Kungl. Maj.ts proposition nr 31.

1

Jir 31.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående
ändring i lagen den 30 april 1948 (nr 218) om
sambruksföreningar; given Stockholms slott den 11
januari 1952.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill
Kungl. Maj:t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att
antaga härvid fogat förslag till lag angående ändring i lagen den 30 april
1948 (nr 218) om sambruksföreningar.

GUSTAF ADOLF.

Sam. B. Norup.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

Lagförslaget innebär i huvudsak att vissa hänvisningar i sambruksföreningslagen
till likvidationsbestämmelserna i 1911 års lag om ekonomiska
föreningar skola ersättas med hänvisningar till motsvarande stadganden i
den nya lag om ekonomiska föreningar som träder i kraft den 1 januari
1953.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. IVr 31.

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 31.

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 30 april 1948 (nr 218)
om sambruksföreningar.

Härigenom förordnas, att 20, 50—54, 58, 59 och 61 §§ lagen den 30 april
1948 om sambruksföreningar skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

20 §.

Har föreningen förvärvat avgaende
medlems andel men icke avyttrat den
och träder föreningen i likvidation
inom sex månader från det medlemmen
avgått eller varder inom samma
tid beslut om föreningens försättande
i konkurs meddelat, skall, såvitt rörer
föreningens borgenärers rätt, den avgångnes
rätt att utfå lösen bedömas
efter de i 59 § lagen om ekonomiska
föreningar givna föreskrifterna.

Försättes föreningen — — — han u

Har föreningen förvärvat avgående
medlems andel men icke avyttrat den
och träder föreningen i likvidation
inom sex månader från det medlemmen
avgått eller varder inom samma
tid beslut om föreningens försättande
i konkurs meddelat, skall, såvitt rörer
föreningens borgenärers rätt, den
avgångnes rätt att utfå lösen bedömas
efter de i 88 § första och andra
styckena lagen om ekonomiska föreningar
givna föreskrifterna.

50 §.

Föreningssammanträde äger —--till efterrättelse.

Har föreningssammanträde beslutit
att föreningen skall träda i likvidation,
skola tillika å föreningssammanträde
väljas en eller flera likvidatorer;
dock må i stadgarna kunna
bestämmas, att en eller flera likvidatorer
skola tillsättas i annan ordning
att jämte de å föreningssammanträde
valda deltaga i likvidationen.

51 §.

Sambruksförening skall---— sin verksamhet.

Varder ej, på grund av anmälan av
likvidatorer inom sex veckor efter det
jämlikt första stycket likvidationsskyldighet
inträtt, i det i 3 § andra
stycket omförmälda registret infört
att föreningen trätt i likvidation, förklare
rätten, på ansökan av styrelseledamot
eller föreningsmedlem och

Kungl. Maj:ts proposition nr 31.

3

(Gällande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

efter föreningens hörande, att föreningen
skall träda i likvidation; och
förelägge rätten föreningen att inom
viss tid, ej understigande sex veckor,
till rätten ingiva bevis, att i registret
skett införing varom ovan sagts, vid
äventyr att eljest en eller flera likvidatorer
förordnas av rätten.

Utser föreningen ej likvidatorer,
ehuru likvidationsskyldighet inträtt
jämlikt stadgandet i första stycket
under 1), vare de, som med vetskap
om förhållandet deltaga i beslut om
fortsättande av föreningens verksamhet
eller handla å dess vägnar, ansvariga
för uppkommande förbindelser,
. en för alla och alla för en, såsom för

egen skuld. Därest efter utgången av
den i nämnda stadgande angivna tiden
av ett år tillräckligt antal medlemmar
inträda eller lantbruksstyrelsen
lämnar medgivande som där sägs,
äge dock ej ansvarighet rum för förbindelse,
som uppkommer sedan så
skett.

52 §.

Saknar sambruksförening — — — i likvidation.

Sker ansökan---flera likvidatorer.

Genom rättens försorg skall till
lantbruksstyrelsen ofördröjligen avsändas
dels för registrering meddelande
om beslutet att föreningen skall
träda i likvidation, dels ock underrättelse
om förordnande av likvidator
med angivande av hans fullständiga
namn och postadress. Förordnas syssloman,
skall ock för registrering ofördröjligen
avsändas meddelande därom
med angivande av sysslomannens
fullständiga namn och hemvist.

53 §.

Finnes att —---verkställa likvidationen.

I fråga om avsändande av meddelande
och underrättelse till lantbruksstyrelsen
skall gälla vad i 52 § är
stadgat.

54 §.

Likvidatorcrnas förvaltning och
föreningens räkenskaper under likvidationen
skola granskas av en eller

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 31.

(Gällande lydelse.)

