4

Statsutskottets utlåtande nr 68.

Nr 68.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående
Sveriges övergång till ett på engelsk mätningsmetod
byggt skeppsmätningssystem m. m.

(1 :a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under tionde huvudtiteln (punkt It)
föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret
1953/54 beräkna till Skeppsmätningsväsendet: Avlöningar ett förslagsanslag
av 65 000 kronor och till Skeppsmätningsväsendet: Omkostnader
ett förslagsanslag av 16 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj :t i propositionen nr 119, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 27 februari
1953, föreslagit riksdagen dels godkänna att vid tidpunkt, som Kungl.
Maj :t äger bestämma, Sverige övergår till ett på engelsk mätningsmetod
byggt skeppsmätningssystem, dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vid tidpunkt,
som Kungl. Maj :t äger bestämma, för Sveriges del godkänna 1947 års konvention
om ett enhetligt skeppsmätningssystem ävensom sådana ändringar i
konventionen och de till konventionen fogade skeppsmätningsreglerna, som
framdeles kan beslutas av de fördragsslutande parterna, i den mån dessa
ändringar icke kräver författningsändringar av beskaffenhet att påkalla riksdagens
medverkan, dels ock å riksstaten för budgetåret 1953/54 under tionde
huvudtiteln anvisa till Skeppsmätningsväsendet: Avlöningar ett förslagsanslag
av 64 600 kronor och till Skeppsmätningsväsendet: Omkostnader ett
förslagsanslag av 15 700 kronor.

Fråga angående godkännande av 1947 års konvention
om ett enhetligt skeppsmätningssystem.

Vårt land intager för närvarande en särställning på skeppsmätningens
område. Medan nästan samtliga övriga sjöfartsidkande nationer tillämpar
på engelska skeppsmätningsregler och engelsk praxis byggda skeppsmätningssystem,
använder Sverige äldre tyska mätningsregler. Detta förhållande
medför nackdelar av olika slag, särskilt för sjöfartsnäringen.

På det internationella planet har man länge strävat efter likformighet
inom skeppsmätningen i skilda länder. År 1939 rekommenderade Nationernas
förbund ett förslag till internationella skeppsmätningsregler, vilket i
allt väsentligt kan betecknas som en uppteckning av det engelska mätnings -

Statsutskottets utlåtande nr 68.

5

systemet. Efter initiativ från norsk sida undertecknade representanter för
ett antal länder, däribland Sverige, år 1947 i Oslo en konvention om ett
enhetligt skeppsmätningssystem. I denna konvention, som hittills icke trätt
i kraft därför att ännu ej fem stater ratificerat densamma, förbinder sig de
fördragsslutande parterna att tillämpa de internationella skeppsmätningsreglerna.
Till behandling föreligger nu frågan om Sveriges ratifikation av
denna konvention.

I propositionen föreslås att Sverige övergår till ett på engelsk mätningsmetod
byggt skeppsmätningssystem. Med hänsyn bl. a. till att i Storbritannien
fråga uppkommit om en viss modifikation i de nuvarande engelska
mätningsreglerna, har det icke ansetts lämpligt, att Sverige nu slutligt bestämmer
sig för den utformning av den engelska mätningsmetoden, som
innefattas i de internationella skeppsmätningsreglerna, utan det föreslås
skola ankomma på Kungl. Maj :t att under hänsynstagande till föreliggande
förhållanden besluta såväl när övergången skall ske som huruvida de internationella
skeppsmätningsreglerna eller någon annan form av det engelska
mätningssystemet skall antagas.

Då Sverige icke nu anses böra binda sig för en övergång till de internationella
skeppsmätningsreglerna, kan vårt land ej omedelbart ratificera
1947 års Oslokonvention. Därest det emellertid senare befinnes ändamålsenligt,
att Sverige antager de internationella reglerna, anses vårt land icke
böra undandraga sig ett internationellt samarbete på området, utan torde
Sverige i så fall böra ratificera konventionen. I propositionen begäres därför
bemyndigande för Kungl. Maj :t att vid tidpunkt, som Kungl. Maj :t äger
bestämma, godkänna konventionen. Bemyndigande begäres dessutom för
Kungl. Maj :t att godkänna sådana ändringar i konventionen och de till
denna fogade internationella skeppsmätningsreglerna, vilka framdeles kan
komma att beslutas av de fördragsslutande parterna, i den mån dessa ändringar
icke kräver författningsändringar av beskaffenhet att påkalla riksdagens
medverkan.

