Bevillningsutskottets betänkande nr 32.

1

Nr 32.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner
om rätt att vid taxering till skatt åtnjuta avdrag för
kostnad för anskaffande av för beredskapslagring av
drivmedel för traktorer avsedd bränsletank.

(2:a avd.)

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande
motionerna 1:278 av herr Eskilsson och 11:358 av fröken Wetterström
har hemställts, att riksdagen måtte besluta, att vid taxering till statlig och
kommunal inkomstskatt kostnad för anskaffande av för beredskapslagring
av drivmedel för traktorer avsedd bränsletank skall betraktas som avdragsgill
omkostnad.

Beträffande motiveringen för det i motionerna framställda yrkandet får utskottet,
i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande, hänvisa till
motionen I: 278.

Det i motionerna berörda spörsmålet har behandlats i ett av riksskattenämnden
den 3 december 1952 gjort uttalande i anledning av en framställning
av riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap. Riksnämnden hade
begärt ett uttalande, huruvida vid beräkning av inkomst av jordbruksfastighet
avdrag kunde påräknas för inköp av s. k. farmaggregat (ovanjordscistern
för förvaring av motorbränsle). I ärendet upplyste riksnämnden, att av
beredskapsskäl en avsevärd mängd drivmedel för traktorer måste finnas lagrad.
För varje traktor, som jordbruket disponerade, borde under en avspärrning
ständigt finnas lagrad en drivmedelsmängd, motsvarande ett och ett
halvt års behov eller ungefär 4,5 kubikmeter. Denna lagring måste ske i för
ändamålet anskaffade, på vederbörande gård eller maskinstation placerade
tankanläggningar, s. k. farmaggregat. Aggregaten borde inköpas av jordbrukarna.
Kostnaden härför uppginge till ungefär 200 kronor per kubikmeter
lagringsutrymme. Det syntes ofrånkomligt, att staten i någon form understödde
och befrämjade lagerhållningen. Därvid hade den tanken framförts,
alt beredskapslagringen skulle stimuleras, om jordbrukarna kunde
påräkna att vid inkomsttaxering få avdrag för kostnaden för inköp icke
blott av traktorbränslet utan även av den nödvändiga tankanläggningen. Anläggningen
hade vid normalt underhåll eu lång varaktighetstid.

I anledning av skrivelsen beslöt riksskattenämnden uttala, att skattskyldig
■vid taxering av inkomst av jordbruksfastighet enligt s. k. kontantprincip
1 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 7 samt. Nr 32.

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 32.

icke ägde åtnjuta avdrag för kostnad för nyuppsättning av eller värdeminskning
å s. k. farmaggregat samt att skattskyldig vid taxering av inkomst av
jordbruksfastighet enligt bokföringsmässiga grunder ägde rätt att åtnjuta
avdrag för sådan anskaffningskostnad allenast i form av årliga, efter aggregatets
varaktighetstid avpassade värdeminskningsavdrag.

I skrivelse den 1(5 december 1952 bar riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap
efter samråd med lantbruksstyrelsen, statens jordbruksnämnd,
Sveriges lantbruksförbund och Hushållningssällskapens förbund hemställt
om Kungl. Maj:ts bemyndigande att vidtaga vissa åtgärder för att åstadkomma
en beredskapslagring av drivmedel för jordbrukstraktorer.

Till stöd för framställningen har riksnämnden bl. a. framhållit, att antalet
jordbrukstraktorer under senare år ökat starkt och nu uppginge till ca
80 000. Förbrukningen av drivmedel för dessa kunde uppskattas till ca 230 000
kubikmeter per år och väntades stiga ytterligare. Det vore angeläget att åstadkomma
en beredskapslagring av drivmedel för traktorer motsvarande ett
och ett halvt års förbrukning. Denna lagring borde i första hand ske hos jordbrukarna
själva. Inom jordbruket funnes f. n. omkring 22 000 drivmedelscisterner
med en genomsnittlig storlek av ca 3 kubikmeter.

Om en beredskapslagring hos enskilda jordbrukare skulle kunna åstadkommas,
vore det nödvändigt att staten ekonomiskt stödde en sådan verksamhet.
En lämplig form för sådant stöd vore att jordbrukare, som åtoge
sig att hålla visst beredskapslager, crhölle räntefritt statligt lån för anskaffning
av cistern och lager.

