Statsutskottets utlåtande nr 136.
1
Nr 136.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående
vissa avlönings- m. fl. anslag för budgetåret
1953/ö''r under fjårde huvudtiteln m. m. jämte i ämnet
väckta motioner.
(l:a avd.)
1 :o) Marinens manskapsorganisation. I propositionen nr 110 har Kungl.
Maj:t (punkt 1, s. 2—20 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för den 6 mars 1953) föreslagit riksdagen besluta, att flottans
och kustartilleriets manskapsorganisation skall utformas efter de
riktlinjer, som angivits i nämnda statsrådsprotokoll.
Chefen för marinen har i skrivelse den 22 augusti 1952 framlagt förslag
till omläggning av manskapsorganisationen vid flottan.
Inspektören för kustartilleriet har i framställning den 5 december 1952
framlagt förslag till ny underbefälsorganisation vid kustartilleriet.
I det följande lämnas en redogörelse för ifrågavarande båda förslag.
Flottan.
Huvuddragen av marinchefens förslag.
Marinchefen har icke ansett sig kunna f. n. helt frångå nuvarande system
med viss kontraktsbunden första anställningstid utan har förutsatt, att underbefälets
rekrytering även i fortsättningen skall ske dels genom anställande
av jungmän medelst kontrakt (jungmanslinjen) och dels bland värnpliktiga
som uttagits för underbefälsutbildning (värnpliktslinjen).
Marinchefen föreslår emellertid att anställningstiden för kontraktsanställt
manskap förkortas från nuvarande 4 1/2 år till 2 år för stammanskap tillhörande
däcks- och ekonomiavdelningarna samt till 2 1/i år för stammanskap
tillhörande maskin- och hantverksavdelningarna.
Jungmän skall enligt marinchefen anställas med nuvarande antagningsfordringar
och efter godkänd utbildning vid anställningstidens slut kunna
antagas såsom underbefälsaspiranter, varefter furirsutbildning under 12
månader vidtager.
Värnpliktiga, som uttagits till underbefälsutbildning, skall efter fullgjord
första tjänstgöring kunna anställas såsom underbefälsaspiranter. För denna
kategori blir i regel under aspiranttiden viss kompletterande utbildning
1—803 33 Bihang till riksdagens protokoll 1953. G samt. Nr 136.
2
Statsutskottets utlåtande nr 136.
erforderlig, varför utbildningen under aspiranttiden kan komma att pågå
15—18 månader. Förtidsinskrivning tillätes även i fortsättningen, varvid
de förtidsinskrivna skall vara uttagna till underbefälsutbildning och ansluta
sig till den ordinarie värnpliktslinjen.
Under aspirantutbildningen föreslås skola utgå kontant aspirantlön enligt
8 lönegraden. Efter avslutad utbildning anställes underbefälsaspiranterna
som e. o. furirer. Anställning som ordinarie furir skall kunna vinnas
efter ett års väl vitsordad tjänstgöring såsom e. o. furir.
Rekrytering.
Marinchefen framhåller att värnpliktskontingenten vid flottan omfattar,
med bortseende från värnpliktiga uttagna i specialtjänst och motsvarande
grupper, omkring 3 000 man. Av dessa kan i allmänhet endast omkring
1 000 man beräknas vara lämpliga till underbefälsutbildning. Även om
man räknade med att allt underbefäl — frånsett sådana som utbildades till
officerare eller underofficerare — skulle kvarstå till den pensionsålder,
som beräknats bli den normala vid armén eller 53 år, skulle det erfordras
en årlig rekrytering av 250—300 man. Detta skulle innebära att omkring
var tredje till underbefälsutbildning uttagen värnpliktig skulle taga fast
anställning efter avslutad första tjänstgöring.
Av företagna undersökningar framgår enligt marinchefen att i regel omkring
60 % av de flottan tilldelade värnpliktiga redan före första tjänstgöring
har en civil verksamhet, varför det anses osannolikt att någon större
del av dessa skulle övergå till militär tjänst. På grund av den ringa värnpliktskontingenten
kan flottan icke påräkna ett tillräckligt urval för en tillfredsställande
rekrytering vare sig kvalitativt eller kvantitativt.
På grund av det anförda är det enligt marinchefen icke möjligt att frångå
nuvarande system med en viss kontraktsbunden första anställningstid.
Genom att i viss utsträckning bibehålla kontraktsanställningen och samtidigt
bygga ut möjligheterna att anställa underbefäl från den inkallade värnpliktskontingenten
anses bästa förutsättning skapas för att erhålla vidgade
erfarenheter av den för flottan lämpligaste rekryteringsorganisationen.
Två möjligheter skall sålunda enligt marinchefen alltjämt finnas för fast
anställning vid flottan, nämligen dels anställandet av j ungmän genom kontrakt
(jungmanslinjen) och dels anställandet av värnpliktiga som fullgjort
sin första tjänstgöring (värnpliktslinjen).
Utbildning.
Med hänsyn till den relativt stora skillnaden mellan kravet på utbildning
för å ena sidan enbart yrkeskunnigt manskap för krigsorganisationen och
å andra sidan instruktörsutbildat och yrkeskunnigt underbefäl för såväl
freds- som krigsorganisationen är det enligt marinchefen möjligt att fördela
utbildningen på två etapper. Den första etappen bör omfatta den tid som
Statsutskottets utlåtande nr 136.
3
erfordras för att inhämta den för krigsplacering behövliga yrkesfärdigheten
och för att kunna tillämpa denna under praktisk tjänst ombord på
fartyg. Andra etappen skall omfatta den tid som erfordras för att förvärva
kompetens som instruktör och befäl.
Beträffande utbildningens organisation för jungmanslinjen framhåller
marinchefen, att det utmärkande för den nuvarande utbildningsgången är
att den ansluter sig till systemet för de värnpliktigas utbildning. Stampersonalen
är sålunda omväxlande i land eller ombord med halvårsintervall
under de första åren av anställningen. Det har emellertid blivit alltmer
uppenbart, att personalen måste stanna kvar ombord på fartygen i samma
besättning betydligt längre tid än sex månader i följd, om den skall kunna
effektivt utnyttja den komplicerade materielen och om fartygen skall kunna
bli effektiva stridsenheter. Med hänsyn till att värnpliktstjänstgöringen förlängts
så att en återgång kunnat göras till ett utbildningsprogram, där huvuddelen
av de värnpliktiga tjänstgör ett helt år ombord, anser marinchefen
nödvändigt att anpassa stampersonalens utbildning så, att även denna personalkategori
kan kvarbli ombord under ett helt år i följd.
Marinchefen föreslår därför, att de stamanställda under det första året
skall genomgå rekrytskola samt en från tre till sex månader förlängd yrkeskurs.
Den nuvarande korpralskolan, omfattande såväl militär- som allmänbildande
undervisning, uppdelas, varvid de militära delarna i stort
sett överföres till yrkeskursen under första året och den allmänbildande
delen flyttas till tredje årets utbildning. Härigenom kommer hela andra anställningsåret
att kunna disponeras för praktisk tjänst ombord. Det tredje
året skall omfatta dels den av skolutredningen förutsatta, nio månaders
allmänbildande undervisningen och dels tre månaders yrkeskurs. Den
fortsatta utbildningen blir i stort sett likartad med den nuvarande.
Beträffande vämpliktslinjen framhåller marinchefen såsom ett huvudvillkor,
att besättningarna på i fred rustade fartyg ej brytes sönder genom
att underbefälsuttagna värnpliktiga avgår under stridsutbildningsperioden.
De värnpliktiga skall enligt marinchefen under första tjänstgöring till en början
genomgå rekrytskola om en månad samt yrkeskurs om fyra månader.
Under återstoden av tjänstgöringen skall utbildning äga rum ombord på
fartyg. Vid första tjänstgöringens slut skall anställning kunna erhållas såsom
underbefälsaspirant. Innan den egentliga furirsutbildningen påbörjas
bör emellertid i den utsträckning som kan anses erforderlig viss kompletterande
yrkes- och verkstadsutbildning givas de värnpliktiga för att dessa
skall erhålla samma underbyggnad som elever från jungmanslinjen. Denna
kompletteringskurs föreslås skola omfatta omkring 3 1/2 månad. I fortsättningen
skall de värnpliktsanställda följa samma utbildningsgång som övriga
anställda.
Marinchefen föreslår i anslutning till vad marinens underofficerssakkun -
4
Statsutskottets utlåtande nr 136.
niga anfört en särskild yrkeskurs under 3 månader för blivande högbåtsman.
Anställnings- och löneförhållanden.
Marinchefen föreslår att följande principer skall läggas till grund för
uppflyttning, förordnande och befordran. Jungmännen anställes och uppflyttas
till 2. klass sjömän enligt nuvarande bestämmelser efter 61/2
månaders anställningstid. Befordran till korpral sker efter en sammanlagd
anställningstid av 15 månader. Efter 2 år resp. 2 1/i år, beroende på yrkesgren,
sker antagning till underbefälsaspirant med placering i 8 lönegraden.
Underbefälsaspirant som genomgått furirskola och i förekommande fall
jämväl yrkeskurs utnämnes efter en tjänstgöringstid av 3 år till e. o. furir.
Efter 1 års väl vitsordad tjänstgöring som e. o. furir äger ordinariesättning
rum. Utnämning till ordinarie furir kan alltså ske efter en tjänstetid av fyra
år. Under sjätte utbildningsåret genomgår vederbörande furir den nyss
nämnda utbildningskursen för att erhålla kompetens som högbåtsman.
Värnpliktig som uttagits till underbefälsutbildning skall i enlighet med
gällande bestämmelser fullgöra första tjänstgöring i en följd om 444 dagar.
Efter cirka 5 månaders tjänstgöring sker uppflyttning till 2. klass sjöman
och efter ytterligare tre månader förordnas vederbörande till värnpliktig
korpral. Vid första tjänstgöringens slut avses den värnpliktige skola erbjudas
anställning som underbefälsaspirant i 8 lönegraden. Den värnpliktsanställdes
befordringsgång skall i fortsättningen gestalta sig på samma sätt
som för den som gått jungmanslinjen. Marinchefen är icke beredd att för
närvarande taga ställning till underbefälskårens sammansättning och eventuella
utbyggnad med ytterligare en tjänstegrad, motsvarande den vid armén
föreslagna rustmästargraden.
Stat- och kostnadsberäkningar.
Marinchefen räknar med ett behov vid fullt utbyggd organisation av
sammanlagt 2 346 underbefälsbeställningar. Det är enligt marinchefen mycket
vanskligt att bedöma huruvida det vid flottan anställda underbefälet
skulle komma att kvarstå i tjänst fram till pensionsåldern även om större
möjligheter härtill öppnades.
Marinchefen har framlagt två alternativ, varav det ena förutsätter att
personalen i stort sett utgör ett gott urval och att de flesta föredrager att
kvarstå till pensionsåldern. Det andra alternativet räknar med en betydligt
större avgång ur tjänst, varmed följer ökad rekrytering och större omsättning
av personalen under de första tjänsteåren.
Enligt det första alternativet har marinchefen räknat med ett årligt behov
av 180 underbefälsaspiranter, varav 60 beräknas komma från värnpliktslinjen
och återstoden från jungmanslinjen. För att erhålla 120 underbefäls
-
Statsutskottets utlåtande nr 136.
5
aspiranter från denna sistnämnda linje har marinchefen räknat med en
årlig rekrytering av 200 jungmän.
Vid det andra alternativet har marinchefen utgått från ett årligt behov
av 260 underbefälsaspiranter av vilka 90 skulle erhållas värnpliktsvägen
och återstoden från jungmanslinjen, vilket skulle medföra en årlig rekrytering
av 400 jungmän.
Marinchefen räknar med att enligt det första alternativet skulle erhållas
en besparing på i runt tal 6 970 000 kronor och enligt det andra alternativet
6 260 000 kronor.
Beträffande manskapskadern för budgetåret 1953/54 anför marinchefen
följande.
Högbåtsmännen är avsedda att bestrida dels ett antal tidigare för stamunderofficerare
avsedda befattningar och dels vissa kvalificerade underbefälsbefattningar.
För den förstnämnda uppgiften bör enligt marinens
underofficerssakkunniga avses 309 beställningar. Tidigare fanns 511 högbåtsmannabeställningar,
varför sammanlagda antalet sådana beställningar
vid fullt utbyggd organisation bör utgöra 820. Detta antal skall dock tills
vidare minskas med befintligt antal övergångsvis kvarstående underofficerare,
eller 171.
Den förlängda utbildningstiden för de värnpliktiga gör det möjligt att utnyttja
de värnpliktiga i befattningar inom krigs- och fredsorganisationerna
för vilka hittills avsetts stamunderbefäl. En reducering kan därför göras av
det korttidsanställda underbefälet med 180 furirsbeställningar.
Marinchefens förslag till underbefälskader för nästa budgetår framgår
av följande sammanställning.
Budgetår |
||
1952/53 |
1953/54 |
|
Flaggkorpraler.................... |
3 |
2 |
Högbåtsmän...................... |
648 |
649 |
Furirer........................... |
1 706 |
1 526 |
Korpraler ........................ |
630 |
630 |
Meniga........................... |
1 269 |
1 269 |
Summa |
4 256 |
4 076 |
Kustartilleriet.
Inledning.
Inspektören för kustartilleriet framhåller, att bristen på kvalificerat underbefäl
vid kustartilleriet under senare år gjort sig alltmer kännbar och i hög
grad försvårat genomförandet av en effektiv utbildning. Behovet av underbefäl
har icke kunnat tillgodoses med nuvarande underbefälssystem.
6
Statsutskottets utlåtande nr 1311.
Den säkraste utvägen att tillföra vapnet erforderligt antal underbefäl
är enligt kustartilleriinspektören att slopa nuvarande kontraktsanställningsform
och öppna större möjligheter för underbefälet att nå pensionsberättigande
beställningar.
Rekrytering, utbildning och tjänstgöring.
Kustartilleriinspektören föreslår att underbefälets rekrytering i fortsättningen
liksom vid armén skall ske bland de värnpliktiga som vid inskrivningen
uttagits till underbefäls- eller underofficersutbildning. För att vidga
rekryteringsunderlaget bör möjlighet öppnas till förtidsinskrivning vid tidigast
17 års ålder för den som önskar utbilda sig till underbefäl.
Enligt kustartilleriinspektörens förslag skall det blivande underbefälet
under sin första värnpliktstjänstgöring genomgå underbefälsskola. Efter
godkänd underbefälsutbildning antages vederbörande till instruktörsaspirant
och befordras till korpral samt börjar instruktörsskola 1. året.
De instruktörsaspiranter som tillgodogjort sig utbildningen befordras vid
utbildningsårets slut till e. o. furirer och kommenderas att genomgå instruktörsskola
2. året. Därunder sker fortsatt utbildning under de sex
första månaderna. Återstående sex månader fullgöres under tjänstgöring
som instruktör huvudsakligen för värnpliktiga i rekryt- och soldatskolorna.
I instruktörsskola 2. året godkända elever genomgår därefter instruktörsskola
3. året, varefter vederbörande antages till ordinarie furir. Efter
sammanlagt 6 års tjänst kan befordran ske till överfurir.
I enlighet med vad som föreslagits vid armén bör enligt kustartilleriinspektören
jämväl vid kustartilleriet inrättas en högre underbefälsbeställning
förslagsvis benämnd flaggfurir. Vid omkring 42 års ålder skulle
överfurirerna överföras till s. k. inretjänstbefattningar och därvid befordras
till flaggfurirer.
I avsikt att effektivisera övervakningen av kustartilleriets befästnings-,
skydds- och kasernområden har kustartilleriinspektören föreslagit 20 nya
beställningar för vaktchefer. Jämväl dessa befattningar skulle avses för
flaggfurirer.
De angivna befattningarna är enligt kustartilleriinspektören icke tillräckliga
för att möjliggöra befordran av samtliga överfurirer till flaggfurirer.
Kustartilleriinspektören beräknar att 30 för närvarande civila eller civilmilitära
befattningar vid kustartilleriet skall kunna övertagas av underbefäl
och föreslår därvid vissa befattningar såsom förrådsmän, garageförmän
och kanslibiträden.
Anställningsvillkor och löneförmåner.
Kustartilleriinspektören föreslår för kustartilleriets del samma anställningsvillkor
och löneförmåner för underbefälet som skall gälla vid armén.
Statsutskottets utlåtande nr 136.
7
De blivande instruktörsaspiranterna skall sålunda under första tjänstgöringen
åtnjuta värnpliktslön och efter avslutad befälsskola anställas såsom
instruktörsaspiranter med ömsesidig uppsägningstid. Kontraktsanställningsformen
för underbefäl skall alltså upphöra även vid kustartilleriet.
Jämväl frågorna om avskedspremier, civilanställningsförsäkring etc.
föreslås skola lösas på principiellt samma sätt som vid armén.
Stat- och kostnadsberäkningar.
Vid fullt utbyggd organisation föreligger enligt kustartilleriinspektören
ett behov av 735 underbefäl, musikpersonal ej inräknad. I behovssiffran
ingår reserv för tjänstledighet, semester, sjukdom etc., beräknad till 5 %.
Årligt rekryteringsbehov för rekrytering av underofficerskåren och underbefälskåren
utgör 83 värnpliktiga elever i underbefälsskolan och 55 korpraler
(instruktörsaspiranter).
Kustartilleriinspektören har på grundval av från civilförvaltningen lämnade
uppgifter överslagsmässigt kostnadsberäknat den nya organisationen.
Det nuvarande systemet har vid fyllda kadrar beräknats draga en kostnad
av 8,1 miljoner kronor mot 7,4 miljoner kronor enligt det föreslagna systemet,
varför en kostnadsbesparing på inemot en miljon kronor sålunda skulle
uppstå. Hänsyn har emellertid icke tagits till de ökade kostnader som kan
föranledas av jämkningen i pensionsåldern i de befattningar som för närvarande
är civila eller civilmilitära men som enligt förslaget skall övertagas
av underbefäl.
Övergångsorganisation.
Härutinnan hänvisas till s. 15 och 16 i propositionen.
Deparlementschefen.
Genom beslut av 1952 års riksdag vidtogs en radikal omläggning av underbefälsorganisationen
vid armén, varigenom kontraktsanställningen av
manskap, den s. k. volontärinstitutionen, avskaffades och ersattes med ett
system, enligt vilket underbefälet rekryteras direkt ur de värnpliktigas led.
Efter avslutad värnpliktstjänstgöring anställes de som önskar bli underbefäl
såsom aspiranter med viss tids ömsesidig uppsägningsrätt. Flertalet aspiranter
som godkänts i utbildningen tillförsäkras pensionsberättigande anställningar
inom försvaret. Den sålunda vid armén beslutade omläggningen
är avsedd att åstadkomma ett bättre rekryteringsresultat samt att minska
det årliga rekryteringsbehovet. Enär det nya systemet börjat tillämpas först
under innevarande år kan några erfarenheter av detsamma icke ännu
redovisas.
Även inom marinen föreligger sedan flera år betydande vakanser i underbefälsgraderna
på grund av otillfredsställande rekrytering. En omlägg
-
8
Statsutskottets utlåtande nr 136.
ning av manskapsorganisationen har därför ansetts erforderlig jämväl inom
denna försvarsgren i syfte att skapa förutsättningar för en bättre rekrytering.
För kustartilleriets del föreslås en omorganisation som med vissa
smärre jämkningar helt ansluter sig till det för armén föregående år beslutade
systemet. Den för flottan föreslagna organisationen avviker däremot i
väsentliga avseenden från detta system.
Det skulle givetvis ha varit önskvärt, framhåller departementschefen, om
även flottans manskapsorganisation hade kunnat utformas efter samma
riktlinjer som vid armén. De skäl som chefen för marinen anfört häremot
synes emellertid bärande, och departementschefen vill därför icke motsätta
sig att kontraktssystemet tills vidare bibehålies vid flottan. Departementschefen
förutsätter emellertid att frågan om flottans manskapsorganisation
upptages till förnyad prövning sedan ytterligare erfarenheter vunnits rörande
de olika rekryteringssystemen.
