Bankoutskottets memorial nr 1.

1

Nr 1.

Memorial med överlämnande av fullmäktiges i riksbanken till
bankoutskottet avgivna berättelse.

Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit
den av fullmäktige i riksbanken, jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges
riksbank, till utskottet avgivna berättelsen om bankens tillstånd, rörelse
och förvaltning under år 1952, får härmed enligt gällande instruktion till
riksdagen överlämna samma berättelse.

Stockholm den 16 januari 1953.

På bankoutskottets vägnar:

FRANS SEVERIN.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ewerlöf, Sundvik, Mogård, Werner,
De Geer och Johannesson;

från andra kammaren: herrar Severin, Nilsson i Landskrona, Persson
i Norrby, Schmidt, Sköldin, Gavelin, Gustafson i Göteborg och Nygren.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1953. 8 saml. Nr 1.

Bankoutskottets memorial nr 1.

3

Berättelse till bankoutskottet angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning.

Jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges Riksbank få fullmäktige i
riksbanken härmed till bankoutskottet avgiva berättelse angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning under år 1952.

Kreditmarknaden.

De tendenser till expansion i bankutlåningen, som blevo särskilt märkbara
under perioden juni 1949—juni 1950 hade bland annat samband med
den liberalare importlicensieringen, stigande priser på världsmarknaderna
samt lättnader i de inhemska investeringsbegränsande åtgärderna. Resultatet
av riksbankens transaktioner under nämnda period blev, att penningtillgången
hos bankerna bibehölls vid en jämförelsevis hög nivå. Sommaren
1950 nådde emellertid ansvällningen av kreditvolymen en sådan
omfattning, att den icke helt kunde förklaras av nämnda faktorer. Risk
förelåg för en inflationistisk utveckling inom landet baserad på den inhemska
utlåningsexpansionen, vilken i samband med Koreakrigets utbrott förstärktes
av de utifrån kommande inflationstendenserna. Fruktan för varubrist
för den händelse krisen skulle utbreda sig framkallade snabbt stigande
råvarupriser och medförde en kraftig såväl värde- som volymmässig
ökning av importen, vilken till icke ringa del torde ha finansierats genom
bankkrediter. Samtidigt som denna kreditutvidgning försiggick, tenderade
utbuden på obligationsmarknaden att avsevärt överstiga efterfrågan. För
att i detta läge icke ytterligare lätta marknaden genom stödköp, lämnade
riksbanken i juli 1950 kursutvecklingen på obligationsmarknaden tills vidare
fri. Samtidigt hemställde fullmäktige i skrivelse till Kungl. Maj:t, att
förordnande jämlikt lagen den 3 juni 1949 (nr 314) angående rätt för
Konungen att i vissa fall meddela särskilda bestämmelser om bankaktiebolags
kassareserv måtte utfärdas i enlighet med av fullmäktige utarbetat
förslag. Med bifall till fullmäktiges hemställan utfärdades kungörelse härom
gällande från och med den 1 oktober 1950. De skärpta kassareservbestämmelserna
kompletterades sedermera med överenskommelser mellan
kreditinstituten och riksbanken om vissa allmänna riktlinjer för en kreditbegränsning.

Den 5 oktober 1950 höjde fullmäktige räntan vid affärsbankers och
ccntralkassors för jordbrukskredit rediskontering av växlar i riksbanken
med M> % till 21/i> %, varigenom returdiskontot bragtes i nivå med det
officiella diskontot. Samtidigt höjdes räntan vid belåning av guldkantade
obligationer från 2Y> till 3 %. Från och med den 1 december 1950 höjdes

4

Bankoutskottets memorial nr 1.

riksbankens diskonto med % % till 3 %, varvid övriga räntesatser samtidigt
uppjusterades.

Som framgår av nedanstående sammanställning fortsatte — trots de
vidtagna åtgärderna — utlåningsökningen i affärsbankerna under 1951 i
samma takt som under 1950. Kreditinstitutens möjligheter att i den aktuella
situationen hålla tillbaka kreditutvidgningen voro dock begränsade,
då utlåningsökningen i väsentlig grad fortfarande påverkades av de ekonomiska
förhållandena i utlandet. Huvudsakligen beroende på det stora exportvalutainflödet
samt delvis som en följd av den inlaningsskapande utlåningen
steg emellertid inlåningen sa kraftigt, att ett avsevärt inlaningsöverskott
kunde registreras under 1951.

Inlå ningen -

Affärsbankerna

Ökning av:

Utlå ningen (bev.

bel.)

Inlån. (+)
resp. utlån.
överskott
(—)

84 Sparbanker
Ökning av:

Insättar behåll ningen -

Inlån. ( + )
Utlå- resp. utningen
lån. överskott
(—)

1/1—30/11

1949

+ 659

+ 183

+476

+346

+346

—

1/1—30/11

1950

+ 580

+1 003

—423

+299

+358

—59

1/1—30/11

1951

+1 710

+1 099

+611

+302

+232

+70

1/1—30/11

1952

— 348

— 101

—247

+505

+421

+84

Postsparbanken

Centralkassor för jordbrukskred.

Ökning av:

Ökning av

Inlån. ( + )

Inlån. ( + )

Insättar-

Utlå-

resp. ut-

Inlå-

Utlå-

resp. ut-

nas be-

ningen

lån. över-

ningen

ningen

lån. över-

hållning

skott (—)

skott (—)

1/1—30/11

1949

+180

+ 100

+ 80

+ 55

+44

+ 11

1/1—30/11

1950

+ 96

+ 90

+ 6

+ 43

+56

—13

1/1—30/11

1951

+183

+172

+ 11

+ 51

+33

+18

1/1—30/11

1952

+320

+380

— 60

+ 106

+51

+55

Den höga utlåningsvolymen, de latenta kreditanspråken samt bankernas
relativt goda likviditet, vilken bland annat visade sig i att de utan svårighet
kunde uppfylla kassareservbestämmelserna, antydde att tendenser förelågo
för en fortsatt inflation samt att de dåvarande bestämmelserna och
överenskommelserna icke voro tillfyllest i ett läge, där impulser — antingen
inhemska eller utländska — till en förnyad och förstärkt inflationistisk utveckling
kunde väntas uppträda. Med anledning härav hemställde fullmäktige
till Konungen på hösten 1951, att för riksdagen måtte framläggas
förslag till lag om räntereglering. Denna lag var avsedd som en beredskapslag
och som ett komplement till de traditionella penningpolitiska medlen
för att skapa förutsättningar för en penning- och kapitalmarknad, som kännetecknades
av å ena sidan den stramhet, som erfordrades till stöd för en

Bankoutskottets memorial nr 1.

5

restriktiv kreditgivning i inflationsbekämpande syfte och å andra sidan en
sådan grad av räntestabilitet att målsättningen för den förda räntepolitiken
icke måste övergivas.

I slutet av år 1951 upptogos förhandlingar mellan riksbanken och kreditinstituten
för att söka nå en överenskommelse, som tillgodosåg behovet av
kreditåtstramning utan att detta föranledde en allmän höjning av räntenivån.
Dessa överläggningar slutfördes omkring månadsskiftet januari/februari
1952 och överenskommelser träffades med Svenska bankföreningen,
Sparbankernas bankaktiebolag, Svenska sparbanksföreningen, Svenska jordbrukskreditkassan,
Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges
stadshypotekskassa, Svenska bostadskreditkassan, Svenska försäkringsbolags
riksförbund samt försäkringsbolagen Folket-Samarbete. Avtalen
gällde ursprungligen till utgången av juni 1952 samt förlängdes på i stort
sett oförändrade villkor till utgången av år 1952.

Med utgångspunkt från bankernas omslutning per den 31 december 1951
indelades bankerna efter sin storlek i fem grupper, för vilka som mål för
likviditeten fastställdes olika relationstal, som avsågos successivt böra
uppnås.

För att underlätta affärsbankernas möjligheter att behålla skattkammarväxlar
även under perioder, då det kunde råda osäkerhet om likviditetsutvecklingen
fastställde riksbanken vissa regler för återköp av skattkammarväxlar
med kort återstående löptid.

Överenskommelserna med affärsbankerna och övriga kreditinstitut inneburo
även en bindning av vissa räntor, främst syftande till att undvika en
höjning av räntorna vid finansiering av bostadsbyggandet samt vid offentlig
upplåning. Sålunda skulle för bottenlån i fastigheter gälla en högsta
ränta på 3.5 % för obundna lån och 3.G % för bundna lån. För kommunlån
bundna på 10 år och för lån med ömsesidig konverteringsrätt efter 10 år
fastställdes en högsta ränta på 3.5 % samt för lån med ensidig konverteringsrätt
för låntagaren efter 10 år 3.6 %. Enligt överenskommelsen med
försäkringsbolagen åtogo sig dessa därutöver att undvika, att kreditrestriktionerna
ledde till en strukturell förskjutning av försäkringsbolagens utlånings
verksamhet. Vid emissioner av andra än statliga obligationslån förbehöll
sig riksbanken rätt att pröva lånevillkoren samt att avgöra icke endast
tidpunkten utan även turordningen för lånen.

För att möta de placerings- och räntabilitetsproblem, som kunde tänkas
uppstå för bankerna till följd av en restriktiv kreditgivning, emitterades
statliga obligationslån med 2 % och 3 % ränta och med en löptid om cirka
3 respektive 5 år.

I enlighet med under överläggningarna given utfästelse, hemställde fullmäktige
i skrivelse den 7 februari 1952 till Kungl. Maj:t, att de särskilda
kassareservbcstämmelserna skulle upphävas, vilket även skedde med verkan
fr. o. m. den 8 februari 1952.

6

Bankoutskottets memorial nr 1.

För att underlätta för riksbanken att fortlöpande följa utvecklingen ha
affärsbankerna varje månad till riksbanken lämnat de uppgifter, som ligga
till grund för beräkningen av likviditeten. Kontinuerliga överläggningar
mellan riksbanken och representanter för affärsbankerna och övriga berörda
kreditinstitut ha dessutom ägt rum.

I det cirkulär från Svenska bankföreningen till affärsbankerna, vari de
närmare riktlinjerna för den restriktiva kreditgivningen angåvos, betonades,
att det på åtskilliga håll torde bli nödvändigt att avsevärt nedbringa den
dåvarande utlåningsvolymen. Skärpt uppmärksamhet borde ägnas kreditprövningen
i alla dess former ej blott kvalitativt utan även kvantitativt.
Bankföreningen ville dock icke tillråda, att ens vid den nödtvungna stränga
återhållsamheten i kreditgivningen byggnads- och bostadskrediternas relativa
andel i den samlade kreditvolymen nedbringades under vad som på
senare tid i allmänhet tillämpats.