I fråga om likvidation och upplösning
av sambruksförening samt om
avträdande av sådan förenings egendom
till konkurs skall utöver vad
ovan stadgats i tillämpliga delar gälla
vad i 49—64 §§ lagen om ekonomiska
föreningar sägs, därvid dock skall
iakttagas, att i stället för lagrum, vartill
i sagda paragrafer hänvisas, motsvarande
stadgande i denna lag skall
tillämpas, nämligen

i stället för 25 § lagen om ekonomiska
föreningar 30 § denna lag;

i stället för 39, 40 och 41 §§ lagen
om ekonomiska föreningar 44 § andra
stycket samt 45 och 46 §§ denna lag;

i stället för 47 § lagen om ekonomiska
föreningar 52 § denna lag;
samt

i stället för 48 § lagen om ekonomiska
föreningar 51 § denna lag.

(Föreslagen lydelse.)

flera å föreningssammanträde utsedda
likvidationsrevisorer. Beträffande
dessa skola bestämmelserna i 35 §
andra och tredje styckena, 36 § första
stycket och 40 § andra stycket äga
motsvarande tillämpning.

Utöver vad ovan stadgats skall
i fråga om likvidation och upplösning
av sambruksförening samt om avträdande
av sådan förenings egendom
till konkurs i tillämpliga delar gälla
vad i 76—79 §§, 81—83 §§, 84 § första
och andra styckena, 85—94 §§
samt 95 § första stycket första punkten
och andra stycket lagen om ekonomiska
föreningar föreskrives. Vid
tillämpning av nämnda paragrafer
skall dock iakttagas

att vad i 77 och 78 §§ sägs om
länsstyrelsen i stället skall avse lantbruksstyr
elsen;

att i 81 § hänvisningarna till 49—
51 och 64 ,§§ icke skola gälla samt
hänvisningarna till 38—44 §§, 57 § 1
mom., 63, 65 och 66 §§ i stället skola
avse 33 §, 34 § första stycket, 44, 45
och 46 §§ denna lag;

att i 82 § hänvisningarna till 58
och 59 §§ i stället skola avse 40 § sista
stycket och 43 § denna lag;

att i 34 § andra stycket hänvisningen
till 73 § i stället skall avse
53 § denna lag;

att i 87 och 89 §§ hänvisningen till
51 § icke skall gälla samt hänvisningen
till 57 § 1 mom. i stället skall
avse 39 § denna lag,

att i 93 § hänvisningen till 72 § i
stället skall avse 52 § denna lag;
samt

att i 95 § andra stycket hänvisningarna
till 63 § sista stgcket, 65 § sista
stycket och 66 § i stället skola avse

45 § andra och sista styckena samt

46 § denna lag.

Med de jämkningar som följa av
vad i andra stycket föreskrivits skall
i fråga om likvidatorers befogenhet
att företräda föreningen så ock om
deras rättigheter och skyldigheter i
övrigt i tillämpliga delar gälla vad i
denna lag år stadgat om styrelse eller
styrelseledamot.

Kungl. Maj:ts proposition nr 31.

5

(Gällande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

Skola i samband med likvidation
av sambruksförening föreningens behållna
tillgångar skiftas mellan medlemmarna,
äge de, som vid föreningens
trädande i likvidation voro medlemmar
i föreningen, äterbekomma
en var sin insats eller, om tillgångarna
ej därtill förslå, vad på insatsen
belöper. Uppstår överskott, skall det
fördelas efter huvudtalet, där ej annan
grund finnes bestämd i stadgarna.

58 §.

Med dagsböter---fängelse straffes

1. styrelseledamot eller---vilseledande uppgift;

2. styrelseledamot eller — -—- — å föreningssammanträde;

3. styrelseledamot, där han uppsatligen
låter verkställa utbetalning i
strid mot bestämmelserna i 22 eller
24 §;

4. revisor, där han i revisionsberättelse
eller annan handling, som
framlägges på föreningssammanträde
eller annorledes hålles tillgänglig för
medlem, uppsåtligen eller av grov
vårdslöshet meddelar oriktig eller vilseledande
uppgift rörande föreningens
angelägenheter eller uppsåtligen
eller av grov vårdslöshet underlåter
att göra anmärkning beträffande förvaltningen,
ändå att anledning därtill
föreligger;

5. revisor som, oaktat han insett
eller bort inse, att skada därav kunnat
följa, yppar något av vad vid
verkställd granskning kommer till
hans kännedom, utan att det med
nödvändighet erfordras för fullgörande
av hans uppdrag.

59

Med dagsböter straffes den som underlåter
att iakttaga föreskrift i 32 §
första stycket, 34 § andra stycket, 36 §
andra stycket, 37 §, 39 §, 42 § tredje
stycket eller 48 § första stycket, så
ock den som ej fullgör vad honom
åligger enligt 54 § denna lag, jämförd
med 54 §, 55 § andra stycket, til §
andra stycket eller 64 § första stycket
lagen om ekonomiska föreningar.

