Nr 77—79.

Statsutskottets utlåtande nr 77.

1

Nr 77.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
Sveriges deltagande i europeiskt samarbete på kärnjorskningens
område.

(2:a avd.)

Kungl. Maj:t har i propositionen nr 127, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 6 mars 1953,
föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, i den mån Kungl.
Maj:t finner ett kommande av Conseil Européen pour la Recherche Nucléaire
(CERN) framlagt, slutgiltigt förslag till konvention rörande europeiskt
samarbete på kärnforskningens område förmånligt för Sverige, besluta
om svenskt deltagande i nämnda samarbete, dels oek till Europeiskt
samarbete inom kärnforskningen för budgetåret 1953/54 under åttonde
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 800 000 kronor.

Sam arbetsfrågans tidigare behandling. Under senare
år har vid vetenskapliga konferenser och liknande sammankomster mellan
europeiska kärnforskare tanken på ett gemensamt europeiskt institut för
kärnforskning diskuterats. Successivt ha dessa planer fått allt fastare former
och gjorts till föremål för ingående överläggningar vid ett flertal särskilt
för detta ändamål anordnade konferenser och sammanträden.

Vid en av Unesco anordnad konferens i Paris i december 1951, vari
Sverige deltog, rådde enighet om att arbetet på planläggningen av ett
europeiskt kärnforskningsinstitut borde fortsätta och att de i konferensen
deltagande staterna skulle söka utverka visst finansiellt bistånd från respektive
regeringar för vad som kallats etapp 2 av projektet och som avsåg
en i möjligaste mån detaljerad vetenskapligt-teknisk och ekonomisk undersökning
av detsamma. Kostnaden för denna undersökning beräknades till
cirka 200 000 dollar. Därav ansågs att på Sveriges del skulle komma cirka
11 000 dollar. På förslag av atomkommittén anvisade Kungl. Maj:t den
8 februari 1952 ur anslaget till atomenergiforskning 57 000 kronor som
svenskt bidrag till kostnaderna för den nyss nämnda etapp 2.

Upprättandet av CERN. Nästa fas i utvecklingen var ett
sammanträde i Geneve i februari 1952, även detta anordnat av Unesco.
Detta sammanträde bevistades av delegationer från 12 västeuropeiska stater,
och dessutom var observatörer från ytterligare några stater närva1
— liihang till riksdagens protokoll 1953. 6 .mml. Nr 77—79.

2

Statsutskottets utlåtande nr 77.

rande. Där uppnåddes överenskommelse om att ett gemensamt organ för
det europeiska samarbetet på kärnforskningens område skulle skapas, senare
benämnt Conseil Européen pour la Recherehe Nucléaire (CERN).
Överenskommelsen i fråga skulle träda i kraft så snart 5 stater hade biträtt
överenskommelsen och dessutom de utlovade finansiella bidragen tillsammans
uppgick till minst 100 000 dollar. Överenskommelsen underställdes
sedan de olika regeringarna, och den trädde i kraft den 2 maj 1952.

CERN är en temporär organisation och endast avsedd att fungera för
planläggning av det blivande samarbetet inom den europeiska kärnforskningen.
Om ett sådant kommer till stånd så måste sålunda en ny överenskommelse
träffas och ett särskilt mera definitivt organ för den fortsatta
verksamheten skapas. Den nuvarande överenskommelsen gäller sålunda
uttryckligen endast för en period av 18 månader. Medlemmar i rådet är
för närvarande Danmark, Frankrike, Holland, Tyskland, Schweiz, Sverige
och Jugoslavien, d. v. s. 7 stater. Dessa har sålunda uppfyllt alla sina
formella förpliktelser. Därtill kommer emellertid ytterligare 3 stater som
räknas som ledamöter av rådet och även kommer att uppfylla de formella
förpliktelserna, nämligen Belgien, Italien och Norge. England representeras
tills vidare genom observatörer. Klarhet har emellertid praktiskt
taget uppnåtts om att England kommer att ansluta sig till rådet som
medlem. En särskild ställning intar vidare Unesco, som har rättighet att
skicka en representant till sammanträden i rådet, men denne representant
har ingen rösträtt.

CERN har hittills hållit fyra sammanträden, nämligen den 5—8 maj
1952 i Paris, den 20—21 juni''l952 i Köpenhamn, den 4—7 oktober 1952 i
Amsterdam och den 12—14 januari 1953 i Bryssel. Vid sammanträdet i Amsterdam
beslöts, att det planerade kärnforskningsinstitutet skulle förläggas
till Geneve.