Det ekonomiska läget sådant det utvecklats under det gångna året företer
icke någon enhetlig bild. Så mycket torde emellertid kunna sägas, att
det tidigare inflationstrycket lättats eller brutits. Knappheten på krediter
har blivit kännbar, framför allt på marknaden för bankkrediter. Detta har
bidragit till en omprövning av investeringsplaner och minskat köp viljan
inom olika sektorer av samhällsekonomien, vilket medfört en förbättring
av balansen på både varu- och arbetsmarknaden. En övergång från en säljarnas
till en köparnas marknad har varit märkbar. Det enskilda sparandet,
sådant det tar sig uttryck bland annat i inlåning på sparkasseräkning, har
stigit, vilket medfört att efterfrågan för konsumtionsändamål icke ökat i
samma takt som tidigare år.

Det är svårt att avgöra, vilken inverkan på den antydda utvecklingen
under det gångna året, som den genom överenskommelserna inledda kreditpolitiken
haft. Vid sidan av kreditrestriktionerna ha nämligen även
andra faktorer varit verksamma. Bland dessa märkas det statliga budgetöverskottet,
inbetalandet av prisutjämningsavgifter till riksgäldskontoret,
stora extra skatteinbetalningar samt försämrade exportmöjligheter för
främst skogsindustrien med därav följande minskade exportinkomster.
Även inflytelserna från utlandet ha gått i konjunktur dämpande riktning.

Den främsta effekten av kreditpolitiken torde vara av sådan art, som
icke låter sig statistiskt mätas, nämligen att den uppfattats som ett uttryck
för riksbankens strävanden att motverka den inflationistiska utvecklingen.
Detta har, såsom ovan anmärkts, medfört en omprövning av investeringsbeslut
och större försiktighet hos företagen beträffande den egna likviditeten
inför ovissheten rörande den framtida konjunkturutvecklingen och
möjligheten att få kredit även mot säkerhet, som tidigare ansetts belåningsbar.

Riksbankens transaktioner och deras inverkan på likviditetsutvecklingen
på penningmarknaden redovisas i nedanstående tabell, som i sammandrag

Bankoutskottets memorial nr 1.

7

visar förändringarna i riksbankens tillgångar och skulder under året. Dess
första del redovisar de transaktioner, som skett under i tabellen angivna
perioder. Resultatet av dessa ha salderats mot förändringarna å statliga
myndigheters checkräkning i riksbanken. Nettoresultatet anger förändringarna
i bankernas och allmänhetens innehav av offentliga betalningsmedel
(= sedlar och riksbanksgiro). Tabellens andra del visar hur förändringarna
i betalningsmedelsinnehavet fördelas på sedelmängd och affärsbankernas
med fleras tillgodohavande på checkräkning hos riksbanken.

Som av tabellen framgår innebar nettoresultatet av riksbankens marknadstransaktioner
under perioden januari—november 1952, en minskning
av likviditeten utanför riksbanken med 191 miljoner kronor. Under samma
period steg omsättningens behov av sedlar med cirka 200 miljoner kronor.
Resultatet blev alltså en minskning av penningtillgången i bankerna med
cirka 390 miljoner kronor.

Under den följande månaden kompenserade bankerna denna minskade
kassa genom aktivering av skattkammarväxlar. Den 11 december förföllo
nämligen skattkammarväxlar på sammanlagt 519 miljoner kronor. Till
alldeles övervägande del lågo dessa hos affärsbankerna. Bland annat inför
det ökade behovet av kassa hos affärsbankerna i samband med årsskiftet,
omsattes endast 150 miljoner kronor av dessa, medan riksbanken
övertog återstoden. I mitten av december övertog riksbanken direkt
från riksgäldskontoret skattkammarväxlar å sammanlagt 350 miljoner
kronor, avseende kortfristig finansiering av statligt kassabehov i avvaktan
på i januari inflytande skattemedel. Detta har inneburit, att nettoresultatet
av riksbankens transaktioner med marknaden under hela året
ökat likviditeten utanför riksbanken med 524 miljoner kronor (1951 769
miljoner kronor). Totalt fördelar sig ökningen av det privata innehavet av
offentliga betalningsmedel med 487 miljoner kronor på sedelmängden,
medan affärsbankernas med fleras tillgodohavanden på checkräkning hos
riksbanken ökat med 37 miljoner kronor. Denna utveckling kan icke betecknas
som tillfredsställande, men som av det anförda framgår, har årsresultatet
i hög grad påverkats av den ogynnsamma utvecklingen under
december, vilken delvis kan ha varit av tillfällig karaktär. Man bör dock
icke bortse från, att siffrorna avspegla de svårigheter, som ett ökat statligt
upplåningsbehov kan komma att aktualisera.

Nettoresultatet av riksbankens
samtliga guld- och valutatransaktioner
..............

Nettoförändringar å statliga
myndigheters checkräkning i
riksbanken (exkl. clearingmedel)
......................

*) + = ökning av likviditeten utanför riksbanken.

— = minskning av likviditeten utanför riksbanken.

Jan.-No v.

Dec.

1951

1952

1951

1952

+ 1 022'')

— 107

+ 262

+ 36

— 321

+ 129

+ 329

— 99

8

Bankoutskottets memorial nr 1.

Jan.-Nov. Dec.

Nettoresultatet av riksbankens

1951

1952

1951

1952

köp och försäljning av sven-ska skattkammarväxlar och
obligationer...............

315

— 272

— 307

+ 691

Lån och krediter med avdrag för
insättningar å bunden räkning
Andra transaktioner med mark-

+

145

+ 152

— 2

+ 50

naden ....................

—

34

— 93

— 10

+ 37

Nettoresultatet av riksbankens

transaktioner..............

+

497

— 191

+ 272

+ 715

Utelöpande sedlar............

Affärsbankernas m. fl. tillgodo-

+

311

+ 201

+ 266

+ 286

havanden å checkräkning hos
riksbanken................

+

186

— 392

+ 6

+ 429

Summa förändringar av tillgång-

en på betalningsmedel......

+

497

— 191

+ 272

+ 715

Även utan överenskommelsen med riksbanken torde affärsbankerna nödgats
begränsa sin kreditgivning. Den tidigare kredit expansionen hade nämligen
avsevärt ansträngt deras likviditet och kreditkapacitet och åtminstone
till och med november månad var det möjligt för riksbanken att undvika
att genom sina transaktioner ersätta de av kreditexpansionen — och den
ekonomiska utvecklingen under året — orsakade likviditetsförlusterna.
Bankerna ha icke heller i allmänhet nått den i överenskommelsen förutsatta
likviditetsförbättringen. Man kan dock skönja en utjämning av
likviditetsförhållandena inom bankväsendet.

Utvecklingen av affärsbankernas likvida tillgångar samt in- och utlåning
framgår av sammanställningen å följande sida (i miljoner kronor).

Som framgår av tabellen, minskade utlåningen till allmänheten under
januari—november 1952 med 102 miljoner kronor. Den totala inlåningen
från allmänheten minskades under samma tid med 348 miljoner kronor,
ehuru inlåningen på sparkasseräkning ökades med 202 miljoner kronor.

Enligt av Svenska bankföreningen offentliggjord undersökning rörande
fördelningen på olika näringsgrenar av affärsbankernas utlåning under
maj—november 1952, har utlåningsminskningen — under perioden totalt
355 miljoner kronor — i första hand träffat industri, handel och personliga
krediter. Krediterna till kommuner ha ökat medan direkta krediter till
bostadsbyggandet absolut sett sjunkit men relativt sett ökat. Det bör anmärkas,
att kommunkrediterna till stor del torde ha avsett finansiering
av bostadsbyggande. Vad affärsbankerna som helhet beträffar, från vilka
riksbanken erhållit en relativt detaljerad statistik, torde kunna konstateras,
att kreditgivningen i huvudsak följt de riktlinjer, som angivits i överenskommelsen.

Bankoutskottets memorial nr 1.

9

Förändring under

Ult. dec.

Jan.-juni

Jan.-nov.

Ult. nov.

1951

1952

1952

1952

A.

1) Kassa, checkräkn. hos riksbanken

och skattkammarväxlar......

2 212

— 853

—

607

1 605

2) Övriga likvida tillgångar (enligt

överenskommelsen).........

301

+ 401

+

554

855

B. Skulder (enligt överenskommelsen) . .
Inlåning på:

9133

— 853

—

647

8 486

1) checkräkning..............

2 444

— 332

—

468

1976

2) uppsägningsräkning..........

182

+ 9

+

112

294

3) sparkasseräkning...........

1 654

+ 173

+

202

1856

4) depositions- och kapitalräkning. . .

6 233

— 426

—

194

6 039

Utlåning:

1) Inrikes o. utrikes växlar.......

2 695

— 7

—

207

2 488

2) Rembourskrediter...........

376

— 141

—

141

235

3) Lån ...................

4) Allmänheten beviljade krediter i

5 801

— 172

—

103

5 698

räkning................

2 017

+ 211

+

349

2 366

Hos sparbankerna har inlåningsökningen varit betydande. Under perioden
januari—november ökades inlåningen hos de 84 största sparbankerna
med 505 miljoner kronor, samtidigt som utlåningen steg med 421 miljoner
kronor.

Den genom de ovan angivna överenskommelserna avsiktligt åstadkomna
åtstramningen på kreditmarknaden, vilken förstärktes av andra i det föregående
angivna faktorer, medförde under året svårigheter att tillgodose
bostadsbyggandet och kommunernas lånebehov. Vid överläggningar under
hösten 1952 om en förlängning av då gällande överenskommelser, som utlöpte
med utgången av år 1952, sökte därför riksbanken att i fortsättningen
och i ökad omfattning få en frivillig medverkan från främst försäkringsbolagens
och sparbankernas sida för tillgodoseendet av angivna kreditbehov.