3. styrelseledamot eller likvidator,
där han uppsåtligen låter verkställa
utbetalning i strid mot bestämmelserna
i 22 eller 24 §;

4. revisor eller likvidationsrevisor,
där han i revisionsberättelse eller annan
handling, som framlägges på föreningssammanträde
eller annorledes
hålles tillgänglig för medlem, uppsåtligen
eller av grov vårdslöshet meddelar
oriktig eller vilseledande uppgift
rörande föreningens angelägenheter
eller uppsåtligen eller av grov
vårdslöshet underlåter att göra anmärkning
beträffande förvaltningen,
ändå att anledning därtill föreligger;

5. revisor eller likvidationsrevisor
som, oaktat han insett eller bort inse,
att skada därav kunnat följa, yppar
något av vad vid verkställd granskning
kommer till hans kännedom,
utan att det med nödvändighet erfordras
för fullgörande av hans uppdrag.

§•

Med dagsböter straffes den som
underlåter att fullgöra vad honom
åligger enligt 32 § första stycket, 34 §
andra stycket, 36 § andra stycket,
37 §, 39 §, 42 § tredje stycket, 48 §
första stycket eller 54 § tredje stycket,
jämfört med 36 § andra stycket
eller 42 § tredje stycket, så ock den
som åsidosätter förpliktelse, vilken
beträffande anmälan för registre -

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 31.

(Gällande lydelse.)

61

Beträffande skadeståndsskyldighet
för styrelseledamöter, revisorer, likvidatorer
och föreningsmedlemmar
skall i tillämpliga delar gälla vad i
lagen om ekonomiska föreningar är
stadgat.

(Föreslagen lydelse.)

ring, avlämnande av handlingar till
revisorer eller likvidationsrevisorer,
framläggande av handlingar på förenings
sammanträde eller avgivande
av revisionsberättelse åvilar honom
enligt 54 § andra stycket denna lag,
jämfört med 79, 81, 83, 86, 87, 89, 90
eller 92 § lagen om ekonomiska föreningar.

§•

Beträffande skadeståndsskyldighet
för styrelseledamöter, revisorer, likvidatorer,
likvidationsrevisorer och föreningsmedlemmar
samt för sysslomän
som avses i 52 § skall i tillämpliga
delar gälla vad i lagen om ekonomiska
föreningar är stadgat.

Denna lag träder i kraft den 1 januari
1953.

Kungl. Maj:ts proposition nr 31.

7

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 30
november 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Danielson, Zetterberg,

Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Hammarskjöld,

Norup, Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup, anmäler efter gemensam
beredning med chefen för justitiedepartementet fråga om vissa ändringar
i lagen om sambruksföreningar samt anför följande.

Lagen den 30 april 1948 om sambruksföreningar är i stort sett utformad som
en från den allmänna föreningslagen fristående författning. Med avseende å
förfarandet vid likvidation och upplösning samt avträdande av sambruksförenings
egendom till konkurs har emellertid förfarits så, att hänvisningar
skett till vissa angivna paragrafer i lagen den 22 juni 1911 om ekonomiska
föreningar. Sistnämnda lag kommer den 1 januari 1953 att ersättas av en ny
lag i samma ämne, utfärdad den 1 juni 1951 (nr 308). I den nya lagen om
ekonomiska föreningar ha bestämmelserna om likvidation, upplösning och
konkurs delvis fått en annan uppställning än i 1911 års lag. Det kräves
därför ett ganska ingående studium för att avgöra, vilka stadganden i nya
lagen som trätt i stället för en viss paragraf i den gamla. Därtill kommer,
att vissa föreskrifter om utskiftning i 1911 års lag sakna motsvarighet i 1951
års lag samt att sistnämnda lag å andra sidan innehåller åtskilliga nya regler
angående likvidationsförfarandet, vilka torde böra erhålla tillämpning även
i fråga om sambruksföreningar. På grund av vad sålunda anförts torde det
vara nödvändigt att nyssnämnda hänvisningar i lagen om sambruksföreningar
utbytas mot stadganden som klart giva vid handen, vilka bestämmelser
i 1951 års lag som skola iakttagas beträffande likvidation och upplösning
av sambruksförening samt sådan förenings konkurs ävensom vad i
övrigt skall gälla i dessa avseenden. Detta föranleder ändringar i 20 samt
50—54 §§ lagen om sambruksföreningar. I samband därmed torde, av motsvarande
skäl, vissa jämkningar böra vidtagas i ansvars- och skadeståndsbestämmelserna
i 58, 59 och 61 §§ samma lag.

I överensstämmelse med det anförda har jag låtit inom jordbruksdepartementet
upprätta förslag till lag angående ändring i lagen den 30 april 1948
(nr 218) om sambruksföreningar. Ändringarna böra träda i kraft samtidigt
med den nya lagen om ekonomiska föreningar, d. v. s. den 1 januari 1953.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 31.

Härefter hemställer föredraganden att lagrådets utlåtande över ifrågavarande
lagförslag, av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar, måtte
för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas genom
utdrag av protokollet.

