Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
1
Nr 2.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utgifter å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1951/52
given Stockholms slott den i januari 1952.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen bifalla
det förslag, om vars avlåtande föredragande departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF.
Per Edvin Sköld.
Utdrag av protokollet över fmansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari
1952.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Skörd, Danielson, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson.
Andersson, Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar
Nilson, Lindell.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter.
De anslag, som efter riksstatens fastställande hittills äskats för det löpande
budgetåret, ha sammanförts å tilläggsstat I (r. skr. 1951:382) och
uppgå till 55 miljoner kronor å driftbudgeten samt 70 miljoner kronor å
kapitalbudgeten. Av anslagen å driftbudgeten, avse 5 miljoner kronor fältsjukhuset
i Korea och 50 miljoner kronor avskrivning av ett investeringsanslag
å samma belopp till tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet.
Å kapitalbudgeten anvisades dessutom 20 miljoner kronor till stödlån åt
jordbrukare.
1 Dihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 2.
2 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
Vissa ytterligare anslagsäskanden avseende tilläggsstat till riksstaten för
innevarande budgetår ha ansetts erforderliga och böra föreläggas riksdagen
vid dess början i en sammanfattande proposition nr 2 avseende utgifter å
tilläggsstat II. Skulle anslagsäskanden därutöver å tilläggsstat II under riksdagens
lopp visa sig ofrånkomliga, böra dessa sammanföras i en särskild
proposition, som förelägges riksdagen inom den för budgetpropositionernas
avlämnande fastställda tiden.
De anslagsäskanden å tilläggsstat, vilka nu föreläggas riksdagen, ha tidigare
denna dag anmälts. En sammanställning av de beslut om förslag
till riksdagen, vilka Kungl. Maj :t därvid på hemställan av vederbörande föredragande
enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet (bil. 1—19) fattat,
torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende (bihang).
Av sammanställningen framgår, att å tilläggsstat II äskas anslag om sammanlagt
138,4 miljoner kronor å driftbudgeten och 365,7 miljoner kronor å
kapitalbudgeten. Av förstnämnda belopp hänföra sig nära 3 miljoner kronor
till utrikesdepartementets verksamhetsområde, varav 2,i
miljoner kronor belöpa å internationell hjälpverksamhet av olika slag och
återstoden huvudsakligen å höjda prisutjämningstillägg för utlandsrepresentationen.
Försvarsdepartementets anslag å driftbudgetens tillläggsstat
uppgå till 82 miljoner kronor och föranledas till största delen av
merkostnader på grund av prisstegring å materiel. Beklädnadsanslagen för
de olika försvarsgrenarna uppräknas med 15,7 miljoner kronor, anskaffning
och underhåll av tygmateriel med tillhopa 37,7 miljoner kronor, olika
övningsanslag med sammanlagt 4,o miljoner kronor, underhåll av fartyg
med 7,5 miljoner kronor, drift och underhåll av flygmateriel in. in. med
13,2 miljoner kronor samt vissa signalförbindelser m. m. med 3 miljoner
kronor. Under socialdepartementets huvudtitel äskas bl. a. en
höjning med 2 miljoner kronor å anslaget till åtgärder till förebyggande och
hävande av invaliditet, utgörande merkostnader för vissa sjukvårdsanstalter
på grund av löne- och prisstegringar. Under kommunikationsdepartementets
huvudtitel föreslås bl. a. en uppräkning av anslaget
till vägunderhåll med 21,6 miljoner kronor, huvudsakligen hänförande sig
till merkostnader på grund av löne- och prisstegringar, samt av anslaget
till vissa vägreparationer med 15 miljoner kronor, avseende kostnader för
avhjälpande av tjälskador. Handelsdepartementets huvudtitel
upptar ca 9,5 miljoner kronor å driftbudgeten, varav 8,9 miljoner kronor
hänföra sig till anslaget till atomenergiforskning m. m. inom Aktiebolaget
Atomenergi. Under inrikesdepartementet äskas ca 4 miljoner
kronor, varav 3 miljoner kronor avse utrustning av beredskapssjukhus.
Övriga anslagsbelopp å tilläggsstat II till driftbudgeten uppgå till mindre
belopp och avse vissa merkostnader och andra utgifter, vilka icke utan betydande
olägenhet anses kunna uppskjutas till nästa budgetår. Av kapitalbudgetens
utgifter hänföra sig 137,4 miljoner kronor till statens affärsverksfonder,
27,4 miljoner kronor till försvarets fonder, 2,i miljoner kronor till allmänna
fastighetsfonden, 20 miljoner kronor till lagring av jordbrukspro
-
3
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
dukter, 175 miljoner kronor till fonden för kreditgivning till utlandet och
3 miljoner kronor till anordnande av bombsäkra oljelagringsanläggningar.
Bortsett från den äskade medelsanvisningen till fonden för kreditgivning
till utlandet, som avser slutlig reglering av kreditavtalet med Sovjetunionen,
beror det ökade medelsbehovet å kapitalbudgeten i huvudsak på de efter
anslagsanvisningarna å riksstaten inträffade löne- och prisstegringarna.
Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Maj :t enligt
bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—19) fattat
beslut.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att proposition
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Otto Winther.
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
5
Bilaga i.
Egentliga statsutgifter.
Första huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den A januari
1952.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Danielson, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson,
Andersson, Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar
Nilson, Lindell.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler under första
huvudtiteln hörande ärende angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1951/52 och anför därvid följande.
B. Kungl. slottsstaten.
2. Ved och kol för de kungl. slotten. Under åberopande av vad jag förut
denna dag vid anmälan i statsverkspropositionen av förevarande anslag (bil.
3, p. 7) anfört, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Ved och kol för de kungl. slotten å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av
116 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Otto Winther.
''
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
7
Bilaga 2.
Egentliga statsutgifter.
Tredje huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 5 januari 1952.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Danielson, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson,
Andersson, Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar
Nilson, Lindell.
Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementets
handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52 samt anför därvid följande.
B. Sveriges representation i utlandet.
[1] Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Diplomatisk och konsulär
personal m. m. Kungl. Maj :t har den 30 mars 1951 i enlighet med riksdagens
beslut (skr. 1951: 3) fastställt avlöningsstat under förevarande anslag, varvid
för prisutjämningstillägg upptagits en obetecknad delpost å 3 000 000
kronor eller samma belopp som för budgetåret 1950/51.
Med anledning av de extraordinära valuta- och prisförhållandena i Polen
har riksdagen (skr. 1951:268) medgivit, att delposten till prisutj ämningstillägg
under budgetåret 1950/51 må överskridas med högst 175 000 kronor.
Härutöver föreligger för innevarande budgetår ett ökat medelsbehov för dylika
tillägg, vilket föranletts av de i 1952 års statsverksproposition (III ht
s. 10) av mig berörda prisstegringarna och växelkursförändringarna i ett
flertal länder, där svensk diplomatisk och konsulär personal är stationerad.
Enligt gjorda beräkningar skulle utöver hittills anvisade 3 000 000 kronor
ett belopp av 700 000 kronor erfordras under innevarande budgetår
för att täcka de med anledning av nyssnämnda faktorer nödvändiga höjningarna
av utgående prisutj ämningstillägg. Riksdagens medgivande att
8
Kungl. Maj. ts proposition nr 2.
överskrida delposten för dylika tillägg med detta belopp torde böra inhämtas.
Jag vill i detta sammanhang erinra om att prisutjämningstilläggens belopp
fastställas efter hörande av utrikesförvaltningens lönenämnd (jfr III
ht 1950 s. 2).
I anslutning till vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen medgiva,
att den i avlöningsstaten för diplomatisk och konsulär
personal m. m. upptagna delposten till prisutjämningstilllägg
må för budgetåret 1951/52 överskridas med högst
700 000 kronor.
[2] Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Attachéer. I gällande avlöningsstat
har under detta anslag upptagits bland annat en obetecknad anslagspost
för avlöningar till icke-ordinarie personal å 456 000 kronor.
Den nuvarande arbetsbördan inom utrikesförvaltningen nödvändiggör anställande
av ytterligare en attaché. Kostnaderna för grundlön åt denne uppgå
till ca 5 000 kronor. Till följd av det vid 1951 års riksdag fattade beslutet
om reglering av vissa chefslöner måste vidare kostnaderna för vikariatsersättning
åt attachéer beräknas stiga. Ökningen torde komma att uppgå
till omkring 3 000 kronor. Den sammanlagda merkostnaden under anslagsposten
skulle alltså uppgå till (5 000 + 3 000 =) 8 000 kronor. Riksdagens
medgivande att överskrida posten med detta belopp torde böra inhämtas.
I avlöningsstaten har vidare upptagits en obetecknad delpost till prisutjämningstillägg
å 332 000 kronor eller samma belopp som för budgetåret
1950/51. På grund av pris- och valutaförhållandena i Polen har riksdagen
(skr. 1951:268) medgivit, att posten må för budgetåret 1950/51 överskridas
med högst 40 000 kronor. Av samma skäl, som angivits under föregående
punkt, föreligger för innevarande budgetår under nämnda delpost ett
i förhållande till hittills anvisade anslag med 125 000 kronor ökat medelsbehov.
Riksdagens medgivande att överskrida posten med detta belopp torde
likaledes böra inhämtas.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva
att de i avlöningsstaten för attachéer upptagna delposterna
till avlöningar till icke-ordinarie personal samt till prisutjämningstillägg
må för budgetåret 1951/52 överskridas
med högst 8 000 kronor, respektive högst 125 000 kronor.
[3] 4. Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Skrivbiträden. I riksstaten
för innevarande budgetår har till avlöningar åt skrivbiträden vid
beskickningar och konsulat uppförts ett reservationsanslag av 2 400 000
kronor. För budgetåret 1950/51 anvisades sammanlagt 2 650 000 kronor, varav
150 000 kronor till bestridande av merkostnader under åtta månader till
följd av den polska myntreformen.
9
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
På grund av valuta- och prisförhållandena i Polen, inträffad och fortgående
ökning av levnadskostnaderna i andra länder samt nödvändigheten
att förstärka personalen vid vissa beskickningar och konsulat erfordras ytterligare
medel för budgetåret 1951/52. De merkostnader, som måste täckas,
ha beräknats till 300 000 kronor.
Jag får därför hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Skrivbiträden
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/
52 anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kronor.
[4] 5. Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Extra biträden och vaktbetjänte.
I riksstaten för innevarande budgetår har till avlöningsstat åt ifrågavarande
personal uppförts ett reservationsanslag av 2 400 000 kronor. För
budgetåret 1950/51 anvisades för samma ändamål tillhopa 2 700 000 kronor.
Därav voro 200 000 kronor avsedda att täcka merkostnader för representationen
i Polen under åtta månader. Av skäl, som anförts under nästföregående
punkt, föreligger behov av ytterligare medel även under nu ifrågavarande
anslag. Merutgifterna ha beräknats till 430 000 kronor.
Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Extra
biträden och vaktbetjänte å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 430 000
kronor.
[5] 6. Kontorskostnadsersättningar åt lönade tjänstemän. I riksstaten för
innevarande budgetår har för detta ändamål anvisats ett reservationsanslag
av 285 000 kronor. För budgetåret 1950/51 upptogs å riksstaten ett
anslag av 285 000 kronor. Dessutom anvisades å tilläggsstat II ett anslag av
15 000 kronor till täckande av ökade omkostnader för konsulatet i Gdansk
i anledning av den polska myntreformen (jfr prop. 1951:150). Detta belopp
var beräknat för en tid av åtta månader. För innevarande budgetår beräknas
merkostnaderna för Gdansk komma att uppgå till 20 000 kronor.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Kontorskostnadsersättningar åt lönade tjänstemän
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa
ett reservationsanslag av 20 000 kronor.
C. Internationella förhandlingar m. m.
[6] 2. Tillfälliga representationskostnader. I riksstaten för innevarande budgetår
har för detta ändamål upptagits ett reservationsanslag av 45 000 kronor.
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
I anledning av Hans Maj:t Konung Gustaf V:s frånfälle ha utgifter för
särskild representation i form av minnesgudstjänster in. in. uppkommit
vid beskickningar och konsulat. Dessa kostnader, som torde böra bestridas
av ifrågavarande anslag, täckas endast delvis av tillgängliga medel, och ytterligare
25 000 kronor erfordras för ändamålet.
Kabinettssekreteraren åtnjuter enligt statens allmänna avlöningsreglemente
representationsbidrag med 8 000 kronor och hyresbidrag med 4 000
kronor för år. Genom den anordning, som träffades vid dåvarande kabinettssekreteraren,
statsrådet Hammarskjölds tillträde till sin nuvarande befattning,
har han såsom ställföreträdare för utrikesministern i stort sett samma
representationsbörda i tjänsten, som åvilar kabinettssekreteraren. Det
synes därför skäligt, att han, så länge ifrågavarande anordning äger bestånd,
utöver sina ordinarie löneförmåner alltjämt får åtnjuta ett särskilt bidrag
av 12 000 kronor för år. Dessa kostnader torde böra bestridas av förevarande
anslag.
Det sammanlagda medelsbehovet skulle sålunda uppgå till (25 000 +
12 000 =) 37 000 kronor, och jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till Tillfälliga representationskostnader å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 37 000 kronor.
D. Diverse.
[7] 12. Extra utgifter. I gällande riksstat har för detta ändamål uppförts ett
reservationsanslag av 40 000 kronor.
Avgift för lagfart å en tomt, som Amerikas Förenta Staters härvarande
beskickning förvärvat i syfte att därå uppföra beskickningsfastighet, bör enligt
praxis gäldas av svenska staten. Förevarande anslag, från vilket kostnader
av detta slag — i likhet med vad som tidigare skett — torde böra bestridas,
är icke tillräckligt för att täcka nämnda utgift, vilken uppgår till
20 000 kronor. Jag förordar därför, att 20 000 kronor äskas för ändamålet å
tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår, och hemställer, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Extra utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 20 000
kronor.
[8] 14. Bidrag till internationell hjälpverksamhet. För detta ändamål har
tidigare denna dag (statsverkspropositionen, III ht s. 23) för budgetåret
1952/53 äskats ett reservationsanslag av 6 000 000 kronor. Under hänvisning
till vad därvid anförts angående behov av medel även för innevarande
budgetår hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
11
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
att till Bidrag till internationell hjälpverksamhet å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa
ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor.