De modifikationer i flottans nuvarande manskapsorganisation som niarinchefen
föreslagit kan departementschefen i huvudsak godtaga. Departementschefen
tillstyrker alltså att anställningstiden för det kontraktsanställda
manskapet förkortas till 2 år för manskap tillhörande däcks- och ekonomiavdelningarna
och till 2 1/4 år för manskap vid maskin- och hantverksavdelningarna.
I likhet med vad som gäller vid armén bör enligt departementschefen
öppnas möjlighet för yngling som önskar genomgå utbildning till underbefäl
vid flottan att inskrivas såsom värnpliktig för att börja tjänstgöring
redan vid 17 års ålder, därest han äger förutsättningar för utbildning
till underofficer eller underbefäl.
Departementschefen har intet att erinra mot marinchefens förslag beträffande
underbefälsaspiranternas anställningsförhållanden och utbildning.
Lön och övriga förmåner föreslås skola utgå enligt samma grunder som
gäller för motsvarande personalkategori vid armén. Efter avslutad furirsutbildning
skulle vederbörande befordras till e. o. furir.
Till frågan om inrättande av ordinarie beställningar för furirer vid flottan
kan departementschefen icke nu taga ställning.
Med anledning av marinchefens förslag om en särskild utbildningskurs
för de furirer som önskar förskaffa sig kompetens till högbåtsmannabefordran
framhåller departementschefen, att det enligt hans mening är önskvärt
att kompetensfordringarna för den högsta manskapsgraden i stort sett
är desamma inom de olika försvarsgrenarna. Det synes departementschefen
därför tveksamt huruvida för befordran till högbåtsman generellt skall
krävas genomgång av en särskild utbildningskurs. Detta utesluter givetvis
icke att beställningshavare i särskilda fall ges en kompletterande utbildning
för att de skall vara skickade att fylla de befattningar för vilka de är avsedda.
Mot marinchefens förslag till manskapskaderns sammansättning för
Statsutskottets utlåtande nr 136.
9
budgetåret 1953/54 har departementschefen ingen erinran. De föreslagna
förändringarna beaktas av departementschefen vid behandlingen i det
följande av flottans personalstater för nästa budgetår.
Vad därefter angår kustartilleriet ansluter sig som nyss anförts det av
inspektören för kustartilleriet framlagda förslaget till ny underbefälsorganisation
i princip till det system som av 1952 års riksdag antagits beträffande
arméns underbefälsorganisation. Förslaget kan av departementschefen i
huvudsak tillstyrkas. I fråga om förtidsinskrivning samt anställningsförhållanden
m. m. skulle i stort sett gälla samma bestämmelser som vid
armén. Den långa utbildningstiden för underbefälsaspiranterna inger, framhåller
departementschefen, onekligen betänkligheter. Departementschefen har
dock intet att erinra mot att den föreslagna utbildningsgången försöksvis
tillämpas.
Departementschefen har intet att erinra mot att underbefälskadern på
längre sikt utökas med de föreslagna beställningarna för vaktpersonal, vilka
befattningar skulle förbehållas äldre underbefäl. Departementschefen räknar
emellertid för nästa budgetår endast med 10 sådana beställningar, i följd
varav sammanlagda antalet överfurirer och furirer för nästa budgetår
skulle utgöra 551. Av dessa beställningar avses 171 för överfurirer och
380 för furirer. I enlighet med kustartilleriinspektörens förslag synes de
furirer som varit anställda såsom extra ordinarie furirer under minst 2 år
och visat sig lämpliga för fortsatt tjänst böra erhålla ordinarie anställning.
Antalet anses dock icke böra överstiga 101. Befordran till överfurir bör
enligt departementschefen ske i mån av tillgång på beställningar, dock
tidigast efter 6 års tjänst.
Till frågorna om äldre underbefäls placering i befattningar som nu uppehälles
av civila och om inrättande av beställningar för flaggfurirer kan departementschefen
icke nu taga ställning.
Departementschefen föreslår att kadern av underbefäl och instruktörsaspiranter
för budgetåret 1953/54 — med undantag för musikmanskap —
fastställes på sätt framgår av följande uppställning.
Budgetår |
||
1952/53 |
1953/54 |
|
Överfurirer....................... |
131 |
171 |
Furirer .......................... |
410 |
380 |
Korpraler......................... |
141 |
141 |
Vicekorpraler och meniga.......... |
297 |
200 |
Summa |
979 |
892 |
Antalet vicekorpraler och meniga förutsättes från och med den 1 oktober
1953 skola uppgå till högst 120. Av sammanlagda antalet beställningar
10
Statsutskottets utlåtande nr 136.
för korpraler, vicekorpraler och meniga skulle högst 200 få utbytas mot
beställningar för instruktörsaspiranter. Departementschefen förutsätter
emellertid att under hösten 1953 ej antages flera elever till befälsskolan
än att dessa elever — med hänsyn tagen jämväl till beräknad avgång —
efter två år beräknas kunna förordnas till extra ordinarie furirer.
De föreslagna ändringarna beträffande manskapskaderns sammansättning
beaktas i det följande vid behandlingen av marinens avlöningsanslag
för budgetåret 1953/54.
Det förutsättes få ankomma på Kungl. Maj :t att efter förslag av vederbörliga
myndigheter meddela de bestämmelser som kan erfordras för genomförande
av den föreslagna underbefälsorganisationen.
Utskottet.
Underbefälets rekrytering vid flottan sker för närvarande dels genom
kontraktsanställning och dels genom förtidsinskrivning av värnpliktiga till
däcksavdelningen. Enligt sistnämnda system får den förtidsinskrivne påbörja
värnpliktstjänstgöringen under förutsättning, att han förbinder sig
att vid tjänstgöringens slut övergå till anställning över stat vid flottan och
kvarbliva i anställningen under ett år. Erfarenheten har emellertid visat,
att ifrågavarande rekryteringssystem icke givit tillfredsställande resultat.
Med hänsyn härtill har nu framlagts förslag till omläggning av flottans
manskapsorganisation. Förslaget innebär i huvudsak, att kontraktssystemet
skall i viss utsträckning bibehållas vid sidan av viss rekrytering ur
de värnpliktigas led.
Det hade enligt utskottets mening varit önskvärt, om kontraktsanställningsformen,
som får anses både otidsenlig och svårrekryterad, hade kunnat
avvecklas och organisationen sålunda kunnat anpassas efter det nya systemet
vid armén, som helt bygger på värnpliktslinjen. Med hänsyn emellertid
till vad marinchefen med instämmande av överbefälhavaren anfört
synes för närvarande annan utväg än den nu förordade knappast vara
möjlig.
Utskottet, som alltså anser det tilltänkta rekryteringssystemet tills
vidare böra godtagas, finner dock angeläget, att, såsom departementschefen
även förutsatt, frågan om flottans manskapsorganisation utan onödig tidsutdräkt
upptages till omprövning.
Beträffande utbildningens organisation godtages förslaget, som härutinnan
icke innebär andra mera betydande förändringar i förhållande till
nuvarande organisation än att den nuvarande långa kontraktsbundenheten
för flottans jungmän väsentligt avkortas, vilket i anslutning till vad i det
föregående sagts får anses välbetänkt. Utskottet delar departementschefens
mening, att förtidsinskrivning även i fortsättningen skall tillåtas, varvid
de förtidsinskrivna skola vara uttagna till underbefälsutbildning och ansluta
sig till den ordinarie värnpliktslinjen.
Statsutskottets utlåtande nr 136.
11
Marinchefens av departementschefen tillstyrkta förslag rörande underbefälsaspiranternas
anställningsförhållanden har icke givit utskottet anledning
till erinran.
Vad härefter beträffar kustartilleriet ansluter sig förslaget till ny underbefälsorganisation
i princip till den organisation, som beslutats för armén.
Förslaget räknar med liknande anställnings- och avlöningsförhållanden
för kustartilleriets underbefäl, som nu gälla för nämnda vapengren. Den
nuvarande kontraktsanställningsformen avses skola slopas och större
möjligheter öppnas för underbefälsaspiranterna att nå pensionsberättigande
beställningar. Någon erinran mot huvudprinciperna i detta förslag har icke
framförts i remissyttrandena. Även utskottet anser den föreslagna omläggningen
böra komma till stånd.
I fråga om utbildningsgången för underbefälsaspiranterna synas vissa
skäl tala för att förslaget i denna del, såsom departementschefen även
tänkt sig, bör tillämpas försöksvis.
Departementschefens förslag i övrigt under nu förevarande punkt har
icke givit utskottet anledning till erinran.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må besluta, att flottans och kustartilleriets
manskapsorganisation skall utformas efter de riktlinjer, som
angivits i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den
6 mars 1953.
2:o) Arméingenjörkårens reservorganisation m. m. Kungl. Maj :t har
föreslagit riksdagen (punkt 2, s. 20—30) att dels medgiva inrättande av
en arméingenjörkårens reserv, dels medgiva, att rekrytering och utbildning
av aktiv personal och reservpersonal inom nämnda kår ävensom av
värnpliktiga arméingenjörer skall ske efter i huvudsak de riktlinjer, som
i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 6 mars 1953 angivits,
dels ock besluta, att arméingenjörkårens reservorganisation från och med
nästa budgetår tillföres värnpliktiga arméingenjörer i den i nämnda statsrådsprotokoll
angivna omfattningen.
Med skrivelse den 31 januari 1952 har chefen för armén överlämnat
en inom arméstaben verkställd utredning med förslag till de åtgärder, som
erfordras för att säkra krigsorganisationens behov av teknisk personal
med militär utbildning. Vid utredningsarbetet har erfarenheterna av såväl
marin- och flygingenjörkårernas reservorganisationer som 1951 års
försöksvis anordnade arméingenjörkadettskola beaktats.
I det följande lämnas en redogörelse för arméchefens ifrågavarande utredning.
12
Statsutskottets utlåtande nr 136.
Behovet av icke ständigt tjänstgörande armé
ingenjörer.
I arméchefens utredning framhålles, att med den fortskridande motoriseringen
och införandet i allt större omfattning av komplicerad teknisk
materiel vid armén behovet av och kraven på målsmännen för den tekniska
tjänsten både i freds- och krigsorganisationerna blivit alltmer framträdande,
särskilt i fråga om motor-, signal-, vapen- och radarmateriel. För
att lösa vissa av de tekniska uppgifterna i fred finnes de fast anställda
arméingenjörerna. För motsvarande uppgifter vid krigsförbanden tages
i första hand denna aktiva personal i anspråk. Då emellertid behovet av
personal med arméingenjörutbildning i krigsorganisationen är betydligt
större än i fred, måste det återstående behovet fyllas av ltrigsplacerad personal
med motsvarande civiltekniska och så långt möjligt även militärtekniska
och militära utbildning, enligt föreliggande förslag arméingenjörer
i reserven och värnpliktiga arméingenjörer.
Enligt utredningen kan, med hänsyn till befattningarnas art, i krigsorganisationen
särskiljas tre huvudgrupper arméingenjörsbefattningar,
nämligen stabsbefattningar, befattningar som förbands- och underavdelningschefer
samt övriga befattningar.
Enligt förslaget är de befattningar, som främst bör besättas med arméingenjörer
i reserven, kvalificerade stabsbefattningar samt viktigare förbandschefs-
och övriga befattningar. Behovet av reservpersonal för sådana
befattningar beräknas till omkring 100 man. De befattningar åter, som
främst kan innehavas av värnpliktiga arméingenjörer, är huvuddelen av
befattningarna vid brigad- och lägre förband. Antalet av dessa befattningar
uppskattas till totalt omkring 160.
Rekrytering in. m.
Utredningen uppställer skilda kompetenskrav för de olika krigsbefattningarna.
Sålunda bör beträffande de befattningshavare, som avses skola
bekläda de viktigare stabsbefattningarna, nämligen aktiv personal
eller reservpersonal, såsom civilteknisk kompetens uppställas kravet på
genomgång av teknisk högskola. För vissa mindre kvalificerade stabsbefattningar,
främst vid fostaber, anses genomgång av tekniskt läroverk
kunna godtagas såsom civilteknisk kompetens. I utredningen angives även
den möjligheten, att för vissa specialbefattningar, lämpliga för officerare
överförda till arméingenjörkåren, låta genomgång av f. d. artilleri- och
ingenjörhögskolans högre kurs jämte viss kompletterande utbildning utgöra
lämpligt alternativt kompetenskrav.
Utöver den rent civiltekniska kompetensen anses i utredningen, att
med hänsyn till den militära materielens speciella konstruktion och användning
höga krav på militärteknisk fackkunskap måste ställas på armé
-
Statsutskottets utlåtande nr 13ti.
13
ingenjören i stabsbefattning, vartill kominer rent militära krav på kunskaper
i arméorganisation, taktik och stabstjänst, underhållstjänst samt expeditions-
och förvaltningstjänst.
Av befattningar som förbands- och underavdelningschefer,
vilka icke finnes i fredsorganisationen, avses de mera kvalificerade skola
beklädas av aktiv personal och reservpersonal samt huvuddelen av värnpliktiga
arméingenjörer. De civiltekniska kompetenskraven beträffande
de förstnämnda befattningarna bör vara teknisk högskola; i övrigt anses
tekniskt läroverk vara tillräcklig kompetens. Utöver kraven på grundlig
militärteknisk utbildning tillkommer särskilda krav på rent militär befälsutbildning
för denna grupp av befattningar.
I krigsorganisationen bör enligt utredningen övriga befattningar
huvudsakligen innehavas av värnpliktiga arméingenjörer samt i mindre
utsträckning av reservpersonal eller, beträffande specialbefattningar, av
aktiv personal. För huvuddelen av befattningarna kräves tekniskt läroverk,
under det att de militärtekniska kraven anses böra vara lika stora som
beträffande stabs- och förbandsbefattningar. De militära kraven behöver
däremot för huvuddelen av nu ifrågavarande befattningar icke vara så
stora.
I utredningen anföres mot bakgrunden av omförmälda kompetenskrav,
att i princip två rekryteringsvägar är möjliga: antingen rekrytering underifrån
med värnpliktiga, som före eller under sin värnpliktstjänstgöring
uttages till arméingenjörutbildning, eller också rekrytering med färdigutbildade
civila ingenjörer eller tekniskt högt kvalificerade officerare. Den
förstnämnda rekryteringsvägen har enligt utredningen bl. a. den fördelen,
att den blivande arméingenjören från början av sin militära och i stor
utsträckning även civila utbildning kan direkt inrikta sig på sin framtida
militära befattning, varjämte den civila yrkesutbildningen och den
militära tjänstgöringen på ett ur både utbildningssynpunkt och med hänsyn
till den värnpliktiges intressen lämpligt sätt kan samordnas. Utredningen
anser därför, att ifrågavarande rekryteringsförfarande bör vara den
normala vägen för arméingenjörer av samtliga kategorier.
I överensstämmelse med de uppställda kompetenskraven beträffande befattningar
i krigsorganisationen, som bör beklädas av aktiva arméingenjörer
och arméingenjörer i reserven, kommer dessa två kategorier att
rekryteras av studenter, som avser att påbörja eller avslutat (del av) sin
utbildning vid teknisk högskola. I likhet med förhållandena vid marinen
och flygvapnet skulle dessa redan under första tjänstgöringen kunna antagas
såsom arméingenjörsaspiranter. Värnpliktiga arméingenjörer (motoroch
signalingenjörer) kan däremot jämväl rekryteras med personal, som
avlagt examen vid tekniskt läroverk.
I utredningen framhålles, att det vid tillämpandet av denna rekryterings -
14
Statsutskottets utlåtande nr 136.
väg alltid kommer att vara ett önskemål ur utbildningssynpunkt, att den
värnpliktige vid den militärtekniska utbildningens början hunnit så långt
som möjligt med sina civila studier, och att han helst avslutat desamma,
vilket sistnämnda förhållande bör krävas av de blivande värnpliktiga arméingenjörer,
som genomgår tekniskt läroverk. Då emellertid enligt utredningen
starka skäl talar emot att sådana krav ställes på flertalet blivande
arméingenjörer (motor- och signalingenjörer), bör man därför — i den
mån avgångsexamen från tekniskt läroverk icke är tillräcklig studiekompetens
— endast kräva, att de före fullgörandet av första tjänstgöringen
kan uppvisa sådana betyg, att de kan beräknas vinna inträde vid teknisk
högskola. För blivande radar- och vapeningenjörer erfordras dock med
hänsyn till den komplicerade tekniska materiel, som dessa skall lära sig
behärska, mångåriga civiltekniska förstudier för att de skall kunna tillägna
sig den militärtekniska utbildningen. Huvuddelen av deras militära
utbildning bör därför enligt utredningen fullgöras efter slutförda studier
vid teknisk högskola.
Beträffande rekryteringen med färdigutbildade ingenjörer eller tekniskt
högt kvalificerade officerare framhålles i utredningen, att denna rekryteringsväg
endast bör avse arméingenjörer på aktiv stat och icke är
lämplig annat än som komplettering av rekryteringen underifrån. Då det
emellertid, främst inom arméförvaltningens tygavdelning, finns vissa specialbefattningar,
vilka endast torde kunna rekryteras genom anställning
av civila ingenjörer med hög fackkompetens och erfarenhet eller tekniskt
högt kvalificerade officerare, anses i utredningen, att nu ifrågavarande rekryteringssätt
bör bibehållas för sådana specialbefattningar.
Utbildning in. m.
Enligt utredningen avses den normala utbildningsgången bli densamma
för samtliga tre kategorier av blivande arméingenjörer — aktiva, reservanställda
och värnpliktiga. Förslaget rörande utbildningens omfattning
och organisation innebär i stort följande.
Första tjänstgöringen anses lämpligen böra fullgöras vid det
truppslag, där vederbörliga materielslag huvudsakligen förekommer. Sålunda
bör blivande motoringenjörer tilldelas pansartrupperna, vapen- och
radaringenjörer luftvärnet samt signalingenjörer signaltrupperna. Med
hänsyn till de uppställda kraven på grundlig militärteknisk utbildning föreslås
första tjänstgöringen skola fullgöras på vederbörligt truppslags mekaniker-
eller teknikerlinje. Denna grundläggande militära och militärtekniska
utbildning skulle omfatta samma tid som första tjänstgöringen för
övriga värnpliktiga.
Inryckning till första tjänstgöringen sker för blivande motor- och signalingenjörer
normalt efter studentexamen eller i förekommande fall ingen
-
Statsutskottets utlåtande nr 136.
15
jörsexamen vid tekniskt läroverk. Blivande radar- och vapeningenjörer
(endast aktiva eller reservanställda) uttages bland värnpliktiga tekniker,
som fullgör sin fackutbildning och som avlagt examen vid teknisk högskola.
Efter denna grundläggande utbildning kräves befälsutbildning, som
för huvuddelen av de blivande arméingenjörerna bör vara av både militär
och militärteknisk karaktär. Denna befälsutbildning bör utformas i ungefärlig
överensstämmelse med bestämmelserna för övriga värnpliktigas underofficers-
och officersutbildning, d. v. s. uppdelas i plutonchefsskola (motsvarande)
om sammanlagt 6 månader och kadettskola på likaledes omkring
6 månader.
Enligt utredningen bör underofficersutbildningen syfta till att
utbygga den militära grund, på vilken den fortsatta specialutbildningen
måste vila. Med tanke på vapen- och radaringenjörernas särskilda förhållanden
avses underofficersutbildningen för dessa vara mera tekniskt betonad
än för huvuddelen. Utredningen anser, att ifrågavarande befälsutbildning
bör följa omedelbart efter första tjänstgöringen och ske vid det
truppslag, som den värnpliktige tilldelats. Utredningen framhåller jämväl
att, om det årliga elevantalet är tillräckligt stort, en särskild plutonchefsskola
bör ordnas för blivande arméingenjörer.
