Bevillningsutskottets betänkande nr 25.

1

Nr 25.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion
angående skattelättnader för fiskare i syfte att stimulera
försöksfiske på avlägsna fiskevatten.

(2:a avd.)

I en inom riksdagen väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion II: 354
av herr Staxäng har hemställts, »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t
måtte hemställa om utredning angående möjligheterna att åstadkomma skattelättnader
för fiskare i syfte att stimulera försöksfiske på avlägsna fiskevatten».
i: ■••••; pn

Beträffande motiveringen för det i motionen framställda yrkandet får utskottet,
i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande, hänvisa till
motionen.

Riksdagen anvisar sedan länge årligen ett visst anslag för avsättning till
fonden för befrämjande av fiske på avlägsna fiskevatten. Anslaget utgjorde
för budgetåret 1951/52 30 000 kronor men höjdes enligt beslut av 1952 års
riksdag till 40 000 kronor för budgetåret 1952/53.

I två vid 1951 års riksdag väckta likalydande motioner yrkades bl. a. att
riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om utredning rörande
möjligheterna att ställa statsgaranti för försöksfiske på avlägsna fiskevatten.

I sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 1 yttrade 1951 års jordbruksutskott
med anledning av motionerna att enligt utskottets uppfattning vissa
skäl kunde åberopas för den i motionerna begärda utredningen, men att med
hänsyn till den återhållsamhet i fråga om ekonomiska åtaganden från statsverkets
sida, som måste iakttagas i dåvarande läge, utskottet icke ansett sig
böra biträda yrkandet om utredning.

Kungl. fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök hemställde i sina anslagsäskanden
för budgetåret 1952/53, att den vid 1951 års riksdag väckta
utredningsfrågan skulle upptagas till förnyad prövning. Vederbörande departementschef
ansåg emellertid att vad 1951 års jordbruksutskott anfört
såsom stöd för sitt yrkande om avslag på motionerna i ämnet fortfarande
ägde giltighet, varför han icke biträdde det av fiskeristyrelsen framlagda utredningsförslaget.

Vid 1952 års riksdag uppmärksammades ånyo förenämnda spörsmål. I
motionen II: 77 av herr Staxäng in. fl. yrkades sålunda skrivelse till Kungl.
Maj:t med begäran om skyndsam utredning av frågan om statsgaranti för
försöksfiske.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 7 samt. Nr 25.

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 25.

I sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 1 anförde 1952 års jordbruksutskott
med anledning av motionsyrkandet, att den reducering av fångstmöjligheterna,
som under senare år till följd av utfiskning uppstått på mera
näraliggande fiskevatten, otvivelaktigt vållade vissa svårigheter för det
svenska fisket. Utskottet hemställde i anledning av motionen II: 77 att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t begära att Kungl. Maj:t ville låta
företaga en utredning rörande möjligheterna att åstadkomma ett utökat försöksfiske
på avlägsna fiskevatten ävensom för riksdagen framlägga det förslag,
vartill utredningen kunde föranleda.

Utskottets hemställan bifölls av riksdagen.

I anledning härav uppdrog Kungl. Maj :t åt fiskeristyrelsen att inkomma
med den begärda utredningen. I en den 11 december 1952 dagtecknad underdånig
skrivelse har styrelsen på grundval av verkställd utredning framlagt
förslag till statsgaranti för försöksfiske på avlägsna fiskevatten. Förslaget
innebär i korthet att fiskare, som därav är i behov, kan erhålla statsgaranti
för bedrivande på avlägsna fiskevatten av fiske, i vilket svenska
fiskare icke eller endast i ringa omfattning deltagit. Garantien, som avses
skola lämnas av fiskeristyrelsen, föreslås begränsad till visst högsta belopp.