Kostnaderna för det fortsatta samarbetet. Den
första etappen av realiserandet av planerna för ett europeiskt kärnforskningsinstitut
och andra former för samarbete på kärnforskningsområdet är
helt passerad, och som slutdatum för denna kan sättas den 2 maj 1952, då
överenskommelsen om CERN trädde i kraft. Därmed påbörjades den
andra etappen, som beräknas vara avslutad i oktober 1953. Den andra
etappen innefattar den tekniska och ekonomiska planeringen av det blivande
samarbetet och sammanfaller sålunda med CERN:s verksamhetstid.
Under den tredje etappen är avsikten att det planerade europeiska kärnforskningsinstitutet
skall byggas och vidare att de andra formerna för
europeiskt samarbete skall träda i funktion. Den tredje etappen beräknas
omfatta sju år. I och med att dessa sju år gått till ända förutsättes, att de
tekniska förutsättningarna för ett effektivt europeiskt samarbete skall vara
för handen, så att detta skall kunna bedrivas i full skala.

De totala kostnaderna under tredje etappen beräknas enligt nu föreliggande
material till 27,3 miljoner dollar (cirka 142 miljoner kronor). Fördelningen
på olika ändamål framgår av följande tabell:

Statsutskottets utlåtande nr 77.

3

Uppförandet av det europeiska laboratoriet
Protonsynkrotron (fullbordad inom sju år) .

Synkrocyklotron (fullbordad inom fyra år)

Byggnader och utrustning ...............

Andra verksamhetsgrenar

Teoretisk ledning och andra former av europeiskt samarbete .... t

Stödet åt andra former av samarbete......................../

Förvaltning av företaget inklusive drifts- och underhållskostnader
Reservfond vid slutet av perioden............................

De årliga kostnaderna under sjuårsperioden skulle sålunda upgå till 3,9
miljoner dollar (cirka 20 miljoner kronor). De årliga kostnaderna efter
sjuårsperiodens slut beräknas uppgå till mellan 1 och 1,5 miljon dollar.

Vid sammanträdet i Bryssel beslöts, att som grundval för de olika staternas
bidrag skulle i princip gälla respektive länders nationalinkomster.

Den svenska delegationen kunde doek icke biträda beslutet för vårt lands
del, då det skulle ge en kvot av 5,48 procent, motsvarande 1 100 000 kronor
per år under de sju uppbyggnadsåren. Detta ställningstagande har två orsaker.
Den ena är mera av teknisk art och kommer helt säkert att utan vidare
rättas till. Vid generalsekretariatets beräkning har en felaktig siffra
använts för den svenska nationalinkomsten. Den rätta bidragskvoten för
Sveriges del, om enbart nationalinkomsten lägges till grund, torde bli 4,92
procent, vilket motsvarar ett årligt bidrag av något under 1 miljon kronor
per år. Därtill kommer emellertid, att den svenska delegationen önskar få
det svenska bidraget ytterligare sänkt med hänsyn tagen till för vårt land
gällande speciella förhållanden. Atomkommittén — som till Ivungl. Maj:t
lämnat en redogörelse för vad som hittills förevarit i frågan samt framlagt
vissa förslag beträffande Sveriges deltagande i det planerade samarbetet
— anser, att man bör räkna med att kostnaderna för Sveriges del under
sjuårsperioden kommer att belöpa sig till mellan 800 000 och 1 000 000
kronor per år, samt uppger, att man vid pågående förhandlingar eftersträvar
det förra beloppet.

Förslag till konvention för upprättande av en
europeisk organisation för kärnforskning. På basis
av ingående diskussioner vid Amsterdammötet har ett förslag till konvention
för upprättandet av en europeisk organisation för kärnforskning
utarbetats av CERN. Detta förslag till konvention har behandlats vid
sammanträdet i Bryssel och torde komma att antagas i sina huvuddrag.
Förslaget är i stort sett baserat på samma principer som dem, som gäller för
konventionen rörande CERN och som accepterats av de däri deltagande
staterna.

I artikel 5 punkterna 2 och 4 av konventionsförslaget fastställs, att varje
medlemsstat skall utnämna två representanter i rådet och att vid omröstning
i rådet varje medlemsstat skall ha en röst.

2,0

3,0

0,3

27,3

Miljoner

dollar

. 14,0

4,0
4,0

4

Statsutskottets utlåtande nr 77.

I artikel 7 punkt 1 sägs, att kostnaderna för organisationen skall fördelas
på de deltagande staterna i överensstämmelse med en skala, som fastställts
av rådet och som kan förändras genom beslut av rådet. De bidrag
som kommer att beslutas för det första året skall intagas i ett särskilt tilllägg
till konventionen. Denna första fördelning av kostnaderna blir naturligtvis
i stort sett vägledande för fördelningen under de följande åren.

I punkt 2 av artikel 7 återfinns bestämmelser för hur kostnaderna skall
beräknas för stater, som inträder i samarbetet på ett senare stadium.

Artikel 10 innehåller bestämmelser för hur eventuellt behövliga förändringar
i konventionens lydelse skall kunna genomföras. Artikeln ifråga
innehåller även stadganden syftande till att ge de deltagande länderna tillräcklig
garanti för att inte utan starka skäl beslut fattas, som medför ökade
ekonomiska åtaganden, samtidigt som man givetvis måste hålla möjligheten
öppen för viss revision som kan bli nödvändig i belysning av nya
tekniska eller andra erfarenheter.

Artikel 12 innehåller bestämmelser om hur en medlemsstat skall kunna
utgå ur organisationen efter uppbyggnadsperiodens slut, om staten ifråga
så skulle finna lämpligt.

Artikel 15 punkt 2 stadgar att konventionen skall träda i kraft, när 5
stater definitivt anmält sitt deltagande och dessutom det ytterligare villkoret
uppfyllts, att den årliga bidragssumman från de deltagande staterna
uppgår till minst 3 miljoner dollar.

Atomkommitténs förslag. Atomkommittén anser det synnerligen
önskvärt, att 1953 års riksdag fattar principbeslut om Sveriges
anslutning till det planerade europeiska samarbetet på kärnforskningens
område. Då vissa punkter ännu ej äro helt klarlagda, anser emellertid atomkommittén
ett sådant beslut böra ha formen av att Kungl. Maj:t bemyndigas
besluta om svenskt deltagande i den mån Kungl. Maj:t finner, att
den slutgiltigt utformade konventionen får en utformning, som är tillfredsställande
från Sveriges synpunkt.

Slutligen hemställer atomkommittén om anvisande för nästa budgetår
av ett förslagsanslag av 800 000 kronor, att efter förslag av kommittén
användas för Sveriges deltagande i det planerade samarbetet på kärnforskningens
område.

Departementschefen har anfört följande.

I likhet med atomkommittén finner jag det önskvärt, att Sverige deltager
i det planerade europeiska samarbetet inom kärnforskningen.

Såsom av det föregående framgår står detta samarbete nu inför sin tredje
etapp, en sjuårsperiod, vilken enligt planen skall ägnas åt upprättandet
av ett europeiskt kärnforskningsinstitut i Geneve och organiserandet av
andra former av samarbete på kärnforskningens område. Från CERN:s
sida har uttryckts en förhoppning, att de europeiska regeringarna skall fatta
beslut angående denna plan i så god tid, att det blir möjligt att omedelbart
fullfölja den, då CERN:s verksamhet upphör i oktober 1953. Vid
ett uppskov med regeringarnas ställningstagande skulle synnerligen allvarliga
olägenheter för det planerade samarbetets rationella genomförande
kunna uppstå.

Statsutskottets utlåtande nr 77.

5

Det material, som står till buds för samarbetsfrågans bedömande, är
visserligen ej fullständigt men torde vara tillräckligt för ett ställningstagande
i stort. Jag anser därför, att frågan om det fortsatta samarbetet
bör underställas årets riksdag.

Såsom atomkommittén föreslagit torde Kungl. Maj:t böra begära riksdagens
bemyndigande att, i den mån Kungl. Maj:t finner det slutliga förslaget
till konvention rörande europeiskt samarbete inom kärnforskningen
förmånligt för vårt land, besluta om svenskt deltagande i nämnda arbete.

Atomkommittén har beräknat, att kostnaderna för Sveriges deltagande
i samarbetet kommer att belöpa sig till mellan 800 000 och 1 000 000 kronor
per år under den kommande sjuårsperioden. Dessa beräkningar ger
mig icke anledning till erinran. Kostnaderna torde böra bestridas från ett
särskilt förslagsanslag under åttonde huvudtiteln med rubriken »Europeiskt
samarbete inom kärnforskningen». Anslaget torde för nästa budgetår böra
uppföras med 800 000 kronor.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag
och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, i den mån Kungl. Maj:t
finner ett kommande av Conseil Européen pour la Recherche
Nucléaire (CERN) framlagt, slutgiltigt förslag till
konvention rörande europeiskt samarbete på kärnforskningens
område förmånligt för Sverige, besluta om svenskt
deltagande i nämnda samarbete;

b) till Europeiskt samarbete inom kärnforskningen för
budgetåret 1953/54 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 800 000 kronor.

Stockholm den 21 april 1953.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Närvarande: se under utlåtandet nr 79.