Efter den rent militära befälsutbildning, som bibringas huvuddelen av
eleverna vid plutonchefsskolan, bör enligt utredningens förslag den därpå
följande officersutbildningen ske med särskild tanke på arméingenjörernas
speciella arbetsområden. Den i utredningen för detta ändamål
förordade anordningen med en särskild arméingenjörkadettskola föreslås
uppdelad på två omgångar, vardera omgången omfattande cirka 3 månader
och förlagd till tiden för de tekniska högskolornas sommaruppehåll. Utbildningen
vid kadettskolan avses främst skola omfatta dels fortsatt militärteknisk
utbildning, dels arméns krigsorganisation, taktik, stabstjänst
samt underhålls-, förvaltnings- och expeditionstjänst.
Blivande arméingenjörer på aktiv stat och i reserven skall enligt förslaget
efter kadettskolans avslutande tjänstgöra under omkring en månad,
om möjligt i krigsförband. Efter denna utbildning samt avläggande av avgångsexamen
från teknisk högskola kan vederbörande antagas till arinéunderingenjör
av fänriks tjänsteklass i arméingenjörkårens reserv. Arméunderingenjör,
som efter högskoleexamen bedrivit ingenjörverksamhet
under minst två år, varav minst ett år i arméingenjörbefattning, kan vinna
anställning såsom arméingenjör av 2. graden på aktiv stat. För att bli
antagen till arméingenjör av 2. graden i reserven fordras, att vederbörande
såsom arméunderingenjör i reserven fullgjort tjänstgöring under minst
60 dagar. För befordran till arméingenjör av 1. graden i reserven erfordras
fullgörande av kurs, motsvarande kaptenskurs för rcservofficerarc.
16
Statsutskottets utlåtande ur 136.
Övergångsbestämmelser.
En utbyggnad av arméingenjörkårens reserv genom antagning och utbildning
av aspiranter på föreslaget sätt kommer att taga en avsevärd tid
i anspråk. På grund härav föreslås i utredningen, att särskilda åtgärder
vidtages för en tillräckligt snabb utbyggnad av reserven.
Det framhålles, att det för närvarande finns ett mindre antal värnpliktiga,
vilka genom såväl särskild arméingenjörutbildning som långvarig
beredskapstjänstgöring i arméingenjörsbefattning blivit väl lämpade att
efter viss kompletterande utbildning bekläda för arméingenjörer i reserven
avsedda befattningar i krigsorganisationen. Genom att överföra ett
antal av högst 30 av dessa värnpliktiga till arméingenjörkårens reserv
skulle de enligt utredningen under föreskrivna tjänstgöringsomgångar i
reserven kunna bibringas förenämnda kompletterande utbildning. Härigenom
skulle utbildad och erfaren reservpersonal snabbt kunna erhållas.
Enligt förslaget bör personal över 40 år icke övergångsvis anställas i
reserven. Hel pension skall tillkomma den som tillhört reserven under
minst 15 anställningsår. För den som vid avskedet innehar kortare anställningstid
förutsättes pensionen skola utgå med ett i förhållande till
anställningstidens längd reducerat belopp, dock lägst hälften av hel pension.
Uppgår anställningstiden i reserven icke till minst 5 år, bör pension
icke utgå.
Kostnadsberäkningar m. m.
I utredningen uppskattas det genomsnittliga årliga utbildningsbehovet
till sammanlagt 22 man, varav 4 på stat, 7 i reserven och 11 värnpliktiga.
Årskostnaderna i samband med utbildningen beräknas till i runt tal
200 000 kronor. Härvid är icke kostnaderna för utbildningen till och med
plutonchef sskolan medräknade, enär den totala kvoten av uttagningar till
befälsskola icke påverkas av arméingenjörsrekryteringen.
Årskostnaderna (utom pensionskostnader) för arméingenjörkårens reserv
beräknas i utredningen vid utbyggd organisation till i runt tal 100 000
kronor. Vad pensionskostnaderna angår framhålles, att dessa fram till
omkring år 1970 torde bli av ''ringa omfattning. År 1990 beräknas de uppgå
till cirka 184 000 kronor.
Departementschefen.
Frågan om inrättande av en reservorganisation av arméingenjörer har
tidigare i skilda sammanhang varit föremål för överväganden. Så har även
varit fallet med frågan om arméingenjörkårens rekrytering på längre sikt.
Av skilda anledningar har emellertid med ställningstagande till dessa
spörsmål fått anstå. Då numera större klarhet vunnits angående behovet
av ingenjörpersonal inom armén och arméingenjörkårens organisation
Statsutskottets utlåtande nr 13(1.
17
vunnit viss stadga, synes departementschefen tiden vara inne att fatta
beslut i dessa frågor. De förslag liärutinnan, som framlagts av chefen för
armén, synes departementschefen i allt väsentligt böra kunna läggas till
grund för principbeslut i ämnet. Enligt departementschefens mening torde
i huvudsak intet vara att erinra mot arméchefens förslag i fråga om utbildningen
av arméingenjörer. Arméchefen framhåller, att vid utredningen
härom beaktats erfarenheterna av den under sommaren 1951 försöksvis
anordnade arméingenjörkadettskolan. Departementschefen erinrar i detta
sammanhang om att enligt beslut av Kungl. Maj :t en dylik skola anordnades
även sommaren 1952 dels för de elever, som under år 1951 påbörjat
sin utbildning därstädes, dels ock för nya elever, som frivilligt anmält sig
till officersutbildning på arméingenjörslinjen. Departementschefen tillstyrker
ävenledes arméchefens förslag till vissa övergångsanordningar i syfte
att säkerställa en tillräckligt snabb utbyggnad av arméingenjörkårens
reserv.
Det förutsättes få ankomma på Kungl. Maj :t att efter förslag av chefen
för armén meddela närmare bestämmelser i ämnet. Av försvarets civilförvaltning
och statskontoret gjorda erinringar (jfr sid. 27 och 28 i propositionen)
synes departementschefen härvid böra beaktas. Föreskrifter
angående arméingenjörkårens reserv bör intagas i arméns reservbefälskungörelse.
Departementschefen framhåller, att den beräknade totala årskostnaden,
utom pensionskostnader, vid genomförd utbildningsgång och fullt utbyggd
reservorganisation i realiteten kommer att bli något lägre än vad som angivits,
enär redan nu utbildningslöner till ganska avsevärda belopp årligen
utbetalas.
Vidkommande arméchefens förslag om att överföra verkstadschefer och
verkstadsingenjörer till arméingenjörkåren anser departementschefen sig
icke f. n. beredd förorda ändring i nu gällande ordning. Departementschefen
kan ej heller tillstyrka förslaget om inrättande av nya beställningar
för verkstadsingenjörer.
Utskottet.
Vid 1948 års riksdag beslöts, att en arméingenjörkår skulle organiseras
från och med den 1 juli 1948. Krigsorganisationens behov av ingenjörpersonal
i befälsställning ansågs motivera, att eu reservorganisation skapades
inom nämnda kår. Riksdagen tog emellertid icke då närmare ställning till
ifrågavarande organisation och med denna sammanhängande rekryteringsoch
utbildningsfrågor.
Sedan nu ytterligare utredning verkställts i ämnet och densamma synes
ha givit belägg för behovet av alt eu arméingenjörkårens reserv inrättas
vill utskottet därför tillstyrka, alt beslut nu fattas härom.
2—803 53 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 0 sand. Nr ISO.
18
Statsutskottets utlåtande nr 136.
Med hänsyn till befattningarnas art har i krigsorganisationen angivits
tre huvudgrupper arméingenjörsbefattningar, nämligen stabsbefattningar,
befattningar som förbands- och underavdelningschefer samt övriga befattningar.
Mot de uppställda skilda kompetenskraven för de olika krigsbefattningarna
har utskottet icke någon erinran att framställa.
I rekryteringsfrågan anser utskottet övervägande skäl tala för att en
rekrytering underifrån med värnpliktiga, som före eller under sin värnpliktstjänstgöring
uttagas till arméingenjörsutbildning, bör vara den normala
vägen för samtliga tre kategorier av blivande arméingenjörer -— aktiva,
reservanställda och värnpliktiga.
Förslaget, i vad det avser utbildningens omfattning och organisation,
synes utskottet kunna i princip godtagas.
I syfte att åstadkomma en snabb utbyggnad av arméingenjörkårens
reserv föreslås, att ett mindre antal därtill kvalificerade värnpliktiga skola
överföras till nämnda reserv. De av departementschefen i sådant avseende
föreslagna övergångsbestämmelserna ha icke givit utskottet anledning till
erinran.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda närmare bestämmelser
i ämnet, därvid, bland annat, frågan om premie till personalen bör
kunna prövas av Kungl. Maj :t.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) medgiva inrättande av en arméingenjörkårens reserv;
b) medgiva, att rekrytering och utbildning av aktiv personal
och reservpersonal inom nämnda kår ävensom av värnpliktiga
arméingenjörer skall ske efter i huvudsak de riktlinjer,
som i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den
6 mars 1953 angivits;
c) besluta, att arméingenjörkårens reservorganisation från
och med nästa budgetår tillföres värnpliktiga arméingenjörer i
den i berörda statsrådsprotokoll angivna omfattningen.
3:o) Personalvårdens lokala organisation. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen (punkt 3, s. 30—35) godkänna vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 6 mars 1953 föreslagit beträffande
personalvårdsorganisationen inom försvaret.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Elmgren (1:409) och den andra inom andra kammaren av herr
Thctpper m. fl. (11:511), i vilka hemställts, att de nuvarande personalvårdsassistenterna
i lönegrad Cg 22 placeras i lönegrad Ce 22, att de före
-
Statsutskottets utlåtande nr 136.
19
slagna nyinrättade assistenttjänsterna efter Kungl. Maj:ts prövning t. v.
placeras i lönegraden Cg 19 samt att det må ankomma på Kungl. Maj:t
att avgöra i vilken omfattning de nyinrättade assistenttjänsterna bör föranleda
indragning av deltidsanställda befattningar,
dels ock en inom andra kammaren av herr Nyberg m. fl. väckt motion
(11:491), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att de nuvarande 9
tjänsterna för personalvårdsassistenter inplaceras i lönegrad Ce 22 samt
att de nytillkommande 11 tjänsterna placeras i lönegrad Ce 22 eller spridas
i lönegraderna Ce 17, 19 och 22.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
hänvisas till motionerna II: 511 och II: 491.
Försvarets personalbehandlingsutredning har avgivit förslag till ändrad
organisation av den militärpsykologiska verksamheten och personalvården
inom krigsmakten. Departementschefen är icke beredd att nu fatta ståndpunkt
till de avgivna förslagen i vad de avser den militärpsykologiska verksamheten
och den centrala organisationen för personalvården inom krigsmakten.
Då emellertid en viss förstärkning av den centrala organisationen
befunnits erforderlig oavsett organisationens utformning i stort, har departementschefen
vid anmälan av försvarsstabens avlöningsanslag i årets
statsverksproposition föreslagit att en tjänst för konsulent i lönegrad
Cg 27 inrättas för handläggning av personalvårdsfrågor. Enligt gällande
organisation är en regementsofficer placerad som chef för försvarsstabens
personalvårdsavdelning. Det kan enligt departementschefen ifrågasättas
huruvida icke chefskapet borde ankomma på socialvårdsdirektören. Därigenom
skulle regementsofficer sbeställningen kunna frigöras för andra uppgifter.
Det förutsättes få ankomma på Kungl. Maj:t att fatta beslut i
denna fråga.
I fråga om den lokala organisationen anser departementschefen en
väsentlig förstärkning i personellt hänseende erforderlig, om uppgifterna
skall kunna lösas på tillfredsställande sätt. För personalvården vid förbanden
finnes för närvarande nio heltidstjänster i lönegrad Cg 22 samt
65 deltidstjänster mot arvode för personalvårdsassistenter. Departementschefen
föreslår att ytterligare ett antal tjänster inrättas för heltidstjänstgörande
personalvårdsassistenter. Utökningen anses emellertid för närvarande
kunna begränsas till elva tjänster. De nytillkommande tjänsterna
föreslås tills vidare inplacerade i Ce 17. Det förutsättes få ankomma på
Kungl. Maj:t att avgöra om göromålen för vissa personalvårdsassistenter
motiverar en högre löneställning. Vid bifall till förslaget om inrättande av
ytterligare befattningar för heltidstjänstgörande assistenter bör enligt departementschefen
20 deltidstjänster mot arvode utgå ur organisationen.
Nuvarande nio extra tjänster i Cg 22 synes böra utbytas mot nio extra
20
Statsutskottets utlåtande nr 136.
ordinarie tjänster i Ce 17. Innehavarna av de nuvarande tjänsterna i 22
lönegraden anses dock övergångsvis böra få bibehålla dessa tjänster. Förslaget
medför en kostnadsökning av i runt tal 60 000 kronor per år. Av
de föreslagna elva nya tjänsterna i Ce 17 föreslås tio upptagna under
arméns avlöningsanslag och en tjänst upptagas under marinens avlöningsanslag.
Departementschefen förutsätter att innehavarna av tjänsterna skall
fullgöra uppgifter även vid andra förband än sådana som tillhör den försvarsgren
under vilkens avlöningsanslag tjänsten är uppförd. Det förutsättes
få ankomma på Ivungl. Maj :t att utfärda de bestämmelser som erfordras
med anledning av den nu föreslagna ändringen av personalvårdsorganisationen.
Utskottet. Försvarets personalbehandlingsutredning har avgivit förslag
till ändrad organisation av den militärpsykologiska verksamheten
och personalvården inom krigsmakten.
Departementschefen anser sig för närvarande endast böra taga ställning
till frågan om den lokala organisationen och framlägger därvid förslag
om förstärkning i personellt hänseende. Förslaget innebär i huvudsak,
att ytterligare 11 tjänster för heltidstjänstgörande personalvårdsassistenter
inrättas mot att 20 arvodesavlönade deltidstjänster utgå ur
organisationen. Utskottet, som finner en vidgad användning av heltidsanställda
personalvårdsassistenter vara ur effektivitetssynpunkt ändamålsenlig,
tillstyrker förslaget i nu berörd del.
Enligt departementschefens förslag skulle de nytillkommande tjänsterna
tills vidare placeras i Ce 17, varjämte nuvarande 9 extra heltidstjänster
i Cg 22 avses skola utbytas mot 9 extra ordinarie tjänster i Ce 17.
Innehavarna av de nuvarande tjänsterna i 22 lönegraden skulle dock enligt
förslaget övergångsvis få bibehålla dessa tjänster.
Med hänsyn till de fordringar, som ställas på personalvårdsassistenterna,
och arten av dessas arbetsuppgifter, kan det ifrågasättas, om den föreslagna
placeringen i 17 lönegraden är tillfyllest. Försiktigheten synes utskottet
dock bjuda att, i avvaktan på närmare erfarenhet rörande dessa befattningshavares
löneställning, icke nu vidtaga ändring i Ivungl. Maj :ts förslag.
I anslutning härtill vill utskottet tillstyrka, att det, såsom departementschefen
förutsatt, får ankomma på Ivungl. Maj :t att avgöra, om göromålen
för vissa personalvårdsassistenter motivera en högre löneställning än den,
som innefattas av nu föreliggande förslag. Av det anförda följer, att utskottet
icke biträder de motionsvis gjorda yrkandena.
Vad departementschefen i övrigt anfört under förevarande punkt har
icke givit utskottet anledning till särskilt uttalande.
Utskottet hemställer,
Statsutskottets utlåtande nr 136.
21
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag ävensom
med avslag å motionerna I: 409 och II: 511 samt II: 491,
godkänna vad departementschefen i statsrådsprotokollet över
försvar särenden för den 6 mars 1953 föreslagit beträffande
personalvårdsorganisationen inom försvaret.
4:o) Vissa arvodesfrågor berörande det frivilliga för svar sarbetet.
Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 4, s. 35—39) medgiva, att
vid hittills verkställda utbetalningar av instruktörsarvoden till hemvärnsofficerare,
hemvärnsunderofficerare och ordinarie instruktörer vid försvarsområdesstaber
får bero.
Vidare har i en inom andra kammaren av herr Ståhl väckt motion
(11:509) hemställts, att riksdagen ville besluta, att till ordinarie instruktörer
vid försvarsområdesstaberna måtte utgå arvoden för tjänstgöring
under fritid motsvarande dem som f. n. utbetalas till instruktörer vid förbanden.
Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen.
För utbildningsarbetet inom hemvärnet och de frivilliga försvarsorganisationerna
disponeras tre kategorier instruktörer, nämligen dels innehavare
av vissa för pensionerad personal avsedda arvodesbefattningar vid
försvarsområdesstaberna, s. k. hemvärnsofficerare och hemvärnsunderofficerare,
dels officerare eller underofficerare på aktiv stat, placerade till
ständig tjänstgöring vid nämnda staber, s. k. ordinarie instruktörer, dels
ock avtalsbundna instruktörer, som efter eget åtagande frivilligt tjänstgör
såsom sådana vid sidan av sitt vanliga arbete vid eget truppförband.
Den personal varom bär är fråga nödgas förlägga en väsentlig del
av instruktörsarbetet till sådan tid som för tjänstemän i allmänhet betraktas
som fritid. Det har därför föreslagits att beträffande förstnämnda
båda kategorier kompensation för dylikt 1''ritidsarbete under vissa förutsättningar
skall få utgå, i första hand i form av eu motsvarande minskning
av den ordinarie arbetstiden. I de fall då arbetsbördan icke medger någon
inskränkning i befattningshavarnas ordinarie arbetstid skulle gottgörelsc
för fritidsarbetet få utgå i form av särskilt arvode.
Ett bifall till dessa förslag skulle innebära att man för ifrågavarande
kategorier av militär personal skulle fastställa eu ordinarie arbetstid, vars
överskridande skulle medge rätt till särskild ersättning. Ett dylikt avsteg
från de för den militära personalen eljest gällande arbetstidsfaestämmelserna
inger, framhåller departementschefen, onekligen betänkligheter.
Emellertid föreligger vissa särskilda förhållanden beträffande den personal
22
Statsutskottets utlåtande nr t3ti.
varom här är fråga, och departementschefen anser det därför böra undersökas
huruvida icke någon form av kompensation för utbildningsverksamheten
på fritid kan ges till här avsedda personalkategorier utan att detta
får prejudicerande verkan för annan militär personal. I avvaktan på att
ställning kan tagas till denna fråga bör enligt departementschefen självfallet
inga arvoden få utbetalas till ifrågavarande personal.
Försvarets civilförvaltning har utställt ett flertal anmärkningar med anledning
av att instruktörsarvode utbetalats till personal som nyss berörts.
Då bestämmelserna i ämnet varit i viss mån svårtolkade, anser departementschefen
att vid de gjorda utbetalningarna bör bero.
I 1946 års statsverlcsproposition (fjärde huvudtiteln, punkt 67) anmäldes
ett av chefen för armén och arméförvaltningen framlagt förslag rörande
förmåner till personal tillhörande frivilliga försvarsorganisationer under
utbildning in. m. Enligt de bestämmelser som sedermera utfärdats på
grundval av vad i propositionen anfördes äger endast medlemmar av Centralförbundet
för befälsutbildning och av Riksförbundet Sveriges lottakårer
att uppbära dagarvode. I skrivelse den 28 december 1951 har överbefälhavaren
bland annat föreslagit, att förmånen av daglön skall utsträckas
att gälla även för medlem av sådan frivillig försvarsorganisation
som nu icke omfattas av bestämmelserna om daglön, överbefälhavaren
har jämväl föreslagit vissa jämkningar i de nu gällande arvodesbestämmelserna
i övrigt.
Det förutsättes få ankomma på Ivungl. Maj:t att fatta beslut i denna
fråga. Departementschefen utgår från att det härvid skall vara Kungl. Maj: t
obetaget att utsträcka förmånen av daglön till medlemmar av sådana frivilliga
försvarsorganisationer som icke nu omfattas av bestämmelserna. Med
hänsyn till frågans tidigare riksdagsbehandling har departementschefen ansett
sig böra omförmäla densamma i detta sammanhang.
Utskottet. Det ligger i sakens natur, att den militära utbildningen av
deltagare i det frivilliga försvarsarbetet huvudsakligen måste förläggas till
deras fritid, varav följer att avsedd instruktörspersonal — hemvärnsofficerare,
hemvärnsunderofficerare och ordinarie instruktörer vid försvarsområdesstaber
— nödgas utföra utbildningsarbetet å tid utöver sedvanlig
tjänstetid. Enligt vad i ärendet upplysts lära svårigheter föreligga att medgiva
denna personal kompensation härför genom särskild ledighet. Såväl
chefen för armén som försvarets civilförvaltning ha ansett skäligt, att
arvode för på instruktörs fritid fullgjord instruktörstjänst måtte få utgå
till ifrågavarande personal under förutsättning, att motsvarande ledighet
under arbetstid icke kan medgivas. Till denna uppfattning har även statens
organisationsnämnd anslutit sig. Utskottet anser för sin del obilligt, att
berörda personal skall i motsats till det ordinarie truppbefälet utan er
-
Statsutskottets utlåtande nr 136.
23
sättning tagas i anspråk på fritid för fullgörande av sin instruktörsverksamhet.
Även departementschefen är inne på samma tanke utan att dock
nu framlägga något förslag i sådant syfte. Med hänsyn till frivilligutbildningens
stora betydelse för riksförsvaret och då enligt vad som i ärendet
upplysts stora svårigheter numera föreligga att erhålla kvalificerade
sökande till instruktörsbefattningarna just av den anledningen, att vederbörande
icke erhåller ersättning för på arbetstid tid utförd instruktörsverksamhet,
anser utskottet, att denna fråga icke tål vidare uppskov.
Utskottet är icke berett att nu taga ställning till storleken av den ersättning,
varom här är fråga, men föreställer sig att man härvidlag skäligen
bör följa de statligt bestämda arvodesregler, som nu gälla för tillfälligt anställda
instruktörer vid försvarsområdesstaberna.
Med anledning av det sålunda anförda vill utskottet föreslå, att riksdagen
bemyndigar Kungl. Maj :t att meddela föreskrifter av innehåll, att till hemvärnsofficerare
och hemvärnsunderofficerare vid försvarsområdesstaberna
samt ordinarie instruktörer vid nämnda staber må utgå arvoden enligt
Kungl. Maj:ts bestämmande för å sön- och helgdag ävensom å dag före
sådan dag fullgjort instruktörsarbete, under förutsättning att arbetet utförts
å tid utöver sedvanlig arbetstid samt att kompensation i form av ledighet
under arbetstid icke kunnat medgivas. Utskottet förutsätter givetvis,
att ersättningen i fråga endast skall avse instruktörsarbete i egentlig
mening.
Såsom departementschefen framhållit har försvarets civilförvaltning utställt
anmärkningar med anledning av att arvode för utfört instruktörsarbete
utbetalats till i det föregående berörd personal. Utbetalningarna ha
motiverats av de svårigheter, som varit förenade med tolkningen av de på
hithörande område gällande föreskrifterna. Utskottet tillstyrker departementschefens
förslag, att vid de sålunda gjorda utbetalningarna må bero.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) medgiva, att vid hittills verkställda utbetalningar av instruktörsarvoden
till hemvärnsofficerare, hemvärnsunderofficerare
och ordinarie instruktörer vid försvarsoinrådesstaber
får bero;
b) i anledning av motionen 11:509 i skrivelse till Kungl.
Maj :t bemyndiga Kungl. Maj :t att utfärda föreskrifter av innehåll,
att till under a) omförmäld personal må utgå instruktörsarvoden
i enlighet med vad utskottet anfört.
5:o) Ralionaliscringsverksamliet inom försvaret. Departementschefen
har (punkt 5, s. 39 och 40) lämnat en översikt över det aktuella läget beträffande
den rationaliseringsverksamliet inom försvaret, som bedrives
24
Statsutskottets utlåtande nr 136.
genom statens organisationsnämnds försorg, särskilt i den män denna
verksamhet påverkar anslagsberäkningarna eller eljest utformningen av
skilda organisationsenheter under nästa budgetår. Härutinnan torde få hänvisas
till propositionen.
Departementschefen framhåller att i den mån det skulle visa sig möjligt
att tidigare än nu beräknats genomföra rationaliseringen även vid andra
enheter än som enligt propositionen förutsatts skola kunna omorganiseras
före utgången av nästa budgetår sådana möjligheter givetvis hör tillvaratagas.
Departementschefen förutsätter därför att — liksom varit fallet för
innevarande och tidigare budgetår — Kungl. Maj:t skall äga att jämväl
under budgetåret 1953/54 vidtaga de jämkningar i vederbörande personalorganisationer
som kan bliva erforderliga i anledning av beslut om organisationsändringar,
dock givetvis alltjämt icke såvitt avser personalstaterna
för ordinarie personal, samt att bereda särskild ersättning åt personal som
med bibehållen löneställning bestrider göromål som i en ny organisation
ankommer på innehavare av högre tjänst.
Utskottet anser i likhet med departementschefen, att Kungl. Maj :t bör
äga möjlighet att vidtaga av departementschefen avsedda jämkningar i
vederbörliga personalorganisationer samt att bereda särskild ersättning åt
personal i de fall, departementschefen angivit.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna
vad utskottet anfört.
6:o) Försvarets civilförvaltning: Avlöningar, Sedan Kungl. Maj :t i propositionen
nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 4) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1953/54 beräkna ett förslagsanslag av 3 550 000 kronor, har
Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 110 (punkt 6, s. 41—45) föreslagit
riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad ändring i
personalförteckningen för försvarets civilförvaltning, dels fastställa av departementschefen
förordad avlöningsstat för försvarets civilförvaltning, att
tillämpas tills vidare från och med nämnda budgetår, dels ock till Försvarets
civilförvaltning: Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 3 490 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 855 000 kronor.
I sitt den 16 oktober 1950 dagtecknade betänkande (SOU 1950: 36 och
37) framlade 1946 års militära förvaltningsutredning förslag rörande försvarets
centrala tyg-, intendentur- och civilförvaltning. Förslaget berörde
följande centrala ämbetsverk, nämligen försvarets civilförvaltning och
Statsutskottets utlåtande nr ISO.
25
krigsmaterielverket samt armé-, marin- och flygförvaltningarna. Vid anmälan
i årets statsverksproposition av förevarande anslag meddelade departementschefen,
att beredningen av förvaltningsutredningens förslag ännu
icke avslutats och att det därför icke var möjligt att då framlägga slutliga
anslagsäskandcn rörande de ämbetsverk som kunde beröras av en blivande
omorganisation. Beredningen av ärendet pågår alltjämt. Därest det vid den
fortsatta beredningen befinnes möjligt, framhåller departementschefen, att
för årets riksdag framlägga förslag rörande försvarets centrala förvaltningsorganisation,
kommer detta förslag endast att beröra principerna för den
centrala tyg-, intendentur- och civilförvaltningstjänstens organisation samt
indelningen i stort av de ämbetsverk, som bör handha ifrågavarande förvaltningsgrenar.
Vid sådant förhållande kan slutliga anslagsberäkningar
för budgetåret 1953/54 i fråga om de verk, som kan beröras av omorganisalionsfrågan,
nu framläggas med utgångspunkt från gällande organisation.
Det ytterligare uppskov med ifrågavarande organisationsfrågas slutliga
lösning som sålunda sker bör emellertid, framhåller departementschefen,
icke hindra, att ändringar i den bestående organisationen provisoriskt vidtages,
i den mån så anses påkallat för underlättande av en övergång till den
nya förvaltningsorganisation som kan bli beslutad eller eljest i rationaliseringssyfte.
Det kan härvid befinnas erforderligt att i vissa fall bereda
tjänstemän vikariatslön i högre lönegrad.
I ett hänseende finner departementschefen så starka skäl för en snabb
personalförstärkning föreligga, att han redan nu anser förslag härom böra
framläggas. Inom flygförvaltningen finnes en anskaffningsbyrå under
en anskaffningschef i lönegrad Cp 15 medan inom armé- och marinförvaltningarna
motsvarande organ saknas. Ett genomförande av de planer
för arméns och marinens materielanskaffningar som framlagts för årets
riksdag kommer att pålägga armé- och marinförvaltningarna en ytterst
omfattande inköpsverksamhet även för det fall att den nuvarande förvaltningsorganisationen
skulle i princip bibehållas. Departementschefen anser
det därför vara ett tvingande behov att redan från och med budgetåret
1953/54 anskalfningschefer anställes även vid armé- och marinförvaltningarna.
Dessa föreslås skola under nämnda budgetår anställas mot arvoden
från vederbörliga sakanslag. Det förutsättes få ankomma på Kungl. Maj:t
alt bestämma storleken av arvodena i fråga.
Så som frågan om en omorganisation av försvarsförvaltningarna nu ligger
till anser departementschefen det icke lämpligt att i övrigt nu tillstyrka
andra personalförändringar vid de myndigheter som beröres av omorganisationsförslagct
än dem han i det följande föreslår vid behandlingen av nu
förevarande anslag och arméförvaltningens avlöningsanslag. Departementschefen
erinrar därvid om alt åtskilliga löneförbättringar för personal vid
dessa myndigheter nyligen genomförts enligt riksdagens beslut under höstsessionen
1952.
26
Statsutskottets utlåtande nr 136.
Departementschefen tillstyrker att de under punkt 3 i den i propositionen
intagna sammanställningen upptagna, på arméns personalförteckning
uppförda tjänsterna vid civilförvaltningens bokbinderi, blankettförråd
och tryckeri i nuvarande lönegrader överföres till civilförvaltningen.
Vidare föreslås de båda för telefonister avsedda kontor sbi trädest jänsterna
i Ca 8 skola överföras till arméförvaltningen.
En vakant för pensionerad officer avsedd arvodesbefattning föreslås
skola indragas.
Enligt principerna för reglerad befordringsgång föreslås att fyra kontorsbiträdestjänster
i Ca 8 tillkommer i utbyte mot tjänster för biträde för skrivoch
kontorsgöromål.
Utskottet har tidigare framhållit, att dröjsmålet med förvaltningsreformens
genomförande medfört stora olägenheter för de härav berörda
ämbetsverken ävensom understrukit angelägenheten av att denna fråga
bringades till sin snara lösning. I årets statsverksproposition förutsattes
också, att proposition i ämnet skulle föreläggas riksdagens vårsession.
Trots detta och trots riksdagens tidigare bestämda uttalande i frågan lärer
sådant förslag icke nu vara att förvänta. Utskottet, som finner dröjsmålet
beklagligt, förutsätter, att Kungl. Maj :t låter påskynda den beredning,
som pågår inom försvarsdepartementet, så att förslag snarast kan föreläggas
riksdagen.
Utskottet finner välbetänkt, att i avvaktan på organisationsfrågans lösning
ändringar i den bestående organisationen provisoriskt må på sätt
departementschefen förutsatt kunna vidtagas och att hinder icke bör möta
att i vissa fall bereda tjänstemän vikariatslön i högre lönegrad.
Utskottet har icke något att erinra mot den föreslagna ändringen i personalförteckningen
och anser den verkställda anslagsberäkningen böra godtagas.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) på personalförteckningen för försvarets civilförvaltning
uppföra ytterligare två kontorsbiträdestjänster i lönegrad
Ca 8;
b) fastställa följande avlöningsstat för försvarets civilförvaltning,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1953/54:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags -
vis
924 000
Statsutskottets utlåtande nr 136. 27
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
fattningar,
förslagsvis.................................... 14 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t ............................................. 6 108
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 1 370 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 1 190 892
Sunnna kronor 3 505 000
Särskilda uppbördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis .............................. 15 000
Nettoutgift kronor 3 490 000
c) till Försvarets civilförvaltning: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 3 490 000 kronor.
7:o) Försvarets civilförvaltning: Omkostnader. Sedan Kungl. Maj:t i
propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 5) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1953/54 beräkna ett förslagsanslag av 430 000 kronor, har Kungl.
Maj:t i förberörda proposition nr 110 (punkt 7, s. 45 och 46) föreslagit riksdagen
att till samma ändamål för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 430 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 385 000 kronor.
Utskottet har icke något att erinra mot den begärda anslagshöjningen,
vilken är föranledd av de allmänna kostnadsstegringarna, och tillstyrker
alltså Kungl. Maj :ts förslag.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Försvarets civilförvaltning: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
430 000 kronor.
8:o) Krigsmaterielverket: Avlöningar. Sedan Kungl. Maj :t i propositionen
nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 8) föreslagit riksdagen att, i
avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1953/54 beräkna ett förslagsanslag av 3 550 000 kronor, har
Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 110 (punkt 8, s. 46—48) föreslagit
riksdagen att dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat
för krigsmaterielverket, att tillämpas tills vidare från och med
nämnda budgetår, dels ock till Krigsmaterielverket: Avlöningar för samma
budgetår anvisa ett förslagsanslag av 3 620 000 kronor.
28
Statsutskottets utlåtande nr 136.
Vidare har i två likalvdande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Lundqvist in. fl. (I: 407) och den andra inom andra kammaren
av herr von Seth in. fl. (II: 512), hemställts, att riksdagen måtte besluta
att, i avvaktan på Kungl. Maj :ts förslag rörande försvarets centrala
förvaltningsorganisation, de av Kungl. Maj :t föreslagna anslagen till Krigsmaterielverket:
Avlöningar, Omkostnader och Förrådsorganisation upptagas
med ett till hälften minskat belopp, eller med respektive 1 810 000
kronor, 222 500 kronor och 970 000 kronor.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen 1:407.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 960 000 kronor.
Departementschefen förutsätter, att Kungl. Maj :t, därest det under anläggning
varande nya centralförrådet skulle kunna tas i bruk före utgången
av nästa budgetår, skall äga att, med utnyttjande av anslagsposten till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal, medgiva anställande av för förrådets
drift oundgängligen erforderlig personal.
Den föreslagna anslagshöjningen är föranledd av automatiska kostnadsstegringar.
Utskottet har icke något att erinra mot den verkställda beräkningen av
förevarande anslag eller mot vad departementschefen i samband därmed
anfört.
Vad beträffar det motionsvis gjorda yrkandet är, såsom i det föregående
under punkten 6 framhållits, proposition rörande försvarets centrala
förvaltningsorganisation icke att förvänta till innevarande års riksdags vårsession.
Innan riksdagen sålunda haft tillfälle att fatta ställning till det
kommande omorganisationsförslaget och tagit del av de motiv, som förestava
detsamma, kan det enligt utskottets mening icke gärna ifrågakomma,
att såsom i de föx^eliggande motionerna yrkats riksdagen redan nu och
alltså med föregripande verkan anslagsvägen beslutar om en avveckling av
krigsmaterielverket. Ej heller lärer det vara möjligt att ur sitt sammanhang
lösrycka allenast en av de försvarets förvaltningsmyndigheter, som
beröras av omorganisationsförslaget.
Med hänsyn till det nu anförda avstyrkas motionerna i fråga.
Beträffande krigsmaterielverkets anslag till omkostnader och till förrådsorganisation
m. m. gör utskottet hemställan under efterföljande
punkter.
Med avseende å nu förevarande punkt hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 407 och II: 512, såvitt nu är i fråga,
Statsutskottets utlåtande nr 136.
29
a) fastställa följande avlöningsstat för krigsmaterielverlcet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/54:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 132 400
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe -
fattningar, förslagsvis ................................. 100 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................ 17 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ................................................ 2 178 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 1 240 600
Summa kronor 3 668 000
Särskilda uppbärdsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis .............................. 48 000
Nettoutgift kronor 3 620 000
b) till Krigsmaterielverket: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 3 620 000 kronor.
9:o) Krigsmaterielverket: Omkostnader. Sedan Kungl. Maj:t i pro
positionen
nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 9) föreslagit riksdagen att,
i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1953/54 beräkna ett förslagsanslag av 445 000 kronor, har Kungl.
Maj:t i förberörda proposition nr 110 (punkt 9, s. 49) föreslagit riksdagen
att till samma ändamål för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av
445 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft de i det
föregående under punkten 8 omförmälda båda likalydande motionerna
I: 1/07 och II: 512, i vilka, såvitt nu är i fråga, hemställts, att förevarande
anslag måtte uppföras med 222 500 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 355 000 kronor.
Anslagshöjningen är föranledd av automatiska kostnadsstegringar.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ls förslag
under förevarande punkt.
Med hänvisning i övrigt till vad utskottet anfört under krigsmatericlverkets
avlöningsanslag hemställer utskottet,
30
Statsutskottets utlåtande nr 136.
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 407 och II: 512, såvitt nu är i fråga,
till Krigsmciterielverket: Omkostnader för budgetåret 1953/54
anvisa ett förslagsanslag av 445 000 kronor.
10 :o) Krigsmaterielverket: Förråd sorganisationen m. in. Sedan Kungl.
Maj:t i propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 10) föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1953/54 beräkna ett förslagsanslag av 1 925 000
kronor, har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 110 (punkt 10, s. 49
och 50) föreslagit riksdagen att till samma ändamål för nämnda budgetår
anvisa ett förslagsanslag av 1 940 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft de i det föregående
under punkten 8 omförmälda båda likalydande motionerna 1: i07
och II: 512, i vilka, såvitt nu är i fråga, hemställts, att förevarande anslag
måtte uppföras med 970 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 540 000 kronor.
Krigsmaterielverket hemställer, att anslaget höjes med 485 000 kronor,
varav 250 000 kronor avse nytt centralt ammunitionsförråd samt 235 000
kronor höjda löner och priser.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt.
Med hänvisning i övrigt till vad utskottet anfört under krigsmaterielverkets
avlöningsanslag hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna 1:407 och 11:512, såvitt nu är i
fråga, till Krigsmaterielverket: Förrådsorganisationen m. m.
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 1 940 000
kronor.
11 :o) Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar. Sedan Kungl. Maj:t i
propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 13) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1953/54 beräkna ett förslagsanslag av 2 000 000 kronor,
har Kungl. Maj :t i förberörda proposition nr 110 (punkt 11, s. 50—57) föreslagit
riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordade ändringar
i personalförteckningen för fortifikationsförvaltningen, dels fastställa
av departementschefen förordad avlöningsstat för fortifikationsförvaltningen,
att tillämpas tills vidare från och med nämnda budgetår, dels
ock till Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar för samma budgetår anvisa
ett förslagsanslag av 2 057 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 136.
31
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 700 000 kronor.
Departementschefen anser sig icke beredd att utan ytterligare prövning
taga slutlig ställning till av fortifikationsförvaltningen och statens organisationsnämnd
framlagda förslag till organisation av försvarets regionala och
lokala fastighetsförvaltning. Ifrågavarande prövning bör enligt departementschefen
icke hindra att den förutsatta översynen av fortifikationsförvaltningens
organisation påbörjas under nästkommande budgetår, därest
erforderlig organisationsexpertis kan ställas till förfogande härför.
Beträffande fortifikationsförvaltningens personaluppsättning tillstyrker
departementschefen, att en tjänst för förste byråintendent i Ce 29 överföres
från flygförvaltningen till fortifikationsförvaltningen samt att en befattning
för reparatör i Ce 12 utbytes mot en motsvarande tjänst i Ca 12.
Anslagshöjningen i övrigt är föranledd av automatiska utgiftsstegringar.
Utskottet tillstyrker de föreslagna ändringarna i fortifikationsförvaltningens
personalförteckning och har icke något att erinra mot den verkställda
anslagsberäkningen.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) på personalförteckningen för fortifikationsförvaltningen
uppföra dels under rubriken Tjänstemän å ordinarie stat
en tjänst för reparatör i lönegrad Ca 12, dels ock under
rubriken Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än
Ce 25 med avlöning från fortifikationsförvaltningens avlöningsanslag
en tjänst för förste byråintendent i lönegrad
Ce 29;
b) fastställa följande avlöningsstat för fortifikationsförvaltningen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1953/54:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 425 000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
fattningar,
förslagsvis ................................. 127 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 9 840
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ................................................ 885 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 740 160
Summa kronor 2 187 000
32
Statsutskottets utlåtande nr 136.
Särskilda uppbärdsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis .............................. 130 000
Nettoutgift kronor 2 057 000
c) till Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 2 057 000 kronor.
12:o) Fortifikationsförvaltningen: Omkostnader. Sedan Kungl. Maj :t i
propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 14) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1953/54 beräkna ett förslagsanslag av 270 000 kronor,
har Kungl. Maj :t i förberörda proposition nr 110 (punkt 12, s. 57 och 58)
föreslagit riksdagen att till samma ändamål för nämnda budgetår anvisa
ett förslagsanslag av 295 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 270 000 kronor.
Anslagshöjningen avses för att täcka inträffade höjningar av traktamenten,
resekostnader, taxor m. in. samt möjliggöra att de viktigaste av vissa
nyanmälda behov kan tillgodoses.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Fortifikationsförvaltningen: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
295 000 kronor.
13:o) Arméförvaltningen: Avlöningar. Sedan Kungl. Maj:t i propositionen
nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 18) föreslagit riksdagen att, i
avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1953/54 beräkna ett förslagsanslag av 1 725 000 kronor, har Kungl.
Maj :t i förberörda proposition nr 110 (punkt 13, s. 58—60) föreslagit riksdagen
att dels godkänna av departementschefen förordad ändring i personalförteckningen
för arméförvaltningen, dels fastställa av departementschefen
förordad avlöningsstat för arméförvaltningen, att tillämpas tills
vidare från och med nämnda budgetår, dels ock till Arméförvaltningen:
Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 2 045 000
kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 610 000 kronor.
Departementschefen föreslår dels att vid arméförvaltningen anställes en
anskaffningschef mot arvode från sakanslag, varvid förutsättes att det får
ankomma på Kungl. Maj :t att bestämma storleken av arvodet, dels ock att
två för telefonister avsedda kontorsbiträdestjänster i Ca 8 överföres från
Statsutskottets utlåtande nr 136.
33
försvarets civilförvaltning till arméförvaltningen. Enligt den reglerade befordringsgången
föreslås skola vid ämbetsverket inrättas en ny kontorsbiträdestjänst
i Ca 8 i utbyte mot en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål.
Förslaget i övrigt innebär allenast automatiska kostnadsökningar.
Utskottet tillstyrker, att en anskaffningschef anställes vid arméförvaltningen
och har icke något att erinra mot förslaget till personalförteckning
liksom ej heller mot kostnadsberäkningarna.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) på personalförteckningen för arméförvaltningen uppföra
ytterligare tre kontorsbiträdestjänster i lönegrad Ca 8;
b) fastställa följande avlöningsstat för arméförvaltningen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/54:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 384 000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe -
fattningar, förslagsvis ................................. 393 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 19 500
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal... 745 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 789 500
Summa kronor 2 331 000
Särskilda uppbördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis .............................. 286 000
Nettoutgift kronor 2 045 000
c) till Arméförvaltningen: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 2 045 000 kronor.
14:o) Arméförvaltningen: Omkostnader. Sedan Kungl. Maj :t i propositionen
nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 19) föreslagit riksdagen att,
i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1953/54 beräkna ett förslagsanslag av 680 000 kronor, har Kungl.
Maj :t i förberörda proposition nr 110 (punkt 14, s. 60 och 61) föreslagit
riksdagen att till samma ändamål för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 680 000 kronor.
3—803 53 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 6 samt. Nr 136.
34
Statsutskottets utlåtande nr 136.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 590 000 kronor.
Anslagshöjningen är motiverad av inträffade prisstegringar in. m.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Arméförvaltningen: Omkostnader för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 680 000 kronor.
15:o) Marinförvaltningen: Avlöningar. Sedan Kungl. Maj:t i propositionen
nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 20) föreslagit riksdagen att, i
avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1953/54 beräkna ett förslagsanslag av 845 000 kronor, har Kungl.
Maj:t i förberörda proposition nr 110 (punkt 15, s. 61—63) föreslagit riksdagen
att dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för
marinförvaltningen, att tillämpas tills vidare från och med nämnda budgetår,
dels ock till Marinförvaltningen: Avlöningar för samma budgetår
anvisa ett förslagsanslag av 890 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 710 000 kronor.
Departementschefen föreslår, att vid marinförvaltningen anställes en
anskaffningschef mot arvode från sakanslag, varvid förutsättes att det får
ankomma på Kungl. Maj :t att bestämma storleken av arvodet.
I övrigt innebär förslaget allenast automatiska kostnadsökningar.
Utskottet tillstyrker den föreslagna personalförstärkningen med en anskaffningschef
och har icke något att erinra mot de verkställda kostnadsberäkningarna.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) fastställa följande avlöningsstat för marinförvaltningen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/54:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 238 000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
fattningar,
förslagsvis ................................. 186 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 7 800
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal... 265 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 355 200
Summa kronor 1 052 000
Statsutskottets utlåtande nr 136. 35
Särskilda uppbördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis .............................. 162 000
Nettoutgift kronor 890 000
b) till Marinförvaltningen: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 890 000 kronor.
16:o) Marinförvaltningen: Omkostnader. Sedan Kungl. Maj:t i propositionen
nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 21) föreslagit riksdagen att,
i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1953/54 beräkna ett förslagsanslag av 550 000 kronor, har Kungl.
Maj :t i förberörda proposition nr 110 (punkt 16, s. 63 och 64) föreslagit
riksdagen att till samma ändamål för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 600 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 490 000 kronor.
Anslagshöjningen anses nödvändig, främst för att möta automatiska
kostnadsökningar men även för att kunna i den utsträckning så är ofrånkomligen
erforderligt tillgodose det ökade behov av medel för expensutgifter
som föranledes av att verksamheten intensifierats och nya lokaler tagits
i bruk för ämbetsverkets räkning.
Utskottet finner den begärda anslagsförstärkningen motiverad och hemställer
alltså,
att riksdagen må till Marinförvaltningen: Omkostnader för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 600 000 kronor.
17:o) Flygförvaltningen: Avlöningar. Sedan Kungl. Maj:t i propositionen
nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 22) föreslagit riksdagen att,
i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1953/54 beräkna ett förslagsanslag av 1 120 000 kronor, har
Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 110 (punkt 17, s. 64—66) föreslagit
riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad ändring
i personalförteckningen för flygförvaltningen, dels fastställa av departementschefen
förordad avlöningsstat för flygförvaltningen, att tillämpas tills
vidare från och med nämnda budgetår, dels ock till Flygförvaltningen: Avlöningar
för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 120 000 kronor.
Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Axel Andersson (1:384) och den andra inom andra kammaren
av herr Sjölin (II: 476), hemställts, att riksdagen måtte besluta, alt
chefen för materielavdclningens motorbyrås drivmedelssektion vid flygförvaltningen
placeras i lönegrad Ce 31.
36
Statsutskottets utlåtande nr 136.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen II: 476.
Förutom automatiska kostnadsökningar föreslår departementschefen
icke några andra ändringar än att tjänsten för förste byråintendent i Ce 29
vid flygförvaltningen fr. o. m. nästa budgetår överföres till fortifikationsförvaltningen.
Utskottet har icke något att erinra mot föreslagen ändring i personalförteckningen
eller mot beräkningen av förevarande anslag.
Vad beträffar det motionsvis gjorda yrkandet vill utskottet erinra, att
frågan om lönegradsplaceringen för de civila tjänsterna inom flygförvaltningen
var föremål för prövning vid 1952 års riksdag i anledning av tjänsteförteckningskommitténs
förslag. En då väckt motion i samma syfte som
i de nu föreliggande avslogs av riksdagen. Med hänsyn härtill och då enligt
utskottets mening i motionerna icke anförts några nya motiv, som skäligen
böra föranleda riksdagen att ändra ståndpunkt i detta ärende, avstyrkas
motionerna i fråga.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 384 och II: 476,
a) ur personalförteckningen för flygförvaltningen avföra
en tjänst för förste byråintendent i lönegrad Ce 29;
b) fastställa följande avlöningsstat för flygförvaltningen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/54:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 326 000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
fattningar,
förslagsvis ................................. 116 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 8 900
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 350 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 409 100
Summa kronor 1 210 000
Särskilda uppbördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis .............................. 90 000
Nettoutgift kronor 1 120 000
c) till Flggförvaltningen: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 1 120 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 136.
37
18:o) Flygförvallningen: Omkostnader. Sedan Kungl. Maj:t i propositionen
nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 23) föreslagit riksdagen att, i
avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1953/54 beräkna ett förslagsanslag av 700 000 kronor, har Kungl.
Maj:t i förberörda proposition nr 110 (punkt 18, s. 66 och 67) föreslagit
riksdagen att till samma ändamål för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 750 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 600 000 kronor.
Anslagshöjningen är föranledd av automatiska kostnadsökningar och
för att tillgodose de angelägnaste av vissa av flygförvaltningen anmälda nya
medelsbehov.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Flijgförvaltningen: Omkostnader för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 750 000 kronor.
19:o) Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Sedan Kungl. Maj:t
i propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 29) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1953/54 beräkna ett förslagsanslag av 181 500 000 kronor,
har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 110 (punkt 19, s. 68—120)
föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga av departementschefen
förordade ändringar i personalförteckningarna för ordinarie
tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningar vid armén,
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att med avseende på personalförteckningarna
meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga delar samma innehåll som
innefattas i de särskilda bestämmelser som genom Kungl. Maj:ts brev den
6 juni 1952 fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av
arméns personalförteckningar för budgetår 1952/53, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för arméns anslag till avlöningar
till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret 1953/54, dels ock
till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1953/54
anvisa ett förslagsanslag av 181 500 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av fröken Wetterström väckt motion (11:271), vari hemställts,
att riksdagen måtte besluta att sjukvårdsförvaltarna vid arméns trängregementcn
uppflyttas från lönegrad Ma 21 till Ma 23.
I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen.
38
Statsutskottets utlåtande nr 136.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 143 000 000 kronor.
Utskottet lämnar i det följande en kortfattad redogörelse i huvudsak
endast för de av departementschefen förordade ändringarna i personalförteckningarna
för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i
arvodesbefattningar. Vid framställningen följer utskottet den punktindelning,
som använts i propositionen. För närmare kännedom om de av departementschefen
framställda förslagen torde få hänvisas till propositionen.
1. Departementschefen räknar med att för arméstabens utrustningsavdelning
skall tillkomma en arvodesbefattning för pensionerad officer i 1: 30.
2. Enligt Kungl. Maj :ts medgivande må vissa av de i personalförteckningarna
för budgetåret 1951/52 för Skånska kavalleriregementet (K 2)
och Göta trängregementes kompani i Nora (T 2 N) upptagna tjänsterna, anknutna
till kavalleriets mobiliseringscentral i Ljungbyhed (Kavmobc L)
respektive T 2, bibehållas tillsvidare under budgetåret 1952/53 eller intill
viss närmare angiven tidpunkt. Samtliga de tjänster, vilka sålunda må bibehållas
för viss begränsad tid, däribland 1 bataljonsläkarbeställning i Ca 27
och 5 arvodesbefattningar i 1: 22 vid K 2, blir överflödiga under innevarande
budgetår. Vad angår de tjänster, som må finnas kvar tillsvidare under
samma budgetår, kunna bland annat följande tjänster efter ledigblivande
indragas, nämligen 1 kontoristtjänst i Ca 13 och 1 biträdande köksföreståndartjänst
i Ca 10 vid K 2 samt 1 köksföreståndartjänst i Ca 12 vid
T 2 N.
3. Genom beslut den 6 juni 1952 har Kungl. Maj:t fastställt ändrad
organisation av Stockholms kustartilleriförsvar (SK) samt Vaxholms kustartilleriregemente,
att tillämpas från och med den 1 oktober 1952. Beslutet
innebär bland annat, att den nuvarande infanteribefälhavarstaben i Vaxholm
skall utgå ur organisationen och ersättas av en infanteriavdelning, ingående
i den nya kustartilleriförsvarsstaben. I anledning av beslutet föreslås,
att en beställning för infanteribefälhavare i Ma 33 eller Ma 30 utbytes mot
beställning för överstelöjtnant i Ma 33 samt att en beställning för intendent
i 1: 30 utbytes mot beställningar för kapten i Md 27 eller pensionerad officer
i 1: 30. De hittillsvarande för infanteribefälhavarstaben avsedda tjänsterna
för förråds- och kontorspersonal förutsättes skola redovisas på marinens
personalförteckning.
4. Departementschefen räknar med att motorisering av A 4 skall genomföras
men kan icke taga slutlig ställning till tidpunkten för densamma.
Därest omorganisation av regementet med hänsyn till motorisering skulle
genomföras redan före utgången av nästa budgetår, förutsättes Kungl. Maj :t
kunna medgiva särskilda vikariatsförmåner åt den som i anledning av
omorganisationen får sig anförtrodd mera kvalificerade arbetsuppgifter än
eljest. I personalförteckningen för nästa budgetår anses emellertid böra angivas,
att vid uppkommande vakans bland annat följande tjänster icke får
återbesättas utan Kungl. Maj :ts bemyndigande, nämligen 1 bataljons
-
Statsutskottets utlåtande nr 136. 39
veterinär i Ca 23, 1 furageunderofficer i 1: 22 och 2 överfurirer (i hovslagartjänst).
7. Staben för Norrköping—Linköpings försvarsområde (fo 42—41) är
f. n. delad på två förläggningsorter. Stabens huvuddel, bestående av stabs-,
mobiliserings-, tyg-, intendentur- och fortifikationsavdelningarna samt utbildnings-
och hemvärnsavdelningarna vid Norrköpings försvarsområde
(fo42), är förlagd till Norrköping, medan utbildnings- och hemvärnsavdelningarna
vid Linköpings försvarsområde (fo41) är stationerade i Linköping.
Arméchefen har föreslagit att principbeslut fattas, att försvarsområdesstaben
med stabs- och expeditionspersonal förlägges till Linköping samt
att, vid bifall till ett av överbefälhavaren avgivet förslag om sammanslagning
av ifrågavarande försvarsområden till ett försvarsområde, försvarsområdet
efter stabens flyttning till Linköping skall benämnas Linköpings
försvarsområde (fo41).
Departementschefen biträder arméchefens förslag. Flyttningsersättning
och omplaceringstraktamente anses i förekommande fall böra få utgå även
till sådan av omflyttningen berörd personal som författningsenligt icke
är berättigad därtill.
8. Departementschefen räknar för nästa budgetår med samma antal för
instruktörer avsedda överfurirs- och furirsbeställningar som för innevarande
budgetår. Departementschefen tillstyrker förslag av arméchefen och statens
oganisationsnämnd om att inrätta beställningar för vaktchefer och tillsynsmän
för vissa utbildningsanordningar, vilka beställningar bör avses för
överfurirer. Departementschefen biträder vidare arméchefens förslag om
att för genomförandet av den nya manskapsorganisationen inrätta 1 110
beställningar för instruktörsaspiranter. I samband därmed förutsättes ur
personalförteckningen utgå de för innevarande budgetår upptagna beställningarna
för korpraler (konstaplar) samt vicekorpraler (vicekonstaplar)
och meniga.
Med utgångspunkt från vad sålunda anförts -— och med beaktande av
att departementschefen i det följande ämnar tillstyrka att 52 nya överfurirsbeställningar
inrättas, varav 48 för försvarsområdesstaberna (p. 27)
och 4 för arméns signalskola (p. 16) samt att en överfurirsbeställning vid
Budgetår |
||
1952/53 |
1953/54 |
|
Överfurirer....................... |
1 520 |
1 669 |
Furirer........................... |
2 451 |
2 451 |
Korpraler (konstaplar)............. |
1 023 |
— |
Vicekorpraler (vicekonstaplar) och |
||
meniga......................... |
1 340 |
— |
Instruktörsaspiranter............... |
— |
i no |
Summa |
6 334 |
5 230 |
40
Statsutskottets utlåtande nr 136.
I 19 utbytes mot brandmästartjänst (p. 26) — föreslår departementschefen,
att kadern av underbefäl och instruktöraspiranter — med undantag av
musikmanskap och furirer i beställningsmannatjänst vid tygstaten — fastställes
på sätt framgår av förestående sammanställning.
10. Departementschefen föreslår, att för åtta försvarsområdesbefälhavare,
kommendanten i Stockholm inberäknad, skall avses beställningar
i Mo 14 och att för fyra försvarsområdesbefälhavare, inberäknat den för
Kiruna—Jokkmokks försvarsområde avsedde, skall upptagas beställningar
i Ma 37. Utom såvitt avser sistnämnde försvarsområdesbefälhavare bör
dock enligt departementschefens mening möjlighet föreligga att, såsom är
fallet beträffande de redan befintliga sju beställningarna i Mo 14, utnyttja
pensionerade officerare i stället för aktiv personal. På vederbörlig personalförteckning
bör därför finnas uppförda ett motsvarande antal arvodesbefattningar
för försvarsområdesbefälhavare i 2: 14 respektive 1:40, vilka
befattningar bör hållas vakanta i den mån de ordinarie beställningarna är
tillsatta. Beställningarna i Mo 14 bör, framhåller departementschefen
vidare, kunna tas i anspråk inte endast, såsom nu är fallet, för omplacering
av regementschefer till försvarsområdesbefälhavare utan även som befordringstjänster.
Övriga åtta försvarsområdesbefälhavare förutsättes alltjämt
skola vara pensionerade officerare. Departementschefen föreslår att för
dem avses arvodesbefattningar i 1: 40.
11. Departementschefen föreslår, att en beställning för överstelöjtnant
eller major vid arméstaben utbytes mot en beställning som chef för infanteriets
kadettskola i Ma 33 eller Ma 30. Beställningen förutsättes skola redovisas
på särskild stat för skolan.
13. Departementschefen föreslår, att två majorsbeställningar inrättas
vid luftvärnet. I samband härmed förutsättes två vakanta löjtnantsbeställningar
vid luftvärnet skola indragas.
14. Departementschefen tillstyrker, att till luftvärnets stat överföres beställningar
för en fanjunkare i Ma 19 vid kavalleriet, en fanjunkare i Ma 19
vid pansartrupperna och en sergeant i Ma 16 vid trängtrupperna.
16. Departementschefen förordar, alt för befattningar såsom yrkesinstruktör
vid arméns signalskola inrättas fyra nya beställningar för överfurir.
17. Departementschefen tillstyrker, att för radarskolans räkning inrättas
nya beställningar för en tygverkmästare av 2. klassen i Ca 19 och fyra
armétekniker i Ca 14.
18. Departementschefen föreslår, att vid tygstaten inrättas nya beställningar
för en tygverkmästare av 2. klassen, avsedd som verkstadsföreståndare
vid K 4, 6 tyghantverkare av 1. klassen och 14 tyghantverkare av
2. klassen.
Den efter indragningen av K 2 övertaliga kaptensbeställningen vid inten -
Statsutskottets utlåtande nr 136.
41
denturkåren föreslås skola avses för försvarsområdesintendent. Antalet
arvodesbefattningar som intendent i 1: 30 bör enligt departementschefen
icke minskas i anledning härav. En arvodesbefattning förutsättes emellertid
hållas vakant vid utnyttjande av den aktiva beställningen.
Departementschefen räknar med att en beställning för förvaltare i kassatjänst
i Ma 23, avsedd för kassachef vid krigsskolan, inrättas.
19. Departementschefen tillstyrker, att en beställning för major eller
kapten vid A 9 överföres till artilleriskjutskolans stat.
Arvodesbefattningen som domänofficer vid Järvafältet i 1: 32 bör enligt
departementschefen omvandlas till befattning som domänofficer vid IV.
militärbefälsstaben i samma löneklass.
Departementschefen räknar vidare med att den för expeditionsföreståndare
avsedda fanjunkarbeställningen vid Kiruna—Jokkmokks försvarsområdesstab
utbytes mot en förvaltarbeställning i Ma 21 samt att de båda för
cxpeditionsunderofficerare avsedda sergeantsbeställningarna vid samma
stab utbytes mot fanjunkarbeställningar.
Vidare föreslås två arvodesbefattningar för förrådsunderofficer i 1: 22,
avsedda för I 15 och Kalmar—Växjö försvarsområdesstab, skola inrättas.
Vid avgång från befattningarna förutsättes frågan om återbesättande underställas
Kungl. Maj :ts prövning.
Den vakanta arvodesbefattningen som uppbördsman för rustningsmateriel
i 1: 22 vid VII. militärbefälet bör enligt departementschefen utgå ur
personalförteckningen.
20. Inom ramen för fastställt preliminärt slutläge för annéingenjörkårens
sammansättning bör ordinariesättning ske av fyra arméingenjörsbeställningar
av 2. graden i Ce 27. En beställning för armédirektör i Ca 30 kan
indragas.
22. Vikariatslön i 17 lönegraden föreslås skola utgå till den maskinist
i Ca 16 vid IV. militärbefälsstaben, som handhar anläggningarna å Marieberg.
Den för Kiruna—Jokkmokks försvarsområdesstab inrättade tjänsten för
eldare av 2. klass i Ce 10 föreslås skola omvandlas till tjänst för reparatör
i Ca 12.
24. I enlighet med principerna för reglerad befordringsgång för biträdespersonal
föreslår departementschefen, att tillhopa 76 kontorsbiträdestjänster
i Ca 8 tillkommer i utbyte mot samma antal biträdestjänster för
skriv- och kontorsgöromål, nämligen
vid armestaben 8 tjänster;
vid militärbefälsstaberna 7 tjänster, av vilka 4 vid IV. och 3 vid VI.
militärbefälsstaben;
vid försvarsområdesstaberna 5 tjänster, av vilka 2 vid Kiruna—Jokkmokks,
en vid Uppsala—Västerås och 2 vid Umeå—Storumans försvarsområdesstab;
-
42
Statsutskottets utlåtande nr 136.
vid infanteriet 25 tjänster, av vilka 3 vid vartdera av I 5 och I 19, 2 vid
ettvart av 16, I 12, I 13, I 14, I 17, I 18 och I 21 samt 1 vid ettvart av I 2,
I 7, I 11, I 15 och I 16;
vid kavalleriet 1 tjänst vid K 4;
vid pansartrupperna 10 tjänster, av vilka 2 vid P 1, 1 vid P 2, 3 vid P 3
och 4 vid P 4;
vid artilleriet 3 tjänster, vid A 4, A 7 och A 9;
vid luftvärnet 5 tjänster, av vilka 2 vid Lv 4 samt 1 vid ettvart av Lv 3,
Lv 5 och Lv 7;
vid ingenjörtrupperna 5 tjänster, av vilka 2 vid Ing 1 och 3 vid Ing 3;
vid signaltrupperna 1 tjänst vid S 1;
vid trängen 5 tjänster, av vilka 2 vid T 1 och 3 vid T 4; ävensom
vid utbildningsanstalterna 1 tjänst vid artilleriskjutskolan.
26. Departementschefen räknar med att vid Bodens försvarsoinrådesstab
skall tillkomma en tjänst för brandmästare i Ce 17 i utbyte mot en vakant
överfurirsbeställning i Ma 14 vid I 19.
Departementschefen tillstyrker, att till arméns och marinens avlöningsanslag
överföres de kostnader för lärararvoden vid de fasta utbildningsanstalterna
och skolorna, som hittills bestritts från övnings- eller materielanslag.
I samband härmed bör enligt departementschefen föreskrift
meddelas, att sistnämnda anslag icke får utnyttjas för att bestrida dylika
arvodeskostnader. Departementschefen tillstyrker även att beträffande
försvarsgrenarnas avlöningsanslag till redovisning under anslagsposterna
till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, överföres
kostnaderna för arvoden till civila lärare vid fasta utbildningsanstalter
och skolor.
Såsom framgår av årets statsverksproposition (bil. 6, s. 56) har departementschefen
föreslagit, att anslaget Vissa förrådskostnader skall utgå ur
riksstaten med utgången av innevarande budgetår och att de kostnader,
som nu redovisas å anslaget, från nämnda tidpunkt i stället skall belasta
vederbörliga ordinarie anslag. I överensstämmelse härmed kommer kostnaderna
för bevakning av s. k. provisoriska förråd (arvoden åt tillsynsmän)
att upptagas under arméns avlöningsanslag.
Kungl. Maj:ts beslut den 23 maj 1952 rörande normer för självkostnadsberäkning
m. in. vid försvarets verkstäder beräknas under förevarande anslag
medföra viss utgiftsminskning. Departementschefen föreslår, att ett
belopp av 2 315 000 kronor upptages under en särskild uppbördspost, benämnd
Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift.
27. För försvarsområdesstaberna föreslår departementschefen inrättande
av beställningar för 10 kaptener i Md 27, varav åtta avses för tjänst såsom
tygofficerare, 2 fanjunkare i Ma 19 och 48 överfurirer i Ma 14. När kaptensbeställning
tages i anspråk för tygofficer skall för ändamålet inrättad
Statsutskottets utlåtande nr 136.
43
befattning för pensionerad officer hållas vakant. Vid staberna kan arvodesbefattningar
för 2 pensionerade officerare i 1: 30 och 1 pensionerad underofficer
i 1: 22 samt tjänster för 3 förrådsförmän i Ca 13 utgå.
I enlighet med vad departementschefen i det följande under anslaget
Försvarshögskolan: Avlöningar anför bör beställningen för ställföreträdande
militärbefälhavare i femte militärområdet samt en majorsbeställning
vid Svea livgarde vid nästkommande ledigblivande vakanthållas. I personalförteckningen
förutsättes göras erforderlig anteckning härom.
Det sammanlagda medelsbehovet under arméns anslag till avlöningar
till aktiv personal m. fl. skulle enligt departementschefens beräkningar
uppgå till sammanlagt 181 500 000 kronor eller 38 500 000 kronor mera än
det belopp, som anvisats för innevarande budgetår.
Utskottet, som i det föregående yttrat sig i vissa personalfrågor, som
beröra flera försvarsgrenar, har ansett sig kunna godtaga de jämkningar
i arméns personalorganisation, som departementschefen i förevarande sammanhang
förordat, dock med de avvikelser härifrån, som utskottet i det
följande föreslår.
Enligt departementschefens förslag skall en för Göta trängregementes
kompani i Nora övergångsvis kvarstående ordinarie köksföreståndartjänst
indragas fr.o.m. budgetåret 1953/54, enär tjänsten, enligt vad försvarets civilförvaltning
uppgivit, blivit ledig genom att innehavaren erhållit annan ordinarie
tjänst. Civilförvaltningen har emellertid numera meddelat, att tjänsteinnehavaren
i fråga icke erhållit tjänst likvärdig med nämnda köksföreståndartjänst.
Med hänsyn härtill och då vederbörande icke frivilligt avstått
från den högre ordinarie tjänsten, bör densamma alltså bibehållas tills
vidare under nästa budgetår.
Beträffande artilleri- och ingenjörofficersskolan har organisationsnämnden
förordat, att en befattning för pensionerad underofficer tillkommer.
Förslaget tillstyrkes av chefen för armén, som emellertid framhåller, att
vid skolan finnes en förste vaktmästare, som genom lång anställningstid
— över 40 år i statstjänst, därav som vaktmästare sedan 1914 — äger sådan
erfarenhet av verksamheten, att han enligt arméchefen bör intill sin
pensionsavgång fullgöra de uppgifter, som avsetts för innehavaren av den
tilltänkta arvodesbefattningen. Arméchefen föreslår därför, att inrättandet
av arvodesbefattningen bör anstå i avvaktan på att ifrågavarande vaktmästare
avgår med pension, vilket beräknas ske den 1 juli 1955, samt att
tjänsten för förste vaktmästare utbytes mot en tjänst för kansliskrivare i
Ce 15. Departementschefen har emellertid föreslagit, att berörda tjänst omvandlas
till en kontoristbefattning i Ce 13.
Utskottet, som tagit närmare del av de göromål, som bestridas av ifrågavarande
befattningshavare, har funnit desamma vara av sådan beskaffenhet,
att den av departementschefen föreslagna lönegraden får anses väl låg.
44
Statsutskottets utlåtande lir 136.
Det bör framhållas, att de förste vaktmästaren åliggande arbetsuppgifterna
tidigare haft delvis vaktmästarkaraktär men att befattningshavaren numera
sköter kvalificerad expeditionstjänst i likhet med expeditionsföreståndare
vid regementsexpedition och med samma självständighet. För att
förste vaktmästaren skall erhålla en mot göromålen bättre svarande löneställning
vill utskottet förorda, att i enlighet med arméchefens förslag för
denne inrättas en tjänst för kansliskrivare i Ce 15. Utskottet förutsätter
därvid, att efter vederbörandes avgång frågan om tjänstens lönegradsplacering
upplages till förnyad prövning.
Arméchefen har föreslagit ändrad sammansättning av stabs- och förvaltningsorganen
vid Livgardesskvadronen och Stockholms stabskompani. Departementschefen
anser sig emellertid icke utan ytterligare utredning kunna
biträda förslaget. De små enheter, om vilka här är fråga, kräva jämförelsevis
höga förvaltningskostnader, varför det enligt departementschefens mening
bör undersökas, huruvida de icke kunna anslutas till andra förband.
Även frågan om nedbringande av antalet ekonomivärnpliktiga, placerade
vid stabskompaniet, synes departementschefen böra närmare utredas.
Utskottet har vid särskild föredragning inhämtat, att förhållandena vid
ifrågavarande förband icke äro i alla avseenden tillfredsställande. Här må
allenast erinras om de för statsverket höga hyreskostnader, som äro förenade
med den nuvarande organisationen. Ovissheten om de båda förbandens
framtida ställning utgör även ett osäkerhetstillstånd för den personal,
som är knuten till desamma. Utskottet vill därför framhålla nödvändigheten
av att den tilltänkta utredningen snarast kommer till stånd. Utskottet
förutsätter, att densamma slutföres utan onödig tidsutdräkt och att
riksdagen sedermera får tillfälle taga ställning till de förslag, vartill resultatet
av utredningen kan föranleda.
Departementschefen har ifrågasatt, huruvida icke med hänsyn till
arméns ökade motorisering utbildningsverksamheten vid ridskolan i
Strömsholm bör anslutas till ett kavalleriförband. Utskottet anser sig
sakna anledning att i nu förevarande sammanhang göra något uttalande
i detta ämne, då frågan avses skola bliva föremål för utredning inom
arméledningen. Det är enligt utskottets mening angeläget att därvid få
grundligt utrett, huruvida ifrågavarande verksamhet kan inrymmas i redan
befintliga byggnader vid de förband, som kunna komma i fråga, eller om
för ändamålet sådana omfattande ny- eller ombyggnadsarbeten erfordras,
att en omorganisation skulle medföra ökade kostnader för statsverket.
Hänsyn bör givetvis även tagas till övningsförhållanden m. in.
Beträffande de av departementschefen avsedda personalförändringarna
vid ridskolan förutsätter utskottet, att förslaget i denna del icke kommer
att medföra försämrade avlönings- och pensionsförhållanden för den personal,
om vilken här är fråga.
I motionen II: 271 yrkas, att sjukvårdsförvaltarna vid trängförbanden
Statsutskottets utlåtande nr 136.
45
skola uppflyttas från Ma 21 till Ma 23. Utskottet vill erinra, att frågan om
förvaltarbeställningarnas differentiering på skilda lönegrader var föremål
för prövning av 1952 års riksdag i anledning av tjänsteförteckningskommitténs
förslag. Med hänsyn härtill och då utskottet icke kan finna skäl
föreligga för riksdagen att i anledning av motionen frångå sitt förra året
fattade beslut i ämnet, avstyrkes motionen i fråga.
Åberopande det anförda och då utskottet icke funnit anledning till erinran
mot departementschefens förslag i de delar, som icke i det föregående
berörts, hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionen II: 271,
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningarna
för ordinarie tjänstemän och för pensionerad
personal i arvodesbefattningar vid armén, som föranledas
av vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 6 mars 1953 föreslagit, dock
med av utskottet i förstnämnda förteckning föreslagen ändring;
b)
bemyndiga Kungl. Maj:t att med avseende på personalförteckningarna
meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga
delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser
som genom Kungl. Maj:ts brev den 6 juni 1952
fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av arméns
personalförteckningar för budgetåret 1952/53;
c) godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till
avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret
1953/54:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 73 100 000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe -
fattningar, förslagsvis ...................... 6 800 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis................. 1 250 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................. 42 665 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 64 000 000
Summa kronor 187 815 000
Särskilda uppbördsmedel :
1. Pensionsmedel, förslagsvis.................. 4 000 000
2. Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift, förslagsvis
.................................. 2 315 000
Nettoutgift kronor 181 500 000
46
Statsutskottets utlåtande nr 136.
d) till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 181 500 000 kronor.
20:o) Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Sedan Kungl.
Maj:t i propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 70) föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1953/54 beräkna ett förslagsanslag av 70 000 000
kronor, har Kungl. Maj :t i förberörda proposition nr 110 (punkt 20, s. 120
—151) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga
av departementschefen förordade ändringar i personalförteckningarna för
ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningar
vid marinen, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för marinens anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas
under budgetåret 1953/54, dels ock till Marinen: Avlöningar till aktiv personal
m. fl. för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 70 000 000
kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehalt en inom andra
kammaren av herr Nyberg väckt motion (II: 14), vari hemställts, att —
i likhet med vad som skett vid flertalet av försvarets kassor — kassören
vid Karlskrona kustartilleriregementes kassaförvaltning uppflyttas från
lönegrad Ca 13 till Ca 15 och ett kanslibiträde vid samma kassa från lönegrad
Ca 11 till Ca 13.
I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 57 700 000 kronor.
Utskottet lämnar i det följande en kortfattad redogörelse i huvudsak endast
för de av departementschefen förordade ändringarna i personalförteckningarna
för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningar.
Vid framställningen följer utskottet den punktindeldelning,
som använts i propositionen. För närmare kännedom om de av
departementschefen framställda förslagen torde få hänvisas till propositionen.
6. En för Stockholms kustartilleriförsvar avsedd löjtnantsbeställning,
som genom omorganisation av kustartilleriförsvaret blivit övertalig, föreslås
skola indragas.
7. Departementschefen tillstyrker, att två förvaltarbeställningar i Ma 21
vid flottan utbytes mot beställningar i Ma 23 för maskintjänstchef (uppbördsmaskinist)
på jagare typ Halland. Vidare föreslås en beställning för
flaggunderofficer eller underofficer av 2. graden i Ma 19 eller Ma 16 samt
en arvodesbefattning såsom expeditionsunderofficer i 1: 22 vid Stockholms
Statsutskottets utlåtande nr 136.
47
örlogsstation skola utgå ur respektive personalförteckningar från och med
nästa budgetår.
En genom rationalisering av Stockholms kustartilleriförsvar och Vaxholms
kustartilleriregemente övertalig förvaltarbeställning i Ma 21 föreslås
skola indragas.
9. Av marinchefen anmält behov av en läkarbeställning för Härnösands
kustartilleridetachement m. in. förusättes skola tillgodoses genom att för
ändamålet tas i anspråk den f. n. vakanta, för flottans värnpliktsskola avsedda
beställningen för marinläkare av 1. graden i Ca 27. Därvid utgår
departementschefen emellertid från att, för det fall beställningen icke kan
omedelbart tillsättas, den hittillsvarande anordningen med arvode till läkare
vid detachementet övergångsvis får tillämpas.
It. I enlighet med principerna för reglerad befordringsgång för biträdes^
personal föreslås sammanlagt 28 kontorsbiträdestjänster i Ca 8 tillkomma
vid marinen i utbyte mot samma antal biträdestjänster för skriv- och kontorsgöromål,
nämligen
vid Ostkustens marindistrikt 6 tjänster, av vilka 1 för marindistriktsstaben
och gemensamma förvaltningsorgan, 3 för Stockholms
örlogsstation och 2 för Vaxholms kustartilleriregemente;
vid Gotlands kustartilleriförsvar 1 tjänst;
vid Sydkustens marindistrikt 17 tjänster, av vilka 2 för marindistriktsstaben
och gemensamma förvaltningsorgan, 10 för Karlskrona örlogsstation
och 5 för Blekinge kustartilleriförsvar;
vid Västkustens marindistrikt 3 tjänster avsedda för Göteborgs
örlogsstation; samt
vid sjökrigshögskolan 1 tjänst.
13. Beträffande ändrad redovisning av vissa lärararvoden hänvisas till
vad departementschefen därom anfört under arméns motsvarande anslag.
Liksom under arméns anslag föreslås, att under förevarande anslag tillkommer
en särskild uppbördspost, benämnd Avlöningar till viss personal
i verkstadsdrift. För nästa budgetår beräknas denna post till 90 000 kronor.
I enlighet med vad departementschefen i det följande anför vid behandlingen
av anslaget Försvarshögskolan: Avlöningar bör en beställning för
kommendörkapten av 1. graden vid flottan vakanthållas vid ledigblivande.
Till personalförteckningen förutsättes erforderlig föreskrift härom meddelas.
Departemenstchefen föreslår, att Härnösands kustartilleridetachement
(KA 4 H) fr. o. in. nästa budgetår benämnes Härnösands kustartillerikår
(KA 5).
Det sammanlagda mcdelsbehovet under marinens anslag till avlöningar
till aktiv personal in. fl. skulle enligt departementschefens beräkningar
48
Statsutskottets utlåtande nr 136.
uppgå till 70 000 000 kronor eller 12 300 000 kronor mera än det belopp
som anvisats för innevarande budgetår.
Utskottet, som under punkten 1 i det föregående tillstyrkt, att flottans
och kustartilleriets manskapsorganisation skall utformas efter av departementschefen
angivna riktlinjer samt vidare yttrat sig i vissa personalfrågor,
som beröra flera försvarsgrenar, har ansett sig böra godtaga de jämkningar
i marinens personalorganisation, som departementschefen under nu ifrågavarande
punkt förordat.
Beträffande det motionsvis gjorda yrkandet vill utskottet erinra, att
Kungl. Maj:t i propositionen 1952: 245, vilken proposition i förevarande del
bifallits av riksdagen, framlagt förslag om uppflyttning till högre lönegrad
av vissa tjänster vid rationaliserade kassaavdelningar inom försvaret.
Sålunda föreslogs i allmänhet vid varje kassaavdelning uppflyttning till
15 lönegraden av kassör och till 13 lönegraden av ett med avlöningsuträkning
sysselsatt biträde. Förslag om sådan lönegradsuppflyttning
framlades emellertid icke beträffande motsvarande befattningar vid Karlskrona
kustartilleriregementes kassaförvaltning, enär kassan vid nämnda
förband avsågs skola sammanslås med kassan vid Blekinge kustartilleriförsvar.
I förberörda motion har nu uppgivits, att avsedd sammanslagning
icke beräknas kunna ske under de närmaste åren. Det synes utskottet
knappast tillfredsställande, att i motionen berörda befattningshavare skola
av angivna anledning vara placerade i lägre löneställning än vid andra
försvarets kassor anställd personal, med vilken de ha fullt jämställda
arbetsuppgifter. Utskottet, som visserligen icke är berett att i frågans nuvarande
läge tillstyrka motionen, anser dock, att det bör få ankomma på
Kungl. Maj:t att, i avvaktan på resultatet av utredningen eller därest
eljest så skulle befinnas påkallat, meddela ifrågavarande båda befattningshavare
vikariatslöneförordnanden i respektive 15 och 13 lönegraden. Motionens
syfte torde härigenom kunna bliva tillgodosett.
Mot den verkställda beräkningen av marinens avlöningsanslag har utskottet
icke funnit anledning till erinran.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionen II: 14,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningarna
för ordinarie tjänstemän och för pensionerad
personal i arvodesbefattningar vid marinen, som
föranledas av vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över torsvarsärenden för den 6 mars 1953 föreslagit;
b) godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag
till avlöningar till aktiv personal in. fl., att tillämpas under
budgetåret 1953/54:
Statsutskottets utlåtande nr 136. 49
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
......................................................... 31 600 000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes
befattningar,
förslagsvis ........................... 1 070 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 595 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ................................................ 14 000 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................ 23 625 000
Summa kronor 70 890 000
Särskilda uppbördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis ........................... 800 000
Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift,
förslagsvis ............................................. 90 000
Nettoutgift kronor 70 000 000
c) till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 70 000 000
kronor.
21 :o) Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Sedan Kungl.
Maj :t i propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 102) föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1953/54 beräkna ett förslagsanslag av 77 500 000
kronor, har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 110 (punkt 21, s. 151
—170) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga
av departementschefen förordade ändringar i personalförteckningarna för
ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningar vid
flygvapnet, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för flygvapnets anslag till avlöningar till aktiv personal in. fl., att tillämpas
under nämnda budgetår, dels ock till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv
personal in. fl. för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 77 000 000
kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 63 700 000 kronor.
Utskottet lämnar i det följande en kortfattad redogörelse i huvudsak
endast för de av departementschefen förordade ändringarna i personalförteckningarna
för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i ar4—805
53 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 6 saml. Nr 136.
50
Statsutskottets utlåtande nr 136.
vodesbefattningar. Vid framställningen följer utskottet den punktindelning,
som använts i propositionen. För närmare kännedom om de av departementschefen
framställda förslagen torde få hänvisas till propositionen.
I. För chefen för flygstabens personalavdelning föreslås skola tillkomma
en beställning för överstelöjtnant eller major i utbyte mot en majorsbeställning.
3. Departementschefen tillstyrker, att 54 beställningar för förvaltare i
flygstationstjänst utbytes mot beställningar för förste verkmästare i Ca 22,
att 20 beställningar för förvaltare i förrådstjänst utbytes mot beställningar
för förrådsförvaltare i Ca 21 och att 17 fanjunkarbeställningar utbytes mot
beställningar för mästare i Ca 19. De underofficerare som den 1 juli 1953
bestrider respektive befattningar bör enligt departementschefen, om de så
önskar, överföras till motsvarande nya civilmilitära beställningar. De som
ej önskar överföras bör medges kvarstå i innehavda militära beställningar.
Till personalförteckningen förutsättes därför anmärkas, att ifrågavarande
civilmilitära beställningar tills vidare får ersättas med för budgetåret
1952/53 uppförda motsvarande underofficersbeställningar. Viss icke alltför
kort betänketid torde emellertid böra medges vederbörande. Det förutsättes
få ankomma på Kungl. Maj :t att efter förslag av chefen för flygvapnet meddela
de närmare bestämmelser för överföringen som kan befinnas erforderliga.
5. Departementschefen förordar, att en kaptensbeställning för flygkrigshögskolan
utbytes mot beställning för major eller kapten.
Departementschefen tillstyrker, att en arvodesbefattning i 1: 30 för officer
i intendenturbefattning vid flygvapnets centrala skolor indrages och
att samtidigt en beställning för löjtnant i intendenturbefattning utbytes mot
kaptensbeställning.
8. Departementschefen föreslår, att flottiljpolisorganisationen utökas
med beställningar för 2 förste flottilj poliser i Ca 16 och 26 flottiljpoliser i
Ca 14.
II. Departementschefen förordar, att i enlighet med principerna för reglerad
befordringsgång för biträdespersonal tillhopa 20 kontorsbiträdestjänster
skall tillkomma i utbyte mot samma antal biträdestjänster för skrivoch
kontorsgöromål, nämligen
vid flygstaben 1 tjänst;
vid flygförbanden 13 tjänster, av vilka 2 vid vardera av F 12 och F 15
samt 1 vid envar av Fl, F 6, F 7, F 9, Fil, F 13, F 16, F 18 och F 21,
ävensom
vid väderlekstjänsten 6 tjänster.
12. Beträffande ändrad redovisning av vissa lärararvoden hänvisas till
vad departementschefen därom anfört under arméns motsvarande anslag.
Liksom under arméns och marinens motsvarande anslag föreslås, att
Statsutskottets utlåtande nr 136.
51
under förevarande anslag tillkommer en särskild uppbördspost, benämnd
Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift. För nästkommande budgetår
beräknas denna post till 1 620 000 kronor.
Det sammanlagda medelsbehovet under flygvapnets anslag till avlöningar
till aktiv personal m. fl. skulle enligt departementschefens beräkningar
uppgå till 77 000 000 kronor eller 13 300 000 kronor mera än det belopp som
anvisats för innevarande budgetår.
Utskottet, som under punkten 3 i det föregående yttrat sig i viss personalfråga,
som berör flera försvarsgrenar, har icke funnit anledning till
erinran mot de av departementschefen under förevarande punkt förordade
ändringarna i flygvapnets personalorganisation.
Åberopande det anförda och då utskottet jämväl anser sig böra godtaga
den av departementschefen verkställda anslagsberäkningen, får utskottet
hemställa,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningarna
för ordinarie tjänstemän och för pensionerad
personal i arvodesbefattningar vid flygvapnet, som
föranledas av vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 6 mars 1953 föreslagit;
b) godkänna följande avlöningsstat för flygvapnets anslag
till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under
budgetåret 1953/54:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 35 100 000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar,
förslagsvis ................................. 1 050 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................ 215 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ................................................ 17 300 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 25 585 000
Summa kronor 79 250 000
Särskilda uppbördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis .............................. 630 000
Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift,
förslagsvis ............................................. 1 620 000
Nettoutgift kronor 77 000 000
c) till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 77 000 000
kronor.
52
Statsutskottets utlåtande nr 136.
22:o) Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar. Sedan Kungl. Maj:t i
propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 138) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1953/54 beräkna ett förslagsanslag av 2 400 000 kronor,
har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 110 (punkt 22, s. 170—
177) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordade
ändringar i personalförteckningen för försvarets forskningsanstalt,
dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för försvarets
forskningsanstalt, att tillämpas tills vidare från och med nämnda budgetår,
dels ock till Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar för samma budgetår
anvisa ett förslagsanslag av 2 400 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom törsta kammaren
av herrar Svärd och Magnusson (I: 408) och den andra inom andra kammaren
av herrar Hjalmar son och Håstad (II: 514), i vilka hemställts, att
riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla dels att riksdagen vid
innevarande års höstsession måtte beredas tillfälle att taga ställning till
principförslag beträffande forskningsverksamhetens omfattning och inriktning
liksom till förslag till definitiv lösning av forskningsanstaltens lokalfrågor
och dels att den pågående utredningsverksamheten beträffande
forskningsanstaltens organisationsfrågor påskyndas, så att riksdagen vid
samma höstsession kan beredas tillfälle att taga ställning till förslag från
Kungl. Maj :t angående forskningsanstaltens organisation,
dels en inom andra kammaren av herr Ståhl väckt motion (II: 510),
vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla,
att såsom nödvändigt komplement till den i år beslutade långtidsplanen för
försvarsgrenarna förslag om en definitiv organisation av försvarets forskningsanstalt
framlägges för riksdagen vid innevarande års höstsession,
dels ock en inom första kammaren av herr Lundgren väckt motion
(1:406), vari, såvitt nu är i fråga, hemställts att riksdagen måtte besluta
att inrätta nya tjänster i försvarets forskningsanstalt enligt vad forskningsanstalten
äskat i skrivelse till Kungl. Maj :t.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas
till motionerna 11:514, 11:510 och 1:406.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 660 000 kronor.
Försvarets forskningsanstalt har hemställt, att anslaget höjes med
1 498 000 kronor. Förslaget innebär — förutom överflyttning av vissa
tjänster från forskningsanslaget in. m. — inrättande av dels 11 tjänster
i högst Cp eller Cr 10, 11 i högst Ce 31 och 16 i högst Ce 29, dels ock 4
tjänster i högst Cp eller Cr 10, 3 i Ce 33, 1 i Ca 31 och 4 i Ce 31, samtliga
dessa 12 tjänster i utbyte mot samma antal tjänster i lägre lönegrad.
Statsutskottets utlåtande nr 136.
53
Departementschefen har för egen del anfört följande.
»Under en följd av år har forskningsanstalten framlagt förslag om en
väsentlig utbyggnad av anstaltens organisation. Förslagen har grundats
på en treårsplan som anstalten gjort upp i samråd med försvarsgrensförvaltningarna.
Av statsfinansiella skäl har emellertid förslagen i endast
mycket begränsad omfattning kunnat genomföras.
Anstalten föreslår nu att den angivna treårsplanen, i vissa avseenden
kompletterad, skall läggas till grund för förslag till årets riksdag. Med
hänsyn till den försening som inträtt beträffande planens genomförande
föreslås dock att utbyggnaden av anstalten skall äga rum under loppet
av två år.
För egen del får jag framhålla att icke minst ekonomiska skäl talar för
att forskningen ges tillräckligt utrymme inom den totala försvarsbudgetens
ram. För årets riksdag har framlagts vittsyftande förslag rörande inaterielanskaffning
för försvaret. Av vikt är att denna anskaffning kan inriktas
på sådan materiel som med hänsyn till forskningsrön och utvecklingstendenser
kan behålla sin modernitet under lång tid framåt. En ökad
forskningsinsats kan här inbespara belopp som vida överstiger de på
forskningen nedlagda kostnaderna. Exempel härpå kan framdragas
redan från forskningsanstaltens hittillsvarande verksamhet. Inom den
ekonomiska ram som står till förfogande för försvarsändamål under nästa
budgetår har det emellertid befunnits möjligt att i allenast mycket begränsad
omfattning tillgodose de av anstalten anmälda behoven.
En granskning av anstaltens nuvarande personalorganisation visar att
det föreligger en viss disproportion mellan högre och lägre tjänster. Detta
har haft till följd att anstalten icke i tillräcklig omfattning kunnat förvärva
högkvalificerade forskare, och härigenom torde den lägre kvalificerade
personalen i vissa fall icke ha kunnat effektivt utnyttjas. En ändring
av förhållandet mellan högre och lägre tjänster skulle därför även inom
oförändrad kostnadsram kunna synas motiverad. Jag kan emellertid icke
i nuvarande läge tillstyrka att antalet forskarbefattningar i de högre lönegraderna
ökas utöver vad som beslutats genom 1952 års tjänsteförteckningsrevision.
Frågan om den centrala ledningen av forskningsanstalten och dess avdelningar
är föremål för utredning genom särskilt tillkallad sakkunnig.
Sedan denne i juni 1952 avgivit utredning rörande vissa särskilda förhållanden
inom anstaltens avdelning 1, har utredningsarbetet beträffande uppdraget
i övrigt kunnat igångsättas. Enligt vad utredningsmannen upplyst
beräknas utredningsarbetet kunna slutföras inom en nära framtid. Såvitt
avser anstaltens personalorganisation torde utredningsmannen komma att
föreslå inrättande av vissa högre forskarbefattningar för effektivisering
av forskningsplaneringen såväl centralt som inom de olika avdelningarna.
54
Statsutskottets utlåtande nr 136.
Såsom nyss anförts kan jag emellertid icke i nuvarande läge tillstyrka en
utökning av antalet dylika befattningar.
En viss förstärkning av anstaltens administrativa personal har däremot
synts utredningsmannen så angelägen att därmed icke kan anstå. Ledningen
av de administrativa göromålen handhaves sedan anstaltens tillkomst,
under anstaltens chef, av en kamrerare i Ca 27. Med hänsyn till
den avsevärda ökningen av anstaltens organisation — befattningshavarnas
antal är nu omkring 630 mot 130 år 1945 -— bör en befattning för byrådirektör
i 33 lönegraden tillkomma. Befattningen torde tills vidare böra
uppföras som extra ordinarie. I samband därmed kan kamrerarbefattningen
överföras till övergångsstat.
Forskningsanstalten ledes för närvarande av en styrelse, i vilken ingår,
förutom anstaltens överdirektör, företrädare för dels forskningen inom anstaltens
huvudsakliga forskningsområden och dels de militära myndigheterna.
Med hänsyn till de många intressen som sålunda skall företrädas
inom styrelsen består denna av icke mindre än 10 ledamöter och 8 suppleanter.
Enär de sistnämnda förutsättes som regel skola närvara vid styrelsens
sammanträden för att hålla sig underrättade om verksamheten,
uppgår antalet vid styrelsesammanträdena närvarande — inberäknat anstaltens
avdelningschefer, vilka ofta är föredragande —- till mer än 20.
Erfarenheten har visat, att denna organisation icke motsvarar de krav
som numera måste ställas på forskningsanstaltens ledning. Det torde få
ankomma på Kungl. Maj:t att, sedan utredningen slutförts, besluta om de
ändringar beträffande styrelsens sammansättning och därmed sammanhängande
frågor som må befinnas påkallade.
I anslutning till vad jag sålunda anfört föreslår jag att vid forskningsanstalten
fr. o. in. nästa budgetår inrättas en för anstaltens kansli avsedd
byrådirektör stjänst i Ce 33 och att samtidigt den befintliga ordinarie
tjänsten för kamrerare i Ca 27 föres på övergångsstat.
Jag anser mig vidare böra förorda att de 19 tjänster för forskningsingenjör
i Ce 27, vilkas innehavare f. n. avlönas från anslaget till viss
forskningsverksamhet, med oförändrad löneställning överföres till förevarande
anslag. I övrigt kan jag som nämnts icke nu tillstyrka att några
förändringar vidtages beträffande personaluppsättningen vid forskningsanstalten,
utöver dem som redan genomförts enligt riksdagens beslut i anledning
av propositionen 1952:251. Jag kan icke heller förorda att särskilda
arvoden inrättas för ställföreträdare åt anstaltens avdelningschefer.»
Utskottet. Vid behandlingen föregående år av motsvarande anslag
erinrade utskottet i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 172, efter
att hava understrukit den militärvetenskapliga forskningens betydelsefulla
uppgift för vårt lands försvar, att frågan om forskningsanstaltens
Statsutskottets utlåtande nr 136.
55
organisation och utbyggnad under flera år hållits öppen. Detta hade haft
till följd, framhöll utskottet, att åtskillig för de speciella forskningsuppgifterna
väl kvalificerad personal lämnat sina tjänster. Med hänsyn till
ovissheten rörande anstaltens framtida utformning vore det att befara,
att anstalten koinme att förlora ytterligare värdefull personal. Utskottet
framhöll vidare, att anstalten, till en del beroende på svårigheten att med
den dåvarande bristen på befattningar i högre lönegrad förvärva tillräckligt
många högkvalificerade forskare, tvingats frånsäga sig uppgifter, om
vilka försvarsgrensförvaltningarna uttryckt önskemål, att anstalten skulle
lösa, och vilka varit av stor betydelse för vårt lands försvar. Utskottet
ansåg därför högst angeläget, att frågan om anstaltens organisation löstes
och att slutligt förslag i ämnet om möjligt kunde föreläggas 1952 års
höstriksdag.
Utskottet anser beklagligt, att forskningsanstaltens organisationsfråga
ännu icke lösts, så mycket mer som riksdagen i år fattat beslut om omfattande,
långsiktiga materielplaner på försvarets område, vid vilkas
genomförande forskningsanstalten måste anses ha en stor uppgift att fylla.
Utskottet delar sålunda departementschefens uppfattning, att en ökad
forskningsinsats härvidlag kan inbespara belopp, som vida överstiga de
på forskningen nedlagda kostnaderna.
Departementschefen har nu anmält, att utredningsarbetet rörande den
centrala ledningen av forskningsanstalten och dess avdelningar beräknas
kunna slutföras inom en nära framtid. Utskottet har därför anledning
förvänta, att förslag till lösning av frågan om forskningsanstaltens organisation
förelägges innevarande års riksdags höstsession. Riksdagen
bör vid samma tillfälle få taga ställning till principförslag beträffande
forskningsanstaltens omfattning och inriktning. Utskottet vill i anslutning
till motionerna I: 408 och II: 514, såvitt nu är i fråga, samt motionen
11:510 föreslå, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t giver till känna
vad utskottet sålunda anfört.
I fråga om forskningsanstaltens ledning synes det, på sätt departementschefen
förutsatt, få ankomma på Kungl. Maj :t att, sedan den pågående
utredningen i ärendet slutförts, besluta om sådana ändringar beträffande
anstaltsstyrelsens sammansättning och därmed sammanhängande frågor,
som må befinnas påkallade.
Vidkommande det i förberörda båda motioner 1:408 och 11:514 gjorda
yrkandet beträffande forskningsanstaltens lokalfråga må framhållas, att
utskottet i sitt tidigare i år av riksdagen godkända utlåtande nr 34 erinrade
om att utskottet redan vid 1951 års riksdag uttalade angelägenheten
av att forskningsanstaltens lokalförhållanden stabiliserades och därvid
förutsatte, att riksdagen så snart ske kunde finge tillfälle att taga ställning
till förslag om en definitiv lösning av detta spörsmål. Med hänsyn
56
Statsutskottets utlåtande nr 136.
till frågans vikt och betydelse — till belysning må framhållas att forskningsanstalten
för närvarande är spridd på 18 olika ställen -— vill utskottet
i anledning av det motionsvis gjorda yrkandet föreslå, att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t giver till känna vad utskottet sålunda anfört.
Med hänsyn till den ekonomiska ram, som står till förfogande för försvarsändamål
för nästa budgetår, anser utskottet sig icke böra föreslå,
att riksdagen nu tillmötesgår de mycket betydande anslagskrav, som framställts
från forskningsanstalten och vilka delvis upptagits i motionen
I: 406. Utskottet avstyrker alltså motionen, såvitt nu är i fråga.
Utskottet vill emellertid framhålla, att enligt vad utskottet inhämtat
det i samband med tjänsteförteckningsrevisionens genomförande visade
sig — för att en skälig lönesättning för vissa sektionschef sbefattningar
skulle möjliggöras — önskvärt, att ytterligare 5 laboratorsbefattningar i
liögst Ce 31 inrättades. I anledning härav har Kungl. Maj :t för ändamålet
tills vidare inrättat tjänster i Cg 31. Med hänsyn till vad utskottet
inledningsvis anfört vill utskottet i anslutning till yrkandet i de i det
följande under forskningsanslaget redovisade båda likalydande motionerna
1:405 och 11:513 föreslå, att ytterligare 5 befattningar för laborator
i högst Ce 31 inrättas vid forskningsanstalten. Avlöningskostnaderna för
de nya befattningarna böra, i likhet med vad som gäller för forskningsanstaltens
övriga tjänster i högre lönegrader, bestridas från avlöningsanslaget,
vilket med hänsyn härtill bör i förhållande till Kungl. Maj :ts
förslag uppräknas med 110 000 kronor med den fördelning, som framgår
av förslaget till avlöningsstat i det följande. En motsvarande minskning
bör emellertid ske beträffande anslaget till viss forskningsverksamhet, från
vilket anslag kostnaderna för förberörda befattningar i Cg 31 för närvarande
bestridas.
Utskottet biträder i övrigt departementschefens förslag under förevarande
punkt, som i huvudsak innebär, att 19 tjänster för forskningsingenjör
i Ce 27 överflyttas från forskningsanslaget till förevarande anslag
samt att en byrådirektör stjänst i Ce 33 inrättas, varvid en tjänst
för kamrerare i Ca 27 föres på övergångsstat.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
I. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag
å motionen I: 406, såvitt nu är i fråga,
a) överföra den på personalförteckningen för försvarets
forskningsanstalt under rubriken Tjänstemän å ordinarie
stat uppförda tjänsten för kamrerare i lönegrad Ca 27 till
redovisning under rubriken Tjänstemän å övergångsstat samt
på förteckningen under rubriken Extra ordinarie tjänstemän
i högre lönegrad än Ce 25 uppföra en tjänst för byrådirektör
Statsutskottets utlåtande nr 136.
57
i lönegrad Ce 33, fem tjänster för laborator i högst lönegrad
Ce 31 samt ytterligare nitton tjänster för forskningsingenjör
i lönegrad Ce 27;
b) fastställa följande avlöningsstat för försvarets forskningsanstalt,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1953/54:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 255 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t ....................................... 11700
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal... 1 388 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 855 300
Summa kronor 2 510 000
c) till Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 2 510 000 kronor;
II. i anledning av motionerna I: 408 och II: 514 samt II: 510
i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet anfört.
23:o) Försvarets forskningsanstalt: Omkostnader. Sedan Kungl. Maj :t
i propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 138) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1953/54 beräkna ett förslagsanslag av 400 000
kronor, har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 110 (punkt 23, s.
177—179) föreslagit riksdagen att till samma ändamål för nämnda budgetår
anvisa ett förslagsanslag av 400 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft den i det
föregående under punkten 22 omförmälda av herr Lundgren väckta motionen
(I: 406), vari, såvitt nu är i fråga, hemställts, att förevarande anslag
måtte uppföras med 735 000 kronor, innebärande i förhållande till
Kungl. Maj:ts förslag en höjning med 335 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 350 000 kronor.
Anslagshöjningen är föranledd främst av prisstegringar.
Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet anfört under forskningsanstaltens
avlöningsanslag hemställer utskottet,
58
Statsutskottets utlåtande nr 136.
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionen 1: 406, såvitt nu är i fråga, till Försvarets
forskningsanstalt: Omkostnader för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 400 000 kronor.
24:o) Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet. Sedan
Kungl. Maj:t i propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 138)
föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till
ifrågavarande ändamål för budgetåret 1953/54 beräkna ett reservationsanslag
av 8 200 000 kronor, har Kungl. Maj :t i förberörda proposition nr
110 (punkt 24, s. 179 och 180) föreslagit riksdagen att dels till samma
ändamål för nämnda budgetår anvisa ett reservationsanslag av 8 200 000
kronor, dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva, att därutöver beställningar
av materiel för försvarets forskningsanstalts verksamhet må
utläggas inom en kostnadsram av 1 500 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Svärd och Magnusson (I: 405) och den andra inom andra kammaren
av herrar Hjalmarson och Håstad (11:513), i vilka hemställts, att
riksdagen måtte besluta dels att inrätta fem laboratorsbefattningar i Ce 31
vid försvarets forskningsanstalt och dels att kostnaderna härför skall bestridas
ur anslaget till viss forskningsverksamhet,
dels ock den i det föregående under punkten 22 omförinälda av herr
Lundgren väckta motionen (I: 406), vari, såvitt nu är i fråga, hemställts,
att riksdagen måtte besluta att inrätta nya tjänster i försvarets forskningsanstalt
enligt vad forskningsanstalten äskat i skrivelse till Kungl. Maj :t.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
hänvisas till motionerna 11:513 och 1:406.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 7 100 000 kronor.
Försvarets forskningsanstalt hemställer, efter samråd med bland andra
överbefälhavaren, att anslaget liöjes med 5 725 000 kronor. Härvid förutsättes
att avlöningskostnader till ett belopp av 408 000 kronor, som nu bestrides
från forskningsanslaget, överföres till avlöningsanslaget. Av det
äskade beloppet, 12 825 000 kronor, avses 1 140 000 kronor för utveckling
och tillverkning av elektronrör m. in., för vilket ändamål medel för innevarande
budgetår begärts av krigsmaterielverket och anvisats under ifrågavarande
anslag. Dessutom hemställer anstalten liksom för innevarande
budgetår om bemyndigande att utlägga beställningar på materiel för forskningsverksamhet
intill ett belopp av 1 500 000 kronor utöver anvisade
anslagsmedel.
Statsutskottets utlåtande nr 136.
59
Under hänvisning till vad som anförts under forskningsanstaltens avlöningsanslag
föreslår departementschefen att förevarande anslag uppföres
med ett belopp av 8 200 000 kronor. Därvid har departementschefen,
såsom framgår av vad som anförts under avlöningsanslaget, räknat med
att vissa avlöningskostnader, som nu belastar forskningsanslaget, under
budgetåret 1953/54 i stället skall bestridas från avlöningsanslaget. Departementschefen
förutsätter vidare, att inom ramen för det av honom tillstyrkta
anslagsbeloppet till viss forskningsverksamhet skall bestridas erforderliga
kostnader för utveckling och tillverkning inom landet av elektronrör
och andra teletekniska detaljer, i den mån icke andra medel står
till förfogande därför. Liksom för innevarande budgetår hemställes om
riksdagens bemyndigande att medgiva anstalten att utlägga materielbeställningar
intill ett belopp av 1 500 000 kronor utöver anvisade medel.
Utskottet. Med hänsyn till vad utskottet under forskningsanstaltens
avlöningsanslag föreslagit beträffande inrättande av 5 befattningar för laborator
i högst lönegrad Ce 31 kommer syftet i motionerna I: 405 och II: 513
att bliva tillgodosett. I överensstämmelse med detta förslag bör nu ifrågavarande
anslag i förhållande till den av Kungl. Maj :t äskade medelsanvisningen
minskas med 110 000 kronor och alltså uppföras med 8 090 000
kronor. Av det anförda följer, att utskottet avstyrker motionen 1:406,
såvitt nu är i fråga.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å
motionen 1: 406, såvitt nu är i fråga, samt motionerna 1: 405
och II: 513 till Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet
för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 8 090 000 kronor;
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva, att därutöver beställningar
av materiel för försvarets forskningsanstalts verksamhet
må utläggas inom en kostnadsram av 1 500 000
kronor.
25:o) Försvarets forskningsanstalt: Engångsanskaffning av viss ut
rustning.
Sedan Kungl. Maj:t i propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln
(punkt 138) föreslagit riksdagen att, i avhidan på särskild proposition
i ämnet, till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1953/54 beräkna
ett reservationsanslag av 325 000 kronor, har Kungl. Maj:t i förberörda
proposition nr 110 (punkt 25, s. 180 och 181) föreslagit riksdagen att till
samma ändamål för nämnda budgetår anvisa ett reservationsanslag av
325 000 kronor.
60
Statsutskottets utlåtande nr 136.
Försvarets forskningsanstalt hemställer, att anslaget uppföres med
840 000 kronor för utrustning av nytillkommande lokaler ävensom för engångsanskaffning
av instrument och verktygsutrustning i anledning av
förutsatt utökning av anstaltens organisation. Departementschefen finner
sig för egen del icke kunna tillstyrka, att anslaget för nästa budgetår uppföres
med högre belopp än 325 000 kronor, vilket innebär en anslagshöjning
med 25 000 kronor.
Utskottet tillstyrker, att anslaget uppräknas i enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Försvarets forskningsanstalt: Engångsanskaffning
av viss utrustning för budgetåret 1953/54 anvisa
ett reservationsanslag av 325 000 kronor.
26:o) Försvarshögskolan: Avlöningar. Sedan Kungl. Maj:t i propositionen
nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 142) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1953/54 beräkna ett förslagsanslag av 105 000 kronor, har
Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 110 (punkt 26, s. 181—185) föreslagit
riksdagen att dels fastställa av departementschefen förordad personalförteckning
och avlöningsstat för försvarshögskolan, att tillämpas
tills vidare från och med nämnda budgetår, dels ock till Försvarshögskolan:
Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av
162 000 kronor.
Enligt beslut av 1951 års riksdag anordnades under budgetåret 1951/52
försöksvis högre försvarsstudier enligt ett av överbefälhavaren framlagt
förslag. På grundval av de därvid vunna erfarenheterna har verksamheten
under innevarande budgetår givits en fastare form inom en försvarshögskola
som organiserats med utnyttjande av kommenderad och tillfälligt anställd
personal. Försvarshögskolans uppgift är i första hand att åt högre
civila och militära befattningshavare ge en vidgad överblick över det totala
krigets problem. Högskolan skall vidare som en förberedelse för högre militära
chefs- eller stabsbefattningar och för motsvarande civila befattningar
ge fördjupade insikter om det totala försvarets olika grenar samt om planläggning
och genomförande av för dem gemensamma försvarsuppgifter.
Slutligen skall högskolan utföra eller medverka vid specialstudier av frågor
som är särskilt aktuella för det totala försvaret.
Verksamheten vid högskolan omfattar dels en höstkurs och en vårkurs
om vardera ungefär 9 veckor för i vardera gruppen omkring 25 militära
och civila befattningshavare och dels en chefskurs om ungefär 10 dagar
för sammanlagt omkring 20 högre civila och militära befattningshavare.
Statsutskottets utlåtande nr 136.
61
Departementschefen framhåller, att hittills vunna erfarenheter av verksamheten
vid försvarshögskolan visat att ett starkt behov föreligger att
även i fortsättningen högre försvarsstudier ordnas i huvudsak i enlighet
med den hittills vid försvarshögskolan bedrivna verksamheten. Departementschefen
förordar därför att försvarshögskolan fr. o. m. nästa budgetår
ges en fastare organisation med verksamheten inriktad på längre
sikt än hittills varit fallet. Chefen för försvarsstaben har, till ändamål
av natur att böra tillgodoses från avlöningsanslag för försvarshögskolan,
för nästa budgetår beräknat ett medelsbehov av i runt tal 191 000 kronor.
■*>- 0pS"
1. Försvarshögskolans råd .................................... 500
2. Personal.
1 chef Mo 17/15 ............................................. 34 320
3 regementsofficerare Ma 33/30 .............................. 70 920
1 arvodesbefattning för pensionerad officer 1:30 ... 21 084
1 arvodesbefattning för pensionerad underofficer 1:22 13 956
1 kanslibiträde Ca 11 .......................................... 8 652
1 biträde för skriv- och kontorsgöromål ............... 6 072
3. Arvoden till militära lärare .............................. 13 140
4. Arvoden till civila lärare ....................................... 33 240
5. Arvoden till särskilda föreläsare ........................... 10 350
6. Pensionsmedel ................................................ 20 966
212 234 20 966
+ 191 268
Avrundat 191 000
Departementschefen anser sig härvid kunna tillstyrka att på särskild
stat för försvarshögskolan inrättas beställningar för skolchef samt heltidstjänstgörande
militära lärare ur armén och marinen. Behovet av motsvarande
lärare ur flygvapnet förutsättes tills vidare få tillgodoses genom
kommendering. Vad skolchefen beträffar kan departementschefen emellertid
icke förorda att för denne avses högre beställning än i Mo 15. Beställningen
synes kunna besättas med officer ur vilken försvarsgren som helst.
Med hänsyn till betydelsen av att vid personvalet äga stor frihet tillstyrker
departementschefen att de för lärare ur armén och marinen avsedda beställningarna
placeras i alternativt Ma 33 eller Ma 30.
För att molväga de merkostnader som uppkommer genom inrättandet
av ifrågavarande beställningar föreslår departementschefen, i huvudsaklig
överensstämmelse med ett av överbefälhavaren under hand avgivet förslag,
att beställningen i Mo 15 för ställföreträdande militärbefälhavare i femte
militärområdet, eu majorsbcställning vid Svea livgarde samt en beställ
-
62
Statsutskottets utlåtande nr 136.
ning för kommendörkapten av 1. graden vid flottan vid ledigblivande
vakantsättes.
Departementschefen anser sig böra godtaga försvarsstabschefens förslag
till personaluppsättning för skolans expedition med den jämkningen
att han icke för närvarande kan tillstyrka alt en arvodesbefattning för
underofficer inrättas. I likhet med civilförvaltningen anser departementschefen
att kanslibiträdestjänsten tills vidare bör inrättas såsom extra
ordinarie.
Försvarsstabschefens beräkning av kostnaderna för arvoden till ledamöter
av skolans råd samt till lärare och särskilda föreläsare ger departementschefen
icke anledning till erinran. Det lörutsättes emellertid få ankomma
på Kungl. Maj :t att meddela reglerande föreskrifter i fråga om
här avsedda arvoden. I förslaget till avlöningsstat upptages samtliga berörda
arvodeskostnader under en anslagspost till arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t.
Utskottet. Erfarenheterna av den hittills bedrivna försöksverksamheten
vid försvarshögskolan synas utskottet giva vid handen, att högskolan nu
bör erhålla en fastare organisation med en på längre sikt inriktad verksamhet.
Vid sin granskning av den av departementschefen föreslagna personaluppsättningen
har utskottet icke funnit något vara att erinra. Detsamma
gäller de förordade lönegradsplaceringarna. Utskottet finner riktigt, att
av departementschefen angivna beställningar vakantsättas vid ledigblivande
i syfte att motverka de merkostnader, som uppkomma genom inrättande
av beställningar för skolchef och heltidstjänstgörande militära
lärare ur armén och marinen. De verkställda kostnadsberäkningarna
synas jämväl böra godtagas.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) fastställa följande personalförteckning för försvarshögskolan,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1953/54:
Personalförteckning.
Beställning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 chef ............................................. Mo 15
1 överstelöjtnant eller major .................. Ma 33 el. Ma 30
1 kommendörkapten av 1. graden (överstelöjtnant)
eller kommendörkapten av 2.
graden (major) .............................. Ma 33 el. Ma 30
b) fastställa följande avlöningsstat för försvarshögskolan,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/54:
Statsutskottets utlåtande nr 136.
63
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 53 000
2. Arvode till pensionerad personal i arvodesbefatt -
mng, förslagsvis .......................................... 14 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis .............................. 57 230
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 10 500
5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 40 370
Summa kronor 175 100
Särskilda uppbördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis ................................. 13100
Nettoutgift kronor 162 000
c) till Försvarshögskolan: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 162 000 kronor.
27:o) Försvarshögskolan: Omkostnader. Sedan Kungl. Maj:t i propositionen
nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 142) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1953/54 beräkna ett förslagsanslag av 80 000 kronor, har
Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 110 (punkt 27, s. 185 och 186)
föreslagit riksdagen att till samma ändamål för nämnda budgetår anvisa
ett förslagsanslag av 80 000 kronor.
Chefen för försvarsstaben har, till ändamål av natur att böra tillgodoses
från oinkostnadsanslag för försvarshögskolan, för nästa budgetår beräknat
ett medelsbehov av 80 900 kronor. Av nämnda belopp avses 500
kronor till kostnader för sjukvård m. m. för skolans personal, 60 000 kronor
till kostnader för rese- och traktamentsersättningar för lärare och
militära elever vid skolan samt 20 400 kronor till undervisningsmateriel,
till viss engångsanskaffning av materiel, till kompendier och till övriga
expenser.
Departementschefen godtager de gjorda beräkningarna och föreslår att
anslaget uppföres med ett avrundat belopp av 80 000 kronor.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt och
hemställer alltså,
att riksdagen må till Försvarshögskolan: Omkostnader för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 80 000 kronor.
64
Statsutskottets utlåtande nr 136.
28:o) Svenska fältsjukhuset i Korea. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 28, s. 186—188) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 11 000 000 kronor.
Genom beslut den 10 augusti 1950 medgav Kungl. Maj:t att Svenska
röda korset finge — under villkor att bestämmelserna i en Genévekonvention
angående förbättrande av sårades och sjukas behandling vid stridskrafterna
i fält iakttoges — på statsverkets bekostnad ställa till F. N :s
överkommandos förfogande i Korea ett fältsjukhus enligt en viss organisationsplan.
För täckande av kostnaderna för sjukhuset har riksdagen hittills anvisat
tillhopa 23 000 000 kronor.
Det är, framhåller departementschefen, icke möjligt att bedöma hur
länge fältsjukhuset kommer att erfordras i sin nuvarande verksamhetsform.
Vid anmälan av tidigare propositioner om medel för sjukhusets
verksamhet har framhållits att, därest stridshandlingarna skulle upphöra,
fråga kan uppkomma om sjukhusets utnyttjande under någon tid såsom
civilt sjukhus i svensk regi, varvid kostnaderna skulle betraktas som ett
bidrag till åtgärder för återhämtningen i Korea. I nämnda sammanhang
bär vidare berörts förslag om en sjukvårdande verksamhet av denna art,
bedriven av de skandinaviska länderna gemensamt. Departementschefen
förutsätter att, därest beslut fattas om en fortsättning efter vapenstillestånd
av sjukhusverksamhet i Korea, de anslagsmedel som anvisats för
fältsjukhuset övergångsvis får utnyttjas jämväl för den ändrade verksamheten
intill dess andra anslagsmedel kan tagas i anspråk. Sjukhuset
har enligt vad departementschefen omnämnt redan i viss utsträckning
kunnat bereda sjukvård åt den koreanska civilbefolkningen.
Det är givetvis icke möjligt, framhåller departementschefen, att nu beräkna
de slutliga kostnaderna för sjukhuset. Medel bör emellertid nu anvisas
för sjukhusets drift intill utgången av budgetåret 1953/54. Kostnaderna
har enligt civilförvaltningens beräkningar — vilka måste anses
såsom mycket osäkra — uppskattats till i avrundat tal 11 000 000 kronor.
Departementschefen föreslår att för nästa budgetår äskas ett resex-vationsanslag
av nämnda storlek. Om detta belopp icke skulle förslå förutsättes
frågan om anvisande av ytterligare anslag framdeles få underställas riksdagen.
I avbidan på dylikt förslag torde enligt departementschefen uppkommande
merkostnader få bestridas från anslaget till oförutsedda utgifter
och frågan om täckning av sålunda bestridda kostnader framdeles
anmälas.
Utskottet. Den verkställda beräkningen av sjukhusets medelsbehov
för nästa budgetår anser utskottet sig böra godtaga, varför utskottet
tillstyrker, att för ändamålet anvisas It miljoner kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 136.
65
Utskottet har icke någon erinran att framställa mot att, såsom departementschefen
förutsatt, därest beslut fattas om en fortsättning efter vapenstillestånd
av sjukhusverksamhet i Korea, de anslagsmedel, som anvisats
för fältsjukhuset, övergångsvis få utnyttjas jämväl för den ändrade verksamheten,
intill dess andra anslagsmedel kunna tagas i anspråk.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Svenska fältsjukhuset i Korea för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 11 000 000
kronor.
29 :o) Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring.
Sedan Kungl. Maj:t i propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln
(punkt 186) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 12 500 000 kronor, har
Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 110 (punkt 29, s. 188 och 189)
—• med ändring av det i förberörda proposition nr 1 framlagda förslaget
— föreslagit riksdagen att till samma ändamål för nämnda budgetår anvisa
ett förslagsanslag av 15 000 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 13 500 000 kronor.
Departementschefen framhåller, att han på grundval av en av riksförsäkringsanstalten
den 3 januari 1953 ingiven framställning ämnar att föreslå
Kungl. Maj :t att för innevarande års riksdag framlägga proposition
med förslag till förordning om ändrad lydelse av 9 § militärersättningsförordningen
den 2 juni 1950 (nr 261) m. in., innebärande att sjukpenningar
och invaliditetsräntor skall höjas med omkring 30 procent samt livräntor
till änkor och barn med omkring 20 procent. Dessa åtgärder beräknas av
riksförsäkringsanstalten medföra en kostnadsökning under detta anslag av
omkring 2 500 000 kronor. Då departementschefen icke funnit anledning
till erinran mot denna beräkning, föreslås anslaget för budgetåret 1953/54
skola upptagas med 15 000 000 kronor.
Utskottet får erinra, att riksdagen numera godkänt Kungl. Maj :ts proposition
nr 162 med förslag till förordning om ändrad lydelse av 9 § militärersättningsförordningen
den 2 juni 1950 (nr 261) in. in. Beslutet i
fråga medför ökade kostnader under förevarande anslag. Då beräkningen
av desamma icke givit utskottet anledning till erinran, får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Ersättning i anledning av kroppsskada,
ådragen under militärtjänstgöring, för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 15 000 000 kronor.
Stockholm den 15 maj 1953.
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND.
5—803 53 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 6 samt. Nr 136.
66
Statsutskottets utlåtande nr 136.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Näsgård,
Ohlon, Leander, Gillström, Näsström, Bergh, Hesselbom, Erik Gustaf
Andersson, Birger Andersson, Erik Svedberg och Arrhén; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg
i Skövde, Ståhl, Lindholm, Eriksson i Sandby, Staxäng, fröken Elmén,
herrar Åkerström, Hoppe, Persson i Växjö, Hansson i Skegrie, Blidfors och
fröken Ager.
Sthlm 1953. K. L. Beckmans Boktr.