Statsutskottets utlåtande nr 8.
1
Nr 8.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter
för budgetåret 1953/54 under åttonde
huvudtiteln, avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet
väckta motioner.
(2:a avd.)
Ecklesiastikdepartementet.
l:o) Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj :ts i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln framställda förslag
(punkt 1, s. 1 och 2 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 2 januari 1953), vilket innebär en anslagshöjning med
147 600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1953/54 vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för ecklesiastikdepartementet,
som föranledes av vad departementschefen anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för ecklesiastikdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1953/54:
Avlöningsstat.
1. Avlöning till departementschefen.......... 31 500
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 411 500
3. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t ........ 1 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 244 700
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 317 300
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1953. 6 saml. Nr 8.
Summa kronor 1 006 000
2
Statsutskottets utlåtande nr 8.
c) till Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 1 006 000 kronor.
2:o) Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader. I enlighet medKungl.
Maj:ts förslag (punkt 2, s. 3), vilket innebär en anslagshöjning med 5 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 91 500 kronor.
Arkiv, bibliotek och museer.
3:o) Riksarkivet: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5, s. 4 och 5), vilket innebär en anslagsminskning
med 4 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Riksarkivet: Inköp av arkivalier
och tryckta arbeten för budgetåret 1953/54 anvisa ett
reservationsanslag av 4 000 kronor.
4:o) Riksarkivet: Fortsatt utgivande av sådana handlingar, som
äro av vikt för fäderneslandets historia. I enlighet med Kungl. Majrts
förslag (punkt 6, s. 5), vilket innebär en anslagsminskning med 4 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Riksarkivet: Fortsatt utgivande av
sådana handlingar, som äro av vikt för fäderneslandets
historia för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 kronor.
5:o) Lands- och länsarkiven: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
7, s. 5—7) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med
tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1953/54, vidtaga av departementschefen
angiven ändring i personalförteckningen för lands- och
länsarkiven, dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat
för lands- och länsarkiven, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1953/54, dels ock till Lands- och länsarkiven: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 638 700 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Pettersson och
3
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Franzén (I: 127) och den andra inom andra kammaren av herr Svensson
i Stenkyrka m. fl. (II: 156), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta
om en uppflyttning för kanslibiträdet David Gadd vid länsarkivet i Visby
till arkivassistent i Ce 15.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 138100 kronor.
Förutom den ökning av anslaget, som föranledes av 1952 års riksdags beslut
i anledning av propositionerna 1952: 107 och 241 angående lönegradsplacering
av vissa tjänster m. m., är ovannämnda höjning betingad av förslag
om dels inrättandet från och med nästa budgetår av en ny arkivarietjänst
i Ce 27 vid landsarkivet i Härnösand, dels ock anvisande av medel
för kvällsöppethållande vid landsarkivet i Uppsala. Av riksarkivet framlagt
förslag om beredandet av en personlig arkivassistentbefattning i Ce 15
åt kanslibiträdet vid länsarkivet i Visby D. Gadd har icke tillstyrkts av
departementschefen.
I de ovannämnda motionerna 1:127 och II: 156 har framhållits, att mycket
krävande arbetsuppgifter åvilade kanslibiträdet vid länsarkivet i Visby;
bland annat handhade denne regelmässigt forskarsalen, utförde på egen
hand forskningsuppdrag och bedreve som huvudsysselsättning självständiga
forskningsarbeten av kvalificerat slag.
Utskottet får erinra därom, att vid vart och ett av lands- och länsarkiven
finnes en kanslibiträdestjänst i Cell. Landsarkiven i Uppsala och
Vadstena disponera dessutom vardera över en tjänst som kansliskrivare i
Ce 15. Tjänstetiteln för kansliskrivama föreslås av Kungl. Maj:t skola
från och med nästa budgetår ändras till arkivassistent.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.
Med anledning av det i motionerna I: 127 och II: 156 framställda yrkandet
får utskottet framhålla, att tjänste- och löneställningen för biträdespersonalen
vid lands- och länsarkiven prövats och fastställts av 1952 års
riksdag med anledning av förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1952: 14
angående lönegradsplacering för viss biträdespersonal m. m. Då från
tjänsteorganisatoriska synpunkter behov av förändring av kanslibiträdestjänsten
vid länsarkivet i Visby till kansliskrivar- eller arkivassistenttjänst
icke visats föreligga, anser utskottet sig — även om den nuvarande innehavaren
av ifrågavarande befattning är kompetent att fullgöra och också
fullgör mer kvalificerade göromål än vad som ankommer på innehavare av
kanslibiträdestjänst — böra avstyrka bifall till motionerna.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 127 och II: 156,
4
Statsutskottets utlåtande nr 8.
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1953/54, vidtaga den ändring
i personalförteckningen för lands- och länsarkiven, som
föranledes av vad departementschefen anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för lands- och länsarkiven,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1953/54:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 210 200
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 208 500
3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 220 000
Summa kronor 638 700
c) till Lands- och länsarkiven: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 638 700 kronor.
6:o) Lands- och länsarkiven: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 8, s. 8 och 9), vilket innebär en anslagshöjning med
74 700 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lands- och länsarkiven: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
183 800 kronor.
7:o) Lands- och länsarkiven: Inköp av arkivalier och tryckta
arbeten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9, s. 9), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Lands- och länsarkiven: Inköp av
arkivalier och tryckta arbeten för budgetåret 1953/54 anvisa
ett reservationsanslag av 4 000 kronor.
8:o) Lands- och länsarkiven: Bokbindning och konservering av
arkivalier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10, s. 9), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lands- och länsarkiven: Bokbindning
och konservering av arkivalier för budgetåret 1953/54
anvisa ett reservationsanslag av 12 500 kronor.
9:o) Kungl. biblioteket: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 11, s. 10—20), vilket innebär en anslagshöjning med 230 700
Statsutskottets utlåtande nr 8.
5
kronor, föranledd till stor del av förslag om statens övertagande i viss utsträckning
av ansvaret för de allmänna bokförteckningarna i Sverige, hemställer
utskcttet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1953/54, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för kungl. biblioteket, som
föranledes av vad departementschefen anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för kungl. biblioteket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1953/54:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 269 700
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 304 300
3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 282 000
Summa kronor 856 000
c) till Kungl. biblioteket: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 856 000 kronor.
10:o) Kungl. biblioteket: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 12,
s. 20) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1953/54
anvisa ett förslagsanslag av 122 500 kronor.
Förevarande anslag är nu uppfört med 108 200 kronor.
Av statsrådsprotokollet inhämtas, att riksbibliotekarien hemställt om höjning
av delposten till övriga expenser — nu 47 600 kronor — med 15 000
kronor och av anslagsposten till publikationstryck med 5 000 kronor. Departementschefen
har i anledning av riksbibliotekariens äskanden ansett
sig böra tillstyrka en uppräkning av delposten till övriga expenser med
2 400 kronor och av anslagsposten till publikationstryck med 5 000 kronor.
Därutöver har departementschefen förordat en höjning av förstnämnda
delpost med ytterligare 6 900 kronor, betingad av det under nästföregående
anslagspunkt omnämnda förslaget rörande de allmänna bokförteckningarna
i Sverige.
Sedermera har till utskottet under hand överlämnats en inom ecklesiastikdepartementet
upprättad promemoria, vari lämnats en redogörelse för
en av den nuvarande riksbibliotekarien gjord framställning om tillstånd
6
Statsutskottets utlåtande nr 8.
att för vissa närmare angivna ändamål, avseende upprustning av bibliotekets
inventariebestånd, överskrida den för innevarande budgetår anvisade
delposten till övriga expenser med sammanlagt 47 180 kronor. I promemorian
har framhållits, att hänsyn till detta yrkande icke kunnat tagas
vid framläggandet av äskandena i årets statsverksproposition, enär någon
specificerad redogörelse för läget då icke förelegat.
Kungl. Maj:t hade den 13 mars 1953 i anledning av ifrågavarande framställning
medgivit överskridande av delposten till övriga expenser med
15 000 kronor under innevarande budgetår. I ovannämnda promemoria
framhålles, att det vore synnerligen angeläget, att delposten till övriga
expenser — utöver den förstärkning av posten som departementschefen
för nästa budgetår förordat — uppräknades med ytterligare 15 000 kronor.
Utskottet har funnit starka skäl föreligga för en ökad medelsanvisning
till modernisering av kungl. bibliotekets inventariebestånd i enlighet med
vad i ovannämnda promemoria anförts. Utskottet har därför ansett sig
böra för ändamålet föreslå en höjning av förevarande anslag med 15 000
kronor utöver den av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen förordade anslagshöjningen.
Anslaget torde alltså för nästa budgetår böra uppföras med
(122 500 + 15 000 =) 137 500 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,
till Kungl. biblioteket: Omkostnader för budgetåret 1953/
54 anvisa ett förslagsanslag av 137 500 kronor.
ll:o) Kungl. biblioteket: Bokinköp och bokbindning. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13, s. 21), vilket innebär en anslagshöjning
med 23 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kungl. biblioteket: Bokinköp och
bokbindning för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 225 000 kronor.
12:o) Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 14, s. 22—24), vilket innebär en anslagshöjning med
89 500 kronor, föranledd till stor del av förslag om inrättande av ett nytt
stifts- och landsbibliotek i Växjö, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för stifts- och
landsbiblioteken, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1953/54:
Statsutskottets utlåtande nr 8.
7
Personalförteckning.
Tjänstemän å ordinarie stat:
Stifts- och |
Landsbiblio- tekarie Lönegrad Ca 33 |
Landsbiblio- tekarie Lönegrad Ca 31 |
Landsbiblio- tekarie Lönegrad Ca 29 |
Expeditions- vakt Lönegrad Ca 11 |
Linköping . . . |
i |
— |
_ |
1 |
Skara...... |
— |
i |
— |
1 |
Västerås .... |
— |
— |
i |
1 |
Växjö...... |
— |
— |
i |
1 |
b) godkänna följande avlöningsstat för stifts- och landsbiblioteken,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1953/54:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 78 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 81 400
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................. 84 100
Summa kronor 243 500
c) till Stifts- och landshiblioteken: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 243 500
kronor.
13:o) Stifts- och landshiblioteken: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 15, s. 24), vilket innebär en anslagshöjning
med 2 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Stifts- och landshiblioteken: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 8 800 kronor.
14:o) Stifts- och landshiblioteken: Bokinköp och bokbindning
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16, s. 24 och 25), vilket
innebär en anslagshöjning med 15 200 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Stifts- och landshiblioteken: Bokinköp
och bokbindning m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa
ett reservationsanslag av 53 200 kronor..
15:o) Nationalmuseet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 17, s. 25 och 26), vilket innebär en anslagshöjning med
118 300 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1953/54, vidtaga den änd
-
8
Statsutskottets utlåtande nr 8.
ring i personalförteckningen för nationalmuseet, som föranledes
av vad departementschefen anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för nationalmuseet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/54:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 232 400
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t.......................... 7 160
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 218 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 225 040
Summa kronor 682 600
c) till Nationalmuseet: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 682 600 kronor.
16:o) Nationalmuseet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 18, s. 26 och 27), vilket innebär en anslagshöjning med
35 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nationalmuseet: Omkostnader för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 155 300
kronor.
17:o) Nationalmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 19, s. 28), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Nationalmuseet: Underhåll och
ökande av samlingarna för budgetåret 1953/54 anvisa ett
reservationsanslag av 100 000 kronor.
18:o) Nationalmuseet: Vandringsutställningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20, s. 28), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nationalmuseet: Vandringsutställningar
för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 2 500 kronor.
19:o) Nationalmuseet: Inköp av konst för deposition. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 21, s. 28 och 29), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nationalmuseet: Inköp av konst
för deposition för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 30 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
9
20:o) Livrustkammaren: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 22, s. 29 och 30), vilket innebär en anslagshöjning med
40 800 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för livrustkammaren,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/54:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 77 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t.......................... 1 000
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 48 100
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 60 900
Summa kronor 187 000
b) till Livrustkammaren: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 187 000 kronor.
21 :o) Livrustkammaren: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 23, s. 30 och 31), vilket innebär en anslagshöjning med 1 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Livrustkammaren: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 23 000
kronor.
22:o) Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 24, s. 31 och 32) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
angiven avlöningsstat för naturhistoriska riksmuseet, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1953/54, dels ock till Naturhistoriska
riksmuseet: Avlöningar för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 1 026 500 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Björck (I: 128)
och den andra inom andra kammaren av herr Håstad (II: 338), i vilka hemställts,
att riksdagen måtte besluta att e. o. museiassistenten vid riksmuseet
fil. dr. Herman Persson från och med den 1 juli 1953 uppflyttas till
lönegrad Ce 29 med titeln intendent och att anslaget till löner vid museet
i fråga höjes med 3 684 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 178 500 kronor,
föranledd av dels 1952 års riksdagsbeslut i anledning av propositionerna
1952: 107 och 241 angående lönegradsplacering för vissa tjänster m. m.,
dels ökning av vissa ersättningar under icke-ordinarieposten, dels ock
10
Statsutskottets utlåtande nr 8.
uppräkning av vissa arvoden. Ett av vetenskapsakademien framfört förslag
om ett personligt lönetillägg åt fil. dr. Persson har icke biträtts av departementschefen.
Den av Persson innehavda museiassistenttjänsten inrättades från och
med budgetåret 1947/48 såsom en amanuenstjänst för samlingen av nutida
arkegionater (mossor m. m.) inom museets avdelning för paleobotanik (fossila
växter). Persson är nu placerad i den reglerade befordringsgångens
slutlönegrad, Ce 25. Vid avdelningen är inrättad en intendentbefattning
i lönegrad Ca 29.
Till stöd för det i motionerna 1:128 och 11:338 gjorda yrkandet har
framhållits bland annat följande.
Persson, som sedan fjorton år arbetar på den paleobotaniska avdelningen,
har gjort museet verkligt betydelsefulla tjänster och i sitt fack, arkegionatforskningen,
skapat sig en ställning bland de främsta. Genom att
befattningen som intendent vid avdelningen måst besättas med en paleobotanist,
har Persson blivit utan befordringsmöjlighet och kan icke heller
under sina återstående sex tjänsteår påräkna någon dylik. I nuvarande
statsfinansiella läge kan det knappast bli tal om att åvägabringa en permanent
lösning av denna fråga men det framstår samtidigt som en trängande
angelägenhet att på något sätt kompensera Persson för hans mångåriga,
uppoffrande och för museet synnerligen viktiga verksamhet. Persson
bör därför tillerkännas mellanskillnaden mellan den av honom nu uppburna
lönen och den, som tillkommer en intendent, och således uppflyttas
från Ce 25 till Ce 29.
TJtskottet, som icke funnnit sig böra biträda det i motionerna 1:128
och II: 338 framställda yrkandet, tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 128 och II: 338,
a) godkänna följande avlöningsstat för naturhistoriska
riksmuseet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1953/54:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................... 406 200
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t ........................ 18 440
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 260 160
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 341 700
Summa kronor 1 026 500
Statsutskottets utlåtande nr 8.
11
b) till Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 1 026 500
kronor.
23:o) Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25, s. 32 och 33), vilket innebär en anslagshöjning
med 33 800 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 147 800 kronor.
24:o) Naturhistoriska riksmuseet: Materiel m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26, s. 33), vilket innebär en anslagshöjning
med 800 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Materiel
m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 196 000 kronor.
25:o) Statens etnografiska museum: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27, s. 34 och 35), vilket innebär en anslagshöjning
med 35 200 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1953/54, vidtaga den ändring
i personalförteckningen för statens etnografiska museum,
som föranledes av vad departementschefen anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för statens etnografiska
museum, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1953/54:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 51 500
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 54 400
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 56 100
Summa kronor 162 000
c) till Statens etnografiska museum: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 162 000 kronor.
26:o) Statens etnografiska museum: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28, s. 35 och 36), vilket innebär en anslagshöjning
med 12 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 64 900 kronor.
12
Statsutskottets utlåtande nr 8.
27:o) Statens etnografiska museum: Underhåll och ökande av
samlingarna m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29,
s. 36), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Underhåll
och ökande av samlingarna m. m. för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 6 000 kronor.
28:o) Bidrag till nordiska museet. Kungl. Maj:t har (punkt 30, s.
36 och 37) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1953/54 anvisa ett anslag av 383 600 kronor.
Såsom villkor för åtnjutande av ifrågavarande anslag — vilket för innevarande
budgetår är uppfört med 343 500 kronor — gäller, bland annat,
att såväl de i museets tjänst anställda tjänstemän, vilka tillhöra den grupp
befattningshavare, som uppehålla museets verksamhet som museiinstitution,
som ock den vaktmästar- och eldarpersonal, vilken tjänstgör i museibyggnaden,
av museet avlönas efter samma grunder, som gälla för motsvarande
tjänstemän vid de statliga museerna.
Kungl. Maj:ts förslag innebär, i enlighet med framställning av nordiska
museets nämnd, en höjning av anslaget med 40 100 kronor. Sistnämnda
belopp har framräknats med utgångspunkt i dels bortfall av en engångsanvisning
för innevarande budgetår av 17 500 kronor, dels ett i anslutning
till höjningen av det å statstjänstemännens löner utgående rörliga tillägget
ökat medelsbehov av 55 400 kronor (med vilket belopp enligt Kungl.
Majrts beslut anslaget må innevarande budgetår överskridas), dels ock en
höjning med 2 200 kronor för uppflyttning av tre vid museet anställda
hantverkare från 10 till 12 lönegraden.
Utskottet — som tillstyrker att till nordiska museet för nästa budgetår
anvisas bidrag enligt samma grunder som hittills — får erinra om att
utskottet i annat sammanhang denna dag tillstyrkt bifall till ett av
Kungl. Maj:t i propositionen 1953: 150, bilaga 7, punkt 1, framlagt förslag
om anvisande såsom Bidrag till nordiska museet å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1952/53 av ett anslag av 23 500 kronor, avsett att
täcka merkostnaderna för de lönegradsuppflyttningar för museipersonalen,
som till uppfyllande av det ovannämnda statsbidragsvillkoret måst vidtagas
i anslutning till av 1952 års riksdag beslutade lönegradsuppflyttningar
för personalen vid de statliga museerna.
Vidkommande medelsbehovet under förevarande anslag för nästa budgetår
har i Kungl. Maj:ts förslag hänsyn icke tagits till nyssberörda merkostnader
i annan mån än vad gäller lönegradsuppflyttning för ovannämnda
tre hantverkare. Enligt vad utskottet inhämtat erfordras för budgetåret
1953/54 till täckande av ifrågavarande merkostnader ett belopp
Statsutskottets utlåtande nr 8.
13
av 21 300 kronor utöver den av Kungl. Maj:t äskade höjningen å 40 100
kronor. På grund av sålunda föreliggande omständighet bör enligt utskottets
mening anslaget för nästa budgetår höjas med 61 400 kronor till
404 900 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,
till Bidrag till nordiska museet för budgetåret 1953/54 anvisa
ett anslag av 404 900 kronor.
29:o) Bidrag till ombyggnads- och reparationsarbeten å nordiska
museets byggnad. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31, s.
37 och 38), vilket innebär en anslagsminskning med 20 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till ombyggnads- och reparationsarbeten
å nordiska museets byggnad för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 255 000 kronor.
30:o) Bidrag till kulturhistoriska museet i Lund. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 32, s. 38), vilket innebär en anslagshöjning
med 10 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till kulturhistoriska museet
i Lund för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 69 100
kronor.
31 :o) Bidrag till egyptiska museet. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 33, s. 39), vilket innebär en anslagshöjning med 9 400 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till egyptiska museet för
budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 38 800 kronor.
32:o) Bidrag till vård av Cypernsamlingarna. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 34, s. 39 och 40), vilket innebär en anslagshöjning
med 8 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till vård av Cypernsamlingarna
för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 41 400
kronor.
33:o) Bidrag till musikhistoriska museet. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 35, s. 41), vilket innebär en anslagshöjning med
16 400 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till musikhistoriska museet
för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 51 500 kronor.
14
Statsutskottets utlåtande nr 8.
34 :o) Bidrag till Drottningholms teatermuseum. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 36, s. 42), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Drottningholms teatermuseum
för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av
31 800 kronor.
35:o) Bidrag till stiftelsen Thielska galleriet. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 37, s. 42 och 43), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till stiftelsen Thielska galleriet
för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 10 000
kronor.
36:o) Bidrag till svenska skolmuseet. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 38, s. 43), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till svenska skolmuseet för
budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 3 500 kronor.
37:o) Bidrag till stiftelsen Carl och Olga Milles’ Lidingöhem. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39, s. 43), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till stiftelsen Carl och Olga
Milles’ Lidingöhem för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag
av 15 000 kronor.
Kyrkliga ändamål.
38 :o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Avlöningar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40, s. 44—51), vilket innebär en anslagshöjning
med 142 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) medgiva att för fortsatt anställande av tillfällig personal
vid domkapitlens och stiftsnämndemas kanslier må
i enlighet med Kungl. Maj:ts beprövande ur kyrkofonden
utgå ytterligare högst 90 000 kronor;
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1953/54, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för domkapitlen, som föranledes
av vad departementschefen anfört;
Statsutskottets utlåtande nr 8.
15
c) godkänna följande avlöningsstat för domkapitlen och
stiftsnämnderna, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1953/54:
Avlöningsstat.
Utgifter:
I. Domkapitlet i Stockholm.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 34 700
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Ivungl. Maj:t, förslagsvis........... 2 600
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 5 500
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 18 800
Summa kronor 61 600
II. Kanslipersonal hos övriga domkapitel
samt stiftsnämnderna m. m.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................... 597 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis.............. 36 800
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 295 300
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 455 000
Summa kronor 1 384 100
III. Skoglig personal hos stiftsnämnderna
m. m.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslaqs
vis
.................................... 276 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:
a. Grundbelopp .................. 28 500
b. Ersättning till sakkunniga för biträde
vid syn av stiftsnämnd m. m.,
förslagsvis ..................... 5 000 33 500
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 26 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 160 000
Summa kronor 495 500
16
Statsutskottets utlåtande nr 8.
IV. Sammanfattning.
I. Domkapitlet i Stockholm .............. 61 600
II. Kanslipersonal hos övriga domkapitel samt
stiftsnämnderna m. m................... 1 384 100
III. Skoglig personal hos stiftsnämnderna m. m. 495 500
Summa kronor 1 941 200
Särskilda uppbördsmedel:
Bidrag från kyrkofonden .................. 1 169 100
Nettoutgift kronor 772 100
d) till Domkapitlen och stiftsnämnderna: Avlöningar
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
772 100 kronor.
39:o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Majds förslag (punkt 41, s. 51—56), vilket innebär en anslagshöjning
med 11 600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Domkapitlen och stiftsnämnderna:
Omkostnader för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 121 300 kronor.
40:o) Kleresistaten. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 42,
s. 56 och 57), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kleresistaten för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 5 000 kronor.
41 :o) Vissa ersättningar till kyrkofonden. I enlighet med Kungl.
Maj ds förslag (punkt 43, s. 57), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vissa ersättningar till kyrkofonden
för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 5 050 800
kronor.
42 :o) Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m. I enlighet med
Kungl. Majds förslag (punkt 44, s. 57—60), vilket innebär en anslagshöjning
med 12 200 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kurser för utbildande av kyrkomusiker
m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 46 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
17
43:o) Stipendier för utbildande av präster, förtrogna med finska
och lapska språken. I enlighet med Ivungl. Maj:ts förslag (punkt 45,
s. 60), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Stipendier för utbildande av präster,
förtrogna med finska och lapska språken, för budgetåret
1953/54 anvisa ett anslag av 4 800 kronor.
44:o) Kyrkors underhåll. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
46, s. 60), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kyrkors underhåll för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 kronor.
45:o) Vissa kostnader i samband med Uppsala domkyrkas restaureringssakkunnigas
utredningsarbete. Kungl. Maj:t har (punkt 47,
s. 60—62) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1953/54
anvisa ett reservationsanslag av 180 000 kronor.
Ifrågavarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 124 000
kronor, avseende med restaureringssakkunnigas utredning förenade speciella
kostnader för den konsthistoriska och antikvariska undersökning, som
måste verkställas, och för restaureringsplanens utarbetande. Av det av
Kungl. Maj:t för nästa budgetår äskade anslagsbeloppet avses 160 000
kronor till nämnda utredningskostnader samt 20 000 kronor till åtgärder
för bekämpande av skador å domkyrkan, vilka uppkommit genom trägnagande
insekter.
Utskottet får erinra därom, att utskottet i sitt den 11 mars 1952 dagtecknade
utlåtande nr 51 i anledning av Kungl. Maj:ts i 1952 års statsverksproposition
gjorda framställningar om anslag till vissa skyddsarbeten
å Uppsala domkyrka m. m. framhöll, att frågan om domkyrkans
restaurering redan varit aktuell under åtskilliga år, men att denna fråga
likväl alltjämt befunne sig på utredningsstadiet. Utskottet fann det därför
angeläget, att ett förslag till lösning av detta spörsmål inom rimlig tid framlades,
så att slutlig ställning kunde tagas till ifrågavarande ärende. Vidare
erinrade utskottet om de betydande kostnader, som föranletts av skyddsarbetena
å domkyrkan, vilka kostnader måhända hade kunnat reduceras
om en samlad plan för domkyrkans restaurering tidigare förelegat.
Utskottet -—- som icke vill motsätta sig bifall till Kungl. Maj:ts nu föreliggande
förslag om anvisning av ytterligare medel till kostnaderna för
restaureringssakkunnigas utredningsarbete och av medel till den angivna
skadebekämpningen — anser sig böra ånyo understryka vikten av att frågan
om domkyrkans blivande restaurering bringas till en snar lösning. I
2 — Dihang till riksdagens protokoll 1953. 6 samt. Nr 8.
18
Statsutskottets utlåtande nr 8.
detta sammanhang får utskottet jämväl framhålla önskvärdheten av att
utgifterna för det nu pågående utredningsarbetet hållas inom den kostnadsram,
som oundgängligen betingas av utredningsändamålet.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vissa kostnader i samband med
Uppsala domkyrkas restaureringssakknnnigas utredningsarbete
för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 180 000 kronor.
46 :o) Bidrag till restaurering av Linköpings domkyrka. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48, s. 63), vilket innebär anvisande endast
av ett nominellt belopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till restaurering av Linköpings
domkyrka för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 kronor.
47:o) Ersättningar till kyrkor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 49, s. 63 och 64), vilket innebär en anslagshöjning med 5 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättningar till kyrkor för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 75 000 kronor.
48:o) Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader,
förenade med friköp av lägenheter å kyrklig jord. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 50, s. 64), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bestridande i vissa fall med allmänna
medel av kostnader, förenade med friköp av lägenheter
å kyrklig jord, för budgetåret 1953/54 anvisa ett
förslagsanslag av 1 000 kronor.
49 :o) Bidrag till stipendier för utbildande av diakoner för kyrklig
och social tjänst. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51, s. 64),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår till bidiag till stipendier åt sådana obemedlade och mindre bemedlade
elever vid svenska diakonanstalten, som utbilda sig till diakoner,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till stipendier för utbildande
av diakoner för kyrklig och social tjänst för budgetåret
1953/54 anvisa ett anslag av 10 000 kronor.
50:o) Bidrag till svenska ekumeniska nämnden. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 52, s. 64), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 8.
19
att riksdagen må till Bidrag till svenska ekumeniska
nämnden för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av
20 000 kronor.
51 :o) Utgivande av vissa finskspråkiga kyrkliga böcker m. m. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 53, s. 65—67) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Utgivande av vissa jinskspråkiga
kyrkliga böcker m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett
reservationsanslag av 15 200 kronor.
Akademier m. m.
52 :o) Bidrag till svenska akademien. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 54, s. 68), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till svenska akademien för
budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 2 300 kronor.
53:o) Vetenskapsakademien: Bidrag till forskningsinstitutet för
experimentell fysik. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 55,
s. 68—70), vilket innebär en anslagshöjning med 144 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Vetenskapsakademien: Bidrag till
forskning sinstitutet för experimentell fysik för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 458 000 kronor.
54:o) Vetenskapsakademien: Bidrag till naturvetenskaplig forskning
i Övre Norrland. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 56,
s. 70 och 71), vilket innebär en anslagshöjning med 19 400 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till V etenslcapsakademien: Bidrag till
naturvetenskaplig forskning i Övre Norrland för budgetåret
1953/54 anvisa ett anslag av 61 400 kronor.
55:o) Vetenskapsakademien: Bidrag till vetenskaplig verksamhet
i övrigt. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 57, s. 71—73), vilket
innebär en anslagshöjning med 15 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vetenskapsakademien: Bidrag till
vetenskaplig verksamhet i övrigt för budgetåret 1953/54
anvisa ett anslag av 56 900 kronor.
20
Statsutskottets utlåtande nr 8.
56:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.: Avlöningar.
Kungl. Maj:t har (punkt 58, s. 73—77) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga
Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret
1953/54, vidtaga av departementschefen angivna ändringar i personalförteckningen
för de under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
lydande riksantikvarieämbetet och statens historiska museum
in. m., dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för de
under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum in. m., att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1953/54, dels ock till Vitterhets-, historie- och
antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum
m. in.: Avlöningar för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
1 2G1 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr Håstad m. fl. väckt motion (II: 155), vari hemställts
att en personlig professur i runologi inrättas vid vitterhetsakademien för
extra ordinarie antikvarien, docenten vid Stockholms högskola Sven B. F.
Jansson samt att medel härför anvisas å åttonde huvudtiteln: Akademier,
punkt 5, varvid förutsattes att motsvarande post för lön till en förste
antikvarie utgår.
Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet hänvisa till
motionen.
Förslag om inrättande av en personlig professur i runologi vid akademien
för Jansson, som nu innehar en extra ordinarie antikvarietjänst i
lönegrad Ce 27, har framförts av akademien i dess äskanden för nästa
budgetår. Universitetskanslern har framhållit, att det för tillgodoseende
av akademiens önskemål — att Janssons för forsknings- och fornminnesvårdsuppgifterna
inom runologien utmärkt väl kvalificerade arbetskraft
knytes till akademien på ett fastare sätt än nu är fallet — synes ligga
närmast till hands, att Jansson erhåller en personlig förste antikvariebefattning.
Departementschefen har förklarat sig ense med akademien om att Jansson
även i framtiden bör beredas möjlighet att odelat ägna sina krafter
åt runologien, i första hand åt den pågående runinventeringen, och att
det är angeläget, att Jansson för dessa uppgifter knytes fastare till akademien
än vad nu är fallet. Departementschefen har emellertid icke ansett
sig kunna biträda akademiens förslag om en personlig professur för Jansson
utan har i anslutning till universitetskanslerns uttalande föreslagit,
att för Jansson inrättas en personlig tjänst som förste antikvarie i löne
-
Statsutskottets utlåtande nr 8. 21
grad Ca 31, med vakanssättning av den av Jansson nu innehavda antikvarietjänsten
i Ce 27.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 209 000 kronor,
betingad huvudsakligen av automatiska utgiftsökningar.
Utskottet delar departementschefens uppfattning om vikten av att
Jansson för framtiden beredes möjlighet att odelat ägna sina krafter åt
runologien, i första hand åt den pågående runinventeringen. Utskottet biträder
därför Kungl. Maj:ts förslag om inrättande för Jansson av en personlig
tjänst som förste antikvarie med ovannämnda uppgifter. Med anledning
av det i motionen II: 155 framställda yrkandet, vilket utskottet icke
funnit sig böra biträda, vill utskottet framhålla önskvärdheten av att
Kungl. Maj:t även i fortsättningen har sin uppmärksamhet riktad på
frågan om den lämpliga formen för Janssons anknytning till akademien.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionen II: 155,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1953/54, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för de under vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m., som föranledes
av vad departementschefen anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för de under vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m., att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/54:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................... 471 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t ........................ 300
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 367 500
4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ................ 422 200
Summa kronor 1 261 000
c) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum
in, in.: Avlöningar för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 1 261 000 kronor.
22
Statsutskottets utlåtande nr 8.
57:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 59, s. 77 och 78), vilket innebär
en anslagshöjning med 5 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet och statens historiska
museum m. m.: Omkostnader för budgetåret 1953/54
anvisa ett förslagsanslag av 184 900 kronor.
58:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.: Inredning och
utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 60, s. 78 och 79),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet och statens histonska
museum m. m.: Inredning och utrustning för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 65 000
kronor.
59:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Bidrag till
avlöning åt landsantikvarier. Kungl. Maj:t har (punkt 61, s. 79) föreslagit
riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1953/54 anvisa ett
förslagsanslag av 176 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Pettersson och
Franzén (I: 126) samt den andra inom andra kammaren av herr Svensson
i Stenkyrka m.fl. (II: 144), i vilka hemställts, att riksdagen måtte anvisa
12 120 kronor för att möjliggöra för föreningen Gotlands fornvänner att
anställa en amanuens för att biträda landsantikvarien vid Gotlands kulturminnesvård.
Akademien har i sina äskanden för nästa budgetår hemställt om en anslagshöjning
med 12 120 kronor, avsedd att möjliggöra för föreningen Gotlands
fornvänner att i avvaktan på en utredning om landsantikvarieorganisationen
anställa en amanuens med huvudsaklig uppgift att biträda med
länets byggnadsminnesvård. Departementschefen har icke ansett sig nu
kunna tillstyrka en anslagshöjning för detta ändamål. Den av Kungl.
Maj:t föreslagna ökningen av anslaget med 37 400 kronor betingas av en
beslutad höjning av statsbidraget till avlöning åt landsantikvarier i anslutning
till det rörliga tilläggets höjning.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
23
I motionerna 1:126 och II: 144 har anförts bland annat följande.
För närvarande är ett 15-tal kyrkor på Gotland föremål för restaurering
eller skall arbetet å desamma nu igångsättas. Dessa arbeten kommer att
kräva mycken tid för landsantikvarien, och det kommer knappast att bli
tid över för något annat. Emellertid har på grund av sysselsättningssvårigheter
igångsatts ett flertal vägbyggen på Gotland jämte vissa andra
arbeten. Vid nära nog alla dessa arbeten påträffas nära nog varje dag
något fornfynd, som skall bli föremål för undersökning, innan arbetet får
fortsätta. Kan icke undersökning verkställas omedelbart, uppstår stora
tidsförluster. Det ligger även en fara uti att fornfynd icke anmiiles, trots
den lagliga skyldigheten härtill, om man är medveten om att undersökningen
av detsamma kommer att dröja. Hittills har det kunnat gå. Men
detta har lyckats därigenom, att den nuvarande landsantikvarien arbetar
nära nog dygnet runt samt genom att andra nödvändiga arbeten fått stå
tillbaka. Detta kan dock icke få fortsätta, utan synes det nu vara helt
nödvändigt att ytterligare arbetskraft erhålles till fomminnesvården på
Gotland.
Utskottet får erinra om att utskottet med anledning av ett vid 1952 års
riksdag motionsvis framfört yrkande i samma syfte som det nu i motionerna
I: 126 och II: 144 framställda uttalade, att förslaget om anställande
av ett akademiskt utbildat biträde åt landsantikvarien på Gotland enligt
utskottets mening syntes i och för sig motiverat med hänsyn till de speciella
förhållandena med avseende å kulturminnesvården på Gotland men
att spörsmålet lämpligen borde upptagas till närmare bedömande i samband
med den utredning av landsantikvarieorganisationen, varom föredragande
departementschefen i 1950 års åttonde huvudtitel förklarat sig beredd
att föranstalta.
Den 30 januari 1953 har chefen för ecklesiastikdepartementet erhållit
Kungl. Maj:ts bemyndigande att tillkalla sakkunniga för utredning rörande
landsantikvarieorganisationen och därmed sammanhängande frågor. Enligt
direktiven för detta utredningsuppdrag böra de sakkunniga bland annat
utreda behovet för landsantikvarierna av särskild amanuens- och biträdeshjälp,
till vilken statsbidrag ävenledes torde böra utgå i någon form.
Då den i motionerna I: 126 och IT: 144 berörda frågan alltså kommer att
upptagas till bedömande i samband med nämnda utredning anser utskottet
sig böra avstyrka bifall till det i motionerna framställda förslaget.
Under åberopande av vad sålunda anförts samt med biträdande av
Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag hemställer
utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 126 och II: 144, till Vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien: Bidrag till avlöning
åt landsantikvarier för budgetåret 1953/54 anvisa
ett förslagsanslag av 176 000 kronor.
24
Statsutskottets utlåtande nr 8.
60:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Statens
historiska museum m. m.: Underhåll och ökande av samlingarna.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 62, s. 80), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Statens historiska museum m. m.: Underhåll
och ökande av samlingarna för budgetåret 1953/54
anvisa ett reservationsanslag av 40 000 kronor.
61 :o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:
Vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 63,
s. 80 och 81), vilket innebär en anslagshöjning med 10 500 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Vitterhets-, histcnie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet: Vård och underhåll
av fornlämningar och byggnadsminnesmärken för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 115 000
kronor.
62:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:
Fornminnesinventering. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 64, s. 81 och 82), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vitterhets-, historie- ocn antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet: Fornminnesinventering
för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 217 600 kronor.
63:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Östasiatiska
arkeologiska samlingarna: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 65, s. 82 och 83), vilket innebär en anslagshöjning
med 9 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för de under vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien lydande ostasiatiska
arkeologiska samlingarna, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1953/54:
Avlöningsstat.
1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis 20 700
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 20 300
3. Rörligt tillägg, förslagsvis . ................. 21 700
Summa kronor 62 700
Statsutskottets utlåtande nr 8.
25
b) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Ostasiatiska arkeologiska samlingarna: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 62 700 kronor.
64:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska
arkeologiska samlingarna: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 66, s. 83), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Ostasiatiska arkeologiska samlingarna:
Omkostnader för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 5 900 kronor.
65:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Avlöningar.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 67, s. 83—85),
vilket innebär en anslagshöjning med 52 100 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för akademien för de
fria konsterna med konsthögskolan, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1953/54:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 161 600
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 52 600
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 30 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 101 800
Summa kronor 346 000
b) till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
Avlöningar för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 346 000 kronor.
66:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 68, s. 85), vilket
innebär en anslagshöjning med 24 200 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna
med konsthögskolan: Omkostnader för budgetåret 1953/54
anvisa ett förslagsanslag av 86 200 kronor.
67:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
Undervisningsmateriel m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 69, s. 86), vilket innebär en anslagshöjning med 7 800 kronor, hemställer
utskottet,
26
Statsutskottets utlåtande nr 8.
att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna
med konsthögskolan: Undervisningsmateriel m. m. för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 46 800
kronor.
68:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Stipendier
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 70, s. 86 och
87), vilket innebär en anslagshöjning med 1 700 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna
med konsthögskolan: Stipendier m. m. för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 26 200 kronor.
69:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Avlöningar.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 71, s. 87—90), vilket innebär
en anslagshöjning med 153 600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för musikaliska akademien
med musikhögskolan, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1953/54:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 292 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t.......................... 4 560
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ............................... 287 940
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 234 500
Summa kronor 819 000
b) till Musikaliska akademien med musikhögskolan: Avlöningar
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 819 000 kronor.
70:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Omkostnader.
Kungl. Maj:t har (punkt 72, s. 90 och 91) föreslagit riksdagen att till
detta ändamål för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 58 600
kronor, vilket innebär en ökning med 21 000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en ökad medelsanvisning för städning med
12 000 kronor, för tryckning av bibliotekskatalog med 4 500 kronor samt
för inköp av vissa stolar och bord med 5 500 kronor. Samtidigt ha de särskilda
uppbördsmedlen uppräknats med 1 000 kronor, varigenom anslagshöjningen
kunnat begränsas till 21 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
27
Utskottet får erinra därom, att akademien förutom medel för inköp av
möbler äskat 5 950 kronor för anskaffning av viss undervisningsmateriel
(däribland två magnetofoner för en kostnad av sammanlagt 3 500 kronor)
samt 1 430 kronor för anskaffning av en läsapparat för mikrofilm.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag om en
höjning av anslaget med 21 000 kronor. Då utskottet emellertid under hand
inhämtat att ett mycket trängande behov föreligger för musikhögskolan
att få tillgång till åtminstone en magnetofon samt att även behovet av
en läsapparat för mikrofilm och viss särskild undervisningsmateriel för en
kostnad av sammanlagt 600 kronor är framträdande, förutsätter utskottet
att det av departementschefen förordade engångsanslaget av 5 500 kronor
för vissa möbelinköp må, efter Kungl. Maj:ts medgivande, tagas i anspråk
jämväl för tillgodoseende av de övriga här angivna ändamålen.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:
Omkostnader för budgetåret 1953/54 anvisa
ett förslagsanslag av 58 600 kronor.
71 :o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Inköp och
bindning av böcker och musikalier samt underhåll och vård av instrument.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 73, s. 91 och 92),
vilket innebär en anslagshöjning med 7 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:
Inköp och bindning av böcker och musikalier
samt underhåll och vård av instrument för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 37 000 kronor.
72:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Stipendier
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 74, s. 92), vilket innebär
en anslagshöjning med 4 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:
Stipendier m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa
ett anslag av 30 000 kronor.
Universiteten, den medicinska undervisningen
m. m.
73:o) Universitetskanslersämbetet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 75, s. 93 och 94) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
angiven avlöningsstat för universitetskanslersämbetet, att tillliimpas
tills vidare från och med budgetåret 1953/54, dels ock till Universitetskanslersämbetet:
Avlöningar för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 163 800 kronor.
28
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 24 800 kronor. Höjningen
hänför sig till vissa automatiska utgiftsökningar på grund av det
rörliga tilläggets höjning, beslutade löneregleringar m. m. samt till ett ökat
medelsbehov för övertids- och vikariatsersättningar, renskrivningsarbete
och dylikt. Vidkommande ett av universitetskanslern framställt förslag
om uppflyttning av tjänsten som kanslerssekreterare från Ca 37 till Co 15
har departementschefen, med erinran om att enahanda förslag framförts
i kanslersämbetets anslagsäskanden för innevarande budgetår, framhållit
att han vid anmälan av denna fråga förra året icke för det dåvarande ansåg
sig böra förorda en uppflyttning av nämnda tjänst i högre lönegrad, även
om vissa skäl talade för en dylik uppflyttning. Även i år har departementschefen
ansett sig böra intaga samma, ståndpunkt och har därför för nästa
budgetår räknat med oförändrad löneställning för kanslerssekreteraren.
Utskottet får erinra om att utskottet vid sin prövning av detta anslag
för innevarande budgetår förklarade sig anse vissa skäl tala för en uppflyttning
av tjänsten som kanslerssekreterare till högre lönegrad. Utskottet
uttalade vidare, att det av departementschefens yttrande i ämnet också
syntes framgå, att denna fråga skulle komma att bli föremål för fortsatt
uppmärksamhet från Kungl. Maj:ts sida (se utlåtande 1952: 157 s. 7). Såsom
av den ovan lämnade redogörelsen framgår har emellertid departementschefen
även för nästa budgetår räknat med oförändrad löneställning
för kanslerssekreteraren.
Utskottet — som tillstyrker att förevarande anslag för nästa budgetår
uppföres med det av Kungl. Maj:t äskade beloppet av 163 800 kronor —
förutsätter, att Kungl. Maj:t till förnyad prövning upptager frågan om
uppflyttning av kanslerssekreterartjänsten till den av universitetskanslern
förordade lönegraden.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för universitetskanslersämbetet,
att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1953/54:
Avlöningsstat.
1. Arvode till universitetskanslern ............ 35 816
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 43 700
3. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t .......... 3 600
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. . 41 600
5. Rörligt tilllägg, förslagsvis . ................ 39 084
Summa kronor 163 800
Statsutskottets utlåtande nr 8.
29
b) till Universitetskanslersämbetet: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 163 800
kronor.
74:o) Universitetskanslersämbetet: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 76, s. 94), vilket innebär anvisande av samma.
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Universitetskanslersämbetet: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 13 500 kronor.
75:o) Uppsala universitet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 77,
s. 95—112) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med
tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1953/54, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för Uppsala universitet, som föranledes av
vad departementschefen anfört, dels godkänna av departementschefen angiven
avlöningsstat för Uppsala universitet, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1953/54, dels ock till Uppsala universitet: Avlöningar
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 10 265 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels en inom första kammaren av herrar Osvald och Sigfrid Larsson väckt
motion (I: 233), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att under
Uppsala universitet: Avlöningar anvisa ett belopp av 7 500 kronor för undervisning
och examination i ämnet genetik,
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Ohlon och Sunne (I: 234) och den andra inom andra kammaren
av herr Munktell (II: 141), i vilka hemställts, att riksdagen ville vid
sin behandling av åttonde huvudtiteln besluta att i enlighet med universitetskanslerns
förslag från och med budgetåret 1953/54 inrätta en andre
assistenttjänst vid fysiska institutionen vid Uppsala universitet.
Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa
till motionerna I: 233 och II: 141.
Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag innebär —
förutom vissa automatiska utgiftsökningar på grund av beslutade löneregleringar,
det rörliga tilläggets höjning in. in. — beträffande personalorganisationen
m. in. huvudsakligen följande.
1) Uppflyttning av överbibliotekarietjänsten från lönegraden Ca 37 till
lönegraden Co 13.
2) Inrättande av en befattning som förste trädgårdsintendent i Ca 29 i
stället för en befattning som förste assistent vid institutionen för systematisk
botanik.
30
Statsutskottets utlåtande nr 8.
3) Inrättande vid centrala analyslaboratoriet dels från och med den
1 juli 1953 av följande befattningar: en förste kemist i Ca 29 och en preparator
i Ce 14, dels ock från och med den 1 januari 1954 av följande befattningar:
en förste assistent, två laboratoriebiträden i Ce 13 och en vaktmästare
i Ce 10.
4) Ordinariesättning av en vaktmästartjänst — nu i Ce 10 — vid dekanliuset.
5) Höjning av arvodet till en läkare för övervakande av studenternas
hälsovård från 6 000 till 7 200 kronor.
6) Höjning ov teologiska fakultetens kursanslag från 4 700 till 12 000
kronor.
7) Höjning av arvodet till en biträdande lärare i psykiatri från 1 000
till 2 000 kronor.
8) Anvisande av 4 400 kronor respektive 400 kronor för undervisning
genom biträdande lärare i obstetrik och gynekologi samt kurs i odontologi.
9) Ökad medelsanvisning (-{- 150 kronor) till biträdande lärare i skyddskoppympning.
10) Inrättande av en befattning som universitetslektor i engelska
språket.
11) Inrättande av en befattning som biträdande lärare i kulturgeografi
med ekonomisk geografi.
12) Omläggning av undervisningen i fonetik (-f- 1 100 kronor).
13) Inrättande av en befattning som biträdande lärare i pedagogik.
14) Inrättande vid institutet för högspänningsforskning av personliga
befattningar som fysiker respektive elektrotekniker i Cg 27 för f. d. docenterna
vid universitetet i Riga R. Siksna och O. Salka.
15) Inrättande vid fysikalisk-kemiska institutionen av en befattning som
biträdande lärare och en befattning som förste amanuens.
16) Inrättande av ytterligare en befattning som biträdande lärare i
zoologi.
17) Ökad medelsanvisning (+ 1 600 kronor) till dubbleringskursen i
zoologi vid Klubbans biologiska station.
18) Inrättande vid farmakologiska institutionen av en befattning som
tredje amanuens och en tjänst som instrumentmakare i Ce 14.
19) Inrättande vid kemiska institutionen av följande befattningar: två
förste assistenter, två förste amanuenser och två laboratoriebiträden i högst
Ce 13.
20) Inrättande vid zoofysiologiska institutionen av en befattning som
förste amanuens i stället för en befattning som andre amanuens.
21) Inrättande vid undertryckskammaren av en befattning som försökstekniker
i Ce 14.
22) Inrättande vid hygienisk-bakteriologiska institutionen av en befattning
som diskbiträde i Cg 6.
23) Inrättande vid universitetsbiblioteket av tre expeditionsvaktsbefattningar
i Cg 11 i stället för en befattning som expeditionsvakt i Cg 7
och två dylika befattningar i Cg 5.
24) Höjning av anslagsmedlen till bibliotekarier vid seminariebiblioteken
(-f- 500 kronor), av arvodet till vetenskapligt biträde vid vården av
Uppsala universitets myntkabinetts samlingar (-f- 100 kronor) samt av
arvodet till biträdande gymnastiklärare (+ 200 kronor).
Statsutskottets utlåtande nr 8.
31
25) Höjning av anslagsposten till avlöningar till arbetare vid botaniska
trädgården (-(- 25 000 kronor).
26) Höjning av anslagsmedlen till vikariatsersättningar m. in. (+15 000
kronor).
Sammanlagt innebär Kungl. Maj:ts förslag en anslagshöjning med
1 833 000 kronor.
Med anledning av de motionsvis framställda yrkandena torde få erinras
om att kanslern för rikets universitet framställt förslag om dels anvisande
av 7 500 kronor för undervisning och examination i genetik, dels ock inrättandet
vid fysiska institutionen av en befattning som andre assistent.
Till stöd för det i motionen 1:233 framställda yrkandet har anförts
huvudsakligen följande.
Förslaget att genetiken måtte beredas ställning som examensämne vid
Uppsala universitet framfördes av matematisk-naturvetenskapliga sektionen
vid Uppsala universitet i skrivelse till naturvetenskapliga forskningskommittén.
Behovet av undervisning och forskning i genetik vid universitetet
har sedennera enstämmigt understrukits av såväl forskningskommittén
och 1945 års universitetsberedning som departementschefen (prop.
1946:275, s. 34). Oaktat förslag upprepade gånger framförts beträffande
inrättandet av en professur i ämnet genetik vid Uppsala universitet, har
detta ej blivit föremål för någon ecklesiastikdepartementets åtgärd. Behovet
av en undervisning i ämnet vid universitetet har dessutom framhållits
av de studerande vid upprepade tillfällen. Sålunda gjordes år 1947 en
framställning till naturvetenskapliga forskningskommittén om en professur
i genetik. En på anhållan av studenterna planerad kursundervisning
i ärftlighetslära fick våren 1951 inställas, emedan nödiga medel ej kunde
uppdrivas vid universitetet. I detta läge upptog studenternas kursverksamhet
ämnet på sitt program för våren 1952, och kursen anpassades efter
fordringarna för betyget godkänd vid Stockholms högskola. Denna kurs,
som på grund av lokalbrist fick hållas på kvällarna mellan kl. 19.00—-22.30 under tiden 29 januari till och med den 9 april, fullföljdes av 24
studenter. Fem av dessa bereddes senare tillfälle att bygga på kursen för
erhållande av högre betyg. Innevarande vårtermin hålles en kurs i genetik
vid Uppsala universitet för fil. kand.- och ämbetsexamen. Antalet deltagare
är 21, av vilka hälften ämna tentera för betyget »Med beröm godkänd»
eller högre betyg. Härtill kommer följande viktiga förhållande. Vid
de akademiska biologilärarnas konferens inför universitetskanslern i juni
1952 för effektivisering och rationalisering av lärarutbildningen rekommenderades,
att en kurs i genetik skulle vara obligatorisk för erhållande av
lärarkompetens i biologi. Tillkomsten av en dylik kurs är en förutsättning
för att det då uppgjorda undervisningsprogrammet skall kunna genomföras.
För anordnande av denna kurs saknas för närvarande befattningshavare
vid universitetet.
Genetiken har under senare år utvecklat sig till en fullt självständig
vetenskap, även om de flesta av dess utövare äro antingen botanister eller
zoologer. Ämnet bör därför inom en nära framtid erhålla eu mot sin betydelse
svarande ställning vid vårt lands största universitet. Tntill dess så
skett, finns det emellertid, som av ovanstående framgår, en möjlighet att
32
Statsutskottets utlåtande nr 8.
för det jämförelsevis blygsamma beloppet 7 500 kronor per år tillgodose
ett angeläget önskemål, som vid flera tillfällen framförts både av företrädare
för vetenskaplig forskning och av den studerande ungdomen och som
därjämte är av väsentlig betydelse för lärarutbildningen.
I motionerna 1:234 och II: 141 har anförts bland annat följande.
I sin framställning om anslag för budgetåret 1953/54 upptog Uppsala
universitet även en begäran om inrättande av en ny andre assistenttjänst
vid universitetets fysiska institution. I motiveringen härför har från institutionens
föreståndare anförts, att behovet av en ytterligare assistent med
tjänstgöring förlagd till kurslaboratoriet under de senare åren gjort sig
starkt gällande på grund av den ökade tillströmningen av studerande.
Förrättandet av inträdestentamina till laboratoriet, undervisning, granskning
av försöksprotokoll, planerande och utarbetande av nya övningsförsök
har gjort laboratorstjänsten i experimentell fysik synnerligen betungande
och ställer orimligt höga krav på laboratorns arbetsförmåga. Härtill
kommer att den tid, som laboratorn under nuvarande förhållanden kunde
disponera för eget forskningsarbete, vore synnerligen minimal. Det framhölls
även att universitetsberedningen i sitt betänkande VI, s. 160 förordade
inrättande av assistentbefattningen.
I anledning av universitetets framställning begärde universitetskanslern
att från och med budgetåret 1953/54 en andre assistenttjänst vid fysiska
institutionen skulle inrättas. I årets statsverksproposition har emellertid
denna tjänst ej upptagits.
Sedan universitetet framlagt sina petita på våren 1952 har emellertid
behovet av förevarande tjänst gjort sig än ytterligare gällande. Vid fysiska
institutionen har innevarande läsår tillströmningen till laborationskursen
för filosofie kandidat- och ämbetsexamen varit den största som hittills förekommit.
På grund av brist på lärarkraft har därför studenter fått vänta
längre eller kortare tid med påbörjandet av sina övningar. Den knappa
tillgången på lärarkrafter har också medfört, att deltagarna i övningarna
ofta måste vänta otillbörligt länge på att erhålla den nödvändiga instruktionen.
Därigenom fördröjes deras studietid. Innevarande termin är antalet
så stort, att några studenter torde få vänta till i april.
Den av universitetet och kanslersämbetet begärda assistenttjänsten ter
sig på grund av vad nu sagts än mera angelägen än i våras.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.
Beträffande motionen I: 233 får utskottet erinra om att ämnet genetik
(ärftlighetslära) för närvarande är företrätt av professurer vid Lunds universitet
och vid Stockholms högskola, medan Uppsala universitet helt saknar
lärarkraft i ämnet. Genetiken ingår för närvarande icke som ett obligatoriskt
moment för erhållande av lärarkompetens i biologi.
Det i motionen I: 233 gjorde yrkandet överensstämmer med ett av det
större akademiska konsistoriet i anslagsäskandena för budgetåret 1953/54
framställt förslag om anvisande av medel för undervisning och examination
i genetik. Av handlingarna i ärendet inhämtas, att laboratorn vid
lantbrukshögskolan Axel Nygren förklarat sig villig att hålla en kurs i
Statsutskottets utlåtande nr 8.
33
ämnet och förrätta erforderlig examination för filosofisk ämbetsexamen och
filosofie kandidatexamen. Professorerna i ärftlighetslära vid universitetet i
Lund Arne Miintzing och vid Stockholms högskola Gert Bonnier ha intygat,
att Nygren innehar en utmärkt kompetens som ledare av ifrågavarande
kurs och examinator för nämnda examina. För kursledaren har beräknats
ett arvode av 3 500 kronor. Vidare erfordras, att en andre amanuens
(arvode 4 008 kronor) ställes till förfogande för kursundervisningen. Lokaler
beräknas kunna disponeras i histologiska institutionen.
Universitetskanslern har framhållit, att det syntes honom högst angeläget
att undervisning i genetik meddelades blivande biologilärare — en
kurs i genetik borde sålunda vara obligatorisk för dessa — och då det föreliggande
förslaget syntes kanslern vara den för närvarande bästa lösningen
av frågan hade han, under erinran om att intresset för kursen vore stort
hos de studerande vid Uppsala universitet, förordat, att medel beräknades
för nämnda ändamål i form av ett särskilt kursanslag, vilket syntes böra
uppföras med ett belopp av 7 500 kronor.
Enligt vad utskottet under hand inhämtat torde avsikten vara att i det
förslag till ny stadga för filosofiska examina, som inom den närmaste tiden
vore att förvänta från universitetskanslern, uppställa fordran på en obligatorisk
kurs i genetik för blivande biologilärare.
Utskottet har icke funnit sig berett att innan nämnda förslag vunnit
Kungl. Maj:ts bifall tillstyrka att särskilda medel för nästa budgetår ställas
till universitetets förfogande för omförmälda kursundervisning. Utskottet
förutsätter emellertid, att därest ifrågavarande undervisning får obligatorisk
karaktär Kungl. Maj:t kommer att till ett senare budgetår äska
erforderligt anslag för ändamålet. För nämnda undervisnings anordnande
på av universitetsmyndighetema föreslaget sätt under budgetåret 1953/54
torde om så befinnes nödvändigt medel av universitetets reservfond kunna
ställas till förfogande. I förevarande sammanhang vill utskottet understryka
önskvärdheten av att ett på lämpligt sätt anordnat samarbete mellan
Uppsala universitet och lantbrukshögskolan kommer till stånd i fråga
om genetikundervisningen vid universitetet. Av sålunda anförda skäl avstyrker
utskottet bifall till motionen I: 233.
Vidkommande motionerna 1:234 och IT: 141 beträffande inrättandet
av en andre assistentbefattning vid fysiska institutionen får utskottet
erinra om att denna institutions personalfrågor komma att inom en nära
framtid aktualiseras i samband med att arbetet med om- och tillbyggnad
av institutionen blivit slutfört, vilket enligt vad byggnadsstyrelsen uppgivit
beräknas äga rum under loppet av budgetåret 1953/54.
Utskottet anser för sin del att behovet av den begärda andre assistentbefattningen
lämpligen bör upptagas till prövning i sålunda angivna sammanhang
och ställer sig alltså avvisande till det i motionerna I: 234 och
II: 141 framställda yrkandet.
3 — Bihang till riksdagens protokoll 1053. 0 samt. Nr 8.
34
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 233 samt I: 234 och
II: 141,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1953/54, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för Uppsala universitet, som
föranledes av vad departementschefen anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för Uppsala universitet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1953/54:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................... 3 050 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis 2 058 000
3. Avlöningar till arbetare vid botaniska trädgården,
förslagsvis...................... 147 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ............................. 2 256 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis . ............... 2 785 400
Summa kronor 10 296 400
Särskilda u pp b ördsrn ed el:
1. Inkomst av auktionsverket, deka
natsmedel
samt inskrivnings- och
kallelsepenningar, i runt tal........ 3 000
2. Ränta å vissa donationsfonder .... 8 900
3. Bidrag från C. F. Liljewalchs fond
för personliga professurer ......... 6 500
4. Ersättning från gymnastik- och
idrottsinstitutionen . ............. 13 000_31 400
Nettoutgift kronor 10 265 000
c) till Uppsala universitet: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 10 265 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
35
70:o) Uppsala universitet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 78, s. 112 och 113), vilket innebär en anslagshöjning
med 118 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Uppsala universitet: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 926 000
kronor.
77:o) Uppsala universitet: Materiel m. m. Kungl. Maj:t har (punkt
79, s. 113 och 114) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 1 690 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Göransson
(I: 130) och den andra inom andra kammaren av herrar Munktell och
Braconier (II: 142), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen
ville för nästa budgetår bestämma anslaget till Uppsala, universitet: Materiel
m. m. till 1 840 000 kronor.
Detta anslag är nu uppfört med 1 609 000 kronor. Det större akademiska
konsistoriet har för nästa budgetår äskat en sammanlagd ökning av anslaget
med i runt tal 409 000 kronor. Universitetskanslern har tillstyrkt en
anslagshöjning med tillhopa 389 000 kronor, varav 366 800 kronor avsetts
såsom kompensation för den successiva försämring av anslagets realvärde,
som blivit en följd av penningvärdets fall under den senaste femårsperioden,
medan återstoden eller 22 200 kronor beräknats till vissa särskilt angivna
ändamål.
Departementschefen har förklarat sig i rådande statsekonomiska läge
icke vara beredd att förorda större ökning av anslaget än med 81 000 kronor
till 1 690 000 kronor.
I motionerna 1:130 och 11:142 har inledningsvis anförts bland annat
följande.
Materielanslagen till universiteten voro föremål för omreglering vid riksdagen
1947. De bestämdes därvid till belopp som ansågos skola motsvara
den standard, universiteten borde ha. Sedan dess ha anslagen undergått
vissa höjningar på grund av ändrade förhållanden; några institutioner ha
tillkommit, och även i övrigt ha vissa nya ändamål yppat sig. Anslagen ha
även undergått höjningar på grund utav de ändrade kostnadsförhållandena,
nämligen genom beslut vid 1952 års riksdag med 20 procent.
Efter framhållande att grosshandelspriserna sedan 1947 stigit med över
50 procent, även om hänsyn tages till de sista månadernas tillbakagång av
dessa priser, ha motionärerna vidare anfört i huvudsak följande.
Det är då tydligare, att den höjning av anslagen med 20 procent i förhållande
till 1947 års priser, vilken ägde rum 1952, icke är tillräcklig för
36
Statsutskottets utlåtande nr 8.
att uppehålla den standard, som man 1947 ansåg att universiteten skulle
ha. Eu mycket betydande eftersläpning äger rum. Från universitetshåll
har det också starkt gjorts gällande att en uppräkning av anslagen borde
ske för att kompensera penningens minskade köpkraft. Större akademiska
konsistoriet i Uppsala har angivit att denna uppräkning är den viktigaste
frågan beträffande materielanslagen, till vilken konsistoriet haft att taga
ställning. De belopp som begärts för höjning av materielanslagen äro för
Uppsala universitet 409 000 kronor och för Lunds universitet 678 000 kronor.
Kanslern för rikets universitet följer i sin begäran om anslag till materiel
till Uppsala och Lunds universitet i huvudsak de beräkningsgrunder,
som Uppsala universitet lagt till grund för sin framställning och som
innebära att anslagshöjningen skulle beräknas så, att anslagen skulle motsvara
vad som beviljades 1947 ökat med 50 procent. Han tillstyrker en
anslagshöjning med 389 000 kronor till Uppsala universitet och med
400 500 kronor till Lunds universitet. Av dessa summor beräknade kanslern
beträffande Uppsala universitet 366 800 kronor och lieträffande Lunds
universitet 320 000 kronor som kompensation för den successiva försämring
av anslagens realvärden som blivit en följd av penningvärdets fall
under den sista femårsperioden. Återstoden, 22 200 kronor beträffande
Uppsala universitet och 80 500 kronor beträffande Lunds universitet, är
avsedd för ändamål, som yppat sig senare än 1947 eller som då icke blivit
tillräckligt tillgodosedda. Kanslern framhåller med skärpa vikten av att
medel i erforderlig omfattning under materielanslagen ställas till universitetens
förfogande.
Ecklesiastikministern har emellertid icke ansett sig kunna annat än i
jämförelsevis obetydlig mån följa universitetskanslerns förslag. För Uppsala
universitet tillstyrkes en anslagshöjning med 81 000 kronor och för
Lunds universitet med 100 000 kronor. Dessa två summor avse både att
giva kompensation för penningvärdets fall och att tillgodose ändamål som
yppat sig först under den sista femårsperioden och ej blivit tidigare beaktade.
Kanslersämbetets förslag har alltså reducerats i fråga om Uppsala
universitet med 308 000 kronor, motsvarande 79 procent, och i fråga om
Lunds universitet med 300 500 kronor, motsvarande 75 procent.
Enligt vår uppfattning skulle det varit lyckligt om det förslag, som
universitetskanslern framlagt, kunnat bifallas. Hans yrkande är mycket
starkt motiverat, och ett bifall till hans förslag skulle innebära ett betydande
främjande av forsknings- och studiearbetet. Med hänsyn till det
statsfinansiella läget anse vi oss dock icke böra föreslå att riksdagen i allo
bifaller universitetskanslerns förslag.
Utskottet har icke ansett sig kunna i enlighet med vad i motionerna
I: 130 och II: 142 påyrkats tillstyrka en uppräkning av förevarande anslag
utöver vad departementschefen under åberopande av rådande statsekonomiska
läge förordat. Utskottet biträder alltså Kungl. Maj ris förslag och
avstyrker bifall till motionerna, i vad de avse förevarande anslag.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majris förslag
samt med avslag å motionerna I: 130 och II: 142 — såvitt
Statsutskottets utlåtande nr 8.
37
här är i fråga — till Uppsala universitet: Materiel rrv. m.
för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av
1 690 000 kronor.
78:o) Uppsala universitet: Nyanskaffning av apparater m. m.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 80, s. 114), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Uppsala universitet: Nyanskaffning
av apparater m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett
reservationsanslag av 200 000 kronor.
79:o) Uppsala universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 81, s. 115),
vilket innebär en anslagshöjning med 35 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Uppsala universitet: Bokinköp och
bokbindning för universitetsbiblioteket för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kronor.
80:o) Uppsala universitet: Inredning och utrustning av fysiska
institutionen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 82, s. 115 och
116), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Uppsala universitet: Inredning och
utrustning av fysiska institutionen för budgetåret 1953/54
anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kronor.
81 :o) Lunds universitet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 84, s. 128 och 129), vilket innebär en anslagshöjning med
65 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lunds universitet: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 684 000
kronor.
82:o) Lunds universitet: Materiel m. m. Kungl. Maj:t har (punkt
85, s. 129 och 130) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 1 430 500 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de under punkten
77:o) angivna motionerna 1:130 och 11:143, i vilka hemställts, såvitt
här är i fråga, att riksdagen ville för nästa budgetår bestämma anslaget
till Lunds universitet: Materiel m. m. till 1 580 500 kronor.
38
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Detta anslag är nu uppfört med 1 330 500 kronor. Det större akademiska
konsistoriet har för nästa budgetår äskat en sammanlagd höjning av anslaget
med i runt tal 678 000 kronor. Universitetskanslern har tillstyrkt
en anslagshöjning med tillhopa 400 500 kronor, varav 320 000 kronor avsetts
såsom kompensation för den successiva försämring av anslagets realvärde,
som blivit en följd av penningvärdets fall under de senaste fem åren,
medan återstoden eller 80 500 kronor beräknats till vissa särskilt angivna
ändamål.
Departementschefen har under åberopande av den statsfinansiella situationen
ansett sig för nästa budgetår icke kunna föreslå högre anslagsbelopp
än 1 430 500 kronor, vilket innebär en ökning med 100 000 kronor.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och avstyrker,
med hänvisning till vad utskottet i det föregående under punkten 77:o)
anfört, bifall till motionerna I: 130 och II: 142, i vad de avse förevarande
anslag.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 130 och II: 142 — såvitt
här är i fråga — till hunds universitet: Materiel m. m. för
budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av
1 430 500 kronor.
83:o) Lunds universitet: Nyanskaffning av apparater m. m. I enlighet
med Ivungl. Maj:ts förslag (punkt 86, s. 130), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Lunds universitet: Nyanskaffning
av apparater m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 200 000 kronor.
84:o) Lunds universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 87, s. 131),
vilket innebär en anslagshöjning med 35 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lunds universitet: Bokinköp och
bokbindning för universitetsbiblioteket för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 385 000 kronor.
85:o) Lunds universitet: Inredning och utrustning av nya lokaler.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 88, s. 131—134), vilket innebär
en anslagsminskning med 205 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lunds universitet: Inredning och
utrustning av nya lokaler för budgetåret 1953/54 anvisa
ett reservationsanslag av 240 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
39
8G:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar.
Kungl. Maj:t har (punkt 89, s. 134—148) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga
Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret
1953/54, vidtaga av departementschefen angivna ändringar i personalförteckningen
för karolinska mediko-kirurgiska institutet, dels godkänna
av departementschefen angiven avlöningsstat för karolinska medikokirurgiska
institutet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1953/54, dels ock till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 4 045 000 kronor, innebärande
en anslagshöjning med 648 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av fru Evjerlöf och herr Håstad väckt motion (II: 158), vari
hemställts, att riksdagen måtte under åttonde huvudtiteln, karolinska institutet,
uppföra ett anslag till inrättande av en professur i barnpsykiatri
vid karolinska institutet.
Något yrkande om inrättande av den i ovannämnda motion angivna
professuren i barnpsykiatri har icke framförts i anslagsäskandena för institutet
för nästa budgetår. Departementschefen har därför icke haft anledning
att taga ställning till denna fråga.
Kungl. Maj:ts förslag innebär i fråga om personalförstärkningar m. m.
huvudsakligen följande.
1) Uppförande å institutets stat av en professur i rättspsykiatri i Co 14.
2) Inrättande av en laboratur i bakteriologi i Ca 34.
3) Inrättande av en personlig laboratur i klinisk audiologi i Ca 34 för
docenten L. K. A. Holmgren.
4) Förstärkning av personalen vid institutets bibliotek med en förste
bibliotekarie i Ca 31 och ett biblioteksbiträde i Cell.
5) Höjning av kursanslaget med 25 000 kronor.
6) Inrättande av en arvodesbefattning som tredje amanuens vid radiopatologiska
institutionen.
7) Inrättande vid vardera av neurofysiologiska och kliniskt neurofysiologiska
institutionerna av en institutionsvaktmästartjänst i Ce 14 samt vid
thoraxkirurgiska kliniken av en kanslibiträdestjänst i Cell.
Till stöd för det i motionen 11:158 gjorda yrkandet har anförts huvudsakligen
följande.
Socialvårdens krav ha redan lett till riksdagsbeslut, som medger statligt
stöd vid upprättandet av centraler för psykisk barna- och ungdomsvård.
Dessa centraler skola vara anslutna till sjuk- och hälsovårdsorganisationen
och skola förestås av specialutbildade läkare. Den utbyggda organisationen
inom ungdomsvårdsskolorna kräver också läkarnas insatser som aldrig
tidigare. Detsamma gäller även inom den vanliga skolans område, där sin
-
40
Statsutskottets utlåtande nr 8.
nesslövårdens omorganisation, hjälpklassväsendets utbyggnad och övrig
specialundervisning såväl som andra mentalhygieniska uppgifter förutsätta
dels barnpsykiatriskt orienterade skolläkare, dels tillgång till speciell barnpsykiatrisk
sakkunskap. Även rättsväsendet, särskilt lagen om åtalseftergift
för minderåriga, fordrar läkare med barnpsvkiatrisk utbildning. Härtill
kommer ett ökat behov av medicinsk rådgivning i uppfostringsfrågor sedan
allmänhetens förståelse härför mer och mer vidgats, en uppgift som inte
kan tillfredsställas utan ökad tillgång på reell sakkunskap.
De arbetsuppgifter och problem som barnpsykiatrien ställes inför gestalta
sig ofta helt annorlunda än de som en vanlig medicinsk utbildning förbereder
läkaren till. Barnpsykiatrien skall efter de riktlinjer som vinnas av
vetenskaplig forskning, i intim kontakt med det praktiska livets krav, arbeta
i den psykiska hygienens tjänst. Detta innebär, att den bör uppspåra,
explorera och behandla alla former av under barn- och ungdomsåren förekommande
psykiska insufficiens- och sjukdomstillstånd, nervösa utvecklingshämningar
och rubbningar samt med dessa sammanhängande tillstånd
av asocialitet och annan bristfällig social anpassningsförmåga. Genom allmän
upplysningsverksamhet skall den i profylaktiskt syfte söka påverka
barnuppfostran så, att denna möjliggör den gynnsammaste utvecklingen
till samstämmighet mellan biologiska krav och kulturella beteendenormer.
I nära samarbete med andra medicinska discipliner skall den söka lösa
psykosomatiska problem och sjukdomstillstånd, vilka kanske just i barnaåldern
ha en större omfattning och en mera dominerande plats än i andra
åldrar.
Barnpsykiatrien är således en disciplin som så till vida är skild från psykiatrien
som den inte enbart omfattar psykiatriska frågeställningar applicerade
på barn. Från pediatriken skiljer den sig genom kravet på speciella
psykiatriska kunskaper hos utövaren. Men den syftar betydligt längre och
kräver bland annat insikter inom psykologi, pedagogik, sociologi, rasbiologi
etc. på ett sätt som icke har motsvarighet inom andra medicinska discipliner.
Barnpsykiatriens omfattning och dess säregna teoretiska och praktiska
betydelse har också medfört att ämnet redan i ett flertal kulturländer utvecklats
till ett eget fackområde. Det är uppenbart att utvecklingen i vårt
land nått därhän, att man icke längre kan uppskjuta inrättandet av professur
i ämnet. Samhällets berättigade krav dels på vetenskaplig forskninginom
området, dels på utbildning av läkare och specialister måste tillfredsställas.
Bristen på utbildning under kompetent ledning kan eljest komma
att äventyra statsmakternas intentioner och deras förhoppning på medicinens
insatser på detta i flera avseenden så betydelsefulla område. Först
sedan barnpsykiatrien vunnit en självständig ställning vid sidan av andra
medicinska discipliner kan man förvänta att ett tillräckligt antal läkare
skall söka sig till verksamhetsfältet och skaffa sig kvalificerad utbildning.
Endast härigenom kan också allmänbildningen inom området vinna tillräckligt
beaktande.
Av det ovan anförda framgår sålunda att ett ovanligt trängande behov
föreligger för inrättande av professur i barnpsykiatri i första hand vid karolinska
institutet, där professur bör inrättas snarast.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.
Vad i motionen II: 158 anförts rörande den barnpsykiatriska forskningens
och undervisningens betydelse för olika grenar av samhällets verksam
-
Statsutskottets utlåtande nr 8.
41
het finner utskottet vara beaktansvärt. Frågan om inrättande av en professur
i barnpsykiatri vid karolinska institutet torde dock lämpligen böra
upptagas till närmare bedömande i ett större sammanhang, nämligen vid
prövningen av 1948 års läkarutbildningskommittés nyligen framlagda betänkande
med förslag angående läkarutbildningen (SOU 1953:7), vilket i
ett särskilt avsnitt (s. 203—206) behandlar frågan om läkarutbildningen
i bampsykiatri. Med hänsyn härtill anser utskottet sig icke böra tillstyrka
bifall till den föreliggande motionen.
Utskottet hemställer,
„ att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionen II: 158,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1953/54, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för karolinska mediko-kirurgiska
institutet, som föranledes av vad departementschefen
anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för karolinska
mediko-kirurgiska institutet, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1953/54:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
..................................... 1 301 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis.............. 740 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis .............................. 993 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 1 036 300
Summa kronor 4 070 300
Särskilda uppbördsmedel:
1. Bidrag från Malmstenska donationsfonden . . 3 750
2. Bidrag från Ekmanska donationsfonden .... 8 450
3. Bidrag från Mimi Althainz donationsfond . . 13 100
Summa kronor 25 300
Nettoutgift kronor 4 045 000
c) till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlö
ningar
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
4 045 000 kronor.
42
Statsutskottets utlåtande nr 8.
87:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Omkostnader. I
enlighet med Kungi. Maj:ts förslag (punkt 90, s. 148 och 149), vilket innebär
en anslagshöjning med 39 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Omkostnader för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 482 000 kronor.
S8:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Materiel m. m. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 91, s. 149 och 150), vilket innebär
en anslagshöjning med 53 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Materiel m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett
reservationsanslag av 955 000 kronor.
89:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Nyanskaffning
av apparater m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 92,
s. 150—153) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Nyanskaffning av apparater m. m. för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kronor.
90:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Bokinköp och
bokbindning för biblioteket. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 93, s. 153), vilket innebär en anslagshöjning med 6 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Bokinköp och bokbindning för biblioteket för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 61 000
kronor.
91 :o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Engångsanslag
för vissa institutioner. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 94,
s. 153—155), vilket innebär en anslagshöjning med 50 300 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Engångsanslag för vissa institutioner för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 120 000
kronor.
92:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Bidrag till fysiologisk-akustisk
forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
95, s. 155), vilket innebär en anslagsminskning med 4 000 kronor, hemställer
utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 8.
43
att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgislca
institutet: Bidrag till fysiologisk-akustisk forskning för
budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 1 000
kronor.
93 :o) Bidrag till anordnande av en internationell engelskspråkig
kurs vid Stockholms högskola. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 98, s. 156—158), vilket innebär en anslagsminskning med 3 800
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till anordnande av en internationell
engelskspråkig kurs vid Stockholms högskola för
budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 78 200
kronor.
94 :o) Ersättning för vissa till Stockholms högskola upplåtna
lokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 99, s. 158 och 159),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning för vissa till Stockholms
högskola upplåtna lokaler för budgetåret 1953/54 anvisa
ett förslagsanslag av 25 000 kronor.
95:o) Tandläkarhögskolan i Stockholm: Avlöningar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 101, s. 159—162), vilket innebär en anslagshöjning
med 292 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för tandläkarhögskolan
i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1953/54:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................... 490 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis............... 657 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis .............................. 670 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ................ 595 000
Summa kronor 2 412 000
b) till Tandläkarhögskolan i Stockholm: Avlöningar för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 2 412 000
kronor.
44
Statsutskottets utlåtande nr 8.
9G:o) Tandläkarhögskolan i Stockholm: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 102, s. 162—165), vilket innebär en anslagshöjning
med 26 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Stockholm:
Omkostnader för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 540 000 kronor.
97:o) Tandläkarhögskolan i Stockholm: Bokinköp och bokbindning
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 103, s. 165) hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Stockholm:
Bokinköp och bokbindning m. m. för budgetåret 1953/54
anvisa ett reservationsanslag av 16 000 kronor.
98:o) Tandläkarhögskolan i Stockholm: Nyanskaffning och underhåll
av utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 104,
s. 165), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Stockhohn:
Nyanskaffning och underhåll av utrustning för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 140 000 kronor.
99ro) Tandläkarhögskolan i Malmö: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 105, s. 166 och 167), vilket innebär en anslagshöjning
med 321 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för tandläkarhögskolan
i Malmö, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1953/54:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................... 225 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis.............. 633 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis .............................. 819 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 593 000
Summa kronor 2 270 000
b) till Tandläkarhögskolan i Malmö: Avlöningar för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 2 270 000
kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
45
100:o) Tandläkarhögskolan i Malmö: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 106, s. 168 och 169), vilket innebär en anslagshöjning
med 83 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Malmö:
Omkostnader för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 628 500 kronor.
101 :o) Tandläkarhögskolan i Malmö: Bokinköp och bokbindning
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 107, s. 169), vilket
innebär en anslagshöjning med 1 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Malmö: Bokinköp
och bokbindning m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa
ett reservationsanslag av 14 500 kronor.
102:o) Tandläkarhögskolan i Malmö: Nyanskaffning och underhåll
av utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 108,
s. 169—170), vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Malmö:
Nyanskaffning och underhåll av utrustning för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 70 000 kronor.
103:o) Tandläkarhögskolorna: Bidrag till elever för anskaffande
av instrument. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 109, s. 170
och 171), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tandläkarhögskolorna: Bidrag till
elever för anskaffande av instrument för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 220 000 kronor.
104:o) Tandläkarhögskolorna: Bidrag till driften av amanuenskliniker.
Kungl. Maj:t har (punkt 110, s. 171 och 172) föreslagit riksdagen
att till detta ändamål för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 150 000 kronor.
Anslaget är nu uppfört med 50 000 kronor.
Departementschefen har beträffande medelsbehovet för nästa budgetår
anfört huvudsakligen följande.
Det starkt ökade anslagsbehovet för ifrågavarande verksamhet föranledes
i huvudsak av automatiska utgiftsstegringar, som icke motväges av
ökade inkomster av verksamheten. Enligt vad lärarkollegiet vid tandläkarhögskolan
i Stockholm framhållit iir avgifterna vid amanuensklinikerna
redan nu i flertalet fall högre än motsvarande avgifter inom folktandvården,
varför förutsättningarna för att genom taxehöjningar förbättra det
ekonomiska utfallet av verksamheten icke vore stora. Då jag delar lärarkollegiets
sålunda uttalade mening, anser jag mig nu endast böra under
-
46
Statsutskottets utlåtande nr 8.
stryka vikten av att lärarkollegierna undersöker möjligheterna av att genom
rationaliseringsåtgärder förbilliga amanuensklinikemas verksamhet
och, om så befinnes möjligt, inom ramen för sin befogenhet själva vidtager
eller föreslår dylika åtgärder. Anslagsbehovet beräknar jag i enlighet med
föreliggande förslag till 150 000 kronor, vilket innebär en höjning med
100 000 kronor.
Utskottet — som anser sig böra betona vad departementschefen anfört
om undersökning av möjligheterna att genom rationaliseringsåtgärder förbilliga
driften av amanuensklinikerna — vill icke motsätta sig bifall till
Kungl. Maj:ts förevarande förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till T andläkarhö g skolorna: Bidrag till
driften av amanuenskliniker för budgetåret 1953/54 anvisa
ett förslagsanslag av 150 000 kronor.
105:o) Anordnande av utbildning för tandtekniker och tandsköterskor.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 111, s. 172 och 173),
vilket innebär en anslagshöjning med 15 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Anordnande av utbildning för tandtekniker
och tandsköterskor för budgetåret 1953/54 anvisa
ett förslagsanslag av 175 000 kronor.
106:o) Gemensamma universitetsändamål: Kurser i krigskirurgi
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 113, s. 174), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Kurser i krigskirurgi m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa
ett anslag av 7 500 kronor.
107:o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt vissa
opponenter vid disputationer. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 114, s. 174), vilket innebär en med hänsyn till medelsåtgången betingad
uppräkning av förevarande anslag med 20 000 kronor, får utskottet
— som icke har något att erinra mot att såväl det för nu löpande budgetår
anvisade som det för nästa budgetår avsedda anslaget till ersättning åt
vissa opponenter vid disputationer må tagas i anspråk jämväl för medicinska
högskolans i Göteborg behov — hemställa,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 60 000 kronor.
108:o) Gemensamma universitetsändamål: Naturastipendier åt
studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter. Kungl. Maj:t har
(punkt 115, s. 174—182) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 1 005 000 kronor.
47
Statsutskottets utlåtande nr 8.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herrar Johansson i Stockholm och Holmberg väckt motion
(II: 294), vari hemställts, att riksdagen beslutar att till ifrågavarande ändamål
för nästa budgetår anvisa ett reservationsanslag av 1 306 000 kronor.
Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.
Förevarande reservationsanslag, som nu är uppfört med 646 000 kronor,
bär för närvarande rubriken Gemensamma universitetsändamål: Naturastipendier
åt studerande vid universiteten och vissa högskolor. Anslaget
disponeras dels till statsstipendier — i form av fria bostäder och/eller fri
kost — vid universiteten i Uppsala och Lund, de medicinska högskolorna
samt Stockholms och Göteborgs högskolor, dels till bokstipendier vid universiteten
och dels till de fyra statsstipendienämndernas förvaltningskostnader.
Enligt gällande bestämmelser (reglementet 1944:306, ändrat 1950:468)
må ifrågavarande naturastipendier, som utdelas av statsstipendienämnderna,
utgå till utmärkt begåvade, obemedlade elever med utpräglad studiebegåvning.
Stipendierna skall företrädesvis utgå under de första läsåren,
varför innehavarna i regel utses redan under den sista terminen före studentexamen.
Förmånerna utgår under högst åtta månader per år och får
innehavas under sammanlagt högst tre läsår.
Sveriges förenade studentkårer (SFS) har i anslagsäskanden för nästa
budgetår hemställt,
1) att det statliga stödet i form av naturastipendier utvidgas till att
omfatta även de studerande vid fackhögskolorna och socialinstituten,
2) att naturastipendiema får utgå under nio månader per läsår samt
att bestämmelserna i övrigt rörande dessa stipendier utformas på sätt studentsociala
utredningen föreslagit i förutnämnda betänkande SOU 1948: 42,
3) att anslagsmedlen till naturastipendier höjes så, att realvärdet i relation
till antalet studerande återställes till 1939 års nivå, för vilket ändamål
fordras en höjning av anslagsmedlen till 1 306 000 kronor,
4) att anslagsmedel till sedvanliga bokstipendier anvisas, varemot nuvarande
anslagsmedel till vissa kontantstipendier synes kunna utgå, samt
5) att anslagsmedlen till statsstipendienämndernas förvaltningskostnader
ökas med hänsyn till det merarbete, som följer av den föreslagna utvidgningen
av stipendiesystemet.
Departementschefen har inledningsvis anfört följande.
Det statliga naturastipendiesystemet infördes 1939 men begränsades då
till universiteten och karolinska institutet. 1944 öppnades möjligheter till
naturastipendier även för studerande vid de enskilda högskolorna i Stockholm
och Göteborg. Slutligen vidgades 1950 kretsen av naturastipendieberättigade
med studerande vid medicinska högskolan i Göteborg.
Alltsedan naturastipendiesystemet infördes, har i skilda sammanhang
framhållits angelägenheten av att stipendieringen utvidgas till att omfatta
samtliga läroanstalter av högskolekaraktär. En dylik utvidgning har också
på ett tidigt stadium av statsmakterna uppställts som den principiella målsättningen.
Uttalanden i sådan riktning gjordes redan av 1939 års riksdag.
Vid 1950 års riksdag har riktlinjen för den framtida utformningen av det
48
Statsutskottets utlåtande nr 8.
direkta statliga stödet till universitets- och högskolestuderande samt de
studerande vid socialinstituten angivits skola vara ett utbyggande av statsstipendier
och studielån i kombination.
Av statsfinansiella skäl har emellertid en fullständig utbyggnad av naturastipendiesystemet
ännu ej kunnat genomföras. Av samma skäl har det
ej heller varit möjligt att samtidigt med den hittills genomförda utvidgningen
av stipendiesystemet hålla statens anslag till naturastipendieringen
vid samma realvärde som år 1939, då anslag för ändamålet första gången
anvisades. Garantilånenämnden och SFS upprepar nu sina tidigare framförda
yrkanden om en utvidgning av stipendiesystemet till att omfatta
även de studerande vid fackhögskolorna och socialinstituten. Samtidigt
yrkas, att de för naturastipendier avsedda anslagsmedlen, som nu utgör
600 000 kronor av anslaget, skall höjas så, att de motsvarar 1939 års realvärde.
För ett bifall till dessa båda yrkanden fordras en ökning med drygt
700 000 kronor av medelsanvisningen till naturastipendier. Fn anslagsökning
av sådan storlek är i nuvarande läge icke möjlig. Då jag emellertid
för nästa budgetår anser mig kunna räkna med en förhållandevis betydande
förstärkning av anslaget, om än icke av den omfattning som nyss angivits,
uppställer sig till bedömande den frågan, huruvida den ytterligare
medelsanvisningen huvudsakligen skall användas till en utbyggnad av stipendiesystemet
eller väsentligen läggas på ett återställande så långt möjligi;
av 1939 års realvärdesnivå inom ramen av naturastipendieringens nuvarande
omfattning. Enligt min uppfattning bör medelsförstärkningen i första
hand användas till en utvidgning av stipendiesystemet till att omfatta
studerande vid andra läroanstalter än dem, vid vilka systemet redan är infört.
Detta ligger i linje med den förut angivna målsättningen och följer
av den principen, att de statliga stödåtgärderna på förevarande område
bör inom ramen för tillgängliga ekonomiska resurser komma så många som
möjligt till godo; de statliga stödåtgärderna bör i princip utformas så, att
valet av studiebana ej påverkas av differenser i möjligheterna att under
studierna komma i åtnjutande av ekonomisk hjälp.
Departementschefen har i anslutning härtill förordat, i huvudsak, att
naturastipendiesystemet från och med nästa budgetår införes vid de tekniska
högskolorna, tandläkarhögskolorna, farmaceutiska institutets apotekarlinje,
gymnastiska centralinstitutets gymnastiklärarlinje samt socialinstituten
ävensom handelshögskolorna, att stipendietidens sammanlagda
längd, med bibehållande av den hittillsvarande maximitiden av tre år, bestämmes
till högst hälften och då i regel den första hälften av den genomsnittliga
studietiden för varje avsedd lägre examen samt att stipendietidens
längd per läsår utökas från åtta till nio månader.
Den förstärkning av anslagsmedlen till naturastipendier, som departementschefen
i nuvarande läge ansett sig kunna föreslå, utgör 340 000 kronor.
Sammanlagt torde alltså för nästa budgetår kunna disponeras ett belopp
av 940 000 kronor till naturastipendier. Departementschefen har
vidare beräknat en höjning av anslagsmedlen till statsstipendienämndemas
förvaltningskostnader med 13 500 kronor samt av anslagsmedlen till Kungl.
Maj:ts disposition med 5 500 kronor. Den sammanlagda höjningen av an
-
Statsutskottets utlåtande nr 8. 49
slaget enligt departementschefens, av Kungl. Maj:t biträdda förslag utgör
359 000 kronor.
I motionen II: 294 har anförts huvudsakligen följande.
Departementschefen har föreslagit att naturastipendiesystemet skall omfatta
samtliga högskolor och socialinstitut. Däremot har man med hänvisning
till budgetläget avvisat studentkårernas krav att stipendierna skall
återfå 1939 års realvärde.
Antalet studerande från arbetarklassen och de mindre bemedlade folkgrupperna
har under senare år icke ökat utan minskat på grund av att kostnaderna
för högre studier är oöverkomliga för ett stort antal begåvade
svenska ungdomar. Systemet med naturastipendier har varit av stor betydelse
för många studiebegåvningar och underlättat deras fortsatta studier,
men denna reform har liksom så många andra blivit undergrävd genom
penningvärdets fall. Vi kan icke godkänna departementschefens hänvisning
till det budgetära läget, då vi i en annan motion gett anvisningar på möjligheten
till mycket stora besparingar på en annan huvudtitel, den fjärde.
Vi anser, att studentkårernas hemställan borde ha beviljats även i fråga om
återställande av stipendiernas realvärde.
Utskottet, som tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag
och icke funnit något att erinra mot vad departementschefen i förevarande
sammanhang anfört, har icke funnit sig böra biträda det i motionen II: 294
framställda yrkandet.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionen II: 294, till Gemensamma universitetsändamål:
Naturastipendier åt studerande vid universiteten
m. jl. läroanstalter för budgetåret 1953/54 anvisa
ett reservationsanslag av 1 005 000 kronor.
109:o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till tryckning
av doktorsavhandlingar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
116, s. 182), vilket innebär en anslagshöjning med 150 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 600 000 kronor.
110:o) Gemensamma universitetsändamål: Stipendier för främjande
av högre vetenskapliga studier. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 117, s. 182—185), innebärande en anslagshöjning med
216 000 kronor, vilken till största delen betingas av föreslagen höjning av
4 — Bihang till riksdagens protokoll 1953. 6 sand. Nr 8.
50 Statsutskottets utlåtande nr S.
doktorandstipendiemas belopp från 5 000 kronor till 6 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Stipendier för främjande av högre vetenskapliga studier för
budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av
1 659 000 kronor.
lll:o) Gemensamma universitetsändamål: Resestipendier åt ordinarie
lärare m. fl. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 118, s.
185 och 186), vilket innebär en anslagshöjning med 5 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Resestipendier åt ordinarie lärare m. fl. för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 85 000 kronor.
112:o) Gemensamma universitetsändamål: Gästföreläsningar. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 119, s. 186 och 187), vilket innebär
en anslagshöjning med 2 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Gästföreläsningar för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 65 000 kronor.
113:o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till tryckning
av rättsvetenskapliga arbeten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 120, s. 187), vilket innebär en anslagshöjning med 5 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Bidrag till tryckning av rättsvetenskapliga arbeten för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 25 000
kronor.
114:o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till främjande
av medicinsk forskning vid universiteten m. fl. läroanstalter. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 121, s. 187 och 188), vilket innebär
en anslagshöjning med 30 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Bidrag till främjande av medicinsk forskning vid universiteten
m. fl. läroanstalter för budgetåret 1953/54 anvisa
ett reservationsanslag av 616 000 kronor.
115:o) Gemensamma universitetsändamål: Ämnes- och fakultetskonferenser.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 122, s. 188),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 8.
51
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Ämnes- och fakultetskonferenser för budgetåret 1953/54
anvisa ett reservationsanslag av 25 000 kronor.
116:o) Gemensamma universitetsändamål: Stipendier för blivande
läroverkslärare m. fl. I två likalydande motioner, väckta den ena
inom första kammaren av herr Bergh m. fl. (I: 132) och den andra inom
andra kammaren av herr Anderson i Sundsvall m. fl. (II: 321), har hemställts,
att riksdagen måtte dels under rubriken Gemensamma universitetsändamål
för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag på 200 000
kronor att användas till stipendier på 2 000 kronor till sådana studerande
vid våra universitet och högskolor som förbinder sig att efter vunnen behörighet
lika många läsår som stipendium åtnjutits tjänstgöra som heltidsanställd
lärare i läsämnen vid gymnasium, realskola, högre folkskola eller
på försöksskolas (enhetsskolas) högstadium, i samtliga fall på anvisad ort
inom bristområden i landet, dels bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda erforderliga
bestämmelser i ämnet, dels ock med motsvarande belopp (200 000
kronor) minska det under elfte huvudtiteln (bil. 13, punkt 234) upptagna
beloppet på 400 000 kronor.
Till stöd för detta yrkande har anförts i huvudsak följande.
Under 1952 års riksdag har vid skilda tillfällen bristen på lärare vid
högre skolor i framför allt övre Norrland bragts till statsmakternas kännedom.
I ett interpellationssvar i första kammaren hösten 1952 har chefen
för ecklesiastikdepartementet förklarat sig vilja avvakta resultatet av under
1952 vidtagna åtgärder till hävande av den allmänna bristen på akademiskt
utbildade lärare inom landet, innan han önskade överväga särskilda
åtgärder till förbättrande av läget i Norrland. Med dessa allmänt verkande
medel torde ha avsetts a) den under 1952 beslutade allmänna löneregleringen,
enligt vilken adjunkts- och lektorstjänster med vissa undantag höjts
en lönegrad, b) inrättande av ett antal förste adjunktstjänster i lönegrad
Ca 29 och c) inrättande av extra ordinarie lektorat uppehållna med filosofie
magistrar i stället för lektorskompetenta befattningshavare. Om dessa
åtgärder är att säga, under a) att den generella lönehöjningen icke gör
1 äroverksläraryrket ekonomiskt lockande i jämförelse med andra yrken som
hos sina utövare förutsätter akademisk utbildning, under b) att emedan
vid tillsättandet av förste adjunktstjänster anciennitetsregeln i regel tilllämpas
blir de läroverk favoriserade, där äldre adjunkter i tillräckligt antal
redan finnes, medan bristområdenas läroverk blir missgynnade, och under
c) att anordningen med extra ordinarie lektorat omöjligen kan animera
jjersoner att skaffa sig lektorskompetens, vilket vid ändå är förutsättningen
för att gymnasiernas lärarrekrytering skall bli tillfredsställande tillgodosedd.
Den enda speciella åtgärd »om beslutats är att ett mindre antal förste
adjunktstjänster tänkes reserverade för de akuta bristfallen.
Bristen på ämneslärare med föreskriven kompetens hösten 1950 redovisas
av läroverkens krisutredning på följande sätt. (Bristen angiven i procent
av antalet veckotimmar.)
52
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Övre och mellersta
Norrland
Övriga landet
Högre allmänna läroverk
Samrealskolor
Kommunala realskolor
Högre folkskolor
ou /0
47 %
47 %
15 %
30 %
4 %
10 %
22 %
28 %
Hösten 1952 var bristen i Norrbottens och Västerbottens län enligt inhämtade
uppgifter följande.
Tanken att genom särskilda lönetillägg animera lärare att söka plats
inom brist områdena har tills vidare avvisats under hänvisning till befarade
konsekvenser på andra yrkesområden. Desto större skäl synes föreligga att
ånyo överväga ett annat vid 1951 och 1952 års riksdagar motionsledes framfört
uppslag, nämligen att till hithörande område utvidga det stipendiesystem,
som med framgång tillämpas inom bland annat folktandvården och
folkskoleväsendet. I fråga om den förra gäller, att på riksstaten finnes
upptaget ett anslag på 400 000 kronor, avsett till 200 stipendier å 2 000
kronor till sådana studerande vid tandläkarhögskolor som förbinder sig
att efter det de erhållit legitimation tjänstgöra inom folktandvården lika
många år som de åtnjutit stipendium. Beträffande elev vid folkskoleseminarium
gäller, att han kan erhålla ett årligt stipendium på 800 kronor mot
förbindelse att lika många år som stipendium åtnjutits tjänstgöra inom
finsktalande områden i landet eller på eljest anvisad ort i övre Norrland.
Bägge stipendieformerna har visat sig ändamålsenliga.
Det finns ingen anledning att antaga, att annorlunda skulle bli fallet i
fråga om blivande läroverkslärare. Vad det skulle betyda för en studerande
vid universitet eller högskolor att kunna minska sin upplåning med 2 000
kronor för ett år är lätt att inse. Särskilt om vid stipendietilldelningen företräde
skulle ges studerande, som har förhållandevis kort tid kvar till sin
examen, kan effekten förväntas inom ett eller ett par år. Givetvis skulle en
sådan anordning uppehållas endast så länge behov därav för rekryteringen
föreligger.
Det ansträngda budgetläget gör det emellertid påkallat att söka en mot
det sålunda ifrågasatta anslaget svarande minskning på budgetens utgiftssida.
Därvid ledes tanken till det anslag på 400 000 kronor, som finnes
upptaget under elfte huvudtiteln till 200 motsvarande stipendier åt blivande
tandläkare (bil. 13, punkt 123, s. 225). Det kan icke betraktas som
orimligt att*i nuvarande betryckta ekonomiska läge halvera stipendieanslaget
under elfte huvudtiteln och sålunda anvisa 200 000 kronor till 100 stipendier
ä 2 000 kronor åt blivande tandläkare och likaledes 100 stipendier
å 2 000 kronor åt blivande lärare i bristområdena.
Utskottet har i annat sammanhang behandlat motionerna I: 132 och
II: 321 i vad de avse minskning av det under elfte huvudtiteln upptagna
anslaget till stipendier för blivande distriktstandläkare m. fl. och därvid
funnit sig med hänsyn till det värde stipendierna finge anses ha för att
Högre allmänna läroverk
Samrealskolor
Kommunala realskolor
Högre folkskolor
10,9%
53 %
57 %
Statsutskottets utlåtande nr 8. 53
motverka bristen på tandläkare inom folktandvården avstyrkt bifall till
motionärernas förslag i sålunda angivna del.
Beträffande vad i motionerna I: 132 och II: 321 i övrigt yrkats får utskottet
erinra om att förutom de i motionerna omförmälda åtgärderna för
hävande av bristen på akademiskt utbildade lärare torde böra uppmärksammas,
att 150 extra ordinarie adjunktstjänster i 29 lönegraden ställts
till förfogande för läroverk med särskilt utpräglad lärarbrist. Effekten av
de hittills vidtagna åtgärderna i ovannämnda syfte kan emellertid av olika
anledningar ännu icke bedömas. Först under loppet av nästa budgetår
torde detta låta sig göra.
Det synes utskottet därför lämpligt, att, därest ifrågavarande åtgärder
till motverkande av lärarbristen vid de högre skolorna härvid befinnas icke
ha lett till därmed åsyftat resultat, spörsmålet om införande av ett stipendiesystem
i anslutning till det i motionerna framställda förslaget av Kungl.
Maj :t tages under närmare omprövning.
På grund av vad sålunda anförts är utskottet icke berett att nu tillstyrka
bifall till de ovannämnda motionerna i här avhandlad del utan hemställer,
att motionerna I: 132 och II: 321, såvitt nu är i fråga,
icke må av riksdagen bifallas.
117:o) Bidrag till Stockholms högskolors rektorskonvents verksamhet.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 123, s. 188), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Stockholms högskolors
rektorskonvents verksamhet för budgetåret 1953/54 anvisa
ett reservationsanslag av 10 000 kronor.
118:o) Basbiologiska institutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 124, s. 188 och 189), vilket innebär en anslagshöjning
med 15 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för rasbiologiska institutet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1953/54:
Avlöningsstat.
1. Avlöning till ordinarie tjänsteman .......... 20 700
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 52 600
3. Rörligt tillägg, förslagsvis . . ............... 37 700
Summa kronor 111 000
b) till Rasbiologiska institutet: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 111 000 kronor.
54
Statsutskottets utlåtande nr 8.
119:o) Rasbiologiska institutet: Omkostnader. I anledning av
ICungl. Maj :ts förslag (punkt 125, s. 189), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Rasbiologiska institutet: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
13 300 kronor.
120:o) Rasbiologiska institutet: Materiel m. m. I anledning av
ICungl. Maj:ts förslag (punkt 126, s. 189 och 190), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetar, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Rasbiologiska institutet: Materiel
m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 31 100 kronor.
121:o) Farmacevtiska institutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 127, s. 190—194), vilket innebär en anslagshöjning
med 102 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1953/54, vidtaga den ändring
i personalförteckningen för farmacevtiska institutet,
som föranledes av vad departementschefen anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för farmacevtiska
institutet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1953/54:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 85 300
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av ICungl. Maj:t, förslagsvis................ 58 600
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 144 700
4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ................ 118 400
Summa kronor 407 000
Särskilda uppbördsmedel:
Avkastning av donationsfond ................. 7 000
Nettoutgift kronor 400 000
c) till Farmacevtiska institutet: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 400 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
55
122:o) Farmacevtiska institutet: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 128, s. 194), vilket innebär en anslagshöjning
med 8 100 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Farmacevtiska institutet: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
41 200 kronor.
123:o) Farmacevtiska institutet: Materiel m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 129, s. 194 och 195), vilket innebär en anslagshöjning
med 30 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Farmacevtiska institutet: Materiel
m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 60 000 kronor.
124:o) Farmacevtiska institutet: Inredning och utrustning av nya
lokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 130, s. 196 och 197)
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Farmacevtiska institutet: Inredning
och utrustning av nya lokaler för budgetåret 1953/54 anvisa
ett reservationsanslag av 200 000 kronor.
125:o) Ortnamnskommissionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 131, s. 197 och 198), vilket innebär en anslagshöjning
med 23 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för ortnamnskommissionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1953/54:
Avlöningsstat.
1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t.......................... 3 300
2. Avlöningar till övrig i eke-ordinarie personal .. 73 500
3. Rörligt tillägg, förslag svis .................. 38 200
Summa kronor 115 000
b) till Ortnamnskommissionen: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 115 000 kronor.
126:o) Ortnamnskommissionen: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 132, s. 198 och 199), vilket innebär en anslagshöjning
med 7 100 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
22 700 kronor.
56
Statsutskottets utlåtande nr 8.
127:o) Ortnamnskommissionen: Insamling och bearbetning av
vetenskapligt material. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
133, s. 199), vilket innebär en anslagshöjning med 4 800 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Insamling
och bearbetning av vetenskapligt material för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 40 000 kronor.
128:o) Bidrag till institutet för ortnamns- och dialektforskning
vid Göteborgs högskola. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
134, s. 200), vilket innebär en anslagshöjning med 1 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till institutet för ortnamnsoch
dialektforskning vid Göteborgs högskola för budgetåret
1953/54 anvisa ett anslag av 11 000 kronor.
129:o) Landsmålsarkiven: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 135, s. 200 och 201), vilket innebär en anslagshöjning med
47 600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för landsmålsarkiven,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/54:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 5 400
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 178 500
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 94 100
Summa kronor 278 000
b) till Landsmålsarkiven: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 278 000 kronor.
130:o) Landsmålsarkiven: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 136, s. 201 och 202), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Landsmålsarkiven: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 18 800
kronor.
131 :o) Landsmålsarkiven: Insamling och bearbetning av vetenskapligt
material. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 137,
s. 202 och 203), vilket innebär en anslagshöjning med 5 700 kronor, hemställer
utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 8.
57
att riksdagen må till Landsmålsarkiven: Insamling och
bearbetning av vetenskapligt material för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 75 000 kronor.
132:o) Bidrag till institutet för folkminnesforskning vid Göteborgs
högskola. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 138, s. 204),
vilket innebär en anslagshöjning med 2 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till institutet för folkminnesforskning
vid Göteborgs högskola för budgetåret
1953/54 anvisa ett anslag av 20 300 kronor.
133:o) Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden vid universiteten
m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 139, s. 204 och 205) föreslagit
riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 150 000 kronor.
Förevarande anslag är nu uppfört med 80 000 kronor. Kungl. Maj:ts
förslag innebär i enlighet med framställning av universitetskanslern en såsom
närmast automatisk betecknad höjning av anslaget med 70 000 kronor,
betingad av föreslagen omläggning av ersättningssystemet i anslutning
till att statens allmänna avlöningsreglemente blivit tillämpligt på universitetslärarna.
Vidare föreslås, att ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden
vid farmaceutiska institutet i förekommande fall skall få utgå ur
detta anslag.
Utskottet har ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.
I detta sammanhang vill utskottet emellertid ifrågasätta, huruvida
icke viss förenkling av det akademiska befordringsförfarandet kan åstadkommas
utan att därmed kraven på en sakkunnig och objektiv granskning
och bedömning av dessa befordringsärenden åsidosättas. Utskottet förutsätter,
att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet riktad på detta spörsmål
och i anslutning till universitetsberedningens i ämnet framlagda förslag, vilket
för närvarande är under remissbehandling, vidtager de åtgärder i angivet
syfte, som må anses kunna komma i fråga.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden
vid universiteten m. m. för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 150 000 kronor.
134:o) Bidrag till instituten för socialpolitisk och kommunal utbildning
och forskning. Kungl. Maj:t har (punkt 140, s. 205—207) föreslagit
riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1953/54 anvisa ett
förslagsanslag av G2G 000 kronor.
58
Statsutskottets utlåtande nr 8.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Johannesson
(I: 119) och den andra inom andra kammaren av herr Bengtsson i Varberg
(II: 168), i vilka hemställts, att riksdagen måtte dels besluta om inrättande
av en fast lärartjänst vid socialinstitutet i Stockholm med uppgift att
handha undervisningen i examensämnena nationalekonomi och socialpolitik,
dels anvisa erforderligt belopp för att bestrida socialinstitutets ökade
kostnader med anledning av nämnda fasta lärartjänst.
Det i motionerna gjorda yrkandet bär framförts av styrelsen för socialinstitutet
i Stockholm i dess äskanden för nästa budgetår. Departementschefen
har med anledning därav uttalat, att han, även om vissa skäl i och
för sig talade för inrättande av ifrågavarande tjänst, likväl icke vore beredd
att nu förorda detta förslag.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 64 000 kronor,
huvudsakligen betingad av under år 1952 beslutade löneregleringar för ett
flertal befattningshavare vid socialinstituten samt av det rörliga tilläggets
höjning.
I motionerna 1:119 och II: 168 har anförts följande.
I propositionen nr 153 till 1945 års riksdag, på vars grundvalar beslut
fattades om ökade bidrag till socialinstituten, förordades att vid institutet
i Stockholm skulle finnas fyra fasta lärarbefattningar i teoretiska ämnen,
varibland en i nationalekonomi och socialpolitik.
Statsutskottet anförde i sitt utlåtande följande: »Utskottet delar departementschefens
uppfattning om vikten av att socialinstituten få en ur olika
synpunkter högt kvalificerad lärarkår och att inrättandet av ett antal fasta
lärarbefattningar icke längre torde kunna uppskjutas.» Beträffande den
fasta lärartjänsten i nationalekonomi och socialpolitik hade styrelsen för
socialinstitutet i Stockholm i sitt yttrande över den utredning (SOU
1944: 29), som låg till grund för propositionen, ansett timlärartjänster i
dessa ämnen för tillfället tillräckliga. Statsutskottet anförde för sin del
följande: »Med hänsyn jämväl till vad utskottet tidigare anfört rörande
en omprövning av det utrymme, vilket bör tillmätas ämnet nationalekonomi,
synes det dock utskottet lämpligt att lärarbefattningen i detta ämne
ej får fast karaktär förrän närmare erfarenhet vunnits.»
Styrelsen för socialinstitutet i Stockholm anser sig nu ha vunnit erforderlig
erfarenhet i denna fråga. Man anför, att undervisningen handhafts
av timlärare med arvoden. Dessa lärare ha vanligen samtidigt varit knutna
till Stockholms högskola. Styrelsen anför vidare: »Rekryteringen till dessa
läraruppdrag har regelmässigt vållat svårigheter. Ämnet socialpolitik, som
är av central betydelse i institutets utbildning på samtliga linjer, har ingen
egentlig motsvarighet vid andra högskolor, och den lärare, som skall sköta
undervisningen, måste därför genom självständiga studier och forskningar
vidga sin kompetens. Då ingen fast befattning finns, är detta krav icke lätt
att uppehålla.» Styrelsen påpekar slutligen, att timlärartjänsten i socialpolitik
nu är ledigförklarad för tredje gången sedan 1945 och att det sålunda
svårt brister i kontinuiteten. Styrelsen anhåller därför, att en fast
Statsutskottets utlåtande nr 8.
59
lärartjänst i nationalekonomi och socialpolitik måtte inrättas och att kostnaden
härför skulle täckas genom en anslagshöjning på 11 500 kronor
per år.
Utöver ovan anförda synpunkter bör framhållas, att ämnena nationalekonomi
och socialpolitik (jämte ämnet stats- och kommunalkunskap) äro
av grundläggande natur för undervisningen vid socialinstitutet. Insikter
för betyget godkänd äro obligatoriska i båda ämnena vid institutets fyra
examenslinjer. Under de senare åren ha omkring hälften av de utexaminerade
tagit överbetyg i ettdera av de två ämnena. Bristen på kontinuitet
i undervisningen i dessa ämnen blir därför särskilt allvarlig för institutets
511 elever — ej endast ur studieteknisk synpunkt. Erfarenheten ger vid
handen att studier i nationalekonomi är grundläggande för undervisningen
i socialpolitik, som ju till stora delar är tillämpad nationalekonomi. Under
de gångna åren har ämnet socialpolitik kommit att få en alltmer dominerande
betydelse för elevernas förståelse av vårt moderna samhälle och
deras framtida uppgifter däri. En rimlig samordning mellan de två ämnena
samt en tillfredsställande lösning av elevernas behov av och krav på en
effektiv undervisning i socialpolitik kan endast skapas genom en fast lärartjänst
i examensämnena nationalekonomi och socialpolitik. Innehavaren
bör ha hög kompetens även i socialpolitik. Som styrelsen för institutet
påpekat, kan kompetent sökande nu sannolikt påräknas.
Utskottet tillstyrker, att förevarande anslag i enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag uppföres med 626 000 kronor.
I motionerna I: 119 och II: 168 har framhållits, att den nuvarande anordningen
för undervisningen i nationalekonomi och socialpolitik vid socialinstitutet
i Stockholm föranleder svårigheter vid rekryteringen av lärarkrafter
i dessa ämnen och vållar vissa olägenheter både med tanke på kravet
på kontinuitet i undervisningen och från rent studietekniska synpunkter.
Utskottet inser betydelsen av att berörda problem genom inrättande
av en fast lärartjänst i nämnda ämnen erhåller en tillfredsställande lösning.
Emellertid har utskottet i likhet med departementschefen icke funnit
sig berett förorda, att en dylik tjänst, såsom i motionerna påyrkats, inrättas
från och med nästa budgetår. Utskottet — som förutsätter att denna
fråga kommer att bliva föremål för fortsatt uppmärksamhet från Kungl.
Maj:ts sida — anser sig alltså böra avstyrka bifall till de föreliggande
motionerna.
Utskottet hemställer således,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 119 och II: 168, till Bidrag
till instituten för socialpolitisk och kommunal utbildning
och forskning för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 626 000 kronor.
135:o) Kurser för fortsatt utbildning av befattningshavare i kommunal
och social tjänst. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
60
Statsutskottets utlåtande nr 8.
141, s. 208), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kurser för fortsatt utbildning av
befattningshavare i kommunal och social tjänst för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 1 000
kronor.
136:o) Fortsättnings- och repetitionskurser för läkare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 142, s. 208), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fortsättnings- och repetitionskurser
för läkare för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 10 000 kronor.
137:o) Garantilånenämnden: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 143, s. 208—209), vilket innebär en anslagshöjning
med 8 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för garantilånenämnden,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1953/54:
Avlöningsstat.
1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis ................ 12 100
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 24 700
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .. ................ 12 200
Summa kronor 49 000
b) till Garantilånenämnden: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 49 000 kronor.
138:o) Garantilånenämnden: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 144, s. 210), vilket innebär en anslagshöjning med
5 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Garantilånenämnden: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 22 200
kronor.
139:o) Kostnader för statlig kreditgaranti för vissa studielån.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 145, s. 210), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 8.
61
att riksdagen må till Kostnader för statlig kreditgaranti
för vissa studielån för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 50 000 kronor.
140:o) Kostnader för avskrivning av studielån med statlig kreditgaranti
till studenter m. fl. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
146, s. 211), vilket innebär en anslagshöjning med 9 900 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Kostnader för avskrivning av studielån
med statlig kreditgaranti till studenter m. fl. för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 10 000
kronor.
141 :o) Bidrag till inventarier i studentbostadshus. I enlighet med
Kungl. Maj.ts förslag (punkt 147, s. 211 och 212), vilket innebär en anslagshöjning
med 200 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till inventarier i studentbostadslius
för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 500 000 kronor.
142:o) Bidrag till Sveriges förenade studentkårer för redigering
av ett register över vissa licentiat- och doktorsavhandlingar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 148, s. 212), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Sveriges förenade studentkårer
för redigering av ett register över vissa licentiatoch
doktorsavhandlingar för budgetåret 1953/54 anvisa
ett anslag av 2 000 kronor.
143:o) Bidrag till anordnande av praktisk-pedagogiska utbildningskurser
för blivande läroverkslärare m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 149, s. 212—214), vilket innebär en anslagshöjning
med 5 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till anordnande av ''praktiskpedagogiska
utbildning skurser för blivande läroverkslärare
m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 35 000
kronor.
144:o) Kurser för utbildande av laboratoriebiträden. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 150, s. 214), vilket innebär en anslagshöjning
med 1 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kurser för utbildande av laboratoriebiträden
för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av
12 500 kronor.
62
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Tekniska högskolor.
145:o) Överstyrelsen för de tekniska högskolorna: Avlöningar.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 151, s. 215 och 216), vilket
innebär en anslagshöjning med 10 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för överstyrelsen för
de tekniska högskolorna, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1953/54:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för slag svis 19 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t ............................. 14 200
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 16 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ................. 16 500
Summa kronor 65 700
b) till Överstyrelsen för de tekniska högskolorna: Avlöningar
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
65 700 kronor.
146:o) Överstyrelsen för de tekniska högskolorna: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 152, s. 216), vilket innebär
en anslagshöjning med 800 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Överstyrelsen för de tekniska högskolorna:
Omkostnader för budgetåret 1953/54 anvisa ett
förslagsanslag av 12 800 kronor.
147:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar. Kungl.Maj:t
har (punkt 153, s. 216—235) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.
Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1953/54,
vidtaga av departementschefen angivna ändringar i personalförteckningen
för tekniska högskolan i Stockholm, dels godkänna av departementschefen
angiven avlöningsstat för tekniska högskolan i Stockholm, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1953/54, dels ock till Tekniska högskolan
i Stockholm: Avlöningar för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 5 540 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Nils Theodor Larsson m. fl. (I: 35) och den andra inom andra kammaren
av herrar Svensson i Stenkyrka och Ericsson i Näs (II: 40), i vilka hem
-
Statsutskottets utlåtande nr 8.
63
ställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen måtte fatta sådant beslut, att
avgifterna för de studerande vid tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers
tekniska högskola kan nedsättas och från och med nästkommande
budgetår begränsas till 60 kronor per elev och år,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Arrhén m. fl. (I: 36) och den andra inom andra kammaren av herr
Severin i Stockholm m. fl. (II: 39), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga,
att riksdagen vid behandlingen av åttonde huvudtiteln måtte fatta sådant
beslut, att avgifterna för de studerande vid tekniska högskolan i Stockholm
och Chalmers tekniska högskola avskaffas eller nedbringas till samma
storleksordning som vid Stockholms högskola, 60 kronor per elev och år,
dels en inom andra kammaren av herr Holmberg m. fl. väckt motion
(II: 280), vari hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen vid behandling
av budgetförslaget för 1953/54 måtte fatta sådant beslut, att terminsavgifterna
helt kan avskaffas vid tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers
tekniska högskola,
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Lindblom och Söderquist (I: 133) och den andra inom andra
kammaren av fröken Elmén m. fl. (II: 147), i vilka hemställts, såvitt här
är i fråga, att riksdagen måtte anhålla hos Kungl. Maj:t om förslag till
nästa års riksdag om införande av obligatorisk undervisning vid de tekniska
högskolorna i humanistiska ämnen, främst psykologi, pedagogik och
sociologi.
Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa
till motionerna I: 35, I: 36, II: 280 och II: 147.
Kungl. Maj:ts förslag, som innebär en anslagshöjning med 1 100 000
kronor, omfattar — förutom förslag till ökad medelsanvisning till täckande
av vissa automatiska utgiftsstegringar — i huvudsak inrättande av två
laboratorstjänster i mekanik I respektive mekanik II, ändring av professuren
i cellulosateknik och träkemi till en professur i cellulosateknik och samtidigt
inrättande av en av donationsmedel bekostad speciallärarbefattning
i träkemi, inrättande av en laboratorstjänst i elektronik, en tjänst som
förste driftingenjör, tre befattningar som biträdande lärare, två kanslibiträdestjänster
och en institutionsvaktmästartjänst ävensom uppräkning
av delposten till ersättningar åt tillfälliga lärare, förste assistenter och assistenter
med sammanlagt 150 000 kronor. Inkomstposten av elevavgifter
i avlöningsstaten — nu 350 000 kronor — förutsättes uppförd med oförändrat
belopp. I anslutning härtill har departementschefen framhållit, att
av Sveriges förenade studentkårer, statsstipendienämnden i Stockholm och
garantilånenämnden framställda förslag om avskaffande av terminsavgifterna
vid bland annat de tekniska högskolorna icke ansetts nu kunna reali
-
64
Statsutskottets utlåtande nr 8.
seras med hänsyn till det statsfinansiella läget; en dylik åtgärd, innebärande
ett totalt avskaffande av terminsavgifterna vid de tekniska högskolorna,
skulle medföra ökade statsutgifter med drygt 1 000 000 kronor per år.
I motionerna I: 35 och II: 40 har — såvitt här är i fråga — anförts i
huvudsak följande.
Medan terminsavgifterna vid universiteten och högskolorna begränsats
till små formella belopp uttages alltjämt vid de tekniska högskolorna mycket
stora belopp varje termin av de studerande. Det torde svårligen kunna
anföras några skäl för en sådan anordning, varigenom studerande av vissa
studieriktningar tvingas att erlägga dryga avgifter, medan andra studerande
befrias från motsvarande avgifter. De studerande vid de tekniska
högskolorna rekryteras i något större utsträckning än eleverna vid universiteten
och högskolorna från vad man brukar kalla de lägre socialgrupperna.
Genom de höga terminsavgifterna vid de nämnda specialhögskolorna kan
det inträffa att obemedlade eller mindre bemedlade studenter tvingas att
välja en annan levnadsbana än den de är mest lämpade för. I varje fall
blir kostnaderna för deras utbildning väsentligt högre än kostnaderna för
fakultetsstudenterna.
Både av sociala skäl och ur rättvisesynpunkt är det befogat att terminsavgifterna
vid de tekniska högskolorna väsentligt nedsättes. Det måste anses
vara. lämpligt att uttagningen av terminsavgifter blir likformig, varför
en formell avgift av samma storlek, som för närvarande uttages vid exempelvis
Stockholms högskola, nämligen 60 kronor per år, bör fastställas även
i fråga om de tekniska högskolorna. Det är givet att de ifrågavarande högskolorna
måste erhålla kompensation av statsmedel för det inkomstbortfall,
som uppstår genom reduceringen av terminsavgifterna. En ökning av
anslagen är således erforderlig. Denna ökning blir dock icke så stor, att
den nämnvärt kan påverka den statsfinansiella situationen. För de tekniska
högskolorna skulle anslagsökningen belöpa sig till cirka en miljon
kronor.
I motionerna 1:133 och 11:147 ha motionärerna inledningsvis betonat
de revolutionerande förändringar, som hela produktionen och därmed arbetslivet
undergått; maskiner ha mer och mer införts och kommit att
mångfaldiga människans arbete, kapitalinvesteringarna ha fått en oerhört
mycket större omfattning — den maskinella och tekniska sidan har kommit
i första hand, människan i andra och sista hand. Detta är icke heller
att förvåna sig över, framhålla motionärerna, då utbildningen av ingenjörer
nästan enbart tager sikte på det tekniska och vetenskapliga kunnandet.
Motionärerna ha vidare anfört bland annat följande.
Då specialiseringen i skolorna inträder redan på ett mycket tidigt stadium,
kan förhållandet bli, att den som specialiserar sig på realämnena,
därtill är tekniskt begåvad och fortsätter med teknisk utbildning, blir helt
specialiserad och skicklig på det rent tekniska området. Han har däremot
inte fått undervisning i målsättningen för sin insats i den man den har anknytning
till de mänskliga relationerna, till människornas olika reaktioner
och till samhället i stort.
Vad den högre tekniska undervisningen beträffar, saknas så gott som
helt humanistisk orientering i den obligatoriska undervisningen. (Vid Chal
-
Statsutskottets utlåtande nr 8.
65
mers tekniska högskola upptas i kursplanen arbetsledning, och en viss
reservation kanske också bör göras för arkitektavdelningarna.) Detta är
att beklaga med tanke på de uppgifter de blivande civilingenjörerna erhåller.
De kommer att planlägga, organisera och leda företagen samt medverka
i ledningen för uppbyggnaden och utbyggnaden av hela samhället.
Förefinns inte förståelse för de mänskliga och samhälleliga frågorna hos
dem, som leder företagen, är det svårt för den enskilde arbetsledaren att
kunna omsätta sina idéer.
Vi anser därför humanistisk undervisning nödvändig vid tekniska högskolor
för att den materiella standardhöjningen skall kunna motsvaras av
en reell förbättring av individens fysiska och psykiska välbefinnande och
befrämjande av människans självständighet i vårt demokratiska samhälle.
De studerande vid såväl tekniska högskolan i Stockholm som vid Chalmers
tekniska högskola i Göteborg bär insett bristen av att humanistiska
ämnen saknas i den obligatoriska undervisningen. Studentkårerna vid de
båda högskolorna har ordnat föreläsningar i sådana ämnen för sina medlemmar.
Det är ett i högsta grad beaktansvärt initiativ. Dessa föreläsningar
är frivilliga och förlagda till kvällarna. Enligt en av kårordförandena är
det svårt att samla teknologema till kvällsföreläsningar. När de inte är
obligatoriska, bevistas de av de studerande, som är speciellt intresserade
av dessa ämnen. De åter, som framför allt behöver väckas för dessa frågor
och behöver handledning i dessa ämnen, kommer inte att ta del av kurserna.
Önskemål om obligatorisk undervisning i dessa ämnen har uttalats
av de studerande i Göteborg.
Många gånger framhålles, att de tekniska ämnena trängs på schemat och
att ytterligare ämnen inte skulle få plats. Vi vill framhålla: För att en
ingenjörs tekniska och vetenskapliga kunnande skall kunna omsättas på
ett rätt sätt och bli till gagn för samhället och mänskligheten, måste han
vara insatt i vår tids problem och ha intresse för en vidare sektor av kulturen
än enbart den tekniskt vetenskapliga.
Med det inflytande, som ingenjörerna har på samhällsutvecklingen, är
det nödvändigt, att humanistiska ämnen, kanske i första hand psykologi,
pedagogik och sociologi, införes som obligatriska ämnen i de tekniska högskolornas
kursplaner.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag och
finner sig icke berett att i nuvarande läge biträda de i motionerna I: 35 och
11:40, 1:36 och 11:39 samt 11:280 framställda förslagen om avskaffande
respektive nedsättning av terminsavgifterna vid de tekniska högskolorna.
Utskottet vill emellertid liksom i fjol framhålla önskvärdheten av att dessa
avgifter, vilka nu uppgå till relativt höga belopp, så snart förhållandena
det medgiva, nedsättas. Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj:t har sin
uppmärksamhet riktad på denna fråga. I detta sammanhang får utskottet
erinra om den icke oväsentliga förbättring av de studentsociala förmånerna
vid bland andra de tekniska högskolorna, som kommer att ske därest
riksdagen i enlighet med utskottets under punkten 108:o) i det föregående
gjorda hemställan bifaller Kungl. Maj:ts förslag rörande naturastipendier
åt studerande vid universiteten m. fl. högre läroanstalter.
5 — Bihan(j till riksdagens protokoll 1053. G sand. Nr 8.
66
Statsutskottets utlåtande nr 8.
I motionerna 1:133 och II: 147 har framhållits betydelsen för samhällets
riktiga utveckling av att ingenjörerna för att i det praktiska arbetslivet
rätt kunna fullgöra sin uppgift äro insatta i dagens skiftande problem och
hysa förståelse samt intresse för en vidare sektor av samhällslivet än enbart
den tekniskt vetenskapliga. Utskottet delar helt den uppfattning,
varåt motionärerna sålunda givit uttryck. Däremot anser utskottet att en
vidgad insikt om de faktorer i samhällsutvecklingen, som ligga vid sidan
av de tekniska och maskinella, icke lämpligen bör av de blivande högskoleingenjörerna
ernås genom att vid de tekniska högskolorna införes
obligatorisk undervisning i vissa humanistiska ämnen och därmed även
examination i dylika ämnen. Redan schematekniskt torde det icke låta sig
göra att inordna en sådan undervisning i studieplanen utan en däremot
svarande icke önskvärd förlängning av studietiden. Den obligatoriska,
grundläggande undervisningen i allmänorienterande ämnen finner utskottet
därför böra vara avslutad före inträdet i teknisk högskola. Behovet avfortsatt
särskild undervisning i eller handledning vid studier av för en
ingenjör särskilt betydelsefulla humanistiska ämnesområden — något som
torde vara beroende av vars och ens individuella läggning och speciella
yrkesinriktning — bör på högskolestadiet liksom även därefter i arbetslivet
enligt utskottets mening tillgodoses i frivilliga former. Så äger också
för närvarande i viss utsträckning rum dels genom av studentkårerna vid
de båda tekniska högskolorna anordnade föreläsningar, dels ock genom
av arbetsgivarorganisationer föranstaltade specialkurser. Utskottet vill i
detta sammanhang särskilt betona att ingenjörens kontakt med allmänna
samhälleliga problemställningar givetvis bör upprätthållas under hans fortsatta
praktiska verksamhet och att det torde ligga i t. ex. arbetsgivares
och personalsammanslutningars intressen att i anslutning till praktiska
erfarenheter från arbetsplatserna anordna föreläsnings- och studieverksamhet
just i ämnen av den art, som motionärerna främst åsyftat, exempelvis
arbetsledarkunskap och arbetspsykologi.
Utskottet är alltså av ovan anförda skäl icke berett att biträda det i
motionerna I: 133 och II: 147 framställda yrkandet.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 35 och II: 40,
I: 36 och II: 39 samt II: 280, samtliga dessa motioner såvitt
här är i fråga,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1953/54, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för tekniska högskolan i
Stockholm, som föranledes av vad departementschefen
anfört;
Statsutskottets utlåtande nr 8.
67
b) godkänna följande avlöningsstat för tekniska högskolan
i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1953/54:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................... 1 700 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:
a. Arvoden åt speciallärare och biträdande
lärare, förslagsvis ....... 413 148
b. Övriga arvoden och särskilda ersättningar
.................... 13 452 426 600
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 2 150 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 1 613 400
Summa kronor 5 890 000
Särskilda upphördsmedel:
Avgifter från de studerande ................ 350 000
Nettoutgift kronor 5 540 009
c) till Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 5 540 000
kronor;
II. att motionerna I: 133 och II: 147, såvitt här är i
fråga, icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.
148:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 154, s. 235—237), vilket innebär en anslagshöjning
med 230 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:
Omkostnader för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 1 130 000 kronor.
149:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Materiel m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 155, s. 237 och 238), vilket innebär en
anslagshöjning med 100 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:
Materiel m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 1 900 000 kronor.
68
Statsutskottets utlåtande nr 8.
150:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Bokinköp och bokbindning
för högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 156, s. 239), vilket innebär en anslagshöjning med 7 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:
Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek för
budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 81 000
kronor.
151:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Stipendier. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 157, s. 239 och 240), vilket innebär en anslagsminskning
med 6 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:
Stipendier för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av
24 000 kronor.
152:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Fortbildningskurser i
stadsbyggnad. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 159, s. 240
och 241), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår anvisats till Tekniska högskolan i Stockholm: Fortsättningskurs
i stadsbyggnad, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) till Tekniska högskolan i Stockholm: Fortbildningskurser
i stadsbyggnad för budgetåret 1953/54 anvisa ett
reservationsanslag av 8 500 kronor;
b) medgiva, att vid utgången av budgetåret 1952/53
förefintlig reservation å reservationsanslaget till Tekniska
högskolan i Stockholm: Fortsättningskurs i stadsbyggnad
må tillgodoföras det under a) angivna anslaget.
153:o) Chalmers tekniska högskola: Avliiningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 160, s. 242—255) föreslagit riksdagen att dels medgiva, att för civilingenjören
Folke Tenelius må från och med den 1 juli 1953 inrättas en
personlig professur i fläktanläggnings- och luftbehandlingsteknik vid Chalmers
tekniska högskola samt besluta, att Tenelius skall såsom innehavare
av sagda befattning i avlönings- och pensionshänseende vara likställd med
ordinarie professor vid nämnda högskola, allt under förutsättning att aktiebolaget
Svenska fläktfabriken bestrider kostnaderna för Tenelius’ avlönings-
och pensionsförmåner och övriga med professurens tillkomst förenade
kostnader på sätt i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den
2 januari 1953 angivits, dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning
tills vidare från och med budgetåret 1953/54, vidtaga av departementschefen
angivna ändringar i personalförteckningen för Chalmers tekniska
högskola, dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för
Statsutskottets utlåtande nr 8.
69
Chalmers tekniska högskola, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1953/54, dels ock till Chalmers tekniska högskola: Avlöningar för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 3 140 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de i det föregående
under punkten 147:o) angivna motionerna 1:35 och 11:40, 1:36
och 11:39, 11:280 samt 1:133 och 11:147, i vilka hemställts, såvitt här är
i fråga,
i motionerna I: 35 och II: 40 att riksdagen måtte fatta sådant beslut,
att avgifterna för de studerande vid tekniska högskolan i Stockholm och
Chalmers tekniska högskola kan nedsättas och från och med nästkommande
budgetår begränsas till 60 kronor per elev och år,
i motionerna I: 36 och II: 40 att riksdagen vid behandlingen av åttonde
huvudtiteln måtte fatta sådant beslut, att avgifterna för de studerande
vid tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola avskaffas
eller nedbringas till samma storleksordning som vid Stockholms
högskola, 60 kronor per elev och år,
i motionen II: 280 att riksdagen vid behandling av budgetförslaget för
1953/54 måtte fatta sådant beslut, att terminsavgifterna helt kan avskaffas
vid tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola, samt
i motionerna 1:133 och II: 147 att riksdagen måtte anhålla hos Kungl.
Maj:t om förslag till nästa års riksdag om införande av obligatorisk undervisning
vid de tekniska högskolorna i humanistiska ämnen, främst psykologi,
pedagogik och sociologi.
Kungl. Maj:ts förslag, vilket innebär en anslagshöjning med 649 000 kronor,
omfattar — förutom ökad medelsanvisning till följd av vissa automatiska
utgiftsstegringar — i huvudsak inrättande under vissa förutsättningar
av en personlig professur i fläktanläggnings- och luftbehandlingsteknik för
civilingenjören Folke Tenelius samt inrättande av en laboratur i matematik,
en ny speciallärar- och en ny biträdande lärarbefattning, en expeditionsvakt-,
en institutionsvaktmästar-och en reparatörtjänst ävensom uppräkning
av delposten till ersättningar åt tillfälliga lärare, förste assistenter
och assistenter med sammanlagt 69 200 kronor. Inkomstposten avgifter från
de studerande förutsättes uppförd med oförändrat belopp, 210 000 kronor.
Utskottet bär icke funnit anledning till erinran mot vad Kungl. Maj:t
under förevarande punkt föreslagit.
Med hänvisning i övrigt till vad utskottet anfört under punkten 147:o)
får utskottet hemställa,
I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 35 och II: 40,
I: 36 och IT: 39 samt II: 280, såvitt här är i fråga,
70
Statsutskottets utlåtande nr 8.
a) dels medgiva, att för civilingenjören Folke Tenelius
må från och med den 1 juli 1953 inrättas en personlig professur
i fläktanläggnings- och luftbehandlingsteknik vid
Chalmers tekniska högskola,
dels besluta, att Tenelius skall såsom innehavare av
sagda befattning i avlönings- och pensionshänseende vara
likställd med ordinarie professor vid nämnda högskola,
allt under förutsättning att aktiebolaget Svenska fläktfabriken
bestrider kostnaderna för Tenelius’ avlönings- och
pensionsförmåner och övriga med professurens tillkomst
förenade kostnader på sätt i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 2 januari 1953 angivits;
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1953/54, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för Chalmers tekniska högskola,
som föranledes av vad departementschefen anfört;
c) godkänna följande avlöningsstat för Chalmers tekniska
högskola, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1953/54:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................... 900 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:
a. Arvoden åt speciallärare och
biträdande lärare, förslagsvis .. . 313 464
b. Övriga arvoden och särskilda
ersättningar .................. 13 136 326 600
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 1 230 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 937 400
Summa kronor 3 394 000
Särskilda upp b ördsm edel:
Avgifter från de studerande ................ 210 000
Bidrag från Göteborgs stad m. fl............. 44 000
Summa kronor 254 000
Nettoutgift kronor 3 140 000
d) till Chalmers tekniska högskola: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 3 140 000
kronor;
Statsutskottets utlåtande nr 8. 71
II. att motionerna I: 133 och II: 147, såvitt här är i
fråga, icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.
154:o) Chalmers tekniska högskola: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 161, s. 255—260), vilket innebär en anslagshöjning
med 102 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 525 000 kronor.
155:o) Chalmers tekniska högskola: Materiel m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 162, s. 260 och 261), vilket innebär en anslagshöjning
med SO 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Materiel
m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 1 100 000 kronor.
156:o) Chalmers tekniska högskola: Bokinköp och bokbindning
för högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
163, s. 261 och 262), vilket innebär en anslagshöjning med 7 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Bokinköp
och bokbindning för högskolans bibliotek för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 75 000
kronor.
157:o) Chalmers tekniska högskola: Stipendier. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 164, s. 262 och 263), vilket innebär en anslagsminskning
med 5 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Stipendier
för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 10 000
kronor.
158:o) Chalmers tekniska högskola: Inredning och utrustning av
nya lokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 165, s. 263—
266), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Inredning
och utrustning av nya lokaler för budgetåret 1953/54
anvisa ett reservationsanslag av 1 250 000 kronor.
159:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Stipendier
för främjande av högre tekniska studier. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 166, s. 266), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
72
Statsutskottets utlåtande nr 8.
att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska
högskolorna: Stipendier för främjande av högre tekniska
studier för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 72 000 kronor.
160:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:
Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar. I enlighet med Kung],
Maj:ts förslag (punkt 167, s. 266 och 267), vilket innebär en anslagshöjning
med 4 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska
högskolorna: Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 15 000 kronor.
161 ro) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:
Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 168, s. 267 och 268), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må tih Gemensamma ändamål vid de tekniska
högskolonm: Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden
m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 30 000 kronor.
162:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Resestipendier
åt lärare m. fl. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
169, s. 268 och 269), vilket innebär en anslagshöjning med 6 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska
högskolorna: Resestipendier åt lärare m. fl. för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 70 000
kronor.
Skolöverstyrelsen.
163:o) Skolöverstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:thar (punkt 170,
s. 270—272) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
angiven avlöningsstat för skolöverstyrelsen, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1953/54, dels ock till Skolöverstyrelsen: Avlöningar
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 3 310 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av fröken Liljedahl m. fl. väckt motion (II: 298), vari hemställts,
dels att riksdagen måtte besluta, att förste konsulenten för hemkunskap
Statsutskottets utlåtande nr 8.
73
och skolmåltidsverksamhet inom skolöverstyrelsen erhåller ordinarie tjänsteställning,
dels ock att riksdagen måtte i anslutning därtill godkänna i
motionen angiven avlöningsstat för skolöverstyrelsen, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1953/54.
Något yrkande om ordinariesättning av den i motionen avsedda konsulenttjänsten
har icke framförts av skolöverstyrelsen i dess äskanden för
nästa budgetår. Departementschefen har därför icke haft anledning att
taga ställning till denna fråga.
Kungl. Maj:ts förslag innebär — förutom automatisk uppräkning av
anslaget med hänsyn till beslutade löneregleringar och till det rörliga tillläggets
höjning — ökning av vissa arvoden samt förstärkning av ickeordinarieposten
med 17 000 kronor. Den av Kungl. Maj:t äskade anslagshöjningen
utgör 557 000 kronor.
I motionen II: 298 har, med erinran om att hos skolöverstyrelsen finnes
en ordinarie tjänst som förste gymnastikkonsulent i Ca 31 och en extra
ordinarie tjänst som förste konsulent i Ce 31, avsedd för hemkunskap och
skolmåltidsverksamhet, anförts huvudsakligen följande.
Förste gymnastikkonsulenten har redan tidigare innehaft ordinarie anställning,
och tjänsten betecknas fortfarande som ordinarie. Den konsulenttjänst
för husligt arbete och skolmåltidsverksamhet, som genom riksdagens
beslut rörande skolöverstyrelsens omorganisation erhöll tjänstebenämningen
förste konsulent för hemkunskap och skolmåltidsverksamhet, har däremot
varit en extra ordinarie tjänst. Denna anställningsform bibehölls vid
senaste beslut om lönegradsplacering.
Övriga konsulenter inom skolöverstyrelsen har extra ordinarie anställning
eller är anställda med visst fastställt arvode. Det synes oss behövligt,
att i allmänhet konsulenter för att kunna vara rådgivande i pedagogiska
frågor måste ha god kontakt med undervisningen, varför de i regel ej bör
bindas vid ämbetsverket under hela sin tjänstetid.
Förhållandena är dock olikartade vad beträffar de båda första konsulenterna,
Deras arbetsuppgifter överensstämmer i stor utsträckning med
en byrådirektörs. Den förste konsulenten, vars tjänsteställning vi önskar
ändrad, är chef för sektion för hemkunskap och skolmåltidsverksamhet. Enligt
skolöverstyrelsens arbetsordning, bilaga 1, handlägges följande ärenden
inom denna sektion:
1. Hemkunskap och hushållsgöromål samt barnavård.
a) utbildning och fortbildning av lärare,
b) auskultations- och instruktionsdagar,
c) anvisningar och handledningar,
d) undervisningsfrågor,
e) läroböcker.
2. Examensprov i hushållsgöromål till praktisk realexamen.
3. Fritidssysselsättning i hushållsgöromål.
74
Statsutskottets utlåtande nr 8.
4. Skolmåltids verksamheten.
5. Kosthållet och det praktiska arbetet vid internat.
Dessutom beredes sådana ärenden inom sektionen, som rör:
a) reglementen för anstalter för utbildning av lärarinnor i hemkunskap,
hushållsgöromål och barnavård,
b) tillsättning och förordnande av ordinarie respektive icke-ordinarie
statliga tjänster i hemkunskap och hushållsgöromål,
c) besvär över tillsättning och förordnanden av lärare i dessa ämnen,
d) behörigheter och dispenser rörande dessa ämnen,
e) granskning av byggnadsritningar till lokaler inom sektionens verksamhetsområde,
f) inventarier.
Inte minst för ärenden rörande skolmåltidsverksamheten anser vi det
betydelsefullt med en ordinarie befattningshavare, bland annat för att
erhålla kontinuitet i ärendenas handläggning.
Inom sektionen för hemkunskap och skolmåltidsverksamhet finnes för
övrigt utom den förste konsulenten ytterligare en konsulent, vilken har
extra ordinarie anställning.
Vi anser, att starka skäl föreligger, att förste konsulenten för hemkunskap
och skolmåltidsverksamhet erhåller ordinarie anställning, och vill
understryka, att denna förändring i tjänsteställning icke medför någon
ökad utgift för statsverket, då lönegradsplaceringen icke föreslås förändrad.
Utskottet. Vad i motionen II: 298 anförts rörande de med ifrågavarande
tjänst som förste konsulent förenade arbetsuppgifterna samt beträffande
tjänstinnehavarens ställning som chef för den s. k. hushållssektionen inom
skolöverstyrelsen finner utskottet utgöra övertygande skäl för att
tjänsten från och med nästa budgetår uppföres på ordinarie stat. Utskottet
tillstyrker därför bifall till det i motionen härutinnan gjorda yrkandet.
På grund av den ståndpunkt, utskottet sålunda intagit, bör, förutom vederbörlig
ändring av personalförteckningen, i skolöverstyrelsens avlöningsstat
från anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
överföras ett belopp av 14 000 kronor till anslagsposten till avlöningar till
ordinarie tjänstemän.
Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag har i övrigt
icke givit utskottet anledning till erinran.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och med bifall till motionen II: 298,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1953/54, vidtaga den ändring
i personalförteckningen för skolöverstyrelsen, som
föranledes av vad utskottet anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för skolöverstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/54:
Statsutskottets utlåtande nr 8.
75
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags -
vis .................................... 1 154 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis............... 140 500
3. Arvoden till experter m. m., förslagsvis...... 70 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis .............................. 871 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis . ................ 1 074 500
Summa kronor 3 310 000
c) till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 3 310 000 kronor.
164:o) Skolöverstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 171, s. 272), vilket innebär en anslagsminskning med
30 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skolöverstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 645 000
kronor.
Allmänna läroverken m. m.
165:o) Allmänna läroverken: Ersättning för djäknepenningar
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 176, s. 280), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Allmänna läroverken: Ersättning
för djäknepenningar m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa
ett anslag av 8 500 kronor.
166:o) Direktionen över Stockholms stads undervisningsverk:
Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 178, s. 281),
vilket innebär en anslagshöjning med 9 100 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) fastställa följande avlöningsstat för direktionen över
Stockholms stads undervisningsverk, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1953/54:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t.......... 8 500
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 17 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis . . ................ 9 300
Summa kronor 34 800
76
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Särskilda uppbördsmedel:
1. Rån temedel från Allmänna undervisningsver -
kens fond ................................. 6 700
2. Hyra ..................................... 600
Summa kronor 7 300
Nettoutgift kronor 27 500
b) till Direktionen över Stockholms stads undervisningsverk:
Avlöningar för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 27 500 kronor.
167:o) Direktionen över Stockholms stads undervisningsverk:
Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 179, s. 282),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Direktionen över Stockholms stads
undervisningsverk: Omkostnader för budgetåret 1953/54
anvisa ett förslagsanslag av 9 000 kronor.
168:o) Vissa reparationsarbeten å gamla läroverkshuset i Strängnäs.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 180, s. 282 och 283)
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vissa reparationsarbeten å gamla
läroverkshuset i Strängnäs för budgetåret 1953/54 anvisa
ett reservationsanslag av 50 000 kronor.
169:o) Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor.
Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala realskolor. Kommunala
läroverk: Bidrag till praktiska kommunala realskolor. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 182, s. 284—286), vilket innebär anslagshöjningar
med respektive 3 300 000 kronor, 1 900 000 kronor och
2 900 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1953/54 anvisa
a) till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala
flickskolor ett förslagsanslag av 14 000 000 kronor;
b) till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala
realskolor ett förslagsanslag av 6 150 000 kronor;
c) till Kommunala läroverk: Bidrag till praktiska kommunala
realskolor ett förslagsanslag av 8 900 000 kronor.
170:o) Kommunala läroverk: Bidrag till hälsovården vid vissa
högre kommunala skolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
183, s. 286 och 287), vilket innebär en anslagshöjning med 34 000 kronor,
hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 8.
77
att riksdagen må till Kommunala läroverk: Bidrag till
hälsovården vid vissa högre kommunala skolor för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 115 000 kronor.
171 :o) Privatläroverk: Bidrag till vissa privatläroverk. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 184, s. 287—290), vilket innebär en anslagshöjning
med 955 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till vissa
''privatläroverk för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 5 740 000 kronor.
172:o) Privatläroverk: Bidrag till Franska skolan i Stockholm.
Kungl. Maj:t har (punkt 185, s. 290) föreslagit riksdagen att till detta
ändamål för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 68 400 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 8 900 kronor, motsvarande
det belopp varmed anslaget innevarande budgetår må överskridas
enligt av Kungl. Maj:t genom beslut den 6 juni 1952 lämnat medgivande
i anslutning till höjningen av det rörliga tillägget för statstjänstemän.
Skolöverstyrelsen, som vitsordat att Franska skolan hade en betydelsefull
uppgift att fylla, har framställt förslag om att skolan i statsbidragshänseende
skulle överföras till det under nästföregående punkt upptagna
anslaget Privatläroverk: Bidrag till vissa privatläroverk.
Departementschefen har förklarat sig icke kunna biträda detta förslag.
Utskottet, som delar den uppfattning rörande Franska skolans uppgift,
varåt skolöverstyrelsen givit uttryck, har emellertid i nuvarande läge ansett
sig böra tillstyrka, att förevarande anslag för nästa budgetår uppföres
med av Kungl. Maj:t föreslaget belopp.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till Franska
skolan i Stockholm för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag
av 68 400 kronor.
173:o) Privatläroverk: Bidrag till vissa internatläroverk. Kungl.
Maj:t har (punkt 186, s. 290—294) föreslagit riksdagen att till detta ändamål
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 86 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Fritjof Thun
m. fl. (I: 135) och den andra inom andra kammaren av herr Andersson i
Dunker m. fl. (II: 153), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta, att
78
Statsutskottets utlåtande nr 8.
det av Kungl. Maj:t föreslagna bidraget till vissa intematläroverk för budgetåret
1953/54 må omfatta även Sigtunaskolan och Solbacka läroverk
samt höjas med 184 000 kronor till 270 000 kronor.
Av statsrådsprotokollet inhämtas i huvudsak följande.
Skolöverstyrelsen har föreslagit anvisande av ett nytt anslag av 400 000
kronor, avsett till bidrag till fyra intematläroverk, nämligen Sigtunaskolan,
Solbacka läroverk, Restenässkolan och Viggbyholmsskolan, beträffande
sistnämnda skola dock endast för det fyraåriga gymnasiet. Överstyrelsen
har ansett det ändamålsenligt, att de särskilda bidragsbeloppen icke nu
fixeras utan att i stället anslaget framdeles fördelas av överstyrelsen efter
granskning av skolornas ekonomiska ställning.
Statskontoret har ansett sig icke kunna förorda bifall till skolöverstyrelsens
förslag.
Departementschefeti har tillstyrkt statsbidrag till Restenässkolan och
Viggbyholmsskolans fyraåriga gymnasium samt därvid anfört bland annat
följande.
I likhet med skolöverstyrelsen anser jag, att internatläroverken har en
viktig uppgift att fylla bland annat för barn från orter, som saknar högre
läroanstalter, för barn från hem med speciella familjeförhållanden och för
barn till utlandssvenskar. Beträffande samtliga fyra skolor, som här är i
fråga, har skolöverstyrelsen vitsordat, att resultatet av deras arbete, sådant
det visar sig i real- respektive studentexamen, varit gott. Den starka stegringen
i lönekostnaderna och omkostnaderna i övrigt har emellertid medfört
svåra ekonomiska påfrestningar för skolomas ekonomi. Att möta dessa
påfrestningar med höjningar av elevavgifterna torde i regel knappast låta
sig göra. Även i övrigt torde möjligheterna att öka skolornas inkomster
vara begränsade, om ock olika för de olika skolorna. I detta läge har jag
stannat för att föreslå statligt stöd till de två skolor, där detta synts mig
allra mest angeläget, nämligen Restenässkolan och Viggbyholmsskolans
fyraåriga gymnasium.
Beträffande bidragssystemets utformning har departementschefen föreslagit
ett statsbidrag av 1 krona 50 öre per elev och läsdag. För sammanlagt
något mer än 200 elever i Restenässkolan och Viggbyholmsskolans
fyraåriga gymnasium har departementschefen beräknat det erforderliga
anslagsbeloppet till i runt tal 86 000 kronor.
I motionerna 1:135 och 11:153 har i anslutning till skolöverstyrelsens
ovannämnda framställning föreslagits statsbidrag även till Sigtunaskolan
och Solbacka läroverk enligt de av departementschefen för Restenässkolan
och Viggbyholmsskolans fyraåriga gymnasium förordade grunderna. Motionärerna
ha för dessa två skolor räknat med sammanlagt 500 elever och i
genomsnitt 245 läsdagar.
Beträffande innehållet i övrigt i motionerna torde få hänvisas till motionen
II: 153.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
79
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och
har icke funnit något att erinra mot att statsbidrag må enligt de av departementschefen
förordade grunderna för nästa budgetår utgå till Restenässkolan
och Viggbyholmsskolans fyraåriga gymnasium. Utskottet har däremot
icke funnit sig böra biträda det i motionerna I: 135 och II: 153 framställda
yrkandet.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 135 och II: 153, till Privatläroverk:
Bidrag till vissa internatläroverk för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 86 000 kronor.
174:o) Privatläroverk: Ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj ris förslag
(punkt 187, s. 294), vilket innebär en anslagshöjning med 2 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Privatläroverk: Ersättning åt vissa
lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 18 500
kronor.
175:o) Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Avlö
ningar.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 188, s. 294—297), vilket
innebär en anslagshöjning med 35 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Majri, att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1953/54, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för statens skolköksseminarium
och hushållsskola, som föranledes av vad departementschefen
anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för statens skolköksseminarium
och hushållsskola, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1953/54:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 89 000
2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t........ 700
3. Avlöningar till övrig ickc-ordinarie personal,
förslagsvis ............................... 87 300
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 68 000
Summa kronor 245 000
80
Statsutskottets utlåtande nr 8.
c) till Statens skolköksseminarium och hushållsskola:
Avlöningar för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 245 000 kronor.
176:o) Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Omkostnader.
Kungl. Maj:t har (punkt 189, s. 297) föreslagit riksdagen att till
detta ändamål för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 30 000
kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av fröken Liljedahl m. fl. väckt motion (II: 297), vari hemställts,
såvitt här är i fråga, att riksdagen måtte bevilja statens skolköksseminarium
och hushållsskola ett anslag av 500 kronor till rese- och traktamentsersättningar
för beredande av möjlighet för rektor eller dennes ombud att
studera skoldistriktens försöksverksamhet.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 3 000 kronor, avseende
ökning av delposten till övriga expenser.
I motionen 11:297 har — efter erinran om att 1952 års riksdag, med
hänsyn till angelägenheten av en intim kontakt och ett nära samarbete
mellan folk- och småskoleseminarierna och den pågående försöksverksamheten
med enhetsskola, anvisat särskilda medel till nämnda seminarier för
rese- och traktamentsersättningar åt rektorer eller deras ombud vid studieresor
till folkskolor — anförts i huvudsak följande.
De rektorer och lärare, som tjänstgöra vid de olika fackseminarierna för
utbildning av lärare i kvinnlig slöjd och hushållsgöromål, ha inte erhållit
samma möjlighet att studera skoldistriktens försöksverksamhet. Med hänsyn
till den åsyftade utvecklingen i den framtida enhetsskolan med specialutbildade
lärare i största möjliga utsträckning kunna vi inte finna annat
än att rektorer och lärare vid fackseminarierna ha samma behov av närmare
kontakt med skoldistriktens försöksverksamhet. Vi vilja i detta sammanhang
också hänvisa till 1946 års skolkommissions uttalanden i betänkandet
med förslag till riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling,
där kommissionen starkt understryker vikten av bästa möjliga planering
och inriktning av undervisningen i praktiska och estetiska ämnen.
Utskottet, som tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag,
har icke funnit sig böra biträda det i motionen II: 297 framställda yrkandet,
i vad det avser förevarande anslag.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionen II: 297 — såvitt här är i fråga
— till Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 30 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
81
177:o) Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala. Kungl.
Maj:t har (punkt 190, s. 298 och 299) föreslagit riksdagen att till detta
ändamål för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 535 000
kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft den under nästföregående
punkt omnämnda, av fröken Liljedahl m. fl. väckta motionen
II: 297, vari hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen måtte bevilja
fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala ett anslag av 500 kronor till reseoch
traktamentsersättningar för beredande av möjlighet för rektor eller
dennes ombud att studera skoldistriktens försöksverksamhet.
Kungl. Maj:ts förslag, som innebär en anslagshöjning med 75 000 kronor,
avser, förutom ökad medelsanvisning till följd av vissa automatiska utgiftsstegringar,
en ökning med 25 000 kronor av det belopp om 50 000 kronor,
vilket för närvarande utgår som bidrag till driftkostnaderna vid skolan.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och avstyrker,
med hänvisning till sitt ställningstagande under nästföregående punkt,
bifall till motionen II: 297, i vad den avser förevarande anslag.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionen II: 297 — såvitt här är i fråga
— till Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 535 000
kronor.
178:o) Understöd till vissa handarbets- och skolköksseminarier.
Kungl. Maj:t har (punkt 191, s. 299—302) föreslagit riksdagen att till detta
ändamål för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 200 000
kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft den under punkten
176:o) omnämnda, av fröken Liljedahl m. fl. väckta motionen II: 297,
vari hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen måtte bevilja var och
en av de utbildningsanstalter, som åtnjuta understöd ur förevarande anslag,
ett anslag av 500 kronor till rese- och traktamentsersättningar för beredande
av möjlighet för rektor eller dennes ombud att studera skoldistriktens
försöksverksamhet.
Kungl. Maj:ts förslag, som innebär en anslagshöjning med 35 000 kronor,
avser — förutom ökad medelsanvisning till täckande av vissa automatiska
kostnadsstegringar — inräknande i bidragsunderlaget för här avsett seminarium
av kostnader för arvoden åt handledare vid övningsundervisning
ävensom statsbidrag från och med nästa budgetår jämväl till en planerad
6 — Bihang till riksdagens protokoll 1053. 6 saml. Nr 8.
82
Statsutskottets utlåtande nr 8.
utbildningslinje i kvinnlig slöjd (handarbetslinje) vid Västerbottens läns
landstings nuvarande skolköksseminarium i Umeå. Nämnda utbildningslinjes
lärarinnekurs beräknas såsom vid andra handarbetsseminarier bli
tvåårig.
Utskottet — som förutsätter att, i likhet med vad som gäller beträffande
övriga till bidrag ur förevarande anslag berättigade handarbetsseminarier,
statsbidrag må utgå till årlig intagning på den nya handarbetslinjen vid
seminariet i Umeå — tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.
Då utskottet, med hänvisning till sitt ställningstagande under punkten
176:o), avstyrker bifall till motionen II: 297, i vad den avser förevarande
anslag, får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionen II: 297 — såvitt här är i fråga
— till Understöd till vissa handarbets- och skolköksseminarier
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
200 000 kronor.
179:o) Läroboksnämnden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 192, s. 302), vilket innebär en anslagshöjning med 7 600 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Läroboksnämnden för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 45 600 kronor.
180:o) Centralnämnden för skolungdomsutbytet med utlandet. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 193, s. 302 och 303), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Centralnämnden för skolungdomsutbytet
med utlandet för budgetåret 1953/54 anvisa ett
förslagsanslag av 15 000 kronor.
181:o) Intagningsnämnder vid vissa allmänna läroverk m. fl. läroanstalter.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 194, s. 303 och
304), vilket innebär en anslagshöjning med 3 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Intagningsnämnder vid vissa allmänna
läroverk m. fl. läroanstalter för budgetåret 1953/54
anvisa ett förslagsanslag av 10 000 kronor.
182:o) Kurser för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter.
Kungl. Maj:t har (punkt 195, s. 304—306) föreslagit riksdagen
att till detta ändamål för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 45 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
83
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Lindblom (I: 136)
och den andra inom andra kammaren av herr Hammar (II: 148), i vilka
hemställts, att riksdagen måtte till Kurser för lärare vid de allmänna läroverken
m. fl. läroanstalter för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 65 000 kronor.
Anslaget är nu uppfört med 25 000 kronor.
Under åberopande av att under de senaste budgetåren beviljade anslag
medgivit endast ett fåtal kurser samt med hänvisning till det stora behovet
av kurser av olika slag, har skolöverstyrelsen i sina anslagsäskanden för
nästa budgetår hemställt om en anslagshöjning med 150 000 kronor. Därjämte
har överstyrelsen upprepat ett tidigare framfört förslag, att kursdeltagarna
skola erhålla rese- och traktamentsersättning enligt allmänna resereglementet
i stället för enligt nuvarande bestämmelser, vilka innebära
traktamente med högst tolv kronor om dagen samt resebidrag högst motsvarande
kostnaderna enligt klass III i allmänna resereglementet, allt för
sådan kursdeltagare, som ej är bosatt å kursorten. Slutligen har skolöverstyrelsen
i förevarande sammanhang hemställt om ett särskilt anslag av
44 000 kronor till fortbildningskurser för lärarinnor på det husliga området.
Departementschefen har ansett sig icke böra tillstyrka överstyrelsens
förslag om ett särskilt anslag till fortbildningskurser för lärarinnor på det
husliga området. I den mån dylika kurser böra anordnas, torde kostnaderna
få belasta förevarande anslag eller anslaget till Fortbildningskurser
för lärare vid egentliga folkskolor och småskolor eller, vid kurs för lärare
från olika skolformer, få delas mellan de båda anslagen. Under åberopande
av de betydande ekonomiska konsekvenser, som ett bifall till förslaget om
tillämpning av allmänna resereglementet skulle medföra, har departements^
chefen vidare avstyrkt skolöverstyrelsens förslag om ändring av nuvarande
bestämmelser rörande resekostnads- och traktamentsersättning åt kursdeltagare.
Departementschefen har i övrigt förklarat sig i likhet med skolöverstyrelsen
anse, att det föreligger ett stort behov av lärarkurser av olika
slag, och har därför förordat en höjning av anslaget med 20 000 kronor.
Till stöd för det i motionerna 1:136 och 11:148 framställda yrkandet
har anförts, att det av Kungl. Maj:t föreslagna anslagsbeloppet, med utgångspunkt
i de för innevarande budgetår tillämpade beräkningsgrunderna,
endast skulle räcka till fyra kurser. Därav torde två bli utbildningskurser
i ämnesområden, där annan utbildningsväg för närvarande saknas, närmast
manlig slöjd samt röst- och talvård. Antalet fortbildningskurser skulle
alltså bli endast två. Därigenom skulle, framhålla motionärerna, en huvuduppgift
för skolöverstyrelsens ämneskonsulenter — att i sina ämnen anordna
auskultationsdagar och leda kurser för lärare — iivcn för det kom
-
84
Statsutskottets utlåtande nr 8.
mande budgetåret reduceras till en sådan blygsam omfattning, att ämneskonsulenternas
insats i detta avseende icke motsvarade avsikten med deras
verksamhet.
Utskottet. Kungl. Maj:t har föreslagit en höjning av förevarande anslag
från 25 000 kronor till 45 000 kronor. Utskottet, som vill framhålla angelägenheten
av att det ökade behovet av lärarkurser av olika slag tillgodoses
så långt omständigheterna medgiva, är i nuvarande läge icke berett att såsom
i motionerna I: 136 och II: 148 påyrkats tillstyrka en uppräkning av
ifrågavarande anslag utöver vad Kungl. Maj:t sålunda förordat. Utskottet
biträder alltså Kungl. Maj:ts förslag och avstyrker bifall till motionerna.
Utskottet hemställer förty,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 136 och II: 148, till Kurser
för lärare vid de allmänna läroverken m.fl. läroanstalter
för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 45 000 kronor.
183:o) Fortbildningskurser i hygien för lärare, skolläkare och
skolsköterskor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 196, s. 306
—308), vilket innebär en anslagshöjning med 17 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Fortbildningskurser i hygien för
lärare, skolläkare och skolsköterskor för budgetåret 1953/54
anvisa ett reservationsanslag av 52 000 kronor.
184:o) Utbildningskurser i kvinnlig slöjd för lärare. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 197, s. 308 och 309) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Utbildningskurser i kvinnlig slöjd
för lärare för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 67 000 kronor.
185:o) Språkassistentverksamhet vid högre läroanstalter. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 198, s. 309 och 310), vilket innebär
en anslagshöjning med 6 800 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Språkassistentverksamhet vid högre
läroanstalter för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 80 800 kronor.
186:o) Resestipendier åt lärare vid de allmänna läroverken m. fl.
läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 199, s. 311),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 8.
85
att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid de allmänna
läroverken m. jl. läroanstalter för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 65 000 kronor.
187:o) Vissa åtgärder för avhjälpande av lärarbristen vid högre
skolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 200, s. 311—313),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vissa åtgärder för avhjälpande av
lärarbristen vid högre skolor för budgetåret 1953/54 anvisa
ett reservationsanslag av 750 000 kronor.
188:o) Psykologisk-pedagogiska institutet: Avlöningar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 201, s. 314 och 315), vilket innebär en
anslagshöjning med 20 200 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för psykologiskpedagogiska
institutet, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1953/54:
Avlöningsstat.
1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t........................... 1 700
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 38 500
3. Rörligt tillägg, förslagsvis . ................. 20 800
Summa kronor 61 000
b) till Psykologisk-pedagogiska institutet: Avlöningar för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 61 000
kronor.
189:o) Psykologisk-pedagogiska institutet: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 202, s. 315 och 316), vilket innebär
en anslagshöjning med 6 200 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Psykologisk-pedagogislca institutet:
Omkostnader för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 17 200 kronor.
190:o) Psykologisk-pedagogiska institutet: Bokinköp och bokbindning
vid pedagogiska biblioteket. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 203, s. 316), vilket innebär en anslagshöjning med 1 500 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Psykologisk-pedagogiska institutet:
Bokinköp och bokbindning vid pedagogiska biblioteket
för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av
17 500 kronor.
86
Statsutskottets utlåtande nr 8.
191 :o) Psykologisk-pedagogiska institutet: Undersökningar och
kurser. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 204, s. 317 och 318),
vilket innebär en anslagshöjning med 40 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Psykologisk-pedagogiska institutet:
Undersökningar och kurser för budgetåret 1953/54 anvisa
ett reservationsanslag av 140 000 kronor.
192:o) Vissa kostnader för student- och realexamina. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 205, s. 318 och 319), vilket innebär en
anslagshöjning med 87 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vissa kostnader för student- och
realexamina för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 687 000 kronor.
193:o) Studiebidrag och stipendier åt lärjungar vid allmänna
läroverk m. fl. läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 206, s. 319—321), vilket innebär anvisande av 4 200 000 kronor
mer än vad som för innevarande budgetår anvisats till Stipendier åt lärjungar
vid högre läroanstalter, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Studiebidrag och stipendier åt lärjungar
vid allmänna läroverk m. fl. läroanstalter för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 18 000 000
kronor.
194:o) Stipendier för studier genom korrespondens och vid enskilda
realskolor med kombinerad undervisning. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 207, s. 321—323), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) medgiva, att för budgetåret 1953/54 må till stipendier,
som under denna punkt avses, utdelas högst 90 000
kronor;
b) till Stipendier för studier genom korrespondens och
vid enskilda realskolor med kombinerad undervisning för
budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 50 000
kronor.
195:o) Bidrag till inrättande av skolhem för lärjungar vid högre
läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 208, s. 323),
vilket innebär en anslagshöjning med 500 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till inrättande av skolhem
för lärjungar vid högre läroanstalter för budgetåret 1953/54
anvisa ett reservationsanslag av 800 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
87
196:o) Bidrag till avlönande av föreståndare vid skolhem för lärjungar
vid högre läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 209, s. 323 och 324), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till avlönande av föreståndare
vid skolhem för lärjungar vid högre läroanstalter för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 70 000
kronor.
Folkundervisningen.
Anstalter för lärarutbildning m. m.
197:o) Folkskoleseminariema: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 210, s. 325—338) föreslagit riksdagen att dels medgiva att högst
fyra ordinarie lektorstjänster vid folkskoleseminariema må tills vidare från
och med budgetåret 1953/54 i enlighet med vad departementschefen förordat
utbytas mot extra ordinarie tjänster, dels bemyndiga Kungl. Maj:t
att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1953/54, vidtaga
av departementschefen angiven ändring i personalförteckningen för folkskoleseminarierna,
dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat
för folkskoleseminariema, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1953/54, dels ock till Folkskoleseminariema: Avlöningar för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 15 600 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Bergh m. fl.
(I: 237) och den andra inom andra kammaren av herrar Kyling och Nilsson
i Svalöv (II: 138), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen
måtte besluta att tills vidare bibehålla elevantalet i folkskoleseminariema
per avdelning vid 32 på studentlinjen och 30 på den 4-åriga linjen.
Seminarieorganisationen. Folkskoleseminarieorganisationen
omfattar för närvarande 19 seminarier, av vilka 9 äro provisoriska. Hösten
1952 ha i seminariernas första klass intagits 50 klassavdelningar, varav 26
på den 4-åriga linjen med högst 30 elever per avdelning och 24 på studentlinjen
med högst 32 elever per avdelning; sammanlagt ha alltså kunnat intagas
högst 1 548 elever.
Av skolöverstyrelsens förslag inhämtas i huvudsak följande.
Överstyrelsen föreslår, att år 1953 vid folkskoleseminariema intages på
den 4-åriga linjen 26 avdelningar med högst 26 elever per avdelning och
på studentlinjen 24 avdelningar med högst 30 elever per avdelning. Förslaget
innebär en intagning av sammanlagt högst 1 396 elever. Överstyrel
-
88
Statsutskottets utlåtande nr 8.
sen har beräknat folkskolans lärarbehov och därav följande examinationsbehov
med hänsyn till anvisningarna i såväl kungörelsen 1950: 137 som
kungörelsen 1947:234 angående lärjungarnas fördelning på läraravdelningar
vid folk- och småskolor in. m. Vid beräkningarna har hänsyn också
tagits till de nya pensioneringsperiodernas inverkan. Alternativa beräkningar
har gjorts med utgångspunkt i att drygt 44 procent av lärarna
önskar uppskjuta pensioneringen och att uppskjutna pensioneringar antingen
fördelas lika på de båda ifrågakommande åren eller uppskjutes så
länge som möjligt. Resultatet av de beräkningar, som förutsätter fortsatt
tillämpning av den nu gällande kungörelsen 1950: 137, framgår av följande
tabell (a = uppskjutna pensioneringen fördelas lika på de båda ifrågakommande
åren; b = uppskjutna pensioneringar äger rum så sent som möjligt).
Läsår |
Examinationsbehov |
Examination |
Överskott respektive |
Summa överskott |
||||
a) |
b) |
a) |
b) |
a) |
b) |
|||
1951/52 .... |
— 260 |
|||||||
52/53 .... |
1296 |
1296 |
1 500 |
+ 204 |
+ 204 |
- 56 |
— 56 |
|
53/54 .... |
1 402 |
1335 |
1480 |
+ 78 |
+ 145 |
+ 22 |
+ 89 |
|
54/55 .... |
1415 |
1419 |
1520 |
+ 105 |
+ 101 |
+ 127 |
+ 190 |
|
55/56 .... |
1 243 |
1231 |
1520 |
+ 277 |
+ 289 |
+ 404 |
+ 479 |
|
56/57 .... |
1030 |
1023 |
||||||
67/58 .... |
734 |
730 |
||||||
58/59 .... |
488 |
481 |
examinationen minskas |
|||||
59/60 .... |
283 |
281 |
||||||
60/61 .... |
317 |
315 |
||||||
61/62 .... |
225 |
221 |
(Motsvarande beräkningar vid förutsatt tillämpning av kungörelsen
1947: 234 från och med nästa läsår framgå av tabell lås. 326 i åttonde
huvudtiteln.)
Överstyrelsen framhåller den osäkerhet, som måste vidlåda alla beräkningar
rörande det framtida lärarbehovet. Bland annat måste hänsyn nu
tagas till den stora lärarbristen vid högre skolor och de i anledning därav
beslutade krisåtgärderna. Sammanlagt omkring 2 500 folkskollärare beräknas
sålunda under perioden 1953/54—1956/57 successivt behöva anlitas
för tjänstgöring i högre skolor. Att öka examinationen vid folkskoleseminarierna
för att tillgodose detta behov vid läroverken torde möta svårigheter.
Däremot kan samtidigt ett avsevärt överskott av småskollärarinnor
påräknas, som kan tagas i anspråk för att ersätta folkskollärare, som går till
högre skolor.
224 folkskollärare utan akademisk examen hade under höstterminen 1951
full tjänstgöring vid högre skolor. Hur många som kommer att i fortsättningen
ställa sig till förfogande för sådan tjänstgöring eller som önskar
undergå särskild utbildning härför, är det icke möjligt att beräkna. Skall de
högre skolorna kunna påräkna erforderligt antal, torde det bli nödvändigt
att vidtaga vissa organisatoriska åtgärder. Överstyrelsen uppehåller sig
närmare vid detta problem vid behandlingen av småskoleseminariernas avlöningsanslag.
De elever, som intages på studentlinje 1953, utexamineras 1955 och blir
sålunda tillgängliga för tjänstgöring läsåret 1955/56. På nämnda linje
Statsutskottets utlåtande nr 8.
89
kunna normalt 23 avdelningar intagas, varjämte ett par extra avdelningar
skulle kunna intagas 1953. Överstyrelsen beräknar intagningen till 24 avdelningar
liksom år 1952. Samtidigt med dessa avdelningar utexamineras
1955 på 4-årig linje (27 X 30 =) 810 elever. Om 1953 på studentlinjen
liksom 1952 intages 32 elever per avdelning, blir examinationen 1955
(24 X 32 =) 708 eller sammanlagt på båda linjerna (810 -f- 708 =) 1 578
av vilka omkring 1 550 torde kunna beräknas bli tillgängliga för tjänstgöring.
Emellertid medför ett så högt elevantal som 32 per avdelning mycket
stora svårigheter ur pedagogisk synpunkt, och vissa seminarier kan
med hänsyn till lokalsvårigheter helt enkelt ej ta emot så stora avdelningar.
Överstyrelsen föreslår därför, att elevantalet per avdelning på studentlinjen
bestämmes till 30, då den sammanlagda examinationen 1955
blir (810 + 24 X 30 =) 1 530, av vilka något färre än 1 520, alltså obetydligt
lägre antal än år 1954, torde kunna beräknas bli tillgängliga för
tjänstgöring läsåret 1955/50.
De elever, som 1953 intages på 4-årig linje, utexamineras 1957 och blir
disponibla för tjänstgöring läsåret 1957/58. Den nuvarande seminarieorganisationen
medger en normal intagning av 20 avdelningar på 4-årig
linje. Av tabellen framgår emellertid, att examinationsbehovet för läsåret
1957/58 beräknas till endast omkring 730 eller 740. Även om dessa beräkningar
skulle komma att visa sig för låga och även om lärarbristen vid
högre skolor fortfarande skulle kräva ett betydande tillskott av folkskollärare,
torde en examination år 1957 av (20 X 30 =) 780 enbart på 4-åriga
linjen vara alltför hög. Överstyrelsen förordar en intagning av 20 elever per
avdelning, varvid examinationen 1957 på 4-åriga linjen blir (20 X 20 =)
070. Den totala examinationen 1957 regleras slutligt genom intagningen
på studentlinjen 1955, då också lärarbehovet läsåret 1957/58 torde kunna
överblickas säkrare än för närvarande.
Statskontoret anser sig mot bakgrunden av de stora automatiska utgiftsökningarna
på anslaget ej kunna förorda skolöverstyrelsens förslag till
minskning av elevantalet i intagningsavdelningama. Antalet elever i dessa
avdelningar bör enligt ämbetsverkets mening tills vidare fastställas till 30,
varigenom möjlighet skulle föreligga att minska antalet intagningsavdelningar.
Departementschefen har tillstyrkt överstyrelsens förslag beträffande elevintagningens
omfattning och har i detta hänseende anfört i huvudsak följande.
Med den av överstyrelsen föreslagna intagningen på studentlinjen hösten
1953 skulle sammanlagt ungefär 1 520 nyutexaminerade folkskollärare bli
disponibla för tjänstgöring från och med läsåret 1955/50. Av (iverstyrelsens
i tabellform uppställda beräkningar framgår, att ett tillskott av sådan
storlek skulle vid en fortsatt tillämpning av kungörelsen 1950: 137 medföra
ett överskott av mellan 400 och 500 folkskollärare sistnämnda läsår. Vid
en återgång till tillämpning av kungörelsen 1947: 234 från och med läsåret
1953/54 skulle med nämnda tillskott folkskolans behov av folkskollärare
vara ungefärligen täckt läsåret 1955/50. Av tabellerna framgår vidare, att
examinationsbehovet starkt minskar från och med läsåret 1957/58. Den av
överstyrelsen föreslagna intagningen på den 4-åriga linjen hösten 1953
90
Statsutskottets utlåtande nr 8.
skulle sålunda, komma att så när som på ett hundratal lärare tillgodose det
för folkskolans del beräknade totala examinationsbehovet vårterminen
1957.
De nu berörda beräkningarna avser emellertid endast folkskolans behov
av folkskollärare. Vid bedömande av frågan om elevintagningen vid folkskoleseminarierna
måste också de högre skolornas behov av lärare komma
i blickpunkten. Vid statsmakternas beslut våren 1952 angående åtgärder
till avhjälpande av lärarbristen vid de högre skolorna har sålunda förutsatts,
att — utöver disponibla filosofie magistrar — 2 500 nya lärare skulle
tillföras de högre skolorna under perioden 1951/56. Av de sistnämnda
skulle omkring 1 000 utgöras av tillfälliga hjälpkrafter utan formell kompetens,
i första hand folkskollärare utan tilläggsutbildning. Återstående
1 500 skulle erhållas genom en snabbutbildning av lärare, huvudsakligen
folkskollärare, vilka efter begränsad akademisk utbildning skulle tillföras
de högre skolorna till ett antal av omkring 400 årligen under läsåren
1953/57.
I kalkylen för avhjälpande av lärarbristen vid de högre skolorna ingår
alltså, att ett avsevärt antal folkskollärare under de närmaste åren tages
i anspråk för tjänstgöring vid högre skolor. Med hänsyn härtill kan det
synas oundgängligt att maximalt utnyttja folkskoleseminariernas utbildnings-
och examinationskapacitet. Skolöverstyrelsen har emellertid för sin
del föreslagit, att vissa organisatoriska åtgärder vidtages för att de högre
skolorna skall kunna påräkna erforderligt antal folkskollärare. Överstyrelsen
syftar härvid på ett av överstyrelsen i samband med frågan om elevintagningen
vid småskoleseminarierna framlagt förslag att under de närmaste
åtta åren successivt låta småskollärare övertaga undervisningen i
tredje klassen i skolor av A-form. Genom en sådan åtgärd skulle det bli
möjligt att frigöra upp till sammanlagt ungefär 2 100 folkskollärare för
tjänstgöring i högre skolor. Jag återkommer närmare till detta förslag i
det följande vid behandlingen av småskoleseminarieorganisationen i samband
med min anmälan av anslaget till avlöningar vid småskoleseminarierna.
Jag vill emellertid redan nu ange, att jag i princip ansluter mig till
överstyrelsens förslag i detta hänseende. Då de högre skolornas avsevärda
behov av folkskollärare, både med och utan vidareutbildning, under de
närmaste åren skall tillgodoses, synes det nämligen nödvändigt att i en
organiserad och för skolväsendets ledning överskådlig form täcka den därigenom
väsentligt ökande bristen på folkskollärare inom folkskolan.
Den sålunda förordade åtgärden att i viss omfattning utvidga småskollärarnas
verksamhetsområde torde göra det möjligt att även med den av
skolöverstyrelsen föreslagna minskningen av elevintagningen vid folkskoleseminarierna
täcka den väntade bristen på folkskollärare för folkskoleväsendets
behov. I betraktande härav och då det ännu så länge torde vara
anledning att iakttaga en viss försiktighet vid bedömandet av frågan, huruvida
erforderligt antal folkskollärare programenligt skall kunna tillföras
de högre skolorna, anser jag mig kunna tillstyrka överstyrelsens förslag
beträffande elevintagningen vid folkskoleseminarierna hösten 1953. Detta
förslag innebär för övrigt en förhållandevis obetydlig begränsning av
maximum, såvitt gäller studentlinjen. I fråga om den 4-åriga linjen reglerar
intagningen hösten 1953 endast delvis den totala examinationen vårterminen
1957. Den slutliga regleringen av examinationen till läsåret 1957/58
sker först vid bestämmande av elevintagningen på studentlinjen hösten
Statsutskottets utlåtande nr 8.
91
1955, då såväl folkskolans som de högre skolornas behov av lärare torde
kunna överblickas bättre än nu. Den förbättring och effektivisering av
undervisningen, som en minskning av antalet elever per avdelning möjliggör,
är angelägen, särskilt beträffande den 4-åriga linjen. Jag erinrar om
att seminariestadgan som normaltal anger högst 24 elever per avdelning.
Med anledning av vad statskontoret anfört, vill jag också framhålla, att
en begränsning av antalet elever per avdelning är en väsentligt smidigare
anordning än en nedskärning av antalet avdelningar, därest det ett följande
år skulle visa sig behövligt att öka elevintagningen. I nuvarande
läge lärer icke kunna bortses från en sådan eventualitet.
I motionerna 1:237 och II: 138 har inledningsvis erinrats om att Kungl.
Maj:t under anslaget till avlöningar vid småskoleseminarierna — vartill
utskottet återkommer i det följande — bland annat begärt riksdagens bemyndigande
att från och med budgetåret 1953/54 tills vidare förordna om
småskollärares övertagande av undervisningen i tredje klassen i skolor
av A-form i enlighet med vad departementschefen därutinnan förordat.
Motionärerna, vilka framställt vissa yrkanden även med anledning av
Kungl. Maj:ts förslag beträffande anslaget till avlöningar vid småskoleseminariema,
ha till stöd för det ovan angivna yrkandet rörande elevantalet per
undervisningsavdelning i folkskoleseminarierna anfört i huvudsak följande.
Det framlagda förslaget om utvidgning av småskollärarnas tjänstgöringsområde
motiveras dels med att på detta sätt skulle man kunna fylla den
brist på folkskollärare som väntas uppstå på grund av att folkskollärare
i ökad omfattning tages i anspråk för tjänstgöring på realskolestadiet, dels
också med att anordningen skulle stå i överensstämmelse med de år 1950
beslutade riktlinjerna för skolväsendets utveckling.
Därest det förstnämnda skälet — täckande av befarad brist på folkskollärare
— av Kungl. Maj:t tillmätts avgörande betydelse, skulle den närmast
till hands liggande lösningen givetvis varit att öka examinationen av
folkskollärare. I stället föreslås en minskning genom att elevantalet per
avdelning föreslås sänkt från 32 till 30 på studentlinjen och från 30 till
26 på den 4-åriga linjen. Detta innebär, att 1955 och 1957 skulle 96 färre
utexamineras på studentlinjen och 1957 104 färre på den 4-åriga linjen.
Olägenheten av så pass stora avdelningar som på 32 elever har dock i
fråga om undervisningsövningarnas anordnande väsentligen eliminerats
genom att flera övningsskolavdelningar inrättats.
Av det anförda torde få anses framgå, att examinationen av folkskollärare
för närvarande ej bör minskas utan de närmaste åren i stället ökas,
dels för att fylla den brist som befaras uppkomma på grund av tjänstgöring
på realskolestadiet och dels för att möjliggöra en minskning av de
sedan några år för stora läraravdelningarna, samt att under avbidan på
utredning därom elevantalet per avdelning i folkskoleseminarierna även
nästa år bör bibehållas vid sitt nuvarande antal.
Kungl. M a j: t s förslag i övrigt under förevarande punkt
innebär utbyte tills vidare från och med nästa budgetår av fyra ordinarie
lektorstjänster vid folkskoleseminarierna mot extra ordinarie lektor stjänster
92
Statsutskottets utlåtande nr 8.
med lägre kompetenskrav enligt samma bestämmelser, som gälla beträffande
lektorstjänster vid allmänna läroverk enligt Kungl. Maj:ts medgivande
den 6 juni 1952 i anledning av 1952 års riksdags beslut om vissa
åtgärder för avhjälpande av lärarbristen vid de högre skolorna. Vidare föreslås
bland annat uppräkning av vissa arvoden, däribland handledararvodena
till folk- och småskollärare vid s. k. serieövningar, vid seminarieelevemas
studiebesök i andra skolor och vid ersättande av övningsskollärare,
samt inrättande av en extra ordinarie lektorstjänst och två extra ordinarie
övningsskollärartjänster vid seminariet för manliga elever i Stockholm och
förändring av en extra övningsskollärartjänst vid seminariet i Lund till
extra ordinarie ävensom anvisande av 100 000 kronor till förbättring och
effektivisering av undervisningen vid seminarierna i form av försök med
den metodiska handledningen, enhetsskolans arbetsmetoder och dylikt.
Den av Kungl. Maj:t äskade anslagshöjningen, som jämväl betingas av
vissa automatiska utgiftsstegringar, uppgår till sammanlagt 4 200 000
kronor.
Utskottet. Departementschefens förslag beträffande elevintagningen i
folkskoleseminariema hösten 1953 innebär i förhållande till elevintagningen
innevarande läsår oförändrat antal avdelningar — 24 på studentlinjen,
som är tvåårig, och 26 på den 4-åriga linjen — men minskning av elevantalet
per avdelning från 32 till 30 på studentlinjen och från 30 till 26 på
den 4-åriga linjen.
Såsom departementschefen anfört kan det mot bakgrunden av det beräknade
behovet av folkskollärare för tjänstgöring vid högre skolor synas
oundgängligt, att folkskoleseminariernas utbildnings- och examinationskapacitet
utnyttjas maximalt. En dylik tankegång har också kommit till
uttryck i motionerna I: 237 och II: 138. Departementschefen har emellertid
— i betraktande av den av skolöverstyrelsen förordade och av honom
i princip tillstyrkta anordningen att i viss omfattning utvidga småskollärarnas
verksamhetsområde till en del av folkskolestadiet samt då det ännu
torde vara anledning att iakttaga viss försiktighet vid bedömandet av
frågan, huruvida erforderligt antal folkskollärare programenligt skall kunna
tillföras de högre skolorna — ansett sig kunna föreslå den nyss angivna
minskningen av elevantalet per avdelning vid intagningen hösten 1953.
Utskottet får för egen del till en början understryka vad skolöverstyrelsen
framhållit om den osäkerhet, som måste vidlåda alla beräkningar
rörande det framtida liirarbehovet i folkskolan. Utskottet ställer sig särskilt
tveksamt i fråga om sannolikheten av den avsevärda minskning av
examinationsbehovet, som enligt den förut återgivna tabellen skulle komma
att inträda från och med läsåret 1957/58. Utskottet, som från skolöverstyrelsen
under hand inhämtat att till nästa år torde kunna framläggas
på mera ingående och lokala undersökningar grundade och därför säk
-
93
Statsutskottets utlåtande nr 8.
rare beräkningar om det framtida lärarbehovet inom folkskoleväsendet, förutsätter
att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet riktad på de olika faktorer,
som inverka på bedömandet av denna fråga, och att riksdagen sättes
i tillfälle att få del av utvecklingen på ifrågavarande område.
Utskottet kommer i det följande vid behandlingen av Kungl. Maj:ts förslag
beträffande anslaget till avlöningar vid småskoleseminariema att närmare
beröra den av departementschefen förordade utvidgningen av småskollärarnas
verksamhetsområde till att omfatta även klass 3 i A-skolor.
Utskottet vill dock redan här angiva, att utskottet i princip biträder vad
departementschefen därutinnan föreslagit i syfte att täcka den brist på folkskollärare,
som förväntas uppkomma inom folkskoleväsendet genom tillgodoseendet
i viss utsträckning av de högre skolornas lärarbehov med folkskollärare.
Utskottet får emellertid i detta sammanhang framhålla, att det
av vissa praktiska skäl synes kunna bli svårt att genomföra denna utvidgning
i sådan takt och omfattning, att den såsom skolöverstyrelsen
tänkt sig skulle vara helt effektuerad i och med läsåret 1960/61.
Det får å andra sidan beaktas, att en minskning ett år av elevantalet
per avdelning icke försvårar möjligheterna att snabbt anpassa folkskoleseminarieorganisationen
efter växlande förhållanden. Genom den kortare
utbildningen på studentlinjen är det möjligt att med intagningen på denna
linje vid ett senare tillfälle slutligt reglera examinationskapaciteten till ett
kommande år. Med en intagning av exempelvis (24 X 32 =) 768 elever
på studentlinjen hösten 1955 jämte den av departementschefen för hösten
1953 föreslagna intagningen av (26 X 26 —) 676 elever på den 4-åriga
linjen skulle det sålunda vara möjligt att till tjänstgöring läsåret 1957/58
utexaminera sammanlagt omkring 1 420 folkskollärare, vilket med i det närmaste
700 överstiger det i den förut återgivna tabellen för sistnämnda
läsår beräknade totala examinationsbehovet för folkskolans del.
Med hänsyn härtill och till de av departementschefen i övrigt anförda
skälen har utskottet i nuvarande läge i avvaktan på de säkrare beräkningar
i fråga om examinationsbehovet, som torde komma att föreläggas nästa års
riksdag, icke velat motsätta sig, att elevintagningen vid folkskoleseminariema
hösten 1953 får den omfattning, som departementschefen förordat.
Härav följer att enligt utskottets mening motionerna I: 237 och II: 138,
i vad de avse förevarande anslag, icke torde böra till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
Kungl. Maj:ts förslag i övrigt under denna punkt har icke givit utskottet
anledning till erinran eller särskilt uttalande.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att riksdagen må
a) medgiva, att högst fyra ordinarie lektorstjänster vid
folkskoleseminarierna må tills vidare frän och med bud
-
94
Statsutskottets utlåtande nr 8.
getåret 1953/54 i enlighet med vad departementschefen
förordat utbytas mot extra ordinarie tjänster;
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1953/54, vidtaga den ändring
i personalförteckningen för folkskoleseminarierna, som
föranledes av vad departementschefen förordat;
c) godkänna följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1953/54:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...............................
2. Arvoden och särskilda ersättningar bestämda
av Kungl. Maj:t:
a) Arvoden åt seminarieläkare m. m.
förslagsvis ................... 84 800
b) Arvoden åt seminariebibliote
karier
....................... 39 600
c) Arvoden åt sekreterare m. m. . . 24 700
d) Särskilda arvoden vid seminarier
med lärarkurs, förslagsvis .... 49 100
e) Tilläggsarvoden åt lärare vid
kurser för utbildande av kyrkomusiker,
förslagsvis ........... 49 000
f) Arvoden vid kurser för utbildande
av hjälpklasslärare ........... 20 800
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal, förslagsvis ....................
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ...............
4 885 000
268 000
5111 000
5 336 000
Summa kronor 15 600 000
d) till Folkskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 15 600 000 kronor;
II. att motionerna I: 237 och II: 138, såvitt här är i
fråga, icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.
198:o) Folkskoleseminarierna: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 211, s. 338—341), vilket innebär en anslagshöjning
med 74 600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskoleseminarierna: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
1 323 200 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
95
199:o) Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 212, s. 341), vilket innebär en anslagshöjning
med 16 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskoleseminarierna: Materiel,
böcker m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 375 000 kronor.
200:o) Folkskoleseminarierna: Utrustning. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 213, s. 341), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskoleseminarierna: Utrustning
för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av
400 000 kronor.
201:o) Småskoleseminarierna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
214, s. 342—356) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t
att från och med budgetåret 1953/54 tills vidare förordna om småskollärares
övertagande av undervisningen i tredje klassen i skolor av A-form i enlighet
med vad departementschefen förordat, dels fastställa av departementschefen
angiven avlöningsstat för småskoleseminarierna, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1953/54, dels ock till Småskoleseminarierna:
Avlöningar för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
4 200 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de i det föregående
under punkten 197:o) omnämnda motionerna 1:237 och 11:138,
i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen måtte besluta dels
att avslå Kungl. Maj:ts förslag om. bemyndigande för Kungl.Maj:t att från
och med budgetåret 1953/54 tills vidare förordna om småskollärares övertagande
av undervisningen i tredje klassen i skolor av A-form i enlighet
med vad departementschefen förordat och i stället bemyndiga Kungl.
Maj:t att utvidga tillämpningsområdet för Kungl. Maj:ts beslut den 29
juni 1951 rörande småskollärares tjänstgöring på folkskolestadiet på sätt
i motionerna angivits, dels ock att bemyndiga Kungl. Maj:t att för undvikande
av ytterligare överskott av småskolkirare hösten 1953 minska antalet
intagningsavdelningar vid småskoleseminarierna utöver vad Kungl.
Maj:t föreslagit och företaga därav betingade förändringar i respektive
avlöningsstater.
Utvidgning av s måskoll ii rarnas tjänstgöringsområde.
Seminarieorganisationen. Småskoleseminarieorganisationen
omfattar för närvarande 10 seminarier, av vilka 3 iiro provisoriska.
Hösten 1952 ha i småskoleseminariernas första klass intagits 27
96
Statsutskottets utlåtande nr 8.
avdelningar, varav 1 på treårig linje, med högst 24 elever per avdelning;
sammanlagt ha alltså kurmat intagas högst 648 elever.
Av skolöverstyrelsens förslag inhämtas i huvudsak följande.
Överstyrelsen föreslår, att elevintagningen i småskoleseminariernas första
klass 1953 får samma, omfattning som 1952. Vidare framlägger överstyrelsen
i detta sammanhang förslag till viss utvidgning av småskollärarnas
verksamhetsområde, innebärande att småskollärare under en övergångsperiod
av åtta år med början nästa budgetår successivt övertager undervisningen
i klass 3 i skolor av A-form. Överstyrelsen har beräknat folkskolans
behov av småskollärare och därav följande examinationsbehov med hänsyn
till anvisningarna i såväl kungörelsen 1950: 137 som kungörelsen 1947:
234 angående lärjungarnas fördelning på läraravdelningar vid folk- och
småskolor m. m. Vid beräkningarna har hänsyn också tagits till de nya
pensioneringsperiodernas inverkan. Alternativa beräkningar har gjorts med
utgångspunkt i att 50 procent av lärarna önskar uppskjuta pensioneringen
och att uppskjutna pensioneringar antingen fördelas lika på de tre ifrågakommande
åren eller uppskjutes så länge som möjligt. Resultatet av de
beräkningar, som förutsätter fortsatt tillämpning av den nu gällande kungörelsen
1950: 137 framgår av följande tabell (a — uppskjutna pensioneringar
fördelas lika på de båda ifrågakommande åren; b = uppskjutna pensioneringar
äger rum så sent som möjligt).
Läsår |
Examinations- behov |
Examination |
Överskott respek-tive brist per år |
Summa eller |
överskott brist |
||||
a) |
b) |
a) |
b) |
a) |
b) |
||||
1951 52 . . . |
+ |
270 |
|||||||
52/53 . . . |
576 |
576 |
910 |
+ 334 |
+ |
334 |
+ 604 |
+ 604 |
|
53/54 . . . |
445 |
380 |
630 |
+ 185 |
+ |
250 |
+ 789 |
+ 854 |
|
54/55 . . . |
372 |
245 |
630 |
+ 258 |
+ |
385 |
+ 1 047 |
+ 1239 |
|
55/56 . . . |
383 |
385 |
630 |
+ 247 |
+ |
245 |
+ 1294 |
+ 1484 |
|
56/57 . . . |
335 |
328 |
|||||||
57/58 . . . |
329 |
325 |
|||||||
58/59 . . . |
183 |
187 |
examinationen minskas |
||||||
59/60 . . . |
262 |
268 |
|||||||
60/61 . . . |
326 |
321 |
|||||||
61/62 . . . |
379 |
369 |
(Motsvarande beräkningar vid förutsatt tillämpning av kungörelsen
1947: 234 från och med nästa läsår framgår av tabell 1 å s. 343 i åttonde
huvudtiteln.)
Småskolläraröverskottet höstterminen 1951 hade helt tagits i anspråk
för tjänstgöring på folkskolestadiet. Om beräkningarna av behovet av folkskollärare
för tjänstgöring i högre skolor kommer att visa sig hållbara,
skulle det nu beräknade överskottet av småskollärare läsåret 1955/56 icke
komma att bli för stort, givetvis under förutsättning att ett tillräckligt
stort antal folkskollärare övergår till högre skolor och ersättes med övertaliga
småskollärare. Eljest måste med nuvarande examination vid småskoleseminariema
ett icke obetydligt antal småskollärare ofrånkomligen bli
Statsutskottets utlåtande nr 8.
97
utan sysselsättning. Det kan då ifrågasättas, om icke statsmakterna genom
organisatoriska åtgärder måste leda utvecklingen i önskad riktning. I första
hand synes då ställning böra tagas till frågan om småskollärarnas övertagande
av undervisningen i folkskolans tredje klass.
Enligt 1950 års riksdags principbeslut om den nioåriga enhetsskolan är
denna avsedd att uppdelas i tre stadier, vart och ett i regel omfattande tre
år. Småskollärarnas verksamhetsområde skulle sålunda komma att omfatta
de tre första skolåren. Beslut föreligger dock ännu ej beträffande tidpunkten
för en sådan organisationsändring.
I propositionen 1950: 219 angående riktlinjer för lärarutbildningens ordnande
förordades i enlighet med förslag av skolkommissionen, att den egentliga
yrkesutbildningen för småskollärare skulle från tidpunkt, som senare
skulle bestämmas, tills vidare vara grundad på en ettårig allmänbildande
kurs, baserad på ett kunskapsmått i huvudsak motsvarande realexamen.
Riksdagen godtog vad i propositionen i detta avseende förordades. Tidpunkten
för denna förstärkning av småskollärarutbildningen har ej heller
fastställts.
I sina anslagsäskanden för budgetåret 1948/49 beträffande folk- och
småskoleseminarierna diskuterade överstyrelsen utförligt, hur småskollärarnas
övertagande av tredje klassen i skolor av A-form lämpligen skulle
kunna ske, och räknade därvid uttryckligen med övertagande av enbart av
nämnda klass 3 och alltså icke med något övertagande av klasserna 3—4
1 skolor av B-form. Överstyrelsen förutsatte därvid också en förstärkning
av småskollärarutbildningen före organisationsändringen och ansåg därför,
att denna icke skulle kunna börja genomföras förrän tidigast 1953. Vidare
borde ändringen ske successivt under en åttaårig övergångstid 1953—1960.
De av överstyrelsen år 1947 framlagda synpunkterna beträffande sättet
för småskollärarnas övertagande av tredje klassen i skolor av A-form torde
fortfarande i stort sett kunna utgöra utgångspunkten för den ifrågasatta
organisationsändringen. Med ledning av nu tillgängliga uppgifter uppskattar
överstyrelsen antalet avdelningar i nämnda klass 3 år 1960 till omkring
2 600, under förutsättning att småskollärare då helt övertagit undervisningen
i denna klass och att barnantalet per klassavdelning beräknas enligt
i kung. 1947:234 för småskolestadiet gällande anvisningar. Hjälpklasser
och andra specialklasser har icke medräknats. Enligt denna uppskattning
skulle sålunda för varje år under övergångsperioden 1953/60 omkring 325
småskollärare erfordras för ändamålet, medan samtidigt omkring 260 folkskollärare
skulle lämna tredje klassen. Det kan emellertid måhända komma
att visa sig önskvärt och möjligt att genomföra den ifrågasatta organisationsändringen
under en kortare övergångstid än åtta år.
Det kan synas, som om småskollärarnas ifrågasatta övertagande av
tredje klassen i skolor av A-form skulle föregripa enhetsskolans genomförande
beträffande lågstadiets organisation. Överstyrelsen vill emellertid
betona, att det här gäller cn åtgärd, som framför allt hänsynen till lärarbristen
vid högre skolor synes komma att nödvändiggöra. Även tidigare
har småskollärares tjänstgöring på folkskolestadiet i viss utsträckning reglerats.
För närvarande gäller enligt Kung], Maj:ts beslut den 29 juni 1951
beträffande redovisningsåren 1951/52—1953/54, att dä fråga är om vikariat
sförordnandc på folkskollärartjänst, till vilket vikarie med folkskol7
— Dihang till riksdagens ''protokoll 1053. 6 sand. Nr 3.
98
Statsutskottets utlåtande nr 8.
lärarexamen ej står till förfogande, såsom vikarie skall i första hand förordnas
härför villig examinerad småskollärare.
Det vore givetvis önskvärt, att småskollärarnas ifrågasatta övertagande
av klass 3 i skolor av A-form kunde genomföras först efter genomförd förstärkning
av småskollärarutbildningen. Beslut om tidpunkten för sådan
förstärkning föreligger emellertid ännu ej, och när en dylik förstärkning
börjat genomföras, tar det tämligen lång tid, innan sålunda utbildade småskollärare
kan tänkas bli placerade i klass 3. Däremot är det angeläget,
att redan examinerade småskollärare genom fortbildningskurser under sommarferierna
göres bättre skickade att handha undervisningen i tredje
klassen.
Överstyrelsen föreslår sålunda, att småskollärare under en övergångsperiod
av åtta år med början budgetåret 1953/54 successivt övertager undervisningen
i klass 3 i skolor av A-form. För budgetåret 1953/54 bör omkring
325 småskollärarinnor beräknas överta avdelningar i klass 3. Närmare
bestämmelser torde böra få utfärdas av Kungl. Maj:t efter förslag
av överstyrelsen. För ifrågakommande avdelningar av nämnda klass skall
antalet lärjungar vara detsamma som för avdelningar på småskolestadiet.
Överstyrelsen vill i detta sammanhang liksom föregående år framhålla,
att det synes angeläget, att den av riksdagen i princip beslutade förlängningen
av småskollärarutbildningen börjar genomföras snarast möjligt.
Den torde emellertid kunna påbörjas tidigast 1954, enär, såvitt överstyrelsen
har sig bekant, erforderliga tim- och kursplaner icke för närvarande
finnes utarbetade och knappast kan bli färdigställda till 1953.
Under förutsättning att överstyrelsens förslag beträffande småskollärarinnornas
övertagande av klass 3 i skolor av A-form bifalles, finner överstyrelsen
sig kunna föreslå en intagning 1953 av elever i småskoleseminariernas
första klass av samma omfattning som 1952. I annat fall skulle
intagning av sådan storleksordning kunna förordas, endast om folkskollärare
även oavsett den ifrågasatta organisationsändringen i tillräckligt
antal ställer sig till förfogande för tjänstgöring i högre skolor.
Departementschefen har anfört i huvudsak följande.
Jag har redan i det föregående vid behandlingen av folkskoleseminarieorganisationen
givit min principiella anslutning till skolöverstyrelsens förevarande
förslag om en utvidgning av småskollärarnas verksamhetsområde.
När de högre skolornas behov av lärare under de närmaste åren till väsentlig
del skall tillgodoses med folkskollärare, kommer en motsvarande brist
på folkskollärare att uppstå inom folkskoleväsendet. Denna brist bör naturligen
täckas med förefintligt och blivande överskott på småskollärare. Redan
nu täckes den förefintliga bristen på folkskollärare med småskollärare.
För närvarande gäller emellertid inga regler för småskollärares placering i
vissa klasser vid tjänstgöring på folkskolestadiet. Det nuvarande antalet
småskollärare med tjänstgöring på folkskolestadiet är emellertid förhållandevis
lågt. När under de närmaste åren väsentligt flera småskollärare än
nu måste disponeras för tjänstgöring, som eljest skulle ha bestritts av folkskollärare,
synes det nödvändigt att denna omdisposition sker i en organiserad
och för skolväsendets ledning överskådlig form. Det torde vidare
Statsutskottets utlåtande nr 8.
99
från både organisatoriska och pedagogiska synpunkter vara mest lämpligt,
att småskollärarna därvid utnyttjas på det åldersstadium, som direkt anknyter
till det nuvarande tvååriga småskolestadiet.
Den bär förordade utvidgningen av småskollärarnas verksamhetsområde
betingas alltså i första hand av den väntade brist på folkskollärare, som följer
av tillgodoseendet av de högre skolornas lärarbehov. Det må emellertid
också framhållas, att en utvidgning av småskollärarnas verksamhetsområde
till klass 3 i A-skolorna står i överensstämmelse med de år 1950 beslutade
riktlinjerna för skolväsendets utveckling. Enligt dessa skall enhetsskolans
lågstadium omfatta klasserna 1—3, varvid förutsatts att småskollärarnas
arbetsområde skall vara de tre första klasserna i A-skolorna, de två första
i 13 1- och 13 2-skolorna samt, där så befinnes lämpligt, klasserna 3 och 4
i 13 1-skolorna. I de samma år beslutade riktlinjerna för lärarutbildningens
ordnande ingår bland annat, att den egentliga yrkesutbildningen för småskollärare
skall från tidpunkt, som senare bestämmes, tills vidare vara grundad
på eu ettårig allmänbildande kurs, baserad på ett kunskapsmått i huvudsak
motsvarande realexamen. Denna fråga om en förlängning av småskolkirarutbildningen
torde ej böra upptagas till behandling i förevarande
sammanhang. Det är emellertid min övertygelse, att småskollärarna även
med nuvarande utbildning på ett fullt tillfredsställande sätt skall kunna
ombesörja undervisningen i tredje klassen i A-skolorna. Jag vill i detta
sammanhang framhålla, att barnantalet i sådan avdelning av tredje klassen,
som enligt vad här förordats kommer att undervisas av småskoliärare, givetvis
bör regleras enligt de bestämmelser, som gäller för småskolestadiet.
För att den sålunda föreslagna anordningen med småskollärarnas successiva
övertagande av undervisningen i tredje klassen i A-skolorna skall
kunna användas på ett smidigt sätt och kunna anpassas efter växlingar i
behov och brist, vilka nu ej kan förutses eller överblickas, synes Kungl.
Maj:ts befogenheter vid utnyttjande av denna regulator ej böra bindas till
överförande av visst, för den förutsatta övergångsperioden på förhand bestämt
antal småskoliärare årligen. Det torde vara mest ändamålsenligt, att
Kungl. Maj:t av riksdagen utverkar ett bemyndigande att från och med
nästa budgetår tills vidare förordna om småskollärares övertagande av undervisningen
i klass 3 i A-skolor i den utsträckning, som alltefter omständigheterna
prövas erforderlig för att åtgärden skall fylla avsett syfte. Det
torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela i samband därmed i övrigt
erforderliga bestämmelser. I detta sammanhang vill jag endast beröra frågan
om småskollärares avlöningsförmåner under tjänstgöring i tredje klassen.
Småskollärares tjänstgöringsskyldighet utgör för närvarande 28 veckotimmar.
Om småskoliärare tjänstgör i avdelning, vari ingår någon eller
några av folkskolestadiets klasser, är hon dock skyldig att mot ersättning
enligt för timlärare fastställda grunder meddela undervisning ytterligare
tvä veckotimmar. Under tjänstgöring i klass 3 i A-skola i enlighet med vad
härförut förordats bör undervisningsskyldigheten för småskoliärare kunna
förlängas från 28 till 30 veckotimmar. Jämväl i detta fall synes läraren —-åtminstone tills vidare, i avvaktan på eu översyn av bestämmelserna om
anställningsförhållandena för småskoliärare vid tjänstgöring utiiver 1 och 2
klasserna — böra erhålla timarvode för de två timmar, varmed undervisningsskyldigheten
må bliva förlängd. Kostnadsökningen härför tillsammans
100
Statsutskottets utlåtande nr 8.
med kostnadsökningen för sänkning av lärjungemaximum i här avsedd
tredje klass torde ej överstiga kostnadsminskningen till följd av den vidgade
användningen av småskollärare i stället för folkskollärare. Kostnadsfrågan
inverkar ej på beräkningen av nästa budgetårs anslag till bidrag till avlöning
åt lärare vid folkskolor.
Vid bedömandet av frågan om elevintagningens omfattning har man
att utgå från å ena sidan en avsevärd stegring i överskottet på småskollärare,
sett med utgångspunkt i det nuvarande småskolestadiets behov, och
å andra sidan en väntad brist på folkskollärare inom folkskolan och därmed
till täckande av denna den i det föregående förordade anordningen att låta
småskollärarna successivt övertaga undervisningen i tredje klassen i A-skolorna.
Med hänsyn till den sistnämnda faktorn i bedömningsunderlaget
kan det synas påkallat att hålla elevintagningen vid oförändrad storlek.
Såsom jag tidigare i samband med behandlingen av folkskoleseminarieorganisationen
framhållit, synes det emellertid ännu så länge vara anledning att
iakttaga en viss försiktighet vid bedömandet, huruvida erforderligt antal
folkskollärare programenligt skall kunna tillföras de högre skolorna. I betraktande
av den avsevärda stegring av överskottet på småskollärare, som
under de närmaste åren kommer att inträffa, anser jag för egen del, att
en viss mindre minskning av elevintagningen bör ske hösten 1953. Enligt
min mening kan man nämligen ej helt bortse från den möjligheten, att t. ex.
genom ett ökat antal uppskjutna pensioneringar — nu beräknas 50 procent
av de ifrågakommande lärarna vilja uppskjuta pensioneringen utöver
pensioneringsperiodens nedre gräns — överskottet på småskollärare under
de närmaste åren växer i sådan omfattning, att den föreslagna utvidgningen
av småskollärarnas arbetsfält ej är tillräcklig för att motväga överskottet.
Det måste då bli förenat med betydande olägenheter att för ett
eller några år göra en radikal nedskärning av elevintagningen vid småskoleseminarierna
för att minska överskottet och kanske sedan ett följande år
åter öka intagningen till betydligt större antal elever. Enligt min uppfattning
måste det från organisatoriska synpunkter vara lämpligare att nu
göra en topphuggning av det blivande överskottet genom att något minska
elevintagningen hösten 1953. Jag föreslår därför, att antalet intagningsavdelningar,
som nu utgör 27, hösten 1953 minskas till 23. Detta innebär
en minskning av examinationen till läsåret 1955/56 med i det närmaste ett
hundratal småskollärare. Skulle denna minskning visa sig opåkallad, när
det framdeles under de närmaste åren blir möjligt att med säkrare hållpunkter
bedöma verkningarna av förskjutningen av folkskollärare till de
högre skolorna och av småskollärare till tredje klassen i A-skolorna, kan
en i motsvarande män ökad intagning ett följande år utan svårighet genomföras
för att kompensera den minskade intagningen hösten 1953. Den av
mig föreslagna minskningen av antalet avdelningar hösten 1953 bör ske
på det sätt, att någon intagning ej äger rum vid de provisoriska seminarierna
i Norrköping och Falun. Jag är dock angelägen att understryka, att
detta i nuvarande läge ej innebär ett ställningstagande för en successiv avveckling
av nämnda två seminarier. För ett beslut i sådan riktning finnes
i dagens läge ej något motiv. Över huvud taget torde det böra få anstå med
vidare överväganden beträffande småskoleseminarieorganisationen, intill
dess ytterligare erfarenheter vunnits i de hänseenden jag nyss berört.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
101
Till stöd för de i motionerna 1:237 och 11:138 framställda yrkandena
har anförts bland annat följande.
I departementschefens hänvisning till 1950 års beslut angående skolväsendets
framtida organisation återges icke detta fullt korrekt. 1950 års
riksdag har icke beslutat, att den planerade enhetsskolans lågstadium skall
omfatta klasserna 1—3, endast att enhetsskolan är avsedd att i regel ha
ett treårigt lågstadium. Enligt 1950 års beslut skall den framtida organisationen
göras beroende av den pågående försöksverksamhetens resultat.
Denna försöksverksamhet skall enligt beslutet omfatta även de ändamålsenliga
organisationsformerna. Vad som nu föreslås är alltså ett föregripande
av försöksverksamhetens resultat. Hänvisningen till 1950 års beslut i skolfrågan
kan icke utgöra motiv för mera än att den ifrågasatta anordningen
bör ingå i den pågående försöksverksamheten.
I detta sammanhang torde också böra erinras om att skolkommissionens
förslag till stadieindelning förutsatte, att småskollärarnas utbildning grundades
på en avkortad studentexamen och att skolöverstyrelsen i sitt yttrande
över kommissionens förslag i denna del framhöll, att dess tillstyrkande
av förslaget till stadieindelning byggde på samma förutsättning.
Grunden för kommissionens förslag undanrycktes emellertid genom 1950
års principbeslut om den framtida småskollärarutbildningen, i det att utbildningen
beslöts bli grundad på en ettårig allmänbildande kurs baserad
på ett kunskapsmått i huvudsak motsvarande realskolans. Kungl. Majrts
förslag innebär, att utvidgningen av småskollärarnas tjänstgöringsområde
skall ske, innan utbildningen förstärkts någonting alls.
Icke heller är förslaget åtföljt av några kostnadsuppgifter i annan mån
än att förändringen av tjänstgöringsområdena antages icke medföra några
ökade lönekostnader. Vid nuvarande relation mellan småskollärares och
folkskollärares avlöning synes dock detta bli fallet, även om ökningen är
förhållandevis obetydlig.
En väsentlig merkostnad skulle vid ett bifall till förslaget emellertid
uppkomma för anskaffande av det ökade antal klassrum som skulle erfordras.
Av propositionen framgår, att under den av skolöverstyrelsen
föreslagna övergångstiden för omläggningen skulle 8 X325 = 2 600 flera
småskollärare behövas och 8 X 260 = 2 080 folkskollärare friställas. Skillnaden
är 520 tjänster, vilket betyder ytterligare 520 klassrum. Detta innebär
en anläggningskostnad icke understigande 60 miljoner kronor. Dessa
nya klassrum skulle uppföras under en tid, då skolbyggnadskvoten ändock
är otillräcklig.
Både med hänsyn till eventuell brist på folkskollärare och med hänsyn
till önskvärdheten att undvika arbetslöshet bland småskollärare synes (let
vara ändamålsenligt, att Kungl. Majrts beslut den 29 juni 1951 rörande
småskollärares tjänstgöring på folkskolestadiet icke blott får gälla tills
vidare utan åven utsträckes till att avse de fall, då fråga är om nyinrättad
icke ordinarie tjänst i egentlig folkskola, till vilken kompetent sökande ej
stått att erhålla. Att vederbörande skolstyrelse i sistnämnt fall i valet
mellan att placera en småskollärare i klass 3 eller i högre klass väljer det
förstnämnda alternativet, ligger i sakens natur.
102
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Kungl. Maj : t s förslag i övrigt under förevarande punkt
innebär bland annat införande även vid småskoleseminarierna av kurser
för utbildande av kyrkomusiker, höjning av vissa arvoden, däribland handledararvoden,
samt anvisande av 40 000 kronor för att möjliggöra ett vidgat
inslag av försöksverksamhet i seminarieutbildningen. Ett av skolöverstyrelsen
framfört förslag om anvisande av medel till särskilda fortbildningskurser
för småskollärare i syfte att dessa skola bli bättre skickade att handhava
undervisningen i tredje klass har departementschefen funnit sig i
nuvarande läge icke kunna tillstyrka, även om det i och för sig givetvis
vore önskvärt att bereda småskollärare en med tanke på undervisningen
i tredje klassen särskilt anpassad fortbildning. I anslutning till den förordade
minskningen av elevintagningen beräknas en minskning av ickeordinarieposten
med 85 000 kronor, avseende timlärararvoden.
Den av Kungl. Maj:t äskade anslagshöjningen, som jämväl betingas av
vissa automatiska ändringar i medelsbehovet, uppgår till sammanlagt
915 800 kronor.
Utskottet får hänvisa till vad utskottet i det föregående vid behandlingen
av anslaget till avlöningar vid folkskoleseminarierna anfört beträffande
dels beräkningarna av det framtida lärarbehovet inom folkskoleväsendet,
dels ock folkskoleseminarieorganisationen, varvid utskottet i princip
förklarat sig biträda vad departementschefen förordat beträffande utvidgning
av småskollärarnas verksamhetsområde till att omfatta även tredje
klassen i x4-skolorna. I anslutning till detta ståndpunktstagande får utskottet
här ytterligare framhålla följande.
Departementschefen har uttalat, att denna utvidgning i första hand vore
betingad av den väntade brist på folkskollärare, som följde av tillgodoseendet
av de högre skolornas lärarbehov, men har därjämte betonat, att
den förordade utvidgningen också stode i överensstämmelse med de år
1950 beslutade riktlinjerna för skolväsendets utveckling. Utskottet anser
sig böra framhålla, att i nuvarande läge olika lokala förhållanden i många
fall torde komma att begränsa de praktiska möjligheterna att låta småskollärama
i A-skoloma följa sin elevgrupp upp i tredje klassen. Sålunda
kan en dylik åtgärd helt naturligt ej få ifrågakomma, om därigenom skulle
försvåras eller omöjliggöras att den stadgade tjänstgöringsskyldigheten
uttages av en ordinarie folkskollärare. Vidare är att beakta, att — såsom
departementschefen framhållit — elevantalet i de här avsedda tredje klasserna
måste regleras enligt de bestämmelser, som gälla för småskolestadiet;
eljest skulle klassen komma att splittras och den obestridliga pedagogiska
fördelen av att eleverna få hålla samman även ett tredje år gå om intet.
På grund av det lägre elevantalet i klassavdelningarna på småskolesta
-
Statsutskottets utlåtande nr 8.
103
diet skulle därför — såsom även påpekats i motionerna I: 237 och II: 138
— vid en allmän utvidgning av småskollärarnas tjänstgöringsområde till
tredje klassen i A-skolorna uppkomma ett ökat behov av klassrum, vilket
på åtskilliga håll icke torde kunna tillgodoses utan viss särskild utbyggnad
av vederbörande skolanläggningar, något som i nuvarande läge måste betecknas
som uteslutet. Den ifrågavarande åtgärden synes utskottet därför
också böra begränsas till sådana fall, där förefintlig tillgång på klassrum
gör ett effektuerande av densamma möjlig.
I detta sammanhang får utskottet i anslutning till vad departementschefen
därom anfört understryka angelägenheten av att omförmälda anordning
användes på ett smidigt sätt, så att den kan anpassas efter växlingar
i behov och brist, vilka nu ej kunna förutses eller överblickas. Utskottet
utgår från att Kungl. Maj:t framdeles i lämpligt sammanhang för
riksdagen framlägger en redogörelse för det första läsårets erfarenheter på
ifrågavarande område. Utskottet förutsätter vidare, att Kungl. Maj:t har
sin uppmärksamhet riktad på frågan om behovet av särskilda fortbildningskurser
för de ifrågavarande småskollärama och för riksdagen framlägger
de förslag i ämnet, vartill de blivande erfarenheterna av verksamheten
må giva anledning.
Utskottet har icke funnit något att invända mot departementschefens
förslag rörande elevintagningen i småskoleseminarierna hösten 1953. Med
betonande av att seminarieorganisationen snabbt måste kunna anpassas
efter växlande förhållanden, vill utskottet i likhet med departementschefen
framhålla, att det torde böra få anstå med vidare överväganden beträffande
småskoleseminarieorganisationen, intill dess ytterligare erfarenheter
vunnits beträffande verkningarna av förskjutningen av folkskollärare till
de högre skolorna och av småskollärare till tredje klassen i A-skolorna.
Kungl. Maj:ts förslag i övrigt under förevarande punkt har icke givit
utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 237 och II: 138, i
vad de avse undervisning i tredje klassen i skolor av Aform,
bemyndiga Kungl. Maj:t att, i enlighet med vad departementschefen
förordat och med iakttagande av vad utskottet
ovan uttalat, från och med budgetåret 1953/54
tills vidare förordna om småskollärares övertagande av
nämnda undervisning;
II. att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för småskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1953/54:
104
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags -
vis .................................... 1 685 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:
a) Arvoden åt seminarieläkare m. m.
förslagsvis .................... 27 800
b) Arvoden åt seminariebibliotekarier 14 400
c) Arvoden åt sekreterare m. m..... 8 800
d) Tilläggsarvoden åt lärare i trädgårdsskötsel
.................. 2 700
e) Arvode åt ett biträde för matlagningen
vid seminariet i Lycksele .. 4 300
f) Tilläggsarvoden åt lärare vid kurser
för utbildande av kyrkomusiker,
förslagsvis ................... 10 000 68 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis .............................. 1 024 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ................ 1 423 000
Summa kronor 4 200 000
b) till Småskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 4 200 000 kronor;
III. att motionerna I: 237 och II: 138, såvitt här är i
fråga och i den mån de icke behandlats under I., icke må
till någon riksdagens åtgärd föranleda.
202:o) Småskoleseminarierna Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 215, s. 356—358), vilket innebär en anslagshöjning
med 69 200 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Småskoleseminarierna: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
464 700 kronor.
203ro) Småskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 216, s. 358), vilket innebär en anslagshöjning
med 4 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Småskoleseminarierna: Materiel,
böcker m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 88 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
105
204:o) Småskoleseminarierna: Utrustning. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 217, s. 358 och 359), vilket innebär en anslagshöjning
med 65 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Småskoleseminarierna: Utrustning
för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av
115 000 kronor.
205:o) Kurser för lärare vid folk- och småskoleseminarier. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 218, s. 359 och 360), vilket innebär
en anslagshöjning med 15 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kurser för lärare vid folk- och småskoleseminarier
för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 45 000 kronor.
206:o) Kurs för lärare rörande läs- och skrivsvårigheter hos barn.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 219, s. 360), vilket innebär
en anslagshöjning med 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kurs för lärare rörande läs- och
skrivsvårigheter hos barn för budgetåret 1953/54 anvisa
ett reservationsanslag av 20 500 kronor.
207:o) Bidrag till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 220, s. 360 och
361) , vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till August Abrahamsons
stiftelse för slöjdlärarutbildning för budgetåret 1953/54 anvisa
ett anslag av 30 000 kronor.
208:o) Fortbildningskurser för lärare vid egentliga folkskolor och
småskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 221, s. 361 och
362) , vilket innebär en anslagshöjning med 25 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkbildning skurser för lärare vid
egentliga folkskolor och småskolor för budgetåret 1953/54
anvisa ett reservationsanslag av 85 000 kronor.
209 :o) Fortbildningskurs för föreståndarinnor och biträdande
föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 222, s. 362—364) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fortbildningskurs för föreståndarinnor
och biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor
för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 15 000 kronor.
106
Statsutskottets utlåtande nr 8.
210:o) Resestipendier åt lärare vid vissa till folkundervisningen
hörande läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 223,
s. 364), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid vissa
till folkundervisning en hörande läroanstalter för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 35 000
kronor.
211:o) Stipendier åt folkskollärare för vinnande av behörighet att
undervisa i engelska. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 224,
s. 364 och 365), vilket innebär en anslagshöjning med 15 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Stipendier åt folkskollärare för vinnande
av behörighet att undervisa i engelska för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 165 000 kronor.
Folkskolinspektionen.
212:o) Folkskolinspektionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 226, s. 365—367), vilket innebär en anslagshöjning
med 391 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för folkskolinspektionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1953/54:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis .............................. 817 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal,
förslagsvis .............................. 414 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 482 000
Summa kronor 1 713 000
b) till Folkskolinspektionen: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 1 713 000 kronor.
213:o) Folkskolinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 227, s. 367), vilket innebär en anslagshöjning med
31 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolinspektionen: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 441 000
kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Skolmåltider.
107
214:o) Kurser för utbildande av personal för skolmåltider. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 230, s. 370 och 371), vilket innebär
eu anslagshöjning med 54 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kurser jör utbildande av personal
för skolmåltider för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 109 500 kronor.
Folkskoleväsendet.
215:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor.
Kungl. Maj:t har (punkt 231, s. 371—377) föreslagit riksdagen att
till detta ändamål för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
431 900 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Bergh (I: 138) och den andra inom andra kammaren av herrar
Nilsson i Göingegården och Kyling (II: 152), i vilka hemställts, att riksdagen
måtte anhålla hos Ivungl. Maj:t om sådan ändring av folkskolestadgan
§ 8 a, att distriktsöverlärarbefattningar må inrättas inom samtliga
skoldistrikt,
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Lundgren in. fl. (I: 141) och den andra inom andra kammaren
av herr Skoglund i Umeå m. fl. (II: 301), i vilka hemställts, att riksdagen
måtte besluta att bemyndiga skolöverstyrelsen att på framställning därom
medgiva att statsbidrag må utgå till avlöning åt lärare, vilken fullgör sin
undervisningsskyldighet som talfelspedagog.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 85 900 000 kronor.
Höjningen beror huvudsakligen på följande faktorer av automatisk natur,
nämligen det rörliga tilläggets ökning, den genomförda löneregleringen för
småskollärarna samt ökning av antalet folk- och småskollärartjänster och
av antalet avdelningar i gymnastik och hushållsgöromål. Till förbättring
av statsbidraget till de svenska skolorna i utlandet föreslås en anslagsförstärkning
med 25 000 kronor.
I motionerna I:138 och II: 152 har anförts följande.
I folkskolestadgan § 8 a finnes stadgat att distriktsöverlärare skall finnas
i skoldistrikt med minst tio läraravdelningar. Däremot må distriktsöverlärare
icke finnas i skoldistrikt med mindre än tio läraravdelningar.
Av landets 1 034 skoldistrikt saknar 63 överlärare till följd av denna bestämmelse.
Behovet av en pedagogisk ledning även i de distrikt som omfattar
mindre än tio läraravdelningar har dock blivit alltmer påtagligt,
allrahelst som den övervägande delen av dessa distrikt har nära tio avdelningar.
Det är därför uppenbart ofördelaktigt att sätta en gräns vid tio.
108
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Att en pedagogisk ledning tillsättes även då dess arbetsuppgift begränsas
till mindre än tio läraravdelningar skulle icke innebära någon nyhet inom
svenskt skolväsen. En realskola ledes t. ex. alltid av en rektor även om
den blott består av fyra läraravdelningar.
Till stöd för det i motionerna 1:141 och II: 301 framställda yrkandet har
anförts huvudsakligen följande.
Förekomsten av talfel är tyvärr rätt vanlig bland våra skolbarn. Det
kan vara fråga om försenad talutveckling, artikulations- eller röstrubbningar,
läspning, stamning, spastiskt tal och gomdefekter för att nämna
de väsentligaste grupperna. De svåraste fallen kan rent av vara invalidiserande,
men även de enklare medför stora svårigheter för barnet. Ett barn
kan få sin psykiska balans helt rubbad på grund av ett fixerat talfel, och
åtskilliga kan ej ägna sig åt den levnadsbana deras intresse och anlag gör
dem lämpade för, därför att talfelet utgör ett absolut hinder.
I de största städerna finns talfelskliniker, och i en del andra städer, där
man lyckats få en eller annan lärare utbildad för uppgiften, har man genom
att utnyttja möjligheten till nedsättning i vederbörandes egentliga
undervisningsskyldighet fått möjlighet till regelbunden talfelsbehandling
ett antal timmar per vecka åt behövande elever. Mindre samhällen och
framför allt rena landsbygdsdistrikt har däremot i regel ingen möjlighet
att lämna hjälp annat än då det är fråga om rent invalidiserande fall. Dessa
kan ju skickas till Stockholm, och de får då både behandling, uppehälle
och resekostnader betalda till tre fjärdedelar från pensionsstyrelsen och
resten från kommunen. Man har svårt att frigöra sig från den tanken, att
de ofta avsevärda kostnader, som det här är fråga om, skulle kunna komma
många fler till nytta, om man försökte få till stånd verklig talfelsbehandling
ute i distrikten.
Norrbottens läns landsting har redan på ett föredömligt sätt visat, att
frågan kan ordnas. I länets södra inspektionsområde startades vad man
skulle kunna kalla en försöksverksamhet under läsåret 1950/51. Där finns
en intresserad och skicklig lärare, som på eget initiativ skaffat sig en god
utbildning på området genom studier såväl i Sverige som utomlands. Under
november och december månader 1950 företogs en inventering och utfördes
en katalogisering av förekommande tal- och röstrubbningar inom inspektionsområdet
med det skrämmande resultatet, att inte mindre än 290
fall var i behov av behandling. På landstingets bekostnad sattes arbetet
i gång vid vårterminens början med den utbildade läraren som ledare. Han
frigjordes från sin lärartjänst och reste omkring i de olika distrikten. Kurser
anordnades för en del övriga lärare, som därigenom kunde anlitas som assistenter
för att t. ex. leda och övervaka träning av eleverna mellan lärarens
besök. Slutligen har föräldramöten hållits. Sedan verksamheten nu bedrivits
under två år, är alla överens om att den fyller ett verkligt behov och
att resultatet varit påfallande gott.
Skolöverstyrelsen, som under innevarande budgetår kunnat använda
erforderligt belopp av anslaget till Skolöverstyrelsen: Försöksverksamhet
in. m. till statsbidrag till ovannämnda lärares avlöning, har i sina petita
för budgetåret 1953/54 hemställt om bemyndigande, att på framställning
därom medgiva, att statsbidrag må utgå till avlöning åt lärare, vilken helt
fnllgör sin nndervisningsskyldighet som talfelspedagog. Kungl. Maj:t har
icke ansett sig kunna lämna det begärda bemyndigandet.
109
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Framställningar av liknande art har tidigare avslagits på grund av formella
skäl, då en lärare ej ansetts kunna vara anställd i mer än ett distrikt
samtidigt.
Då vi anser det vara synnerligen angeläget, att landsbygdsdistriktens
möjlighet att lämna sina skolbarn nödig talfelsbehandling på allt sätt främjas,
föreslår vi, att verksamheten beredes möjlighet att fortsätta genom att
statsbidrag får utgå till lärarlön på vanliga villkor och att lärare får tillgodoräkna
sig åren för löneklassuppflyttning och pension i vanlig ordning.
Det torde få ankomma på folkskolinspektören att avgöra i vilket distrikt
läraren skall anses formellt anställd.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.
Med hänsyn till den utveckling på det skolpedagogiska, skolsociala och
skolorganisatoriska området, som ägt rum sedan den nuvarande minimigränsen
för inrättande av distriktsöverlärarbefattning år 1946 infördes, och
da vidare antalet skoldistrikt med mindre än tio läraravdelningar numera
genom kommunindelningsreformen reducerats till en förhållandevis liten
grupp, synas enligt utskottets mening goda skäl tala för ett förverkligande
av den i motionerna I: 138 och II: 152 framförda tanken på anställande av
distriktsöverlärare även i skoldistrikt, vari nu författningsenligt ej må finnas
dylik kommunal skolledare. Förslag härom har också framförts av 1950
ars lärarutredning i ett nyligen avgivet betänkande angående vissa med
överlärarinstitutionen sammanhängande frågor. Detta betänkande är för
närvarande föremål för beredning inom ecklesiastikdepartementet. Då sålunda
den av motionärerna upptagna frågan redan är bragt under Kungl.
Maj.ds prövning och då den vidare torde komma under ytterligare bedömande
i samband med vissa andra aktuella spörsmål rörande skolväsendets
administration samt interkommunal samverkan i skolfrågor, saknas enligt
utskottets mening anledning för riksdagen att nu i enlighet med vad i
motionerna I: 138 och II: 152 påyrkats hos Kungl. Maj:t göra framställning
i ämnet. Utskottet avstyrker därför bifall till nämnda motioner.
Beträffande det i motionerna I: 141 och II: 301 framställda yrkandet får
utskottet erinra om att Kungl. Maj:t erhållit bemyndigande dels av 1945
års riksdag att, där i särskilda fall omständigheterna därtill föranleda, besluta
om utgående av statsbidrag till kommunal undervisningsanstalt utan
hinder av att någon mindre avvikelse från de av riksdagen beträffande
statsbidraget fastställda grunderna och villkoren ägt rum, dels ock av 1949
års riksdag att lämna erforderliga medgivanden till avvikelser från bestämmelser,
som tillkommit med riksdagens medverkan, för att möjliggöra försöksanordningar
inom skolväsendets område. Enligt vad utskottet inhämtat,
har Kungl. Maj:t med stöd av dessa bemyndiganden medgivit statsbidrag
bland annat till avlönande av lärare, som fullgjort sin undervisningsskyldighet
genom individuell talfelspedagogisk undervisning av elever
från olika klassavdelningar inom ett och samma skoldistrikt. Däremot har
nämnda bemyndiganden icke ansetts innefatta rätt att medgiva statsbidrag
no
Statsutskottets utlåtande nr 8.
beträffande avlöning åt lärare, vilkens verksamhet som talfelspedagog avsett
flera än ett skoldistrikt och omfattat även annat än skolundervisning.
Utskottet vill för sin del instämma i vad motionärerna anfört rörande behovet
och betydelsen av talfelspedagogisk verksamhet för ett större område
än ett skoldistrikt. Det synes även ändamålsenligt, att en dylik verksamhet
må kunna omfatta kurser för andra lärare eller avse liknande för verksamhetens
fortbestånd betydelsefulla anordningar. Enligt utskottets mening
bör det, såsom hittills tillämpats, få ankomma på Kungl. Maj:t att
i varje särskilt fall pröva fråga om statsbidrag till avlöning åt lärare, vilken
fullgör sin undervisningsskyldighet som talfelspedagog. I anslutning härtill
förutsätter utskottet, att Kungl. Maj:t må med stöd av de förutnämnda
bemyndigandena medgiva statsbidrag även i sådant fall, där den talfelspedagogiska
verksamheten omfattar större område än ett skoldistrikt och
där verksamheten avser icke blott skolundervisning utan också vissa kurser
eller liknande anordningar, som äro av betydelse för verksamhetens
ändamålsenliga bedrivande. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att i
varje särskilt fall meddela de speciella villkor och bestämmelser, som kunna
betingas av att verksamheten har regional omfattning och avser jämväl
annat än skolundervisning.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att riksdagen må
a) till Folkskolor in. m.: Bidrag till avlöning åt lärare
vid folkskolor för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 431 900 000 kronor;
b) i anledning av motionerna I: 141 och II: 301 i skrivelse
till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet ovan
anfört rörande statsbidrag till avlöning åt lärare, vilken
fullgör sin undervisningsskyldighet som talfelspedagog;
II. att motionerna I: 138 och II: 152 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
216:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till hälsovården vid folk- och
småskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 232, s. 377—
379), vilket innebär en anslagshöjning med 355 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor in. m.: Bidrag till hälsovården
vid folk- och småskolor för budgetåret 1953/54 anvisa
ett förslagsanslag av 1 415 000 kronor.
217:o) Folkskolor m. m.: Resekostnadsersättningar åt skolläkare
vid folk- och småskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
233, s. 379), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 8.
in
att riksdagen må till Folkskolor m. rrv.: Resekostnadsersättningar
åt skollcikare vid folk- och småskolor för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 65 000 kronor.
218:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål
vid särskilda anstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 234, s. 379 och 380), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning
åt lärarinnor i hushållsgöromål vid särskilda anstalter
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
50 000 kronor.
219:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare för vid
statsunderstödda sjukvårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna
barn i skolåldern. I enlighet med Kungl, Maj:ts förslag (punkt
235, s. 380), vilket innebär en anslagshöjning med 50 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. in.: Bidrag till avlöning
åt lärare för vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter
och vid vissa barnhem intagna barn i skolåldern för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 550 000
kronor.
220:o) Folkskolor m. m.: Folkundervisningens befrämjande i
rikets nordligaste gränsorter m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 236, s. 380), vilket innebär en anslagsminskning med 50 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor in. m.: Folkundervisningens
befrämjande i rikets nordligaste gränsorter m. m.
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 250 000
kronor.
221 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor
och biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 237, s. 381), vilket innebär en
anslagshöjning med 565 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning
åt föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor
vid skolhem och arbetsstugor för budgetåret 1953/54 anvisa
ett förslagsanslag av 1 215 000 kronor.
112
Statsutskottets utlåtande nr 8.
222 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn
i skolhem, arbetsstugor eller enskilda hem. Kungl. Maj:t har (punkt
238, s. 382) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 2 500 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herrar Gillström och Hjalmar Nilsson väckt motion (I: 73),
vari hemställts, att riksdagen måtte bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda
sådana författningsändringar, att de bestämmelser som nu gäller för statsbidrag
till anordnande av skolskjutsar åt skolpliktiga barn i folkskola och
statsbidrag till inackordering av barn tillhörande folkskolestadiet fr. o. in.
redovisningsåret 1953/54 kommer att gälla även för elever i av skoldistrikt
upprätthållen fortsättningsskola, samt att det anslag till centralisering av
fortsättningsskolväsendet som finnes upptaget i budgeten för 1953/54
måtte få överföras till motsvarande anslag för statsverkets utgifter till bestridande
av kostnader för skolskjutsar (egentliga skolskjutsar och självskjutsar)
och inackordering av folkskolbarn.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 250 000 kronor,
betingad av en beräknad stegring av totalkostnaderna för inackorderingsverksamheten
under redovisningsåret 1952/53.
Till stöd för det i motionen I: 73 framställda yrkandet har anförts i huvudsak
följande.
Genom Kungl. Maj:ts kungörelse den 30 december 1932 (nr 589) om statsbidrag
till bestridande av kostnaderna för fortsättningsskolväsendets centralisering
gavs de enskilda skoldistrikten möjlighet att med bidrag av staten
nedbringa det allmännas samlade kostnader för upprätthållande av
undervisningen i denna skolform. Dessa bestämmelser äger alltfort giltighet,
ehuru smärre jämkningar i utgående bidragsbelopp under årens lopp vidtagits.
Genom kungl. kungörelsen 1946: 295 har skoldistrikt dessutom meddelats
möjlighet att erhålla statsbidrag till skolskjuts även med fordon, som
framförs av barnen själva (s. k. självskjuts). Statsbidrag till fortsättningsskolväsendets
centralisering utgår sålunda för följande anordningar, nämligen
dels inackordering av fortsättningsskolelever — i skolhem eller enskilda
hem — och dels skolskjuts åt skolpliktiga — inkluderande även självskjuts.
Enligt innehållet i 2 och 3 §§ förstnämnda kungörelse maximeras statsbidraget
till högst två kronor per elev och dag eller per inbesparad fortsättningsskolkurs
till högst det belopp, som 180 undervisningstimmar enligt
timtaxa TC 17 sknlle innebära i lärarlön. Sistnämnda begränsning torde
numera sakna betydelse, så däremot icke begränsningen till högst två kronor
per elev och dag. I glesbefolkade skoldistrikt kan för ett mindre antal
elever kostnaderna för deras färd till och från skolan, respektive inackorderingskostnader
för kurstiden stiga till väsentligt högre dagsbelopp. Dessa
skoldistrikt får därför vidkännas en merutgift för fortsättningsskolväsendets
upprätthållande som tätbebyggda skoldistrikt slipper undan. Om
Statsutskottets utlåtande nr 8.
113
nämligen här berörd dagskostnad per elev icke överstiger två kronor, erhåller
skoldistriktet 100 procent statsbidrag till centraliseringsutgiften.
Statsbidraget till »centraliseringskostnader» för folkskolväsendet utgår i
regel med 80 procent av bruttokostnaden och regleras genom kungl. kungörelserna
den 30 juni 1947 (nr 346) angående statsbidrag för anordnande
av skolskjutsar åt skolpliktiga barn (inbegripet även statsbidrag till s. k.
självskjuts) samt den 17 juni 1943 (nr 538) angående statsbidrag för inackordering
av skolbarn i skolhem, arbetsstugor eller enskilda hem.
Såsom vi i korthet här ovan antytt innebär nu gällande bestämmelser
om statsbidrag till fortsättningsskolväsendets centralisering, att vissa kommuner
för inackorderings- eller skolskjutskostnader får mindre än 80 procent
— under det att vissa kommuner kan få upp till 100 procent statsbidrag för
samma ändamål.
Upprätthållandet av skilda bestämmelser för statsbidrag till centralisering
av fortsättningsskolväsendet samt för statsbidrag till skolskjutsar och
inackordering åt folkskolelever innebär enligt vår uppfattning en dualism,
som snarast möjligt bör avskaffas. Ur administrativ synpunkt skulle upphävandet
av särbestämmelserna för fortsättningsskolväsendets centralisering
innebära en betydelsefull förenkling. En viss, om också obetydlig, utjämning
av kostnaderna kommunerna emellan skulle ernås med likartade
statsbidrag på 80 procent. Statsverkets kostnader bleve med all säkerhet
icke större än nu beräknade, då det större bidraget till glesortskommunerna
skulle motsvaras av lägre bidrag till tätort skommunerna i enlighet med
vad ovan anförts.
Utskottet — som erinrar om att enligt beslut av 1952 års riksdag statsbidraget
per lärjunge för centralisering av fortsättningsskolväsendet från
och med innevarande budgetår höjts till 2 kronor 50 öre per dag — är icke
berett att på den i motionen I: 73 förebragta utredningen tillstyrka bifall
till det i motionen framställda yrkandet. Emellertid synes det av motionärerna
upptagna, i statsbidragstekniskt hänseende mycket komplicerade
spörsmålet vara förtjänt av ytterligare utredning och överväganden. Utskottet
förutsätter, att så kommer att ske i samband med den översyn av
gällande statsbidragsbestämmelser för skolskjutsar, varom 1952 års riksdag
i skrivelse till Kungl. Maj:t gjort framställning.
Utskottet, som icke har någon erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionen I: 73, såvitt här är i fråga, till
Folkskolor in. in.: Bidrag till inackordering av skolbarn i
skolhem, arbetsstugor eller enskilda hem för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 2 500 000 kronor.
223:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar
för skolpliktiga barn. Kungl. Maj: t har (punkt 239, s. 382—385) föreslagit
riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1953/54 anvisa ett
förslagsanslag av 21 000 000 kronor.
8 — Bihang till riksdagens ''protokoll 1053. 6 saml. Nr 8.
114
Statsutskottets utlåtande nr 8.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft den under nästföregående
punkt angivna motionen I: 73, vari hemställts att riksdagen
måtte bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda sådana författningsändringar,
att de bestämmelser som nu gäller för statsbidrag till anordnande av skolskjutsar
åt skolpliktiga barn i folkskola och statsbidrag till inackordering
av barn tillhörande folkskolestadiet fr. o. m. redovisningsåret 1953/54
kommer att gälla även för elever i av skoldistrikt upprätthållen fortsättningsskola,
samt att det anslag till centralisering av fortsättningsskolväsendet
som finnes upptaget i budgeten för 1953/54 måtte få överföras till motsvarande
anslag för statsverkets utgifter till bestridande av kostnader för
skolskjutsar (egentliga skolskjutsar och självskjutsar) och inackordering av
folkskolbarn.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 3 000 000 kronor,
betingad av den fortgående centraliseringen och rationaliseringen inom
folkskoleväsendet samt av fortsatt stegring av skjutspriserna. Totalkostnaderna
för skolskjuts verksamheten under redovisningsåret 1952/53 har
beräknats till omkring 26 450 000 kronor.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag och får, med hänvisning till
vad utskottet under nästföregående punkt anfört beträffande motionen
I: 73, hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionen I: 73, såvitt här är i fråga, till
Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar
för skolpliktiga barn för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 21 000 000 kronor.
224:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till kostnaderna för tillhandahållande
av fria läroböcker m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 240, s. 286)
föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1953/54 anvisa
ett förslagsanslag av 8 840 000 kronor, innebärande en anslagshöjning
med 540 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Patrick Nilsson
m. fl. (I: 137) och den andra inom andra kammaren av herr Onsjö m. fl.
(II: 145), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta, att hos Kungl.
Maj:t begära sådan ändring av gällande författning, att skoldistrikt må
äga besluta, huruvida med statsbidrag tillhandahållna egentliga läroböcker
för folkskolans lärjungar skall utlämnas som lån eller gåva.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
115
Skolöverstyrelsen har föreslagit en anslagshöjning med 2 745 000 kronor
och därvid förnyat sin för innevarande budgetår gjorda hemställan om höjning
av statsbidragsbeloppet till 15 kronor per år och lärjunge.
Departementschefen har, under åberopande av att frågan om statsbidragsbeloppets
storlek prövats av 1952 års riksdag och att bidraget därvid höjts
med 2 kronor till 12 kronor, förklarat sig ej kunna ansluta sig till överstyrelsens
förslag, att bidragsbeloppet nu skulle ytterligare höjas. Den
automatiska utgiftsstegringen till följd av ökat lärjungeantal har departementschefen
beräknat till 540 000 kronor.
Till stöd för det i motionerna 1:137 och 11:1J+5 framställda yrkandet
har anförts i huvudsak följande.
De fria läroböckerna för folkskolans elever måste sägas vara en förmån
av stor social betydelse. Kostnaderna härför bestrides delvis genom statsbidrag,
vilket för närvarande utgår med 12 kronor per år och lärjunge.
De sammanlagda kostnaderna för tillhandahållandet av fria läroböcker
in. m. kan emellertid beräknas till cirka 29 kronor per år och lärjunge,
varför en betydande börda härigenom lagts på kommunerna.
I allmänhet torde förhållandet inom skoldistrikten vara, att varje lärjunge
erhåller ifrågavarande läroböcker som gåva. Häremot torde i princip
ingenting vara att invända. Det kan givetvis i många fall vara av värde
för eleverna att efter slutad skolgång ha kvar sina läroböcker. Men å andra
sidan ger erfarenheten vid handen, att det ofta visat sig att eleverna inte
skänker någon större uppskattning åt dessa gåvor. Det inträffar att så erhållna
läroböcker efter kursens slut — även om böckerna är i gott skick
— direkt förstöres emedan eleven rätt ofta inte värdesätter att äga dem
efter skoltiden.
Enligt Kungl. Maj:ts kungörelse nr 557/1951 skall skoldistriktet, för att
komma i åtnjutande av statsbidrag, tillhandahålla varje lärjunge erforderliga
läroböcker. Egentliga läroböcker, stadgas det, skall »utlämnas såsom
gåva». Skoldistriktet äger dock besluta, att »vissa läro- och läseböcker,
särskilt sådana som äro avsedda att användas under kortare tid---
skola tillhandahållas lärjungarna såsom lån».
Då kostnaden för skoldistrikten vid tillhandahållandet av de egentliga
läroböckerna, vilka enligt gällande författning skall till eleverna utlämnas
såsom gåva, blivit så stor — och man av finansiella skäl från statens sida
nu icke anser sig kunna lämna större bidrag — måste kommunerna, som
nu får bära huvudparten av kostnaden, vilken rätteligen borde åvilat staten,
söka efter möjlighet att för sin del söka åstadkomma en besparing i detta
avseende utan att man därigenom betungar barnens föräldrar och målsmän
med ökade kostnader. Man kommer då fram till att det i nuvarande ekonomiska
läge kan bli nödvändigt att även de egentliga läroböckerna får utlämnas
som lån till lärjungarna, varigenom betydande och nödvändiga besparingar
skulle kunna göras. I ett läge då staten anser sig icke ha möjlighet
att bära alla de kostnadsökningar, som ett försämrat penningvärde med ty
åtföljande prisförskjutningar har framskapat, iir det ej heller, enligt vårt
förmenande, möjligt för flertalet av kommunerna att på skilda områden
åtaga sig de bördor, som av här nämnda orsaker överflyttas på dem.
116
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Enligt vår uppfattning bör vederbörande skoldistrikt, med bibehållen rätt
till statsbidrag, äga rätt att bestämma huruvida egentliga läroböcker skall
utlämnas till lärjungarna som lån eller gåva.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag. Med
anledning av vad departementschefen anfört vill utskottet emellertid understryka
angelägenheten av att, i den mån den statsfinansiella situationen så
medgiver, en förbättring av ifrågavarande statsbidrag kommer till stånd
i riktning mot ett återställande av den vid statsbidragets tillkomst år 1946
avsedda relationen mellan statens och kommunernas andelar i kostnaderna
för här ifrågavarande undervisningsmateriel, motsvarande ett statsbidrag
av mellan åttio och nittio procent av totalkostnaderna.
I motionerna I: 137 och II: 145 har givits uttryck åt den uppfattningen,
att skoldistrikt för att komma i åtnjutande av ifrågavarande bidrag ej
skulle få tillhandahålla s. k. egentliga läroböcker såsom lån utan måste
utlämna dessa såsom gåva. Av de år 1951 i detta hänseende ändrade statsbidragsvillkoren
och av vad departementschefen i frågan uttalat i 1951
års åttonde huvudtitel, s. 320, framgår emellertid, att varje skoldistrikt
äger besluta, om och i vad mån läroböcker — s. k. egentliga läroböcker
icke uteslutna — skola utlämnas som gåva eller lån. Vid detta förhållande
torde motionerna icke påkalla någon riksdagens åtgärd.
Utskottet får alltså hemställa,
I. att riksdagen må till Folkskolor m. in.: Bidrag till
kostnaderna för tillhandahållande av fria läroböcker in. in.
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
8 840 000 kronor;
II. att motionerna I: 137 och II: 145 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
225:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa byggnadsarbeten. Kungl.
Maj:t har (punkt 241, s. 386—389) föreslagit riksdagen att till detta ändamål
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 53 000 000 kronor,
innebärande en anslagshöjning med 3 000 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Bergh (I: 240) och den andra inom andra kammaren av herrar
Kyling och Nilsson i Göingegården (II: 143), i vilka hemställts, att riksdagen
i samband med behandlingen av ifrågavarande anslag måtte göra
ett uttalande i enlighet med vad i motionerna anförts,
dels ock en inom första kammaren av herrar Birger Andersson och Eric
Ericson väckt motion (I: 239), vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen
av frågan om bidrag till vissa byggnadsarbeten vid folkskolor m. m.
måtte göra uttalande om att i motionen framförda synpunkter beaktas
Statsutskottets utlåtande nr 8.
117
vid planerandet av skolbyggnader och att på lämpligt sätt under exempelvis
skolöverstyrelsens ledning verkställes undersökningar och experiment beträffande
skolbyggnader, vilkas resultat skall tjäna till vägledning för den
framtida skolbyggnadsverksamheten.
Skolöverstyrelsen har för nästa budgetår föreslagit eu höjning av förevarande
anslag från 50 till 92 miljoner kronor, varvid överstyrelsen utgått
från en byggnadstillståndsgivning under år 1953 motsvarande ett belopp
av 335 miljoner kronor. Överstyrelsen har därjämte hemställt, att den kostnad
för den första uppsättningen inventarier i klassrum, som må inräknas i
bidragsunderlaget enligt kungörelsen 1945: 882, från och med nästa budgetår
höjes från högst 1 000 till högst 2 000 kronor.
Departementschefen har vid bedömandet av den antagliga belastningen
å anslaget under nästa budgetår utgått från att endast en förhållandevis
obetydlig ökning av investeringsbeloppet till folkskolebyggen blir möjlig
under år 1953. Med hänsyn till att grunderna för ifrågavarande statsbidrag
för närvarande äro föremål för omprövning av särskilda sakkunniga
har departementschefen ansett sig icke kunna tillstyrka, att någon ändring
i statsbidragsgrunderna nu vidtages.
I motionerna 1:240 och 11:143 har anförts bland annat följande.
Det väsentligaste hindret för att råda bot på eftersläpningen i skolbyggnadsverksamheten
är icke anslagsfrågan utan kvottilldelningen för skolbyggnadsändamål.
Skolöverstyrelsen har också under åberopande av det
avsevärda byggnadsbehov, som föreligger inom folkskoleväsendet, för kalenderåret
1953 räknat med en väsentlig höjning av byggnadskvoten för
1''olkskolelokaler. Den byggnadskvot som tilldelats ecklesiastikdepartementet
för skolbyggnader o. d. motsvarar dock endast en tredjedel av de anmälda
behoven. Det föreligger alltså en betydande disproportion mellan
framställda och tillgodosedda önskemål. Det är emellertid möjligt att den
sålunda upprättade planen för investeringar för olika ändamål kan komma
att under budgetåret behöva justeras. Det är dels tänkbart att åtskilliga
investeringar måste anstå av kostnads- och räntabilitetsskäl, liksom det
också är möjligt att förändringen i fråga om sysselsättningsgraden kan
föranleda avvikelse från fördelningsplanen. Denna bör därför icke anses
så fixerad att avvikelser ej skulle vara möjliga. Skulle härigenom möjlighet
uppkomma att utan ökning av den totala investeringen åstadkomma en
förskjutning till förmån för skolbyggnadskvoten bör en sådan möjlighet
utnyttjas.
I motionen 1:239 har anförts bland annat följande.
Den stora lokalbristen och de svårigheter, som möter strävandet att
uppehålla en byggnadsverksamhet av tillräcklig omfattning beträffande
både skolor och andra samlingslokaler, gör det nödvändigt, att de skolbyggnader,
som kommer till stånd, får en för framtidens skola och andra
samhällsnyttiga uppgifter lämplig utformning.
118
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Med hänsyn till här omnämnda förhållanden synes det vara motiverat
att, samtidigt som försöksverksamheten för att förbereda skolreformens
genomförande pågår, också undersökningar och prov företages beträffande
skolbyggnadernas utformning med hänsyn till den väntade enhetsskolan.
Det kan i detta sammanhang förtjäna antecknas, att skolöverstyrelsen
redan nu tillåter en del lokala försök. Men metodiska experiment grundade
på verkligt fackmässiga undersökningar torde fortfarande saknas.
De frågor, som främst skulle behöva genomdiskuteras och prövas, synes
i huvudsak vara följande.
1. Skolbyggnadernas planläggning och utrustning med hänsyn till den
väntade enhetsskolan och det reformerade arbetssätt, som i samband med
genomförandet torde vara att förvänta.
2. Möjligheten att i större skolbyggnader minska antalet specialsalar.
3. Möjligheten att så planera skollokalerna, särskilt skolmåltidslokaler
och samlingssalar, att de kan på bästa sätt tjäna föreningsverksamheten,
annat samhällsnyttigt arbete och bygdens eller skolområdets kulturella liv
i övrigt.
Utskottet. Av den lämnade redogörelsen framgår, att förevarande anslag
för innevarande budgetår är uppfört med 50 miljoner kronor, att skolöverstyrelsen
för nästa budgetår begärt en höjning av anslaget till 92 miljoner
kronor och därvid räknat med en tillståndsgivning under år 1953, motsvarande
ett belopp av 335 miljoner kronor, men att departementschefen utgått
från att endast en obetydlig ökning av investeringsbeloppet till folkskolebyggen
blir möjlig under år 1953 och i anslutning därtill föreslagit
en höjning av anslaget för nästa budgetår med 3 miljoner kronor till 53
miljoner kronor.
Den ökning av skolbyggnadsverksamheten, som med utgångspunkt i
dessa beräkningar kan emotses under innevarande kalenderår, är således
förhållandevis obetydlig och motsvarar uppenbarligen icke ens närmelsevis
den avsevärda stegringen av byggnadsbehovet inom folkskoleväsendet.
Utskottet får allvarligt beklaga, att det vid fördelningen av 1953 års byggnadskvot
icke ansetts möjligt att i större utsträckning tillgodose behovet
av den ökade skolbyggnadsverksamhet, som kriives för en normal utveckling
och rationalisering av folkskoleväsendet. Utskottet vill betona,
att den nuvarande kraftiga begränsningen av skolbyggnadsverksamheten
på många håll medför betydande, i vissa fall oöverstigliga svårigheter för
undervisningens och de skolsociala anordningarnas upprätthållande. I anslutning
till vad i motionerna I: 240 och II: 143 anförts vill utskottet därför
understryka angelägenheten av att, därest omständigheterna skulle möjliggöra
en större total investeringsverksamhet än man hittills ansett sig
kunna räkna med eller därest en regional eller lokal omfördelning inom den
fastställda totala byggnadskvoten skulle visa sig påkallad eller önskvärd,
alla de möjligheter tillvaratagas, som äro ägnade att tillgodose folkskoleväsendets
bvggnadsbehov.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts för -
Statsutskottets utlåtande nr 8. 119
slag beträffande medelsanvisningen under förevarande anslag för nästa
budgetår.
Med anledning av vad som anförts i motionen I: 239 får utskottet erinra
om att utskottet tidigare i utlåtande 1951:8, punkten 217:o), understrukit
lämpligheten av att vid planläggningen av skolbyggnader tillses
att särskilda måltidslokaler, om dylika inrättas, kunna användas även
för andra behov, t. ex. som fritidslokaler. Då de i motionerna i detta avseende
och i övrigt anförda synpunkterna få förutsättas redan vara föremål
för fortlöpande uppmärksamhet och överväganden inom skolöverstyrelsen
— som enligt sin instruktion bland annat har att igångsätta, föreslå eller
eljest främja erforderlig försöksverksamhet utöver den, som beslutes av
Kungl. Maj:t, ävensom att i fråga om skolbyggnader och därtill hörande
anordningar samt lokalernas inredning lämna myndigheter och skolstyrelser
upplysningar, råd och anvisningar — torde något uttalande från riksdagens
sida i den av motionärerna åsyftade riktningen icke vara av behovet
påkallat.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att riksdagen må
a) till Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa byggnadsarbeten
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
53 000 000 kronor;
b) i anledning av motionerna I: 240 och II: 143 i skrivelse
till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet ovan
anfört rörande tillgodoseendet av folkskoleväsendets byggnadsbehov;
II.
att motionen I: 239 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
226 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 242, s. 389), vilket
innebär en anslagshöjning med 300 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa
fullbordade byggnadsarbeten för budgetåret 1953/54 anvisa
ett förslagsanslag av 2 800 000 kronor.
227:o) Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag för vissa äldre undervisningslokaler.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 243, s. 390),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Follcskolor m. m.: Byggnadsbidrag
för vissa äldre undervisningslokaler för budgetåret 1953/54
anvisa ett förslagsanslag av 600 000 kronor.
120
Statsutskottets utlåtande nr 8.
228:o) Folkskolor in. m.: Hyresbidrag för undervisningslokaler
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 244, s. 390 och 391),
vilket innebär en anslagshöjning med 300 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Hyresbidrag för
undervisningslokaler m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa
ett förslagsanslag av 1 200 000 kronor.
229:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till undervisningsmateriel. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 245, s. 391 och 392), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till undervisningsmateriel
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 2 900 000 kronor.
230:o) Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag till tjänstebostäder.
Kungl. Maj:t har (punkt 246, s. 392 och 393) föreslagit riksdagen att dels
medgiva, att under budgetåret 1953/54 må beviljas byggnadsbidrag till
tjänstebostäder för folkskolans lärare med tillhopa högst 6 000 000 kronor,
dels ock till Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag till tjänstebostäder för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 4 800 000 kronor.
I samband hänned har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av fröken Ager väckt motion (II: 290), vari hemställts, att riksdagen
måtte besluta, att annan folkskolans lärare än ordinarie folkskollärare
skall äga rätt erhålla tjänstebostad med en sammanlagd golvyta av
omkring 90 kvadratmeter, lämpligt fördelad på minst tre rum och kök,
därest vederbörande på grund av familjebildning har behov av sådan
bostad.
Kungl. Maj:ts förslag innebär höjning med 500 000 kronor av maximibeloppet
av byggnadsbidrag, som avses få beviljas under nästa budgetår.
Med hänsyn till eftersläpningen i fråga om statsbidragsutbetalningen föreslås
dock ingen anslagshöjning.
I motionen II: 290 har anförts följande.
Enligt bestämmelserna i boställsordningen för folkskolans lärare (SFS
nr 883/1946) skall tjänstebostad för ordinarie folkskollärare omfatta en
sammanlagd golvyta av omkring 90 kvadratmeter, lämpligt fördelade på
minst tre rum och kök, samt för annan lärare en sammanlagd golvyta av
omkring 60 kvadratmeter, lämpligt fördelad på minst två rum och kök. I
§ 19 avlöningsreglementet för övningslärare stadgas, att bestämmelserna
för andra lärare än övningslärare vid sanuna skola skola äga motsvarande
tillämpning beträffande rätten till tjänstebostad. Detta medför, att övningslärare
inte kan komma i åtnjutande av större tjänstebostad än som
tillkommer annan lärare än ordinarie folkskollärare. Jag anser emellertid,
Statsutskottets utlåtande nr 8.
121
att tjänstebostadens storlek även bör vara beroende av vederbörande lärares
behov av utrymme. De lärare, som tillhöra gruppen »annan lärare än
ordinarie folkskollärare» och som ha familj, böra därför erhålla rätt att
inneha tjänstebostad av samma storleksordning som ordinarie folkskollärare.
TJtskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.
Utskottet, som erinrar om att grunderna för här ifrågavarande statsbidrag
till tjänstebostäder för folkskolans lärare samt vissa i samband därmed
stående frågor för närvarande äro föremål för utredning av särskilda
sakkunniga, har icke funnit sig böra biträda det i motionen II: 290 framställda
yrkandet. Med anledning av vad i motionen anförts beträffande
övningslärares rätt till tjänstebostad vill utskottet framhålla, att den författningsmässiga
regleringen härav synes oklar. Utskottet förutsätter emellertid,
att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet riktad på detta spörsmål.
Utskottet hemställer alltså,
I. att riksdagen må
a) medgiva, att under budgetåret 1953/54 må beviljas
byggnadsbidrag till tjänstebostäder för folkskolans lärare
med tillhopa högst 6 000 000 kronor;
b) till Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag till tjänstebostäder
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 4 800 000 kronor;
II. att motionen II: 290 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
231 :o) Folkskolor m. m.: Övergångsbidrag till tjänstebostäder.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 247, s. 393), vilket innebär
en anslagsminskning med 25 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Övergångsbidrag
till tjänstebostäder för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 225 000 kronor.
232:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 248, s. 393 och 394), vilket
innebär en anslagsminskning med 2 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. mBidrag till
Skytteanska skolan i Tärna för budgetåret 1953/54 anvisa
ett förslagsanslag av 36 500 kronor.
233:o) Folkskolor m. m.: Anordnande av kombinerad korrespondens-
och radioundervisning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 249, s. 394 och 395), vilket innebär en anslagshöjning med 85 000
kronor, hemställer utskottet,
122
Statsutskottets utlåtande nr 8.
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Anordnande av
kombinerad korrespondens- och radioundervisning för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 400 000
kronor.
234:o) Nomadskolor: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 250, s. 396—398), vilket innebär en anslagshöjning med 143 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för nomadskolorna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/54:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................. 284 900
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 20 100
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ............................... 266 400
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 245 600
Summa kronor 817 000
b) till Nomadskolor: Avlöningar för budgetåret 1953/54
anvisa ett förslagsanslag av 817 000 kronor.
235:o) Nomadskolor: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 251, s. 399 och 400), vilket innebär en anslagshöjning med
8 800 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nomadskolor: Omkostnader för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 362 800
kronor.
236:o) Nomadskolor: Fortsättningsskolundervisning för nomadbarn.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 252, s. 400 och 401),
vilket innebär en anslagshöjning med 23 100 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nomadskolor: Fortsättningsskolundervisning
för nomadbam för budgetåret 1953/54 anvisa
ett förslagsanslag av 62 000 kronor.
237:o) Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning åt lärare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 253, s. 401), vilket innebär en anslagsminskning
med 200 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning
åt lärare för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 4 600 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
123
238 :o) Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering av fortsättningsskolväsendet.
Kungl. Maj:t har (punkt 254, s. 401 och 402) föreslagit
riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1953/54 anvisa ett
förslagsanslag av 700 000 kronor, innebärande en anslagsminskning med
25 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft den i det föregående
under punkten 222 :o) angivna motionen I: 73, vari hemställts att
riksdagen måtte bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda sådana författningsändringar,
att de bestämmelser som nu gäller för statsbidrag till anordnande
av skolskjutsar åt skolpliktiga barn i folkskola och statsbidrag till
inackordering av barn tillhörande folkskolestadiet från och med redovisningsåret
1953/54 kommer att gälla även för elever i av skoldistrikt upprätthållen
fortsättningsskola, samt att det anslag till centralisering av fortsättningsskolväsendet
som finnes upptaget i budgeten för 1953/54 måtte
få överföras till motsvarande anslag för statsverkets utgifter till bestridande
av kostnader för skolskjutsar (egentliga skolskjutsar och självskjutsar)
och inackordering av folkskolbarn.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag och får, med hänvisning till vad
utskottet i det föregående under punkten 222 :o) anfört beträffande motionen
I: 73, hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionen I: 73, såvitt här är i fråga, till
Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering av fortsättnin
g s skolväsend et för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 700 000 kronor.
239:o) Fortsättningsskolor: Utbildningskurser för lärare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 255, s. 402), vilket innebär en anslagsminskning
med 10 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Utbildningskurser
för lärare för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 20 000 kronor.
Högre folkskolor och folkhögskolor.
240:o) Högre folkskolor: Understöd. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 256, s. 402 och 403), vilket innebär en anslagsminskning med
100 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Högre folkskolor: Understöd för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 600 000
kronor.
124
Statsutskottets utlåtande nr 8.
241 :o) Högre folkskolor: Bidrag till arvoden åt skolläkare m. m.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 257, s. 403 och 404), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Högre folkskolor: Bidrag till arvoden
åt skolläkare m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett
förslagsanslag av 5 000 kronor.
242:o) Folkhögskolor: Understöd. Kungl. Maj:t har (punkt 258,
s. 404) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1953/54
anvisa ett förslagsanslag av 6 750 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru Svenson m. fl.
(I: 139) och den andra inom andra kammaren av herrar Hansson i Önnarp
och Andersson i Dunker (II: 154), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga,
att riksdagen måtte besluta att hos Kungl. Maj:t anhålla att folkhögskole
stadgan
§ 18 måtte få följande lydelse: »Elev vid folkhögskola skall---
och före kursens slut hava fyllt 16 år.»
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 1 250 000 kronor,
varvid för nästa budgetår beräknats bidrag till 4 nya folkhögskolor utöver
de 77 nu statsbidragsberättigade skolorna.
I motionerna 1:139 och 11:154 har inledningsvis erinrats dels om bestämmelserna
i 18 § första och andra styckena folkhögskolestadgan (1951:
835), att elev vid folkhögskola skall före kursens slut ha fyllt, manlig elev
18 år och kvinnlig elev 16 år, dock att, om särskilda skäl föreligga, manlig
elev må intagas vid tidigare ålder, dels ock om föreskriften i § 1 första
stycket kungörelsen angående stipendier åt elever vid folkhögskolor (1934:
399), att elev i folkhögskola för att kunna ifrågakomma till statsstipendium
skall ha före kursens slut uppnått en ålder, manlig elev av 18 år och
kvinnlig elev av 16 år. Motionärerna — som jämväl framställt yrkande
om ändring av sistnämnda föreskrift, till vilket yrkande utskottet återkommer
i det följande — ha vidare anfört i huvudsak följande.
Enligt vår uppfattning kan knappast några vägande skäl anföras för
bibehållande av folkhögskolestadgans bestämmelse om högre intagningsålder
för manliga elever än för kvinnliga. Naturligtvis kan den synpunkten
anläggas, att det är önskvärt, att eleverna — såväl manliga som kvinnliga
— har uppnått en mera mogen ålder, t. ex. 18—20 år. Vid en del folkhögskolor
tillämpas också enligt vad vi har oss bekant en sådan högre intagningsålder.
Det finns emellertid en elevkategori för vilken en lägre intagningsålder
är av största betydelse. Härmed avser vi de ungdomar som i avsaknad av
möjligheter att genomgå realskola och gymnasium söker sig till folkhög
-
Statsutskottets utlåtande nr 8.
125
skolan för att härigenom vinna erforderliga kunskaper för intagning i folkskollärarseminarium,
för avläggande av studentexamen eller för vidareutbildning
på något annat område. Häremot kan givetvis den principiella
invändningen göras, att folkhögskolan skall vara en bildningsskola — och
inte en utbildningsskola. Vi anser det emellertid oriktigt att hindra sådana
ungdomar, som av ekonomiska eller andra skäl ej kunnat gå den reguljära
utbildningsvägen, att genom folkhögskolan vinna möjligheten till den utbildning
som de eftersträvar. Vi tror heller inte att tillmötesgående mot
detta önskemål behöver skada folkhögskolans bildningsidé. Då vi alltså
finner det angeläget, att folkhögskolan även må kunna utnyttjas som en
väg till vidareutbildning, är det också enligt vår uppfattning orimligt, att
sådana unga pojkar, som givetvis önskar påskynda sin försenade utbildning,
skall hindras i sina bemödanden av bestämmelsen om att de under
första årskursen skall uppnå en ålder av 18 år. Det är också orimligt, att
de — därest de enligt undantagsbestämmelsen intages på folkhögskola vid
lägre ålder — icke skall ha möjlighet att erhålla statsstipendium. Det gäller
här i stor utsträckning ungdomar med mycket begränsade ekonomiska
möjligheter. Enligt vår uppfattning bör de manliga eleverna åtnjuta samma
förmåner som de kvinnliga.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.
Vidkommande det i motionerna I: 139 och II: 154 gjorda yrkandet får
utskottet framhålla, att, enligt vad utskottet inhämtat, frågan om intagningsåldern
för folkhögskolornas elever samt vissa därmed sammanhängande
spörsmål torde komma att närmare behandlas i det betänkande om
folkhögskolans ställning och uppgifter, som inom en nära framtid är att
förvänta från skolkommissionen (folkhögskoledelegationen). Vid sådant
förhållande finner utskottet sig böra avstyrka bifall till det här ifrågavarande,
motionsvis framställda förslaget.
Utskottet hemställer alltså,
I. att riksdagen må till Folkhögskolor: Understöd för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 6 750 000
kronor;
II. att motionerna I: 139 och II: 154, såvitt här är i
fråga, icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.
243:o) Folkhögskolor: Bidrag till arvoden åt skolläkare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 259, s. 405 och 406), vilket innebär en
anslagshöjning med 9 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkhögskolor: Bidrag till arvoden
åt skolläkare för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 24 500 kronor.
244:o) Folkhögskolor: Förberedande samhällsvetenskapliga kurser.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 260, s. 406), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
126
Statsutskottets utlåtande nr S.
att riksdagen må till Folkhögskolor: Förberedande samhällsvetenskapliga
kurser för budgetåret 1953/54 anvisa ett
reservationsanslag av 46 500 kronor.
245:o) Folkhögskolor: Studiebidrag och stipendier åt elever.
Kungl. Maj:t har (punkt 261, s. 406—407) föreslagit riksdagen att till detta
ändamål anvisa ett förslagsanslag av 2 900 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de i det föregående
under punkten 242 :o) angivna, likalydande motionerna 1:139 och
II: 154, i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att de i Kungl. Maj:ts kungörelse
1934 nr 399, § 1, intagna bestämmelserna om folkhögskolestipendierna
måtte ändras enligt följande: »Stipendium av statsmedel må tilldelas
---och skall elev för att kunna ifrågakomma till stipendium
hava före kursens slut uppnått en ålder av sexton år.»
Förevarande anslag är nu uppfört med 2 600 000 kronor under rubriken
Folkhögskolor: Stipendier åt elever. Kungl. Maj:ts förslag innebär en i
anslutning till 1952 års riksdags beslut om ändrade grunder för studiehjälpen
vid bland andra folkhögskolorna med 300 000 kronor ökad medelsanvisning.
Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet i det föregående under
punkten 242:o) anfört, avstyrker utskottet bifall till motionerna I: 139 och
II: 154, i vad de avse förevarande anslag.
Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag, hemställer
alltså,
I. att riksdagen må till Folkhögskolor: Studiebidrag och
stipendier åt elever för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 2 900 000 kronor;
II. att motionerna 1:139 och II: 154, såvitt här är i
fråga, icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.
246:o) Folkhögskolor: Understöd för utbildning av lärare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 262, s. 407), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Folkhögskolor: Understöd för utbildning
av lärare för budgetåret 1953/54 anvisa ett
reservationsanslag av 14 500 kronor.
Abnormundervisningen.
247:o) Läroanstalter för blinda: Omkostnader. Kungl. Maj:t har
(punkt 264, s. 408—410) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 301 900 kronor, innebärande
en anslagsminskning med 6 700 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
127
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels en inom andra kammaren av fröken Liljedahl m. fl. väckt motion
(II: 299), vari hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen måtte besluta
uppräkna anslagsmedlen till beklädnad för elever vid Tomteboda blindinstitut
med 3 500 kronor,
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av fru Carlqvist m. fl. (I: 244) och den andra inom andra kammaren
av fru Svedberg m. fl. (II: 262), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga,
att riksdagen måtte bevilja av skolöverstyrelsen i dess riksdagspetita begärt
anslag till fickpengar åt elever vid blindskolorna.
Motionerna II: 299 samt I: 244 och II: 262 innefatta — såsom i det följande
kommer att närmare redovisas — jämväl yrkanden om uppräkning
av anslagsmedlen till beklädnad för elever vid vårdanstalten för blinda i
Lund samt skolor för döva, respektive anslag till fickpengar åt elever vid
dövskolorna.
Skolöverstyrelsen har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår föreslagit,
bland annat, dels höjning med 3 500 kronor av den nu med 29 000
kronor uppförda delposten till beklädnad för elever vid institutet och förskolan
å Tomteboda samt med 8 000 kronor respektive med 36 000 kronor
av motsvarande poster vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat
lyte och vid skolor för döva, dels anvisande av en ny post å 5 300
kronor till fickpengar åt elever vid läroanstalten i Tomteboda med undantag
av sådana som ha rätt till folkpension, dels ock anvisande vid skolorna
för döva av en med 27 000 kronor förhöjd delpost till fickpengar åt samtliga
elever och skyddslingar, som ej åtnjuta folkpension. Skolöverstyrelsen
har räknat med 15 kronor per månad för elev i fortsättningsskola samt,
för eleverna vid Tomtebodainstitutet, med 1 krona per vecka för elev, som
fyllt 10 år, och med 50 öre per vecka för elev under 10 år.
Vidkommande storleken av fickpengar till elever vid skolorna för döva
har överstyrelsen framlagt samma förslag som beträffande blindskoleeleverna.
Departementschefen har förklarat sig icke kunna biträda överstyrelsens
förslag om ökade medel till beklädnad av elever och har ej heller funnit
sig beredd att nu tillstyrka framställningen om medelsanvisning till fickpengar
åt eleverna.
Till stöd för det i motionen II: 299 framställda yrkandet, vilket sammanfaller
med skolöverstyrelsens ovannämnda förslag, i vad det avser delposter
till beklädnad, har anförts, att beklädnadsanslagen vid såväl blind- som dövskolorna
äro anmärkningsvärt låga och att de trots penningvärdets fall
ej undergått någon större förändring under senare år. Det borde vara ett
allmänt intresse att barn, som på grund av lyte måste vistas vid internat
-
128
Statsutskottets utlåtande nr 8.
skolor med specialundervisning, inte beträffande klädutrustning bli sämre
ställda än de barn som få vistas i sina hem. Efter barnbidragens införande
bär en högst väsentlig allmän standardförbättring ägt rum då det gäller
beklädnad för barn i skolåldern.
Till stöd för det i motionerna 1:244 och II: 262 gjorda yrkandet har
anförts bland annat följande.
Till den unga människans ekonomiska fostran bidrar i normala fall både
skola och hem. Ett undantag utgör den ungdom, som växer upp på anstalt.
Den blir berövad de nyttiga erfarenheter av vad det kostar att leva, som
familjelivet automatiskt ger. På anstalten ges små tillfällen att reflektera
över levnadskostnaderna. Det mesta tages ur förråd, och ingen talar om
för en vetgirig elev vad matportionen kostar. Hans eller hennes möjligheter
att göra egna inköp är därtill starkt begränsade, inte blott emedan
internatlivet fjärmar vederbörande från affärsgator och handelsbodar utan
även emedan eleven i regel har lite eller alls inga pengar att röra sig med.
På de flesta anstalter förekommer visserligen i någon form vad man
tidigare allmänt kallade »flitpengar». I namnet ligger en anvisning om att
dessa pengar får utdelas efter moraliska bedömningsgrunder — flitpengar
kan indragas för den som inte är flitig eller inte visar tillräckligt gott uppförande.
Vidsynta människor i anstaltsledningarna har reagerat mot detta.
De inser, att ofrihetskänslan på anstalten måste bli plågsamt accentuerad
för dem som alldeles saknar pengar till smärre personliga utgifter. De menar
vidare, att varje individ, som skall uppfostras på anstalt med sikte
på en infogning som vuxen i det normala samhällslivet, bör ha rätt till
regelbundna fickpengar för oundgängliga privata behov för att lära sig
något om pengars värde. Därtill bör fickpengarna inte sammankopplas
med elevens välförhållande till lärare och vårdpersonal. Begreppet flitpengar
håller också på att undanträngas mer och mer av begreppet fickpengar.
Anstalterna har oftast mycket magra kassor för utbetalning av flit- eller
fickpengar. På Tomteboda blindinstitut betalas till eleverna fem gånger
om året ett grundbelopp av 4 kronor. Vid dövskolan i Vänersborg får fortsättningsskoleleverna,
som befinner sig i de övre tonåren eller är äldre, av
statsmedel högst 15 kronor i månaden i fickpengar.
De inkomster till anstalterna, som inflyter genom elevernas eget arbete,
är mer än nog för att täcka utgifterna för fickpengar: mot det äskade fickpenningsanslaget
på 5 300 kronor till blindskolorna kan uppställas en inkomstpost
på 18 000 kronor som härrör från försäljning av blindas slöjdalster.
Försålda produkter vid dövskolorna inbringar vidare över 64 000
kronor. Det borde vara naturligt att försöka kompensera de av sitt lyte
svårt handikapade eleverna för ett arbete, som utförs i anstaltslivets ofrånkomliga
tristess, genom att bevilja dem en blygsam fickpenning och medge
dem en del trivselanordningar därutöver.
Utskottet. Då utskottet funnit starka skäl tala för att omförmälda beklädnadsposter
förstärkas för tillgodoseende av det i motionen II: 299 och
av skolöverstyrelsen angivna syftet tillstyrker utskottet bifall till det i
129
Statsutskottets utlåtande nr 8.
nämnda motion gjorda yrkandet, vilket såvitt här är i fråga innebär en
anslagshöjning med 3 500 kronor.
Vad i motionerna I: 244 och II: 262 anförts har övertygat utskottet om
skäligheten av att särskilda medel anvisas till fickpengar åt eleverna vid
läroanstalterna för blinda och vid dövskolorna. En dylik åtgärd synes
utgöra ett önskvärt led i arbetet för att öka trivseln vid dessa anstalter,
där eleverna ha att tillbringa åtskilliga år, och för att göra eleverna mera
förtrogna med de olika problem, som möta utanför anstalterna. Utskottet
tillstyrker därför bifall jämväl till motionerna I: 244 och II: 262. Detta
medför, i vad gäller förevarande anslag, en anslagshöjning med 5 300 kronor.
I likhet med vad skolöverstyrelsen i detta hänseende föreslagit i sina
anslagsäskanden, förutsätter utskottet, att fickpengar skola utgå endast
till sådana elever, som icke åtnjuta folkpension.
På grund av vad sålunda anförts och då utskottet icke i övrigt funnit
anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag, torde förevarande anslag
böra för nästa budgetår uppföras med (301 900 + 3 500 + 5 300 =) 310 700
kronor.
Utskottet hemställer förty,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med bifall till motionerna II: 299 samt I: 244 och
II: 262, samtliga dessa motioner såvitt här är i fråga, till
Läroanstalter för blinda: Omkostnader för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 310 700 kronor.
248:o) Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte:
Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 266, s. 411^113) föreslagit riksdagen
att till detta ändamål för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 192 600 kronor, innebärande en anslagshöjning med 19 000
kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft den under nästföregående
punkt angivna motionen II: 299, vari hemställts, såvitt här är
i fråga, att riksdagen måtte besluta uppräkna anslagsmedlen till beklädnad
för elever vid vårdanstalten för blinda i Lund med 8 000 kronor.
Skolöverstyrelsen har — såsom under nästföregående punkt angivits —
i sina anslagsäskanden lör nästa budgetår föreslagit en höjning med 8 000
kronor av den nu med 26 000 kronor uppförda delposten till beklädnad
för elever.
Departementschefen har ansett sig icke kunna biträda skolöverstyrelsens
ifrågavarande förslag.
Utskottet tillstyrker i överensstämmelse med sitt ställningstagande under
nästföregående punkt bifall till motion 11:299, i vad den avser före
9
— Bihang till riksdagens protokoll 1053. 6 samt. Nr S.
130 Statsutskottets utlåtande nr 8.
varande anslag. Då utskottet icke i övrigt har någon erinran mot Kungl.
Maj:ts förslag, torde anslaget böra uppföras med (192 600 + 8 000 =)
200 600 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och med bifall till motionen II: 299, såvitt här är i fråga,
till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte:
Omkostnader för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 200 600 kronor.
249 :o) Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 267, s. 413), vilket innebär en anslagshöjning
med 700 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever
för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 17 300 kronor.
250:o) Resor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 268, s. 413), vilket innebär en anslagshöjning
med 3 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Resor för blindskolelever jämte åtföljande
vårdare för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 30 000 kronor.
251 :o) Arvoden åt blivande blindlärare. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 269, s. 413 och 414), vilket innebär en anslagshöjning
med 11 600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Arvoden åt blivande blindlärare
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 15 400
kronor.
252:o) Tryckning av blindskrifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 270, s. 414), vilket innebär en anslagshöjning med 3 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tryckning av blindskrifter för
budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 20 000
kronor.
253:o) Bidrag till anskaffande av böcker åt blinda. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 271, s. 415 och 416) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till anskaffande av böcker
åt blinda för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 10 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
131
254:o) Skolor för döva: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 273,
s. 416—420) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 1 349 300 kronor, innebärande en anslagshöjning
med 115 300 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de i det föregående
under punkten 247 :o) angivna motionerna II: 299 samt 1:244- och
II: 262, i vilka hemställts, såvitt här är i fråga,
i motionen II: 299 att riksdagen måtte besluta uppräkna anslagsmedlen
till beklädnad för elever vid skolor för döva med 36 000 kronor, samt
i motionerna I: 244 och II: 262 att riksdagen måtte bevilja av skolöverstyrelsen
i dess riksdagspetita begärt anslag till fickpengar åt elever vid
dövskoloma.
Skolöverstyrelsen har — såsom i det föregående under punkten 247 angivits
— i sina anslagsäskanden för nästa budgetår föreslagit höjning med
36 000 kronor av den nu med 174 800 kronor uppförda delposten till beklädnad
för elever och skyddslingar. Vidare har överstyrelsen — i enlighet
med vad i nyssnämnda punkt omförmälts — föreslagit ändring av
den nu med 26 400 kronor uppförda delposten till flitpengar åt fortsättningsskolelever
och skyddslingar till en med 27 000 kronor förhöjd delpost
till fickpengar åt samtliga elever och skyddslingar, som ej åtnjuta folkpension.
Departementschefen har icke biträtt skolöverstyrelsens förslag i nu angivna
hänseenden.
Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet i det föregående under
punkten 247:o) anfört, tillstyrker utskottet bifall till motionerna II: 299
samt I: 244 och II: 262, i vad de avse förevarande anslag. Med hänsyn härtill
och då utskottet icke i övrigt funnit anledning till erinran mot Kungl.
Maj:ts förslag, torde ifrågavarande anslag böra för nästa budgetår uppföras
med (1 349 300 -f- 36 000 + 27 000 =) 1 412 300 kronor. Utskottet hemställer
alltså,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med bifall till motionerna II: 299 samt I: 244 och
II: 262, samtliga dessa motioner såvitt här är i fråga, till
Skolor för döva: Omlcostnader för budgetåret 1953/54 anvisa
ett förslagsanslag av 1 412 300 kronor.
255:o) Skolor för döva: Engångsanskaffning av utrustning m. m.
Kungl. Maj:t har (punkt 274, s. 420—423) föreslagit riksdagen att till detta
ändamål för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 90 000
kronor.
132
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Detta anslag är nu uppfört med 124 000 kronor. Skolöverstyrelsen har i
sina anslagsäskanden för nästa budgetår hemställt om anvisande för vissa
närmare angivna ändamål av ett reservationsanslag av 117 000 kronor,
innebärande en anslagsminskning med 7 000 kronor.
Departementschefen har framhållit, att, ehuru under de senaste budgetåren
avsevärda belopp anvisats till engångsanskaffning av utrustning m. m.
vid dövskoloma, fortsatt medelsanvisning för ändamålet torde erfordras
för ytterligare förbättring av undervisningen och modernisering av utrustningen
vid de nuvarande skolorna. För nästa budgetår måste dessutom räknas
med ofrånkomliga utgifter för utrustning av förskolan i Boden, vilken
avses skola börja sin verksamhet hösten 1953. Departementschefen har funnit
sig kunna för nästa budgetår tillstyrka en medelsanvisning under anslaget
av 90 000 kronor, vilket innebär en anslagsminskning med 34 000
kronor.
Utskottet — som icke vill motsätta sig bifall till Kungl. Maj:ts förslag
om en minskning av förevarande anslag till 90 000 kronor — får understryka
vikten av att den pågående upprustningen av undervisningsmateriel
och dylikt vid dövskolorna fullföljes. Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Skolor för döva: Engångsanskaffning
av utrustning m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa
ett reservationsanslag av 90 000 kronor.
256:o) Skolor för döva: Resor för elever jämte åtföljande vårdare.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 275, s. 423 och 424), vilket
innebär en anslagshöjning med 29 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skolor för döva: Resor för elever
jämte åtföljande vårdare för budgetåret 1953/54 anvisa
ett förslagsanslag av 84 000 kronor.
257:o) Skolor för döva: Stipendier åt vissa fortsättningsskolpliktiga
döva m. fl. I enlighet med Ivungl. Maj:ts förslag (punkt 276, s. 424
och 425), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skolor för döva: Stipendier åt vissa
fortsättningsskolpliktiga döva ni. fl. för budgetåret 1953/54
anvisa ett anslag av 8 000 kronor.
258:o) Skolor för döva: Arvoden åt blivande lärare för döva. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 277, s. 425 och 426), vilket
innebär en anslagshöjning med 42 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skolor för döva: Arvoden åt blivande
lärare för döva för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 139 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
133
259:o) Bidrag till förskolor och skolhem för döva barn. Kungl.
Maj:t har (punkt 278, s. 426—428) föreslagit riksdagen att till detta ändamål
för budet året 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 150 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Sunne m. fl. (I: 241) och den andra inom andra kammaren av fru
Sandström m. fl. (11:283), i vilka hemställts, att riksdagen måtte bifalla
av skolöverstyrelsen äskad höjning av anslaget till förskolor för döva barn
och sålunda för ändamålet anslå ytterligare 50 000 kronor,
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av fru Sjöström -Bengtsson m. fl. (I: 242) och den andra inom andra
kammaren av fru Wallin m. fl. (II: 279), i vilka hemställts, att riksdagen
måtte dels besluta, att under budgetåret 1953/54 statsbidrag måtte tillerkännas
nya förskolor för döva småbarn, därest de fylla de krav på utrustning
och undervisning som ställts på tidigare skolor och skolhem för
samma ändamål, samt att anslagen skola utbetalas halvårsvis i efterskott,
dels ock för ifrågavarande ändamål anvisa ett förslagsanslag av 150 000
kronor.
Av statsrådsprotokollet inhämtas i huvudsak följande.
Statsbidrag till anstalt, som av Kungl. Maj:ts godkänts som förskola
eller skolhem för döva barn, utgår årligen med 1 200 kronor för varje
barn i förskola och därjämte med 1 200 kronor för varje barn, som tillika
är intaget j skolhem eller genom förskolans försorg och på dess bekostnad
åtnjuter vård och underhåll. För varje anstalt utgår doek bidrag för högst
det antal barn, som Kungl. Maj:t bestämmer. Såsom statsbidragsvillkor
gäller bland annat, att undervisningen är avgiftsfri och att anstalten i den
utsträckning så kan ske mottager barn från andra kommuner än den, inom
vilken anstalten är belägen, samt att sistnämnda kommun lämnar bidrag
till anstalten med skäligt belopp.
Innevarande budgetårs anslag är uppfört med 150 000 kronor och avser
statsbidrag till fyra av Kungl. Maj:t godkända förskolor, belägna i Stockholm,
Göteborg, Borås och Degerfors köping.
Skolöverstyrelsen har för nästa budgetår föreslagit höjning av anslaget
med 50 000 kronor och har därvid anfört i huvudsak följande.
Frågan om de döva småbarnens omhändertagande är för närvarande
föremål för stort intresse ute i landet. Enligt vad överstyrelsen har sig
bekant planeras på flera håll nya förskolor, bland annat en i södra Sverige,
en i Västerbotten, eu i Östergötland och en i Stockholm, den sistnämnda
avsedd i första hand för hörselsvaga. Då överstyrelsen icke räknar med
att statliga förskolor skall komma till stånd i samma utsträckning under
de närmaste åren, anser överstyrelsen, att dessa privata initiativ bör uppmuntras.
Överstyrelsen beräknar medel för nästkommande budgetår för
ett 30-tal barn i de nya skolorna och inackorderingsbidrag för cirka 20 av
dessa barn.
134 Statsutskottets utlåtande nr 8.
Departementschefen, som icke biträtt överstyrelsens förslag, har anfört
följande.
Jag erinrar om att frågan rörande utformningen av förskolundervisningen
för döva tidigare i skilda sammanhang varit föremål för statsmakternas
ställningstagande (1951 års åttonde huvudtitel s. 370, prop. 1951: 65
s. 19 och 1952: 103 s. 48). Under bedömande har därvid varit bland annat
förslag om införande av obligatorisk förskolundervisning i statliga förskolor
samt förstatligande av de nuvarande enskilda förskolorna. Införande av
en allmän, obligatorisk och av staten omhänderhavd förskola har emellertid
av skilda orsaker icke ansetts möjligt i dagens läge. Ett förstatligande av
de nuvarande enskilda förskolorna har ej heller befunnits aktuellt. I syfte
att vinna erfarenheter rörande lämplig utrustning och personaluppsättning
m. m. har dock beslutits, att i Boden upprätta en statlig förskola av försökskaraktär.
Som jag tidigare i annat sammanhang nämnt, avses denna
skola — som är dimensionerad för 25 barn — träda i verksamhet hösten
1953.
Skolöverstyrelsen föreslår nu, att statsbidrag för nästa budgetår skall
beräknas för" ytterligare fyra enskilda förskolor. Ehuru jag vill framhålla
utbyggandet av dövskolväsendet med förskolor som en mycket angelägen
åtgärd till förbättring av dövundervisningen, anser jag mig likväl ej kunna
i nuvarande läge tillstyrka överstyrelsens förslag till höjning av anslaget
för att möjliggöra statsbidrag till nya enskilda förskolor. I avvaktan på de
erfarenheter, som av verksamheten vid den statliga förskolan i Boden må
kunna erhållas i fråga om utformningen i allmänhet av förskolundervisningen
och förskolorganisationen för döva, bör enligt min mening statsbidragsgivningen
till de enskilda förskolorna i varje fall under niista^budgetår
begränsas till de fyra skolor, som för närvarande uppbär sådant
bidrag. Anslaget torde därför böra uppföras med oförändrat belopp för
nästa budgetår.
Till stöd för det i motionerna 1:241 och 11:283 framställda yrkandet
om en anslagshöjning med 50 000 kronor har anförts i huvudsak följande.
De av skolöverstyrelsen till erhållande av statsbidrag föreslagna nya
förskolorna har startats på Sveriges scoutförbunds initiativ och tillvunnit
sig stor uppmärksamhet. Skolorna i fråga arbetar efter en metod, som i
vårt land lanserats av dr Erik Wedenberg, vilken för närvarande tjänstgör
på audiologiska laboratoriet på karolinska sjukhuset hos docenten L. K. A.
Holmgren, vilken i årets statsverksproposition föreslagits personlig laboratur
i klinisk audiologi. Såväl docenten Holmgrens som dr Wedenbergs
forskningar och rön har intimt samband med möjligheten att bereda döva
småbarn inte endast klinisk undersökning enligt de förbättrade metoder
som nu står till buds, utan även — vilket är det väsentliga — i möjligheten
att omsätta rönen i den undervisning och övning, som kan ges »döva»
småbarn för att lära dessa tala hjälpligt på ett mycket tidigt stadium.
Detta omhändertagande av småbarn redan från treårsåldern med möjlighet
för dem som inte är totaldöva utan har vissa hörselrester kvar att lära sig
tala kan ske endast om varje barn kan beredas några timmars individuell
träning dagligen eller vissa dagar i veckan. Den träning det här är fråga
om utgör ett komplement till dövstumsundervisningen sådan den av ålder
Statsutskottets utlåtande nr 8.
135
bedrivits och ger även de barn som senare eventuellt kommer till dövstumskolor
fördelen av att redan kunna tala i större eller mindre grad.
Normalbegåvade barn med tillräckliga hörselrester har visat sig kunna
föras fram till normalskoleundervisning.
De skolor det här är fråga om består av små enheter och är externat
på samma sätt som vanliga lekskolor. De har alltså lekskolans karaktär
och inte anstaltens. Utan att föregripa den statliga försöksverksamheten
vid förskolan i Boden kan framhållas, att för så små barn som det här är
fråga om ofta är av stor betydelse att barnen kan bo i sina hem eller tillfälligtvis
inackorderade i andra hem i stället för på en större anstalt. Det
liar också betydelse, att dessa med lekskolor jämförliga små enheter ger
barnen möjlighet till samvaro med andra barn under mera hemliknande
förhållanden. Vad som framför allt är betydelsefullt är att den lärare som
leder skolan har möjlighet att sysselsätta sig med varje barn under sammanlagt
längre tid än som i allmänhet kan ske på en anstalt, dimensionerad
för många barn. Skolorna har också mycket stor betydelse för föräldrarna.
Under några timmar varje dag kan mödrarna vara fria från sina
barn på samma sätt som mammor för andra lekskolebarn. I vissa fall reser
barnet dagligen in till skolan men bor i sitt hem. Mödrarna erhåller också
genom sin kontakt med skolan själva undervisning i hur de även i hemmet
på egen hand kan träna sina döva barn. Kurser för både mödrar och
barn har på sina håll anordnats med av allt att döma mycket gott resultat.
Skolor av denna typ måste självfallet ställa sig betydligt billigare i drift
än internatskolor i för ändamålet uppbyggda, större anstalter. Det bör
sålunda vara av betydelse att inte endast försöksverksamhet med större
anstalter för döva förskolebarn igångsättes utan att det även ges möjlighet
till försöksverksamhet i den form, som de smärre lekskolorna för hörselträning
erbjuder. Om landsting eller kommuner visar intresse för saken —
vilket redan i stor utsträckning skett — bör verksamheten också kunna
erhålla statligt stöd. Detta kan ske därest skolöverstyrelsens äskande på
denna punkt bifalles.
I motionerna 1:242 och II: 279 har anförts bland annat följande.
Förskoleverksamheten är av långt större betydelse för de döva barnen
än för de s. k. fullsinnade. De förra är absolut beroende av systematisk
undervisning för att kunna tillägna sig språket, vilket hörande barn automatiskt
lär sig under de första 2—3 levnadsåren. Genom de oerhört stora
kontaktsvårigheter, som de döva barnen bär till följd av avsaknaden av
språk, får dessa i allmänhet ingen anpassning till gruppliv förrän de bereds
möjlighet att bevista någon form av skola.
Behovet av förskoleplatser för döva barn blir ingalunda fyllt, därest ej
de av vissa landsting och stiftelser planerade skolorna bereds möjlighet
att påbörja sin verksamhet. Det synes oss därför synnerligen beklagligt
om det intresse för ifrågavarande verksamhet, som enligt samstämmiga
uttalanden från skilda håll tidigare ansetts böra stimuleras hos kommuner
och enskilda och som nu äntligen tycks ha vaknat på allvar, ej skulle få
komma till uttryck i praktiskt handlande på grund av förhandsuttalanden
om alt nya skolor ej kan påräkna statsbidrag.
Den halvöppna barnavården (lekskolor och daghem) har haft en glädjande
snabb utveckling, vilket torde belysas inte minst av anslagsökningen.
136
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Från de 100 000 kronor, som 1943 beviljades, är anslaget för innevarande
budgetår uppe i en summa av 2 450 000 kronor, och i statsverkspropositionen
till innevarande års riksdag föreslås anslaget höjt till 2 750 000 kronor.
I jämförelse härmed synes den av skolöverstyrelsen föreslagna höjningen
av anslaget till förskolor för döva barn ganska blygsam, och vi anser
att det skulle innebära en alltför stor orätt gentemot de döva barnen om
för dem planerade förskolor ej ens skulle kunna upptagas till prövning för
erhållande av statsbidrag. Då vi emellertid är väl medvetna om svårigheten
att inom den uppgjorda budgetens ram finna utrymme för höjda .
anslag vill vi föreslå att författningen ändras därhän att anslagen utbetalas
halvårsvis i efterskott på samma sätt som sker beträffande anslagen till
den halvöppna barnavården. Denna ändring torde ej medföra några svårigheter
för de redan verksamma skolorna, då dessa efter vad vi har oss
bekant för närvarande ej brukar få ut anslagen för tilländalupet verksamhetsår
förrän efter 1 juli.
Utskottet. Av den lämnade redogörelsen framgår, att fyra förskolor
för döva barn nu åtnjuta statsbidrag ur förevarande anslag, att skolöverstyrelsen
för nästa budgetår föreslagit en höjning av anslaget från 150 000
kronor till 200 000 kronor för att ytterligare vissa förskolor skulle kunna
komma i åtnjutande av bidrag men att enligt departementschefens mening
statsbidragsgivningen till de enskilda förskolorna i varje fall för nästa
budgetår borde begränsas till de fyra skolor, som för närvarande uppbära
sådant bidrag.
I motionerna I: 241 och II: 283 har hemställts om en anslagshöjning
med 50 000 kronor i syfte att de av skolöverstyrelsen angivna nya förskolorna
skulle kunna få statsbidrag. I motionerna I: 242 och II: 279 har
föreslagits, att under nästa budgetår statsbidrag skulle tillerkännas nya
förskolor, därest de fylla de krav på utrustning och undervisning, som
hittills uppställts; genom viss ordning för statsbidragsutbetalningen skulle
någon anslagshöjning icke erfordras.
Utskottet vill i likhet med departementschefen framhålla att utbyggandet
av dövskolväsendet med förskolor utgör en mycket angelägen åtgärd
till förbättring av dövundervisningen. Det tillvaratagande på ett tidigt
stadium av de döva barnens hörselrester, som kan ske i förskolorna, synes
vara av stor betydelse för att sätta de döva barnen i stånd att redan från
början kunna med tillfredsställande resultat tillgodogöra sig den sedan
följande obligatoriska undervisningen i barndomsskolan. För barn med
någorlunda goda hörselrester torde i gynnsamma fall förskolundervisningen
kunna leda till att barnet så småningom lär sig tala och alltså kan tillgodogöra
sig normal skolundervisning.
Även i andra hänseenden synas förskolorna för döva barn fylla viktiga
sociala uppgifter. Utskottet instämmer i vad härom anförts i de föreliggande
motionerna.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
137
Med liänsyn härtill och i jämförelse med de senaste årens utveckling
av den statsunderstödda barnträdgårdsverksamheten för fullsinnade barn
synes det i princip motiverat att staten — så länge frågan om införande
av obligatorisk förskolundervisning för döva barn står öppen — i vidsträcktare
omfattning än vad nu är fallet bidrager till driften av enskilda
förskolor. En utökning av de statsbidragsberättigade förskolornas antal
synes enligt utskottets mening ej heller kunna i ogynnsam riktning föregripa
den försöksverksamhet, som skall bedrivas vid den statliga förskolan
i Boden, särskilt som de enskilda skolorna till övervägande delen torde
vara externat och därför ha en något annorlunda karaktär och, i vissa
hänseenden, även andra uppgifter än den statliga internatskolan.
Emellertid saknas i nuvarande läge säkra hållpunkter för bedömande av
de kostnadsökningar, som framdeles kunna uppkomma till följd av en
mera omfattande utökning av antalet statsbidragsberättigade förskolor.
I motsats till vad som föreslagits i motionerna I: 242 och II: 279 är utskottet
därför icke berett att för nästa budgetår tillstyrka en större utökning
av statsbidragsgivningen än vad skolöverstyrelsen i sina anslagsäskanden
förutsatt. Då enligt vad utskottet har sig bekant ifrågavarande
statsbidrag i regel utbetalas i efterskott för helt budgetår och då någon
ändring i denna praxis icke för närvarande lärer böra ske, föreligga ej skäl
att, såsom i motionerna I: 241 och II: 283 påyrkats, för budgetåret 1953/54
höja förevarande anslag; en ökning nästa budgetår av antalet statsbidragsberättigade
förskolor torde komma att påverka anslagsbelastningen först
budgetåret 1954/55.
Utskottet förutsätter, att riksdagen vid sin prövning nästa år av frågan
om anslag till bidrag till förskolor och skolhem för döva barn beredes tillfälle
att närmare överblicka den enskilda förskolorganisationens omfattning
och förutsebara utveckling ävensom erhåller del av de kostnadsberäkningar,
som med utgångspunkt i nuvarande statsbidragsgrunder kunna
verkställas i anslutning till en redogörelse i berörda hänseenden.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må,
a) i anslutning till Kungl.Maj:ts förslag samt med avslag
å motionerna I: 241 och II: 283, såvitt de avse medelsanvisningen,
till Bidrag till förskolor och skolhem för döva
barn för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
150 000 kronor;
b) i anledning av motionerna I: 241 och II: 283, såvitt
de icke behandlats under a), samt motionerna I: 242 och
II: 279 i skrivelse till Kung], Maj: t giva tillkänna vad utskottet
ovan anfört.
138 Statsutskottets utlåtande nr 8.
260:o) Bidrag till bildningsverksamliet bland döva. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 279, s. 428), vilket innebär en anslagshöjning
med 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till bildning sverksamhet
bland döva för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av
8 000 kronor.
261 :o) Präster och konsulenter för döva: Avlöningar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 280, s. 429 och 430), vilket innebär en
anslagshöjning med 12 700 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för präster och konsulenter
för döva, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1953/54:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 126 400
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, för -
slagsvis .................... 1 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis . ............... 66 200
Summa kronor 193 600
Särskilda uppbärdsmedel:
Bidrag från kyrkofonden..................... 102 700
Nettoutgift kronor 90 900
b) till Präster och konsulenter för döva: Avlöningar för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 90 900
kronor.
262:o) Präster och konsulenter för döva: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 281, s. 430), vilket innebär en anslagshöjning
med 2 100 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Präster och konsulenter för döva:
Omkostnader för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 31 400 kronor.
263:o) Bidrag till tidning för döva. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 282, s. 430 och 431), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till tidning för döva för budgetåret
1953/54 anvisa ett anslag av 2 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
139
264 :o) Bidrag till Hörselfrämjandet för kursverksamhet. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 283, s. 431 och 432), vilket innebär
en anslagshöjning med 4 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till hörselfrämjandet för
kursverksamhet för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag
av 24 000 kronor.
Y rkesunder visningen.
265:o) Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 284, s. 433—437), vilket innebär en anslagshöjning
med 232 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1953/54, vidtaga de förändringar
i personalförteckningen för överstyrelsen för
yrkesutbildning, som föranledes av vad departementschefen
förordat;
b) godkänna följande avlöningsstat för överstyrelsen för
yrkesutbildning, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1953/54:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................... 353 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis.............. 7 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar till inspek
törer
och sakkunniga biträden m. m., förslagsvis
.................................... 37 200
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis.............................. 407 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ............... 402 800
Summa kronor 1 207 000
c) till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 1 207 000
kronor.
266:o) Överstyrelsen för yrkesutbildning: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 285, s. 438), vilket innebär en anslagshöjning
med 15 500 kronor, hemställer utskottet,
140
Statsutskottets utlåtande nr 8.
att riksdagen må till Överstyrelsen för yrkesutbildning:
Omkostnader för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 144 500 kronor.
267:o) Överstyrelsen för yrkesutbildning: Yrkespedagogisk reformverksamhet.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 286, s.
439), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Överstyrelsen för yrkesutbildning:
Yrkesjpedagogisk reformverksamhet för budgetåret 1953/54
anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.
268:o) Högre tekniska läroverk: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 288, s. 439—441), vilket innebär en anslagshöjning
med 73 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
604 500 kronor.
269:o) Högre tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 289, s. 441 och 442), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Materiel,
böcker m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 430 000 kronor.
270:o) Högre tekniska läroverk: Föreläsningar och fortbildningskurser.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 290, s. 442), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Föreläsningar
och fortbildningskurser för budgetåret 1953/54 anvisa
ett reservationsanslag av 21 000 kronor.
271 :o) Konstfackskolan: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 291, s. 443—445), vilket innebär en anslagshöjning med
135 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för konstfackskolan,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/54:
Statsutskottets utlåtande nr 8. 141
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags -
vis ............... ..................... 249 200
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:
a. Arvoden åt skolläkare m. m., förslagsvis
..................,..... 6 250
b. Ersättning åt vissa sakkunniga, förslagsvis
........................ 100
c. Arvode åt bibliotekarie .......... 6 840
d. Arvode åt tillsynslärare .......... 450
e. Arvode åt portvakt.............. 960
f. Ersättning åt vissa teckningslärare
och handledare, förslagsvis ....... 4 800
g. Ersättning åt styrelsens sekreterare 2 400 21 800
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis .............................. 460 100
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 284 900
Summa kronor 1 016 000
Särskilda uppbördsm edel:
1. Elevavgifter, förslagsvis .......... 22 000
2. Avkastning ur Sjöstedtska fonden . . 2 880
3. Bidrag från Stockholms stad, förslagsvis
........................ 190 120 215 000
Nettoutgift kronor 801 000
b) till Konstfackskolan: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 801 000 kronor.
272:o) Konstfackskolan: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 292, s. 445 och 446), vilket innebär en anslagshöjning
med 4 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Konstfackskolan: Omkostnader för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 75 100
kronor.
273:o) Konstfackskolan: Undervisningsmateriel m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 293, s. 446), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
142
Statsutskottets utlåtande nr 8.
att riksdagen må till Konstfackskolan: Undervisningsmateriel
m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 83 200 kronor.
274:o) Understöd åt handelsgymnasier. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 294, s. 446—454), vilket innebär en anslagshöjning
med 470 400 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna av departementschefen förordade ändrade
grunder för statsbidrag till vissa handelsgymnasier, att gälla
från och med budgetåret 1953/54;
b) till Understöd åt handelsgymnasier för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 1 450 000 kronor.
275 :o) Anordnande av handelsgymnasieexamen för lärjungar
från enskild undervisning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
295, s. 454), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Anordnande av handelsgymnasieexamen
för lärjungar från enskild undervisning för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 22 000 kronor.
276:o) Stipendier åt elever vid tekniska fackskolor och andra
fackutbildningsanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
296, s. 455) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Stipendier åt elever vid tekniska
fackskoloi'' och andra fackutbildningsanstalter för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor.
277:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 298, s. 458 och 459), vilket innebär en
anslagshöjning med 150 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Understöd åt enskilda anstalter för
yrkesundervisning för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 2 100 000 kronor.
278:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till inrättande av centrala verkstadsskolor m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 299, s. 459 och 460), vilket innebär en
anslagshöjning med 500 000 kronor, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 8.
143
att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Bidrag till inrättande av centrala
verkstadsskolor m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett
förslagsanslag av 2 000 000 kronor.
279:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till driften av centrala verkstadsskolor. Kungl. Maj:t har
(punkt 300, s. 460—464) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 5 080 000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 1 080 000 kronor.
Därav hänför sig 880 000 kronor till automatiska utgiftsökningar samt
170 000 kronor till uppräkning av bidragen till viss förbrukningsmateriel
och till administration m. in. Återstoden, 30 000 kronor, avser statsbidrag
till försök med undervisning i allmänna ämnen vid de centrala verkstadsskolorna.
Utskottet. Från och med innevarande budgetår må statsbidrag utgå för
viss undervisning i allmänna ämnen vid kommunala och enskilda yrkesskolor.
Utskottet vill uttala sin tillfredsställelse över det nu föreliggande förslaget
om införande i viss utsträckning av dylik undervisning även vid de
centrala verkstadsskolorna såsom ett ytterligare led i försöksverksamheten
rörande anknytningen till enhetsskolan av skolor för yrkesundervisning.
Utskottet förutsätter att riksdagen i lämpligt sammanhang erhåller en redogörelse
för de närmare erfarenheterna av denna gren av försöksverksamheten
och får tillfälle att pröva de förslag till utbyggnad av densamma, som
må befinnas möjliga utan att den egentliga yrkesundervisningen eftersättes.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Bidrag till driften av centrala verkstadsskolor
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 5 080 000 kronor.
280:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till driften av flygmekanikerskolan i Mölndal. Kungl. Maj:t
har (punkt 301, s. 464 och 465) föreslagit riksdagen att till detta ändamål
anvisa ett förslagsanslag av 320 000 kronor, innebärande en anslagshöjning
med 35 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr Andersson i Mölndal väckt motion (TI: 312), vari hemställts,
att riksdagen måtte besluta att medgiva befrielse för Mölndals stad
144
Statsutskottets utlåtande nr 8.
som huvudman för flygmekanikerskolan från skyldighet att erlägga pensionsavgift
för lärare vid skolan och att i anledning därav bevilja ett till
336 000 kronor förhöjt bidrag till driften av flygmekanikerskolan i Mölndal.
Av statsrådsprotokollet inhämtas i huvudsak följande.
Genom beslut den 28 januari 1944 medgav Kungl. Maj:t, att Mölndals
stads verkstadsskolor för arbetslös ungdom finge, räknat från och med den
1 januari 1944, successivt omorganiseras till en verkstadsskola för utbildning
av flygmekaniker. Statsbidraget till driften av skolan bestämmes för
varje budgetår genom beslut av Kungl. Maj:t. Enligt gällande statsbidragsgrunder
skola för åtnjutande av understöd till avlöning åt rektor och
övriga lärare i tillämpliga delar gälla bestämmelserna i kungörelsen den
22 juni 1951 (nr 586) angående statsbidrag till centrala verkstadsskolor.
I fråga om bidrag till övriga kostnader torde Mölndalsskolan få anses intaga
en något fördelaktigare ställning än de centrala verkstadsskolorna.
Skolan består av 7 avdelningar för flygmekaniker och 8 specialavdelningar,
nämligen för flygmotortekniker, byggnads- och inredningssnickare,
bleck- och plåtslagare, reparatörer-smeder-svetsare, svetsare, verktygsskötare,
tapetserare och radiomontörer. Genom beslut den 5 december 1952
har Kungl. Maj:t medgivit, att två av flygmekanikeravdelningama må
ombildas till yrkesavdelningar för metallarbetare (jfr 1952 års åttonde
huvudtitel, punkt 306). I samtidigt beslut om bidrag till driften av skolan
under budgetåret 1952/53 har Kungl. Maj:t icke funnit sig kunna medgiva
begärt bidrag till de fortlöpande avgifterna enligt SPA-reglementet för
pensionering av skolans rektor och lärare, vilka avgifter åvila Mölndals
stad såsom skolans huvudman.
Överstyrelsen för yrkesutbildning har beräknat medelsbehovet för nästa
budgetår till i runt tal 336 000 kronor, varav såsom statsbidrag till pensionsavgifter
15 000 kronor.
Departementschefen har ansett sig icke kunna förorda statsbidrag till
pensionsavgifterna vid skolan.
I motionen 11:312 har anförts bland annat följande.
Trots att flygmekanikerskolan har en bestämd karaktär av riksskola, till
vilken eleverna rekryteras till cirka 85 ä 90 procent från andra delar av
landet än Mölndals stad, kan med alla skäl göras gällande att staden visat
ett mycket stort intresse för skolan och för densamma burit omfattande
kostnader. Det kan därför ifrågasättas, om det ur rättvisesynpunkt är rimligt
att ålägga staden även utgifter för lärares pensionering.
En jämförelse med de centrala verkstadsskolorna i detta sammanhang
kan ej vara skälig ur rättvisesynpunkt. I fråga om de centrala verkstadsskolorna
är dessa i första hand avsedda för elever från det egna länet och
bekostas av hela landstinget, medan i fråga om flygmekanikerskolan i
Mölndal staden ensam får bära motsvarande kostnader.
Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår är flygmekanikerskolan
i Mölndal beträffande statsunderstöd till avlöning åt rektor och
övriga lärare jämställd med de centrala verkstadsskolorna. I fråga om
Statsutskottets utlåtande nr 8.
145
bidrag till övriga kostnader intager Mölndalsskolan en något fördelaktigare
ställning än de centrala verkstadsskolorna. I pensionsavseende äro skolans
rektor och lärare i likhet med motsvarande personal vid de centrala verkstadsskolorna
inordnade i statens pensionsanstalt (SPA). De fortlöpande
avgifterna enligt SPA-reglementet åvila Mölndals stad såsom skolans huvudman.
Överstyrelsen för yrkesutbildning har beräknat medelsbehovet för nästa
budgetår till i runt tal 336 000 kronor, därav 15 000 kronor såsom statsbidrag
till pensionsavgifter.
Departementschefen har icke ansett sig kunna förorda statsbidrag till
pensionsavgifterna vid skolan, och Kungl. Maj:ts under förevarande punkt
framställda förslag innebär, att för budgetåret 1953/54 skulle anvisas ett
anslag av 320 000 kronor.
I motionen II: 312 har på anförda skäl yrkats, att Mölndals stad skulle
befrias från skyldighet att erlägga ovannämnda pensionsavgifter, med anledning
varav anslaget borde uppräknas till 336 000 kronor.
Med hänsyn till flygmekanikerskolans speciella inriktning och dess övervägande
karaktär av riksskola har utskottet funnit starka skäl tala för att
staten påtager sig ifrågavarande pensionsavgifter. En dylik åtgärd synes
utskottet icke heller på grund av Mölndalsskolans särställning böra få
prejudicerande verkan med avseende å de centrala verkstadsskolornas
motsvarande förhållanden. Det synes utskottet emellertid önskvärt att
denna fråga av Kungl. Maj:t upptages till närmare undersökning och förnyat
bedömande innan ärendet blir föremål för beslut från riksdagens sida.
Utskottet förutsätter, att det förslag i ämnet, vartill nämnda omprövning
må giva anledning, kommer att föreläggas 1954 års riksdag.
På grund av vad sålunda anförts är utskottet icke berett att nu tillstyrka
bifall till det i motionen II: 312 framställda yrkandet, utan ansluter sig
till Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionen II: 312, till Kommunala och
enskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till driften
av flygmekaniker skolan i Mölndal för budgetåret 1953/54
anvisa ett förslagsanslag av 320 000 kronor.
281 :o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till inrättande av sjömansskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 302, s. 465—467), vilket innebär en anslagshöjning med
75 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Bidrag till inrättande av sjömansskolor
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
150 000 kronor.
10 — Bihang Ull riksdagens protokoll 1963. 6 saml. Nr 8.
146
Statsutskottets utlåtande nr 8.
282:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till driften av sjömansskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 303, s. 467 och 468), vilket innebär en anslagshöjning med
50 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Bidrag till driften av sjömansskolor
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
180 000 kronor.
283:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till anordnande av kurser för utbildning av elektriska installatörer.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 304, s. 468 och
469), vilket innebär en anslagshöjning med 3 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Bidrag till anordnande av kurser
för utbildning av elektriska installatörer för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 75 500 kronor.
284:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Studiebidrag och stipendier åt elever. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 305, s. 469), hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Studiebidrag och stipendier åt elever
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
6 400 000 kronor.
285:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till grafiska
institutet. Kungl. Maj:t har (punkt 306, s. 469 och 470) föreslagit
riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag
av 3 600 kronor, innebärande oförändrad medelsanvisning.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr Malmborg i Stockholm m. fl. väckt motion (II: 37),
vari hemställts, att riksdagen till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till grafiska institutet för budgetåret 1953/54 måtte anvisa ett
anslag av 33 600 kronor.
Institutets direktion har anhållit om statsbidrag för nästa budgetår med
33 600 kronor, varav — liksom för närvarande — 3 600 kronor till lokalhyra
samt därutöver 30 000 kronor för uppehållande av institutets verksamhet
i allmänhet. Överstyrelsen för yrkesutbildning har tillstyrkt bifall
till direktionens framställning.
Departementschefen har i nuvarande läge ansett sig icke kunna förorda
någon ökad medelsanvisning under förevarande anslag.
147
Statsutskottets utlåtande nr 8.
I motionen 11:37 har framhållits, att grafiska institutet visat sig fylla
ett stort behov för den viktiga grafiska industrien, som hittills också
lämnat ekonomiskt stöd åt institutet. Kostnaderna för institutets upprätthållande
ha emellertid under de senaste åren avsevärt ökat. Från industrien
kan institutet för närvarande ej påräkna ökade anslag, då nyligen
en kraftig ökning av dessa gjorts och då man allmänt inom den grafiska
branschen är av den uppfattningen, att det vid olika tillfällen av myndigheterna
i utsikt ställda stödet av denna utbildning är en förutsättning för
fortsatta insatser från de genom många andra betungande och ofrånkomliga
pålagor belastade företagens sida. Institutets verksamhet har också
sa utvecklats, att institutet för kommande år är i behov av ytterligare
medel för att vara i stånd att möta de anspråk på undervisning inom grafiska
institutets verksamhetsområde, som ställas från samhällets och industriens
sida.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag och
har icke funnit sig böra biträda det i motionen II: 37 framställda yrkandet.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionen II: 37, till Särskilda anstalter
för yrkesundervisning: Bidrag till grafiska institutet för
budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 3 600 kronor.
286:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till
bergsskolan i Filipstad m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 307, s. 470 och 471), vilket innebär en anslagshöjning med 7 500
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till bergsskolan i Filipstad m. m. för budgetåret
1953/54 anvisa ett anslag av 61 800 kronor.
287:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till
textilinstitutet i Borås. Kungl. Maj:t har (punkt 308, s. 471—474) föreslagit
riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1953/54 anvisa ett
förslagsanslag av 88 200 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Magnusson m. fl.
(I: 134) och den andra inom andra kammaren av herr Lundqvist m. fl.
(IT: 151), i vilka hemställts, att riksdagen måtte till Särskilda anstalter
för yrkesundervisning: Bidrag till textilinstitutet i Borås för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 116 920 kronor.
148
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Överstyrelsen för yrkesutbildning har föreslagit, att anslaget för nästa
budgetår höjes från 77 500 kronor med 67 200 kronor till 144 700 kronor.
Därjämte har överstyrelsen hemställt om ett särskilt bidrag å i runt tal
23 500 kronor till täckande av vissa förluster å institutets verksamhet under
budgetåren 1950/52.
Departementschefen har tillstyrkt en uppräkning av anslaget med
10 700 kronor till 88 200 kronor. Av höjningen avses 2 500 kronor till
institutets verksamhet i allmänhet, 500 kronor till avlönande av extra
lärare och assistenter samt 7 700 kronor till rörligt tillägg. Då det torde
vara skäligt att staten bidrager till täckande av de förluster, som uppstått
å institutets verksamhet, har departementschefen förutsatt att — därest
riksdagen icke framställer någon erinran däremot — från innevarande
budgetårs anslag får för ändamålet utgå högst 23 500 kronor.
I motionerna 1:134 och 11:151 har framhållits, att statens bidrag till
institutet motsvaras av omfattande insatser från vederbörande landsting
och från Borås stad. Under de senaste åren har emellertid förekommit en
så stark reducering av statsanslagen, att tidigare tillämpad praxis för fördelning
av kostnaderna för institutets verksamhet helt kullkastats och
institutets ekonomiska läge blivit ohållbart. Ett bifall till Kungl. Maj:ts
föreliggande förslag skulle enligt motionärerna medföra en allvarlig nedskärning
av institutets för vårt lands näringsliv betydelsefulla verksamhet.
Beträffande motiveringen i övrigt för det i motionerna framställda yrkandet
om en höjning av anslaget med 39 420 kronor till 116 920 kronor
torde få hänvisas till motionen II: 151.
Utskottet. Textilinstitutet i Borås har otvivelaktigt en viktig uppgift
att fylla på yrkesutbildningens område. Såsom av den lämnade redogörelsen
framgår innebär Kungl. Maj:ts förslag en uppräkning för nästa budgetår
av förevarande anslag med 10 700 kronor. Härjämte har departementschefen
förutsatt att, därest riksdagen icke hade något att erinra däremot,
från innevarande budgetårs anslag till institutet finge utgå 23 500 kronor
för täckande av vissa förluster å verksamheten under budgetåren 1950/52.
Utskottet biträder vad sålunda föreslagits och vill särskilt understryka
den förbättring av institutets ekonomiska ställning, som täckandet av omförmälda
förluster måste innebära.
Med anledning av vad i motionerna 1:134 och II: 151 anförts och hemställts
får utskottet framhålla, att utskottet icke nu är berett att tillstyrka
en höjning av förevarande anslag utöver vad Kungl. Maj:t förordat. Enligt
utskottets mening torde institutet såväl för Älvsborgs län och Borås
stad som för industrien vara av den betydelse att ökade ekonomiska insatser
borde kunna påräknas från dessa håll för understödjande av institutets
verksamhet.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
149
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:134 och II: 151, till Särskilda
anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till textilinstitutet
i Borås för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 88 200 kronor.
288:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till Lennings
textiltekniska institut i Norrköping. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 309, s. 474 och 475), vilket innebär en anslagshöjning
med 30 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till Lennings textiltekniska institut i Norrköping
för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 75 000
kronor.
289 :o) Bidrag till vissa omskolningskurser m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 310, s. 475), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till vissa omskolningskurser
m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
1 100 000 kronor.
290:o) Främjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare.
Kungl. Maj:t har (punkt 311, s. 476 och 477) föreslagit riksdagen
att till detta ändamål för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 300 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 35 000
kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Näslund och
Axel Andersson (I: 247) samt den andra inom andra kammaren av herrar
Stenberg och Kristensson i Osby (II: 295), i vilka hemställts, att riksdagen
vid behandlingen av förevarande anslagspunkt måtte besluta, att understödsbeloppen
höjas med 300 kronor till 1 200 kronor att utanordnas med
500, 300 och 400 kronor efter respektive första, andra och sista utbildningsåret,
samt att till Främjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare
för budgetåret 1953/54 anvisas ett förslagsanslag av 337 500
kronor.
Överstyrelsen för yrkesutbildning har för nästa budgetår föreslagit bland
annat, att antalet understödsrum ökas från 350 till 400 och, i anslutning
till framställning från Sveriges hantverks- och småindustriorganisation,
att understödet för utbildande av lärlingar — vilket nu utgår med
150
Statsutskottets utlåtande nr 8.
900 kronor och utanordnas med 400 kronor efter första utbildningsåret,
200 kronor efter andra utbildningsåret och 300 kronor efter utbildningens
slut — höjes med 300 kronor till 1 200 kronor.
Departementschefen har tillstyrkt en uppräkning av antalet understödsrum
med 25 till 375. På grund av gällande utbetalningsbestämmelser kommer
denna ökning att belasta anslaget först från och med budgetåret
1954/55. Någon höjning av understödsbeloppet har departementschefen
icke ansett sig kunna förorda. Med hänsyn till en av 1952 års riksdag beslutad
ökning av antalet understödsrum har departementschefen beräknat
en anslagshöjning med 35 000 kronor till 300 000 kronor erforderlig.
Det i motionerna 1:2J+7 och 11:295 framställda yrkandet om höjning
av understödsbeloppet sammanfaller med överstyrelsens för yrkesutbildning
därutinnan gjorda framställning. Motionärerna beräkna, att en dylik
höjning skulle för nästa budgetår medföra en merutgift av (375 X 100 =)
37 500 kronor.
Utskottet, som vill vitsorda betydelsen av ifrågavarande utbildning, anser
sig likväl icke i nuvarande läge böra biträda det i motionerna I: 247
och II: 295 framställda yrkandet.
Utskottet ansluter sig alltså till Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:247 och II: 295, till
Främjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 300 000 kronor.
291 :o) Främjande av lärlingsutbildning inom muraryrket m. m.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 312, s. 477), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Främjande av lärlingsutbildning
inom muraryrket m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett
förslagsanslag av 200 000 kronor.
292:o) Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 313, s. 478), vilket
innebär en anslagshöjning med 5 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till kostnader för granskning
av utförda gesällprov för budgetåret 1953/54 anvisa
ett reservationsanslag av 25 000 kronor.
293:o) Resestipendier för yrkesutbildning. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 314, s. 478), vilket innebär en anslagshöjning med
4 000 kronor, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 8.
151
att riksdagen må till Resestipendier för yrkesutbildning
för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av
50 000 kronor.
294:o) Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen. Kungl. Maj:t
har (punkt 315, s. 478—480) föreslagit riksdagen att till detta ändamål
för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 330 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Osvald (I: 238)
och den andra inom andra kammaren av fröken Ager m. fl. (II: 288), i vilka
hemställts, att riksdagen måtte hemställa hos Kungl. Maj:t om en bearbetning
av betänkandet angående utbildningen av lärarinnor inom det husliga
området (SOU 1950: 46), däröver avgivna remissyttranden och vad i frågan
1 övrigt framkommit, samt att Kungl. Maj:t måtte framlägga härav föranledd
proposition senast till 1954 års riksdag.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 90 000 kronor.
Härav beräknas bland annat 55 000 kronor för möjliggörande av utvidgad
utbildningsverksamhet.
I motionerna 1:238 och 11:288 har anförts följande.
I betänkandet angående utbildningen av lärarinnor inom det husliga
området (SOU 1950:46) har redogjorts för vissa brister i fråga om den
nuvarande lärarinneutbildningen. Ehuru behov av enhetligare och effektivare
utbildning påvisats samt förslag framlagts om inrättande av särskilda
seminarier såvitt det gäller det husliga området, förstatligande av
viss befintlig utbildningsverksamhet m. m., har hittills endast vissa provisoriska
kurser anordnats, varjämte ifrågasatts separat fortsatt utredning
och förslag angående utbildningen av lanthushållslärarinnor. Bristen på
välutbildade lärarinnor inom samtliga ifrågavarande fackämnen har emellertid
ytterligare accentuerats.
T detta sammanhang torde få erinras om att chefen för jordbruksdepartementet
i Kungl. Maj:ts proposition nr 1 under nionde huvudtiteln (punkt
38 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för den
2 januari 1953) anfört bland annat följande.
Utbildningen av lanthushållslärarinnor äger rum dels vid en särskild
linje vid Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala, dels ock vid Fredrika
Bremerförbundets lanthushållningsseminarium å Itimforsa. Fackskolan sorterar
under skolöverstyrelsen och åtnjuter bidrag från anslag under åttonde
huvudtiteln, medan seminariet är underställt lantbruksstyrelsen och får bidrag
från anslag under nionde huvudtiteln. Undervisningen omfattar i väsentliga
delar samma ämnen, och utbildningen ger samma kompetens.
Den nuvarande utbildningen har emellertid varit föremål för viss kritik.
Sålunda har man bland annat anmärkt, att den är alltför elementär och
därjämte innefattar praktiskt rutinarbete i alltför stor utsträckning. I den
152
Statsutskottets utlåtande nr 8.
mån ökade krav ställes på rationaliseringen av det husliga arbetet och de
grenar av lanthushållningen, som tillhör lanthushållslärarinnornas områden,
framträder behovet av en förbättring av dessas utbildning allt starkare.
Enligt min mening är tiden nu inne att låta utreda frågan hur denna utbildning
bör ordnas. Jag har därför för avsikt att i samråd med chefen för
ecklesiastikdepartementet begära bemyndigande av Kungl. Maj:t att få
tillkalla särskilda sakkunniga för sådant ändamål. Eftersom utbildningen
har nära samband med skolornas resurser i fråga om lokaler och material
m. m., kommer utredningen uppenbarligen att få behandla även dessa spörsmål.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.
Med anledning av motionerna I: 238 och II: 288 får utskottet framhålla,
att utskottet anser starka skäl — icke minst behovet av specialutbildade
lärarkrafter för enhetsskolans del (9 y) — tala för att, lämpligen i samband
med den av chefen för jordbruksdepartementet i utsikt ställda utredningen
rörande lanthushållslärarinnornas utbildning, till förutsättningslös prövning
upptaga de utbildningsfrågor inom övriga delar av det husliga området,
vilka för närvarande framstå som särskilt aktuella. Enligt utskottets
mening synes det önskvärt att utredningen med avseende å sistnämnda
spörsmål bedrives med den skyndsamhet som materialets bedömande gör
möjlig.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) till Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen för
budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av
330 000 kronor;
b) i anledning av motionerna I: 238 och II: 288 i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla om utredning i av utskottet
ovan angivna avseenden.
295:o) Resestipendier åt lärare vid yrkesundervisningen. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 316, s. 480), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid yrkesundervisningen
för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 11 500 kronor.
296:o) Bidrag till vissa kurser i cement- och betongteknik. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 317, s. 480 och 481), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till vissa kurser i cementoch
betongteknik för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 13 700 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
153
Folkbildningsåtgärder i övrigt m. m.
297:o) Understöd åt folkbiblioteksväsendet. Kungl. Maj:t har
(punkt 318, s. 482—490) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordade ändrade grunder för vissa statsbidrag på folkbiblioteksväsendets
område, att tillämpas från och med budgetåret 1953/54,
dels ock till Understöd åt folkbiblioteksväsendet för budgetåreet 1953/54
anvisa ett förslagsanslag av 5 240 000 kronor.
Skolöverstyrelsen har, liksom för sist förflutna och innevarande budgetår,
föreslagit genomförande i vissa delar av en biblioteksreform i anslutning
till folkbibliotekssakkunnigas betänkande och förslag angående folk- och
skolbibliotek (SOU 1949:28). Enligt överstyrelsens förslag skulle sakkunnigförslaget
genomföras i etapper. Den första etappen — från och med nästa
budgetår — skulle för folkbibliotekens del innebära ett principbeslut om
reformen samt vissa särskilt angelägna åtgärder men för skolbibliotekens
del omfatta den föreslagna reformen i dess helhet. Överstyrelsen har för
nästa budgetår beräknat en anslagshöjning med sammanlagt 6 302 000
kronor, varav 4 855 000 kronor avse skolbiblioteksreformen.
Departementschefen har ansett det icke vara möjligt att i nuvarande läge
genomföra så kostnadskrävande ändringar beträffande statens bidrag till
folkbiblioteksväsendet som de av skolöverstyrelsen föreslagna. Oaktat de
för nästa budgetår erforderliga automatiska ökningarna i medelsanvisningen
under anslaget vore avsevärda, har departementschefen dock funnit sig
böra därutöver tillstyrka reella förbättringar av statsunderstödet till vissa
av de ifrågavarande bidragsändamålen med därav följande icke automatiska
utgiftsstegringar. Departementschefens, av Kungl. Maj:t biträdda förslag
innebär en höjning av anslaget — nu 4 334 000 kronor — med 906 000
kronor, varav i runt tal 620 000 kronor hänför sig till automatiska utgiftsstegringar
och 286 000 kronor till reella förbättringar av statsunderstöden,
innefattande bland annat förmånligare bidragsgrunder. Av sistnämnda anledning
kommer sålunda summan av statsbidraget till skolbiblioteken att
höjas med 200 000 kronor.
Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår innebär Kungl.
Maj:ts förslag en under föreliggande statsfinansiella förhållanden icke oväsentlig
förbättring av statsunderstödet till flera grenar av folkbiblioteksväsendet,
särskilt till skolbiblioteken, där höjningen — frånsett den automatiska
utgiftsökningen — uppgår till 200 000 kronor. Utskottet, som tillstyrker
bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag, förutsätter emellertid,
att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet riktad på önskvärdheten av att
— i den mån det ekonomiska läget så medgiver — statens bidrag till främst
folk-, studiecirkel- och skolbiblioteken ytterligare förbättras.
154
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna av departementschefen förordade ändrade
grunder för vissa statsbidrag på folkbiblioteksväsendets
område, att tillämpas från och med budgetåret 1953/54;
b) till Understöd åt jolkbiblioteksväsendet för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 5 240 000 kronor.
298 :o) Bidrag till bildnings verksamhet bland sjömän. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 319, s. 490), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till bildning sverksamhet
bland sjömän för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av
5 000 kronor.
299:o) Bidrag till bildningsverksamhet bland fiskare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 320, s. 490 och 491) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till bildningsverksamhet
bland fiskare för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av
5 000 kronor.
300:o) Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga
föreläsningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 321, s. 491—495), vilket innebär en anslagshöjning med 220 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna av departementschefen förordade ändrade
grunder för statsbidrag till lokala föreläsningsanstalter, att
tillämpas från och med budgetåret 1953/54;
b) till Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna
populärvetenskapliga föreläsningar, för budgetåret
1953/54 anvisa ett anslag av 790 000 kronor.
301 :o) Understöd för anordnande av folkbildningskurser m. m.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 322, s. 495—497), vilket innebär
en anslagshöjning med 15 000 kronor, avsende statsbidrag till avlönande
av ytterligare vissa folkbildningskonsulenter, får utskottet — som
förutsätter att nyssberörda belopp av 15 000 kronor må disponeras till
bidrag till avlönande av ökat antal konsulenter i enlighet med därom av
Kungl. Maj:t framdeles meddelade föreskrifter — hemställa,
att riksdagen må till Understöd för anordnande av folkbildningskurser
m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa, ett
anslag av 170 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
155
302:o) Resekostnadsersättning åt föreläsare. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 323, s. 497), vilket innebär en anslagshöjning med
25 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Resekostnadsersättning åt föreläsare
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
200 000 kronor.
303:o) Understöd åt studiecirkelverksamhet. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 324, s. 497—501), vilket innebär dels förbättrade
grunder för ifrågavarande statsbidrag, dels ock en anslagshöjning med
825 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna av departementschefen förordade ändringar
av grunderna för statsunderstödet åt studiecirkelverksamheten,
att tillämpas från och med budgetåret 1953/54;
b) till Understöd åt studiecirkelverksamhet för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 3 125 000 kronor.
304:o) Understöd för anordnande av s. k. universitetscirklar. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 325, s. 501), vilket innebär en
anslagshöjning med 15 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd för anordnande av s. k.
universitetscirklar för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 45 000 kronor.
305:o) Utbildning av studieledare för folkbildningsarbetet m. m.
Kungl. Maj:t har (punkt 326, s. 502—504) föreslagit riksdagen att till detta
ändamål för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 84 000
kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr Lundberg väckt motion (II: 150), vari hemställts, att
riksdagen måtte besluta att för frivillig instrumentell undervisning i folkskolan
anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kronor, vilket anslag av skolöverstyrelsen
skall fördelas enligt de principer som i motionen anförts.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 17 000 kronor. Härav
avses bland annat 5 000 kronor till höjning av bidraget till bildningspropaganda
på landsbygden samt 8 000 kronor till en ny anslagspost till
bidrag åt Musikfrämjandet för anordnande av kurser för kommunala
musikledare.
Till stöd för det i motionen 11:150 framställda yrkandet har anförts i
huvudsak följande.
1947 års musikutredning har i sitt betänkande om skolmusiken med rätta
förutsatt, att det är en uppgift för våra folkskolor att bereda plats för vidgad
instrumentell och teoretisk musikundervisning, om vi verkligen skall få
156
Statsutskottets utlåtande nr 8.
känsla och ansvar inför de musikaliska värdena. Hur denna utbyggnad skall
ske, i fråga om både musiklärare och elevantal, borde bli föremål för praktisk
försöksverksamhet. De kompetenskrav utredningen förordar i fråga om
undervisning såväl som kompetens för lärare förefaller så kostnadskrävande,
att man därigenom kan förskjuta denna undervisning till en oviss framtid.
Det bör vara möjligt att med enklare medel och avsevärt lägre kostnader
få musikundervisning ordnad i våra folkskolor genom att den frivilliga
musikundervisning, som redan nu prövas av en del skolstyrelser, genom
statsbidrag kunde stimuleras.
Folkskolan åtnjuter icke statsbidrag till musikundervisning, utan kommunerna
får själva bekosta denna viktiga verksamhet. Detta förhållande
medför, att skolstyrelserna ur ekonomiska och andra synpunkter möter svårigheter,
när det gäller att bedriva musikundervisning. Statsbidrag kan ges
enligt samma normer som timanslaget vid yrkesskolor eller också med ett
bidrag av en krona per elev och undervisningstimme. Ett förslagsanslag av
500 000 kronor till frivillig instrumentell musikundervisning i folkskolan
torde vara tillräckligt. Skolöverstyrelsen bör ha överinseendet över anslagets
fördelning men bör i största möjliga utsträckning lämna verksamhetens utformning
i övrigt till de lokala skolstyrelserna.
Utskottet — som får erinra om att statsmakterna ännu icke tagit ställning
till 1947 års musikutrednings förslag rörande bland annat frivillig
musikundervisning i skolor — har icke ansett sig böra tillstyrka bifall till
det i motionen II: 150 framställda yrkandet.
Med biträdande av Ivungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet
att
riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionen II: 150, till Utbildning av studieledare
för folkbildningsarbetet m. in. för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 84 000 kronor.
306:o) Bidrag till inköp av filmapparater för föreläsnings- och
studielokaler. I två likalydande motioner, väckta den ena inom första
kammaren av herr Weiland m. fl. (I: 142) och den andra inom andra kammaren
av herr Hammar och fröken Elmén (II: 149), har hemställts, att riksdagen
för budgetåret 1953/54 måtte bevilja ett reservationsanslag på
20 000 kronor att ställas till skolöverstyrelsens förfogande för inköp av smalfilmsapparater
för föreläsnings- och studielokaler.
Till stöd för detta yrkande har anförts följande.
Under budgetåren 1947/51 utgick under åttonde huvudtiteln ett anslag
bland annat till inköp av filmapparater för smalfilm för 1‘olkbildningsorganisationema.
Detta anslag indrogs dock från och med budgetåret 1951/52
efter förslag av 1950 års besparingsutredning.
Detta anslag visade sig vara av stor betydelse för folkbildningsorganisationerna
och underlättade avsevärt användningen av film i folkbildningsarbetet.
I sina anslagsäskanden har också skolöverstyrelsen kraftigt understrukit
värdet av att folkbildningsorganisationerna beredes ökad möjlighet
att använda filmen i sin verksamhet. Bidraget till inköp av filmapparater
Statsutskottets utlåtande nr 8.
157
har också underlättat strävandena inom folkbildningsarbetet att följa med
i den pedagogiska utvecklingen. För närvarande är dock möjligheterna för
olika organisationer att visa film mycket begränsade på grund av de höga
kostnader, som är förenade med inköp av filmapparater. Det är därför av
mycket stor betydelse, att möjlighet beredes folkbildningsorganisationerna
att erhålla bidrag till inköp av filmapparater enligt i huvudsak samma
grunder, som gällde under budgetåren 1947/51.
Utskottet har under punkten 303:o) tillstyrkt bifall till Kungl. Maj:ts
förslag om viss ändring av grunderna för statsunderstödet åt studiecirkelverksamheten,
innebärande bland annat, att statsbidraget till kostnader
för studiemateriel skall kunna avse jämväl ljusbilder, film och annan dylik
materiel. Med hänvisning härtill och under framhållande av att utskottet
förutsätter att i den mån vederbörande kommuner förfoga över filmapparater
dessa även utnyttjas i folkbildningsarbetet, anser utskottet sig böra avstyrka
bifall till det i motionerna I: 142 och II: 149 framställda yrkandet.
Utskottet hemställer alltså,
att motionerna I: 142 och II: 149 icke må av riksdagen
bifallas.
307:o) Bidrag till studieförbund för organisations- och administrationskostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 327,
s. 504—507), vilket innebär en anslagshöjning med 500 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till studieförbund för organisations-
och administrationskostnader för budgetåret
1953/54 anvisa ett anslag av 1 300 000 kronor.
308:o) Bidrag till verksamheten vid hemgårdar. Kungl. Maj:t har
(punkt 328, s. 507) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1953/54 anvisa ett anslag av 45 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Göransson
in. fl. (I: 143) och den andra inom andra kammaren av herr Hallén m. fl.
(II: 300), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta dels att i skrivelse
till Kungl. Maj:t hemställa om utredning angående statsbidrag till hemgårdsföreståndares
lön ävensom angående pensionsrätt och lönetursberäkning
för dem, dels ock att öka det för budgetåret 1953/54 å åttonde huvudtiteln
uppförda anslaget Bidrag till verksamheten vid hemgårdar från
45 000 kronor till ISO 000 kronor.
Departementschefen har anfört följande.
Förevarande statsbidrag täcker endast en ringa del av kostnaderna för
driften av hemgårdarna. Det bör emellertid ej förbises, att också statsbidrag
från andra anslag till folkbildningsåtgärder utgår till verksamheten vid
158
Statsutskottets utlåtande nr 8.
hemgårdarna, exempelvis studiecirkelarbetet. De från förevarande anslag
utgående bidragen avser främst att vara en hjälp till lokalkostnader och
dylikt. Därest statsbidragen från detta anslag skulle kunna verksamt avhjälpa
hemgårdarnas ekonomiska svårigheter, skulle erfordras en mycket
betydande anslagshöjning. En dylik är i nuvarande läge icke möjlig. En
viss höjning synes dock böra genomföras. Jag förordar, att den för verksamheten
vid hemgårdarna avsedda bidragssumman ökas med 10 000 kronor.
Anslaget torde alltså för nästa budgetår böra uppföras med 45 000
kronor, innebärande en anslagshöjning med 10 000 kronor.
I motionerna 1:1^3 och II: 306 har lämnats en redogörelse för hemgårdarnas
verksamhet och formerna för finansieringen av denna. Motionärerna
framhålla, att det av Kungl. Maj:t föreslagna anslaget, som till ett belopp
av 40 000 kronor skall fördelas på 37 hemgårdar, är alldeles otillräckligt.
Vad som behövs för att hemgårdsverksamheten skall kunna bestå och
vidareutvecklas är enligt motionärerna, att statsunderstödet ökas och att
statsbidrag kan utgå till hemgårdsföreståndarnas löner samt att frågorna
om deras pensionsrätt och lönetursberäkning lösas.
Utskottet. Förevarande anslag har för budgetåren 1944/52 utgått med
30 000 kronor och är för innevarande budgetår uppfört med 35 000 kronor.
Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag innebär en höjning av anslaget till
45 000 kronor. Utskottet inser väl betydelsen av hemgårdarnas verksamhet
framför allt för ungdomsvården inom vederbörande kommuner — i allmänhet
städer eller andra större tätorter — men är likväl icke berett att i nuvarande
läge biträda det i ovannämnda motioner framställda yrkandet.
Med hänsyn till hemgårdarnas omvittnade ekonomiska svårigheter anser
utskottet sig böra framhålla önskvärdheten av ett ökat ekonomiskt stöd åt
verksamheten från vederbörande kommuners sida.
Utskottet, som ansluter sig till Kungl. Maj:ts förslag, hemställer alltså,
I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 143 och II: 306, i vad de
avse anslagets storlek, till Bidrag till verksamheten vid
hemgårdar för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av
45 000 kronor;
II. att motionerna I: 143 och II: 306, i vad de avse den
i motionerna begärda utredningen, icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
309:o) Bidrag till verksamheten vid studiehem. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 329, s. 508), vilket innebär en anslagshöjning
med 10 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till verksamheten vid studiehem
för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 40 000
kronor.
159
Statsutskottets utlåtande nr 8.
310:o) Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet
m. m. för nykterhetens främjande. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 330, s. 508—511), vilket innebär en anslagshöjning med 61 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet
m. m. för nykterhetens främjande för
budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 625 000 kronor.
3H:o) Studiehjälpsnämnden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 331, s. 511 och 512), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår anvisats till Statens studielån: Studielånenämnden,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Studiehjälpsnämnden för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 125 000 kronor.
312:o) Ersättning till postverket för dess bestyr med statens studielån.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 332, s. 512), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till postverket för dess
bestyr med statens studielån för budgetåret 1953/54 anvisa
ett förslagsanslag av 40 000 kronor.
313:o) Statens biografbyrå: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 333, s. 512 och 513), vilket innebär en anslagshöjning
med 16 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens biografbyrå,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1953/54:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 58 500
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t.......................... 34 500
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 500
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................. 29 000
Summa kronor 122 500
b) till Statc7is biografbyrå: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 122 500 kronor.
160
Statsutskottets utlåtande nr 8.
314:o) Statens biografbyrå: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 334, s. 513), vilket innebär en anslagshöjning med
2 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens biografbyrå: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 12 000
kronor.
315:o) Bidrag till Samfundet för hembygdsvård. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 335, s. 513—515), vilket innebär en anslagshöjning
med 20 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Samfundet för hembygdsvård
för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av
45 000 kronor.
Gymnastiska centralinstitutet m. m.
316:o) Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 336, s. 516—518), vilket innebär en anslagshöjning
med 45 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för gymnastiska
centralinstitutet, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1953/54:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 103 300
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 54 900
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 106 500
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 100300
Summa kronor 365 000
b) till Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 365 000 kronor.
317:o) Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 337, s. 519), vilket innebär en anslagshöjning
med 6 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet:
Omkostnader för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 107 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
161
318:o) Gymnastiska centralinstitutet: Materiel, böcker m. m. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 338, s. 519 och 520), vilket innebär
en anslagshöjning med 4 200 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet:
Materiel, böcker m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett
reservationsanslag av 18 700 kronor.
319:o) Gymnastiska centralinstitutet: Särskild undervisning i
idrott och gymnastik m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 339, s. 520), vilket innebär en anslagshöjning med 1 300 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Särskild
undervisning i idrott och gymnastik m. in. för budgetåret
1953/54 anvisa ett anslag av 8 800 kronor.
320:o) Bidrag till Stockholms studenters idrottsförening till lokalhyra
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 340, s. 520 och
521), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Stockholms studenters
idrottsjörening till lokalhyra m. in. för budgetåret 1953/54
anvisa ett anslag av 6 500 kronor.
321 :o) Undervisning i idrott för högskolestudenter i Stockholm
och Göteborg. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 341, s. 521
och 522), vilket innebär en anslagsminskning med 11 500 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Undervisning i idrott för högskolestudenter
i Stockholm och Göteborg för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 15 000 kronor.
322:o) Understöd åt svenska Dalcroze-institutet. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 342, s. 522), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt svenska Dalcrozeinstitutet
för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av
10 000 kronor.
Understöd åt vetenskap, vitterhet
och konst m. m.
323:o) Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och
läroböcker. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 343, s. 523), vilket
innebär en anslagshöjning med 35 000 kronor, hemställer utskottet,
11 — Bihang till riksdagens protokoll 1953. 6 sand. Nr 8.
162
Statsutskottets utlåtande nr 8.
att riksdagen må till Understöd för utgivande av tidskrifter,
lärda verk och läroböcker för budgetåret 1953/54
anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kronor.
324 :o) Bidrag till nämnden för svensk språkvård. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 344, s. 523—525) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till nämnden för svensk
språkvård för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av
20 000 kronor.
325 :o) Bidrag till främjande av humanistisk forskning. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 345, s. 525 och 526), vilket innebär en
anslagshöjning med 75 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till främjande av humanistisk
forskning för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag
av 675 000 kronor.
326:o) Statens medicinska forskningsråd: Förvaltningskostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 346, s. 526 och 527), vilket
innebär en anslagshöjning med 7 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens medicinska forskningsråd:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1953/54 anvisa ett
förslagsanslag av 102 500 kronor.
327:o) Statens medicinska forskningsråd: Främjande av medicinsk
forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 347, s.
527—529), vilket innebär en anslagshöjning med 180 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Statens medicinska forskningsråd:
Främjande av medicinsk forskning för budgetåret 1953/54
anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kronor.
328:o) Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Förvaltningskostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 348, s. 529), vilket
innebär en anslagshöjning med 3 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens naturvetenskapliga forskningsråd:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1953/54
anvisa ett förslagsanslag av 63 000 kronor.
329:o) Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Främjande av
naturvetenskaplig forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 349, s. 530 och 531), vilket innebär en anslagshöjning med 200 000
kronor, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 8.
163
att riksdagen må till Statens naturvetenskapliga, forskningsråd:
Främjande av naturvetenskaplig forskning för
budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av
1 400 000 kronor.
330:o) Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Naturvetenskaplig
publiceringsverksamhet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 350, s. 531), vilket innebär en anslagshöjning med 30 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens naturvetenskapliga forskningsråd:
Naturvetenskaplig publiceringsverksamhet för
budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av
365 000 kronor.
331 ro) Bidrag till publicering av den svenska djuphavsexpeditionens
resultat. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 351, s. 532),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till publicering av den svenska
djuphavsexpeditionens resultat för budgetåret 1953/54
anvisa ett reservationsanslag av 60 000 kronor.
332:o) Statens samhällsvetenskapliga forskningsråd: Förvalt
ningskostnader
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 352,
s. 532), vilket innebär en anslagsminskning med 3 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Statens samhällsvetenskapliga
forskningsråd: Förvaltningskostnader m. m. för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 17 000 kronor.
333:o) Statens samhällsvetenskapliga forskningsråd: Främjande
av samhällsvetenskaplig forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 353, s. 532 och 533), vilket innebär en anslagshöjning med
35 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens samhällsvetenskapliga
forskningsråd: Främjande av samhällsvetenskaplig forskning
för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 335 000 kronor.
334:o) Flyg- och navalmedicinska nämnden: Avlöningar. Flygoch
navalmedicinska nämnden: Omkostnader. Flyg- och navalmedicinska
nämnden: Flyg- och navalmcdicinsk forskning. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 354, s. 533—539) hemställer utskottet,
164
Statsutskottets utlåtande nr 8.
att riksdagen må
I. bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1953/54, fastställa personalförteckning
för flyg- och navalmedicinska nämnden i
enlighet med vad departementschefen anfört;
II. godkänna följande avlöningsstat för flyg- och navalmedicinska
nämnden, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1953/54:
Avlöningsstat.
1. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t .......... 2 400
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.. 124 300
3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 58 300
Summa kronor 185 000
III. för budgetåret 1953/54 anvisa
a) till Flyg- och navalmedicinska nämnden: Avlöningar
ett förslagsanslag av 185 000 kronor;
b) till Flyg- och navalmedicinska nämnden: Omkostnader
ett förslagsanslag av 19 000 kronor;
c) till Flyg- och navalmedicinska nämnden: Flyg- och
navalmedicinsk farskning ett reservationsanslag av 221 000
kronor.
335:o) Atomenergiforskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 355, s. 539—541), vilket innebär en anslagshöjning med 175 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Atomenergiforskning för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 2 475 000 kronor.
336:o) Matematikmaskinnämnden: Avlöningar. Matematikma
skinnämnden:
Omkostnader. Matematikmaskinnämnden: Materiel
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 356, s. 541—545) hemställer
utskottet,
att riksdagen må
I. bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1953/54, fastställa personalförteckning
för matematikmaskinnämnden i enlighet
med vad departementschefen anfört;
II. godkänna följande avlöningsstat för matematikmaskinnämnden,
att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1953/54:
Statsutskottets utlåtande nr 8.
165
Avlöningsstat.
Utgifter.
1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis.............. 16 000
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 283 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis . ................ 143 000
Summa kronor 442 000
Särskilda uppbördsmedel.
Inkomster från drift av matematikmaskinerna . . 100 000
Nettoutgift kronor 342 000
III. för budgetåret 1953/54 anvisa
a) till Matematikmaskinnämnden: Avlöningar ett förslagsanslag
av 342 000 kronor;
b) till Matematikmaskinnämnden: Omkostnader ett förslagsanslag
av 65 000 kronor;
c) till Matematikmaskinnämnden: Materiel m. m. ett
reservationsanslag av 50 000 kronor.
337:o) Bidrag till Konung Gustaf V :s forskningsinstitut. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 357, s. 545 och 546), vilket innebär
en anslagshöjning med 24 200 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Konung Gustaf V:s
forskningsinstitut för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag
av 156 000 kronor.
338 :o) Bidrag till medicinska Nobelinstitutets avdelning för biokemi.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 358, s. 546 och 547),
vilket innebär en anslagshöjning med 13 100 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till medicinska Nobelinstitutets
avdelning för biokemi för budgetåret 1953/54 anvisa
ett reservationsanslag av 97 000 kronor.
339:o) Bidrag till oceanografiska institutet: I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 359, s. 547 och 548), vilket innebär en anslagshöjning
med 12 300 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till oceanografiska institutet
för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 93 600
kronor.
166
Statsutskottets utlåtande nr 8.
340:o) Understöd åt inhemska skönlitterära författare av ut
märkt förtjänst. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 360, s.
548), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt inhemska skönlitterära
författare av utmärkt förtjänst för budgetåret 1953/54
anvisa ett anslag av 100 000 kronor.
341 :o) Understöd åt skriftställaren E. H. Thörnberg. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 361, s. 548), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som. för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt skriftställaren E. H.
Thörnberg för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av
4 800 kronor.
342:o) Statens konstråd. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
362, s. 548—550), vilket innebär en anslagshöjning med 2 500 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Statens konstråd för budgetåret
1953/54 anvisa ett anslag av 13 000 kronor.
343 :o) Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 363, s. 550), vilket innebär en anslagshöjning
med 25 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Konstnärlig utsmyckning au statliga
byggnader för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 200 000 kronor.
344:o) Bidrag till samfundet De nio. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 364, s. 550 och 551), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till samfundet De nio för
budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 10 000 kronor.
345:o) Vetenskapliga observationer vid den totala solförmörkelsen
1954. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 365, s. 551—552)
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vetenskapliga observationer vid den
totala solförmörkelsen 1954 för budgetåret 1953/54 anvisa
ett reservationsanslag av 90 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
167
346 :o) Bearbetning av Antarktisexpeditionens fyndmaterial. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 366, s. 552 och 553) hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Bearbetning av Antarktisexpeditionens
fynd-material för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag
av 47 000 kronor.
Diverse.
347 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond. Ersättning till statens allmänna
fastighetsfond: Uppsala universitets delfond. Ersättning
till statens allmänna fastighetsfond: Lunds universitets delfond.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 367, s. 554), vilket beträffande
det förstnämnda anslaget innebär oförändrad medelsanvisning, beträffande
det andra anslaget en anslagshöjning med 405 000 kronor, beträffande det
tredje anslaget en höjning med 94 000 kronor och beträffande det sista
anslaget en höjning med 80 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1953/54 anvisa
a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Slottsbyggnadernas delfond ett förslagsanslag av 29 000
kronor;
b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 9 547 000
kronor;
c) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Uppsala universitets delfcmd ett förslagsanslag av 1 021 000
kronor;
d) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Lunds universitets delfond ett förslagsanslag av 934 000
kronor.
348 :o) Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 368, s. 554), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till statens domäners
fond för upplåten mark för budgetåret 1953/54 anvisa ett
förslagsanslag av 12 100 kronor.
168
Statsutskottets utlåtande nr 8.
349 :o) Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga
sammanslutningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 369,
s. 555 och 556), vilket innebär en anslagshöjning med 5 200 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Sveriges anslutning till vissa internationella
vetenskapliga sammanslutningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 24 000 kronor.
350:o) Bidrag till svenska institutet i Rom m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 370, s. 556), vilket innebär en anslagshöjning
med 4 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till svenska institutet i Rom
m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 83 500
kronor.
351 :o) Bidrag till driften av stiftelsen San Michele. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 371, s. 556 och 557), vilket innebär en anslagshöjning
med 10 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till driften av stiftelsen
San Michele för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av
15 000 kronor.
352:o) Bidrag till estniska vetenskapliga institutet i Sverige. I två
likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Bengtson m. fl. (I: 129) och den andra inom andra kammaren av herr
Ericsson i Näs m. fl. (II: 174), har hemställts, att riksdagen måtte besluta
att till Estniska vetenskapliga institutet i Sverige för budgetåret 1953/54
anvisa ett reservationsanslag av 66 500 kronor.
Till stöd för detta yrkande har anförts bland annat följande.
Kulturellt aktiva kretsar bland de estniska flyktingarna har i Stockholm
skapat ett vetenskapligt institut, vilket arbetat med hjälp av frivilliga
krafter sedan den 1 februari 1952. Institutets avsikt är att samla
och så rationellt som möjligt utnyttja alla de vetenskapliga krafter, som
i det fria Estland intill andra världskriget verkade i det högre undervisnings-
eller forskningsarbetet rörande Estland och Baltikum, företrädesvis
på den humanistiska linjen. Härmed avses institutets intressesfär omfatta
först och främst de delar av Europa, om vilkas kännedom ej någon
större vikt lägges vid högre läroanstalter i Skandinavien. I sin verksamhet
bedriver institutet dels undervisning i skilda ämnen rörande Estland, estniska
språket samt estnisk historia och kultur, dels forskning i nämnda
ämnen. Undervisningsprogrammet motsvarar i stora drag förkrigstidens
fordringar vid universitetet i Tartu. Lärare vid institutet är f. d. professorer
och biträdande lärare vid universitetet i Tartu jämte några, som här i landet
vunnit akademiska grader. Institutet har för närvarande ett hundratal
elever och 17 lärare.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
169
Den undervisning, som Estniska vetenskapliga institutet bedriver, har
hittills möjliggjorts genom att lärarna, vilka nästan alla samtidigt arbetar
som stipendiater inom sitt specialområde vid olika vetenskapliga
institutioner, meddelat undervisningen utan ersättning. De har därmed
påtagit sig en ytterst betungande extra arbetsbörda. Det säger sig självt
att institutets fortsatta existens inte kan byggas på denna lösa grundval.
Mycket skulle vinnas för institutets sak, om de estniska vetenskapsmännens
arbetsvillkor kunde bliva gynnsammare.
Utskottet. Enligt vad utskottet inhämtat, är frågan om statsbidrag till
estniska vetenskapliga institutet i Sverige på grund av i ärendet gjord
framställning för närvarande föremål för Kungl. Maj:ts prövning. Vid
sådant förhållande har utskottet icke funnit sig böra biträda det i motionerna
I: 129 och II: 174 framställda yrkandet utan hemställer,
att motionerna I: 129 och II: 174 icke må av riksdagen
bifallas.
353:o) Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av
S:te Geneviévebiblioteket i Paris m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 372, s. 557 och 558), vilket innebär en anslagshöjning med
900 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska
avdelningen av S:te Geneviévebiblioteket i Paris
m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 5 500
kronor.
354:o) Bidrag till avlöning av föreståndare för svenska studenthemmet
i Paris. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 373, s. 558),
vilket innebär en anslagshöjning med 1 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till avlöning av föreståndare
för svenska studenthemmet i Paris för budgetåret 1953/54
anvisa ett anslag av 10 500 kronor.
355:o) Bidrag till Institut Tessin i Paris. I två likalydande motioner,
väckta den ena inom första kammaren av fru Lindström (I: 72) och
den andra inom andra kammaren av herr Edberg m. fl. (II: 97), har hemställts,
att riksdagen måtte bevilja ett anslag på kr. 33 900 till Institut
Tessin för att säkerställa institutets existens och fortsatta utveckling.
Till stöd för detta yrkande har anförts bland annat följande.
Institut Tessin i Paris har sedan 1933 bedrivit en med åren alltmera
omfattande verksamhet i syfte att främja de svensk-franska förbindelserna
på konstforskningens och det konstnärliga livets område. Detta syfte har
man sökt nå bland annat genom att stå unga svenska konstnärer till tjänst
under deras vistelse i staden, genom att bereda svenska forskare och studerande
goda möjligheter att fullfölja sina arbeten i de svensk-franska kul
-
170
Statsutskottets utlåtande nr 8.
turförbindelsernas tjänst och genom att i form av utställningar och på
annat sätt göra nutida svensk konst känd i Frankrike.
Motionärerna finna tiden inne för de svenska statsmakterna att säkerställa
institutets existens och fortsatta utveckling genom att lämna för
driftens upprätthållande erforderligt anslag. Enligt Tessinsällskapets beräkning
erfordras ett årligt belopp av 33 900 kronor för institutets fortsatta
verksamhet. Tessinsällskapet har i skrivelse till Kungl. Maj:t förklarat sig
ha för avsikt att till staten överlämna sina hos Institut Tessin deponerade
konstsamlingar, bibliotek och andra inventarier, f. n. brandförsäkrade till
ett värde av 250 000 kr., om staten ikläder sig dessa kostnader för institutet.
,
Utskottet — som inhämtat att den i motionerna I: 72 och II: 97 berörda,
av Tessinsällskapet gjorda ansökningen om statsbidrag till Institut Tessin
i Paris alltjämt är beroende på Kungl. Maj:ts prövning — har icke ansett
sig böra tillstyrka bifall till motionerna. Utskottet hemställer alltså,
att motionerna I: 72 och II: 97 icke må av riksdagen
bifallas.
356 :o) Främjande av internationellt-kulturellt samarbete. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 374, s. 558 och 559), vilket innebär
en anslagshöjning med 35 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Främjande av internationellt-kulturellt
samarbete för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 260 000 kronor.
357:o) Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 375, s. 559 och 560), vilket innebär en
anslagshöjning med 35 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Främjande av nordiskt-kulturellt
samarbete för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 235 000 kronor.
358:o) Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco. Kungl. Maj:t
har (punkt 376 s. 560—562) föreslagit riksdagen att till detta ändamål
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 915 000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag, enligt vilket årsbidraget till Unesco beräknats
till 800 000 kronor, innebär en anslagsminskning med 38 000 kronor.
Utskottet har från Svenska Unescorådet inhämtat att Sveriges avgift
till Unesco enligt meddelande den 13 mars 1953 från Unescos sekretariat
för innevarande år uppgår till $ 147 232. Med anledning härav torde förevarande
anslag för nästa budgetår kunna, utöver den av Kungl. Maj:t
Statsutskottets utlåtande nr 8. 171
föreslagna minskningen, nedbringas med ytterligare 30 000 kronor och
alltså uppföras med (915 000 — 30 000 =) 885 000 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,
till Kostnader jör Sveriges medlemskap i Unesco för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 885 000 kronor.
359:o) Bidrag till bestridande av kostnader för vissa internationella
kongresser i Sverige. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
377, s. 562—564), vilket innebär en anslagsminskning med 123 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till bestridande av kostnader
jör vissa internationella kongresser i Sverige för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 38 000
kronor.
360 :o) Bidrag till Sveriges schackförbund. I en inom andra kammaren
av herr Holmberg (II: 36) väckt motion har hemställts, att riksdagen
måtte besluta att för budgetåret 1953/54 anvisa 30 000 kronor såsom
anslag till Sveriges schackförbund.
Beträffande den närmare motiveringen för detta yrkande torde få hänvisas
till motionen.
Utskottet har icke funnit sig böra biträda förevarande yrkande och hemställer
därför,
att motionen II: 36 icke må av riksdagen bifallas.
361 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 378, s. 564), vilket innebär en anslagshöjning
med 50 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 900 000 kronor.
362:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
379, s. 564 och 565), vilket innebär en anslagshöjning med 30 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 240 000 kronor.
363:o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 380, s. 565), vilket innebär
en anslagsminskning med 20 000 kronor, hemställer utskottet,
172
Statsutskottets utlåtande nr 8.
att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare
i statens tjänst för budgetåret 1953/54 anvisa ett
förslagsanslag av 60 000 kronor.
364 :o) Barntillägg åt vissa lärare vid högre kommunala skolor.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 381, s. 565), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Barntillägg åt vissa lärare vid högre
kommunala skolor för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 3 000 kronor.
Uppskjutna frågor.
365:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen under de
punkter, som angivas i vid detta utlåtande fogad bilaga (Bilaga), avgiver
utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket utskottet härmed får
för riksdagen
anmäla.
Stockholm den 21 april 1953.
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson,
Ohlon, Gillström, Näsström, Bergh, Hesselbom, Erik Gustaf Andersson,
fru Lindström, herrar Bergman, Lodenius, Eric Holmqvist, Axel Andersson,
Arrhén och Nils Theodor Larsson; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Malmborg i
Skövde, Wallentheim, Svensson i Ljungskile, Lindholm, Johansson i Mysinge,
Widén, Åkerström, Hoppe, Kyling, Jansson i Kalix, Persson i Växjö,
Hansson i Skegrie, fröken Vinge och herr Blidfors;
dock att vid behandlingen av punkterna 116:o)—365:o) deltagit herr
Olsén i stället för herr Karl Andersson och herr Edvin Thun i stället för
herr Bergman samt vid behandlingen av punkten 287:o) deltagit herr Magnusson
i stället för herr Bergh.
Statsutskottets utlåtande nr S.
173
Reservationer.
1) vid punkten 49:o) (Bidrag till stipendier för utbildande av diakoner
för kyrklig och social tjänst) av herrar Karl Andersson, Gillström, Hesselbom,
fru Lindström, herrar Bergman, Eric Holmqvist, Wallentheim, Åkerström,
Jansson i Kalix, Persson i Växjö och Blidfors, vilka ansett att utskottet
bort avstyrka bifall till vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt
förordat och alltså hemställa,
att riksdagen må avslå Kungl. Maj:ts ifrågavarande
förslag.
2) vid punkten 56:o) (Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum m. m.: Avlöningar)
av herr Skoglund i Doverstorp.
3) vid punkten 69:o) (Musikaliska akademien med musikhögskolan:
Avlöningar) av fröken Vinge.
4) vid punkten 75:o) (Uppsala universitet: Avlöningar)
a) av herrar Ohlon, Axel Andersson, Arrhén, Nils Theodor Larsson,
Malmborg i Skövde, Svensson i Ljungskile, Widén, Kyling och fröken
Vinge, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna I: 233
samt I: 234 och II: 141 och att därför
dels den del av utskottets yttrande på s. 33, som börjar med orden »Utskottet
har» och slutar med orden »framställda yrkandet», bort ersättas
med text av följande lydelse:
»Enligt utskottets mening tala starka skäl för att genetiken beredes ställning
som examensämne jämväl vid universitetet i Uppsala. Dessa skäl
accentueras ytterligare därest omförmälda obligatoriska kursundervisning,
vilken synes utskottet starkt motiverad, införes i samband med fastställandet
av ny stadga angående filosofiska examina. Utskottet tillstyrker för
sin del att i enlighet med vad i motionen I: 233 påyrkats för undervisning
och examination i genetik för nästa budgetår anvisas ett belopp av
7 500 kronor. I förevarande sammanhang vill utskottet understryka önskvärdheten
av att ett på lämpligt sätt anordnat samarbete mellan Uppsala
universitet och lantbrukshögskolan kommer till stånd i fråga om genetikundervisningen
vid universitetet.
Vidkommande motionerna I: 234 och II: 141 vill utskottet framhålla,
att utskottet liksom motionärerna funnit det ådagalagt, att fysiska institutionen
är i starkt behov av den begärda personalförstärkningen med en
andre assistentbefattning. En utökning av institutionens personella resurser
är icke minst från lärarutbildningssynpunkt av största vikt. Utskottet tillstyrker
därför att nämnda befattning inrättas från och med nästa budgetår
174
Statsutskottets utlåtande nr 8.
och att förevarande anslag ökas med för ändamålet erforderligt belopp,
i runt tal 10 000 kronor.»
dels ock utskottets hemställan bort i nedan angivna delar ha följande
lydelse:
»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med bifall till motionerna I: 233 samt I: 234 och
II:141,
b) godkänna följande avlöningsstat för Uppsala universitet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1953/54:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.............................. 3 050 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis...... 2 075 500
3. Avlöningar till arbetare vid botaniska trädgården,
förslagsvis ..................... 147 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ............................ 2 256 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ............... 2 785 400
Summa kronor 10 313 900
Särskilda uppbördsmedel:
1. Inkomst av auktionsverket, deka -
natsmedel samt inskrivnings- och
kallelsepenningar, i runt tal ...... 3 000
2. Ränta å vissa donationsfonder ... 8 900
3. Bidrag från C. F. Liljewalchs fond
för personliga professurer......... 6 500
4. Ersättning från gymnastik- och
idrottsinstitutionen .............. 13 000 31 400
Nettoutgift kronor 10 282 500
c) till Uppsala universitet: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 10 282 500 kronor.»
b) av herr Bergh.
c) av herr Eric Holmqvist.
5) vid punkten 116:o) (Gemensamma universitetsändamål: Stipendier
för blivande läroverkslärare m. fl.) av herrar Bergh, Axel Andersson, Arrhén,
Widén och Kyling, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna
1:132 och II: 321, såvitt nu är i fråga, och att därför utskottets
yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
Statsutskottets utlåtande nr 8.
175
»Utskottet har i annat sammanhang behandlat motionerna I: 132 och
II: 321 i vad de avse minskning av det under elfte huvudtiteln upptagna
anslaget till stipendier för blivande distriktstandläkare m. fl. och därvid
funnit sig med hänsyn till det värde stipendierna finge anses ha för att
motverka bristen på tandläkare inom folktandvården avstyrkt bifall till
motionernas förslag i angivna del.
Den ståndpunkt, utskottet sålunda intagit till förslaget till finansiering
av den i motionerna I: 132 och II: 321 förordade åtgärden till bekämpande
av lärarbristen vid de högre skolorna, understryker betydelsen av stipendiesystemet
som ett verksamt medel, då det gäller att stimulera utbildningen
av arbetskraft för områden, inom vilka brist på sådan råder.
Visserligen har för hävande av bristen på akademiskt utbildade lärare
150 extra ordinarie adjunktstjänster i 29 lönegraden ställts till förfogande
för läroverk med särskilt utpräglad lärarbrist. Utskottet vill dock erinra
om att skolöverstyrelsen i olika sammanhang förklarat sig icke ha stora
förhoppningar om att på denna väg nå en lösning. Även andra åtgärder
måste till. Utskottet vill därför, särskilt mot bakgrunden av den senaste
statistiken angående lärarbristen i övre Norrland, föreslå, att riksdagen
till stipendier för blivande läroverkslärare m. fl. anvisar ett reservationsanslag
av 200 000 kronor, att enligt riktlinjerna i motionerna I: 132 och
11:321 och efter av Kungl. Maj:t utfärdade bestämmelser användas till
stipendier för motverkande av lärarbristen vid de högre skolorna.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 132 och
II: 321, såvitt nu är i fråga, till Gemensamma universitetsändamål:
Stipendier för blivande läroverkslärare m. fl. för
budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av
200 000 kronor.»
6) vid punkten H7:o) (Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar)
a) av herrar Olilon, Axel Andersson, Nils Tlieodor Larsson, Malmborg
i Skövde, Svensson i Ljungskile, Widén och fröken Vinge, vilka ansett att
utskottet bort tillstyrka bifall till det i motionerna I: 35 och II: 40 framställda
yrkandet om nedsättning från och med nästa budgetår av terminsavgifterna
vid de tekniska högskolorna till 60 kronor per elev och år —
vilket yrkande ansluter sig till det i motionerna I: 36 och II: 39 alternativt
framställda förslaget — och att därför
dels första stycket i utskottets yttrande på s. 65 bort ersättas med text
av följande lydelse:
»Vad gäller det i motionerna I: 35 och IT: 40,1: 36 och II: 39 samt IT: 280
behandlade spörsmålet om en nedsättning eller ett borttagande av terminsavgifterna
vid de tekniska högskolorna, tala enligt utskottets mening uppenbara
rättviseskäl för att terminsavgifterna vid de tekniska högskolorna
nu nedsättas till samma belopp som för närvarande uttages vid exempel
-
176
Statsutskottets utlåtande nr 8.
vis Stockholms högskola, nämligen 60 kronor per elev och år. Utskottet
anser sig därför böra tillstyrka bifall till det i motionerna I: 35 och II: 40
därom gjorda yrkandet, vilket i huvudsak överensstämmer med det i motionerna
I: 36 och II: 39 alternativt framställda.
På grund härav och då utskottet i övrigt icke funnit anledning till
erinran mot Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag,
bör till täckande av det inkomstbortfall, som följer av den förordade nedsättningen
av terminsavgifterna, i avlöningsstaten för tekniska högskolan
i Stockholm dels anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
höjas med 280 000 kronor till 2 430 000 kronor, dels inkomstposten
avgifter från de studerande minskas med 230 000 kronor till 120 000 kronor,
dels ock nettoutgiften höjas med (280 000 + 230 000 =) 510 000 kronor
till (5 540 000 + 510 000 =) 6 050 000 kronor.»
dels ock utskottets hemställan bort i nedan angivna delar ha följande
lydelse:
»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt motionerna I: 36 och II: 39, såvitt här är i fråga,
samt med bifall till motionerna I: 35 och II: 40, såvitt här
är i fråga, ävensom med avslag å motionen II: 280, såvitt
här är i fråga,
b) godkänna följande avlöningsstat för tekniska högskolan
i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1953/54:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -
slagsvis .............................. 1 700 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:
a. Arvoden åt speciallärare och biträdande
lärare, förslagsvis ... 413 148
b. Övriga arvoden och särskilda ersättningar
.................. 13 452 426 600
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 2 430 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. 1 613 400
Summa kronor 6 170 000
Särskilda uppbördsmedel:
Avgifter från de studerande................ 120 000
Nettoutgift kronor 6 050 000
c) till Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 6 050 000
kronor;»
Statsutskottets utlåtande nr 8.
177
b) av herrar Bergh, Hesselbom, Arrhén och Kyling, vilka ansett att utskottet
i anledning av motionerna I: 35 och II: 40 samt I: 36 och II: 39
bort uttala sig för en successiv nedskrivning av terminsavgifterna vid de
tekniska högskolorna till 60 kronor per elev och år och att därför
dels första stycket i utskottets yttrande på s. 65 bort ersättas med text
av följande lydelse:
»Vad gäller det i motionerna I: 35 och II: 40,1: 36 och II: 39 samt II: 280
behandlade spörsmålet om en nedsättning eller ett borttagande av terminsavgifterna
vid de tekniska högskolorna tala enligt utskottets mening uppenbara
rättviseskäl för att terminsavgifterna vid de tekniska högskolorna
under den närmaste framtiden nedsättas till samma belopp som för närvarande
uttages vid exempelvis Stockholms högskola, nämligen 60 kronor
per elev och år. Utskottet anser sig därför böra i princip tillstyrka bifall
till det i motionerna I: 35 och II: 40 därom gjorda yrkandet, vilket i huvudsak
överensstämmer med det i motionerna I: 36 och II: 39 alternativt framställda.
Som i motionerna I: 35 och II: 40 samt I: 36 och II: 39 framhållits skulle
ett totalt avskaffande av terminsavgifterna vid de tekniska högskolorna
medföra ökade statsutgifter med omkring 1 000 000 kronor per år och
även en nedsättning av avgifterna till 60 kronor per elev och år skulle öka
statens utgifter med omkring 820 000 kronor per år. Såsom departementschefen
framhållit måste hänsyn tagas till det statsfinansiella läget. Utskottet
behjärtar för sin del denna synpunkt. Det förefaller därför utskottet
mest lämpligt, att nedsättningen av terminsavgifterna vid de tekniska högskolorna
till ett belopp av 60 kronor per elev och år sker successivt. Härvid
skulle nedsättningen av avgifterna ske på sådant sätt, att sista årskursen
vid de berörda högskolorna, d. v. s. fjärde årskursen, först kom i fråga.
Året därpå skulle nedsättning även medges för den näst sista årskursen,
varefter nedsättningen skulle bli fullt genomförd under loppet av fyra år.
Statens kostnader per år torde röra sig om 205 000 kronor vad de tekniska
högskolorna i Stockholm och Göteborg angår. För tekniska högskolan i
Stockholm är beloppet omkring 130 000 kronor.
På grund härav och då utskottet i övrigt icke funnit anledning till erinran
mot Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag, bör
till täckande av det inkomstbortfall, som följer av den förordade nedsättningen
av terminsavgifterna, i avlöningsstaten för tekniska högskolan i
Stockholm dels inkomstposten avgifter från de studerande minskas med
130 000 kronor till 220 000 kronor, dels ock nettoutgiften höjas till
(5 540 000 + 130 000) = 5 670 000.»
dels ock utskottets hemställan bort i nedan angivna delar ha följande
lydelse:
12 — Dihang till riksdagens ''protokoll 1953. G samt. Nr 8.
178
Statsutskottets utlåtande nr 8.
»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionerna I: 36 och II: 39 samt I: 35 och II: 40,
samtliga dessa motioner såvitt här är i fråga, ävensom med
avslag å motionen II: 280, såvitt här är i fråga,
b) godkänna följande avlöningsstat för tekniska högskolan
i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1953/54:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
..............................
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:
a. Arvoden åt speciallärare och biträdande
lärare, förslagsvis ... 413 148
b. Övriga arvoden och särskilda
ersättningar ................ 13 452
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ...............
Summa kronor
1 700 000
426 600
2 150 000
1 613 400
5 890 000
Särskilda uppbördsmedel:
Avgifter från de studerande................ 220 000
Nettoutgift kronor 5 670 000
c) till Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 5 670 000
kronor;»
7) vid punkten 153:o) (Chalmers tekniska högskola: Avlöningar)
a) av herrar Olilon, Axel Andersson, Nils Theodor Larsson, Malmborg
i Skövde, Svensson i Ljungskile, Widén och fröken Vinge, vilka ansett
dels att första stycket av utskottets yttrande på s. 69 bort ha följande
lydelse:
»Utskottet har i det föregående under punkten 147:o), med biträdande av
det i motionerna I: 35 och II: 40 gjorda yrkandet, vilket i huvudsak överensstämmer
med det i motionerna I: 36 och II: 39 alternativt framställda,
tillstyrkt att terminsavgifterna vid de tekniska högskolorna skola från
och med nästa budgetår nedsättas till 60 kronor per elev och år. På grund
härav och då utskottet i övrigt icke funnit anledning till erinran mot
Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag, bör i avlöningsstaten
för Chalmers tekniska högskola dels anslagsposten till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal höjas med 160 000 kronor till
Statsutskottets utlåtande nr 8.
179
1 390 000 kronor, dels inkomstposten avgifter från de studerande minskas
med 150 000 kronor till 60 000 kronor, dels ock nettoutgiften ökas med
(160 000 + 150 000 =) 310 000 kronor till (3 140 000 + 310 000 =)
3 450 000 kronor.»
dels ock att utskottets hemställan bort i nedan angivna delar ha följande
lydelse:
»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt motionerna I: 36 och II: 39, såvitt här är i fråga,
samt med bifall till motionerna I: 35 och II: 40, såvitt här
är i fråga, ävensom med avslag å motionen II: 280, såvitt
här är i fråga,
c) godkänna följande avlöningsstat för Chalmers tekniska
högskola, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1953/54:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
..............................
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t:
a. Arvoden åt speciallärare och biträdande
lärare, förslagsvis .... 313 464
b. Övriga arvoden och särskilda ersättningar
.................. 13136
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ...............
Summa kronor
900 000
326 600
1 390 000
937 400
3 554 000
Särskilda uppbördsmedel:
Avgifter från de studerande ................ 60 000
Bidrag från Göteborgs stad m. fl............. 44 000
Summa kronor 104 000
Nettoutgift kronor 3 450 000
d) till Chalmers tekniska högskola: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 3 450 000
kronor;»
b) av herrar Bergh, Hesselbom, Arrlién och Kyling, vilka ansett
dels att första stycket av utskottets yttrande på s. 69 bort ha följande
lydelse:
180
Statsutskottets utlåtande nr 8.
»Utskottet har i det föregående under punkten 147:o) i anledning av
motionerna I: 35 och II: 40 samt I: 36 och II: 39 framlagt ett förslag om
successiv nedsättning av terminsavgifterna vid de tekniska högskolorna
under en avvecklingsperiod av fyra år till 60 kronor per elev och år. På
grund härav och då utskottet i övrigt icke funnit anledning till erinran
mot Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag, bör i avlöningsstaten
för Chalmers tekniska högskola dels inkomstposten avgifter
från de studerande minskas med 75 000 kronor till 135 000 kronor, dels ock
nettoutgiften ökas till (3 140 000 + 75 000) = 3 215 000 kronor.»
dels ock att utskottets hemställan bort i nedan angivna delar ha följande
lydelse:
»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionerna I: 36 och II: 39 samt I: 35 och II: 40,
samtliga dessa motioner såvitt här är i fråga, ävensom med
avslag å motionen II: 280, såvitt här är i fråga,
c) godkänna följande avlöningsstat för Chalmers tekniska
högskola, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1953/54:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -
slagsvis .............................. 900 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:
a. Arvoden åt speciallärare och biträdande
lärare, förslagsvis .... 313 464
b. Övriga arvoden och särskilda ersättningar
.................. 13 136 326 600
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 1 230 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis............... 937 400
Summa kronor 3 394 000
Särskilda uppbördsmedel:
Avgifter från de studerande................ 135 000
Bidrag från Göteborgs stad m. fl............. 44 000
Summa kronor 179 000
Nettoutgift kronor 3 215 000
d) till Chalmers tekniska högskola: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 3 215 000
kronor;»
Statsutskottets utlåtande nr 8.
181
8) vid punkten 173:o) (Privatläroverk: Bidrag till vissa internatläroverk)
av herrar Ohlon, Lodenius, Axel Andersson, Arrhén, Kyling och fröken
Vinge, vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan bort ha
följande lydelse:
»Utskottet har för sin del funnit skäligt, att statsbidrag enligt de av
departementschefen förordade grunderna må för nästa budgetår utgå till
samtliga fyra av skolöverstyrelsen föreslagna internatläroverk, alltså även
till Sigtunaskolan och Solbacka läroverk. Utskottet tillstyrker således
bifall till det i motionerna I: 135 och II: 153 framställda yrkandet. På
grund härav torde, såsom i motionerna hemställts, anslaget böra för nästa
budgetår uppföras med 270 000 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 135 och II: 153, till Privatläroverk:
Bidrag till vissa internatläroverk för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 270 000 kronor.»
9) vid punkten 197:o) (Folkskoleseminarierna: Avlöningar)
a) av herrar Bergh, Arrhén, Skoglund i Doverstorp, Malmborg i Skövde
och Kyling, vilka ansett
dels att utskottets yttrande på s. 93 från och med det stycke, som börjar
med orden »Utskottet kommer», till och med det stycke, som slutar med
orden »åtgärd föranleda» bort ersättas med text av följande lydelse:
»Utskottet kommer i det följande vid behandlingen av Kungl. Maj:ts
förslag beträffande anslaget till avlöningar vid småskoleseminarierna att
närmare beröra den av departementschefen förordade utvidgningen av småskollärarnas
verksamhetsområde till att omfatta även klass 3 i A-skolor.
Utskottet vill dock redan här uttala, att utskottet inför en befarad brist
på folkskollärare måste finna det mindre lämpligt att folkskoleseminariernas
utbildnings- och examinationskapacitet icke skulle fullt utnyttjas. Utskottet
kan därför endast med stor tvekan biträda departementschefens
förslag att hösten 1953 minska intagningen av elever från 32 till 30 per
avdelning på studentlinje och från 30 till 26 på 4-årig linje.
Vid detta ståndpunktstagande har utskottet emellertid uppmärksammat
att genom den kortare utbildningstiden på studentlinjen möjlighet föreligger
att, därest så befinnes påkallat, förhållandevis snabbt tillgodose ett ökat
behov av folkskollärare.
I anledning av motionerna 1:237 och 11:138 anser utskottet sig böra
understryka angelägenheten av att Kungl. Maj:t med skärpt uppmärksamhet
följer utvecklingen på förevarande område och för nästa års riksdag
framlägger det förslag beträffande intagning av elever i folkskoleseminarierna,
som motsvaras av behovet av kompetenta lärare på folkskolestadiet.
»
182
Statsutskottets utlåtande nr 8.
dels ock att utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:
»II. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 237
och II: 138, såvitt här är i fråga, i skrivelse till Kungl.
Maj:t giva tillkänna vad utskottet ovan anfört.»
b) av fru Lindström.
10) vid punkten 201 :o) (Småskoleseminarierna: Avlöningar) av herr
Bergh, fru Lindström, herrar Arrhén, Skoglund i Doverstorp, Malmborg
i Skövde och Kyling, vilka ansett
dels att utskottets yttrande från och med det stycke, som på s. 102
börjar med orden »Utskottet får», till och med det stycke, som på s. 103
slutar med orden »i A-skolorna», bort ersättas med text av följande lydelse:
»Utskottet får hänvisa till vad utskottet i det föregående vid behandlingen
av anslaget till avlöningar vid folkskoleseminarierna anfört beträffande
dels beräkningarna av det framtida lärarbehovet inom folkskoleväsendet,
dels ock folkskoleseminarieorganisationen. I anslutning till vad i
detta sammanhang anförts får utskottet beträffande den av departementschefen
förordade utvidgningen av småskollärarnas verksamhetsområde till
att omfatta även tredje klassen i skolor av A-form anföra följande.
Departementschefen har uttalat, att denna utvidgning i första hand vore
betingad av den väntade brist på folkskollärare, som kunde följa av tillgodoseendet
av de högre skolornas lärarbehov. Såsom utskottet framhållit
i sitt uttalande under punkten 197:o), bör denna brist i första hand täckas
genom ökad examination av folkskollärare, medan däremot småskollärares
tjänstgöring i klass 3 bör tills vidare begränsas till de fall, då folkskollärare
ej står att erhålla för sådan tjänstgöring. I detta sammanhang torde även,
såsom framhållits i motionerna I: 237 och II: 138, böra erinras om att en
generell utvidgning av småskollärares tjänstgöringsområde till att omfatta
klasserna 1—3 enligt av 1950 års riksdag antagna riktlinjer förutsätter
bland annat en förstärkt småskollärarutbildning och att denna förutsättning
ännu icke förefinnes. Därjämte må anföras, att — såsom även påpekats
i förenämnda motioner — vid en allmän utvidgning av småskollärarnas
verksamhetsområde till tredje klassen i A-skolor skulle vid ett bibehållande
i klass 3 av samma elevantal som på småskolestadiet ett avsevärt
ökat behov av klassrum uppkomma, vilket med hänsyn till nuvarande
svårigheter att tillgodose lokalbehovet måste vara angeläget att undvika.
Utskottet får därför avstyrka bifall till vad departementschefen förordat
med avseende å småskollärares tjänstgöring i klass 3 i A-skolorna.
Med betonande av att seminarieorganisationen snabbt måste kunna anpassas
efter växlande förhållanden vill utskottet vidare framhålla, att omfattningen
av intagningen av elever vid småskoleseminarierna redan hösten
1953 bör omprövas under beaktande av vad ovan anförts.»
Statsutskottets utlåtande nr 8. 183
dels ock att utskottets hemställan under I. och III. bort ha följande
lydelse:
»I. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 237
och II: 138, i vad de avse undervisning i tredje klassen i
skolor av A-form, avslå Kungl. Maj:ts förslag om bemyndigande
att från och med budgetåret 1953/54 förordna om
småskollärares övertagande av nämnda undervisning:
III. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 237
och II: 138, såvitt här är i fråga och i den mån de icke behandlats
under I., i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna
vad utskottet ovan anfört.»
11) vid punkten 287:o) (Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag
till textilinstitutet i Borås) av herrar Hesselbom, Arrhén, Magnusson
och Kyling, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna
1:134 och II: 151 samt att därför utskottets yttrande och hemställan bort
ha följande lydelse:
»Textilinstitutet i Borås har otvivelaktigt en viktig uppgift att fylla på
yrkesutbildningens område. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår
innebär Kungl. Maj:ts förslag en uppräkning för nästa budgetår av förevarande
anslag med 10 700 kronor. Härjämte har departementschefen förutsatt
att, därest riksdagen icke hade något att erinra däremot, från innevarande
budgetårs anslag till institutet finge utgå 23 500 kronor för täckande
av vissa förluster å verksamheten under budgetåren 1950/52.
Utskottet biträder vad sålunda föreslagits men finner att starka skäl
anförts såväl av överstyrelsen för yrkesutbildning som i motionerna I: 134
och II: 151 för en ytterligare höjning av anslaget. Särskilt med hänsyn till
de minskade möjligheterna att i fortsättningen som hittills erhålla ökat
stöd från Borås stad, Älvsborgs läns landsting och näringslivet bör anslaget
såsom i motionerna yrkats höjas med 28 720 kronor till 116 920 kronor,
vilket sistnämnda belopp synes böra avrundas till 116 900 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 134 och II: 151, till Särskilda
anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till textilinstitutet
i Borås för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 116 900 kronor.»
12) vid punkten 308:o) (Bidrag till verksamheten vid hemgårdar) av
herrar Ohlon, Axel Andersson, Arrhén, Malmborg i Skövde, Svensson i
Ljungskile, Widén, Iloppe och fröken Vinge, vilka ansett att utskottet
bort tillstyrka bifall till motionerna I: 143 och II: 306 samt hemställa,
184
Statsutskottets utlåtande nr 8.
I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 143 och II: 306, i
vad de avse anslagets storlek, till Bidrag till verksamheten
vid hemgårdar för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag
av 150 000 kronor;
II. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:143
och II: 306, i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om utredning
angående statsbidrag till hemgårdsföreståndares
lön ävensom angående pensionsrätt och lönetursberäkning
för dem.
13) vid punkten 355:o) (Bidrag till Institut Tessin i Paris) av fru Lindström.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
185
Uppskjutna frågor.
Bilaga.
Punkt i 8:e huvud-titeln |
Anslagets rubrik |
3 |
Riksarkivet: Avlöningar |
4 |
Riksarkivet: Omkostnader |
83 |
Lunds universitet: Avlöningar |
96 |
Medicinska högskolan i Göteborg: Avlöningar Omkostnader Materiel m. m. Utrustning Bokinköp och bokbindning Bidrag till Göteborgs stad för verksamheten vid högskolans bibliotek |
97 |
Bidrag till Stockholms högskola |
100 |
Bidrag till Göteborgs högskola |
112 |
Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt överläkare vid vissa epidemisjuk-hus för klinisk undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater |
158 |
Tekniska högskolan i Stockholm: Inredning och utrustning av nya lokaler |
172 |
Skolöverstyrelsen: Försöksverksamhet m. m. |
173 |
Allmänna läroverken: Avlöningar Omkostnader |
174 |
Allmänna läroverken: Bokinköp och bokbindning |
175 |
Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna |
177 |
Avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser m. m. |
181 |
Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier m. m. |
225 |
Bidrag till Ericastiftelsen |
228 |
Bidrag till anordnande av skolmåltider |
229 |
Bidrag till anskaffande av inventarier för skolmåltider |
263 |
Läroanstalter för blinda: Avlöningar |
265 |
Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Avlöningar |
272 |
Skolor för döva: Avlöningar |
287 |
Högre tekniska läroverk: Avlöningar |
297 |
Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd åt kommu-nala anstalter för yrkesundervisning |
13 — Bihang till riksdagens protokoll 1953. 6 saml. Nr 8.