnmorskeutbildningen på tvåårig grundutbildning
i sjuksköterskeskola. Erfarenheterna av detta utbildningssystem har såsom
framhållits i propositionen varit goda. I anslutning till det ovan sagda vill
utskottet såsom ett önskemål uttala, att medicinalstyrelsen ofördröjligen
utreder frågan om anordnande vid den föreslagna skolan av en linje för
utbildning till distriktssköterskebarnmorskor. Förslag härom bör så snart
omständigheterna det medger underställas riksdagen.
Kungl. Maj:ts beräkning av medelsbehovet föranleder icke någon erinran
från utskottets sida.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens sjuksköterskeskola
i Göteborg, att tillämpas tills vidare fr. o. m.
budgetåret 1953/54:
Avlöningsstat.
1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis................. 3 000
2. Arvoden åt tillfälliga lärare, förslagsvis ...... 8 800
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 27 200
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 14 000
Summa kronor 53 000;
b) till Statens sjuksköterskeskola i Göteborg: Avlöningar
för budgetåret 1953/54 under elfte huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 53 000 kronor.
4 ro) Statens sjuksköterskeskola i Göteborg: Omkostnader. I propositionen
nr 152 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till Statens sjuksköterskeskola
i Göteborg: Omkostnader för budgetåret 1953/54 under elfte huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 50 000 kronor.
Under ifrågavarande anslag föreslås anvisade 50 000 kronor, varav till sjukvård
in. m. åt befattningshavare 100 kronor, till reseersättningar 400 kronor,
till expenser 3 000 kronor samt till övriga utgifter 46 500 kronor. Lik
-
Statsutskottets utlåtande nr 99.
11
som fallet är vid motsvarande skola i Stockholm, anses ersättningar från
huvudmännen för de sjukhus, där praktisk utbildning av den nya skolans
elever äger rum, böra tillföras en särskild elevfond, vilken föreslås skola
disponeras i enlighet med av Kungl. Maj:t fastställd stat.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,
att riksdagen må till Statens sjuksköterskeskola i Göteborg:
Omkostnader för budgetåret 1953/54 under elfte huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 50 000 kronor.
Stockholm den 5 maj 1953.
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Gustaf Karlsson, Näsgård, Ohlon, Leander,
Gillström, Pålsson, Näsström, Sundelin, Bergh, Hesselbom, Erik Gustaf
Andersson, Lundqvist, Ragnar Persson, Edvin Thun och Bergman; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg
i Skövde, Andersson i Malmö, Ståhl, Rubbestad, Lindholm, Åkerström,
Hoppe, Wedén, Onsjö, Persson i Växjö, Birke, Almgren och fröken Ager.