Denna av ståtsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet:
Malte Olsson.

Kpngl. Maj:ts proposition nr 31.

9

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 30 april 1948 (nr 218)
om sambruksföreningar.

Härigenom förordnas, att 20, 50—54, 58, 59 och 61 §§ lagen den 30 april
1948 om sambruksföreningar skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse.)

20

Har föreningen förvärvat avgående
medlems andel men icke avyttrat den
och träder föreningen i likvidation
inom sex månader från det medlemmen
avgått eller varder inom samma
tid beslut om föreningens försättande
i konkurs meddelat, skall, såvitt rörer
föreningens borgenärers rätt, den avgångnes
rätt att utfå lösen bedömas
efter de i 59 § lagen om ekonomiska
föreningar givna föreskrifterna.

Försättes föreningen ----han i

(Föreslagen lydelse.)

§•

Har föreningen förvärvat avgående
medlems andel men icke avyttrat den
och träder föreningen i likvidation
inom sex månader från det medlemmen
avgått eller varder inom samma
tid beslut om föreningens försättande
i konkurs meddelat, skall, såvitt rörer
föreningens borgenärers rätt, den avgångnes
rätt att utfå lösen bedömas
efter de i 88 § första och andra styckena
lagen om ekonomiska föreningar
givna föreskrifterna.

50 §.

Föreningssammanträde äger---till efterrättelse.

Har föreningssammanträde beslutit
att föreningen skall träda i likvidation,
skola tillika å föreningssammanträde
väljas en eller flera likvidatorer;
dock må i stadgarna kunna bestämmas
att en eller flera likvidatorer
skola tillsättas i annan ordning
att jämte de å föreningssammanträde
valda deltaga i likvidationen.

51 §.

Sambruksförening skall---sin verksamhet.

Varder ej, på grund av anmälan av
likvidatorer inom sex veckor efter det
jämlikt första stycket likvidationsskyldighet
inträtt, i det i 3 § andra
stycket omförmälda registret infört
att föreningen trätt i likvidation, förklare
rätten, på ansökan av styrelseledamot
eller föreningsmedlem och
efter föreningens hörande, att föreningen
skall träda i likvidation; och

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 31.

(Gällande lydelse.) * (Föreslagen lydelse.)

förelägge rätten föreningen att inom
viss tid, ej understigande sex veckor,
till rätten ingiva bevis, att i registret
skett införing varom ovan sagts, vid
äventyr att eljest en eller flera likvidatorer
för ordnas av rätten.

Utser sambruksförening ej likvidatorer,
ehuru likvidationsskyldighet inträtt
jämlikt stadgandet i första stycket
under 1), vare de, som med vetskap
om förhållandet deltaga i beslut
om fortsättande av föreningens verksamhet
eller handla å dess vägnar, ansvariga
för uppkommande förbindelser
en för alla och alla för en såsom
för egen skuld. Där på grund av ändrade
förhållanden likvidationsskyldigheten
upphör, äge dock ej ansvarighet
rum för förbindelse, som uppkommer
sedan så skett.

52 §.

Saknar sambruksförening —--i likvidation.

Sker ansökan---flera likvidatorer.

Genom rättens försorg skall till
lantbruksstyrelsen ofördröjligen avsändas
dels för registrering meddelande
om beslutet att föreningen skall
träda i likvidation, dels ock underrättelse
om förordnande av likvidator
med angivande av hans fullständiga
namn och postadress. Förordnas syssloman,
skall ock för registrering ofördröjligen
avsändas meddelande därom
med angivande av sysslomannens
fullständiga namn och hemvist.

53 §.

Finnes att---verkställa likvidationen.

/ fråga om avsändande av meddelande
och underrättelse till lantbruksstyrelsen
skall gälla vad i 52 § år stadgat.

54 §.

Likvidatorernas förvaltning och
föreningens räkenskaper under likvidationen
skola granskas av en eller
flera å föreningssammanträde utsedda
likvidationsrevisorer. Beträffande
dessa skola bestämmelserna i 35 §

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 31.

(Gällande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

I fråga om likvidation och upplösning
av sambruksförening samt om
avträdande av sådan förenings egendom
till konkurs skall utöver vad
ovan stadgats i tillämpliga delar gälla
vad i 49—64 §§ lagen om ekonomiska
föreningar sägs, därvid dock skall
iakttagas, att i stället för lagrum, vartill
i sagda paragrafer hänvisas, motsvarande
stadgande i denna lag skall
tillämpas, nämligen

i stället för 25 § lagen om ekonomiska
föreningar 30 § denna lag;

i stället för 39, 40 och 41 §§ lagen
om ekonomiska föreningar 44 § andra
stycket samt 45 och i-6 §§ denna lag;

i stället för 47 § Jagen om ekonomiska
föreningar 52 § denna lag;
samt

i stället för 48 § lagen om ekonomiska
föreningar 51 § denna lag.

andra och tredje styckena, 36 § första
stycket och 40 § andra stycket äga
motsvarande tillämpning.