I den föreliggande motionen har anförts bl. a. följande. Den utredning
angående statsgaranti för försöksfiske som nu arbetade torde närmast komma
att utforma statsgarantien som ett i viss utsträckning tänkt skydd mot
förluster vid sådant fiske. Detta syntes motionären böra kompletteras med
en åtgärd, som tillförsäkrade fiskarna en rimligare andel än hittills i det
eventuella ekonomiska nettot av ett sådant pionjärfiske. Med nuvarande beskattningsnormer
måste fiskarna avstå en orimligt stor andel av denna till
priset av stora risker och umbäranden förvärvade inkomst. Om exempelvis
ett båtlag tjänade tusen kronor »extra» på ett par försöksfiskeresor till ett
nytt fiskevatten, i stället för att nöja sig med ett traditionellt mindre givande
mellansäsongfiske eller helt enkelt ligga stilla någon tid, bleve den reella
ekonomiska behållningen därav per capita oproportionellt starkt decimerad,
därför att denna inkomst lades på den ordinarie inkomsten. I Norge, där
man också hade känning av dessa olägenheter, övervägde man allvarligt att
revidera beskattningen så, att fiskare finge skattelättnader för inkomster
från försöksfiske.

Ur svensk samhällelig synpunkt framstode det som önskvärt och ekonomiskt
försvarbart, att statsmakterna övervägde denna fråga. Tekniskt vore
den säkerligen ganska komplicerad, men denna omständighet borde inte
utgöra något hinder för en undersökning, varigenom man gåve det utvecklingsfrämjande
privata initiativet inom fisket ytterligare stimulans.

Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har statligt stöd
åt fiske på avlägsna fiskevatten utgått i ett flertal år i form av anslag. I statsverkspropositionen
för det kommande budgetåret har jämväl upptagits ett

Bevillningsutskottets betänkande nr 25. 3

dylikt anslag. Frågan om vilka åtgärder som borde vidtagas för att utöka
detta fiske var föremål för behandling såväl vid 1951 som 1952 års riksdagar,
därvid riksdagen hade att taga ställning till om en utredning härutinnan
borde komma till stånd eller ej. 1952 års riksdag hemställde i
skrivelse till Kungl. Maj :t om sådan utredning, vilken numera utförts av
fiskeristyrelsen. Styrelsen har på grundval av utredningen framlagt förslag
till statsgaranti för ifrågavarande fiske, vilket förslag för närvarande
är föremål för departementsbehandling. Fiskeristyrelsen föreslår, att de medel,
vilka hittills plägat beviljas under anslaget till Avsättning till fonden
för befrämjande av fiske på avlägsna fiskevatten, hädanefter från och med
budgetåret 1953/54 anvisas under ett reservationsanslag till Statsgaranti för
främjande av fiske på avlägsna fiskevatten. Proposition i ämnet kan enligt
vad utskottet inhämtat förväntas bliva förelagd innevarande års riksdag.

I den föreliggande motionen har yrkats skrivelse till Kungl. Maj :t med
hemställan om utredning angående möjligheterna att åstadkomma skattelättnader
för fiskare i syfte att stimulera försöksfiske på avlägsna fiskevatten.

Utskottet vill erinra om att utskottet, då det i andra sammanhang föreslagits
att meddela viss verksamhet statligt stöd i form av skattelättnad,
hävdat, att understödet i stället borde utgå i form av anslag till verksamheten
i fråga. Riksdagen har vid ett flertal tillfällen uttalat sin anslutning
till denna uppfattning. Vad motionären anfört till stöd för motionsyrkandet
anser utskottet icke utgöra -skäl för ett frångående av den tidigare av riksdagen
intagna principiella ståndpunkten, detta så mycket mindre som statligt
stöd i form av anslag redan utgår till den i motionen avsedda verksamheten.
Utskottet avstyrker fördenskull den föreliggande motionen.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att motionen II: 354 av herr Staxäng angående skattelättnader
för fiskare i syfte att stimulera försöksfiske på avlägsna
fiskevatten icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Stockholm den 12 mars 1953.

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Heiiman, Gustaf Elofsson
Spetz, Velander, Ramberg, Söderquist, Damström, Snygg och Patrick Nilsson;
samt

från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Sundström, Hagberg
i Malmö, Sjölin, Olofsson, Rrandt, Kollberg, Strandh och Kärrlander.

537264, Stockholm 1953. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag