Statsutskottets utlåtande nr 151.

1

Nr 151.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag för budgetåret 1958/54- till avlöningar vid
de allmänna läroverken m. m. jämte i ämnet väckta
motioner m. in.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 2 januari 1953,

dels under åttonde huvudtiteln, punkten 174, föreslagit riksdagen att till
Allmänna läroverken: Bokinköp och bokbindning för budgetåret 1953/54
anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kronor,

dels ock under åttonde huvudtiteln, punkterna 173, 175, 177, 181 och
287, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition, för budgetåret
1953/54 beräkna

''till Allmänna läroverken: Avlöningar ett förslagsanslag av 110 000 000
kronor,

till Allmänna läroverken: Omkostnader ett förslagsanslag av 500 000
kronor,

till Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna ett förslagsanslag
av 3 500 000 kronor,

till Avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser m. m. ett förslagsanslag
av 2 000 000 kronor,

till Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier
in. m. ett anslag av 900 000 kronor samt

till Högre tekniska läroverk: Avlöningar ett förslagsanslag av 6 000 000
kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 158, under åberopande
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 6
mars 1953, framlagt de närmare förslag i sistnämnda hänseenden, vilka
framgår av den följande redogörelsen, och därjämte till behandling upptagit
fragan om anslag till kompletteringsgymnasier.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft jämväl

dels vissa i det följande angivna motioner,

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1953. 6 samt. Nr 151.

2

Statsutskottets utlåtande nr 151.

dels ock riksdagens revisorers berättelse över den år 1952 av dem verkställda
granskningen angående statsverket, i vad berättelsen angår frågan
om bidrag ur läroverkens ljus- och vedkassor till vaktmästarpersonalens avlöning
(§ 20).

l:o) Läroverk för vuxna. Kungl. Maj:t har (s. 3—16 och 54 av förutnämnda
statsrådsprotokoll den 6 mars 1953) föreslagit riksdagen att besluta
att från och med budgetåret 1953/54 skall å ort, som Kungl. Maj:t
bestämmer, successivt upprättas ett läroverk för vuxna med den organisation
departementschefen förordat; skolande som förutsättning för läroverkets
upprättande gälla, att vederbörande kommun åtager sig de villkor i
fråga om tillhandahållande för läroverket av lokaler m. in., som Kungl.
Maj:t kan komma att föreskriva.

Enligt de av Kungl. Maj:t fastställda allmänna riktlinjerna för det svenska
skolväsendets utveckling skall från tidpunkt, som senare bestämmes,
bland annat »försöksvis anordnas ett eller flera gymnasier för vuxna».

Till förverkligande av detta beslut har skolöverstyrelsen på Kungl. Maj:ts
uppdrag verkställt utredning i ämnet och därefter den 14 januari 1952 till
Kungl. Maj:t överlämnat ett förslag till inrättande av ett läroverk för
vuxna omfattande såväl gymnasium som realskola. Därjämte har studielånenämnden
avgivit förslag beträffande studiehjälp för personer i mogen
ålder, vilka som elever vid kompletteringsgymnasium eller eljest förbereder
sig för högre studier.

Departementschefen anför följande angående skälen för inrättande av
ett läroverk för vuxna.

Som redan 1946 års skolkommission påpekat, erbjudes endast ett fåtal
lämpliga möjligheter till gymnasial utbildning för vuxna i vårt land. Detta
innebär, att såväl »senväckta begåvningar» som de som av andra anledningar
först vid mogen ålder kan ägna sig åt högre teoretiska studier
ofta anser sig tvingade att avstå från en sådan utbildning. Såväl av sociala
rättviseskäl som ur den synpunkten, att samhället bör taga tillvara de
begåvningar, som vill ägna sig åt högre studier, inte minst med tanke på
rekryteringen av lärare för enhetsskolan, är det otvivelaktigt av intresse
för det allmänna att underlätta dessa kategoriers strävanden att vidareutbilda
sig genom att ställa för ändamålet lämplig undervisning till deras
förfogande.

Jag delar emellertid helt skolöverstyrelsens mening, att en reform på
detta område inte blott bör omfatta inrättande av ett gymnasium för vuxna
utan även en realskola. Ofta, i all synnerhet för glesbebyggelsens ungdomar,
är vägen fram till realexamen eller till inhämtande av eljest erforderliga
förkunskaper för gymnasiestudier minst lika svår som den fortsatta
vägen fram till studentexamen. Anslutningen till korrespondensinstitutens
undervisning och uttalanden från många av dessas elever visar visserligen,
att åtskilliga redan nu genom trägna självstudier kan nå både real- och
studentexamen. Enbart korrespondensstudier utgör emellertid för många
ett så stort företag, att de hellre avstår från vidareutbildning än anlitar

Statsutskottets utlåtande nr 151.

3

den vägen. Men även för de kategorier, som redan nu läser in real- eller
studentkurser per korrespondens, skulle ett inrättande av såväl realskola
som gymnasium för vuxna betyda en avsevärd lättnad och en säkrare
studieväg.

Beträffande undervisningens anordning ansluter sig departementschefen
till förslag av skolöverstyrelsen om en kombination av muntlig undervisning
och korrespondensundervisning samt anför därvid följande.

De personer, läroverket är avsett för, kan beräknas självmant söka sig
dit. Det kan därför förutsättas, att deras studieintresse och mognad är av
den art, att de bör kunna lämnas tämligen fria. händer vid inläsningen av
de olika ämnena. En stor del av läroverkets elever kommer dessutom sannolikt
att utgöras av personer, som antingen redan är familjeförsörjare
eller i varje fall självförsörjande, varför ett längre avbrott i deras förvärvsarbete
skulle åstadkomma stora ekonomiska och personliga uppoffringar.
Det förefaller mig därför naturligt att utnyttja de fördelar korrespondensundervisningen
har. Samtidigt är det emellertid av vikt, att eleverna får
tillfälle att erhålla en muntlig undervisning, som på ett systematiskt sätt
binder ihop det genom korrespondensstudierna inlärda kunskapsstoffet.
Det är också betydelsefullt för eleverna att därunder erhålla praktiska anvisningar
för korrespondensstudiernas rationella bedrivande.

För gymnasiets vidkommande har skolöverstyrelsen tänkt sig en
studietid av tre år, vilket skulle möjliggöras genom koncentrationsläsning
av respektive ämnen (med några få undantag). Den muntliga undervisningen
skulle utgöras av sex femveckorskurser, vilket skulle innebära, att en
elev, som på normal tid når fram till studentexamen, endast behöver avbryta
sitt yrkesarbete för två femveckorsperioder under första läsåret, en
under andra, två under tredje samt slutligen en period följande höst. Under
flertalet muntliga kurser slutläses ett eller ett par ämnen. Mellan de muntliga
kurserna idkar eleven korrespondensstudier.

Som inträdesvillkor till gymnasiet föreslås skola gälla antingen realexamen,
normalskolekompetens (med vederbörliga kompletteringar), avgångsbetyg
från L I4, R I4 eller högre avdelning vid högre allmänt läroverk eller
efter inträdesprövning ådagalagda motsvarande kunskaper i läroämnena.
Då gymnasiet är avsett för vuxna anses en undre åldersgräns böra sättas,
t. ex. 20 år. Dock bör yngre elever kunna mottagas, om de har stadigvarande
förvärvsarbete eller av annan orsak, t. ex. geografiska förhållanden, icke
kan erhålla gymnasieutbildning i hemtrakten. För realskolans normalelever
beräknas en studietid av 3 3/4 år. I studietiden ingår 7 muntliga
kurser, varav en introduktionskurs om två månader, en femveckors- och
fyra fyraveckorskurser samt en avslutningkurs om 3 månader med mellanliggande
perioder av korrespondensundervisning. Till den första muntliga
kursen beräknas i regel elever med endast folkskolekunskaper som grund.
Elever, som börjar i högre stadier än introduktionskursen bör, anser skol -

4

Statsutskottets utlåtande nr 151.

överstyrelsen, prövas i samtliga stadiets ämnen. Som undre åldersgräns för
tillträde till realskolan föreslås 16 år.

Departementschefen anser studiegången vid läroverket böra bli i huvudsak
den som överstyrelsen föreslagit. Han biträder vidare ett förslag av
överstyrelsen, att eleverna vid läroverket för vuxna icke skall belastas
med terminsavgifter. Beträffande studiehjälpen förordar departementschefen
i enlighet med förslag av studielånenämnden, att eleverna skola ges
möjlighet att erhålla studielån och behovsprövade stipendier enligt de grunder
för studiehjälp, som godkänts av 1952 års riksdag. De behovsprövade
stipendierna anses böra maximeras till 800 kronor per läsår, fördelade på
högst 400 kronor per termin.

I fråga om läroverkets personalorganisation, förläggningsort, lokalfråga
in. m. anför departementschefen följande.

Jag föreslår, att vid läroverket inrättas en rektorstjänst i lönegraden
Cb 14, avlöningsgrupp II. Tjänsten torde böra tillsättas från och med
den 1 januari 1954. Därigenom synes rektor få erforderlig tid till det förberedelsearbete,
som måste utföras för att läroverket skall vara redo att
ta emot eleverna höstterminen samma år.

I fråga om personal i övrigt har skolöverstyrelsen föreslagit en tjänst
som studiekonsulent, två lärartjänster och en heltidstjänst som kanslibiträde.
I likhet med överstyrelsen anser jag det nödvändigt, att två fasta lärartjänster
inrättas redan från och med läroverkets start. Av dessa bör en avses för
moderna språk och en för matematik, fysik och kemi. Även om lärarna under
första läsåret inte kan beredas full sysselsättning i den egentliga undervisningen,
torde deras arbetsbörda ändå bli krävande. Tillsammans med rektor
måste de nämligen svara för den första planläggningen av undervisningen
och följa dess utveckling samt själva göra sig förtrogna med uppläggningen
av de korrespondenskurser eleverna använder. Man kan också förutsätta,
att de kommer att få anlitas för viss studierådgivning samt för andra på
förhand mera svårbestämbara uppgifter. Undervisningens karaktär av försöksundervisning
måste vidare beaktas. Jag föreslår, att lärartjänsterna inrättas
från och med den 1 juli 1954. De torde tills vidare böra inrättas
som e. o. lektorstjänster i lönegraden Ce 31 eller Ce 33. Såväl rektor som
lärare bör om möjligt ha förtrogenhet med korrespondensundervisning.

Någon tjänst som studiekonsulent anser jag däremot inte för närvarande
böra inrättas. De rent praktiska råd, som eleverna kan behöva i samband
med de muntliga kurserna, bör kunna lämnas av rektor och lärare. Man
torde också kunna räkna med att korrespondensinstituten, liksom hittills,
kommer att lämna en stor del av den rådgivning, som är nödvändig. För
att rektor skall få erforderlig biträdeshjälp föreslår jag, att en e. o. tjänst
som kanslibiträde inrättas från och med den 1 april 1954.

I förberedelsearbetet för läroverket måste också reklamen för dess verksamhet
inräknas. Jag räknar därför med att en viss annonsering måste
genomföras på ett tidigt stadium, så att skolans verksamhet blir känd.

Skolöverstyrelsen har föreslagit Stockholm som förläggningsort för läroverket.
Enligt min mening är det emellertid att föredraga, om läroverket
kan placeras å annan ort, under förutsättning att tillräckligt gynnsamma

Statsutskottets utlåtande nr 151.

5

förhållanden för läroverket erbjuder sig där. Det torde emellertid få ankomma
på Kungl. Maj:t att efter närmare utredning bestämma förläggningsort
för läroverket.

Vad angår läroverkets lokalfråga torde jag få erinra om att det vid upprättandet
av allmänna läroverk regelmässigt som villkor för upprättandet
brukat föreskrivas, att vederbörande kommun åtager sig vissa förpliktelser
i fråga om lokaler m. m. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att i detta
fall besluta om och i vad mån dylika villkor bör föreskrivas.

Kostnaderna för läroverket för vuxna beräknar jag för nästa budgetår
till omkring 36 000 kronor och för första läsåret (1954/55), med den organisation
jag i det föregående tillstyrkt, till 155 000 kronor. Fullt utbyggt
med tre gymnasielinjer om 18 varandra avlösande avdelningar för muntlig
undervisning samt 7 huvudsakligen varandra avlösande realskoleavdelningar
och 11 korrespondensperioder torde läroverket kunna beräknas kosta
300 000 kronor per år. I dessa belopp ingår såväl avlöningskostnader som
omkostnader men ej kostnaderna för stipendier till de studerande. Medel
till avlöningar och till omkostnader torde böra anvisas under de allmänna
läroverkens avlönings- respektive omkostnadsanslag. Jag återkommer härtill
i det följande. Utgifterna för stipendier torde böra bestridas från samma
anslag som studiebidrag och stipendier åt elever vid andra allmänna läroverk.

Utskottet finner i likhet med departementschefen, att det ur skilda synpunkter
är ett intresse för det allmänna att underlätta strävandena till
vidareutbildning för de kategorier, som av olika anledningar först vid mogen
ålder kunna ägna sig åt högre teoretiska studier. Utskottet tillstyrker
därför, att det som en försöksanordning föreslagna läroverket för vuxna
kommer till stånd. Vad angår läroverkets förläggningsort är utskottet ense
med departementschefen om att det är att föredraga om läroverket kan
placeras å annan ort än Stockholm. Utskottet hemställer,

att riksdagen må besluta, att från och med budgetåret
1953/54 skall å ort, som Kungl. Maj:t bestämmer, successivt
upprättas ett läroverk för vuxna med den organisation
departementschefen förordat; skolande som förutsättning
för läroverkets upprättande gälla, att vederbörande
kommun åtager sig de villkor i fråga om tillhandahållande
för läroverket av lokaler m. m., som Kungl. Maj:t
kan komma att föreskriva.

2:o) Utvidgning av den statliga gymnasieorganisationen. Kungl.
Maj:t har (s. 16—24 och 55) föreslagit riksdagen att

dels besluta, att samrealskolorna i Hedemora, Karlskoga, Lycksele,
Malmberget, Trelleborg och Varberg från och med budgetåret 1953/54 eller
den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer, skall ombildas till högre
allmänna läroverk, läroverken i Hedemora, Karlskoga, Trelleborg och Var -

6

Statsutskottets utlåtande nr 151.

berg med treårigt latin- och realgymnasium samt läroverken i Lycksele
och Malmberget med treårigt realgymnasium, skolande ombildningen tillgå
sålunda, att första ringen vid ombildningen omedelbart upprättas och sedan
ytterligare en ring per år, tills dess gymnasiet är i sin helhet färdigbildat;
allt under villkor att vederbörande kommuner åtager sig att tillhandahålla
för respektive högre allmänna läroverk erforderliga undervisningslokaler
jämte inredning och möbelutrustning, bostad åt rektor eller motsvarande
kontant ersättning samt bostad åt erforderlig vaktmästarpersonal;

dels ock besluta, att samrealskolan i Solna från och med budgetåret 1953/
54 eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer, skall ombildas till
högre allmänt läroverk med fyraårigt gymnasium, bestående av en latinoch
en reallinje samt en allmän linje, skolande ombildningen tillgå sålunda,
att första ringen vid ombildningen omedelbart upprättas och sedan ytterligare
en ring per år av varje linje, till dess gymnasiet är i sin helhet färdigbildat;
allt under villkor att Solna kommun åtager sig att tillhandahålla
för det högre allmänna läroverket erforderliga undervisningslokaler
jämte inredning och möbelutrustning, bostad åt rektor eller motsvarande
kontant ersättning samt bostad åt erforderlig vaktmästarpersonal.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Holmqvist och Svensson (I: 388) och den andra inom andra kammaren
av herr Adamsson m. fl. (II: 484), i vilka hemställts, att riksdagen
ville besluta, att Johannes samrealskola i Malmö från och med budgetåret
1953/54 skall genom successiv överföring av gymnasielinjer från högre allmänna
läroverket för gossar i Malmö ombildas till högre allmänt läroverk
med treårigt realgymnasium och fyraårigt allmänt gymnasium, skolande
ombildningen tillgå sålunda, att första ringen vid ombildningen omedelbart
upprättas och sedan ytterligare en ring per år, till dess gymnasiet är i
sin helhet färdigbildat; allt under villkor att Malmö stad åtager sig att
tillhandahålla för det nya läroverket erforderliga undervisningslokaler jämte
inredning och möbelutrustning, bostad åt rektor eller motsvarande kontant
ersättning samt bostad åt erforderlig vaktmästarpersonal;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Bergvall m. fl. (I: 432) och den andra inom andra kammaren av
herr Dahlén m. fl. (II: 547), i vilka hemställts, att riksdagen för sin del
måtte besluta upprättande av statliga gymnasier i anslutning till samrealskolorna
i Blackeberg och Gubbängen från och med läsåret 1953/54 i enlighet
med framställning av Stockholms stadsfullmäktige.

Beträffande den närmare motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena
hänvisas till motionerna II: 484 och I: 432.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår föreslår skolöverstyrelsen
successivt förstatligande av de med statliga samrealskolor förenade kom -

Statsutskottets utlåtande nr 151.

7

munala gymnasierna i Hedemora, Karlskoga, Malmberget,
Solna, Trelleborg och V a r b e r g. Dessa gymnasier är alla treåriga
utom gymnasiet i Solna, som har en fyraårig latinlinje samt en tre- och en
fyraårig reallinje. I särskild skrivelse föreslår överstyrelsen, att denna organisation
bibehålies vid förstatligandet endast med det undantaget, att vid
Solnaläroverket den treåriga reallinjen utbytes mot en fyraårig allmän
linje. Förstatligandet föreslås skola påbörjas budgetåret 1953/54 eller vid
senare tidpunkt, som bestämmes av Kungl. Maj:t, och genomföras successivt,
så att första året endast första ringen av varje gymnasielinje övertages
av staten.

Vid skolornas ombildning till högre allmänna läroverk föreslås rektorstjänsterna
i Hedemora, Malmberget, Karlskoga och Varberg placerade i
avlöningsgrupp II, lönegrad Cb 14, tjänsten i Trelleborg i avlöningsgrupp
III, lönegrad Cb 14, och tjänsten i Solna i avlöningsgrupp IV, lönegrad
Cb 14. Vid vart och ett av läroverken i Hedemora, Karlskoga, Solna, Trelleborg
och Varberg föreslås vidare inrättande av två lektorstjänster och vid
läroverket i Malmberget en lektorstjänst.

Utöver nu angivna framställning om förstatligande av kommunala gymnasier
föreligger framställningar från vederbörajide lokala myndigheter om
utbyggande av samrealskolorna i Blackeberg och Gubbängen i
Stockholm samt samrealskolan i Lycksele med statliga gymnasier.

Skolöverstyrelsen har beträffande framställningen om gymnasier i Blackeberg
och Gubbängen förklarat sig sakna anledning att frångå den principiella
uppfattning i frågan om upprättande av nya statliga gymnasier,
varåt överstyrelsen tidigare givit uttryck, nämligen att ett kommunalt stadium
normalt bör föregå upprättandet av ett statligt gymnasium. Överstyrelsen
avstyrker därför denna framställning.

Ifråga om det föreslagna gymnasiet i Lycksele har från stadens sida hävdats,
att intet län är i större behov av ytterligare ett gymnasium än Västerbottens,
att Lycksele är lämpligast som förläggningsort för detta, att
tanken på ett kommunalt gymnasium i Lycksele av olika skäl ej är realiserbar
samt att därför enda möjligheten att få ett gymnasium i Lycksele
är, att ett statligt sådant direkt inrättas. Vidare har uttalats, att svårigheterna
med lärarrekryteringen ingalunda är särskilt framträdande i Lycksele.
Tvärtom anses läget vid läroverket i Lycksele relativt gynnsamt. Sålunda
har, framhålles det, all undervisning i de eljest av lärarbristen hårdast
drabbade ämnena matematik, fysik, kemi och biologi kunnat uppehållas av
ordinarie lärare.

Skolöverstyrelsen erinrar i avgivet yttrande om att överstyrelsen förra
året uttalade, att starka skäl talade för upprättande av ett gymnasium för
Västerbottens lappmark med placering i Lycksele. Överstyrelsen anser sig
nu — därest icke ett kommunalt gymnasium kan komma till stånd —

8

Statsutskottets utlåtande nr 151.

med hänsyn till de föreliggande särskilda omständigheterna kunna förorda
inrättande av ett statligt gymnasium i staden, dock endast om sådana åtgärder
vidtages, att förutsättningar skapas för en tillfredsställande rekrytering
av lärare för gymnasieundervisningen. Överstyrelsen avser därmed,
bland annat, att licentiat, som genomgått praktisk lärarkurs, vid förordnande
som extra ordinarie lektor bör placeras i lönegrad Ce 33.

Det av överstyrelsen tillstyrkta nya statliga gymnasiet i Lycksele föreslås
organiserat som treårigt realgymnasium. Den nuvarande rektorstjänsten
vid samrealskolan, vilken skall vara placerad i lönegrad Cb 10 eller Cb 8,
föreslås uppflyttad till Cb 14. Därjämte föreslås inrättande av en ny lektorst
jänst.

Departementschefen erinrar om att han i propositionen nr 140 till förra
årets riksdag anmälde ett av skolöverstyrelsen framlagt förslag om fortsatt
utbyggande av läroverksorganisationen med nya statliga gymnasier. Därvid
uttalade han, att det vore önskvärt, att det statliga gymnasieväsendet
kompletterades med ett kommunalt. I fråga om gången vid upprättandet
av nya statliga gymnasier anförde han vidare, att ett kommunalt stadium
utom i undantagsfall borde föregå upprättandet av ett statligt gymnasium.
Någon erinran framställdes icke från riksdagens sida mot den angivna
principen för den statliga gymnasieorganisationens utbyggnad.

Vidare anför departementschefen följande.

Vid min granskning av förhållandena beträffande de sex kommunala
gymnasier, som av överstyrelsen föreslagits till förstatligande, har jag kommit
till den uppfattningen, att samtliga bör medtagas i en andra etapp
av förstatligandet. Jag tillstyrker därför, att de kommunala gymnasierna
i Hedemora, Karlskoga, Malmberget, Solna, Trelleborg och Varberg övertages
av staten. Jag biträder även överstyrelsens förslag om de nya statliga
gymnasiernas organisation.

Tillräckliga skäl föreligger enligt min mening icke för att beträffande
samrealskolorna i Blackeberg och Gubbängen frångå den principiella ståndpunkt,
som intagits i fråga om den normala gången för ett fortsatt utbyggande
av den statliga gymnasieorganisationen. Jag anser mig därför icke
böra biträda den av stadsfullmäktige i Stockholm gjorda framställningen om
ombildning av nämnda realskolor till högre allmänna läroverk.

Vad slutligen angår frågan om inrättande av ett gymnasium i Lycksele
vill jag till en början erinra om att statsutskottet vid behandlingen av
denna fråga förra året anslöt sig till den uppfattning, som uttalats i propositionen,
nämligen att beträffande Lycksele skäl föreligger för ett undantag
från den uppställda huvudregeln, att ett kommunalt stadium bör föregå
upprättandet av ett nytt statligt gymnasium. Dessa skäl föreligger alltjämt.
Behovet av ett gymnasium i Västerbottens lappmark torde vara
obestridligt, eftersom det befintliga lärjungeunderlaget kan anses tillräckligt
och även andra omständigheter, som bör beaktas i detta sammanhang,
såsom närheten till andra gymnasier och platstillgången i dessa samt gymnasiernas
geografiska fördelning i landet, talar för att ett sådant gymna -

Statsutskottets utlåtande nr 151.

9

sium kommer till stånd. Någon ekonomisk möjlighet att tillgodose behovet
genom upprättandet av ett kommunalt gymnasium torde dock ej finnas.
Det skäl, som förra året gjorde, att gynmasiefrågan i Lycksele ansågs böra
vila ytterligare någon tid, var lärarbristen. Skolöverstyrelsen har nu vid
sitt tillstyrkande av ett nytt statligt gymnasium bland annat knutit vissa
synpunkter på lönegradsplaceringen av e. o. lektorstjiinst, som inrättas i
utbyte mot ordinarie lektorstjänst. Vad överstyrelsen därvid förordat är
jag icke beredd att biträda. Jag anser mig likväl böra tillstyrka, att samrealskolan
i Lycksele från och med budgetåret 1953/54 eller den senare
tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer, på sätt överstyrelsen föreslagit ombildas
till högre allmänt läroverk med treårigt realgymnasium.

Till stöd för det i motionerna I: 388 och II: 484 gjorda yrkandet framhålles,
att en utbyggnad av Johannes samrealskola till högre allmänt läroverk
skulle öka möjligheten att vid gymnasierna i Malmö mottaga alla dem,
som nästa läsår borde erhålla gymnasieplats, och dessutom erbjuda vissa
andra fördelar.

I motionerna 1:432 och II: 547 framhålles det stora behovet av en utvidgning
av Stockholms gymnasieorganisation samt uttalas, att den normala
gången härvidlag närmast torde vara det omedelbara upprättandet av
statliga gymnasier, utan att ett kommunalt gymnasium föregår detta upprättande.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag angående
ombildning av vissa samrealskolor till högre allmänna läroverk genom
förstatligande av de med dessa skolor förenade kommunala gymnasierna.
I motionerna I: 388 och II: 484 samt I: 432 och II: 547 har föreslagits inrättande
av nya statliga gymnasier i Malmö och Stockholm. Utskottet har
emellertid icke funnit tillräckliga skäl föreligga att i dessa fall, som i motionerna
förutsatts, frånträda den principiella ståndpunkt, som intagits i
fråga om den normala gången för ett fortsatt utbyggande av den statliga
gymnasieorganisationen, nämligen att ett kommunalt stadium normalt bör
föregå upprättandet av ett statligt gymnasium. Utskottet ställer sig därför
avvisande till nämnda motionsvis gjorda yrkanden.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att motionerna I: 388 och II: 484 icke må av riksdagen
bifallas;

II. att motionerna I: 432 och II: 547 icke må av riksdagen
bifallas;

in. att riksdagen må

a) besluta, att samrealskolorna i Iledemora, Karlskoga,
Lycksele, Malmberget, Trelleborg och Varberg från och
med budgetåret 1953/54 eller den senare tidpunkt, Kungl.
Maj:t bestämmer, skall ombildas till högre allmänna läroverk,
läroverken i Iledemora, Karlskoga, Trelleborg och

10

Statsutskottets utlåtande nr 151.

Varberg med treårigt latin- och realgymnasium samt läroverken
i Lycksele och Malmberget med treårigt realgymnasium,
skolande ombildningen tillgå sålunda, att första
ringen vid ombildningen omedelbart upprättas och sedan
ytterligare en ring per år, till dess gymnasiet är i sin helhet
färdigbildat; allt under villkor att vederbörande kommuner
åtager sig att tillhandahålla för respektive högre allmänna
läroverk erforderliga undervisningslokaler jämte inredning
och möbelutrustning, bostad åt rektor eller motsvarande
kontant ersättning samt bostad åt erforderlig
vaktmästarpersonal;

b) besluta, att samrealskolan i Solna från och med budgetåret
1953/54 eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t
bestämmer, skall ombildas till högre allmänt läroverk med
fyraårigt gymnasium, bestående av en latin- och en reallinje
samt en allmän linje, skolande ombildningen tillgå
sålunda, att första ringen vid ombildningen omedelbart
upprättas och sedan ytterligare en ring per år av varje
linje, till dess gymnasiet är i sin helhet färdigbildat; allt
under villkor att Solna kommun åtager sig att tillhandahålla
för det högre allmänna läroverket erforderliga undervisningslokaler
jämte inredning och möbelutrustning, bostad
åt rektor eller motsvarande kontant ersättning samt
bostad åt erforderlig vaktmästarpersonal.

3:o) Inrättande av en 4-årig realskolelinje vid samrealskolan i
Strömstad. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (s. 24, 25 och 55) hemställer
utskottet,

att riksdagen må besluta, att vid samrealskolan i Strömstad
skall från och med budgetåret 1954/55 eller den senare
tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer, successivt inrättas en
fyraårig realskollinje i stället för den ena parallellinjen av
den femåriga realskolan under villkor, att Strömstads kommun
åtager sig att tillhandahålla för den ombildade samrealskolan
erforderliga undervisningslokaler jämte inredning
och möbelutrustning, bostad åt rektor eller motsvarande
kontant ersättning samt bostad åt erforderlig vaktmästarpersonal.

4:o) Allmänna läroverken: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (s. 25—56)
föreslagit riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och
med budgetåret 1953/54, vidtaga de ändringar i personalförteckningen för
de allmänna läroverken, vilka föranledas av vad departementschefen förordat,

Statsutskottets utlåtande nr 151.

11

dels bemyndiga Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande,
skolöverstyrelsen att — utan hinder av fastställd personalförteckning —
tills vidare under budgetåret 1953/54, då för realskolestadiet avsedd ordinarie
ämneslärartjänst vid allmänt läroverk skall tillsättas, besluta, huruvida
tjänsten skall kungöras ledig såsom adjunktstjiinst eller ämneslärarinnetjänst,

dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för de allmänna
läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1953/54,

dels ock till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret 1953/54 anvisa
ett förslagsanslag av 109 800 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Ohlon och Sunne (I: 395) och den andra inom andra kammaren av
herr Nestrup (II: 502), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta, att
läroverksadjunkter vid läroverk med s. k. egentlig lärarkurs, inom ramen
för antalet tjänster i lönegrad Ca 29, skall placeras i Ca 29;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Arrhén (1:431) och den andra inom andra kammaren av herr Braconier
(II: 546), i vilka hemställts, att riksdagen måtte verkställa en uppräkning
av den i avlöningsstaten för de allmänna läroverken uppförda delposten
arvoden till bibliotekarier så att i vart fall lärarutredningens intentioner
beträffande arvoderingen realiseras;

dels ock det i det föregående angivna avsnittet av riksdagens revisorers
berättelse.

Beträffande den närmare motiveringen till de motions vis gjorda yrkandena
hänvisas, i den mån densamma icke framgår av det följande, till motionerna
I: 395 och I: 431.

Kungl. Maj:ts förslag innefattar i huvudsak följande:

1) uppflyttning i högre lönegrad av rektorstjänsterna vid de sju samrealskolor,
som föreslås ombildade till högre allmänna läroverk (fem tjänster
till lönegrad Cb 14, avlöningsgrupp II, en tjänst till lönegrad Cb 14, avlöningsgrupp
III, och en tjänst till lönegrad Cb 14, avlöningsgrupp IV);

2) uppflyttning av 19 övningslärartjänster vid nyssnämnda läroverk
från lönegraden Ca 21 till Ca 23;

3) inrättande av följande antal nya ordinarie lärartjänster, nämligen en
rektorstjänst i Cb 14, avlöningsgrupp II, vid läroverket för vuxna samt 32
lektorstjänster i Ca 33 eller 31, 150 adjunktstjänster i Ca 29, 50 adjunktstjänster
i Ca 27 och 24 övningslärartjänster;

4) höjning av arvodena åt skolbibliotekarierna vid de allmänna läroverken
samt folk- och småskoleseminarierna;

12

Statsutskottets utlåtande nr 151.

5) ändrade grunder för bestridande av kostnaderna för arbetshjälp på
rektorsexpeditionerna vid de allmänna läroverken samt folk- och småskoleseminarierna; 6)

höjning av vissa arvoden bl. a. till föreståndare för förberedande lärarkurs; 7)

ökning av den icke-ordinarie lärarpersonalen;

8) ökad medelsanvisning till undervisning i övningsämnen.

Därjämte har i detta sammanhang berörts frågan om fortsatt tillämpning
av vissa besparingsföreskrifter.

Förslaget om en reglering av bibliotekariearvodena grundar sig på ett av
1950 års lärarutredning i ämnet framlagt förslag.

Utredningen förutsätter, att ersättningen till skolbibliotekarierna vid de
allmänna läroverken i fortsättningen liksom hittills kommer att utgå som
arvode och ej i form av nedsättning i undervisningsskyldigheten. Arvodet
anses på samnla sätt som nu är fallet böra utgå med belopp, som till storleken
i huvudsak är beroende av antalet elever i skolan. Enligt de nuvarande
bestämmelserna är läroverken indelade i tre storleksgrupper —
skolor med mer än 600, med mellan 400 och 600 och med mindre än 400
elever. Med hänsyn till den betydande förskjutning i skolornas storlek, som
inträtt, sedan denna gruppindelning gjordes, föreslår utredningen en ny
gruppindelning.

Vid sin bedömning av arvodesbeloppens storlek har utredningen utgått
från den uppfattningen, att bibliotekariens arbete vid de största läroverken
kan jämställas med 4 ä 5 veckotimmars undervisning. Med hänsyn härtill
föreslås ett högsta arvode av 2 100 kronor. Övriga arvodesbelopp har beräknats
i relation härtill och med iakttagande av att skillnaden i arvodesbeloppen
mellan jämnstora läroverk med eller utan gymnasium i någon
mån minskats i förhållande till vad som nu gäller. Utredningens förslag
framgår av följande sammanställning.

Arvode i kronor vid

högre allm. , , ,

i realskola

läroverk

Grupp 1 ............................ 2 100 1 800

» 2 1 800 1 500

» 3 1 500 1 200

» 4 ............................ 1 200 900

» 5 ............................ 900 600

Läroverk med praktisk lärarkurs anses oavsett lärjungeantalet böra hänföras
till grupp 1. Det förutsättes vidare, att skolöverstyrelsen skall äga
jämka arvodesbeloppen uppåt och nedåt, då sådant på grund av särskilda
förhållanden befinnes nödigt och lämpligt. För att underlätta jämkningar
anses överstyrelsen böra disponera ett belopp motsvarande omkring 3 procent
av den schematiskt beräknade sammanlagda anslagssumman.

Utredningens förslag avser jämväl bibliotekariearvodena vid folk- och
småskoleseminarier. Beträffande dessa läroanstalter föreslås, att arvodessystemets
huvuddrag bestämmes i viss anslutning till det för de allmänna
läroverken förordade, på sätt följande tabell närmare utvisar:

Statsutskottets utlåtande nr 151.

13

Grupp

nr

Antal avdelningar av seminarieklasserna

Arvode

i kronor

folkskole-

seminarium

småskole-

serainarium

i

Minst 8 avdelningar.......

2 400

2100

2

6 å 7 avdelningar.........

2100

1800

3

4 å 5 avdelningar.........

1 800

1500

4

Mindre än 4 avdelningar.......

1 500

1200

Anm. Seminarier med praktisk lärarkurs för ämneslärare hänföres oavsett antalet avdelningar
till högsta gruppen.

Även i fråga om seminarierna föreslås skolöverstyrelsen få rätt att jämka
de angivna beloppen. För detta ändamål föreslås liksom vid läroverken ett
treprocentstillägg.

Skolöverstyrelsen finner det av lärarutredningen föreslagna arvodessystemet
lämpligt men anser, att de angivna arvodesbeloppen bör räknas upp
med hänsyn till den ändring i löneläget, som skett sedan 1951.

Statskontoret anser sig icke kunna tillstyrka annan ändring än att de
nuvarande arvodesgrupperna vid de allmänna läroverken ökas med en
grupp avsedd för de största skolorna och med ett arvodesbelopp av 1 512
kronor vid högre allmänt läroverk och 1 080 kronor vid realskola.

Departementschefen, som funnit goda skäl tala för en revidering av de
nuvarande grunderna för arvode åt skolbibliotekarierna, har anfört bl. a.
följande.

Det förslag, lärarutredningen framlagt, anser jag vara väl uppbyggt. De
av utredningen föreslagna arvodesbeloppen anser jag mig kunna acceptera.
Jag tillstyrker, att utredningens förslag beträffande de allmänna läroverkens
bibliotekarier lägges till grund för beräkningen av medelsbehovet under
delposten till arvoden åt bibliotekarier. Med hänsyn härtill torde denna
post böra uppföras med ett förslagsvis betecknat belopp av 249 000 kronor.

Vad angår bibliotekariearvodena vid folk- och småskoleseminarierna,
vilka jämväl behandlats av lärarutredningen, torde jag få erinra om att
i årets statsverksproposition, bilagan åttonde huvudtiteln, under punkterna
210 och 214 uttalats, att respektive delposter till dylika arvoden borde få
överskridas med erforderliga belopp, därest i annat sammanhang beslut
fattades om en reglering av nämnda arvoden. Under hänvisning härtill vill
jag framhålla, att jag anser mig kunna ge min anslutning jämväl till lärarutredningens
förslag i fråga om seminariebibliotekariernas arvoden. Detta
förslag torde därför få läggas till grund för ett beslut om överskridande
av vederbörliga delposter.

I motionerna I: 431 och II: 546 anföres, att omfattningen av bibliotekariernas
arbete enligt en verkställd undersökning är större än vad lärarutredningen
räknat med, samt uttalas, att de av utredningen föreslagna arvodesbeloppen
i varje fall bör räknas upp med hänsyn till den förskjutning i
lönenivån, som inträtt sedan utredningens förslag framlades.

14

Statsutskottets utlåtande nr 151.

T fråga om biträdesorganisationen å rektorsexpeditionerna har utredning
år 1947 verkställts av särskilda sakkunniga — benämnda organisationssakkunniga
— samt av 1950 års lärarutredning.

Departementschefen anför i denna fråga till en början följande.

Bristen på lämplig biträdeshjälp på rektorsexpeditionerna har uppenbarligen
länge varit besvärande och under de senaste åren otvivelaktigt blivit
än mer kännbar till följd av olika förhållanden såsom lärjungeantalets
starka ökning och tillkomsten av nya arbetsuppgifter icke minst av socialvårdsnatur.
I ett sådant läge gör sig givetvis de inom all förvaltning ständigt
aktuella kraven på rationalisering och förenkling av förvaltningsförfarandet
gällande med särskild styrka. Man torde kunna förutsätta, att
såväl rektorerna ute i skolorna som de centrala skolmyndigheterna haft
och framgent kommer att ha sin uppmärksamhet riktad på de möjligheter,
som kan förefinnas till dylik rationalisering och förenkling. De båda sakkunnigutredningar,
som behandlat förevarande problem, har emellertid —
och säkerligen med all rätt — påpekat, att en rationalisering icke löser
problemet. Den minskning i arbetsmängden, som kan åstadkommas, är
relativt ringa. Vad som behövs är bättre tillgång till arbetskraft med utbildning
och kompetens avpassad efter de olika arbetsuppgifterna. Härför
krävs ökade medel. Jag förordar, att åtgärder nu i enlighet med den i höstas
träffade förhandlingsuppgörelsen vidtages för ordnande av biträdesorganisationen
på rektorsexpeditionerna. Vid framläggande i det följande av förslag
till sådana åtgärder anser jag mig böra utgå från att i stort sett samma
arbetsuppgifter som nu åtminstone tills vidare kommer att påvila rektorsexpeditionerna.

Vad först angår de allmänna läroverken är jag enig med
organisationssakkunniga om att för varje läroverk bör fastställas en kostnadsram,
inom vilken utgifterna för biträdeshjälp av olika slag normalt
skall rymmas. Alla dessa utgifter bör bestridas ur läroverkens avlöningsanslag
och den rätt som nu finnes att utnyttja ljus- och vedkassorna för
expeditionsgöromål bör därför upphöra. Därigenom vinnes, att överblicken
över medelsbehovet blir bättre, och möjligt är också, att man i vissa fall
kan vinna en sådan avlastning av nämnda kassor, att terminsavgiften kan
sänkas.

Med utgångspunkt i organisationssakkunnigas och lärarutredningens förslag
samt med beaktande av behovet av vissa jämkningar föreslår departementschefen
vidare vissa grunder för beräkningen av anslagsbeloppen för
skolor av olika storlek.

De belopp, som enligt dessa grunder kan komma att utgå, varierar mellan
omkring 1 000 kronor vid de helt små realskolorna och 12 000 å 16 000
kronor — i enstaka fall något mer — vid de största högre allmänna läroverken
(med 800 a 1 000 elever).

Departementschefen anför vidare följande.

Organisationssakkunniga har tänkt sig, att på rektorsexpeditionerna i
princip skall få förekomma dels arvodesbefattningar för sekreterare och
kamrerare, dels extra ordinarie tjänster som kontorsbiträde, kanslibiträde
eller kansliskrivare, dels ock tillfälligt anlitad arbetshjälp. För egen del
vill jag framhålla, att ett inrättande av extra ordinarie tjänster på rektorsexpeditionerna
säkerligen kommer att betydligt underlätta för rektorerna

15

Statsutskottets utlåtande nr 151.

att erhålla och i skolan behålla duglig biträdespersonal. Jag vill också betona,
att det synes mig mycket angeläget, att man icke genom alltför snäva
bestämmelser äventyrar möjligheterna att få bästa utbyte av de medel,
som anvisas. Förhållandena och behoven växlar betydligt från skola till
skola. I det ena fallet kan det vara lämpligt att anställa både sekreterare
och kamrerare och därutöver endast anlita mindre kvalificerad biträdespersonal,
exempelvis ett deltidsanställt kontorsbiträde. I det andra kan
det vara bättre att i stället för både kamrerare och kontorsbiträde anställa
ett heltidstjänstgörande biträde i högre lönegrad. I detta biträdes arbetsuppgifter
kan då även komma att ingå en del av de göromål, som brukat
handhavas av sekreteraren. Med hänsyn till vad jag nu anfört synes vid
rektorsexpeditionerna i princip böra få inrättas extra ordinarie tjänster
med hel- eller deltidstjänstgöring förutom för kontorsbiträden i den reglerade
befordringsgången även för kanslibiträden, kontorister och kansliskrivare.
Jag förutsätter därvid, att vid prövningen i det enskilda fallet
av behovet av en tjänst av visst slag skall följas de normer för lönegradsplaceringen
av bi trädest jänster, som angivits i propositionen 1952:14. I anslutning
till vad organisationssakkunniga och lärarutredningen anfört föreslår
jag vidare, att förefintligheten av en biträdestjänst på en rektorsexpedition
skall anses belasta skolans anslag med ett fixt belopp.

Vad angår de föreslagna arvodesbefattningarna torde enligt min mening

1 första hand komma att föreligga ett behov av sekreterarbefattningar. I
vissa fall torde det emellertid också visa sig lämpligt att anställa kamrerare.
I fråga om arvodessättningen förordar jag en maximering av de arvoden,
som normalt må utgå till lärare för uppdrag som sekreterare eller
kamrerare. Det av organisationssakkunniga föreslagna beloppet 2 000 kronor
torde dock med hänsyn till ändringarna i lönenivån böra höjas till

2 400 kronor. Jag förutsätter, att samma maximibelopp skall gälla om uppdrag
som sekreterare och kamrerare förenas hos en och samma lärare.

Föreliggande förslag angående biträdesorganisationen på rektorsexpeditionerna
vid folk- och sm a skolesemin ariorna ansluter
nära till förslaget angående de allmänna läroverken.

Ett genomförande av de åtgärder, departementschefen förordat i fråga
om biträdesorganisationen kommer att för statsverket medföra vissa kostnadsökningar.
Dessa ökningar beräknas med utgångspunkt i innevarande
ars förhallanden till ungefär 450 000 kronor för de allmänna läroverken
och 91 000 kronor för seminarierna. För nästa budgetår beräknas något
avvikande belopp beroende på ändringar i elevantal och organisation.

För seminariernas del har redan i årets statsverksproposition äskats anslag
till avlöningar. Därvid har förutsatts, att Kungl. Maj:t, därest riksdagen
ej gjorde erinran däremot, i mån av behov skulle få medgiva (iverskridande
av delposterna till arvoden åt sekreterare in. in., därest i annat
sammanhang beslut fattades om en omreglering av dessa arvoden. Den
föreslagna biträdesorganisationen förutsätter, att samtliga kostnader utom
de som avser rörligt tillägg skall utgå ur icke-ordinarieposterna. Dessa poster,
som är betecknade förslagsvis, föreslås därför vid bifall till dessa förslag
få belastas med större belopp än som avsetts vid anslagsavvägningen, medan
delposterna till sekreterararvoden icke skall tagas i anspråk.

16

Statsutskottets utlåtande nr 151.

Enligt förhandlingsöverenskommelse, som av 1949 års tjänsteförteckningskommitté
träffats med vederbörliga fackorganisationer, skall antalet adjunktstjänster
i Ca 29 i huvudsak motsvara behovet av ämneslärartjänster
å gymnasiet samt i realskolans två högsta klasser, bortsett från rektorsoch
lektorstjänster samt ämneslärarinnetjänster i Ca 27. I enlighet härmed
har efter beslut av 1952 års riksdag å personalförteckningen för de allmänna
läroverken uppförts 1 400 adjunktstjänster i lönegraden Ca 29 (se propositionen
1952: 241, s. 67* ff.).

Till stöd för det i motionerna 1:395 och II: 502 framförda yrkandet, att
adjunkter vid läroverk med s. k. egentlig lärarkurs, inom ramen för antalet
tjänster i lönegrad Ca 29, skall placeras i Ca 29, anföres bland annat
följande.

I motion nr 536 vid riksdagen år 1952 underströks den risk för lärarrekryteringen
vid läroverk med egentlig lärarkurs (provårsläroverk), som
låge däri, att ej samtliga adjunkter vid läroverk med lärarutbildning placerades
i lönegrad Ca 29.

Den farhåga, som därvid uttalades, har besannats. Provårsläroverk, som
tidigare kunnat väl rekrytera sin lärarpersonal, har nu svårt att hävda sig
i konkurrensen. Stundom har ingen kompetent sökande anmält sig eller
den ende sökanden återtagit sin ansökan. Redan utnämnda välmeriterade
adjunkter vid provårsläroverk, vilka fått åtnöja sig med lönegrad Ca 27, har
hotat med att söka andra befattningar. I all synnerhet gäller detta ämnesgrupper,
där lärarbristen är påfallande stor. För lärarutbildningen är denna
utveckling ödesdiger. Det bör nämligen erinras därom, att merparten av
handledningen vid den praktiska utbildningen av lärare för de högre skolorna
ombesörjes av lärarutbildningsanstalternas adjunkter.

Ett förverkligande av de önskemål rörande pro vårsläroverken, som här
berörts, kräver ej några högre anslag än vad Kungl. Maj:t i proposition 158
äskat. Tillgången på adjunktsbefattningar i lönegrad Ca 29 är så stor, att
samtliga ordinarie adjunkter vid provårsläroverken kan placeras i denna
högre lönegrad utan att andra kategorier lärare nämnvärt eftersättes.

I den av departementschefen för nästa budgetår föreslagna avlöningsstaten
för de allmänna läroverken ingår under rubriken Särskilda uppbördsmedel
en post å 553 400 kronor såsom »Bidrag ur läroverks ljus- och
vedkassor till vaktmästarpersonalens avlöning». I förut angivna avsnitt
(§ 20) av riksdagens revisorers berättelse har revisorerna ifrågasatt sådan
ändring, att nämnda post kommer att utgå ur avlöningsstaten. Av revisorernas
framställning inhämtas följande.

Sedan gammalt finnes vid de allmänna läroverken inrättade s. k. ljusoch
vedkassor. Från sådan kassa skall bestridas bland annat kostnaderna
för avlöning åt vaktmästare, eldare och annan betjäning. Kassans inkomster
utgöres av terminsavgifter och vissa hyresmedel. Terminsavgift utgår med
högst 30 kronor per lärjunge. Där för bestridande av kassans nödvändiga
utgifter skulle ha erfordrats högre terminsavgift än 30 kronor fylles bristen
genom bidrag av statsmedel ur anslaget till Allmänna läroverken: Bidrag
till ljus- och vedkassorna. I samband med en vid 1939 års riksdag

Statsutskottets utlåtande nr 151. 17

genomförd lönereglering beslöts, att statsverket skulle övertaga kostnaderna
for avlöning åt ordinarie och extra ordinarie vaktmästare vid läroverken,
medan annan vaktmästarpersonal alltjämt skulle avlönas ur ljusoch
vedkassornas medel. Avlöningskostnaderna skulle i förra fallet utgå
från läroverkens avlöningsanslag, som dock skulle beredas ersättning härför
genom omföring av motsvarande belopp från ljus- och vedkassorna. Nämnda
omföring motiverades med att man, innan slutlig ställning tagits till
frågan om terminsavgifterna vid de allmänna läroverken, däribland avgifterna
till ljus- och vedkassorna, icke ville vidtaga någon mera genomgripande
förändring i avgiftssystemet vid de allmänna läroverken. Omföring
skall endast ske beträffande läroverk, som berördes av 1939 års lönereglering.

I små anslagsäskanden för budgetaret 1948/49 föreslog skolöverstyrelsen,
att ljus- och vedkassorna skulle befrias från skyldigheten att till statsverket
erlägga belopp motsvarande vissa vaktmästarlöner. Till motivering anförde
överstyrelsen, att medelsbehovet för ljus- och vedkassorna vid alltfler läroverk
kommit att överstiga 30 kronor per lärjunge och termin. Härmed vore
den punkt nådd, där staten trädde emellan för att hindra en alltför tung
avgiftsbelastning på lärjungarna. På grund härav återginge vanligen det
till statsverket inlevererade beloppet i form av statsbidrag till ljus- och
vedkassorna.

Mot bakgrunden av skolöverstyrelsens uttalande har revisorerna undersökt,
i vilken omfattning läroverk, som har att avlöna vaktmästarpersonal
med medel ur vederbörande ljus- och vedkassa, erhåller statsbidrag till
samma kassa. Denna undersökning har givit vid handen, att de belopp,
som ljus- och vedkassorna vid vissa läroverk har att inleverera till statsverket,
i allmänhet återgår till vederbörande kassor i form av statsbidrag.
Belastningen på dessa kassor är sålunda i förevarande fall som regel endast
av bokföringsmässig karaktär. Redan av denna anledning synes det revisorerna
omotiverat att bibehålla den nuvarande skyldigheten att inleverera
medel. Härtill kommer, att den belastning, som ifrågavarande skyldighet
innebär, endast drabbar vissa skolor. Revisorerna finner det kunna
ifrågasättas huruvida icke ifrågavarande skyldighet bör upphävas, varigenom
även möjlighet skulle yppas för en förenkling av vederbörande rektorers
förvaltningsbestyr.

Rik srä k en sk ap sv er k e t och skolöverstyrelsen har i avgivna yttranden biträtt
den uppfattning, varåt revisorerna givit uttryck.

Utskottet. I motionerna 1:431 och 11:546 har yrkats en ytterligare
uppräkning, utöver den av Kungl. Maj:t föreslagna, av bibliotekariearvodena
vid de allmänna läroverken. Utskottet, som vill framhålla, att Kungl.
Maj ds förslag inrymmer en möjlighet att, om särskilda skäl föranleda
dåitill, i det enskilda fallet avvika från det beräknade normala arvodet,
har icke funnit skäl biträda det motionsvis gjorda yrkandet. Utskottet avstyrker
förty bifall till nämnda motioner.

Utskottet får med anledning av motionerna 1:395 och 11:502 erinra
om Kungl. Maj:ts till 19.>2 ars riksdag avlåtna proposition nr 241 angående
lönegradsplaeeringen för vissa tjänster in. in. Denna proposition blev jiim 2

— Bihang till riksdagens protokoll 1953. (! sand. Nr 151.

18

Statsutskottets utlåtande nr 151.

te i ämnet väckta motioner föremål för behandling vid nämnda riksdags
höstsession. I propositionen berördes bl. a. löneställningen för adjunkterna
vid läroverk med egentlig lärarkurs, vilken fråga ingick som ett led i en
av de mellan 1949 års tjänsteförteckningskommitté och vederbörliga fackorganisationer
träffade förhandlingsuppgörelserna. Statsutskottet upptog
ifrågavarande spörsmål till bedömande i sitt utlåtande 1952: 230, varvid
utskottet jämväl tog ställning till ett motionsvis (I: 536) framlagt förslag,
innebärande att riksdagen måtte uttala, att läroverksadjunkter vid läroverk
med egentlig lärarkurs normalt skulle placeras i lönegraden Ca 29.
På anförda skäl (s. 12) avstyrkte utskottet visserligen bifall till nämnda
motion, men gjorde härjämte beträffande preciseringen av vederbörliga
tjänsters lokalisering i sitt utlåtande (s. 10) ett generellt uttalande, att
den av föredragande departementschefen anförda synpunkten, att avvikelser
från lokaliseringen i regel ej borde ske, eftersom denna utgjorde ett led
i förhandlingsöverenskommelsen, givetvis icke borde hindra, att Kungl.
Maj :t eller efter Kungl. Maj:ts bemyndigande vederbörande myndighet
finge inom ramen för det beslutade antalet tjänster göra de omdispositioner,
som kunde anses särskilt påkallade ur effektivitetssynpunkt. Riksdagen
biträdde vad statsutskottet sålunda anfört (riksdagens skrivelse 1952:
438).

Utskottet har ansett sig böra i anledning av de nu föreliggande motionerna
I: 395 och II: 502 fästa Kungl. Maj:ts uppmärksamhet på de ovannämnda,
av fjolårets riksdag sålunda gjorda uttalandena.

I anledning av vad riksdagens revisorer anfört om bestridande ur läroverkens
ljus- och vedkassor av vissa lönekostnader för ordinarie och extra
ordinarie statlig personal tillstyrker utskottet ett upphävande av föreliggande
skyldighet att från ljus- och vedkassorna till avlöningsanslaget omföra
belopp motsvarande nämnda lönekostnader. Med hänsyn härtill bör
den nuvarande inkomstposten Bidrag ur läroverks ljus- och vedkassor till
vaktmästarpersonalens avlöning å 553 400 kronor utgå ur de allmänna
läroverkens avlöningsstat, och nettoutgiftssumman i samma stat i stället
ökas med belopp motsvarande denna inkomstpost. I samband härmed bör
för erhållande av en jämn anslagssumma den under särskilda uppbördsmedel
upptagna inkomstposten 4 ökas med 400 kronor till 120 400 kronor.

Vad departementschefen anfört och föreslagit har icke i vidare mån .än
som framgår av det nu anförda givit utskottet anledning till erinran eller
särskilt uttalande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt riksdagens år 1952 församlade revisorers berättelse,
§ 20, ävensom med avslag å motionerna I: 431 och
II: 546,

Statsutskottets utlåtande nr 151.

19

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1953/54, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för de allmänna läroverken,
vilka föranledas av vad departementschefen anfört;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts
bemyndigande, skolöverstyrelsen att — utan hinder av
fastställd personalförteckning — tills vidare under budgetåret
1953/54, då för realskolestadiet avsedd ordinarie iimneslärartjänst
vid allmänt läroverk skall tillsättas, besluta,
huruvida tjänsten skall kungöras ledig såsom adjunktstjänst
eller ämneslärarinnetjänst;

c) godkänna följande avlöningsstat för de allmänna läroverken,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1953/54:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis .............................. 51 400 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:
a) Arvoden åt skolläkare m. m.,

b) Arvoden åt bibliotekarier, förslagsvis
.................. 249 000

c) Särskilda arvoden vid läroverk

med lärarkurs, förslagsvis . . 1 100 000

d) Särskilda arvoden vid statens

aftonskola, förslagsvis ..... 12 700

e) Arvode åt biträdande föreståndarinna
.............. 1 200 1 918 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ........................... 19 800 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. 37 681 400

Summa kronor 110 800 000

Särskilda uppbördsmedel:

1. Bidrag från Stockholms stad .. 15 000

2. Av kommuner och lärare erlagda

hyror ...................... 274 000

3. Avkastning av donationer från

kronan m. m................. 37 600

4. Av vaktmästare erlagda hyror
samt ersättning för bränsle och

lyse ................ 120 400 447.000

Nettoutgift kronor Ilo 353 000

20

Statsutskottets utlåtande nr 151.

d) till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret
1953/54 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 110 353 000 kronor;

II. att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva
tillkänna vad utskottet anfört i anledning av motionerna
I: 395 och II: 502.

5:o) Allmänna läroverken: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (s. 57—59), vilket innebär en anslagshöjning med 49 500
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 under åttonde huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 496 500 kronor.

6:o) Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna.

Kungl. Maj:t har (s. 60) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 3 500 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herr Fahlander väckt motion (I: 57),
i vilken hemställts, att riksdagen måtte besluta att hos Kungl. Maj:t hemställa
om åtgärder för ett borttagande snarast möjligt av terminsavgifterna
till läroverkens kassor;

dels ock en inom andra kammaren av herr Holmberg m. fl. väckt motion
(II: 280), i vilken — såvitt här är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte
fatta sådant beslut, att terminsavgifterna helt kan avskaffas vid de allmänna
läroverken.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 315 000 kronor
föranledd av de ökade kostnaderna för bränsle och städning m. m.

De terminsavgifter till läroverkens kassor, som eleverna — i den mån
de icke helt eller delvis befriats därifrån — har att erlägga, är avgift till
ljus- och vedkassan med högst 30 kronor, till biblioteks- och materielkassan
med högst 15 kronor och till byggnadsfonden med 5 kronor.

Om för bestridande av ljus- och vedkassas nödvändiga utgifter skulle
ha erfordrats högre terminsavgift än 30 kronor, skall bristen fyllas genom
bidrag av statsmedel ur förevarande anslag. En minskning eller ett borttagande
av terminsavgiften till denna kassa kommer därför att föranleda
en ökad belastning på anslaget.

Utskottet. I anledning av de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
erinra om att i 1950 års beslut om en skolreform ingår, att terminsavgiftssystemet
vid de allmänna läroverken snarast möjligt skall avvecklas i ordning,
som framdeles bestämmes. Med hänsyn härtill finner sig utskottet
icke böra biträda det i motionen I: 57 gjorda yrkandet. Ej heller är ut -

21

Statsutskottets utlåtande nr 151.

skottet berett att tillstyrka bifall till motionen II: 280, såvitt densamma
avser terminsavgifterna till de allmänna läroverkens ljus- och vedkassor
och byggnadsfonder. Utskottet återkommer under nästa punkt till denna
motion i vad den i övrigt berör de allmänna läroverken.

Kungl. Maj :ts förevarande förslag har icke i och för sig givit utskottet
anledning till erinran. Med hänsyn till vad utskottet i det föregående under
punkten 4 förordat angående upphävande av skyldigheten att från ljusoch
vedkassorna till de allmänna läroverkens avlöningsanslag omföra vissa
belopp, synes det av Kungl. Maj:t äskade anslaget å 3 500 000 kronor kunna
sänkas med 553 000 kronor till 2 947 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionen II: 280, i vad den avser
de allmänna läroverkens ljus- och vedkassor, till Allmänna
läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna för budgetåret
1953/54 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 2 947 000 kronor;

II. att motionen I: 57 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda;

III. att motionen II: 280, i vad den avser byggnadsfonderna
vid de allmänna lärovei’ken, icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.

7:o) Allmänna läroverken: Bokinköp och bokbindning. Kungl.
Maj:t har (punkt 174, s. 278—280 av förutnämnda statsrådsprotokoll över
ecklesiastikärenden för den 2 januari 1953) föreslagit riksdagen att till
detta ändamål anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft den under närmast
föregående punkt angivna motionen II: 280.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 298 000 kronor,
föranledd av att väsentliga brister ansetts föreligga i möjligheterna för
läroverken att anskaffa erforderliga böcker m. m.

Beträffande det motionsvis gjorda yrkandet hänvisas till vad därom
anförts under närmast föregående punkt. På liknande sätt som ifråga om
ljus- och vedkassorna kan en nedsättning eller ett borttagande av terminsavgifterna
till biblioteks- och materielkassorna beräknas komma att medföra
behov av ökad medelsanvisning å riksstaten.

Utskottet. Under erinran om den ståndpunkt utskottet under nästföregående
punkt intagit till motionen IT: 280, såvitt densamma avser terminsavgifterna
till de allmänna läroverkens ljus- och vedkassor samt byggnads -

22

Statsutskottets utlåtande nr 151.

fonder, får utskottet avstyrka bifall till motionen jämväl i vad den avser
läroverkens biblioteks- och materielkassor.

Utskottet, som tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag,
får alltså hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionen II: 280, i vad den avser biblioteks-
och materielkassorna vid de allmänna läroverken,
till Allmänna läroverken: Bokinköp och bokbindning för
budgetåret 1953/54 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 500 000 kronor.

8:o) Avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (s. 61 av förutnämnda statsrådsprotokoll över
ecklesiastikärenden för den 6 mars 1953) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Avlöning åt deltagare i praktiska
lärarkurser m. m. för budgetåret 1953/54 under åttonde
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 2 000 000 kronor.

9:o) Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (s. 62—68), vilket innebär
en anslagshöjning med 145 000 kronor föranledd jämte annat av att statsbidrag
föreslås utgå till vissa skolor, som tidigare ej erhållit bidrag, däribland
Västerås kommunala flickskola och Örebro aftonskola, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Kommunala läroverk: Understöd åt
vissa kommunala gymnasier m. m. för budgetåret 1953/54
under åttonde huvudtiteln anvisa ett anslag av 925 000
kronor.

10:o) Kompletteringsgymnasier. Kungl. Maj:t har (s. 69—85) föreslagit
riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1953/54 anvisa ett
reservationsanslag av 125 000 kronor.

I propositionen redovisas ett av särskild utredningsman avgivet betänkande
om vidgat tillträde till högre studier (SOU 1952: 29). I detta betänkande
uttalas, att möjligheten för personer utan studentexamen att vinna
inträde vid högre utbildningsanstalter bör utvidgas. Fördenskull föreslås
dels att genomgång av vissa utbildningslinjer i nu angivna hänseende skall
likställas med studentexamen, dels ock att ett ändrat förfarande vid prövningen
av frågor om individuella dispenser från fastställda inträdesfordringar
vid högre utbildningsanstalter skall införas. Vidare föreslås, att särskilda
kompletteringsgymnasier skall inrättas för dem, som önskar bedriva

Statsutskottets utlåtande nr 151.

23

högre studier och som antingen räknas som studentlikställda men
har behov av att komplettera sina kunskaper i vissa enstaka skolämnen
(exempelvis i fråga om språken) eller efter viss komplettering kan påräkna
dispens för högre studier.

Personalorganisationen vid kompletteringsgymnasium bör enligt utredningen
vara relativt enkel. Som chef bör stå en studierektor. Uppdraget
bör förenas med ordinarie lärartjänst. Som lärare vid kompletteringsgymnasiets
egna kurser bör i första hand utnyttjas personer med erfarenhet
från undervisning vid gymnasium, främst lektorer och adjunkter, som är
villiga att åtaga sig extratimmar. Till varje gymnasium bör vidare knytas
en krets av examinatorer i de särskilda ämnena.

Kostnaderna för varje kompletteringsgymnasium beräknas på följande

sätt.

Rektorsarvode (60 lärjungar) ............................... 2 900

Utlägg för elevernas kursavgifter vid främmande kurser (6 000 un dervisningstimmar

till en genomsnittlig kostnad av 1 kr. 75 öre) 10 500

Timlärararvoden för egna kurser ............................ 14 000

Huvudlärararvoden ........................................ 3 000

Prövningsarvoden.......................................... 4 800

Kostnader för hänvisning av provelever...................... 1 600

Lokalhyror, städning m. m.................................. 3 000

Skrivmateriel, skrivhjälp, reklam ............................ 1 800

Summa kronor 41 600

För ett gymnasium i Stockholm, vilket beräknas bli ungefär dubbelt
så stort som övriga kompletteringsgymnasier, räknas med årliga kostnader
av 80 000 kronor.

Departementschefen, som ansluter sig till utredningsmannens mening,
att det är i hög grad önskvärt, att studentexamen inte utgör enda vägen
till högre studier, anför bland annat följande.

De av utredningen om vidgat tillträde till högre studier behandlade frågorna
om s. k. studentlikställda samt om formerna och reglerna för dispensprövningen
av dem, som önskar vinna inträde vid universitet och högskolor
utan att ha avlagt studentexamen i vanlig ordning, torde icke vara
av den natur, att de behöver underställas riksdagens prövning. Då emellertid
dessa frågor är nära förbundna med spörsmålet om inrättande av
särskilda s. k. kompletteringsgymnasier, vill jag — utan att nu taga slutlig
ställning till de av utredningen framförda förslagen om studentlikställighet
för vissa grupper av studerande — helt allmänt uttala, att jag framdeles
ämnar föreslå Kungl. Maj:t att utfärda bestämmelser i stort sett i enlighet
med av utredningen förordade grunder.

24

Statsutskottets utlåtande nr 151.

Jag delar utredningens uppfattning, att samhället bör åtaga sig ansvaret
att ordna lämplig undervisning, som avser studier av enskilda skolämnen
såsom förberedelse till högre studier. I likhet med flertalet hörda remissinstanser
förordar jag därför i allt väsentligt det av utredningen framlagda
förslaget om inrättande av särskilda kompletteringsgymnasier. Jag delar
uppfattningen, att kompletteringsgymnasierna bör betraktas som försöksverksamhet
och att ledningen av verksamheten bör utövas av skolöverstyrelsen.
Innan tillräcklig erfarenhet vunnits torde emellertid antalet gymnasier
böra begränsas till tre, och i likhet med vad jag i det föregående
uttalat beträffande förläggningsort för läroverket för vuxna torde det få
ankomma på Kungl. Maj:t att efter närmare utredning bestämma förläggningsort
även för kompletteringsgymnasierna. Dessa bör om möjligt träda
i verksamhet redan nästa budgetår.

De föreslagna kompletteringsgymnasierna avses i första hand för personer
utan studentexamen, och förslaget innebär därför icke någon fullständig
lösning av hela problemet om kompletteringsundervisning för studentexamen.
Men i likhet med utredningen anser jag, att kompletteringsgymnasierna
i viss utsträckning bör vara tillgängliga även för personer
med studentexamen.

I princip anser jag icke heller, att personer utan studentexamen, vilka
har ett annat syfte än att vinna inträde vid en högre läroanstalt, bör uteslutas.
Vid konkurrens om elevplatserna bör dock självklart företräde ges
åt den som förbereder sig för högre studier. Innan erfarenhet av tillströmningen
till gymnasierna vunnits, synes därför inträdesvillkoren icke närmare
böra preciseras.

Såsom utredningen framhållit anordnas redan nu kompletteringskurser
i universitetens och högskolornas regi, av yrkesföreningar och studentorganisationer
samt av privata kursgivare. Jag delar också utredningens uppfattning,
att man i första hand bör söka utnyttja de nuvarande kursgivarna
genom att hänvisa enskilda studerande till sådana »främmande kurser».
Ett sådant förfarande förutsätter givetvis kursgivarens samtycke och jag vill
tillägga, åtminstone i vissa fall skolöverstyrelsens godkännande av kursplaner
och undervisning. I de fall däremot, när några »främmande kurser» i ämnet
icke finns eller dessa av olika skäl icke kan godkännas eller icke står
öppna för personer utan studentexamen, bör kompletteringsgymnasium kunna
anordna egna kurser. Även pedagogiska skäl torde i vissa fall tala för en
undervisning i gymnasiets egen regi.

Jag ansluter mig till utredningens förslag, att kompletteringsgymnasium
får rätt att självständigt anställa prov och att utfärda vitsord om
kunskaper enligt fordringarna för studentexamen. Till varje gymnasium
bör därför knytas en krets av examinatorer i de särskilda ämnena. Beträffande
formerna för examinationen torde det få ankomma på skolöverstyrelsen
att bestämma.

Enligt utredningen bör undervisningen vid kompletteringsgymnasierna
vara kostnadsfri. Även i de fall, då elev hänvisas till »främmande kurs»,
skulle det allmänna svara för kursavgiften. Jag anser mig böra tillstyrka
detta förslag. Utredningen har däremot icke ansett det ligga inom ramen
för sitt uppdrag att framföra förslag om att det allmänna skulle betala

Statsutskottets utlåtande nr 151.

25

även studenternas kursavgifter. För egen del är jag icke heller beredd att
.r Pioner med studentexamen förorda fri undervisning under kompletteringsstudier
annat än då fråga är om deltagande i kompletteringsgymnasmms
egna kurser och studierna avser s. k. ämneskomplettering.

lietraffande studiehjälpen ansluter jag mig till de förslag, som framförts
av studie!anenamnden, nämligen att eleverna i kompletteringsgymnasium
ges möjlighet att erhalla studielån och behovsprövade stipendier enligt de
grunder för studiehjälp, som godkänts av 1952 års riksdag. De behovsprövade
stipendierna torde böra maximeras till 800 kronor per läsår, fördelade
pa högst 400 kronor per termin.

Mot den av utredningen föreslagna personalorganisationen har jag icke
funnit anledning till erinran. Innan erfarenhet vunnits av den nu föreslagna
\erksamheten
avseende kompletteringsgymnasierna endast bli ungefärliga. Jag anser mig
emellertid i stort sett kunna godtaga den av utredningen beräknade totalkostnaden
för kompletteringsgymnasierna utan att därvid taga ställning
till kostnadsberäkningarnas detaljer. För ett eventuellt gymnasium i Stockholm
beraknar jag dock för nästa budgetår samma belopp som för övriga
eller i runt tal 42 000 kronor. Jag beräknar sålunda kostnaderna för tre
kompletteringsgymnasier för nästa budgetår till i runt tal 125 000 kronor,
vilket belopp torde böra anvisas såsom reservationsanslag under rubriken
Kompietteringsgymnasier. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att efter
förslag av skolöverstyrelsen meddela de bestämmelser angående anslagets
disposition, som må befinnas erforderliga. Utgifterna för stipendier
torde bora bestridas från samma anslag som studiebidrag och stipendier åt
elever vid andra allmänna läroverk.

Utskottet, som ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande förslag,
hemställer,

att riksdagen ma till Komplettering sgymnasier för budgetåret
1953/54 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 125 000 kronor.

ll:o) Högre tekniska läroverk: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (s. SO

92) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tilllämpning
tills vidare från och med budgetåret 1953/54 vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för de högre tekniska läroverken, vilka föranledes
av vad departementschefen förordat, dels godkänna av7 departementschefen
angiven avlömngsstat för de högre tekniska läroverken, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1953/54, dels ock till Högre tekniska läroverk:
Avlöningar för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
6 300 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Lindblom och
Söderquist (I: 133) och den andra inom andra kammaren av fröken Elmén
m. fl. (II: 147), i vilka — såvitt här är ifråga — hemställts, att riksdagen

3 — B i haag till riksdagens protokoll, 1053. 6 samt. Nr 151.

26

Statsutskottets utlåtande nr 151.

måtte anhålla hos Kungl. Maj:t om förslag till nästa ars riksdag om införande
av obligatorisk undervisning vid de tekniska läroverken i humanistiska
ämnen, främst psykologi, pedagogik och sociologi.

Kungl. Maj:ts förslag innebär i huvudsak följande:

a) förstatligande av den för närvarande med kommunala medel uppehållna
treåriga maskintekniska fackskolan i Göteborg;

b) inrättande av fyra nya ordinarie lektorstjänster;

c) höjning av bibliotekariearvodena;

d) inrättande av fem adjunktstjänster i Ce 29 och nio i Ce 27;

e) anvisande i anslutning till motsvarande förslag beträffande de allmänna
läroverken av ökade medel till biträdeshjälp a rektorsexpeditionerna.

I motionerna 1:133 och 11:11,7 framhålles, att förutsättningen för att
en ingeniörs tekniska och vetenskapliga kunnande skall kunna omsättas
på ett rätt sätt och bli till gagn för samhället och mänskligheten är att
ingenjören är insatt i vår tids problem och har intresse för en vidare sektor
av kulturen än enbart den tekniskt vetenskapliga. Humanistisk undervisning
anses därför av motionärerna nödvändig vid bland annat de tekniska
läroverken.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Vad angår det i motionerna I: 133 och II: 147 gjorda yrkandet får utskottet
erinra om att utskottet i sitt utlåtande nr 8 under punkten 147 behandlat
motsvarande i samma motioner framställda förslag om obligatorisk
undervisning i humanistiska ämnen vid de tekniska högskolorna och
därvid helt anslutit sig till motionärernas uppfattning om vikten av att
ingenjörsutbildningen icke alltför ensidigt toge sikte på det tekniska och
vetenskapliga kunnandet. Vidkommande de tekniska läroverken torde det
av motionärerna berörda spörsmålet komma att prövas av 1948 ars tekniska
skolutredning, som enligt sina direktiv har att utreda frågan om utbildningens
mål och innehåll vid nämnda läroanstalter. Med hänsyn härtill
är utskottet icke berett att biträda det i motionerna framförda, här ifrågavarande
yrkandet.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må ....

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1953/54, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för de högre tekniska läroverken,
vilka föranledes av vad departementschefen förordat; b)

godkänna följande avlöningsstat för de högre tekniska
läroverken, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1953/54:

Statsutskottets utlåtande nr 151.

27

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................... 2 250 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:

a) Arvoden åt skolläkare m. m., förslagsvis
...................... 31 900

b) Arvoden åt bibliotekarier, förslagsvis
.......................... 12 800 44 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................. 2 400 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 1 700 000

Summa kronor 6 394 700
Särskilda uppbördsmedel:

Hyror och hyresersättningar m. m........... 94 700

Nettoutgift kronor 6 300 000

c) till Högre tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret
1953/54 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 6 300 000 kronor;

II. att motionerna 1:133 och II: 147, såvitt här är i fråga,
icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 19 maj 1953.

På statsutskottets vägnar:

KARL WARD.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson,
Ohlon, Leander, Pålsson, Bergh, Hesselbom, Erik Gustaf Andersson, fru
Lindström, herrar Birger Andersson, Lundqvist, Edvin Thun, Bergman,
Nils Theodor Larsson och IIuss: samt

från andra kammaren: herrar Ward, Malmborg i Skövde, Ståhl,
Lindholm, Johansson i Mysinge, Åkerström, Hoppe, Kyling, Wedén, Petterson
i Degerfors, Onsjö, Birke, Svensson i Alingsås, fröken Vinge och
herr Blidfors.

Reservation

vid punkten 2 (Utvidgning av den statliga gymnasieorganisationen) av
fru Lindström.