Utöver vad ovan stadgats skall i
fråga om likvidation och upplösning
av sambruksförening samt om avträdande
av sådan förenings egendom
till konkurs i tillämpliga delar gälla
vad i 76—79 §§, 81—83 §§, 84 § första
och andra styckena, 85—94 §§
samt 95 § första stycket första punkten
och andra stycket lagen om ekonomiska
föreningar föreskrives. Vid
tillämpning av nämnda paragrafer
skall dock iakttagas att vad dår sägs
om länsstyrelsen i stället skall avse
lantbruksstyrelsen, att i paragraferna
förekommande hänvisningar till 49—
51 och 64 §§ lagen om ekonomiska
föreningar skola lämnas utan avseende
samt att hänvisningar till nedannämnda
lagrum i stället skola avse
motsvarande bestämmelser i denna
lag, nämligen

hänvisning till 38—44 §§ lagen om
ekonomiska föreningar 33 § och 34 §
första stycket denna lag;

hänvisning till 57 § 1 mom. lagen
om ekonomiska föreningar 39 och
44 §§ denna lag;

hänvisning till 58 § lagen om ekonomiska
föreningar 40 § denna lag;

hänvisning till 59 § lagen om ekonomiska
föreningar 43 § denna lag;

hänvisning till 63, 65 och 66 §§ lagen
om ekonomiska föreningar 45 och
46 §§ denna lag;

hänvisning till 72 § lagen om ekonomiska
föreningar 52 § denna lag;
samt

hänvisning till 73 § lagen om ekonomiska
föreningar 53 § denna lag.

Med de jämkningar som följa av
vad i andra stycket föreskrivits skall
i fråga om likvidatorers befogenhet
att företräda föreningen så ock om
deras rättigheter och skyldigheter i
övrigt i tillämpliga delar gälla vad i
denna lag är stadgat om styrelse eller
styrelseledamot.

Skola i samband med likvidation av
sambruksförening föreningens behåll -

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 31.

(Gällande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

na tillgångar skiftas mellan medlemmarna,
äge de, som vid föreningens
trädande i likvidation voro medlemmar
i föreningen, återbekomma en
var sin insats eller, om tillgångarna ej
därtill förslå, vad på insatsen belöper.
Uppstår överskott, skall det fördelas
efter huvudtalet, där ej annan
grund finnes bestämd i stadgarna.

58 §.

Med dagsböter---fängelse straffes

1. styrelseledamot eller —--vilseledande uppgift;

2. styrelseledamot eller -—--å föreningssammanträde;

3. styrelseledamot, där han uppsåtligen
låter verkställa utbetalning i
strid mot bestämmelserna i 22 eller
24 §;

4. revisor, där han i revisionsberättelse
eller annan handling, som
framlägges på föreningssammanträde
eller annorledes hålles tillgänglig för
medlem, uppsåtligen eller av grov
vårdslöshet meddelar oriktig eller vilseledande
uppgift rörande föreningens
angelägenheter eller uppsåtligen
eller av grov vårdslöshet underlåter
att göra anmärkning beträffande förvaltningen,
ändå att anledning därtill
föreligger;

5. revisor som, oaktat han insett
eller bort inse, att skada därav kunnat
följa, yppar något av vad vid
verkställd granskning kommer till
hans kännedom, utan att det med
nödvändighet erfordras för fullgörande
av hans uppdrag.

3. styrelseledamot eller likvidator,
där han uppsåtligen låter verkställa
utbetalning i strid mot bestämmelserna
i 22 eller 24 §;

4. revisor eller likvidationsrevisor,
där han i revisionsberättelse eller annan
handling, som framlägges på föreningssammanträde
eller annorledes
hålles tillgänglig för medlem, uppsåtligen
eller av grov vårdslöshet meddelar
oriktig eller vilseledande uppgift
rörande föreningens angelägenheter
eller uppsåtligen eller av grov vårdslöshet
underlåter att göra anmärkning
beträffande förvaltningen, ändå
att anledning därtill föreligger;

5. revisor eller likvidationsrevisor
som, oaktat han insett eller bort inse,
att skada därav kunnat följa, yppar
något av vad vid verkställd granskning
kommer till hans kännedom,
utan att det med nödvändighet erfordras
för fullgörande av hans uppdrag.

59

Med dagsböter straffes den som underlåter
att iakttaga föreskrift i 32 §
första stycket, 34 § andra stycket, 36 §
andra stycket, 37 §, 39 §, 42 § tredje
stycket eller 48 § första stycket, så
ock den som ej fullgör vad honom
åligger enligt 54 § denna lag, jämförd
med 54 §, 55 § andra stycket, 61 §
andra stycket eller 64 § första stycket
lagen om ekonomiska föreningar.

§•

Med dagsböter straffes den som
underlåter att fullgöra vad honom
åligger enligt 32 § första stycket, 34 §
andra stycket, 36 § andra stycket,
37 §, 39 §, 42 § tredje stycket, 48 §
första stycket eller 54 § tredje stycket,
jämfört med 36 § andra stycket
eller 42 § tredje stycket, så ock den
som åsidosätter förpliktelse, vilken
beträffande anmälan för registrering,
avlämnande av handlingar till

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 31.

(Gällande lydelse.)

61

Beträffande skadeståndsskyldighet
för styrelseledamöter, revisorer, likvidatorer
och föreningsmedlemmar
skall i tillämpliga delar gälla vad i
lagen om ekonomiska föreningar är
stadgat.

(Föreslagen lydelse.)

revisorer eller likvidationsrevisorer,
framläggande av handlingar
på föreningssammantrådc eller avgivande
av revisionsberättelse åvilar
honom enligt 54 § andra stycket denna
lag, jämfört med 79, 81, 83, 86, 87,
89, 90 eller 92 § lagen om ekonomiska
föreningar.

§•

Beträffande skadeståndsskyldighet
för styrelseledamöter, revisorer, likvidatorer,
likvidationsrevisorer och föreningsmedlemmar
samt för sysslömän
som avses i 52 § skall i tillämpliga
delar gälla vad i lagen om ekonomiska
föreningar är stadgat.

Denna lag träder i kraft den 1 januari
1953.

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 31.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 2 januari
1952.

Närvarande:

justitieråden Ekberg,

Strandberg,

Ljunggren,
regeringsrådet Björkholm.

Enligt lagrådet den 14 december 1951 tillhandakommet utdrag av protokoll
över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet
den 30 november 1951, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande
skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över
upprättat förslag till lag angående ändring i lagen den 30 april 19i8 (nr
218) om sambruksföreningar.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits
av chefen för rättsavdelningen i jordbruksdepartementet S. J. M. Strömberg.

Lagrådet yttrade:

De föreslagna ändringarna i förevarande lag avse huvudsakligen att
bringa bestämmelserna om likvidation och upplösning av sambruksförening
samt sådan förenings konkurs i överensstämmelse med motsvarande stadganden
i lagen den 1 juni 1951 om ekonomiska föreningar. Dessa ändringar
sammanhänga med att sambruksföreningslagen i berörda hänseenden i stor
utsträckning hänvisar till 1911 års lag om ekonomiska föreningar,

Vid en jämförelse i övriga delar mellan lagen om sambruksföreningar
och den nya allmänna föreningslagen faller i ögonen, att de båda lagarna
på flera punkter, vari ändring ej föreslagits, förete delvis rätt avsevärda
olikheter. I vissa avseenden äro naturligen sådana olikheter befogade med
hänsyn till ändamålet med sambruksföreningarnas verksamhet och det särskilda
syfte, som förstnämnda lag vill tillgodose. I vissa andra hänseenden
åter kan tvekan råda, huruvida skiljaktighet mellan de båda lagarna kan
ur saklig synpunkt anses tillräckligt motiverad. Såsom exempel härpå kan
erinras om de i 63 och 64 §§ allmänna föreningslagen upptagna sladgandena
till skydd för minoriteten inom en förening, till vilka stadganden någon
motsvarighet icke finnes i lagen om sambruksföreningar. Skäl synas
kunna anföras för en omarbetning av sistnämnda lag i detta avseende. Härför
krävas dock uppenbarligen ytterligare sakliga överväganden.

På en del punkter förete emellertid de båda lagarna olikheter, vilka otvivelaktigt
icke äro sakligt grundade. Det kan ifrågasättas, huruvida icke i
samband med de nu föreslagna ändringarna i lagen om sambruksföreningar

Kungi. Maj:ts proposition nr 31.

15

denna i åsyftade hänseenden bör bringas i överensstämmelse med den allmänna
föreningslagen, helst som härför icke lärer krävas någon närmare utredning.
Lagrådet vill härutinnan framhålla följande.

I 68 § andra stycket allmänna föreningslagen föreskrives, att beslut om
ändring i vissa hänseenden av förenings stadgar ej må tillämpas mot medlem,
som icke samtyckt till ändringen och som uppsäger sig till utträde ur
föreningen inom en månad från det slutligt beslut fattades (eller, då beslutet
fattats av fullmäktige, inom lika tid efter det medlemmen underrättats
om beslutet). Enligt 48 § andra stycket lagen om sambruksföreningar gäller
för anmälan om utträde i liknande fall en tid av fyra veckor från det
beslutet om stadgeändring fattades. Ändras denna tid till en månad, torde
även den i 14 § sistnämnda lag angivna tiden av fyra veckor böra utsträckas
på enahanda sätt.

Jämlikt 69 § 1 mom. andra stycket allmänna föreningslagen skall i där
avsett fall talan å beslut, som fattats å föreningsstämma, väckas inom tre
månader från beslutets dag. För motsvarande fall stadgas i 49 § andra
stycket lagen om sambruksföreningar en tid av två månader. Om sistnämnda
tid förlänges till tre månader, skulle härigenom överensstämmelse ock
vinnas med vad som gäller enligt 138 § 1 mom. andra stycket aktiebolagslagen.

Enligt 6 § sista stycket lagen om sambruksföreningar må ej annan än
sambruksförening i sin firma eller eljest vid beteckning av rörelsen använda
ordet »sambruksförening» eller »föreningsjordbruk». Någon bestämmelse
om straff för den som bryter mot vad sålunda föreskrivits finnes
emellertid icke, i motsats till vad som för liknande fall gäller enligt allmänna
föreningslagen (110 § punkten 7 jämförd med 7 § sista stycket).
Därest jämväl i lagen om sambruksföreningar straff anses böra stadgas
för brott av nu avsedd art, bör bestämmelse härom upptagas såsom en ny
punkt i 58 §.

Av 112 § allmänna föreningslagen framgår, att förseelse varom i 111 § 4
samma lag sägs må åtalas allenast av målsägande, därvid såsom målsägande
skall anses såväl föreningen som varje medlem däri. Motsvarande förseelser
i fråga om sambruksföreningslagen äro däremot underkastade allmänt
åtal. Skäl till sådan olikhet torde icke föreligga. Bestämmelse om
begränsning av åtalsrättcn i nu avsedda fall skulle lämpligen kunna införas
i 60 § sistnämnda lag; vad i denna paragraf för närvarande stadgas
kan nämligen såsom numera överflödigt utgå.

Vidtages ändring i paragraf, som ej beröres i förslaget, måste jämkning
äga rum även i förslagets ingress.

Beträffande de särskilda bestämmelserna i förslaget vill lagrådet framhålla
följande.

51 §.

Förevarandc paragraf innehåller för närvarande i punkt 1) ett stadgande
att sambruksförening skall träda i likvidation, då antalet föreningsmedlem -

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 31.

mar nedgått under fem samt tillräckligt antal medlemmar ej inträtt inom ett
år och lantbruksstyrelsen ej heller funnit särskilda skäl medgiva, att föreningens
verksamhet likväl må fortsättas. Dessa föreskrifter ha utan ändring
upptagits i förslaget.

I det nu föreslagna nya tredje stycket, för vilket 75 § i allmänna föreningslagen
torde ha tjänat såsom förebild, ha intagits vissa bestämmelser om personlig
ansvarighet för föreningens förbindelser vid åsidosättande av nyss
omförmälda stadgande rörande tvångslikvidation. Stycket avslutas med föreskrift
att, där på grund av ändrade förhållanden likvidationsskyldigheten
upphör, ansvarighet dock ej skall äga rum för förbindelse, som uppkommer
sedan så skett.

Vid utformandet av sistnämnda föreskrift har tydligen förutsatts att likvidationsskyldigheten
upphör, därest efter utgången av den angivna tiden om
ett år tillräckligt antal medlemmar inträtt eller lantbruksstyrelsen funnit
sig kunna medgiva, att föreningens verksamhet må fortsättas trots bristen
i medlemsantalet. Denna tolkning torde också vara riktig. Då detta emellertid
synes böra komma till uttryck i lagtexten, torde sista punkten av tredje
stycket böra omformuleras och förslagsvis erhålla den lydelsen att, därest
efter utgången av den i första stycket under 1) angivna tiden av ett år tillräckligt
antal medlemmar inträda eller ock lantbruksstyrelsen lämnar medgivande
som där sägs, äge dock ej ansvarighet rum för förbindelse, som uppkommer
sedan så skett.

54 §.

Den avfattning, som andra stycket i förslaget erhållit, är svårfattlig, åtminstone
för den som ej besitter erfarenhet i läsning av lagtext. Svårigheten
att förstå stadgandet ligger bland annat däri, att de avvikelser, som måste
ske vid hänvisning till allmänna föreningslagen, sammanförts utan angivande
till vilka av de uppräknade lagrummen i sagda lag de hänföra sig.
Visserligen har i stort sett samma system använts i paragrafens nu gällande
lydelse, men vid omarbetningen ha avvikelserna från allmänna föreningslagen
blivit talrikare.

Större klarhet och överskådlighet skulle kunna vinnas, därest i fråga om
varje åberopad paragraf i allmänna föreningslagen, vars hänvisningar icke
i allo skola gälla, redogörelse lämnas för avvikelserna.

Ur protokollet:
Olle Lundberg.

Kungl. Maj.ts proposition nr 31.

17

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
11 januari 1952.

Närvarande :

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Danielson, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson,
Andersson, Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,
Lindell.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup, anmäler efter gemensam
beredning med chefen för justitiedepartementet lagrådets den 2
januari 1952 avgivna utlåtande över det den 30 november 1951 till lagrådet
remitterade förslaget till lag angående ändring i lagen den 30 april 19''i8
(nr 218) om sambruksföreningar.

Föredraganden anför följande.

Ifrågavarande lagförslag har tillkommit av den anledningen, att de hänvisningar
till vissa paragrafer i 1911 års lag om ekonomiska föreningar,
som för närvarande finnas i sambruksföreningslagen, ej lämpligen kunna
bibehållas. Såsom framhållits av första lagutskottet vid 1951 års riksdag
(utlåtande nr 25 s. 51) skulle det nämligen möta svårigheter att efter
genomförandet av den nya allmänna föreningslagen klart fastslå dessa
hänvisningars innebörd. Denna bär hittills varit, att i allt som äger samband
med likvidation och upplösning av sambruksförening samt sådan
förenings konkurs skall — såvitt ej särskilda skäl föranleda till annat —
gälla detsamma som i nämnda hänseenden är föreskrivet beträffande ekonomiska
föreningar i allmänhet. Förslaget avser att bevara denna grundsats
orubbad.

Vid förslagets upprättande övervägde jag, huruvida eu mera fullständig
översyn av sambruksföreningslagen borde företagas för att bringa den i
överensstämmelse med den nya allmänna föreningslagen i alla de avseenden
där avvikelse ej kunde anses påkallad på grund av sambruksföreningarnas
speciella karaktär. Med hänsyn till de myndigheter och enskilda som
ha att i praktiken taga befattning med sambruksföreningslagen ansåg jag
emellertid önskvärt att ändringarna i denna begränsades till det minsta
möjliga. Lagrådet bar nu — dock utan att framställa något bestämt yrkande
— ifrågasatt huruvida icke, utöver de föreslagna ändringarna, eu
omarbetning i nyss antydda syfte borde ske åtminstone på vissa punkter,
där lagrådet funnit uppenbart att någon saklig grund för olikhet mellan
de båda lagarna ej vore för handen. Detta bar dock icke givit mig anledning
att frångå min tidigare ståndpunkt. Jag vill erinra alt ett av de skäl som
2 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. yr 31.

18

Kungl. Maj.ts pro position nr 31.

åberopades för att utforma sambruksföreningslagen såsom en från den allmänna
föreningslagen fristående författning var just önskvärdheten av att
inga mera omfattande ändringar skulle behöva göras i förstnämnda lag,
när den redan då förberedda revisionen av allmänna föreningslagen genomfördes.
Dessutom vill jag framhålla att man knappast torde behöva befara
några praktiska olägenheter av att sambruksföreningslagen i de avseenden,
varom nu är fråga, avviker från den nya allmänna föreningslagen. Liknande
avvikelser förekomma i viss utsträckning i lagen om bostadsrättsföreningar
utan att detta ansetts böra föranleda ändring av sistnämnda lag.

Vad angår bestämmelserna i det remitterade förslaget har lagrådet vid
51 § hemställt om eu omformulering i förtydligande syfte av sista punkten
i tredje stycket. Denna hemställan har beaktats. Därjämte har en redaktionell
jämkning vidtagits i första punkten av samma stycke.

Vid 54 § andra stycket har lagrådet anmärkt att förslagets avfattning
vore svårfattlig, åtminstone för den som ej hade erfarenhet i läsning av
lagtext. Att fullständigt undanröja svårigheter vid läsningen låter sig icke
göra på annat sätt än att systemet med hänvisningar till allmänna föreningslagen
övergives och de tillämpliga bestämmelserna i sistnämnda lag
i stället i sin helhet återgivas i sambruksföreningslagen. En sådan lösning
var på tal under förarbetet till sambruksföreningslagen men ansågs då
icke böra ifrågakomma. I samband därmed framhölls, att bestämmelserna
om förfarandet vid likvidation saknade intresse så länge ett samfällt jordbruksföretag
ägde bestånd och att det därför icke borde medföra någon
praktisk olägenhet att på denna punkt hänvisa till allmänna föreningslagen.
Det torde saknas anledning att frångå den ståndpunkt som sålunda
intogs vid lagens tillkomst. Lagrådet har ej heller ifrågasatt, att så skulle
ske, men har föreslagit en något ändrad uppställning av den i styckets
andra punkt förekommande redogörelsen för vilka avvikelser som skola
göras vid tillämpningen av de i första punkten uppräknade paragraferna
i allmänna föreningslagen. Då det icke synes uteslutet att läsningen därigenom
kan i någon mån underlättas, har jag ansett mig böra tillmötesgå
detta lagrådets förslag.

Härefter hemställer föredraganden att det i enlighet med det anförda
jämkade lagförslaget måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition
föreläggas riksdagen till antagande.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
lämnar Hans Maj:t Konungen bifall och förordnar,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Malte Olsson.

518104. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag. 1952.