Riksnämnden hade i samrad med Hushållningssällskapens förbund utarbetat
närmare förslag till långivning för ovan nämnda ändamål. Enligt förslaget
avsages riksnämnden skola ingå avtal med hushållningssällskapen,
som skulle verka för att enskilda jordbrukare och s. k. maskinhållare upplade
beredskapslager av drivmedel för traktorer. Med anlitande av medel,
som riksnämnden ställde till hushållningssällskapens förfogande, skulle sällskapen
kunna i sin tur utlämna lån till enskilda jordbrukare och maskinhållare,
som åtoge sig att hålla visst beredskapslager av drivmedel.

Sedan statskontoret i yttrande över riksnämndens framställning funnit
det framlagda förslaget i huvudsak icke giva anledning till särskilda invändningar,
har inom handelsdepartementet upprättats en promemoria i ärendet.
I promemorian uttalas, att riksnämndens framställning i så måtto avsåges
skola bifallas, att lån för nu ifrågavarande ändamål skulle, tills vidare inom
ramen för ett totalbelopp av 10 miljoner kronor, kunna beviljas med anlitande
av den rörliga kredit, som stode till riksnämndens förfogande för inköps-
och lagringsverksamhet. Lånen till enskilda jordbrukare och maskinhållare
avsåges i princip skola begränsas till att täcka den ungefärliga kostnaden
för anskaffning av cistern. Lånebeloppet för en cistern, som möjliggjorde
lagring av 4,5 kubikmeter drivmedel, skulle sålunda kunna bestämmas
till i runt tal 1 000 kronor. Amorteringstiden komme vidare att minskas

Bevillningsutskottets betänkande nr 32. 3

från av riksnämnden föreslagna 10 till 5 år. Slutligen har särskild ersättning
till hushållningssällskapen för långivningen icke ansetts böra utgå.

Då ifrågavarande lagringsåtgärder sålunda skulle komma att i anslagshänseende
och administrativt inordnas i den inköps- och lagringsverksamhet,
som riksnämnden bedreve för andra liknande ändamål, har från handelsdepartementets
sida ansetts lämpligt att lämna riksdagens statsutskott
en redogörelse för ärendet. Promemorian har på grund härav överlämnats
till 1953 års statsutskott. I utlåtande nr 10 har statsutskottet behandlat
promemorian i samband med att utskottet tillstyrkt Kungl. Maj :ts i proposition
nr 1 under tionde huvudtiteln, punkt 88, framlagda förslag att riksnämnden
för ekonomisk försvarsberedskap finge, efter beslut av Kungl.
Maj :t, disponera den i riksgäldskontoret upplagda rörliga krediten intill ett
belopp av 740 miljoner kronor. Beträffande den i promemorian berörda frågan
om långivning för anskaffning av cisterner för beredskapslagring av
drivmedel för jordbrukstraktorer anför utskottet, att från utskottets sida
icke törelåge någon erinran mot att här ifrågavarande kredit, på sätt föreslagits
i promemorian, finge tagas i anspråk jämväl för detta ändamål.
Statsutskottets utlåtande i denna del har godkänts av riksdagen.

I de föreliggande motionerna har bl. a. anförts, att efter det senaste världskriget
inom jordbruket skett en hastig övergång från hästdrift till traktordrift.
Eftersom traktordriften i huvudsak förutsatte tillgång till importerade
drivmedel, innebure detta en betydande risk för jordbruksproduktionen
vid ett eventuellt krigs- eller avspärrningstillstånd, såvida inte åtgärder vidtoges
i förväg för att eliminera eller åtminstone minska denna risk. De centrala
statliga lagringsmöjligheterna av viktiga förnödenheter för vår försörjning
vore begränsade. Följaktligen måste statsmakterna stimulera de enskilda
medborgarna att fullgöra den del av beredskapsåtgärderna som de själva
av olika orsaker ej mäktade åstadkomma. De nuvarande möjligheterna för
jordbrukare, som vore villiga att utföra en beredskapslagring av drivmedel
till traktorerna, att erhålla kompensation för sin uppoffring vore ringa.
För inköp av erforderliga lagringscisterner, bränsletankar och drivmedelstorråd
krävdes emellertid betydande kapitalutlägg, och detta bleve så mycket
mer kännbart som avdragsrätt f. n. ej förelåge för den kostnad, som inköpet
av bransletankarna medförde. Om eu lättnad i beskattningshänseende genomtordes
för jordbrukarnas inköp av dylika bränsletankar, skulle det säkerligen
stimulera jordbrukarna att i större utsträckning än nu anskaffa
tankar för beredskapslagring. Kostnaden borde kunna få betraktas som en
i beskattningshänseende avdragsgill omkostnad.

Utskottet. I de föreliggande motionerna har yrkats, alt vid beräkning av
inkomst av jordbruksfastighet avdragsrätt måtte föreskrivas för kostnaden
för anskaffande av bränsletank avsedd för beredskapslagring av drivmedel
för traktorer.

4 Bevillningsutskottets betänkande nr 32.

Av den ovan lämnade redogörelsen framgår att riksskattenämnden på
förfrågan av riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap den 3 december
1952 gjort ett uttalande rörande rätten till avdrag i ifrågavarande hänseende
enligt nu gällande bestämmelser. Riksskattenämnden bar uttalat, att
skattskyldig vid taxering av inkomst av jordbruksfastighet enligt den s. k.
kontantprincipen icke äger åtnjuta avdrag för nyuppsättning av eller värdeminskning
å bränsletank samt att skattskyldig, därest bokföringsmässiga
grunder följes vid taxeringen, äger rätt att åtnjuta avdrag för sådan anskaffningskostnad
allenast i form av årliga, efter bränsletankens varaktighetstid
avpassade värdeminskningsavdrag.

Efter det riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap erhållit nyssnämnda
uttalande av riksskattenämnden har riksnämnden hos Kungl. Maj :t
hemställt om bemyndigande att vidtaga vissa åtgärder för att åstadkomma
en beredskapslagring av drivmedel för jordbrukstraktorer. Riksnämnden har
sålunda föreslagit, att hushållningssällskapen av medel som riksnämnden
ställde till förfogande skulle lämna lån till sådana enskilda jordbrukare
och maskinhållare som åtoge sig att hålla visst bercdskapslager av drivmedel.
Lånen avsåges i princip skola täcka kostnaden för anskaffande av en
bränsletank. I en inom handelsdepartementet i anledning härav upprättad,
den 23 mars 1953 dagtecknad promemoria har uttalats, att riksnämndens
framställning i så måtto borde kunna tillgodoses, att lån för nu ifragavarande
ändamål finge, tills vidare inom ramen för ett totalbelopp av 10 miljoner
kronor, beviljas med anlitande av den rörliga kredit, som stode till
riksnämndens förfogande för inköps- och lagringsverksamhet. Statsutskottet,
som erhållit del av promemorian, har i utlåtande nr 10, vari utskottet
bl. a. tillstyrkt ett av Kungl. Maj :t framlagt förslag att riksnämnden för ekonomisk
försvarsberedskap under budgetåret 1953/54 finge disponera nyssnämnda
rörliga kredit intill ett belopp av 740 miljoner kronor, yttrat, att
från utskottets sida icke förelåge någon erinran mot att krediten toges i anspråk
jämväl för det i promemorian omnämnda ändamålet. Utlåtandet har
i denna del godkänts av riksdagen.

Att behov av stöd föreligger för de beredskapsåtgärder varom i motionerna
är fråga synes sålunda jämväl vara statsmakternas uppfattning. Såsom
lämplig form för meddelande av understöd har från statsmakternas sida
valts tillskapandet av möjlighet för enskilda jordbrukare och maskinhållare
att på vissa villkor erhålla räntefria lån av statsmedel för anskaffning av
bränsletank avsedd för beredskapslagring av drivmedel för traktorer. Ett
bifall till motionsyrkandet torde vidare vara stridande mot den av utskottet
vid ett flertal tilifällen uttalade, av riksdagen godkända principiella uppfattningen
att stöd åt sådan verksamhet som finnes böra understödjas bör
meddelas i form av anslag och icke i form av skattelättnad. Utskottet avstyrker
fördenskull de föreliggande motionerna.

Bevillningsutskottets betänkande nr 32. 5

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna 1:278 av herr Eskilsson
och II: 358 av fröken Wetterström om rätt att vid taxering
till skatt åtnjuta avdrag för kostnad för anskaffande av
för beredskapslagring av drivmedel för traktorer avsedd
bränsletank icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 16 april 1953.

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Heuman, Franzon, Spetz, Velander,
Falk, Ramberg, Niklasson, Söderquist och Patrick Nilsson; samt

från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Sundström, Hagberg i
Malmö, Sjölin, Olofsson, Brandt, Kollberg, Strandh, Kärrlander och Jansson
i Aspeboda.

527369. Stockholm ll)5;i. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag