Andra lagutskottets utlåtande nr 34.
1
Nr 34.
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående lagstiftning
om rätt till arbete.
Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,
till lagutskott hänvisade motioner, nr 319 i första kammaren av herr
Öhman m. fl. samt nr 381 i andra kammaren av herrar Hagberg i Stockholm
och Holmberg.
I motionerna, vilka äro likalydande, har hemställts, »att riksdagen måtte
besluta, att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om förslag till lag på
grundval av artikel 23, moment 1, i den av Förenta Nationerna år 1948 antagna
''Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna’; samt att Kungl.
Maj :t utfärdar erforderliga tillämpningsföreskrifter, särskilt med avseende
på företag i s. k. enskild ägo».
Skälen för motionärernas hemställan eller beskaffenheten av de »tillämpningsföreskrifter»,
varom motionärerna hemställa, ha icke angivits i motionerna.
Artikel 23 moment 1 i förklaringen om människans rättigheter lyder:
»Envar har rätt till arbete, till fritt val av sysselsättning, till rättvisa och
fördelaktiga arbetsförhållanden och till skydd mot arbetslöshet.»
Förklaringen om människans rättigheter antogs den 10 december 1948
av Förenta Nationernas generalförsamling »såsom en gemensam riktlinje
för alla folk och alla nationer, på det att varje individ och varje samhällsorgan
må under ständigt besinnande av denna förklaring sträva att i undervisning
och uppfostran befordra respekten för dessa fri- och rättigheter,
samt genom framstegsfrämjande nationella och internationella åtgärder
säkerställa ett allmänt och verksamt erkännande och iakttagande av desamma,
såväl bland medlemsstaternas egna folk som folken i områden
under deras överhöghet».
Det må här nämnas, att det nu vilande danska grundlagsförslaget i ett avsnitt,
som innehåller vissa allmänna förklaringar rörande medborgerliga
fri- och rättigheter m. m., upptager en bestämmelse i det nu behandlade
avseendet. Denna bestämmelse — § 76 i grundlagsförslaget — har följande
lydelse:
»Stk. 1. Til fremme af almenvellet b0r det tilstraebes, åt enhver arbejdsduelig
borger har mulighed for arbejde på vilkår, der betrygger hans tilvaerel
se.
Stk. 2. Den, der ikke selv kan ernsere sig eller sine, og hvis fors0rgelse
ikke påhviler nogen anden, er berettiget til hjaelp af det offcntlige, dog
mod åt underkaste sig de forpligtelser, som loven herom påbyder.»
1 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 9 samt. 2 avd. Nr 34.
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 34.
I det till grund för förslaget liggande betänkandet (Betaenkning afgivet
af forfatningskommissionen af 1946. Köpenhamn 1953) anföres härom:
»I overensstemmelse med flere nye forfatninger samt De Forenede Nationers
erklaering af 10. december 1948 om menneskerettighederne og andre
mellemfolkelige overenskomster har kommissionen fundet det naturligt
åt der også i den danske grundlov optages en bestemmelse, som fastslår
samfundets interesse i åt skabe rimelige arbejdsmuligheder for den enkelte.
Ved anvendelsen af ordet ''arbejdsduelig’ er det udtrykt, åt der bpr
gives den enkelte borger arbejdsmulighed i forhold til hans erhvervsevne.»
Utskottet.
Förenta Nationernas förklaring om människans rättigheter upställer såsom
en riktlinje för nationella och internationella åtgärder bl. a. grundsatser
om rätt till arbete, till fritt val av sysselsättning, till rättvisa och fördelaktiga
arbetsförhållanden och till skydd mot arbetslöshet. Den svenska arbetslagstiftningen,
liksom i regel den svenska lagstiftningen över huvud
taget, innehåller icke sådana allmänna deklarationer. Strävandena inriktas
i stället på utformningen av de åtgärder, som giva de allmänna grundsatserna
konkret innehåll, såsom i förevarande fall åtgärder till tryggande av en
god och jämn sysselsättning, främjande av yrkesutbildning, åstadkommande
av effektiv arbetsförmedling, beredande av arbete vid kriser m. m. Att i lagform
uttrycka de allmänna riktlinjerna för dessa åtgärder — vilket exempelvis
vid en sådan allmän grundlagsöversyn som skett i Danmark kunnat
te sig naturligt — finner utskottet f. n. ej påkallat.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att förevarande motioner icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 13 maj 1953.
På andra lagutskottets vägnar:
DAVID NORMAN
Vid detta ärendets behandling ha närvarit
från första kammaren: herrar Norman, Sten, Nils Elowsson, Sunne, Nerman,
fru Svenson*, herrar Ahlberg och Nils Theodor Larsson;
från andra kammaren: herrar Hagård, Lundberg*, Carlsson i Bakeröd,
Odhe*, Rimmerfors, Johansson i Södertälje, Fredriksson* och Königson.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Stockholm 1953. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
531361