Organisations- och anslagsfrågor.

I anslutning till den förordade övergången till de internationella skeppsmätningsreglerna
har kommerskollegium föreslagit, att det svenska skeppsmätningsväsendet
omorganiseras från och med den 1 januari 1955. Kollegium
har samtidigt understrukit, att det föreligger behov att modernisera
och effektivisera det svenska skeppsmätningsväscndet oberoende av vilka
mätningsregler som tillämpas.

Huvudlinjerna i kommerskollcgiets omorganisationsförslag är följande.
Skeppsmätarbefattningarna omvandlas i allmänhet till heltidstjänster och
inordnas i det allmänna statliga avlöningssystemet. Skeppsinätarna skall
icke längre avlönas med sportler utan erhålla fast lön och statsverket skall
liksom för övriga statstjänstemän svara för förekommande omkostnader

6

Statsutskottets utlåtande nr 68.

m. m. Organisationen koncentreras till ett fåtal orter med ett behövligt antal
skeppsmätare placerade på varje sådan ort. Såsom centralorter i den nya
organisationen föreslås Stockholm, Göteborg och Malmö. Därjämte skall
arvodesavlönade skeppsmätare, för vilka skeppsmätningen fortfarande blir
bisyssla, finnas i Luleå och på ytterligare en plats vid norrlandskusten samt
i Oskarshamn eller Kalmar. Beträffande kontrollen över skeppsmätningen
föreslås, att de nuvarande kontrollörsbefattningarna indrages samt att tullkamrarna
befrias från det gransknings- och utskrivningsarbete, som för närvarande
åligger dem. I stället koncentreras, på motsvarande sätt som i flertalet
andra länder, kontrollen och utfärdandet av mätbrev till kommerskollegium,
vars skeppsmätningsavdelning inom sjöfartsbvrån utbygges. Beträffande
vissa typer av fartyg ävensom i en del andra fall anses dock möjlighet
böra finnas att delegera centralmyndighetens kontroll och rätt att utfärda
mätbrev till den främste av skeppsmätarna på envar av nyssnämnda
tre centralorter. Mot de sålunda angivna huvudlinjerna för omorganisationen
har i stort sett icke rests några invändningar i remissyttrandena. Dock
har från några håll önskemål framförts om en decentralisering av utfärdandet
av mätbrev.

Beträffande uppkommande övergångskostnader av olika slag har kommerskollegium
föreslagit, att desamma skall få bestridas från fonden för beredande
av fyllnadsarvoden och tilläggsersättningar åt skeppsmätare. Behållningen
i denna fond utgjorde vid ingången av löpande budgetår över
500 000 kronor. Vad som återstår av fonden, sedan övergångskostnaderna
bestritts, bör enligt kollegium tillföras handels- och sjöfartsfonden, att användas
till ändamål som är till gagn för den svenska sjöfartsnäringen. Statskontoret,
som icke har något att erinra mot att fonden tages i anspråk för
att täcka övergångskostnaderna, anser däremot, att fondens återstående
behållning bör tillföras riksstatens inkomstsida. Från skeppsmätarhåll har
uttalats önskemål om att fondmedlen användes uteslutande för ändamål,
som sammanhänger med skeppsmätningsväsendet.

