Nr 64—66.

Statsutskottets utlåtande nr 64.

1

Nr 64.

Utlåtande i anledning av väckt motion om beredande av möjlighet
till särskild ersättning till löneplansanställd personal
vid utförande av särskilt förorenande arbete.

(5:e avd.)

I en inom andra kammaren av herr Lundqvist väckt motion (II: 340) har
hemställts, att riksdagen måtte besluta sådan ändring i statens allmänna avlöningsreglemente
att särskild ersättning må kunna utgå till löneplansanställd
personal vid utförande av särskilt förorenande arbete.

Till stöd för sitt yrkande anför motionären följande.

Enligt specialavtal som träffats mellan kungl. vattenfallsstyrelsen och
Svenska elektrikerförbundet den 15 mars 1952 har fastställts vissa avlöningsbestämmelser
för arbetare vid ångkraftverket i Västerås.

I nämnda kollektivavtal § 4 mom. 5 gäller den bestämmelsen, att vid arbete
i Västerås kraftverks ångpanneanläggning och maskinsal vid högre
temperatur än 45° men högst 50° utgår ett tillägg av 40 % och vid arbete
i högre temperatur än 50° samt vid sotningsarbcte eller annat särskilt orent
arbete inom ovannämnda anläggningar ett tillägg av 80 % till de i § 4
mom. 4 angivna timlönerna.

Vid samma kraftverk finnes anställda maskinister, reparatörer och montörer
som får utföra samma arbete under samma svåra förhållanden som
ovannämnda arbetare.

Då dessa är anställda enligt löneplan i statens allmänna avlöningsreglemente
(Saar) finnes det icke i detta lönereglemente någon motsvarande bestämmelse
som ger möjlighet för arbetsledningen att utbetala särskild ersättning
för dylikt arbete.

Enligt § 35 (Saar) medgiver reglementet utbetalning av vissa lönetillägg
vid särskilt omnämnd tjänstgöring.

Med kännedom om personalens arbetsuppgifter, som i stor utsträckning
måste fullgöras på sön- och helgdagar under stark forccring för att anläggningen
snarast skall kunna komma i driftdugligt skick, anser undertecknad
det skäligt att denna personal må kunna erhålla en särskild ersättning
för detta arbete.

Över motionen har, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning,
statens lönenämnd avgivit utlåtande och därvid anfört följande.

Lönenämnden får framhålla, att innebörden av motionen icke synes fullt
klar. Hemställan avser sålunda endast »särskilt förorenande arbete», under

Hihang till riksdagens protokoll 7,95.1. 6 sand. Nr 64—66.

2

Statsutskottets utlåtande nr 6i.

det att i motiveringen talas om arbete vid vissa högre temperaturer »samt
vid sotningsarbete eller annat särskilt orent arbete». Lönenämnden vill vidare
erinra, att Saar tillkommit efter förhandlingar mellan 1945 års lönekommitté
och tjänstemännens huvudorganisationer. Såsom lönenämnden
i skilda sammanhang uttalat, anser nämnden, att frågor om sådana ändringar
av bestämmelserna i Saar som den nu föreslagna icke böra upptagas
till fristående prövning utan bedömas i ett vidare sammanhang,
exempelvis vid en kommande översyn av reglementet. Slutligen får framhållas
den betydande svårigheten att utan en närmare undersökning överblicka
konsekvenserna av ett bifall till motionen. Lönenämnden anser
därför, att motionen icke bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet. Med instämmande i vad statens lönenämnd i sitt ovan återgivna
utlåtande anfört finner sig utskottet böra avstyrka bifall till den
föreliggande motionen.

Utskottet hemställer förty,

att motionen II: 340 icke må av riksdagen bifallas.

Stockholm den 14 april 1953.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Näsgård,
Ohlon, Leander, Pålsson, Näsström, Sundelin, Hesselbom, Lundqvist,
Ragnar Persson, Edvin Thun, Erik Svedberg, Olsén och Arrhén; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg
i Skövde, Andersson i Malmö, Ståhl, Svensson i Ljungskile, Lindholm,
Eriksson i Sandby, Staxäng, Åkerström, Hoppe, Onsjö, Nihlfors, Jansson i
Kalix och Svensson i Stenkyrka.