Försäkringsbolagen förklarade sig därvid icke kunna godtaga ens en prolongering
av då gällande avtal — i varje fall icke utan en ändring av den
förda penningpolitiken — än mindre medverka i en kreditpolitik i den angivna
riktningen. Inför risken att överenskommelse icke skulle kunna träffas
med övriga kreditinstitut, för den händelse försäkringsbolagen vägrade
sin medverkan, sågo sig fullmäktige nödsakade att i skrivelse till Kungl.
Maj:t hemställa, att åtgärder vidtogos för framläggande för riksdagen av
lag om reglering av försäkringsbolagens placeringar. Samtidigt med förberedandet
av lagförslaget fördes förhandlingar mellan riksbanken och försäkringsbolagen,
vilka i mitten av november resulterade i överenskommelser
med flertalet av de till Svenska försäkringsbolags riksförbund anslutna

10

Bankoutskottets memorial nr 1.

medlemmarna samt med Folket-Samarbete. De sålunda träffade överenskommelserna,
vilka gälla tills vidare under 1953 med två månaders ömsesidig
uppsägningsrätt, innebära i huvudsak, att innehavet av värdehandlingar,
varmed försäkringsbolagens livförsäkringsfonder och därmed jämställda
fonder få redovisas, endast få ökas med vissa i överenskommelserna
angivna placeringsobjekt. Med avseende å tillgångar, som icke användas
för redovisning av livförsäkringsfond och därmed jämställda fonder ha försäkringsbolagen
förbundit sig, att ej göra sådana omplaceringar mellan
bolagens olika fonder, vilka kunna motverka överenskommelsens syfte. Avtalen
innebära även vissa mindre, ur marknadsteknisk synpunkt motiverade
räntejusteringar. En förutsättning från försäkringsbolagens sida var,
att av bolagen tidigare träffade avtal skola respekteras samt att förslaget
om reglering av bolagens placeringar icke komme att föreläggas riksdagen.

Med övriga kreditinstitut träffades sedermera avtal innebärande i stort
sett förlängning av gällande överenskommelser.

Utrikeshandeln och valutareserven.

Den stigande trenden i den svenska utrikeshandelns värde under efterkrigsperioden
har under 1952 brutits och efterföljts av en markerad nedgång
i såväl import- som exportvärdet. Orsakerna härtill äro framför allt
att söka i den dämpning av inflationskonjunkturen, som gjorde sig gällande
under slutet av 1951 och under 1952, varigenom på flertalet områden
en omsvängning från säljarnas till köparnas marknad ägde rum. Denna
omsvängning, som tydligast kommit till uttryck på vissa råvarumarknader,
har speciellt hårt drabbat exporten av de svenska skogsindustriprodukterna.
De i många länder skärpta importrestriktionerna ha kraftigt medverkat
till det minskade exportvärdet. Nedgången häri har huvudsakligen kunnat
hänföras till en minskning av exportvolymen, medan det inträffade prisfallet
beräknas få sin fulla effekt först under 1953. Även nedgången i importvärdet
är avhängig av en minskad volym. Genomsnittspriserna för
den realiserade importen väntas däremot komma att ligga något högre
under 1952 än under 1951. Genom dessa pris- och volymmässiga förändringar
har 1951 års exportöverskott om 17 miljoner kronor förbytts i ett
importöverskott, vilket för tiden januari—november 1952 uppgått till 833
miljoner kronor. Det torde för hela år 1952 kunna uppskattas till närmare
900 miljoner kronor.

Riksbankens guld- och valutabehållning har under det gångna året minskat
med 74 miljoner kronor. Affärsbankernas avista nettoskuld till utlandet
har under perioden januari—november 1952 nedgått från 226 miljoner
kronor till 50 miljoner kronor. Om affärsbankernas nettoposition gentemot
utlandet icke förändrats under december, skulle alltså nettoinflödet av guld
och valutor under 1952 ha uppgått till cirka 100 miljoner kronor.

Bankoutskottets memorial nr 1.

11

Den totala valutareserven har sålunda icke undergått någon större förändring
under det gångna året. Det i bankoutskottets utlåtande nr 4 till
1952 års riksdag i samband med granskningen av riksbankens styrelse och
förvaltning under 1951 uttalade önskemålet om en kvantitativ förstärkning
av riksbankens valutareserv har således icke kunnat förverkligas. Orsaken
härtill är i främsta rummet det försämrade exportutfallet. I vilken utsträckning
den ytterligare frigörelsen av importen, som skett under 1952, medverkat
är svårt att avgöra. Den i samma utlåtande förordade kvalitativa
förbättringen har endast delvis varit möjlig att uppnå.

Riksbankens egentliga guld- och dollarreserv, d. v. s. exklusive guld och
dollar erhållna i samband med överskott inom den europeiska betalningsunion
(EPU), har under året nedgått med 35 miljoner kronor. Härvid är
dock att märka, att en guldbetalning av engångsnatur om 41 miljoner kronor
till Internationella valutafonden företagits under oktober månad efter
anmodan av fonden och i enlighet med bestämmelserna i fondens stadga.
Samtidigt minskades fondens kronkonto hos riksbanken med det nämnda
beloppet. Ytterligare guldbetalningar av dylik natur till fonden kunna i
och med att nämnda betalning fullgjorts icke bliva aktuella. I februari har
dessutom återbetalning skett av dollar till ett belopp motsvarande 18 miljoner
kronor. Sistnämnda betalning sammanhänger med regleringen av de
dollarbelopp, som ursprungligen tilldelades Sverige i form av s. k. Marshallhjälp
men från vilka Sverige i augusti 1951 förklarat sig berett avstå och
kan sägas representera betalning i efterskott för under år 1951 importerade
dollarvaror. Det bör i detta sammanhang även påpekas, att riksbankens
position inom gruppen »övriga valutor» inrymmer aktuella, under år
1952 uppkomna dollarförpliktelser. Affärsbankernas dollarposition har under
perioden januari—november 1952 förbättrats. Gruppen »övriga valutor»,
d. v. s. andra valutor än dollar och EPU-valutor, har nedgått med
217 miljoner kronor. Utslagsgivande har här varit att fordran på Argentina
avsevärt reducerats samt att riksbankens tidigare fordran på Brasilien under
året försvunnit och ersatts av en mindre skuld. De s. k. EPU-valutoma
inklusive guld/dollar erhållna i samband med svenska överskott inom
unionen ha ökat med 177 miljoner kronor. Härav utgöras dock 59 miljoner
kronor av medel, som icke sammanhänga med de löpande betalningstransaktionema
under år 1952 utan som gottskrivits Sverige i EPU i samband
med den tidigare omnämnda regleringen av vissa Marshallmedel, från vilka
Sverige avstått.

Förändringarna under året i riksbankens behållning av guld och valutor
framgå av nedanstående tabell (i miljoner kronor):

12 Bankoutskottets memorial nr 1.

*''/u

s''/s

30/«

3%

3,/>2

1951

1952

1952

1952

1952

Guld .................

785

1 109

1 101

1 043

954

Dollar ................

288

184

243

269

309

Guld + dollar exkl. EPU

907

796

845

868

872

Guld + dollar under

EPU-överenskommelsen

166

497

499

444

391

EPU-valutor* 1) .........

1 0212)

1 021

960

928

973

Övriga valutor .........

284

99

119

82

68

Summa guld och valutor

2 378

2 413

2 423

2 322

2 304

1) Under rubriken EPU-valutor inkluderas dels kontoställningen i förhållande till EPU, dels
kontoställningen i förhållande till vart och ett av de till EPU-överenskommelsen anslutna länderna.

2) På grund av viss omläggning av redovisningen är denna siffra icke helt jämförbar med motsvarande
siffror för 1952.

De inom EPU bokförda avräkningarna under 1952 resulterade för Sveriges
del i att det kumulativa avräkningsöverskottet, som vid årsskiftet
1951/52 utgjorde 601 miljoner kronor (efter avräkningen för november,
vilken bokfördes i mitten av december), vid senaste årsskifte stigit till

1 051 miljoner kronor. Härigenom hade första till och med tredje översko
ttstranchema av Sveriges kvot inom unionen helt utnyttjats, varjämte
ett belopp av 244 miljoner kronor tagits i anspråk under fjärde tranchen.
Avräkningsöverskottet svarade sålunda per ultimo december 1952 mot
cirka 78 % av Sveriges kvot.

Det belopp, som utnyttjats av 1946 års kreditavtal med Sovjetunionen,
uppgick den 9 december 1952 — sista dagen för ianspråktagande av krediten
— till 555 miljoner kronor. Av denna summa faller huvuddelen
— 518 miljoner kronor — på betalningar av varuleveranser, medan återstoden
— 37 miljoner kronor — sammanhänger med reglerandet vid avtalets
ingående av vissa finansiella transaktioner.

Skillnaden mellan å ena sidan handelsbalansens underskott om närmare
900 miljoner kronor och å andra sidan den totala valutareservens ökning
om cirka 100 miljoner kronor förklaras bland annat av ett överskott i
bytesbalansen om cirka 900 miljoner kronor för andra transaktioner med
utlandet än varubetalningar. De statistiskt verifierbara kapitaltransaktionerna
ha givit ett underskott om cirka 140 miljoner kronor. Under året ha
även registrerats relativt kraftiga förskjutningar mellan varu- och betalningsströmmarna.

Från och med måndagen den 24 november 1952 lät riksbanken den
svenska valutamarknaden för pund sterling i begränsad omfattning återgå
till en fri, på tillgång och efterfrågan baserad kurssättning. Den nya ordningen
innebär, att marginalen mellan de av riksbanken noterade avista
köp- och säljkurserna för pund vidgas från 14.47—14.50 till 14.37—14.60.

Bankoutskottets memorial nr 1.

13

Mellan dessa senare kurser, de s. k. marginalkurserna, få valutabankerna
själva bestämma köp- och siiljkurser, varvid dock differensen mellan vid
varje tillfälle tillämpade köp- och säljkurser icke får överstiga den tidigare
marginalen mellan riksbankens köp- och säljkurser (3 öre). Riksbanken
tillhandahåller valutabankerna pund till kurs 14.60 och övertager pund från
dem till kurs 14.37. Riksbanken kan i kursreglerande syfte komma att
uppträda på marknaden även mellan nämnda marginalkurser. Från den
24 november och fram till årsskiftet har valutabankernas avista säljkurs
för pund varierat mellan 14.51—14.60.

Genomförandet av det nya systemet innebär dessutom, att riksbanken
icke längre noterar terminskurser för pund. Terminsmarknaden i pund
överlåtes i princip helt till valutabankerna utan möjlighet till direkt återsäkring
i riksbanken av varje enskild affär på sätt hittills skett. Riksbanken
bereder emellertid valutabankerna vissa — till en början ganska avsevärda
— återsäkringsmöjligheter i annan ordning för av dem med allmänheten
ingångna terminsaffärer. För terminskursernas fluktuationer har
icke i förväg fastställts någon absolut gräns, men riksbanken har förbehållit
sig rätt att intervenera på terminsmarknaden, om så anses lämpligt.

Måndagen den 8 december utvidgades det nya systemet till att även
omfatta holländska floriner. Marginalen mellan de av riksbanken noterade
avista köp- och säljkursema vidgades från 135: 80—136: 55 till 135: 05—
137: 25. Yalutabankema gavs vidare möjlighet att avsluta terminsaffärer
i floriner, vilka efter valutaregleringens införande icke förekommit på den
svenska marknaden. Från den 8 december och fram till årsskiftet har
valutabankernas avista säljkurs för floriner varierat mellan 136:35—
136:70.

Såsom en konsekvens av det nya systemet har riksbanken i princip
dragit sig ur de direkta affärerna i valutor med allmänheten, vilken utveckling
ligger helt i linje med riksbankens strävan att minska de arbetsuppgifter,
som icke äro av centralbanksmässig karaktär. Riksbanken har sålunda
upphört — såväl vid huvudkontoret som vid avdelningskontoren —
att avsluta affärer i utländsk valuta med allmänheten, dock med undantag
av sådana valutor, som äro underkastade hembudsskyldighet och vilka fortfarande
köpas på sätt hittills skett.

Sedelutgivningen m. m.

De av Kungl. Maj:t tillkallade sakkunniga för utredning om riksbankens
sedelutgivningsrätt på längre sikt framhöllo i skrivelse den 20 februari
1952, att utredningen funnit sitt uppdrag vara så omfattande och svårbemästrat,
att det ej kunde fullgöras inom sådan tid, att härav föranlett
förslag om definitiv lagstiftning i frågan kunde framläggas under 1952 års
riksdag. Vad anginge de åtgärder, som bleve erforderliga under pågående
riksdagssession, funne utredningen varken anledning eller möjlighet att

14

Bankoutskottets memorial nr 1.

föreslå annat system för reglering av riksbankens sedelutgivning än det nu
gällande. Lagen den 8 juni 1951 (nr 388) med ändring den 14 december
1951 (nr 759) med särskilda bestämmelser rörande riksbankens sedelutgivning
föreslogs i enlighet härmed ersättas med en liknande lag gällande för
budgetåret 1952/53, varvid dock den gällande gränsen för sedelutgivningen
— 4 400 miljoner kronor — föreslogs höjd till 4 800 miljoner kronor.

Sedan Kungl. Maj:t (i proposition nr 186/1952) förelagt riksdagen förslag
till lag med särskilda bestämmelser rörande riksbankens sedelutgivning
i enlighet med de i utredningsmännens skrivelse uppdragna riktlinjerna
och riksdagen för sin del godkänt vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit,
utfärdades lag härom den 6 juni 1952 (nr 375).

Vid rapportdagarna under perioden juni 1948 till april 1951 visade den
utelöpande sedelmängden en tämligen konstant stegring med 6 å 7 % över
nivån ett år tidigare. Från och med april 1951 blev stegringen kraftigare.
Vid halvårsskiftet 1951 låg sålunda den utelöpande sedelmängden 11.1 %
(i absolut tal 352 miljoner kronor) över nivån ett år tidigare. Sedan ökades
differensen kontinuerligt fram till den 23 december 1951 då mängden sedlar
var 18.4 % (640 miljoner kronor) högre än ett år tidigare. Sedelmängden
höll sig därefter omkring 16 % över 1951 års nivå fram till och med september
1952. Under sista kvartalet sjönk den procentuella ökningen till i
genomsnitt drygt 12 %. Under 1952 har utelöpande sedelmängden legat
högst 19.2 % (15 april) och lägst 11.5 % (15 december) över beloppet utelöpande
sedlar vid motsvarande tidpunkter 1951. Högsta beloppet utelöpande
sedlar under året — 4 663 miljoner kronor — registrerades vid
rapportdagen den 23 december 1952.

Genom överenskommelsen med kreditinstituten om riktlinjerna för kreditpolitiken
begränsades likviditetsåtstramningens återverkningar på ränteläget
i enlighet med den fastslagna målsättningen för räntepolitiken till de
områden av kreditmarknaden, som ej voro av strategisk betydelse. Å ena
sidan genomfördes således en bindning av inteckningslåneräntorna och
vissa andra långa räntor till vid tidpunkten för överenskommelsens träffande
gällande räntesatser, medan å andra sidan en viss ränteglidning tilläts
på industrilån, växelkrediter etc. Denna ränteglidning torde uppgå till
cirka %—1 % och varierar med lånetypen.

Kursutvecklingen på obligationsmarknaden företedde efter kreditöverenskommelsens
ikraftträdande en successiv nedgång, varvid kursavmattningen
dock höll sig inom ramen för vad man räknat med. Några större
ingrepp i form av obligationsköp på börsen i kursstödjande syfte ha således
under 1952 icke behövt företagas. Obligationsutbuden på börsen ha även
varit små och sporadiska. Ivursnivån för långfristiga 10-årsbundna 3 % %
statslån har pendlat mellan 99 J4 och 100 Y> %, medan för äldre 3 V/ %
lån med konverteringsrätten inträdande inom de närmaste åren noterats
köpkurser mellan 97 och 99 ]/2 %• För statens långa 3 % lån av 1945 och

Bankoutskottets memorial nr 1.

15

1946 noterades vid 1952 års ingång köpkursen 94 Y> %, motsvarande en
effektiv avkastning av cirka 3.26 % per år, medan vid utgången av december
samma lån köpnoterades till 91 % %, motsvarande en avkastning av
cirka 3.43 %.

Som ett led i kreditpolitiken infördes i början av juni nya bestämmelser
vid rediskontering av växlar i riksbanken. De nya bestämmelserna, vilka
syftade till en ytterligare frigörelse av den korta penningmarknaden, inneburo,
att riksbankens växeldiskonto icke längre automatiskt skulle gälla
även vid rediskontering, utan returdiskontot komme att bli rörligt och anpassas
efter marknadsläget och efter den i varje läge aktuella målsättningen
för riksbankens kapitalmarknadspolitik.

Riksgäldskontoret har liksom under tidigare år i avsikt att begränsa
sin upplåning i riksbanken mot skattkammarväxlar sökt att då så varit
möjligt placera växlarna direkt i marknaden. Diskontot för dylika växlar
med 3—5 månaders löptid har under året utgjort 2—2.2 % per år.

Förändringarna under året i riksbankens innehav av svenska värdepapper
av olika slag framgå av nedanstående tabell (i miljoner kronor):

S1/n 1951

S1/i* 1952

Skattkammarväxlar .......

............... 1 643

1 962

Statsobligationer ..........

............... 702

673

Övriga värdepapper .......

............... 476

605

Summa 2 821

3 240

Av de enligt lagen den 3 november 1950 (nr 586) angående prisutjämningsavgift
å vissa trävaror, pappersmassa av trä samt vissa slag av papp
och papper influtna avgifterna disponerade riksgäldskontoret den 31 mars
1952 och den 30 juni 1952 tillhopa 279 miljoner kronor för inlösen av
statsobligationer och skattkammarväxlar till ett nominellt värde av 280
miljoner kronor. Genom disposition av de influtna prisutjämningsavgifterna
ha under 1951 och 1952 sammanlagt inlösts och steriliserats statsobligationer
och skattkammarväxlar till ett nominellt värde av 820 miljoner
kronor.

De enligt lagen den 14 december 1951 (nr 783) i riksbanken gjorda insättningarna
å investeringskonto för skog ha under det gångna året uppgått
till 1 967 895 kronor.

I enlighet med beslut av 1950 års riksdag återbetalades i januari 1951
och 1952 tillsammans 180 miljoner kronor av de avsättningar av aktiebolags
vinstmedel å spärrat konto i riksbanken, vilka skulle ske enligt lagen
den 23 april 1948 (nr 175). Återstående belopp å detta konto utgjorde per
den 31 december 1952 184 miljoner kronor. Härav ha ytterligare cirka
92 miljoner kronor utbetalats i januari 1953.

Vid uppgörande av riksbankens bokslut för 1952 har guldbehållningen

16

Bankoutskottets memorial nr 1.

i likhet med föregående år redovisats på tillgångssidan till ett pris av 2 480
kronor per kilogram. Såsom en särskild tilläggspost »Övervärde å guld»
upptages skillnaden mellan guldbehållningens dagsvärde och värdet enligt
nämnda pris. De utländska valutorna upptagas i princip till en medelkurs
mellan de vid årets slut gällande köp- och säljkursema. Skillnaden mellan
det bokförda värdet och värdet efter inköps- respektive försäljningspriser
vid handeln med guld och valutor regleras över kursdifferenskontot.

Liksom föregående år ha upplupna räntor och diskonton per den 31
december 1952 krediterats vinst- och förlustkontot.

Riksbankens nettovinst under år 1952 redovisas med ett belopp av
66 295 233 kronor 40 öre.

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1953. S samt. Nr 1.

18

Bankoutskottets memorial nr 1.

Utgående

1951

1

9

5 2

Kronor

Kronor

Kronor

Tillgångar.

Guldbehållning.................

334 421806

75

406 459 376

74

Övervärde å guld...............

450 564 612

38

547 620 423

73

954 079 800

47

(784 986 419

13)

Skiljemynt....................

7 541 327

39

3 096 064

16

Inhemska bankers checkar, postremissväx-

lar, in. in...................

83 070174

16

64 541 252

29

Skattkammarväxlar..............

1 642 850 000

—

1 961 800 000

—

Statens och hypoteksinrättningars obliga-

tioner.....................

1 178 619 588

80

1 278 699 207

—

3 240 499 207

(2 821 469 588

80)

Diskonterade växlar..............

21 274 627

69

48 984 355

91

Hypoteks- och kommunlån..........

216 625 727

45

268 181 752

09

Kredit i checkräkning............

8 919 785

47

3 884 463

35

Avbetalningslån................

61 872 446

87

60 378 083

66

På indrivning beroende växlar och lån . .

76 783

67

69 993

17

381 498 648

18

(308 769 371

15)

Utländska statspapper............

458 671 391

02

340 277 689

02

Utrikes växlar.................

51314 110

67

53 328 588

—

Fordringar hos utländsk bank eller bankir,

nettobelopp..................

1 083 525 446

70

956 387 220

36

Utländska sedlar, m. m............

1 676 176

76

1 250 294

—

Övriga utländska tillgångar.........

121 666 855

09

—

—

1 351 243 791

38

(1716 853 980

24)

Hos riksgäldskontoret innestående pen-

sionsfondsmedel...............

6 767 843

18

6 767 843

18

Övriga tillgångar................

21511384

68

72 447 497

49

Sveriges kvot i Internationella valutafonden

517 321000

—

517 321 000

_

Sveriges andel i Internationella återupp-

byggnad sbankens grundfond, inbetalt

belopp.....................

103 464 200

—

103 464 200

—

Summa

6 371 755 288

73

6 694 959 304

15

Bankoutskottets memorial nr 1

19

balansräkning.

195 1

19 5 2

Kronor

Kronor

Kronor

Skulder.

Utelöpande sedlar...............

4 089 703 066

—

4 576 563 237

—

Utelöpande postremissväxlar........

3 021 256

56

3 208 231

61

Checkräkning (statliga myndigheter) ....

528157 814

26

449 425 706

41

» (bankaktiebolag).......

521 950 794

07

558 313 863

60

> (andra insättare).......

59 726 461

58

21 741 642

81

1029 481212

82

(1 109 835 069

91)

Depositions-, kapital- och uppsägningsräk-

ning......................

43 648 622

27

653 842

60

Spärrkontomedel................

271 753 537

13

183 824 355

73

Investeringskontomedel............

—

—

1 967 894

83

186 446 093

16

(315 402 159

40)

Kursdifferenskonto...............

102 450 979

80

181 745 440

64

Övriga skulder.................

701 723

20

28 755 713

82

Grundfond....................

50 000 000

_

50 000 000

_

•

Avbetalningslånefond.............

65 000 000

—

65 000 000

—

Reservfond...................

20 000 000

—

20 000 000

—

Pensionsfonder.................

6 767 843

18

6 767 843

18

Balanserade vinstmedel:

från föregående år.............

865 533

55

387 150

61

vinst för året ................

85 521 617

06

66 295 233

40

208 450 227

19

(228 154 993

79)

Internationella valutafonden.........

429 375 981

07

387 984 198

86

Internationella återuppbyggnadsbanken . .

93110 059

92 324 949

05

Summa

6 371 755 288 73

6 694 959 304|l5

Ansvarsförbindelser kr. 4 626 183: 69.

Därtill kommer den ej inbetalda delen av riksbankens innehav av aktier i Internationella
Banken i Basel nom. Schw. Frcs 10 000 000 (4000 aktier ä Schw. Frcs 2 500:—), utgörande
75 % av beloppet eller Schw. Frcs 7 500 000: —.

20

Bankoutskottets memorial nr 1.

Vinst- och

Utgifter och förluster.

Inom linjen förda växlar och lån . .
Räntor å inlåningsräkningar.....

Arvoden till fullmäktige och suppleanter för
fullmäktige, m fl.

Fullmäktige......................

Suppleanter......................

Arvoden till styrelseledamöter vid avdelningskontoren
och suppleanter för dem.......

Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Lön till ordinarie tjänstemän i allmänhet. . . .
Nettolön till tjänstemän å indragningsstat . . .

Tilläggsarvoden....................

Ställföreträdararvoden................

Kallortstillägg.....................

Vikariatsersättning..................

Felräkningspengar..................

Övertidsersättning, m. m...............

Avlöningar till icke ordinarie personal.

Lön.........................

Kallortstillägg...................

Vikariatsersättning................

Arvode till ombudsmannen i Malmö.....

Ersättning till tillfälliga befattningshavare .
Övertidsersättning, m. m.............

Arvoden och särskilda ersättningar, m. m.

Personliga lönetillägg, in. m..........

Gratifikationer och belöningar.........

Gottgörelse jämlikt § 18, mom. 1 ......

Rörligt tillägg...................

Barntillägg.....................

Pensioner, m. m.

Tjänstepensioner..........

Familjepensioner..........

Diverse pensioner och understöd
Rörligt tillägg............

1951

i

9

5 2

Kronor

Kronor

Kronor

3 345

92

3 985 354

90

3 993 607

85

3 993 607

85

(3 988 700

82)

56 063

35

68 266

23

10 888

48

11 235

70

142 116

50

142 472

67

(209 068

33)

221 974

60

3170 767

55

3 076 246

79

16 315

20

16 315

20

3 666

—

—

—

6 600

—

2 767

74

1 912

83

2 096

73

60 070

10

64 022

75

3 979

85

3 044

12

8 353

—

12 545

80

(3 271 664

53)

3 177 039

13

1 180 242

27

1 273 850

66

860

36

1137

70

35 520

30

39 381

30

3 600

—

3 600

—

810 226

98

1 016 927

90

7 422

28

10128

15

(2 037 872

19)

2 345 025

71

1 116

53

663

33

2 900

—

2 450

—

9 972

10

13 728

64

1 473 241

—

2 417 963

55

7 306

69

5 428

74

(1 494 536

32)

2 440 234

26

8 184 273

70

(7 013 141

37)

988 984

06

997 935

92

371310

—

388 610

88

14 620

47

15 183

80

464 747

89

778 280

42

2180 011

02

(1 839 662

42)

(12841504

er

Transport

14 357 892 57

Bankoutskottets memorial nr 1.

21

förlusträkning.

1951

1

9

5 2

Kronor

Kronor

Kronor

Inkomster och vinster.

Diskonto å växlar..................

949 020

95

1 099 608

60

Räntor å hypoteks- och koinmunlån.......

6 425 283

07

8 118 673

41

Räntor å kredit i checkräkning..........

462 958

40

367 409

51

Räntor å avbetalningslån.............

2 375 657

62

2 399 220

15

Avgifter för kredit i checkräkning........

72 884

82

34 485

07

Inbetalningar å inom linjen förda eller avskrivna

lånefordringar..................

3 083

64

2 366

16

12 021 762

90

(10288888

50)

Remboursprovisioner................

975 076

26

520 142

27

Övrig av utrikesrörelsen uppkommen vinst . . .

4 882 798

97

22 028 714

89

22 548 857

16

(5 857 875

23)

Räntor å svenska statspapper och obligationer .

85 717 241

51

52 656 511

18

Ränta å hos riksgäldskontoret innestående pen-

sionsfondsmedel.........•

189 499

61

216 5 70

98

Avgifter för i förvar mottagna depositioner . . .

265 893

05

300 392

84

Provisioner, m. m...................

91383

92

84 786

20

Ersättning för förvaltning av statens bosättnings-

lånefond............

119 840

—

117120

—

Ersättning för förvaltning av statens egnahems-

lånefond in. fl. fonder.........

295 851

50

279118

—

Inkomster av fonden för hantverks- och små-

industrikredit.............

2 286

72

2 125

80

Inkomster av fastigheter..............

316 769

78

332 657

29

| Courtage å obligationer...............

16 093

15

145 991

19

| Kassaöverskott . . .

3 627

46

1150

91

Diverse .........

28 983

37

64 821

30

54 201 245

69

////

(87 047 470

07)

Summa

103194233

80

88 771 865 75

22

Bankoutskottets memorial nr 1.

Vinst- och

1951

1

9

5 2

Kronor

Kronor

Kronor

Utgifter och förluster.

Förvaltningsutgifter, in. m.

(12841504

61)

Transpo

rt

14 357 892

57

Rese-, traktaments- och flyttningskostnader . . .

72 698

58

116 670

08

1

Uniformsbeklädnad..................

30 512

16

33 725

91

Sjukvård och begravningshjälp, m. m.......

46 514

79

47 075

31

Fastighetsunderhåll.................

403 906

26

711140

79

Fastighetsutskvlder, renhållning av gator och

99 996

34

114 652

13

246 681

14

261165

61

Hyror för fem kontor................

40 693

84

40 828

74

Inventarier och deras underhåll..........

200 342

10

197 811

79

Inventeringar vid avdelningskontoren......

18 874

40

25 065

25

Materialier, tidningar, m. m.............

292 311

—

289 830

87

Annonser och kungörelser.............

21 081

55

23 851

66

Post-, assurans-, telegram- och telefonavgifter .

709 758

H

774 301

39

Kostnader för soliditetsupplysningar.......

15 981

99

16 075

07

Transportkostnader..................

12 349

42

15 674

92

Bevakning vid huvudkontoret...........

35 640

35

18 304

09

Inspektion av avdelningskontoren.........

4 462

70

5 850

09

Lönenämnden och delegerade för riksdagens

verk .........................

2 352

05

2 838

—

Sedelförstöringsanläggning i Tumba.......

—

—

222 165

52

Vissa beredskapsutgifter..............

—

—

2 295189

06

Övriga förvaltningsutgifter.............

236 550

04

344 365

15

5 556 581

46

(2 490 706

82)

F.rsatta kassaförluster................

5 806

32

5514

52

Courtage å obligationer...............

113 921

73

24 976

31

Diverse.........................

2 718

91

72 219

95

102 710

78

(122 446

96)

Kostnader för sedeltryckeriet...........

1416 061

94

1467 831

33

Kostnader för pappersbruket ...........

801 896

41

991 616

21

2 459 447

54

(2 217 958

35)

Summa utgifter och förluster...........

17 672 616

74

22 476 632

35

Saldo vinst.......................

85 521 617

06

66 295 233

40

Summa

103194233 80 |

88 771 865

75

Bankoutskottets memorial nr 1.

23

förlusträkning.

Inkomster och vinster.

Summa

195 1

Kronor

19 5 2

Kronor

103194233

80

103194233|80

88 771865

Kronor

75

88 771 865

75

24

Bankoutskottets memorial nr 1.

Vissa inom linjen förda tillgångar och skulder vid 1951 och

1952 års slut.

1951

1952

Kronor

Kronor

Tillgångar.

Riksbankens mynt- och medaljsamling..........

33 226

22

62 807

50

Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter vid årens

slut enligt nedanstående specifikation.........

15151300

—

18 718 600

—

Aktier i Internationella Banken i Basel..........

1 800 000

—

1 800 000

—

Vissa utländska obligationer och fordringar.......

49 000 000

—

49 000 000

—

Summa

65 984 526

22

69 581 407

50

Fastigheten i:

Stockholm: bankhuset...................

4 250 000

—

5 710 000

—

sedeltryckeriet................

1 200 000

—

1 200 000

—

Göteborg...........................

1 300 000

—

1 535 000

—

Malmö.............................

425 000

—

425 000

—

Falun.............................

200 000

—

250 000

—

Gävle.............................

280 000

—

365 000

— 1

Halmstad...........................

380 000

—

410 000

—

Härnösand..........................

205 000

—

290 000

—

Jönköping...........................

150 000

—

226 000

—

Karlstad............................

163 000

—

185 000

—

Kristianstad.........................

230 000

—

300 000

—

Linköping...........................

277 000

—

307 000

—

370 000

_

320 000

_

Mariestad...........................

200 000

—

250 000

—

Norrköping..........................

313 000

—

360 000

—

Nyköping...........................

428 600

—

518500

—

Sundsvall...........................

250 000

—

235 000

—

Uppsala............................

560 000

—

618 000

—

Visby.............................

200 000

—

240 000

—

Växjö.............................

346 600

—

481 000

—

Örebro.............................

275 000

—

325 000

—

Östersund...........................

200 000

—

220 000

—

Tumba ............................

2 823100

—

3 823100

—

Diverse valv .........................

125 000

—

125 000

-

Summa

15 151 300

—

18 718 600

—

Skulder.

Utelöpande postremissväxlar.................

12 277

39

16 624

45

Lånebanksobligationer med 4 % ränta på ränta ....

548

08

548

08

> » 4l/''s % » » » . . . .

5 527

07

5 527

07

> » 3 % > »»....

588

64

588

64

Förbindelser med 4 % ränta för under åren 1802 och

1803 inlämnat silver (s. k. silversedlar).........

924

61

924

61

Realisationsobligationer med 4 ränta till förfallodagen,

utgivna för riksgäldssedlarnas inlösen 1803—1807 . .

417

58

417

58

Summa

20 283

37

24 630

43

Bankoutskottets memorial nr 1.

25

Avbetalningslånefonden.

Fördelningen den 31 december 1952 på riksbankens olika kontor av
utestående lån från avbetalningslånefonden framgår av efterföljande
tabell:

Utestående lån

Antal

Belopp

Kronor

9 650

’) 19 137 416

96

1 649

3143 461

—

1583

*)2 819 486

-

568

1 268 196

—

1468

2 339 740

—

461

1 048 942

—

521

1 081 205

—

1013

1 863 184

—

206

488 773

—

327

587 658

—

405

977 862

—

386

943 614

—

626

1 555 567

—

1 727

3 061 658

—

263

654 472

70

991

1 388 900

—

410

905 975

—

719

1 046 423

—

883

1 985 748

—

2 729

7 423 786

—

452

1 128 301

—

184

441 115

—

929

1 640 589

—

239

686 771

—

674

1 308 193

—

624

1 451 047

—

29 687

60 378 083

66

Huvudkontoret . . . .
Avdelningskontoret i:

Göteborg...............

Malmö................

Falun.................

Gävle ................

Halmstad..............

Härnösand.............

Jönköping..............

Kalmar ...............

Karlskrona.............

Karlstad...............

Kristianstad.............

Linköping..............

Luleå.................

Maiiestad..............

Norrköping.............

Nyköping..............

Sundsvall..............

Umeå ................

Uppsala...............

Visby.................

Vänersborg.............

Västerås...............

Växjö................

Örebro................

Östersund..............

Summa

) På indrivning beroende medel, kr. 8 796: 71 inkluderas ej häri.

'') » > » > , * 771:37 > • »

26

Bankoutskottets memorial nr 1.

Statens bosättningslånefond.

I nedanstående översikt redovisas fördelningen den 31 december 1952
på riksbankens olika kontor av utestående ej avskrivna lån från bosättningslånefonden,
vilken står under riksbankens förvaltning men ej ingår
i riksbankens balansräkning.

Utestående lån

Belopp

Antal

Kronor

Huvudkontoret...........................

15 996

13 446 543

30

Avdelningskontoret i: Göteborg.................

4 737

4 466 344

04

Malmö...................

5 263

4 354 954

50

Falun..................

1 503

1 169 972

—

Gävle..................

2 592

2 352 091

06

Halmstad................

1023

820 261

46

Härnösand...............

1 196

1 020 203

—

Jönköping...............

1 882

1 739 316

—

Kalmar.................

645

604 598

—

Karlskrona...............

707

620 305

—

Karlstad ................

1 713

1 358 834

80

Kristianstad..............

1027

866 380

—

Linköping...............

1482

1 445 965

32

Luleå..................

1 408

1 213 318

—

Mariestad................

1261

1 180 232

—

Norrköping...............

855

740 231

-

Nyköping...............

1 561

1 382 888

—

Sundsvall................

981

836 802

—

Umeå..................

1 028

1 025 008

—

Uppsala.................

1 401

1368 997

—

Visby..................

200

167 030

—

Vänersborg...............

916

803110

—

Västerås ................

1981

1 798 091

83

Växjö..................

574

522 609

—

Örebro.................

1 833

1 546 262

-

Östersund ...............

741

587181

-

Summa

54 506

47 437 528

31

Bankoutskottets memorial nr 1.

27

Egnahems- m. 11. lån.

Vid utgången av år 1952 utestående lån, som övertagits från egnahemsorganen
och hushållningssällskapen, fördela sig till antal och belopp
på de olika kontoren sålunda:

Antal

Belopp

Kronor

Huvudkontoret..........................

5 013

59 249 895

85

Avdelningskontoret i: Göteborg................

2 296

6 195 824

10

Malmö..............• . . .

785

4 401 134

22

Falun..................

2159

6 984 379

17

Gävle..................

3 335

9 279 509

61

Halmstad...............

2 861

11 952 206

59

Härnösand ..............

4 029

10 084 673

95

Jönköping...............

1212

5 269 491

56

Kalmar.................

1994

7 116 609

78

Karlskrona..............

2 008

7 602 676

17

Karlstad................

3 933

12 432 225

64

Kristianstad..............

4 397

17 410 299

21

Linköping...............

1800

6 546 219

35

Luleå..................

6 950

16 697 546

27

Mariestad...............

2 049

7 603 960

46

Norrköping..............

972

3919712

77

Nyköping...............

2 291

11 092 933

97

Sundsvall...............

1992

4 914 756

31

Umeå..................

5 363

16 740 087

84

Uppsala............... .

2 587

8 960 561

62

Visby..................

2 388

6 940 682

98

Vänersborg..............

4 666

16 261347

09

Västerås................

1 251

4 725 495

45

Växjö.................

2 282

7 992 118

74

Örebro.................

1 382

2 969 510

—

Östersund...............

4 691

12 769 731

18

Summa

74 686

286113 589

88

28

Bankoutskottets memorial nr 1.

De å föregående sida redovisade, vid utgången av år 1952 utestående
lån, vilka övertagits från egnahemsorganen och hushållningssällskapen,
fördela sig till antal och belopp på följande olika lånetyper:

Antal

Belopp

Kronor

Utlåning, som handhaves av såväl avdelningskontoren
som huvudkontoret:

Jordbruksegnahemslån, skogslån, äldre tilläggslån och

förstärkningslån........................

23 434

125 542 442

48

Bostadsegnahemslån.......................

13 046

55 203 608

43

Uppskovslån............................

601

139 681

22

Nybyggnadslfin..........................

18 849

29 450 114

83

Förbättringslån..........................

5 436

15 105 534

17

11142 års tilläggslån.......................

2 701

3 958 350

49

Lån till estlandssvenskar....................

44

307 617

21

Premielån.............................

4 875

5 915 570

87

Gödselvårdslån..........................

420

221 983

54

Täckdikningslån..........................

2 642

2 122 122

08

Nyodlings- och betesförbättringslån (allmänna fonden) . .

4

544

84

Siloanläggningslån........................

488

223 957

90

Transport

72 540

238 191 528

06

Utlåning, som helt handhaves av huvudkontoret:

121

240 571

21

Arbetarsmfibruksl&n.......................

1 491

31 068 755

14

Jordbruksegnahemslån m. fl. lån till låneförmedlare . . .

64

1 203 549

60

Bostadsegnahemslån » » ...

395

14 341 429

24

Uppskovslån » » ...

12

7 135

63

1942—1948 års tilläggslån » » ...

63

1 060 621

—

Summa

74 686

286113 589 88

Bankoutskottets memorial nr 1.

29

Riksbankens styrelse och vissa förvaltningsåtgärder.

§ 1.

Vid det val, som de av riksdagens kamrar utsedda valmännen förrättade
den 16 maj 1952, utsågos till fullmäktige för valperioden 1952—1955
herrar Kristensson (omvald) och Rubbestad (nyvald efter herr Gränebo,
som avsagt sig uppdraget).

Till suppleanter utsågos samtidigt
för herr Rubbestad herr Gustaf Elofsson (nyvald);

» » Kristensson » Gustaf Kollberg (omvald).

Fullmäktige utsågo därefter den 17 maj 1952 för tiden intill dess nytt
val av fullmäktige år 1953 förrättats

till vice ordförande och deputerad: herr Hall (omvald);

till riksbankschef: herr Lemne (omvald);

till suppleant för riksbankschefen att med fullmäktiges rätt och ansvar
vid inträffande förfall träda i hans ställe (vice riksbankschef): herr Lennart
Hammarskiöld (omvald).

Den 18 december 1952 förordnade fullmäktige tf. bankdirektören Gunnar
Åkermalm att vara bankdirektör i lönegraden Cp 19 och bestämde
samtidigt, att förordnandet icke skulle medföra rubbning i honom beviljad
tjänstledighet för tjänstgöring i Internationella valutafonden. Verkställande
direktören i Valutakontoret Sven Joge förordnades att under
tiden för Åkermalm beviljad tjänstledighet uppehålla dennes bankdirektörstjänst,
därvid förutsattes, att Joge skulle i fortsättningen som halvdagstjänst
uppehålla sin befattning i Valutakontoret.

§ 2.

Till ledamöter av riksbankens industristyrelse utsågo fullmäktige den
17 maj 1952 för tiden till dess nytt val av fullmäktige år 1953 försiggått,
herr Hall, ordförande, bankdirektören Hjalmar Ekengren samt överdirektören
och chefen för överstyrelsen för yrkesutbildning, civilingenjören Ryno
Lundquist, den sistnämnde i egenskap av industrisakkunnig ledamot (samtliga
omvalda).

Till suppleanter hava utsetts, för ordföranden herr Kristensson, för Eken -

30

Bankoutskottets memorial nr 1.

gren bankkamreraren Helge Borggren samt för Lundquist chefen för grafiska
forskningslaboratoriet, civilingenjören Gösta Carlsson (samtliga omvalda).

§ 3.

Som ledamöter i delegerade för riksdagens verk för år 1953 hava fullmäktige
för sin del utsett herrar Allan Andersson och Kristensson med
herr Olof Andersson som suppleant.

§ 4.

Sedan riksdagen bifallit vad Bankoutskottet i sitt utlåtande nr 35/1952
hemställt i anledning av fullmäktiges framställning rörande riksbankens
organisation efter utgången av år 1952 in. m., ha fullmäktige uppdragit åt
direktionen

att inkomma med de förslag, som kunde föranledas av bemyndigandet
att genomföra en avveckling av avbetalningslånerörelsen vid huvudkontoret; att

vidtaga de anordningar, som föranleddes av indragning av remboursexpeditionen
och ombudsmansexpeditionen per den 1 januari 1953;

att besluta angående överflyttning av arbetsuppgifter från kontoren i
Norrköping och Sundsvall till kontoren i respektive Linköping och Härnösand;
samt

att med iakttagande av de i herr Lemnes utredning angivna grunderna
inkomma med förslag beträffande kompensation för uteblivna förordnanden
i lönegraderna 22 och 23, efter att först ha låtit vederbörande personalföreningar
taga del av förslagen.

Fullmäktige ha vidare bemyndigat styrelserna för avdelningskontoren
att verkställa fördelning av de göromål, som hittills åvilat tjänster i högst
23 lönegraden, å personalen inom vederbörandes kontor, därvid — med
iakttagande av att lämplig tjänsteman erhölles för ifrågavarande arbetsuppgifter
— borde eftersträvas att fördelningen skedde med hänsyntagande
till tjänstemännens löneställning och arbetsuppgifternas svårighetsgrad.
Vad nu sagts innebure bland annat, att kassörsarbetet kunde läggas
å härför lämplig tjänsteman i lägre löneställning än vad hittills följt med
tillämpning av övergångsplan II.

Slutligen ha fullmäktige beslutat, att cirkulär skulle utfärdas angående
anställningsvillkoren för bankaspiranter, att gälla från och med den 1
januari 1953.

§ 5.

Riksbanken har handhaft tillämpningen av de mellan Sverige, å ena, samt
Argentina, Belgien, Brasilien, Bulgarien, Danmark, Frankrike, Grekland,
Italien, Japan, Jugoslavien, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal,

Bankoutskottets memorial nr 1.

31

Schweiz, Sovjetunionen, Spanien, Storbritannien, Tjeckoslovakien, Turkiet,
Förbundsrepubliken Tyskland, Ungern, Uruguay samt Österrike, å
andra sidan, träffade betalningsöverenskommelserna.

§ 6.

Enligt lag den 14 december 1951 (nr 783) om investeringskonto för
skog skall i vissa fall idkare av skogsbruk insätta en del av intäktsökningen
från skogen å särskilt för honom upplagt spärrat konto i riksbanken
(investeringskonto). Per den 31 december 1952 hade dylika insättningar
skett till ett sammanlagt belopp av cirka 2 miljoner kronor.

§ 7.

De räntesatser och lånevillkor i övrigt, som angivits under § 7 i fullmäktiges
berättelse till bankoutskottet vid 1951 års riksdag, gälla fortfarande.

§ 8.

Fullmäktige ha godkänt ny typ av 1 000-kronesedel [jfr Kungl. kung.
den 4 augusti 1952 (nr 619) om utgivande av nya riksbankssedlar å ettusen
kronor.] En upplaga av den nya sedeln har färdigtryckts under året. Den
nya sedeltypen utsläpptes i marknaden i början av december 1952.

Även förslag till 5-kronesedlar av ny typ har preliminärt godkänts av
fullmäktige. Sedlar av den nya typen torde komma att utgivas någon gång
under senare delen av år 1953.

I detta sammanhang bör anmärkas, att enligt kungörelse den 4 augusti
1952 (nr 624) — utfärdad på framställning av fullmäktige — kungörelsen
den 24 oktober 1890 (nr 5 sid. 3) angående grunder för inväxling av de
enligt senast fastställda system tillverkade riksbankssedlar, när de, förnötta
eller bristfälliga, i bankens kassor företetts, upphört att gälla.

§ 9.

Från avbetalningslånefonden, vilken numera uppgår till 65 miljoner kronor,
utgjorde utlåningen vid utgången av december 1952 sammanlagt
60 387 651 kronor 74 öre — inklusive på indrivning beroende medel. Däri
ingår ett belopp om 15 781 856 kronor 11 öre, vilket utlämnats såsom
garantilån enligt kungörelsen den 11 oktober 1946 (nr 676) angående statlig
kreditgaranti åt den, som avlagt akademisk eller därmed jämförlig
examen, kungörelsen den 30 april 1948 (nr 210) angående statlig kreditgaranti
för lån åt den, som genomgått polisskola samt kungörelsen den
16 juni 1950 (nr 469) angående studielån med statlig kreditgaranti. Antalet
garantilån utgjorde 2 760 — därav vid huvudkontoret 912 och vid avdelningskontoren
1 848 — vilket innebär en ökning under året med 916. I
övrigt har avbetalningslånens antal minskat under året (med 3 176 st.).

32 Bankoutskottets memorial nr 1.

Räntan å lån från fonden utgör 4 procent; för garantilån dock endast
3.5 procent.

Rörande lånens fördelning på de olika kontoren hänvisas till å sid. 25
intagna uppgifter.

§ 10.

Spannmålskreditfonden uppgår till 2 500 000 kronor. Riksbanken förvaltar
fondens hela belopp.

Räntan å lån från fonden utgör 3.5 procent.

För närvarande finnes icke någon utlåning från fonden.

§ 11.

Från statens bosättningslånefond, till vilken riksdagen hittills såsom
kapital anvisat sammanlagt 54 100 200 kronor, varav 50 miljoner kronor
överlämnats till riksbanken, utgjorde vid utgången av december 1952 utlåningen
47 437 528 kronor 31 öre, innebärande en ökning sedan årets
början av i runt tal 440 000 kronor.

Rörande lånens antal och fördelning hänvisas till sammanställningen å
sid. 26. Under året har antalet utestående lån minskat med 1 055 st.

Räntan å lån från fonden utgör under innevarande budgetår oförändrat
4 procent.

Från låneverksamhetens början och till utgången av år 1952 ha utlämnats
154 813 lån till ett belopp av sammanlagt 184 606 933 kronor samt
efterskänkts eller avskrivits lån till ett belopp av sammanlagt 1 026 841
kronor 33 öre, motsvarande cirka 0.G procent av hittills utlämnade medel.

§ 12.

Vid utgången av december 1952 utgjorde beloppet av utestående skyddsrumslån
vid riksbankens samtliga kontor 14 917 kronor 91 öre, därav vid
huvudkontoret 3 688 kronor och vid avdelningskontoren 11 229 kronor
91 öre.

Några nya lån ha icke fått utlämnas efter den 30 juni 1946.

§ 13.

Från fonden för hantverks- och småindustrikredit — till vilken 1941 års
la.gt.im
har ett belopp av 1 miljon kronor överförts till riksbanken. Resten av
det ursprungliga reservationsanslaget står icke vidare till förfogande för
ändamålet. Hittills hava bildats nio garantiföreningar, vilkas medverkan
förutsättes för utlämnande av lån från fonden.

Bankoutskottets memorial nr 1.

33

Vid utgången av december 1952 utestodo sammanlagt 65 lån med ett
belopp av 512 690 kronor, nämligen

Kontor

Antal lån

Sammanlagd

lånesumma

Falun.........

........... 14

kr.

116 050

Jönköping .....

........... 6

15 460

—

Kalmar .......

........... 10

90 200

—

Norrköping . .. .

........... 14

160 080

—

Uppsala.......

........... 16

113 700

—

Vänersborg . .. .

........... 5

17 200

—

Summa 65

512 690

_

Räntan å lån från fonden utgör fortfarande 4.5 procent.

§ 14.

De enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1948 av riksbanken från
egnahemsorganen och hushållningssällskapen övertagna lånen fördelade sig
per den 31 december 1952 å de olika kontoren på sätt närmare framgår
av sammanställningen å sid. 27. Antalet förvaltade lån har under tiden
1 januari—31 december 1952 nedgått från 79 748 till 74 686 och det utestående
lånebeloppet har under samma tid minskats från 305 923 726 kronor
54 öre till 286 113 589 kronor 88 öre.

För förvaltningen av lånen har riksbanken för budgetåret 1951/52 uppburit
ersättning efter 3 kronor 50 öre per lån med 279 118 kronor; för innevarande
budgetår har ersättningen ännu icke blivit bestämd.

Av de till riksbankens förvaltning per den 1 juli 1948 överlämnade fondmedlen
— vilka ej ingå i riksbankens balansräkning utan redovisas separat
— ha till statsverket under 1952 återlevererats 20 miljoner kronor,
fördelade med 13 000 000 kronor å egnahemslånefonden, 2 600 000 kronor
å lånefonden för främjande av bostadsbyggande å landsbygden, 100 000
kronor å gödselvårdslånefonden, 500 000 kronor å täckdikningslånefonden,
200 000 kronor å arrendelånefonden och 3 600 000 kronor å arbetarsmåbrukslånefonden.

§ 15.

Efter framställning av fullmäktige bär årets riksdag, med tillämpning från
och med den 1 januari 1952, fastställt ny avlönings- och pensionsstat för
riksbanken. (Se bankoutskottets uti. nr 30/1952.)

§ 16.

Riksbankens personal — bortsett från personalen vid sedeltryckeriet och
pappersbruket — uppgick vid utgången av år 1952 till följande antal (motsvarande
antal vid utgången av år 1951 angives inom parentes):

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1053. 8 xaml. Nr 1.

34

Bankoutskottets memorial nr 1.

ordinarie tjänstemän med

a) lönegradsbeteckningen Cp ....................... 35 (35)

b) » Cr ....................... 41) (4)

c) » Ca ....................... 303 (305)

därav bankpersonal .................. 176 (184)

biträdespersonal ................ 59 (53)

vaktpersonal................... 68 (68)

extra ordinarie tjänstemän............................ 1362) (144)

därav bankpersonal .................... 69 (73)

biträdespersonal .................. 55 (60)

vaktpersonal..................... 12 (11)

aspiranter .......................................... 36 (25)

därav bankaspiranter ................... 12 (9)

biträdesaspiranter ................ 22 (13)

bankvaktmästareaspiranter ........ 2 (3)

extra tjänstemän .................................... 49 (46)

Summa 563 (559)

Därtill bör läggas reservpersonal, d. v. s. personal anställd huvudsakligen
för sedelräkning under kortare perioder, till ett antal av cirka 250. Av
sistnämnda personal tjänstgjorde under år 1952 i medeltal 110 per arbetsdag
(i medeltal samma antal som under år 1951).

Vid utgången av år 1952 tjänstgjorde sammanlagt 21 (vid utgången av
år 1951 sammanlagt 16) ordinarie och icke-ordinarie riksbankstjänstemän
vid valutakontoret.

§ 17.

Den av riksbanken för förbrukning inom landet under år 1952 försålda
kvantiteten finguld utgjorde 2 203 kg (1951 2 173 kg) med följande fördelning
på de olika grupperna av ändamål:

dentalguld .......................... 739 kg

guldsmedsguld ...................... 1 300 »

diverse industriella ändamål .......... 23 »

medaljer ........................... 141 »

Summa 2 203 kg

§ 18.

Vid huvudkontoret och avdelningskontoren ha under år 1952 verkställts
sådana reparationsarbeten å riksbankens fastigheter, som befunnits nöd 1)

Samtliga tjänstemän inneha tillika lägre tjänst med lönegradsbeteekning Ca, som förts över
stat.

2) Därutöver 23 tjänstemän, vilka tillika inneha lägre ordinarie tjänst med lönegradsbeteekning
Ca och vilka ingå i ovan angivna antal ordinarie tjänstemän.

Bankoutskottets memorial nr 1.

35

vändiga för fastigheternas underhåll. Under året har härför tagits i anspråk
ett belopp av cirka 711 000 kronor, vari ingår kostnaden för installation av
oljeeldning vid vissa kontor. I nedanstående sammanställning ha upptagits
de kontor, där den sammanlagda kostnaden för fastighetsunderhållet in. m.
överstigit 5 000 kronor.

Kr.

(avrundat)

Huvudkontoret . .

.. 64 800: —

Göteborg .........

.. 17 100: —

Falun ............

.. 13 800: —

Gävle ............

.. 63 300: —

Jönköping .....

9 200: —

Karlstad ......

.... 59 200: —

Linköping .....

.... 55 900: —

Luleå ..........

____ 53 500: —

Norrköping . . . .

7 500: —

Nyköping ......

____ 144 000: —

Uppsala ........

____ 15 000: —

Vänersborg .....

____ 14 800: —

Växjö..........

____ 43 200: —

Örebro .........

____ 81 400: —

Östersund .......... 12 600: —

Kostnaden avser huvudsakligen

Målningsarbeten, ändringar i lunchserveringen,
kostnader för installation
av ny värmeanläggning.

Målningsarbeten.

Oljeeldning.

Yttre renovering, oljeeldning, elektriska
arbeten, reparation av tjänstebostäder.

Ny pannanläggning.

Yttre reparationer, oljeeldning m. m.,
reparation av tjänstebostäder.

Yttre reparation.

Oljeeldning, elektriska arbeten, reparation
av tjänstebostäder.

Oljeeldning.

Yttre reparation, oljeeldning, elektriska
arbeten, reparation av tjänstebostad.

Reparation av tjänstebostad.

Renovering av banklokalerna.

Reparation av taket.

Yttre reparationer, oljeeldning, reparation
av banklokalen och av tjänstebostad.

Oljeeldning.

36

Bankoutskottets memorial nr 1.

§ 19.

Den byggnad, vilken jämlikt bemyndigande av 1951 års riksdag uppföres
vid Tumba bruk för sedelförstöringskontoret, är i det närmaste färdig
och beräknas kunna tagas i användning under februari 1953.

§ 20.

Nya kollektivavtal ha under 1952 slutits med arbetare och förmän vid
riksbankens industrier. Arbetaravtalen hava numera uppsagts av Civilförvaltningens
personalförbund.

Moderniseringen av fabriksanläggningar och bostadssamhällen vid pappersbruket
har under året fortsatt i den takt, som inkomsterna av brukets
rörelse medgivit. Sålunda har utbyggnaden av grovholländeriet, för vilket
ändamål 1949 års riksdag bemyndigat fullmäktige att av riksbankens
medel taga i anspråk förslagsvis 140 000 kronor, under året fullbordats.
Genom kostnadsstegringar har den sammanlagda kostnaden kommit att
uppgå till cirka 180 000 kronor. Den rationalisering som utbyggnaden inneburit
har medfört att personalbehovet å berörda avdelningar kunnat minskas
från 15 till 10 man, vilket uppnåtts bland annat genom att tvättning,
grovmalning och blekning av råvaran sammanförts till en process, medan
den tidigare ägde rum i skilda delar av bruket med därav föranledda manuella
transporter m. m.

Vidare har den komplettering av pappersmaskinens torkparti, för vilken
1950 års riksdag medgivit att pappersbruket finge taga i anspråk förslagsvis
150 000 kronor (jfr. BU:s uti. nr 27/1950) under året verkställts, med
undantag för installerandet av den nya drivmotorn, vars leverans blivit
försenad. Kostnaderna för detta arbete ha hittills uppgått till cirka 180 000
kronor.

Sedan 1951 års riksdag beslutat, att komplettering av pappersmaskinen
med ett långviraparti finge ske till en beräknad kostnad av förslagsvis
400 000 kronor (se BU:s uti. nr 28/1951), ha maskinbeställningar verkställts
och vissa förberedande arbeten utförts. Långvirapartiet beräknas
bliva färdigställt under sommaren 1953.

Därjämte må nämnas, att för brukets räkning beställts en ny rullmaskin
för en beräknad kostnad av cirka 45 000 kronor.

I bostadssamhället ha ytterligare ett antal lägenheter moderniserats,
varjämte en ny etapp av den nya gatubelysningen färdigställts liksom även
en ny etapp av belysningsnätets omläggning.

Vid utgången av år 1952 uppgick antalet anställningshavare vid Tumba
pappersbruk till 13 tjänstemän, 5 förmän samt 79 manliga och 59 kvinnliga
arbetare.

Bankoutskottets memorial nr 1.

37

För sedeltryckeriet har under året inköpts en skärmaskin, vilken ersatt
en försliten maskin, en offsetpress, en boktryckssnällpress samt en färgkvarn.
Sammanlagda kostnaden för nämnda maskinköp uppgår till cirka
155 000 kronor. Dessutom ha under året nyanskaffats andra apparater
och inventarier till ett belopp av omkring 05 000 kronor. Jämlikt medgivande
av fullmäktige har luftkonditioneringsanläggning installerats i
vissa av tryckeriets lokaler för en kostnad av cirka 45 000 kronor.

Sedeltryckeriets fastighet, vilken byggdes för att tillgodose ett väsentligt
mindre sedelomlopp än det nuvarande, är numera otillräcklig för att
möjliggöra en rationell drift och svårigheter föreligga att, utan avsevärt
övertids- och skiftarbete samt andra kostnadsfördyringar, kunna tillgodose
behovet av nya sedlar. Utrymmesbristen medför vidare, att kontrollen icke
kan ordnas på ett tillfredsställande sätt. Riksbankens industristyrelse har
därför under övervägande, vilka åtgärder som i anledning härav böra
vidtagas.

Produktionen av sedlar har under år 1952 nått sin hittills högsta omfattning.
Sålunda levererade sedeltryckeriet under året 68 218 900 sedelenheter,
medan den tidigare högsta siffran, avseende år 1948, utgjorde
55 772 200 sedelenheter.

Av 1951 års riksdag beviljade medel för anläggning av ett beredskapstryckeri
(jfr bankoutskottets uti. nr 26/1951) ha icke utnyttjats. Andra
åtgärder i beredskapssyfte ha i stället företagits under året.

Vid utgången av år 1952 uppgick antalet anställningshavare vid sedeltryckeriet
till 20 tjänstemän, 4 förmän samt 78 manliga och 26 kvinnliga
arbetare.

§ 21.

För riktigheten av de å sid. 18—24 lämnade sifferuppgifterna ansvara
bankkamreraren Axel Rosengren och förste kammarskrivaren Gerdt Richter,
vilka undertecknat, respektive kontrasignerat riksbankens bokslut.

§ 22.

Inspektioner av avdelningskontoren ha verkställts

av vice riksbankschefen Hammarskiöld vid kontoren i Kalmar, Karlskrona,
Kristianstad och Nyköping samt — tillsammans med bankokommissarien
Sture Laurén — vid kontoret i Uppsala,

av herr Ilall och bankdirektören Ekengren vid kontoren i Härnösand,
Sundsvall och Umeå samt — tillsammans med herr Laurén — vid kontoret
i Vänersborg,

av herrar Ekengren och Laurén vid kontoren i Mariestad, Västerås och
Örebro samt av herr Ekengren vid kontoret i Linköping,

av bankdirektören Lundgren och bankokommissarien Lönnqvist vid kontoren
i Göteborg, Jönköping och Karlstad,

38

Bankoutskottets memorial nr 1.

av herr Lönnqvist vid kontoren i Malmö, Falun, Gävle, Halmstad, Luleå,
Växjö och Östersund samt — tillsammans med herr Laurén — vid kontoret
i Norrköping,

av herr Laurén vid kontoret i Visby.

Föreskrivna inventeringar och undersökningar av huvudkontorets kassor
och förvaltningsrum ha under året ägt rum.

Revision genom därtill utsedda tjänstemän har under året företagits vid
samtliga avdelningskontor.

§ 23.

Berättelser från bankens samtliga avdelningskontor bifogas.
Stockholm den 9 januari 1953.

David Hall.
Olof Andersson.

CONRAD JONSSON.

Mats Lemne. Allan Andersson.

Filip Kristensson. Axel Rubbestad.

j Karin Winberg.

Stockholm 1953 Ivar Hteggströms Boktryckeri A. B.

530016