Skeppsmätningsavgifterna hör enligt kommerskollegium bibehållas och
uppföras såsom en inkomstpost i riksstaten. Kollegium anser, att sjöfarten
liksom hittills bör svara för kostnaderna för mätningen och att staten i
sista hand blott bör bestrida kostnaderna för kontrollorganisationen. Kollegium
förordar i enlighet härmed, att skeppsmätningsavgifterna uppräknas
så att de kan beräknas täcka kostnaderna för den nya lokala skeppsmätningsorganisationen.
Med hänsyn till att efter en övergång till de internationella
skeppsmätningsreglerna uppbörden av skeppsmätningsavgifter kommer
att sjunka väsentligt på grund av bortfallandet av flertalet mätningar
av utländska fartyg, erfordras enligt kollegiets beräkningar en höjning av
avgifterna med cirka 50 procent för att den förordade kostnadstäckningen
skall erhållas. Statskontoret anser, att det bör övervägas, huruvida det icke är
rimligt, att sjöfartsnäringen även får bära — helt eller delvis — kostnaderna
för kontrollorganisationen. Några sjöfartsorganisationer gör däremot invändningar
mot en avgiftshöjning. Bl. a. framhålles att skeppsmätningen
huvudsakligen sker för att tillvarataga allmänna intressen.

Statsutskottets utlåtande nr 68.

7

De av kommerskollegium föreslagna huvudlinjerna för en omorganisation
av det svenska skeppsmätningsväsendet anser departementschefen sig kunna
tillstyrka. Utfärdandet av mätbrev anses emellertid så långt detta utan åsidosättande
av tillbörlig kontroll lämpligen kan ske böra delegeras till de mest
kvalificerade av skeppsmätarna. Den nya organisationen synes departementschefen
böra träda i kraft den 1 januari 1955 även om Sverige då icke samtidigt
kan övergå till den engelska skeppsmätningsmetoden. Organisationen
torde i så fall behöva kompletteras med ytterligare ett antal arvodesavlönade
skeppsmätare, för vilka skeppsmätningen är bisyssla. Till frågorna om
antalet befattningshavare och deras lönegradsplacering samt detaljutformningen
i övrigt av den nya organisationen synes ställning böra tagas först i
samband med behandlingen av medelsanvisningen för budgetåret 1954/55.

Kommerskollegiets förslag att medel från fonden för beredande av fyllnadsarvoden
och tilläggsersättningar åt skeppsmätare skall få användas för
olika övergångskostnader i samband med Sveriges byte av mätningsregel
och omorganisationen av skeppsmätningsväsendet synes departementschefen
böra godtagas. Därest riksdagen icke har något att erinra däremot, torde,
framhåller departementschefen, i fall av behov fondens medel redan under
innevarande och nästa budgetår få tagas i anspråk för sådana kostnader och
för utgifter vilka, därest de uppskötes, skulle få karaktären av övergångskostnader,
exempelvis vissa utgifter för anskaffning av maskiner och annan
utrustning. Till frågan om användningen av fondens återstående behållning,
sedan övergångskostnaderna bestritts, synes ställning böra tagas i ett senare
sammanhang, då bl. a. storleken av ifrågavarande behållning kan med större
säkerhet beräknas.

Departementschefen tillstyrker vidare, att skeppsmätningsavgifterna bibehalles
och efter omorganisationen uppföres i riksstaten såsom en inkomstpost.
Beträffande såväl skeppsmätningen som skeppsmätningskontrollen gäller
att densamma tillgodoser flera olika parters intressen. Departementschefen
anser sig kunna tillstyrka kollegiets förslag, att avgifterna skall avvägas
så att de kommer att täcka kostnaderna för den lokala skeppsmätningsorganisationen.
Härvid synes i ifrågavarande kostnader böra inräknas utgifterna
för personalens pensionering samt lokalkostnader. Det förutsättes få
ankomma på kommerskollegium att med iakttagande av nu angivna riktlinjer
inkomma med förslag till nya bestämmelser om skeppsmätningsavgifter.

Vad angår kommerskollegiets äskanden angående anslag till skeppsmätningsväsendet
för budgetåret 1953/54 tillstyrker departementschefen, att envar
av de tre skeppsmätningskontrollörerna jämväl under nästa budgetår
erhåller ett årsarvode av 20 000 kronor. Medel för ändamålet synes böra anvisas
å riksstaten. I anledning härav och på grund av den år 1952 genomförda
höjningen av dagarvodet åt vikarie för skeppsmätningskontrollör föreslås,
att förslagsanslaget till Skeppsmätningsväsendet: Avlöningar för nästa
budgetår uppräknas med 24 400 kronor till 04 000 kronor.

Under skeppsmätningsväsendets omkostnadsanslag föreslås ytterligare 1 000

8

Statsutskottets utlåtande nr 68.

kronor skola anvisas till reseersättningar. Några medel till anskaffning av
elektriska räknemaskiner synes däremot icke böra anvisas under anslaget.
Därest riksdagen icke har något att erinra mot vad tidigare förordats beträffande
användningen av fonden för beredande av fyllnadsarvoden och
tilläggsersättningar åt skeppsmätare, torde, framhåller departementschefen,
fondens medel få anlitas för ifrågavarande anskaffning, som kommer den
nya organisationen till godo. Departementschefen tillstyrker därför, att förslagsanslaget
till Skeppsmätningsväsendet: Omkostnader för nästa budgetår
höjes med 1 000 kronor till 15 700 kronor.

Utskottet.

Utskottet anser påtagliga fördelar vara förenade med förslaget om Sveriges
övergång till ett på engelsk mätningsmetod byggt skeppsmätningssystem och
tillstyrker alltså, att principbeslut nu fattas härom. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj :t att avgöra, när övergången skall äga rum. I anslutning härtill
vill utskottet föreslå riksdagen bemyndiga Kungl. Maj:t att för Sveriges
del vid tidpunkt, som Kungl. Maj :t äger bestämma, godkänna 1947 års Oslokonvention
om ett enhetligt skeppsmätningssystem. På av departementschefen
anförda skäl biträdes förslaget om bemyndigande för Kungl. Maj :t att
godkänna sådana ändringar i konventionen och de till konventionen fogade
internationella skeppsmätningsreglerna, vilka framdeles kunna komma att
beslutas, i den mån dessa ändringar icke kräva författningsändringar av beskaffenhet
att påkalla riksdagens medverkan.

Vad härefter beträffar det av kommerskollegium framlagda förslaget till
omorganisation av det svenska skeppsmätningsväsendet anser utskottet de
angivna huvudlinjerna i förslaget böra godtagas. Detta innebär, bland annat,
en övergång för skeppsmätarnas del från sportelavlöning till fasta löner och
en delvis därmed sammanhängande reducering av antalet skeppsmätningsdistrikt.
Utskottet har icke något att erinra mot att medel från fonden för
beredande av fyllnadsarvoden och tilläggsersättningar åt skeppsmätare skola
få användas för att täcka vissa övergångskostnader. Vad departementschefen
i samband härmed anfört och föreslagit synes jämväl böra godtagas.

Den verkställda beräkningen av de äskade avlönings- och omkostnadsanslagen
har icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

1) godkänna att vid tidpunkt, som Kungl. Maj :t äger bestämma,
Sverige övergår till ett på engelsk mätningsmetod
byggt skeppsmätningssystem;

2) bemyndiga Kungl. Maj:t att vid tidpunkt, som Kungl.
Maj :t äger bestämma, för Sveriges del godkänna 1947 års
konvention om ett enhetligt skeppsmätningssystem ävensom
sådana ändringar i konventionen och de till konventionen

Statsutskottets utlåtande nr 68.

9

fogade skeppsmätningsreglerna, som framdeles kunna beslutas
av de fördragsslutande parterna, i den mån dessa ändringar
icke kräva författningsändringar av beskaffenhet att
påkalla riksdagens medverkan;

3) för budgetåret 1953/54 under tionde huvudtiteln anvisa

a) till Skeppsmätningsväsendet: Avlöningar ett förslagsanslag
av 64 600 kronor;

b) till Skeppsmätningsväsendet: Omkostnader ett förslagsanslag
av 15 700 kronor.

Stockholm den 17 april 1953.

På statsutskottets vägnar:

KARL WARD.

Närvarande: se nnder utlåtandet nr 67.

2

Hihang till riksdagens protokoll 1953. (i samt. Nr 67—6S.