Kungl. Maj:ts proposition nr 60.

1

Nr 60.

Iiungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående höjning av
statstjänstemännens löner, m. m.; given Stockholms
slott den 15 februari 1952.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över civilärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL.

John Lingman.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Regenten, Hertigen av Halland i statsrådet å
Stockholms slott den 15 februari 1952.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson,
Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund,
Persson, Hjälmar Nilson, Lindell.

Chefen för civildepartementet, statsrådet Lingman, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om höjning av statstjänstemannens
löner m. m. för tiden från och med den 1 januari 1952
samt anför därvid följande.

Vid genomförandet av 1947 års lönereglering förutsattes, att de lönebelopp,
som finnas upptagna i grundlönetabellerna i 3 § statens löneplanslörordning
den 30 juni 1947 (nr 376), skulle på sätt i 4 § förordningen an1
Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 60.

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 60.

gives höjas och sänkas i visst förhållande till pristal, fastställda på grundval
av beräkningar över de allmänna levnadskostnaderna. Bestämmelserna i
sistnämnda paragraf ha emellertid aldrig satts i kraft. I stället ha gällt särskilda,
efter förhandlingar med statstjänstemännens huvudorganisationer
för varje år fastställda procenttal. För tiden den 1 juli 1947—den 31 december
1950 gällde procenttalet 12. För år 1951 fastställdes procenttalet till 32,
dock skulle å grundlön eller del därav, som ej överstege 500 kronor för månad,
procenttalet utgöra 33. Till den 1 juli 1951 utgick det procentuella
tillägget å högst 1 200 kronor per månad; därefter har maximigränsen varit
1 600 kronor per månad. Vilka grunder, som borde gälla efter 1951 års utgång,
förutsattes vid 1951 års beslut i ämnet skola bli föremål för nya förhandlingar
med personalorganisationerna. I avbidan på beslut i ämnet borde
provisoriskt tillämpas samma procenttal som under år 1951.

Å pensionernas grundbelopp utgår rörligt tillägg under samma förutsättningar
och med beräkning enligt samma procenttal, som gälla angående höjning
av månadslön, angiven i de i statens löneplansförordning intaga grundlönetabellerna.

Vad angår grunderna för de kristillägg, som fortfarande, ehuru i väsentligt
minskad utsträckning utgå efter det nya lönesystemets genomförande,
fattades vid 1947 års riksdag beslut, innebärande att kristillägget skulle regleras
i anslutning till den procentuella förhöjningen av de nyreglerade lönerna.
Då angivna procenttal utgjorde 6, skulle kristillägg utgå efter 16 procent,
och för varje höjning eller minskning av förstnämnda procenttal med
3 enheter skulle kristilläggsprocenten ökas respektive minskas med 4,2 enheter.
I enlighet härmed har kristilläggsprocenten under tiden den 1 juli 1947
—den 31 december 1950 utgjort 24,4 procent samt under år 1951 53,8 procent
å högst 500 kronor för månad av kristilläggsunderlaget och 52,4 procent å
återstoden därav.

I årets statsverksproposition (Bil. 2, s. 32 och 34) förutsattes, att frågan
om lönernas storlek och om grunderna för rörligt tillägg å pensionerna och
för kristillägg under år 1952 senare skulle få anmälas för riksdagen.

Förhandlingar om de statsanställdas löner m. m. under år 1952 ha nu
förts med statstjänstemännens huvudorganisationer. Därvid har -— under
förutsättning av Kungl. Majrts och riksdagens godkännande —- med Statstjänarkartellen,
Statstjänstemännens riksförbund och Tjänstemännens centralorganisation
träffats en överenskommelse av följande innehåll.

1. Till de under år 1951 utgående månadslönerna skola, med nedan
nämnda undantag, läggas särskilda lönetillägg så att lönebeloppen för månad
under år 1952 komma att uppgå till belopp, som angivas i bifogade
tabell.1

Arvoden till icke löneplansplacerad personal höjas i ungefär samma grad.
Undantag skall dock göras i fråga om arvoden, som ha karaktären av bisysslearvoden
och äro avvägda med hänsyn därtill. Sådana arvoden prövas
särskilt.

1 Tabellen, vilken är likalydande med den vid statsrådsprotokollet fogade tabellbilagan, bär
här uteslutits.

Kungl. Mcij:ts proposition nr 60.

3

De särskilda lönetilläggen respektive de höjda arvodesbeloppen skola icke
utgå till anställningshavare, som ej uppnått 17 års ålder, och ej heller till
anställningshavare, ansluten till organisation, som varslar (varslat) eller vidtager
(vidtagit) stridsåtgärder i anslutning till förhandlingar i avlöningsfrågor.

2. Det rörliga tillägget å pensionernas grundbelopp skall under år 1952
utgå efter 53 procent.

3. Om levnadskostnadsindex i 1935 års serie exklusive skatter och sociala
förmåner för tredje eller fjärde kvartalet 1952 uppnår eller överstiger 216,
äga första gången detta sker de organisationer, som godtagit denna uppgörelse,
påkalla förhandlingar om höjning av lönerna och pensionerna intill
full kompensation för indexhöjningen utöver 210. Om sådan kompensation
därvid erbjudes, skall överenskommelse anses träffad. De höjda lönerna
och pensionerna skola i dylikt fall utgå från och med andra månaden
i respektive kvartal.

Om indextalet efter att för tredje kvartalet 1952 ha uppnått eller överstigit
216, för fjärde kvartalet nedgår under 216, skall den höjning som kan
ha medgivits på grund av denna överenskommelse sänkas i proportion till
den sänkning av index, som skett i jämförelse med den tidigare höjning över
210, som föranlett löne- och pensionsökningen. Sådan sänkning skall inträda
från och med den andra månaden i kvartalet.

4. Kallortstilläggen och kallortstraktamentena höjas med i genomsnitt 25
procent. Rörande vissa andra särskilda kontanta avlöningsförmåner skola
förhandlingar med de organisationer, som godtagit denna uppgörelse, äga
rum under de närmaste månaderna.

Departementschefen. Under sommaren och hösten 1951 ägde överläggningar
rum mellan regeringen och intresseorganisationerna på arbetsmarknadens
och jordbrukets område i syfte att utröna huruvida möjligheter förefunnos
att uppnå en samlad avtalsrörelse. Därvid riktades i princip icke
några invändningar mot löntagareorganisationernas krav på att arbetstagarna
borde erhålla en sådan förbättring av den nominella inkomstnivån,
som motsvarade skälig andel i den reala produktivitetsstegringen i samhället,
och därtill kompensation i de fall där lönenivån släpat efter. Enighet
uppnåddes också om att man i 1952 års avtalsrörelse skulle söka få till
stånd en samordning i uppläggningen och beräkningarna. Detta har sedermera
tagit sig uttryck i det mellan Svenska arbetsgivareföreningen och
Landsorganisationen i Sverige träffade ramavtalet rörande de kollektivavtal,
vilkas giltighetstid är angiven att utlöpa under tiden den 31 december
1951—den 30 juni 1952. I detta ramavtal ha uppdragits vissa riktlinjer
avsedda att vara vägledande för årets avtalsrörelse. Jag torde därför i detta
sammanhang få lämna cn närmare redogörelse för avtalets innehåll.

Enligt ramavtalet skola den 31 december 1951 utgående tidlöncr och ackord
— med viss minimering —- höjas med 8 procent för män och 10 procent
för kvinnor. Från denna höjning skall avräknas värdet av ändringar i kollektivavtalens
allmänna bestämmelser av väsentlig ekonomisk betydelse.

Om levnadskostnadsindex i 1935 års serie exklusive skatter och sociala
förmåner den 15 juni eller den 15 september uppnår eller överstiger 216,
har LO rätt att påkalla centrala förhandlingar om cn sådan höjning av lö -

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 60.

nerna att full kompensation erhålles för indexhöjningen från 210. Om sådan
kompensation erbjudes från arbetsgivarsidan, skall överenskommelse anses
träffad. De höjda lönerna skola i sådant fall utgå från och med den första
i andra månaden av det kvartal, under vilket det aktuella levnadskostnadstalet
tillkännagivits. För den händelse indextalet åter nedgår under 216,
skola de sålunda förhöjda lönerna kunna sänkas i motsvarande grad.

I de fall då ökningen av förtjänsterna från slutet av år 1950 till slutet
av år 1951 varit mindre än 20 procent, må särskild kompensation givas intill
denna nivå. Beträffande vissa avtalsområden kan kompensation även av
annan anledning ifrågakomma.

I ramavtalet har förutsatts, att de båda avtalsslutande parterna skola
verka för att de riktlinjer, som uppdragits i avtalet, komma att följas även
för andra löntagare än sådana som direkt beröras av överenskommelsen.

De principer, som ligga till grund för ramavtalet — kompensation för
eftersläpning och s. k. konsekvensprisstegring samt därutöver skälig andel
av den förutsebara produktivitetsförbättringen i förening med garanti
för gottgörelse för under året inträdande levnadskostnadsökning av viss storleksordning
— ha varit grundläggande jämväl för den förhandlingsöverenskommelse,
som nu träffats rörande statstjänstemännens löner under år
1952. Jag hemställer därför, att överenskommelsen genom proposition förelägges
riksdagen för godkännande.

Vid förhandlingarna har det i enlighet med det anförda ansetts skäligt
att statstjänstemännen erhålla kompensation för inträffad eftersläpning.
Härvid är att märka, att av den löneökning, som under år 1951 kom statstjänstemännen
till godo, en väsentlig del utgjorde kompensation för tidigare
eftersläpning. Å andra sidan har beaktats, att under år 1951 å det statliga
området förekommit en viss motsvarighet till löneglidningen å den enskilda
arbetsmarknaden i form av uppflyttningar i lönegrad m. in.

Utöver kompensationen för eftersläpningen har vid förhandlingarna hänsyn
tagits till den förutsebara produktivitetsstegringen under år 1952 samt
de prisstegringar, som antagits bli en följd av årets avtalsrörelse. I anslutning
till ramavtalets bestämmelse om avräkning för värdet av vissa ändringar
i kollektivavtalens allmänna bestämmelser har hänsyn tagits till kostnaderna
för vissa andra överenskomna löneförbättringar än sådana som
direkt hänföra sig till lönebeloppen för månad.

Med beaktande av angivna faktorer har under förhandlingarna överenskommits
att till de nu utgående lönerna skall med vissa undantag läggas
ett särskilt lönetillägg av sådan storlek att lönebeloppen för månad höjas
med 15 procent. I fråga om löneklasserna 13—25 å löneplanen nr 2 har därvid
hänsyn tagits endast till den del av de utgående lönerna, som innefattar
viss del av grundlönen med därå belöpande tilläggsförmåner. I viss anslutning
till ramavtalets bestämmelser ha emellertid såsom en särskild avlöningsförstärkning
lagts ytterligare vissa belopp till de lägst avlönade tjänstemännens
löner. Sålunda skall utöver nyssnämnda tillägg i löneklasserna

5

*

Kungl. Maj:ts proposition nr 60.

8—13 å löneplanen nr 1 utgå en avlöningsförstärkning av sådan storlek att
den sammanlagda ökningen blir i kronor räknat lika stor som i 14 löneklassen.
Även i 1—7 löneklasserna å löneplanen nr 1 skall utgå en viss avlöningsförstärkning.
Sammanlagt skola lönetilläggen i dessa löneklasser vara
följande.

Löne-

klass

nr

Lönetillägg per månad i kronor i ortsgrupp

1

2

3

4

5

1

63

66

69

72

75

2

65

68

71

74

78

3

68

71

74

77

81

4

71

74

77

81

84

5

74

78

81

85

89

6

79

82

86

90

94

7

83

87

91

95

99

Motsvarande lönetillägg skola tillkomma dem, som åtnjuta lön enligt löneplanen
nr 5.

De lönebelopp för månad, som med tillämpning av här anförda grunder
avses skola gälla under år 1952, ha angivits i den i överenskommelsen omförmälda
tabellen, vilken torde få fogas såsom bilaga till statsrådsprotokollet
i detta ärende.

Liksom under föregående år böra arvodena till icke löneplansplacerad personal
höjas i ungefär samma grad. Undantag skall dock göras i fråga om arvoden,
som ha karaktär av bisysslearvoden och som äro avvägda med hänsyn
därtill. Sådana arvoden få prövas särskilt.

Under förhandlingarna har enighet rått om att de särskilda lönetilläggen
respektive de höjda arvodesbeloppen endast skola avse anställningshavare,
som uppnått 17 års ålder. För dem, som icke uppnått denna ålder, har förutsatts,
att löneförmånerna skola prövas i särskild ordning.

I överenskommelsen har även intagits, att de särskilda lönetilläggen respektive
de höjda arvodesbeloppen icke skola utgå till anställningshavare,
som är ansluten till organisation, vilken varslar (varslat) eller vidtager
(vidtagit) stridsåtgärder i anslutning till förhandlingar i avlöningsfrågor.
Det har nämligen ansetts naturligt, att för de av statsmedel avlönade i förevarande
hänseende skall gälla detsamma som tillämpas på arbetsmarknaden
i övrigt, där löneökning icke ifrågakommer under pågående konflikt
eller innan uppgörelse träffats. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att
besluta om de undantag från tillämpningen av de särskilda lönetilläggen
respektive arvodesförhöjningen, som åsyftas i överenskommelsen. Under
förhandlingarna har förutsatts, att till ifrågavarande anställningshavare tills
vidare skall utgå lön enligt de under år 1951 tillämpade grunderna.

Vad angår pensionerna gäller för närvarande, alt å pensionernas grundbelopp
skall utgå rörligt tillägg under samma förutsättningar och med beräkning
enligt samma procenttal, som gälla angående höjning av månads -

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 60.

lön, angiven i de i statens löneplansförordning intagna grundlönetabellerna.
Något sådant procenttal kommer, därest överenskommelsen genomföres,
icke att gälla under år 1952. På grund härav har under förhandlingarna avtalats,
att det rörliga tillägget å pensionernas grundbelopp under år 1952
skall utgå efter 53 procent, vilket motsvarar en höjning av de nu utgående
pensionerna med i genomsnitt 15 procent. Hur det rörliga tillägget å pensionerna
för framtiden skall konstrueras torde sedermera få upptagas till
närmare övervägande.

Samma procenttal, som överenskommits för pensionernas del, bör läggas
till grund även för beräkningen av det kristillägg, som alltjämt utgår till
vissa befattningshavare. Kristilläggsprocenten blir till följd härav 82.

Liksom å den enskilda arbetsmarknaden har en garantibestämmelse ansetts
böra intagas i överenskommelsen. För att undvika att riksdagen, för
den händelse levnadskostnadstalet för tredje kvartalet 1952 skulle uppnå
eller överstiga 216, skall behöva särskilt inkallas, torde riksdagens bemyndigande
böra inhämtas för Kungl. Maj :t att meddela de beslut, som garantibestämmelsen
kan föranleda. Ett liknande bemyndigande gällde under
lönestoppsåren.

I överenskommelsen har upptagits även en höjning av de enligt bl. a.
34 § statens allmänna avlöningsreglemente utgående kallortstilläggen och
kallortstraktamentena. Höjningen utgör i genomsnitt 25 procent. Med hänsyn
till penningvärdeförändringen synes en sådan ökning böra godtagas i
avvaktan på slutförandet av den pågående dyrortsundersökningen. Riksdagens
bemyndigande torde böra inhämtas för Kungl. Maj :t att vidtaga härav
påkallade ändringar i avlöningsreglementena. Såsom av överenskommelsen
framgår har det förutsatts, att förhandlingar med de organisationer, som
godtagit uppgörelsen, skola äga rum rörande storleken av vissa andra särskilda
kontanta avlöningsförmåner. Härmed avses bl. a. ekiperingsbidrag
och ekiperingshjälp. Härtill torde jag sedermera få återkomma.

De löneökningar, som innefattas i överenskommelsen, böra göras tilllämpliga
retroaktivt från och med den 1 januari 1952. Frågan om grunderna
för lönetilläggen efter utgången av år 1952 torde sedermera få föreläggas
riksdagen. Därest beslut i ämnet icke skulle ha meddelats före årsskiftet
1952/53, synes provisoriskt få tillämpas samma grunder som under
innevarande år.

De årliga kostnadsökningarna för statsverket vid ett genomförande av
överenskommelsen kunna uppskattas till i runt tal 400 miljoner kronor.
Därutöver kommer statsverket att åsamkas ökade lönekostnader genom
lönegradsuppflyttningar i samband med tjänsteförteckningsrevisionen och
genom höjning av kollektivavtalslönerna. Av nämnda belopp om 400 miljoner
kronor belöpa 340 miljoner kronor å löner och arvoden samt 60 miljoner
kronor å pensioner. Av de totala kostnaderna hänföra sig 160 miljoner kronor
till de affärsdrivande verken, 10 miljoner kronor till löner och pensioner,

Kungl. Maj:ts proposition nr 60.

7

som eljest bestridas av andra medel än anslagsmedel, samt 230 miljoner
kronor till statsförvaltningen i övrigt och statsunderstödd verksamhet.

Då de på affärsverken belöpande kostnaderna böra bestridas i den ordning,
som dessa verks övriga utgifter bestridas — vilket uppenbarligen kan
innebära ett inkomstbortfall för statsverket — kommer riksstatens utgiftssida
att belastas med allenast sistnämnda belopp. I allmänhet bör denna del
av kostnadsökningarna i vanlig ordning redovisas under respektive avlönings-
och pensionsanslag, vilka följaktligen komma att överskridas. I den
mån under anslagen upptagits särskild post till rörligt tillägg torde från
denna anslagspost böra bestridas kostnaderna för de särskilda lönetilläggen.

De ökade kostnaderna torde i många fall belasta anslag eller anslagsposter,
som äro maximerade. Beträffande dessa anslag och anslagsposter synes
Kungl. Maj :t därför böra erhålla bemyndigande att medgiva erforderligt
överskridande. I de fall då kostnaderna falla på reservationsanslag, torde
det emellertid vara lämpligare att särskilda medel ställas till förfogande för
kostnadernas bestridande. På grund härav och då kostnaderna för löne- och
pensionsökningarna böra komma till uttryck i budgeten bör — i överensstämmelse
med vad riksdagen beslutat för nästföregående och innevarande
budgetår — under tolfte huvudtiteln för nästa budgetår upptagas ett särskilt
anslag för ändamålet. Detta anslag, som lämpligen torde böra benämnas
Täckning av beräknat överskridande av anslagsmedlen för vissa löneoch
pensionsförmåner, bör uppföras med 230 miljoner kronor. För innevarande
budgetår bör ett motsvarande anslag å 115 miljoner kronor anvisas
å tilläggsstat.

I allmänhet böra de avlönings- och pensionsutbetalande myndigheterna
icke äga förfoga över de anslag, som ifrågasatts för täckning av det beräknade
överskridandet av anslagsmedlen för tilläggsförmånerna. Kungl.
Maj :t torde dock liksom under budgetåren 1950/51 och 1951/52 böra erhålla
bemyndigande att från dessa anslag anvisa medel i de fall, då överskridanden
icke lämpligen böra ske. Sålunda torde efter Kungl. Maj :ts prövning
i varje särskilt fall medel från förevarande anslag böra få tagas i anspråk
bl. a. för bestridande av de kostnadsökningar för sakanslagsavlönad
personal, som föranledas av den träffade överenskommelsen.

Vad angår arvodespersonalen bör det få ankomma på Kungl. Maj:t att
medgiva höjning icke blott av sådana arvoden, som bestämts av Kungl.
Maj :t, utan även av arvoden, som fastställts av riksdagen. Under år 1951
bereddes en väsentlig del av förevarande personal anställning såsom extra
tjänstemän. I de fall då sådan anställningsform ej ansågs böra ifrågakomma,
eftersträvades att närmare ansluta arvodena till de kontanta avlöningsförmånerna
i viss löneklass. Detta bör vara fallet även i år.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att

1) besluta att till de under år 1951 utgående månadslönerna
skola, med de undantag varom Kungl. Maj:t kan fin -

8

Kunql. Maj:ts proposition nr 60.

na gott förordna, under år 1952 läggas särskilda lönetillägg
enligt de grunder, som angivas i förutnämnda överenskommelse; 2)

besluta att å pensioner, utgående enligt av Kungl.
Maj:t och riksdagen antagna tjänste- och familjepensionsbestämmelser,
skall under år 1952 utgå rörligt tillägg med
53 procent av tilläggsunderlaget;

3) besluta att kristillägg under år 1952 skall utgå med 82
procent av kristilläggsunderlaget;

4) bemyndiga Kungl. Maj :t att i huvudsaklig överensstämmelse
med av mig i det föregående angivna grunder
besluta om höjning av arvoden till befattningshavare i statlig
eller statsunderstödd verksamhet;

5) bemyndiga Kungl. Maj :t att meddela de beslut, som
kunna föranledas av den i överenskommelsen intagna garantibestämmelsen
;

6) medgiva att nu utgående kallortstillägg och kallortstraktamenten
må, räknat från och med den 1 januari 1952,
höjas med i genomsnitt 25 procent;

7) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i vederbörliga
avlöningsreglementen, som erfordras med hänsyn
till vad i det föregående förordats;

8) bemyndiga Kungl. Maj :t att för budgetåren 1951/52
och 1952/53 medgiva de överskridanden av maximerade anslag
och anslagsposter, som kunna föranledas av vad under
1—6 föreslagits;

9) till Täckning av beräknat överskridande av anslagsmedlen
för vissa löne- och pensionsförmåner å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1951/52 under tolfte huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 115 000 000 kronor; samt

10) till Täckning av beräknat överskridande av anslagsmedlen
för vissa löne- och pensionsförmåner å riksstaten
för budgetåret 1952/53 under tolfte huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 230 000 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten
att proposition av den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
K.-E. Renström.

Kungl. Maj.ts proposition nr 60.

9

Bilaga.

Löneplan nr 1.

; Löne-klass

! nr

Månadslön

kronor

i ortsgrupp

Löne-

klass

nr

Månadslön

kronor

i ortsgrupp

1

2

3

4

5

1

2

i 3

4

5

i

i

380

397

415

432

451

21

922

967

1010

1053

1097 :

2

391

408

427

446

466

22

978

1025

1070

1 117

1163 !

3

407

426

445

464

484

23

1035

1083

1132

1 182

1231 |

4

425

444

464

485

506

24

1094

1 145

1 197

1249

1301

5

446

468

488

509

532

25

1165

1 217

1268

1320

1372

6

473

494

517

540

562

26

1239

1290

1342

1393

1444

7

499

523

547

571

595

27

1316

1367

1 419

1471

1523

8

529

553

578

604

629

28

1393

1444

1496

1548

1 600

9

553

580

606

632

658

29

1 472

1524

1576

1627

1679

10

581

608

636

662

690

30

1551

1603

1655

1705

1757

11

606

634

664

692

721

31

1625

1677

1728

1780

1 832

i 12

632

661

690

721

750

32

1700

1751

1803

1855

1907

1 13

656

686

717

749

779

33

1764

1815

1866

1918

1970

14

680

711

743

775

807

34

1827

1 879

1931

1983

2 034

15

706

741

774

807

841

35

1891

1942

1994

2 046

2 098

16

734

769

804

840

874

36

1 955

2 007

2 059

2110

2161

i 17

765

802

836

873

909

37

2 018

2 070

2122

2174

2 225

18

795

833

869

907

945

38

2 083

2134

2 186

2 237

2 289

19

831

871

911

950

989

39

2146

2198

2 249

2 301

2 353 i

20

869

912

953

994

1035

40

2 210

2 262

2 313

2 364

2 416 |

Löneplan nr 2.

Löne-

klass

nr

Månads-

lön,

kronor

Löne-

klass

nr

Månads-

lön,

kronor

Löne-

klass

nr

Månads-

lön,

kronor

1

1524

10

2 207

18

2 960

2

1600

11

2 283

19

3 060

3

1676

12

2 359

20

3160

4

1751

13

2 460

21

3 260

5

1827

14

2 560

22

3 460

6

1903

15

2 660

23

3 660

7

1 979

16

2 760

24

3 965

8

2 055

17

2 860

25

4 535

9

2 131

2

Dihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 60.

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 60.

Löneplan nr 3.

Löne-

klass

nr

Månadslön kronor i lönegrupp

I

II

III

IV

1

1355

1 520

1 686

1852

2

1 433

1599

1764

1929

3

1510

1676

1 841

2 007

4

1 587

1753

1918

2 084

Löneplan nr 4.

Löne-

klass

nr

Månadslön kronor i

lönegrupp

I

II

in

IV

V

1

811

904

998

1093

1187

2

844

937

1032

1126

1 220

3

894

988

1082

1 176

1271

4

949

1043

1136

1231

1325

Löneplan nr 5.

Löne-

Månadslön, kronor

klass

Avdel-

Avdelning B, ortsgrupp

nr

ning

A

1

2

3

4

5

i

223

275

298

319

342

364

2

247

299

320

343

366

388

3

271

323

344

367

390

412

4

295

347

368

391

413

436

i 5

319

371

392

415

437

460

6

352

402

425

446

469

492

7

383

434

456

479

502

523

627189 Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag. 1952.