[9] 15. Röda korsets verksamhet i Jugoslavien för hemsändande av grekiska
barn. Sedan den år 1947 av Förenta Nationernas generalförsamling tillsatta
särskilda Balkankommissionen konstaterat, att ett stort antal grekiska
barn under inbördeskriget bortförts från Grekland till länder norr
därom, antog generalförsamlingen vid såväl tredje som fjärde mötena resolutioner
med anmodan till de länder, dit barnen förts att, när barnen
själva eller deras målsmän uttryckt sådan önskan, bereda dem tillfälle att
återvända till Grekland. Dessa resolutioner ledde emellertid icke till något
resultat. Vid generalförsamlingens femte möte hösten 1950 började man
därför överväga, huruvida icke mera konkreta åtgärder för barnens hemsändande
vore möjliga. I detta syfte föreslogs, att svenska regeringen måtte
erbjuda sina bona officia för hemsändande av grekiska barn, som bortförts
till Jugoslavien. Sedan man på svensk sida förklarat sig villig härtill, upptogos
förhandlingar med grekiska och jugoslaviska vederbörande. Därvid
uppnåddes enighet om att en oavhängig svensk humanitär organisation
finge bistå jugoslaviska Röda korset i dess uppgift att identifiera grekiska
barn i Jugoslavien och att återsända dem till sina föräldrar.
Uppdraget att såsom oavhängig humanitär organisation bistå jugoslaviska
Röda korset har anförtrotts svenska Röda korset som för ändamålet
utsänt en delegation under ledning av rektor Erik Holmberg, Göteborg,
till Jugoslavien. Enligt delegationens beräkningar, som grunda sig på iakttagelser
under den i Jugoslavien sedan december 1950 bedrivna verksamheten,
funnos där mellan 8 000 och 10 000 grekiska barn. Av dessa vistades
ca 1 400 i barnhem och återstoden i privatfamiljer. Av barnhemsbarnen ha
genom delegationens försorg hittills ca 400 identifierats och hemsänts till
Grekland. Bland de barn, som befunno sig i privatfamiljer, synes flertalet
leva med sina föräldrar eller med den överlevande av dem, medan åtskilliga ha
sina föräldrar i annat land eller en av dem i Jugoslavien och den andra i
Grekland. Arbetet med identifieringen av sådana barn i denna kategori, som
kunna komma i fråga för hemsändande, pågår för närvarande. Delegationen
uppskattar sammanlagda antalet barn, som kunna tänkas bliva repatrierade,
till 1 000 eller något därutöver.
Svenska Röda korsets överstyrelse har med skrivelse den 28 september
1951 hemställt, att ersättning för de med uppdraget förenade kostnaderna
måtte utgå av statsmedel. Dessa uppgivas till och med den 31 augusti 1951
ha uppgått till 58 000 kronor och beräknas för verksamhetens slutförande
totalt komma att belöpa sig till 100 000 kronor.
Då ifrågavarande kostnader synas böra bestridas av statsmedel, torde anslag
för ändamålet äskas å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1951/
52. Jag hemställer diirför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
att till Röda korsets verksamhet i Jugoslavien för hemsändande
av grekiska barn å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 100 000
kronor.
[10] 16. Bidrag till Röda korsets internationella kommitté. Enligt Genévekonventionerna
den 12 augusti 1949 angående skydd för krigets offer,
vilka för Sveriges vidkommande undertecknats den 8 december 1949 med
lörbehåll för riksdagens godkännande, förutses Röda korsets internationella
kommitté i händelse av krig få vittomfattande humanitära uppgifter. Vid
den konferens, då texten till konventionerna utarbetades, antogs därför en
resolution, vari underströks vikten av att kommittén, som med hänsyn
till konventionernas bestämmelser ständigt finge vara beredd att taga sig
an sådana uppgifter, tillfördes regelbundet finansiellt stöd.
Under åberopande av nämnda resolution har kommittén i skrivelse den
23 maj 1951 hemställt om svenskt bidrag till sin verksamhet. Till stöd
för framställningen anföres, att kommittén för att vid behov omedelbart
kunna åtaga sig i konventionerna avsedda uppgifter vore nödsakad att
även i fredstid vidmakthålla en betydande organisation, att sörja för utbildningen
av lämplig personal för de vidgade uppgifter, som komme att
åvila kommittén i krig, samt att träffa vissa förberedelser för radioförbindelser
och sjötransporter, nödvändiga för kommitténs verksamhet i ett
krisläge. Vidare hänvisas till de omfattande och kostnadskrävande uppgifter,
som redan nu åvilade kommittén, såsom exempelvis skötseln av de
centrala krigsfångearkiven. Kommittén framhåller ytterligare, att den, utöver
nämnda arbetsuppgifter, som falla inom ramen för dess normala verksamhet,
på begäran av åtskilliga regeringar funnit sig böra åtaga sig även
andra kostnadskrävande uppdrag. Sålunda hade kommittén bl. a. fått
bispringa flyktingarna i Palestina, Indien och Pakistan, de fattiga i Jerusalem
samt senast befolkningen i Korea.
Såsom resultat av denna omfattande verksamhet hade kommitténs budget
under de senaste åren visat betydande underskott. Det vore därför
dess förhoppning, att de stater, som undertecknat Genéve-konventionerna,
hädanefter ville lämna regelbundna bidrag till finansiering av verksamheten,
som beräknas medföra kostnader till ett sammanlagt belopp av 3 miljoner
schweizerfrancs per år. Enligt en av kommittén förslagsvis uppgjord
bidragsplan skulle detta belopp fördelas med 1 miljon francs på Nord- och
Sydamerika, 500 000 francs på de fyra eller fem största länderna i Europa
tillsammans, 500 000 francs pa Schweiz samt resterande 1 miljon francs
pa övriga länder. Enligt kommitténs uppfattning skulle Sveriges bidrag
under dessa omständigheter skäligen komma att belöpa sig till 86 000 å
87 000 schweizerfrancs.
Det har sedermera inhämtats, att schweiziska regeringen beviljat kommittén
ett anslag av 500 000 francs samt att norska regeringen avser att
årligen i budgeten uppföra ett bidrag till kommittén av 10 000 francs.
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
Departementschefen. Den verksamhet, som bedrives av Röda korsets internationella
kommitté och som huvudsakligen består i dess neutrala förmedling
av vård och kontroll av krigsfångar, sårade och sjuka m. m. under
krig, har tidigare finansierats genom bidrag från stater, främst sådana som
i krigstid begagnat sig av dess tjänster, genom bidrag från nationella rödakorsföreningar
och från enskilda samt genom insamlingar i Schweiz. Något
statligt svenskt bidrag har hittills icke utgått till kommittén. Icke heller har
svenska Röda korset med hänsyn till sina ekonomiska skyldigheter såsom
medlem av rödakorsföreningarnas förbund under senare år ansett sig kunna
lämna kommittén finansiellt stöd.
Kommittén utför otvivelaktigt redan i fredstid ett ytterst värdefullt arbete
av sådan natur, som ligger inom dess traditionella verksamhetsområde. Vidare
synes det angeläget, att kommittén beredes möjlighet att vidmakthålla
en beredskapsorganisation för att i händelse av konflikt vara i stånd
att omedelbart träda i full verksamhet. Jag finner det därför påkallat,
att statligt svenskt bidrag hädanefter lämnas kommittén. Jag är dock icke
beredd förorda ett bidrag av den storleksordning, som kommittén föreslagit,
enär större delen av kommitténs nuvarande arbetsuppgifter avser sådan
hjälpverksamhet, som icke kan hänföras till dess traditionella uppgifter.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till Bidrag till Röda korsets internationella kommitté
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa
ett anslag av 30 000 kronor.
Vad ministern för utrikes ärendena sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Stare Johanson.
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
15
Bilaga 3.
Egentliga statsutgifter.
Fjärde huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över försvarsårenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
4 januari 1952.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Danielson, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson,
Andersson, Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar
Nilson, Lindell.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Torsten Nilsson, anmäler under
försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52 samt
anför därvid följande.
C. Försvarskrafterna.
Armén.
[1] 19. Armén: Övriga expenser m. m. Anslaget är i riksstaten för innevarande
budgetår uppfört med 500 000 kronor. Till anslaget ha därjämte
överförts 30 000 kronor från anslaget Armén: Vissa repetitionsövningar
m. m.
Arméförvaltningen har i skrivelse den 16 april 1951 hemställt om förstärkning
av vissa anslag med hänsyn till inträffade prisstegringar. Beträffande
förevarande anslag har i sådant hänseende yrkats anvisande av ytterligare
100 000 kronor.
Sedermera har arméförvaltningen i skrivelse den 11 december 1951 av
samma anledning hemställt om ytterligare medel. Såvitt avser förevarande
anslag har härvid begärts 100 000 kronor utöver tidigare äskat förstärkningsanslag.
Departementschefen. De i 1951 års statsverksproposition framlagda anslagsberäkningarna
för budgetåret 1951/52 under fjärde huvudtiteln grundades
i huvudsak på prisläget omkring den 1 juli 1950. Även i propositionen
16
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
den 16 mars 1951 (nr 108) angående kostnader för vissa repetitionsövningar
m. m. hänfördes anslagsberäkningarna — med undantag för motorfordon och
övningsammunition — till samma prisläge. Vid anmälan av sistnämnda proposition
framhöll föredragande departementschefen, att den allmänna prisstegring
som sedan dess ägt rum givetvis komme att föranleda merutgifter
såväl för det utökade repetitionsövningsprogrammet som för den verksamhet,
för vilken de för budgetåret 1950/51 anvisade och de i 1951 års statsverksproposition
för budgetåret 1951/52 äskade anslagen avsetts. Departementschefen
utgick från att verksamheten trots prisstegringen skulle få äga
rum i planenlig omfattning. Frågan om erforderliga förstärkningsanslag syntes
framdeles få anmälas för Kungl. Maj :t. I sitt av riksdagen godkända utlåtande
nr 4 (s. 11) anförde statsutskottet att, ehuru utskottet liksom departementschefen
utgick från att verksamheten trots senare inräffade prisstegringar
skulle få äga rum i planerad omfattning, utskottet ville understryka
angelägenheten av att alla möjliga åtgärder vidtoges för att begränsa kostnaderna
och därigenom minska behovet av förstärkningsanslag.
För att möjliggöra ett fullföljande av verksamheten i planerad omfattning
har Kungl. Maj :t i vissa fall medgivit förvaltningsmyndigheterna rätt att
överdisponera anvisade anslag, givetvis utan att anslagen betalningsmässigt
överskridas. Beträffande flertalet anslag har det emellertid ansetts möjligt
att avvakta riksdagsbeslut om förstärkningsanslag på tilläggsstat.
Vad angår förevarande anslag finner jag det på grund av prisstegringarna
nödvändigt att ytterligare medel anvisas. Jag kan dock icke tillstyrka, att
för ändamålet anvisas mer än 100 000 kronor.
Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen
att till Armén: Övriga expenser m. m. å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 100 000 kronor.
[2] 22. Armén: Beklädnad m. m. Anslaget är i riksstaten för innevarande
budgetår uppfört med 15 000 000 kronor. Till anslaget har därjämte överförts
930 000 kronor från anslaget Armén: Vissa repetitionsövningar m. m. samt
108 000 kronor från anslag under tolfte huvudtiteln.
Arméförvaltningen har i skrivelsen den 16 april 1951 hemställt om förstärkning
av förevarande anslag med 1 550 000 kronor för budgetåret 1950/
51 och 13 500 000 kronor för budgetåret 1951/52 eller alltså tillhopa
15 050 000 kronor. Av förstärkningsbehovet för budgetåret 1950/51 belöpte
omkring 255 000 kronor på löner vid skomakeri- och skrädderiverkstäderna,
vilka löner enligt avtal höjts från och med den 1 januari 1951, samt omkring
1 300 000 kronor på prisstegringar å beställningar, som utlagts hos krigsmaterielverket
under budgetåret 1950/51 och tidigare och som beräknades
bliva effektuerade under budgetåret 1950/51. Nämnda merutgifter kunde
icke rymmas inom den för anslaget uppgjorda dispositionsplanen. Beträf
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
17
fande budgetåret 1951/52 grundade sig arméförvaltningens yrkande på en
uträkning av kostnaden per man och tjänstgöringsdag enligt från krigsmaterielverket
senast erhållna uppgifter angående anskaffningspriser. Det
sålunda uträknade dagskostnadsbeloppet utgjorde 2 kronor 24 öre, vilket
belopp emellertid med hänsyn till förefintligt överskott av viss materiel
kunde reduceras till 2 kronor. Denna kostnad innebure en ökning med 90 öre
i förhållande till det dagskostnadsbelopp, som legat till grund för arméförvaltningens
anslagsäskanden till riksstaten för budgetåret 1951/52.
Sedermera har arméförvaltningen i juni 1951 meddelat, att prisstegringarna
å de angivna beställningarna hos krigsmaterielverket då kunde beräknas
till 1 376 705 kronor.
Genom brev den 22 juni 1951 medgav Kungl. Maj :t beträffande ifrågavarande
anslag, att arméförvaltningen finge, utöver anvisade anslagsmedel,
disponera dels för täckande av merkostnader i anledning av höjda arbetslöner
intill den 1 juli 1952 ett belopp av 750 000 kronor, dels ock för täckande
av prisstegringar å vissa före den 1 juli 1951 utlagda beställningar
ett belopp av 1 400 000 kronor. Tillika förklarades i brevet, att Kungl. Maj :t
ville framdeles, efter ytterligare utredning av arméförvaltningen rörande
faktiska kostnadsökningar, meddela beslut i anledning av arméförvaltningens
framställning i övrigt.
Med anledning av detta beslut har inom arméförvaltningen verkställts en
förnyad uträkning av kostnaden per man och tjänstgöringsdag, grundad på
priserna vid månadsskiftet september—oktober 1951. Det har härvid befunnits,
att dagskostnaden på grund av prissänkningar nedgått från det i
april 1951 angivna beloppet 2 kronor 24 öre till 2 kronor 10 öre. I anslagsäskandena
för budgetåret 1951/52 reducerade arméförvaltningen det då
framräknade dagskostnadsbeloppet 1 krona 45 öre till 1 krona 10 öre eller
med omkring 76 procent (jfr prop. 1951: 1, bil. 6, s. 82). I överensstämmelse
härmed har arméförvaltningen reduceråt dagskostnadsbeloppet enligt
prisläget vid månadsskiftet september—oktober 1951 med nämnda procenttal
eller till avrundat 1 krona 60 öre. Dagskostnaden för budgetåret 1951/52
borde alltså rätteligen bestämmas 50 öre högre än som skett i ämbetsverkets
äskanden för samma budgetår. Då antalet tjänstgöringsdagar för budgetåret
beräknats till omkring 16 080 000 (inberäknat 1 000 000 tjänstgöringsdagar
för furirer) och den ersättning, som furirer skola erlägga för beklädnad,
beräknas bliva höjd med 53 öre för dag, erfordras enligt arméförvaltningens
beräkningar ytterligare [(16 080 000 X 0,so) — (1 000 000 X
0,53) =] 7 510 000 kronor för att ifrågavarande anslag för budgetåret 1951/
52 skall komma i nivå med prisläget vid månadsskiftet september—oktober
1951. — Arméförvaltningen bar vidare i detta sammanhang angivit, att
materiel, som beställts hos krigsmaterielverket under budgetåret 1950/51 och
tidigare och som beräknas bliva levererad under innevarande budgetår,
kommer att på grund av prisstegringar bliva 2 700 000 kronor dyrare än som
beräknats vid beställningarna.
2 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 2.
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
Departementschefen. Av det belopp, som enligt Kungl. Maj :ts beslut den
22 juni 1951 ställts till arméförvaltningens disposition utöver anvisade anslagsmedel,
belöpa 500 000 kronor på utgifter under budgetåret 1951/
52 för höjda arbetslöner. Återstoden, 1 650 000 kronor, hänför sig till
utgifter under budgetåret 1950/51 och fördelar sig med 250 000 kronor på
höjda arbetslöner och 1 400 000 kronor på prisstegringar å beställningar, som
utlagts hos krigsmaterielverket under budgetåret 1950/51 och tidigare och
som beräknades bliva effektuerade under sistnämnda budgetår.
Enligt arméförvaltningens nu föreliggande beräkningar skulle erfordras
ytterligare 7 510 000 kronor för att anslaget för budgetåret 1951/52 skulle
komma i nivå med prisläget vid månadsskiftet september—oktober 1951.
Jag godtager arméförvaltningens beräkningar med den jämkningen, att jag
utgår från att en höjning av dagsersättningen för furirer beräknas från och
med den 1 januari 1952. Det av arméförvaltningen angivna behovet skall
därför ökas med 265 000 kronor till 7 775 000 kronor. Detta belopp innefattar
jämväl den kostnadsstegring på grund av höjda arbetslöner, för vilken
Kungl. Maj :t enligt beslutet den 22 juni 1951 medgivit arméförvaltningen
att disponera 500 000 kronor. Avdrag skall emellertid ske med 108 000 kronor,
som jämlikt Kungl. Maj :ts beslut den 29 juni 1951 ställts till förfogande
från anslag under tolfte huvudtiteln för bestridande av ökade lönekostnader
under budgetåret. Härjämte erfordras 2 700 000 kronor för merkostnader å
beställningar, som utlagts hos krigsmaterielverket under budgetåret 1950/51
och tidigare och som beräknas bliva effektuerade under innevarande budgetår.
Det sammanlagda medelsbehovet att täckas genom anslag å tilläggsstat
skulle alltså uppgå till (1 650 000 + 7 775 000 — 108 000 + 2 700 000 =) i
runt tal 12 000 000 kronor.
På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen
att till Armén: Beklädnad m. m. å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 12 000 000 kronor.
[3] 32. Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m. Riksdagen har å riksstaten
för innevarande budgetår anvisat 85 000 000 kronor i betalningsmedel
och bemyndigat Kungl. Maj :t att utlägga beställningar inom en kostnadsram
av 116 500 000 kronor. Till förevarande anslag ha vidare 5 000 000 kronor
överförts från anslaget Armén: Vissa repetitionsövningar m. m. och 576 000
kronor från anslag under tolfte huvudtiteln. Genom beslut hösten 1951 har
riksdagen (prop. nr 223, rd. skr. nr 376) medgivit utläggande av ytterligare
beställningar å tygmateriel m. m. inom en kostnadsram av 5 200 000 kronor.
I skrivelse den 1 november 1951 har arméförvaltningen med anledning
av inträffade prisstegringar hemställt om bemyndigande att utlägga beställ
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
19
ningar till en kostnad av 57 880 000 kronor och om anvisande i betalningsmedel
av 15 000 000 kronor. Prisstegringarna ha beräknats efter prisläget
den 1 juli 1951. Beträffande det äskade bemyndigandet har ämbetsverket
angivit kostnadsökningen å beställningar, som den 1 januari 1951 voro utlagda
men icke likviderade, till 34 633 000 kronor. Å bemyndiganden, som
vid samma tidpunkt icke voro utnyttjade, ävensom å bemyndiganden, som
ämbetsverket erhållit för budgetåret 1951/52, utgjorde prisökningen
24 111 000 kronor. Tillhopa uppginge alltså prisstegringarna med avseende
å angivna bemyndiganden till (34 633 000 + 24 111 000 =) 58 744 000 kronor.
Härifrån ha emellertid dragits (288 000 + 576 000 = ) 864 000 kronor,
vilka överförts från anslag under tolfte huvudtiteln för täckande av lönestegringar
under budgetåren 1950/52. De angivna genomsnittliga kostnadsökningarna
utgjorde i fråga om vapenmateriel och ammunition 15 procent,
motorfordonsmateriel, forskning och försök 16 procent, signalmateriel in. in.
19 procent samt övrig fordonsmateriel, fällarbets- och bromateriel och verkstadsutrustning
20 procent, allt i avrundade tal.
I särskild skrivelse den 28 september 1951 har järnvägsstyrelsen efter
samråd med försvarsstaben hemställt, bland annat, att för budgetåret 1952/
53 måtte anvisas visst belopp för anskaffning av reservbromateriel. Av det
äskade beloppet ha 3 700 000 kronor hänförts till högsta angelägenhetsgrad.
Ärendet är av den natur att en fullständig redogörelse för detsamma icke
bör lämnas till statsrådsprotokollet. Ytterligare upplysningar torde få inhämtas
genom de handlingar som komma att överlämnas till riksdagens vederbörande
utskott.
Departementschefen. Jag har icke något att erinra mot de av arméförvaltningen
verkställda beräkningarna. Jag förordar vidare, att den av järnvägsstyrelsen
föreslagna anskaffningen av reservbromateriel genomföres i den
mån den hänförts till högsta angelägenhetsgrad. Med hänsyn till anskaffningens
angelägenhet föreslår jag att densamma beaktas vid fastställandet
av bemyndiganderamen för innevarande budgetår. Jag har icke funnit anledning
till erinran mot järnvägsstyrelsens kostnadsberäkning och föreslår
därför, att det av riksdagen för budgetåret 1951/52 medgivna bemyndigandet
ökas med tillhopa (57 900 000 -j- 3 700 000 =) 61 600 000 kronor. För
att täcka behovet av betalningsmedel för dessa anskaffningar torde böra anvisas
ett anslag å lilläggsstat för innevarande budgetår av (15 000 000 +
3 700 000 =) 18 700 000 kronor.
Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva utläggande av
beställningar å tygmateriel in. in. inom en kostnadsram av
61 600 000 kronor;
b) till Armén: Anskaffning av tygmateriel m. in. å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1951 /52 anvisa ett
reservationsanslag av 18 700 000 kronor.
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
[4] 33. Armén: Underhåll av tygmateriel m. m. Anslaget är i riksstaten för
innevarande budgetår uppfört med 42 100 000 kronor. Därutöver ha 4 300 000
kronor överförts från anslaget Armén: Vissa repetitionsövningar m. in. och
772 000 kronor från anslag under tolfte huvudtiteln.
Arméförvaltningen har i skrivelsen den 16 april 1951 hemställt om ett förstärkningsanslag
å 8 000 000 kronor för täckande av prisstegringar å kostnader,
som hänföra sig till tiden den 1 januari—den 30 juni 1951. Kostnadsökningarna
ha angivits i olika procentsatser för särskilda slag av utgifter.
Den prissättning, å vilken beräkningarna grundats, har gjorts med ledning
bl. a. av »Kommersiella meddelanden», utgivna av kommerskollegium, samt
av förvaltningen själv vidtagna marknadsundersökningar.
Enligt brev den 22 juni 1951 medgav Kungl. Maj :t att arméförvaltningen
finge för täckande av prisstegringar intill den 1 januari 1952 utöver anvisade
anslagsmedel disponera ett belopp av 12 000 000 kronor.
I skrivelse den 1 november 1951 har arméförvaltningen gjort framställning
om anvisande av ytterligare medel för täckande av prisstegringar. Ämbetsverket
har därvid — med tillämpning av samma grunder som vid beräkningen
av kostnadsstegringarna enligt skrivelsen den 16 april 1951 —
angivit prisstegringarna för budgetåret 1951/52 till 16 145 000 kronor, varav
8 000 000 kronor belöpa å första budgethalvåret. Kostnadsökningarna för
tiden den 1 januari 1951—den 30 juni 1952 ha alltså angivits till (8 000 000
+ 16 145 000 =) 24 145 000 kronor. Prisstegringarna för innevarande budgetår
ha beräknats — förutom på riksstatsanslaget för budgetåret och det
belopp, som enligt vad nyss angivits överförts från anslaget Armén: Vissa
repetitionsövningar m. m., tillhopa 46 400 000 kronor — jämväl på ett belopp
av 8 600 000 kronor, som ämbetsverket beräknat skulle komma att ytterligare
överföras från samma anslag. Ämbetsverket har föreslagit att på grund
av eftersläpningar i betalningarna 3 000 000 kronor av det äskade beloppet
skola anvisas först för budgetåret 1952/53.
Departementschefen. Jag anser mig icke i detta sammanhang böra beräkna
prisstegringar för budgetåret 1951/52 på högre belopp än angivna
46 400 000 kronor. Då vidare de av arméförvaltningen nämnda eftersläpningarna
av vissa betalningar icke böra föranleda, att motsvarande medelsanvisning
uppskjutes, föreslår jag, med en viss jämkning nedåt av de procentsatser
efter vilka arméförvaltningen beräknat prisstegringarna, att å tillläggsstat
anvisas ett belopp av 19 000 000 kronor. Jag hemställer alltså, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Armén: Underhåll av tygmateriel m. m. å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 19 000 000 kronor.
[5] 40. Armén: Hemvärnets övningar. Anslaget är i riksstaten för innevarande
budgetår uppfört med 1 175 000 kronor.
I skrivelsen den 16 april 1951 har arméförvaltningen hemställt om för -
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
21
stärkning av anslaget med 200 000 kronor. I skrivelsen den 11 december
1951 har äskats ytterligare 45 000 kronor. Enär de för innevarande budgetår
anvisade medlen till hemvärnets övningar visat sig otillräckliga på grund
av prisstegringarna, höjda taxor och förbättrade traktamentsförmåner, anser
jag mig böra tillstyrka en förstärkning av medelsanvisningen under förevarande
anslag. Jag kan dock icke förorda, att för ändamålet anvisas mer
än 175 000 kronor.
Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen
att till Armén: Hemvärnets övningar å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 175 000 kronor.
Marinen.
[6] 61. Marinen: Övriga expenser m. m. Anslaget är i riksstaten för innevarande
budgetår uppfört med 210 000 kronor.
I skrivelse den 4 maj 1951 har marinförvaltningen hemställt om förstärkning
av vissa anslag på grund av inträffade prisstegringar. Beträffande förevarande
anslag har i sådant hänseende yrkats anvisande av ytterligare 63 000
kronor. Jag förordar att anslaget av angivna skäl förstärkes men kan icke tillstyrka
att för ändamålet anvisas högre belopp än 35 000 kronor. Jag hemställer
alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Marinen: Övriga expenser m. m. å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 35 000 kronor.
[7] 63. Marinen: Beklädnad m. m. Anslaget är i riksstaten för innevarande
budgetår uppfört med 5 000 000 kronor. Till anslaget ha därjämte överförts
28 000 kronor från anslag under tolfte huvudtiteln.
Marinförvaltningen har i skrivelsen den 4 maj 1951 hemställt om förstärkning
av förevarande anslag med 674 000 kronor för budgetåret 1950/51 och
med 1 496 000 kronor för budgetåret 1951/52 eller alltså med tillhopa
2 170 000 kronor. Av förstärkningsbehovet för budgetåret 1950/51 erfordrades
92 000 kronor för täckande av merkostnader på grund av höjda arbetslöner
och 582 000 kronor för täckande av prisstegringar å utlagda beställningar.
Av äskandet för budgetåret 1951/52 belöpte 161 000 kronor på höjda
arbetslöner och 1 335 000 kronor på prisstegringar.
Enligt brev den 22 juni 1951 medgav Kungl. Maj :t, att marinförvaltningen
finge, utöver anvisade anslagsmedel, disponera dels för täckande av merkostnader
i anledning av höjda arbetslöner intill den 1 juli 1952 ett belopp
av 253 000 kronor, dels ock för täckande av prisstegringar å beställningar,
som utlagts med stöd av anslag till och med budgetåret 1950/51, ett belopp
av 582 000 kronor. Tillika förklarades i brevet att Kungl. Maj:t ville framdeles,
22
Kungi. Maj:ts proposition nr 2.
efter ytterligare utredning av marinförvaltningen rörande faktiska kostnadsökningar,
meddela beslut i anledning av marinförvaltningens framställning
i övrigt.
Med anledning härav har marinförvaltningen med skrivelse den 25 oktober
1951 inkommit med den begärda utredningen. I skrivelsen har ämbetsverket
anfört bl. a. följande:
Priserna på ull och bomull, ylle- och bomullsvävnader samt läder och
skinn hade nedgått under senaste tiden. Nedgången hade dock icke varit av
sådan omfattning, att priserna kommit i nivå med de priser, som gällde hösten
1950. Det vore därför alltjämt erforderligt med förstärkning av beklädnadsanslaget
för budgetåret 1951/52, även om beloppet för ändamålet icke
uppginge till det av marinförvaltningen tidigare äskade.
Vid skrivelsen har fogats en sammanställning över dittills under budgetåret
1951/52 utlagda beställningar ävensom ytterligare erforderliga anskaffningar
för det ordinarie årsunderhållet. Enligt sammanställningen överstego
priserna för ifrågavarande beställningar med 918 850 kronor priserna för
motsvarande anskaffningar i augusti 1950. En kalkyl angående anslaget
för budgetåret 1951/52, som bifogats skrivelsen, visar en brist på 919 210
kronor. I kalkylen har upptagits å debetsidan bl. a. det belopp 835 000 kronor,
som marinförvaltningen enligt Kungl. Maj :ts beslut den 22 juni 1951
medgavs disponera utöver anvisade anslagsmedel, samt å kreditsidan bl. a.
de i den omnämnda sammanställningen upptagna anskaffningarna efter
senaste prisläget ävensom 100 000 kronor för oförutsedda utgifter. — Med
stöd av den sålunda framlagda utredningen har marinförvaltningen hemställt,
att för täckande av prisstegringar måtte ställas till förfogande ytterligare
900 000 kronor.
Departementschefen. I första hand torde medel böra anvisas för täckande
av det belopp, som marinförvaltningen jämlikt Kungl. Maj :ts beslut den 22
juni 1951 medgavs disponera utöver anvisade anslagsmedel eller 835 000
kronor.
Jag anser det vidare ofrånkomligt att ytterligare medel anvisas för täckande
av uppkomna prisstegringar å beställningar, som marinförvaltningen
avsett att utlägga med stöd av riksstatsanslaget för budgetåret 1951/52. Det
sammanlagda medelsbehovet att täckas genom anslag å tilläggsstat synes
mig kunna begränsas till 1 600 000 kronor.
Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Marinen: Beklädnad m. m. å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 1 600 000 kronor.
[8] 66. Marinen: övningar m. m. Anslaget är i riksstaten för innevarande
budgetår uppfört med 16 500 000 kronor. Från anslag under tolfte huvudtiteln
ha överförts 7 000 kronor.
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
23
I skrivelsen den 4 maj 1951 har marinförvaltningen hemställt om ett förstärkningsanslag
för budgetåret 1951/52 å 3 700 000 kronor för att täcka
inträdda prisstegringar. Ämbetsverket har räknat med en stegring av de
allmänna övningskostnaderna och kostnaderna för viss utbildning med 20
procent. Kostnaderna för drivmedel ha beräknats öka med omkring 21 procent,
för ammunition med 30 procent och för målflygning med omkring 7
procent.
Sedan marinförvaltningen inkommit med närmare utredning rörande reservationsbehållningen
den 30 juni 1951, medgav Kungl. Maj :t den 14 september
1951 att marinförvaltningen finge, utöver anvisade anslagsmedel,
disponera 3 500 000 kronor.
Departementschefen. För att täcka det belopp varmed anslaget på grund
av Kungl. Maj :ts beslut den 14 september 1951 må komma att överdisponeras
hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Marinen: övningar m. m. å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1951/52 anvisa ett resei-vationsanslag
av 3 500 000 kronor.
[9] Marinen: Anskaffning av artillerimateriel m. m. Riksdagen har å riksstaten
för innevarande budgetår anvisat 45 000 000 kronor i betalningsmedel
och bemyndigat Kungl. Maj :t att utlägga beställningar inom en kostnadsram
av 42 000 000 kronor. Till anslaget ha överförts 197 000 kronor från anslag
under tolfte huvudtiteln. Sistnämnda belopp bär förutsatts jämväl vara beställningsbemyndigande.
Marinförvaltningen har i skrivelsen den 4 maj 1951 samt i skrivelse den
7 december 1951 hemställt om 24 100 000 kronor i beställningsbemyndigande
för att täcka prisstegringar på beställningar, som icke voro slutreglerade
den 1 januari 1951. Enligt vid sistnämnda skrivelse fogade beräkningar
skulle beloppet exakt uträknat utgöra 24 140 000 kronor. Prisstegringarna
variera mellan 12,6 och 21,6 procent. För den till värdet största posten, anskaffning
av artillerimateriel för flottan, har beräknats en merkostnad av
17 procent. Genomsnittligt beräknas prisstegringarna till 16,7 procent.
I skrivelsen den 4 maj 1951 har ämbetsverket vidare i fråga om anslaget
1946/47 C 91 Förstärkning av kustartilleriförsvaret hemställt om 431 000
kronor i betalningsmedel för att täcka merkostnader på grund av pris- och
löneökningar.
Departementschefen. Jag har icke funnit skäl till erinran mot marinförvaltningens
beräkningar. Jag föreslår, att i det för anskaffning av oirtillerimateriel
m. in. erforderliga tilläggsbemyndigandet inräknas det belopp om
431 000 kronor, varmed kostnaderna under det för budgetåret 1946/47 anvisade
anslaget till förstärkning av kustartilleriförsvairet beräknas sliga på
grund av prisökningar. Detta belopp bör sedermera överföras till det äldre
24
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
anslaget. Jag förordar alltså, att av riksdagen utverkas beställningsbemyndigande
å sammanlagt (24 140 000 -f 431 000 = )i runt tal 24 600 000 kronor.
Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Mai :t måtte föreslå
riksdagen
att bemyndiga Kungl. Maj :t att för täckande av prisstegringar
medgiva utläggande av beställningar å artillerimateriel
m. m. inom en kostnadsram av 24 600 000 kronor.
[10] 72. Marinen: Underhåll av fartyg m. m. Anslaget är i riksstaten för
innevarande budgetår uppfört med 27 300 000 kronor. Från anslag under
tolfte huvudtiteln ha överförts 535 000 kronor.
Marinförvaltningen har i skrivelsen den 4 maj 1951 hemställt om förstärkningsanslag
å sammanlagt 9 378 000 kronor för att täcka prisstegringar.
Av beloppet hänföra sig 3 645 000 kronor till anslaget för budgetåret
1950/51 och återstoden till anslaget för budgetåret 1951/52. Ämbetsverket
har med ledning av löneökningarna för marinens personal samt uppskattning
av prisstegringar å material för tiden den 1 januari—den 30 juni 1951
beräknat kostnadsökningarna å anslaget för budgetåret 1950/51 approximativt
för flottans materiel till 20 procent, för kustartilleriets materiel till
25 procent och för de gemensamma kostnaderna till 23 procent. För budgetåret
1951/52 har ämbetsverket med utgångspunkt från nämnda procentsatser
ansett att anslaget borde uppräknas med cirka 21 procent.
Kungl. Maj :t medgav den 22 juni 1951 att marinförvaltningen finge, utöver
anvisade anslagsmedel, disponera 7 500 000 kronor för ifrågavarande
ändamål.
Departementschefen. För att täcka det belopp varmed anslaget på grund
av Kungl. Maj:ts beslut den 22 juni 1951 må komma att överdisponeras
hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Marinen: Underhåll av fartyg m. m. å tilläggs stat
II till riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 7 500 000 kronor.
Flygvapnet,
[11] 91. Flygvapnet: Övriga expenser m. m. Anslaget är i riksstaten för
innevarande budgetår uppfört med 120 000 kronor.
Flygförvaltningen har i skrivelse den 19 september 1951 hemställt om förstärkning
av vissa anslag för täckande av uppkomna prishöjningar. Beträffande
förevarande anslag har flygförvaltningen anfört, att prishöjningarna,
vilka börjat från och med kalenderåret 1951, kunde beräknas till omkring
30 procent. För täckande av prisstegringarna erfordrades förstärkning med
30 procent av anslaget för budgetåret 1951/52 eller 36 000 kronor samt med
25
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
likaledes 30 procent av halva årsanslaget för budgetåret 1950/51 eller 18 000
kronor. Ehuru tidigare förefintlig reservation å anslaget nästan helt förbrukats
under budgetåret 1950/51, hade nödvändig anskaffning av expenser
måst eftersättas. Under åberopande av det anförda hemställde ämbetsverket,
att å tilläggsstat måtte anvisas 54 000 kronor.
Departementschefen. Jämväl vid flygvapnet ha de hittills anvisade expensmedlen
visat sig vara otillräckliga till följd av inträffade prisstegringar. Jag
anser mig därför böra tillstyrka, att ytterligare medel ställas till förfogande.
Jag vill påpeka, att nettoutgifterna å anslaget redan under budgetåret
1950/51 uppgingo till i runt tal 155 600 kronor eller 35 600 kronor mera
än det för samma budgetår beviljade anslaget. Till följd härav har behållningen
nedgått till omkring 13 200 kronor. Jag förordar att 50 000 kronor
anvisas såsom förstärkning och hemställer alltså att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen
att till Flygvapnet: Övriga expenser m. m. å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 50 000 kronor.
[12] 93. Flygvapnet: Beklädnad m. m. Anslaget är i riksstaten för innevarande
budgetår uppfört med 3 000 000 kronor.
I sin förenämnda skrivelse den 19 september 1951 har flygförvaltningen
hemställt om anvisande av ett tilläggsanslag å 3 700 000 kronor. Förvaltningen
har därvid framhållit, att på grund av prishöjningar innevarande budgetårs
anslag vore otillräckligt, varför anskaffning icke kunde ske av erforderliga
beklädnadspersedlar för manskapets utrustning. Prishöjningarna hade
börjat redan under första kvartalet 1951. Jämväl under budgetåret 1950/51
bleve därför anslaget otillräckligt. Vid ingången av budgetåret 1951/52 förefintlig
reservation, i runt tal 300 000 kronor, vore helt bunden genom utlagda
beställningar. Det vore oundgängligen nödvändigt att ytterligare medel
erhölles dels för att möjliggöra anskaffning av innevarande års behov av
beklädnadspersedlar, dels ock för ersättning av förbrukad materiel i krigsförråden.
Vid beräkningen av medelsbehovet har flygförvaltningen utgått från de
utredningar om kostnader för beklädnad in. in., som åberopats i förvaltningens
äskanden för budgetåret 1952/53. Denna utredning avser läget våren
1951. Tillika har beräknats, att de i utredningen uppskattade priserna varit
rådande i genomsnitt under halva budgetåret 1950/51. Enligt nämnda utredning
uppginge kostnaden per man och tjänstgöringsdag till 2 kronor. I
sina anslagsäskanden för budgetåren 1950/52 har flygförvaltningen utgått
från en motsvarande kostnad av 1 krona 15 öre. Kostnadsökningen utgjorde
alltså 85 öre. För budgetåret 1950/51 har flygförvaltningen beräknat kostnadsökningen
på halva antalet tjänstgöringsdagar för manskap med rätt till
fri beklädnad och furirer samt för budgetåret 1951/52 på hela antalet tjänstgöringsdagar.
På grundval härav har flygförvaltningen angivit det ytterli
-
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
gare medelsbehovet under förevarande anslag till (1 265 005 + 2 436 633 =)
i runt tal 3 700 000 kronor.
Departementschefen. Jämväl beträffande ifrågavarande anslag är det erforderligt
att tilläggsanslag anvisas för täckande av prisstegringar. Jag har
icke något att erinra mot att det ökade medelsbehovet bestämmes efter en
uppskattad ökning av kostnaden per man och tjänstgöringsdag för budgetåret
1951/52 och halva budgetåret 1950/51. Denna kostnadsökning beräknar
jag, liksom beträffande arméns motsvarande anslag, till 50 öre. Såsom jag
anfört under nämnda anslag utgår jag vidare från en höjning av furirernas
ersättning till kronan för beklädnad från och med den 1 januari 1952, varvid
jag även här beräknar höjningen till 53 öre för dag. Antalet tjänstgöringsdagar,
varom här är fråga, utgör enligt flygförvaltningens framställning
i samband med respektive anslagsäskanden 2 976 450 för budgetåret 1950/51
och 2 866 628 för budgetåret 1951/52, varav 350 628 för furirer. Det ytterligare
medelsbehovet att täckas genom tilläggsanslag skulle således utgöra
/2 976 450 X 0,50
\ 2
2 085 000 kronor.
+ 2 866 628 X 0,50
350 628 X 0,53
i runt tal
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
att till Flygvapnet: Beklädnad m. m. å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 2 085 000 kronor.
[13] 96. Flygvapnet: övningar m. m. I riksstaten för innevarande budgetår
är anslaget uppfört med 3 500 000 kronor.
Flyg förvaltningen har i skrivelsen den 19 september 1951 hemställt om ett
förstärkningsanslag å 450 000 kronor för innevarande budgetår för att täcka
prisstegringar. Ämbetsverket har räknat med en ökning av kostnaderna för
järnvägsresor med 16 procent, arvoden till personal i observationstjänst och
traktamenten med 20 pocent, järnvägsfrakter med 24 procent samt anskaffning
av fotografisk förbrukningsmateriel med 30 procent. Kostnaderna för
höjda lärararvoden in. m. ha beräknats till sammanlagt 8 000 kronor.
Departementschefen. Det torde vara nödvändigt att detta anslag förstärkes
för täckande av prisstegringar. Jag förordar att i sådant hänseende anvisas
350 000 kronor och hemställer alltså att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen
att till Flygvapnet: övningar m. m. å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 350 000 kronor.
[14] 99. Flygvapnet: Drift och underhåll av flygmateriel m. m. Anslaget är
i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 48 000 000 kronor. Därutöver
ha från anslag under tolfte huvudtiteln överförts 686 000 kronor.
27
Kungl. Maj. ts proposition nr 2.
I skrivelsen den 19 september 1951 har flygförvaltningen hemställt om ett
tilläggsanslag å 16 600 000 kronor för innevarande budgetår. Av beloppet
hänföra sig i runt tal 3 400 000 kronor till prisstegringar å drivmedel,
2 400 000 kronor till behov av ökad flygtid samt 10 800 000 kronor till underhållskostnader.
Prisstegringarna på drivmedel äro beräknade på de kvantiteter
som lågo till grund för flygförvaltningens äskanden för innevarande
budgetår. De begärda medlen för ökad flygtid utgöra skillnaden mellan av
flygförvaltningen föreslaget och av Kungl. Maj :t fastställt belopp för täckande
av kostnaderna för flygplanens drivmedelsförbrukning under innevarande
budgetår. Beträffande äskandet om 10 800 000 kronor för underhållsverksamheten
har flygförvaltningen anfört i huvudsak följande.
Löneökningarna nödvändiggjorde en uppräkning av anslaget med 6 procent.
Ändrat debiteringsförfarande vid förbrukning av materiel från centrala
flygmaterielförrådet, innebärande att den beställda varan debiterades till
återanskaffningspris, komme att med hänsyn till de allmänna prisstegringarna
i hög grad påverka belastningen under innevarande budgetår. Flygförvaltningen
hade räknat med en prisfördyring av materielen med 25 procent från
den 1 juli 1948. Ämbetsverket hade vidare antagit, att i medelsförbrukningen
under budgetåret 1950/51 inkluderats en prisfördyring av cirka 5 procent
samt att ungefär 40 procent av underhållsanslaget utgjordes av materielkostnader.
Prisstegringen under innevarande budgetår i fråga om materiel hade
sålunda beräknats till 8 procent av underhållskostnaderna å
anslaget. Den sammanlagda kostnadsökningen för löner och materiel under
förevarande anslagspost uppginge således för budgetåret 1951/52 jämfört
med budgetåret 1950/51 till (6 -f- 8 =) 14 procent.
Med tillämpning av det sålunda anförda har ämbetsverket i princip beräknat
medclsbehovet för innevarande budgetår, såvitt angår underhållskostnaderna,
genom att öka anslagsbelastningen för budgetåret 1950/51 med
14 procent. För flygplan- och motormateriel har medelsbehovet i samband
därmed även justerats för den ökning av flygtid, som beräknades för innevarande
budgetår i förhållande till den verkliga flygtiden under budgetåret
1950/51.
Departementschefen. I statsverkspropositionen har jag vid anmälan av
förevarande anslag redogjort för anledningarna till de kostnadsökningar,
som under innevarande budgetår drabba den med detta anslag bestridda verksamheten.
Med beaktande av vad jag där anfört anser jag mig nu böra tillstyrka
att medel ställas till förfogande dels för att täcka de merkostnader som föranledas
av den allmänna prisstegringen och av den ökade övergången från
propellerdrivna till reaktionsdrivna flygplan och dels för att möjliggöra en
ökning av flygtiden utöver vad som kan anses inbegripet i det å riksstaten
uppförda anslaget. Enligt uppgift av chefen för flygvapnet bör utan allvarliga
återverkningar på flygsäkerheten det planerade övningsprogrammet under
detta budgetår kunna inskränkas med omkring 6 000 flygtimmar. Med
beaktande härav föreslår jag, att å tilläggsstat anvisas ett förstärkningsanslag
av 13 200 000 kronor, av vilket belopp omkring 8 700 000 kronor beräk
-
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
nas motsvara kostnadsökningar på grund av den allmänna prisstegringen.
Återstoden, 4 500 000 kronor, belöper på merkostnader för ökad flygtid och
större tillgång på reaktionsdrivna flygplan. Den sammanlagda medelstillgången
under anslaget för innevarande budgetår skulle vid bifall härtill uppgå
till (48 000 000 +6 86 000 + 13 200 000 =) 61 886 000 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Flygvapnet: Drift och underhåll av flygmateriel
m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52
anvisa ett reservationsanslag av 13 200 000 kronor.
D. Vissa för försvaret gemensamma ändamål.
[15] 3. Sjökarteverket: Mätnings- och rekognosceringsverksamhet. Anslaget
är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 620 000 kronor.
Till anslaget ha därutöver överförts 11 000 kronor från anslag under tolfte
huvudtiteln.
I skrivelse den 27 augusti 1951 har styrelsen för sjökarteverket anfört bl. a.
följande. I sina anslagsäskanden för budgetåret 1952/53 hade styrelsen beräknat
att ett anslag å 840 000 kronor vore erforderligt för nämnda budgetår.
Av ökningen, 220 000 kronor i förhållande till riksstatsanslaget för budgetaret
1951/52, hänförde sig omkring 25 000 kronor till lön åt personal, som
f. n. avlönades från sakanslag, medan återstoden, 195 000 kronor, huvudsakligen
belöpte på allmänna prishöjningar. Då behållning å anslaget icke
funnes, skulle för innevarande budgetår erfordras en uppräkning av anslaget
med sistnämnda belopp, 195 000 kronor, för att sjömätnings- och rekognosceringsverksamheten
skulle kunna vidmakthållas i hittillsvarande planenlig
omfattning. Genom att något avkorta innevarande års mätningssäsong
samt uppskjuta i och för sig nödvändiga reparationsarbeten vore det möjligt
att begränsa behovet av medel å tilläggsstat till 116 600 kronor. Styrelsen
har hemställt, att detta belopp måtte anvisas.
Departementschefen. Förevarande anslagsberäkning, som avser förstärkning
av delposterna fältarbeten till sjöss, rustning och underhåll m. m. samt
komplettering av båtmateriel, har icke givit mig anledning till erinran. Jag
vill i detta sammanhang påpeka, att i statsverkspropositionen för 1952 föreslagits
en uppräkning av förevarande anslag för budgetåret 1952/53 med
180 000 kronor, huvudsakligen beroende på prisökningar och andra automatiska
kostnadsstegringar. Det erforderliga beloppet att anvisas å tilläggsstat
torde böra avrundas nedåt till 115 000 kronor.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Sjökarteverket: Mätnings- och rekognosceringsverksamhet
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 115 000 kronor.
29
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
[16] 22. Sjukvårdsmateriel. Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår
uppfört med 1 000 000 kronor. Till anslaget ha därjämte överförts
33 000 kronor från anslaget Armén: Vissa repetitionsövningar m. in.
Försvarets sjukvårdsstyrelse har i skrivelse den 17 oktober 1951 hemställt
om förstärkningsanslag för budgetåret 1951/52 med 665 000 kronor på grund
av inträffade prisstegringar och härvid anfört bland annat följande: I samband
med anslagsäsltandena för budgetåret 1952/53 hade styrelsen framhållit,
att på grund av ökade priser samt de av statsmakterna vidtagna beskärningarna
av sjukvårdsmaterielanslaget en successiv nedgång i uppbörden
av sjukvårdsmateriel blivit oundviklig. Vidare hade styrelsen anmält
att prisstegringen å sjukvårdsmateriel sedan den 1 januari 1951 genomsnittligt
uppgått till över 35 %. I skrivelse den 13 september 1951 hade överbefälhavaren
framhållit att uttag för fredstjänst av för krigsbruk avsedda lager
av sjukvårdsmateriel nått en sådan omfattning att förhållandet ingåve allvarliga
betänkligheter. Det äskade förstärkningsbeloppet utgjorde skillnaden
mellan det för budgetåret 1952/53 äskade anslaget 1 665 000 kronor och riksstatsanslaget
för innevarande budgetår.
Departementschefen. Jag anser det erforderligt att tilläggsanslag anvisas
för täckande av uppkomna prisstegringar. Jag föreslår i sådant hänseende
ett anslag å 400 000 kronor och hemställer alltså att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till Sjukvårdsmateriel å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 400 000
kronor.
[17] 46. Vissa signalförbindelser m. m. Under hänvisning till vad jag tidigare
denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 6, punkt 165) hemställer
jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Vissa signalförbindelser m. m. å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 3 000 000 kronor.
E. Diverse.
[18] 8. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I riksstaten för
innevarande budgetår har detta anslag uppförts med ett belopp av 250 000
kronor. För motsvarande ändamål anvisades för budgetåret 1949/50 550 000
kronor och för budgetåret 1950/51 325 000 kronor.
Vid anslagsberäkningen i 1951 års statsverksproposilion förutsattes, med
ledning av uppgifter som inhämtats från de under försvarsdepartementet lydande
utredningarna, att en minskning av anslaget skulle vara möjlig. Flera
kostnadskrävande utredningar beräknades sålunda komma alt slutföras
under andra halvåret 1951, och nya utredningar avsågos skola igångsättas
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
i mycket begränsad omfattning. Det har emellertid sedermera visat sig att
kostnaderna under detta budgetår komma att väsentligt överstiga vad som
kunde förutses vid anslagsberäkningen. Bland de faktorer som ogynnsamt
påverkat anslagsbelastningen må följande nämnas. Vissa inom 1948 års örlogsbasutredning
verkställda expertundersökningar ha dragit avsevärda kostnader.
Vidare har 1946 års militära förvaltningsutredning, vilken enligt
riksdagens beslut har att verkställa utredning rörande det ekonomiska utfallet
av beslutad centralisering av tvätt- och reparationstjänsten beträffande
intendenturmateriel, mött vissa oförutsedda svårigheter vid fullgörandet
av sitt uppdrag, vilket haft till följd att utredningsarbetet krävt mera arbete
än beräknat. Även befälsutredningens arbete har försenats och därjämte krävt
omfattande expertutredningar. Utredningen rörande utbildning av värnpliktiga
gruppchefer har likaledes visat sig behöva verkställa mera omfattande
studier och undersökningar än som tidigare beräknats. Slutligen har anslaget
kommit att i oförutsedd omfattning belastas med utgifter som föranledas
av inom andra departement igångsatta utredningar.
En beräkning av kostnaderna under återstående del av budgetåret visar,
att även med iakttagande av den strängaste sparsamhet ytterligare 150 000
kronor erfordras. Jag föreslår därför, att detta belopp anvisas å tilläggsstat.
Åberopande det anförda får jag hemställa att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen
att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa
ett reservationsanslag av 150 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Fredrik von Scheele.
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
31
Bilaga 4.
Egentliga statsutgifter.
Femte huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari
1952.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Danielson, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson,
Andersson, Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar
Nilson, Lindell.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter under
socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52 samt anför
därvid följande.
D. Förbättrande av bostadsförhållandena m. m.
[1] 16. Bidrag för anläggande av gemensamma tvättinrättningar på landsbygden.
Under denna rubrik har senast för budgetåret 1947/48 uppförts ett
reservationsanslag under nionde huvudtiteln. Från anslaget bestredos bidrag
enligt kungörelsen den 22 december 1939 (nr 911) om statsbidrag till
gemensamma tvättinrättningar på landsbygden. 1948 års riksdag beslöt i
anledning av propositionen nr 130 nya regler angående stödet till gemensamma
tvättinrättningar. Stödet lämnas numera såsom lån. Anslag till sådana
lån anvisas å kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd. Den
vid utgången av budgetåret 1947/48 kvarstående behållningen å anslaget
till bidrag för anläggande av gemensamma tvättinrättningar på landsbygden
ställdes emellertid genom Kungl. Maj :ts beslut den 30 juni 1948 — med undantag
av ett belopp av 250 000 kronor som tillfördes budgetutjämningsfonden
— till bostadsstyrelsens förfogande för utbetalning av före den 1 juli
1948 beviljade men ej till fullo utbetalade statsbidrag jämlikt 1939 års förenämnda
kungörelse. Kungl. Maj :t har sedermera medgivit, att vid utgången
av budgetåret 1949/50 förefintlig behållning å anslaget finge disponeras även
under budgetåret 1950/51. Vid utgången av sistnämnda budgetår fanns å an
-
32 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
slaget en behållning av ca 95 500 kronor, vilken då tillfördes budgetutjämningsfonden.
Bostadsstijrelsen har (skr. 8/10 1951) anmält, att beviljade bidrag till ett
belopp av 85 000 kronor icke kunnat utbetalas före utgången av budgetåret
1950/51. Inneliggande rekvisitioner av medel för omedelbar utbetalning avse
tillhopa 22 500 kronor. Återstående beviljade bidrag beräknas kunna utbetalas
före den 1 juli 1952. Styrelsen har hemställt, att 85 000 kronor ställas
till förfogande för utbetalning av de beviljade bidragen.
Departementschefen. Enligt vad jag inhämtat, har anledningen till att
utbetalningen av ifrågavarande före den 1 juli 1948 beviljade bidrag fördröjts
främst varit att byggnadstillstånd icke tidigare erhållits. Bidrag utbetalas
nämligen först när sådant tillstånd meddelats. Då dispositionsrätten
till den för utbetalningarna avsedda anslagsbehållningen numera upphört,
bör riksdagens medgivande att ånya disponera medel för ändamålet inhämtas.
Lämpligast synes vara, att ett nytt anslag anvisas å tilläggsstat för innevarande
budgetår. Av praktiska skäl bör anslaget nu uppföras under femte
huvudtiteln. Jag hemställer därför, att Kungl, Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Bidrag för anläggande av gemensamma tvättinrättningar
på landsbygden å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 85 000 kronor.
F. Folkpensionering m. m.
[2] 7. Åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet. För innevarande
budgetår har under denna rubrik anvisats ett reservationsanslag av
9 375 000 kronor. Härav har i överensstämmelse med förslag från pensionsstyrelsen
till vård å styrelsens sjukvårdsanstalter samt å sommar kurorter
beräknats ett belopp av 7 635 000 kronor.
Pensionsstyrelsen har (skr. 13/11 1951) anfört, att styrelsen vid beräkning
av medelsbehovet för sjukvårdsanstalterna under innevarande budgetår
icke tagit hänsyn till eventuella kostnadsökningar på grund av lönestoppets
hävande. Avsevärda löneförhöjningar för all personal vid sjukvårdsanstalterna
ha emellertid nu kommit till stånd fr. o. m. januari 1951
och ha tillsammans med de ökade livsmedelspriserna m. m. medfört betydande
ökningar av vårdkostnaderna. Dessa torde sålunda i förhållande
till av styrelsen beräknade belopp komma att stiga med för år 1951 ca
2 171 000 kronor och för första halvåret 1952 ca 1 335 000 kronor. Enbart
de ökade löneförmånerna beräknas för år 1951 medföra en kostnadsstegring
av 1 341 000 kronor. På grund av det förfarande, som tillämpas vid reglering
av kostnaderna för sjukvården å pensionsstyrelsens lasarettsavdelningar,
kommer emellertid den sammanlagda kostnadsökningen icke att
i sin helhet behöva täckas under budgetåret 1951/52. Styrelsen anser därför
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
33
ett belopp av 2 000 000 kronor tillräckligt för bestridande under innevarande
budgetår av de ökade kostnaderna och hemställer, att detta belopp måtte
anvisas.
Departementschefen. På grund av de starkt ökade kostnaderna för pensionsstyrelsens
sjukvårdande verksamhet erfordras förstärkning av det för
innevarande budgetår anvisade anslaget. Pensionsstyrelsens beräkning av
medelsbehovet torde böra godtagas. På grund härav hemställer jag, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52
anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Olof Särnmark.
8 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 2.
Kungl. Maj. ts proposition nr 2.
35
Bilaga 5.
Egentliga statsutgifter.
Sjätte huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 4 januari 1952.
t
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Danielson, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson,
Andersson, Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar
Nilson, Lindell.
Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson, och statsrådet
Hjalmar Nilson redogöra härefter för under kommunikationsdepartementets
handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52, därvid departementschefen
anmäler de under punkterna 4 och 5 upptagna frågorna och statsrådet
Nilson de under punkterna 1—3 upptagna frågorna. i
B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.
[1] 7. Vägunderhållet. Till underhållet av det statliga vägnätet har för
innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 160 000 000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
I skrivelse den 18 september 1951 har väg- och vattenbgggnadsstyrelsen
hemställt, att till förstärkning av förevarande anslag måtte å tilläggsstat till
riksstaten för innevarande budgetår anvisas ett anslag av 21 600 000 kronor.
Motiven för denna anslagsförstärkning äro i princip desamma som styrelsen
i sina petita för budgetåret 1952/53 anfört för en höjning av vägunderhållsanslaget
för nämnda budgetår (se 1952 års statsverksproposition VI ht pt 7).
Styrelsens medelsberäkning i förevarande fall framgår sammanfattningsvis
av följande sammanställning.
Milj. kr.
Av styrelsen för budgetåret 1949/50 äskat anslag, motsvarande den
kostnad för vägunderhållet, som styrelsen upptagit i sin normalårsberäkning
för vägväsendet
155,0
36
Kungl. Maj. ts proposition nr 2.
Milj. kr.
Lönestegringar enligt 1951 års kollektivavtal....................... 12,5
Kostnadsstegringar å materialier.................................. 5,0
Kostnadsstegringar för maskinparken.............................. 5,0
Av trafikstegringen föranledd kostnadsökning, vilken uppskattats till
hälften av motsvarande i anslagsberäkningen för budgetåret 1952/53
upptaget belopp............................................... 5,0
Underhållskostnad för nytillkomna vägar enligt 1951 års statsverks
proposition.
................................................... 0,2
182,7
Kostnadsminskningar i samband med inkorporeringar och utförda
beläggningsarbeten enligt 1951 års statsverksproposition..... 1,1
Redan anvisat anslag för budgetåret 1951/52 ................ 160,0 161,1
i
Återstående medelsbehov 21,6
Beträffande den med 5 milj. kronor upptagna posten för intensifierat vägunderhåll
på grund av trafikstegringen har styrelsen i skrivelse den 30
november 1951, som anmäles under nästföljande punkt, framhållit att
dessa medel skola användas för en ökning av arbetena avseende vägbanan,
vilka utgöra de arbeten där mekaniseringen drivits längst. En sådan utvidgning
av arbetsvolymen skulle sålunda kräva förhållandevis ringa insatser
av manuellt arbete.
I nyssnämnda skrivelse har styrelsen vidare i sammanhanget anfört bl. a.
följande.
Till grund för styrelsens anslagsberäkning ha lagts vägförvaltningarnas
uppgifter om nedlagda kostnader å utförda arbeten och beräknade ytterligare
kostnader. Genom det fortlöpande samråd, som sker mellan vägförvaltningarna
och länsarbetsnämnderna, har vid dessa beräkningar hänsyn
kunnat tagas till möjligheterna att disponera arbetskraft. Med hänsyn härtill
samt till att man torde ha anledning antaga att en löne- och prishöjning
är att emotse även under senare hälften av innevarande budgetår anser sig
styrelsen böra vidhålla sitt tidigare äskande om viss anslagsförstärkning
för vägunderhållet.
Föredraganden. Utgifterna för vägunderhållet uppgingo under budgetåret
1950/51 till ungefär 158 miljoner kronor. Som jag framhållit vid anmälan
i årets statsverksproposition av frågan om anslag till vägunderhållet för
nästa budgetår (bil. 8 pt 7) torde nyssnämnda belopp motsvara en vägunderhållskostnad,
beräknad enligt 1950 års kostnadsnivå, av i runt tal 149
miljoner kronor.
Enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens föreliggande framställning om
tilläggsanslag till vägunderhållet för innevarande budgetår ha de sedan
budgetåret 1949/50 inträdda löne- och prisstegringarna, efter avdrag av
vissa mindre justeringsposter, beräknats till (12,5 + 5,o + 5,o -f 0,2 — l,i)
21,6 miljoner kronor. För att bibehålla arbetsvolymen oförändrad under
Kungi. Maj. ts proposition nr 2.
37
innevarande budgetår skulle — under förutsättning att ytterligare löne- och
prisstegringar icke inträda — alltså erfordras ett anslag av (149,o -f- 21,6)
170.6 miljoner kronor.
För innevarande budgetår har till vägunderhållet anvisats ett anslag av
160 miljoner kronor. Den från föregående budgetår kvarstående behållningen
å anslaget, 2,o miljoner kronor, är så förhållandevis obetydlig, att den
i förevarande sammanhang kan lämnas ur räkningen. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
framställning om tilläggsanslag för budgetåret 1951/52 avser
ett belopp av 21,6 miljoner kronor. Vid bifall till detta förslag skulle alltså
vägunderhållsutgifterna under budgetåret kunna ökas till (160,o + 21,6)
181.6 miljoner kronor, d. v. s. med (181,6 — 170,6) 11,o miljoner kronor
utöver kostnadsvolymen för förra budgetåret, omräknad efter 1951 års löneoch
prisnivå. Med hänsyn bl. a. till vad styrelsen anfört i sin skrivelse den
30 november 1951 angående behovet av och förutsättningarna för den sålunda
ifrågasatta ökningen av vägunderhållsutgifterna har jag ansett mig
kunna tillstyrka, att ytterligare medel till vägunderhållet anvisas å tilläggsstat
i den av styrelsen föreslagna omfattningen.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Vägunderhållet å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av
21 600 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
[2] 23 a. Vissa vägreparationer. Med bifall till Kungl. Maj :ts därom i propositionen
nr 211 gjorda framställning anvisade 1951 års riksdag ett reservationsanslag
av 10 000 000 kronor till Vissa vägreparationer, att avräknas
mot automobilskattemedlen. Anslaget var avsett för bestridande av kostnaderna
för reparationsarbeten i anledning av under våren 1951 uppkomna
skador av katastrofartad karaktär på landets vägnät.
Föredragande departementschefen framhöll i propositionen, att för det
dåvarande icke funnes någon säker grund för beräkningen av de erforderliga
anslagsmedlens storlek. I avvaktan på närmare erfarenhet om medelsbehovet
föreslogs att ett belopp av 10 milj. kronor skulle anvisas.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen (skr. 30/11 1951) hemställer nu, att
för nämnda ändamål måtte anvisas ytterligare 15 000 000 kronor å tilläggsstat
till riksstaten för innevarande budgetår. De nya medlen avses skola
anvisas i form av en ökning av anslaget Förstärkning och förbättring av
vägar.
Styrelsen har lämnat följande närmare redogörelse för det anmälda medelsbehovet.
Under tiden t. o. m. utgången av oktober månad har medelsförbrukningen
å anslaget till Vissa vägreparationer uppgått till i runt tal 8,2 milj. kronor
och styrelsen beräknar att anslaget vid utgången av 1951 skall vara praktiskt
taget helt förbrukat. För här ifrågavarande reparationsarbeten anlitas
jämväl medel av anslaget till Förstärkning och förbättring av vägar. Av
detta anslag beräknar styrelsen att vid utgången av år 1951 i runt tal 9 milj.
38
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
kronor skola ha kassamässigt förbrukats för tjälskadereparationer. Sammanlagt
skulle sålunda under 1951 ha utförts reparationsarbeten för en
kostnad av 19 milj. kronor. Med ledning av från vägförvaltningarna infordrade
uppgifter uppskattar styrelsen den totala omfattningen av de reparationsarbeten,
som beräknas skola utföras i anledning av de inträffade skadorna,
till 25 milj. kronor.
De medel, 37 milj. kronor, som för budgetåret 1951/52 anvisats under
anslaget till Förstärkning och förbättring av vägar, beräknas helt behöva
tagas i anspråk för genomförande av det ordinarie arbetsprogrammet för
utförande av förarbeten för beläggningar ävensom för andra nödvändiga
förstärknings- och förbättringsarbeten. Medel, som av detta anslag tillfälligt
disponerats eller bliva disponerade för förenämnda reparationsarbeten, erfordras
sålunda under budgetåret för med anslaget avsedda ändamål.
I enlighet med vad sålunda anförts beräknar styrelsen, att ytterligare
(25—10) 15 milj. kronor behöva anvisas för slutförande av reparationsarbetena.
Styrelsen föreslår, att nämnda belopp anvisas å tilläggsstat såsom
förstärkning av det ordinarie reservationsanslaget Förstärkning och förbättring
av vägar. Härigenom skulle det särskilda anslaget Vissa vägreparationer
erhålla den avsedda karaktären av engångsanslag.
I förevarande sammanhang har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen därjämte
hemställt, att medel i mån av behov tillfälligt under innevarande
budgetår måtte få överföras mellan reservationsanslagen till Nyanläggning
av bygdevägar, Nyanläggning av ödebygd svägar, Byggande av huvudvägar,
Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar, Förstärkning och förbättring
av vägar, Byggande av broar samt Vägbeläggningar.
Styrelsen anför härom följande.
För innevarande budgetår har för väg- och vattenbyggnadsverkets vägoch
broinvesteringar fastställts en sammanlagd medelsförbrukningsram av
135 milj. kronor.
På grundval av nämnda rambelopp samt med hänsyn tagen till de anslagsbelopp,
som stå till vägväsendets förfogande å väg- och brobyggnadsanslagen
för innevarande budgetår, har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
beträffande byggnadsverksamheten inom varje län angivit den medelsförbrukningsram,
som länet kan påräkna för arbeten under respektive anslag
under budgetåret. Utgående från de sålunda bestämda rambeloppen ha vägförvaltningarna,
under hänsynstagande till beräknad tillgång på arbetskraft,
upprättat arbetsprogram med angiven omslutning. Dessa arbetsprogram ha i
princip godkänts av de arbetsmarknadsreglerande myndigheterna.
Genom ökad utnyttjning vid byggnadsarbeten av bl. a. från vägunderhållet
för vinterperioden friställd arbetskraft beräknas arbetskrafttillgången inom
vissa län kunna medgiva en icke oväsentlig utökning av de upprättade arbetsprogrammen.
Styrelsen framhåller som synnerligen angeläget, att vägväsendet
i nuvarande läge beredes möjlighet utnyttja den arbetskraft, som
kan stå till buds för dess arbeten. För att kunna genomföra ett utökat arbetsprogram
erfordras emellertid att sådana arbetsobjekt kunna utväljas,
som äro lämpligt belägna med hänsyn till var tillgängliga arbetskraftreserver
lokalt förefinnas. Nuvarande medelstillgång och densammas fördelning
på de olika anslagen lägger dock hinder i vägen för en dylik anpassning
av byggnadsverksamheten. En förutsättning därför är att Kungl. Maj :t bemyndigas
att i mån av behov vidtaga erforderlig omdisponering av för vägoch
brobyggnadsarbeten beviljade anslagsmedel.
39
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
Föredraganden. Såsom framgår av den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
lämnade redogörelsen beräknas kostnaderna för reparation av de under
våren 1951 uppkomna tjälskadorna på vägnätet komma att uppgå till ca 25
miljoner kronor. Styrelsen har räknat med att dessa reparationsarbeten vid
årsskiftet 1951/52 skola vara utförda intill en kostnad av 19 miljoner kronor
samt att återstående arbeten skola kunna i huvudsak slutföras före den
1 juli 1952.
Kostnaderna för tjälskadereparationerna ha hittills bestritts dels från det
anslag av 10 miljoner kronor till Vissa vägreparationer, som anvisats å tillläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1950/51, och dels från anslaget till
Förstärkning och förbättring av vägar. Det förstnämnda anslaget beräknas
vara förbrukat vid ingången av 1952 och därjämte skulle för samma ändamål
ha tagits i anspråk ca 9 miljoner kronor av det sistnämnda anslaget.
För täckande av denna merbelastning å anslaget till Förstärkning och förbättring
av vägar samt för finansiering av återstående reparationsarbeten
har styrelsen begärt ett tilläggsanslag av 15 miljoner kronor för innevarande
budgetår.
Utgifterna under anslaget till Förstärkning och förbättring av vägar ha
för de fem första månaderna av budgetåret 1951/52 uppgått till sammanlagt
27,o miljoner kronor, varav 4,7 miljoner kronor belöpa på tjälskadereparationer.
Då förutsättningar synas föreligga att icke blott under loppet av innevarande
budgetår slutföra de pågående reparationsarbetena på vägnätet utan
även i huvudsak fullfölja det ordinarie programmet för förstärknings- och
förbättringsarbetena, har jag icke funnit anledning till erinran mot vägoch
vattenbyggnadsstyrelsens framställning om ett tilläggsanslag av 15 miljoner
kronor för ifrågavarande ändamål. I motsats till vad styrelsen föreslagit
anser jag emellertid, att dessa medel böra upptagas under samma
anslagsrubrik -—■ Vissa vägreparationer —- som det tidigare för ändamålet
anvisade anslaget. Kostnaderna för dessa extraordinära arbeten skulle på så
sätt i sin helhet komma att redovisas åtskilda från kostnaderna för den
ordinarie byggnadsverksamheten. Jag förutsätter härvid, att de vägreparationsutgifter,
som förskotterats från anslaget till Förstärkning och förbättring
av vägar, skola ersättas från det nya anslaget.
Styrelsens förslag att medel i mån av behov tillfälligt under innevarande
budgetår skulle få överföras mellan vissa av de ordinarie anslagen för statliga
väginvesteringar lärer sammanhänga bl. a. med att medelsknapphet
beräknas uppkomma på vissa anslag — framförallt anslagen till ombyggnad
av vägar — till följd av den i viss mån ändrade inriktning av investeringsverksamheten,
som numera befunnits nödvändig och möjlig. Avsikten
är att skapa möjlighet att temporärt använda tillgängliga anslagsmedel för
de vägarbeten av olika slag, som under rådande förhållanden kunna komma
till utförande, oberoende av under vilket anslag dessa medel anvisats.
Jag vill härvid erinra om att de av styrelsen åsyftade anslagssvårigheterna
torde komma alt bortfalla för tiden efter ingången av nästa budgetår, därest
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
en övergång till kalenderårsberäkning för vissa av väg- och brobyggnadsanslagen
genomföres i överensstämmelse med vad jag förordat vid anmälan
av hithörande anslagsfrågor i årets statsverksproposition (bil. 8 pt 9). Då
för tiden dessförinnan behov synes föreligga av viss ökad frihet i dispositionsrätten
över de av styrelsen angivna anslagen, anser jag mig böra tillstyrka
vad styrelsen sålunda föreslagit.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen att
a) till Vissa vägreparationer å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av
15 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen;
b) bemyndiga Kungl. Maj :t att i mån av behov tillfälligt
under budgetåret 1951/52 överföra medel mellan reservationsanslagen
till Nyanläggning av bygdevägar, Nyanläggning
av ödebygdsvägar, Byggande av huvudvägar, Ombyggnad
av bygdevägar och ödebygdsvägar, Förstärkning och förbättring
av vägar, Vägbeläggningar samt Byggande av broar.
[3] 27 a. Kostnader för vissa av väg- och vattenbyggnadsverket utförda arbeten
i anledning av översvämning av Lidan. Med bifall till Kungl. Maj :ts
därom i proposition 1947:290 framlagda förslag anvisade riksdagen å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1946/47 under nionde huvudtiteln
ett reservationsanslag av 15 300 kronor till Bidrag till ersättning för genom
jordras vid Lidan förorsakade skador m. m. Anslaget var avsett för bidrag
till vissa enskilda personer för av dem lidna ekonomiska förluster samt för
täckande av utgifter för anlitat hjälpmanskap. Beträffande de närmare omständigheterna
vid katastrofen får jag hänvisa till nyssnämnda proposition.
Genom beslut den 29 mars 1946 bemyndigade Kungl. Maj :t väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
att med anledning av den inträffade översvämningen
utföra vissa grävnings- och muddringsarbeten vid Sköttorp i Skaraborgs län
samt att av under händer varande medel bestrida kostnaderna därför.
I skrivelse den 31 oktober 1951 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anmält,
att ifrågavarande arbeten slutförts. Arbetena ha avsett åtgärder dels
nedströms från det inträffade raset för att avvärja katastrofhot, dels uppströms
för att sänka vattenytan och återvinna översvämmade områden. Kostnaderna
ha uppgått till sammanlagt 20 793 kronor 55 öre, varav för arbeten
nedströms 13 295 kronor 65 öre och för arbeten uppströms 7 497 kronor
90 öre, vilket senare belopp numera betalats av vederbörande markägare.
Arbetena nedströms ha emellertid varit av sådan art, att kostnaderna böra
stanna på statsverket. Då arbetena icke kunna hänföras till något ändamål
för vilket väg- och vattenbyggnadsstyrelsen disponerar medel, hemställer
styrelsen att erforderliga medel, 13 295 kronor 65 öre, ställas till förfogande
för ifrågavarande kostnader.
Statskontoret framhåller i utlåtande den 15 november 1951, att medel för
ifrågavarande utgifter böra anvisas å tilläggsstat.
Kungl. Maj.ts proposition nr 2. 41
Föredraganden. Med anledning av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens framställning
synes ett särskilt anslag å tilläggsstat till riksstaten för innevarande
budgetår böra äskas för ändamålet. Anslaget bör bestämmas till avrundat
13 300 kronor.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Kostnader för vissa av väg- och vattenbyggnadsverket
utförda arbeten i anledning av översvämning av Lidan
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa
ett anslag av 13 300 kronor.
D. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.
[4] Bidrag till väderlekstationer i Nordatlanten och på Grönland.
Departementschefen. Under åberopande av vad jag tidigare denna dag
anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av frågan om anslag för budgetåret
1952/53 till Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på
Grönland (bil. 8 pt 60) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
medgiva
att förslagsanslaget till Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten
och på Grönland må för budgetåret 1951/52 överskridas
med 700 000 kronor för slutbetalning av Sveriges
andel i inköpskostnaden för de till väderleksstationen M i
Nordatlanten hörande fartygen.
I. Diverse.
[5] 6. Understöd åt skärgårdsrederier.
Departementschefen. Under åberopande av vad jag tidigare denna dag
anfört vid anmälan i årets statsverksproposition av förevarande anslagsfråga
(bil. 8 pt 81) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Understöd åt skärgårdsrederier å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 185 000 kronor.
Vad föredragandena sålunda, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans
Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
östen Falken.
Kungi. Maj.ts proposition nr 2.
43
Bilaga 6.
Egentliga statsutgifter.
Sjunde huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari
1952.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Danielson, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson,
Andersson, Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar
Nilson, Lindell.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter under
finansdepartementet hörande ärende angående egentliga statsutgifter å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52 samt anför därvid följande.
E. Diverse.
[1] 6 a. 1951 års penningvärdeundersökning. Under åberopande av vad
jag tidigare denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av frågan
om beräkningen av reservationsanslaget till 1951 års penningvärdeundersökning
för budgetåret 1952/53 (bil. 9, p. 75) hemställer jag, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till 1951 års penningvärdeundersökning å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 100 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Otto Winther.
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
45
Bilaga 7.
Egentliga statsutgifter.
Åttonde huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4
januari 1952.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Danielson, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson,
Andersson, Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar
Nilson, Lindell.
Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson, anmäler härefter
under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående
egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52
samt anför därvid följande.
C. Kyrkliga ändamål.
[1] 9. Vissa skyddsarbeten å Uppsala domkyrka. Under åberopande av
vad jag under punkten 48 i bilagan åttonde huvudtiteln till årets statsverksproposition
anfört hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att
till Vissa skyddsarbeten å Uppsala domkyrka å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa ett
reservationsanslag av 125 000 kronor.
E. Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.
[2] 15 a. Flyttning av fysiologiska institutionen vid universitetet i Lund.
Färdigställandet av den nya byggnaden för fysiologiska institutionen vid
universitetet i Lund har nu fortskridit så långt, att inflyttningen beräknas
kunna bli påbörjad i mars 1952. Institutionens föreståndare, professorn G.
Iiahlson, hemställer, att på tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår
måtte anvisas ett belopp av 18 000 kronor till bestridande av institu
-
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
tionens flyttningskostnader. Kahlson framhåller därvid, att ett förbiseende
gjort, att medel för ändamålet icke äskats tidigare. Kostnaderna ha av en
anlitad sakkunnig beräknats komma att uppgå till 18 150 kronor.
Departementschefen. Med hänsyn till vad i ärendet anförts föreslår jag,
att å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår anvisas ett reservationsanslag
av 18 000 kronor till bestridande av fysiologiska institutionens
flyttningskostnader. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen
att till Flyttning av fysiologiska institutionen vid universitetet
i Lund å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 18 000 kronor.
J. Yrkesundervisningen.
[3] 15. Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd
åt enskilda anstalter för yrkesundervisning. Detta förslagsanslag är
för innevarande budgetår uppfört med 930 000 kronor och disponeras med
835 000 kronor till understöd till avlöning av lärare och med 95 000 kronor
till understöd till undervisningsmateriel. Till enskilda yrkesskolor utgår
statsbidrag med belopp, som av Kungl. Maj :t bestämmes. Skolorna äro indelade
i två grupper, A och B. Till skolor i grupp A utgår bidrag enligt samma
grunder som till de kommunala skolorna. Bidraget beviljas av överstyrelsen
för yrkesutbildning inom ramen av ett av Kungl. Maj :t bestämt belopp för
hela gruppen. Skolor i grupp B får ett statsbidrag, som i regel är lägre än
om ovan angivna grunder skulle tillämpas, och vars belopp i varje särskilt
fall fastställes av Kungl. Maj :t.
Till två anstalter av A-gruppen, nämligen Sveriges urmakareförbunds yrkesskola
och Fredrika Bremerförbundets skola för kvinnlig yrkesutbildning,
utgår, utöver vad nyss angivits, ytterligare understöd med högst 9 000 kronor
respektive högst 11 000 kronor för gäldande av den del av avlöningskostnaderna
och övriga kostnader för verksamheten vid dessa skolor, som
icke täckes av eljest utgående statsunderstöd, kommunalt bidrag, kursavgifter
eller inkomster från försåld produktion.
Överstyrelsen för yrkesutbildning hemställer, att ytterligare fyra skolor
av A-gruppen, nämligen Engelbrekts barnavårds- och husmodersskola, Maria
husmodersskola och Södra K. F. U. K:s skola för husligt arbete, samtliga
i Stockholm, samt Praktiska hushållsskolan i Lund, från och med innevarande
budgetår tillerkännas statsunderstöd med respektive högst 13 000
kronor, 12 000 kronor, 13 000 kronor samt 7 000 kronor utöver vad som med
tillämpning av för motsvarande kommunala skolor gällande bidragsgrunder
kan utgå. I anslutning härtill anför överstyrelsen bland annat:
Beträffande samtliga fyra skolorna gäller, att verksamheten under budgetåret
1951/52 icke kan finansieras med till buds stående inkomster, utan
att betydande underskott kommer att uppstå. Engelbrekts barnavårds- och
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
47
husmodersskola, Maria husmodersskola och Södra KFUK:s skola för husligt
arbete åtnjuta understöd från Stockholms stad. Skolorna tillgodose emellertid
icke enbart ett lokalt behov utan rekrytera eleverna från vidsträcktare
områden. Sålunda var elevantalet arbetsåret 1949/50 vid heldagskurser
fördelat på följande sätt:
Antal elever
från Stock- från landet
holms stad i övrigt
Engelbrekts barnavårds- och husmodersskola 60 65
Maria husmodersskola 87 67
Södra KFUK:s skola för husligt arbete 37 73
Maria husmodersskola, som bedriver en omfattande verksamhet med
kvällskurser, hade därjämte 560 elever i sådana kurser, samtliga från Stockholms
stad.
Praktiska hushållsskolan i Lund, som bland annat har kurser för utbildning
av hemsystrar, åtnjuter intet kommunalt understöd. Av eleverna under
arbetsåren 1949/50 och 1950/51 voro enligt uppgift 99 från Malmöhus län
och 84 från övriga delar av landet.
Statskontoret påpekar, att ett anlitande av förevarande anslag för dylika
tilläggsunderstöd kräver riksdagens medverkan.
Departementschefen. För många enskilda yrkesskolor är innevarande budgetår
ett mycket svårt år ur ekonomisk synpunkt. Visserligen har en viss
uppräkning skett av statsbidragsbeloppen, men kostnadsstegringen synes
överstiga statsbidragsökningen. Med hänsyn till den generella ökning av
bidragen till kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning, som
jag i annat sammanhang föreslår för nästa budgetår, hoppas jag att den
ekonomiska situationen för de enskilda skolorna skall bli bättre från och
med nästa budgetår. Jag är emellertid väl medveten om att den är svår i
år och är därför beredd att tillstyrka en viss förbättring för några skolor,
som synas vara i stort behov därav.
De av överstyrelsen för yrkesutbildning i förevarande sammanhang särskilt
angivna skolorna, nämligen Engelbrekts barnavårds- och husmodersskola,
Maria husmodersskola och Södra KFUK:s skola för husligt arbete,
samtliga i Stockholm, samt Praktiska hushållsskolan i Lund, synas tillgodose
mer än lokala utbildningsbehov. Det torde därför vara ett allmänt intresse,
att skolorna icke av ekonomiska skäl tvingas att nedlägga eller inskränka
sin verksamhet. Jag anser mig böra biträda överstyrelsens framställning
om tilläggsunderstöd till dessa fyra skolor för innevarande budgetår.
Tilläggsunderstödens belopp torde böra bestämmas av Kungl. Maj:t
efter ytterligare prövning av skolornas ekonomiska förhållanden. Högst
torde tilläggsunderstöden böra utgå med de av överstyrelsen angivna beloppen
av respektive 13 000, 12 000, 13 000 och 7 000 kronor. Då förevarande
anslag är uppfört förslagsvis, erfordras icke någon särskild medelsanvisning.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att medgiva
att förbättrat statsunderstöd under budgetåret 1951/52
må från förslagsanslaget till Understöd åt enskilda anstalter
48
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
för yrkesundervisning utgå till Engelbrekts barnavårds- och
husmodersskola, Maria husmodersskola och Södra KFUK:s
skola för husligt arbete, samtliga i Stockholm, samt Praktiska
hushållsskolan i Lund med högst 13 000, 12 000, 13 000
respektive 7 000 kronor.
[4] 27. Särskilda anstalter för yrkesundervisning. Bidrag till Lennings
textiltekniska institut i Norrköping. Detta anslag är sedan budgetåret 1946/47
uppfört med 33 000 kronor, överstyrelsen för yrkesutbildning hemställer
om ett tilläggsanslag för innevarande budgetår med 6 000 kronor. Till stöd
härför anför överstyrelsen i huvudsak följande.
Genom Kungl. Maj :ts beslut den 22 juni 1951 har bergsskolan i Filipstad
med stöd av riksdagens i skrivelsen 1951: 50 anmälda beslut medgivits
rätt att under budgetåret 1951/52 överskrida sitt statsanslag med högst
6 280 kronor. Motsvarande möjlighet till höjning av lönerna till den vid textilinstitutet
i Borås anställda personalen tillgodoses därigenom, att rörligt tilllägg
vid detta institut utgår enligt samma grunder som för statstjänstemän,
samtidigt som anslagsmedlen för ändamålet beräknas förslagsvis. I
fråga om Lennings textiltekniska institut föreligger däremot ingen motsvarande
möjlighet till bidrag för den höjning av avlöningarna därstädes,
som enligt vad överstyrelsen inhämtat, måst genomföras från och med den
1 maj 1951. Med hänsyn till att det anvisade totala bidraget till verksamheten
vid Lennings textiltekniska institut endast utgår med 33 000 kronor,
anser sig överstyrelsen icke för budgetåret 1951/52 böra föreslå tilläggsanslag
med högre belopp än 18,7 % av nu utgående anslag, eller avrundat
6 000 kronor, ehuru detta bidragsbelopp endast motsvarar ungefär 35 %
av den verkliga lönehöjningen.
Departementschefen. Det torde vara skäligt att Lennings textiltekniska
institut i någon mån gottgöres för de ökade avlöningskostnaderna under
innevarande budgetår. För ändamålet torde å tilläggsstat II till riksstaten
för innevarande budgetår böra uppföras ett anslag av 3 000 kronor. Jag
hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag
till Lennings textiltekniska institut i Norrköping å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag
av 3 000 kronor.
K. Folkbildningsåtgärder i övrigt m. m.
[5] 13. Folkliga musikskolan i Arvika: Understöd. Detta anslag har sedan
budgetåret 1948/49 utgått med 25 000 kronor (statsliggaren för budgetåret
1951/52 s. 708).
Styrelserna för skolan och för Föreningen för det folkliga musiklivets befrämjande,
vilken förening utgör skolans stödförening, hemställa om ett tillläggsanslag
av 13 500 kronor för att skolans rektor, lärare och vaktmästare
49
Kurtgl. Maj:ts proposition nr 2.
skola kunna för tiden den 1 januari 1951—den 30 juni 1952 tilldelas en löneförbättring
med 20 procent av dem tillkommande löneförmåner (utom kristillägg).
På grund av de stora utgiftsökningar för andra ändamål, som skolan
åsamkats till följd av den senaste tidens prisutveckling, har stödföreningen
med sina begränsade resurser icke funnit möjlighet att bestrida kostnaderna
för den avsedda löneförbättringen. I avvaktan på frågans prövning från
statsmakternas sida har föreningens styrelse medgivit ett provisoriskt lönetillägg
av 10 procent, räknat från och med år 1951. Styrelserna anhålla i
första hand om medelsanvisning för täckande av detta tillägg men framhålla,
att ett ytterligare lönetillägg måste beredas lärarna, vilka hittills varit
sämre ställda i lönehänseende än befattningshavare med jämförliga uppgifter,
t. ex. personal vid folkhögskolor. Föreningen ser sig icke i stånd
att på annat sätt än genom utverkande av statsanslag skaffa medel för den
åsyftade löneförbättringen.
Enligt vid framställningen fogade uppgifter utgöra de löneförmåner, varå
löneförbättringen beräknats, för undervisningsåret 1950/51 (huvudkurs)
21 372 kronor och för undervisningsåret 1951/52 (huvud- och sommarkurser)
47 684 kronor samt löneförbättringens sammanlagda belopp 13 611
kronor.
Departementschefen. Vid behandlingen av frågan om statsunderstöd åt
folkliga musikskolan för innevarande budgetår ha statsmakterna konstaterat
värdet av skolans arbete för folkbildningen inom landet (jfr 1951 års statsverksprop.
, bilagan åttonde huvudtiteln, s. 450, och statsutskottets utlåt.
1951: 8 s. 155). Under hänvisning härtill vill jag tillstyrka, att skolan tilldelas
ett tilläggsunderstöd av 10 000 kronor med hänsyn till de stegrade lönekostnaderna
för tiden den 1 januari 1951—den 30 juni 1952. Beloppet torde
böra anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår. Jag hemställer därför,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Folkliga musikskolan i Arvika: Understöd å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa ett
anslag av 10 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Lars Ekströmer.
4 liihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 2.
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
51
Bilaga 8.
Egentliga statsutgifter.
Nionde huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
-i januari 1952.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Danielson, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson,
Andersson, Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjalmar
Nilson, Lindell.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup, anmäler härefter
under jordbruksdepartementet hörande ärenden angående egentliga statsutgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52 samt anför
därvid följande.
D. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmanna
näringar
m. m.
[1] 7. Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Inredning och utrustning.
För detta ändamål är i gällande riksstat uppfört ett reservationsanslag
av 250 000 kronor. Av anslaget avses 60 000 kronor för anskaffande
av lös inredning till statens husdj ursförsöks nya institutionsbyggnad.
Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök (skr. 6/9
1951) hemställer, att å tilläggsstat för innevarande budgetår skola anvisas
ytterligare 12 000 kronor till angivna ändamål. Framställningen motiveras
med den ökning av priserna på möbler och textilier, som numera inträtt.
Med hänsyn till behovet av olika möbler och textilier beräknas prisstegringen
till i medeltal 20 procent. Styrelsen finner det oundgängligen nödvändigt,
att kompensation för ifrågavarande kostnadsökning skall lämnas. I
annat fall räcka de anvisade medlen icke till för sitt ändamål.
Departementschefen. Såsom högskolestyrelsen anfört torde prisstegringen
å möbler och textilier nödvändiggöra en förstärkning av det anslag å
60 000 kronor, som för innevarande budgetår anvisats till lös inredning i
statens husdjursförsöks nya institutionsbyggnad. Styrelsen har begärt ett
52
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
tillskott å 12 000 kronor, motsvarande 20 procent av det anvisade beloppet.
För min del anser jag emellertid en anslagsförstärkning med 15 procent
tillräcklig. Jag tillstyrker alltså, att ett belopp av ytterligare 9 000 kronor
skall anvisas för ifrågavarande ändamål.
Under åberopande av vad jag anfört vid anmälan till statsverkspropositionen
av anslag till byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och lantbruksförsöken
(bil. 30, punkt 3) föreslår jag vidare, att till anskaffande av lös
inredning för den nya institution.sbyggnaden för systematisk botanik och
ärftlighetslära skall anvisas ett belopp av 60 000 kronor.
Till inredning och utrustning vid högskolan och lantbruksförsöken skulle
följaktligen å tilläggsstat behöva anvisas tillhopa (9 000 -f- 60 000 =)
69 000 kronor. Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att
till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:
Inredning och utrustning å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 69 000
kronor.
[2] 8. Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Särskilda undersökningar.
Under denna anslagsrubrik har för budgetåret 1951/52 anvisats
ett reservationsanslag av 94 000 kronor. Kungl. Maj :t har genom beslut den
11 maj 1951 föreskrivit, att av anslaget skola disponeras 25 000 kronor för
undersökningar rörande kromosomfördubblade typer av lantbruksväxter,
10 000 kronor för jordbearbetningsförsök samt 10 000 kronor till sortförsök
med potatis (statsliggaren s. 753).
Yrkande. Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök
(skr. 10/11 1951) hemställer, att å tilläggsstat för innevarande budgetår
skall anvisas ett reservationsanslag av 16 600 kronor till nyssnämnda undersökningar
och försök. Det begärda anslaget fördelar sig å de olika ändamålen
på följande sätt.
1. Undersökningar rörande kromosomfördubblade typer av lantbruks -
växter ..................................................... 5 300
2. Jordbearbetningsförsök........................................ 7 500
3. Sortförsök med potatis........................................ 3 800
16 600
Motiv. 1. Till ifrågavarande undersökningar har anslag anvisats från
och med budgetåret 1939/40. Alltsedan budgetåret 1946/47 har anslaget
utgått med 25 000 kronor. Verksamheten har redan lett till goda resultat
och undersökningar av stor vikt pågå alltjämt.
Av de för ändamålet anvisade medlen åtgår den övervägande delen till
avlöningar åt säsonganställda trädgårdsarbetare. Kostnaderna för dessa
arbetare ha emellertid sedan hösten 1950 stigit med mer än 20 procent.
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
53
Tidigare ha de nämligen haft lön enligt trädgårdsarbetaravtalet, men numera
kan dylik arbetskraft icke erhållas med mindre att lönen utgår enligt
kommunalarbetaravtalet. På grund härav anser sig styrelsen böra föreslå en
anslagsförstärkning med 5 300 kronor för att täcka de merkostnader som
uppkommit för verksamheten.
2. För detta ändamål har från och med budgetåret 1945/46 årligen utgått
ett anslag av 10 000 kronor till institutionen för allmän jordbrukslära. Beloppet
har använts dels till avlöning åt den assistent, som närmast handhar
jordbearbetningsförsöken, dels till övriga kostnader för försöken. Assistentens
lön var ursprungligen 5 800 kronor.
Föreståndaren för nyssnämnda institution har anfört, att ifrågavarande
anslag möjliggjort undersökningar beträffande aktuella bearbetningsfrågor
i olika delar av landet. Det hade dock tyvärr ej medgivit försök i den
utsträckning, som måste anses oundgänglig med hänsyn till de starkt varierande
lokala förhållandena. Försöksserierna hade måst begränsas till ett
fåtal problem på ett fåtal lokaler, och de hade i de flesta fall varit för små.
De resurser, som med nuvarande anslag stode till förfogande för ändamålet,
vore emellertid alltför begränsade för att man ens skulle kunna vidmakthålla
nu pågående fastliggande försöksserier. Ett flertal försök och försöksserier
hade fördenskull måst uppges. Anslagets otillräcklighet berodde främst
på att assistentlönen numera stigit till 11 160 kronor. Även övriga kostnader
för försöken hade emellertid ökat väsentligt. På grund av det anförda har
institutionsföreståndaren hemställt om ett tilläggsanslag å 7 460 kronor.
Högskolestyrelsen finner det för sin del synnerligen viktigt, att förevarande
försöksverksamhet skall kunna fortsättas. Med hänsyn härtill och då
den assistent, som handhar försöken, behövs för att institutionens övriga
forskningsverksamhet icke skall bli lidande, tillstyrker styrelsen att ytterligare
7 500 kronor skola anvisas för ändamålet.
3. Sortförsöken med potatis ledas av samarbetskommittén för potatisförsöksverksamheten.
Försöken bedrivas efter en särskild arbetsplan, som
uPPgj°rdes år 1949. Enligt planen ha kostnaderna för försöken uppskattats
till 27 700 kronor för innevarande budgetår. Till kommitténs förfogande för
ändamålet under nämnda budgetår stå emellertid endast 25 000 kronor. Härav
ha 10 000 kronor anvisats i form av statsanslag, medan 15 000 kronor
lämnats såsom bidrag av Sveriges potatisodlares riksförbund.
Kommittén har anmält, att nyssnämnda medel på grund av de väsentligt
ökade omkostnaderna icke förslå till en försöksverksamhet av sådan omfattning,
som i arbetsplanen förutsatts för budgetåret 1951/52. Sålunda saknades
medel till rese- och traktamentsersättningar åt kommitténs ledamöter för
sammanträden ävensom till kostnaderna för inspektion av försöken. Kommittén
har därför anhållit om ett tilläggsanslag å 4 155 kronor, motsvarande
15 procent av förenämnda kostnadsbelopp å 27 700 kronor.
Högskolestyrelsen tillstyrker, att å tilläggsstat skall anvisas ett belopp av
15 procent å den summa, som ställts till kommitténs förfogande för ifrågavarande
ändamål för löpande budgetår, eller sålunda i runt tal 3 800 kronor.
54
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
Departementschefen. Såsom framgår av det föregående väntas kostnaderna
för ifrågavarande försöksverksamhet under innevarande budgetår komma
att uppgå till betydligt högre belopp än som ställts till förfogande för de
olika ändamålen. Såväl kostnaderna för avlöning av den personal, som är
sysselsatt med försöken, som kostnaderna i övrigt för dessa ha nämligen
stigit avsevärt. Då det enligt min mening är av vikt att försöken skola kunna
bedrivas i avsedd omfattning eller att de i vart fall ej skola behöva beskäras
mera avsevärt anser jag, att ytterligare medel till kostnaderna för desamma
böra anvisas å tilläggsstat. Härvid torde det ökade medelsbehovet böra
beräknas till 20 respektive 15 procent å de belopp, som nu disponeras för
avlöningar och övriga omkostnader. Med denna utgångspunkt skulle erfordras
en anslagsförstärkning å i runt tal 10 800 kronor. Det torde få
ankomma på Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, högskolestyrelsen
att fördela nämnda belopp å de olika försök, varom här är
fråga.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:
Särskilda undersökningar å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 10 800
kronor.
[3] 14 a. Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Täckande av
förlust å rörelsen vid Alnarps mejeri. I Alnarpsinstitutets omkostnadsstat är
uppförd en maximerad post till täckande av möjligen uppkommande förlust
å rörelsen vid Alnarps mejeri. Mejeriets karaktär av skolmejeri föranleder
nämligen vissa årliga merutgifter.
För budgetåret 1949/50 höjdes posten från 15 000 kronor till 30 000 kronor
och den har därefter varit uppförd med sistnämnda belopp. Höjningen
skedde på förslag av institutsstyrelsen (skr. 27/8 1948). Denna beräknade
då att undervisningen medförde en årlig merutgift för mejeriet å 38 000
kronor. Av detta belopp ansåg styrelsen emellertid 8 000 kronor kunna bäras
av mejeriet (se prop. 79/1949 s. 110).
I samband med att framställning gjordes om tillstånd att övertaga mjölkleveranserna
till Kävlinge mejeri framlade Alnarpsmejeriets föreståndare i
september 1948 en kalkyl över det ekonomiska driftsresultatet vid Alnarpsmejeriet
dels under dåvarande förhållanden, dels under förutsättning av
att Kävlingemejeriets mjölk övertoges av Alnarpsmejeriet. En redogörelse
för denna kalkyl har lämnats i prop. 79/1949 s. 35 f. Enligt kalkylen uppvisade
Alnarpsmejeriet ett årligt driftsunderskott av cirka 46 000 kronor och
driften skulle jämväl efter sammanslagningen med Kävlinge mejeri ge
ungefär samma driftsunderskott. Alnarpsmejeriet övertog vid årsskiftet
1948/49 mjölkleveranserna till Kävlinge mejeri.
I sina anslagsäskanden för budgetåret 1951/52 (skr. 30/8 1950) begärde
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
55
institutsstyrelsen att posten till täckande av förlusten å rörelsen vid mejeriet
skulle uppräknas till 60 000 kronor. Förslaget motiverades med att enligt
beslut av livsmedelskommissionen dels priset på konsumtionsmjölk,
som såldes i Kävlinge med omnejd, dels marginaltillägget å samma mjölk
sänkts med ett öre per liter. Föredragande departementschefen förklarade
sig anse att utredning borde ske i fråga om det ekonomiska resultatet av
mejeriets rörelse och därmed sammanhängande spörsmål samt förordade
att man i avbidan på utredningens resultat skulle bibehålla posten vid oförändrat
belopp (se IX ht 1951 s. 60). Kungl. Maj :t och riksdagen beslöto i
enlighet härmed.
I en skrivelse, som inkom till jordbruksdepartementet den 24 juli 1951,
anmälde ordföranden i Alnarpsinstitutets styrelse, landshövdingen A.
Thomson att Alnarpsmejeriet vore skyldigt att för år 1950 till Kävlingemejeriets
mjölkleverantörer betala ett tilläggspris av 254 200 kronor och
att institutet saknade medel till denna betalning. Enligt en vid skrivelsen
fogad promemoria hade Alnarpsmejeriets förlust för 1949/50 varit 196 800
kronor. Alnarps egendom hade en fordran på mejeriet å sammanlagt
615 000 kronor. Såsom den främsta orsaken till den stora förlusten nämndes
utvecklingen av å ena sidan mjölkpriset till leverantörerna vid Lundamejeriet,
å andra sidan smör- och ostpriserna. I promemorian anfördes
bland annat följande.
Vid utredningen år 1948 rörande överförandet av Kävlinge mejeris mjölk
till Alnarps mejeri förutsattes att Kävlinge mejeris mjölkleverantörer skulle
erhålla samma pris som Lundaortens mejeris. Vid beräkningarna av
driftsresultaten vid Alnarps mejeri sedan Kävlingemjölken antagits ha blivit
överförd användes då gällande priser å konsumtionsmjölk och mejeriprodukter.
Stor försiktighet iakttogs därvid och beräkningarna ha också
visat sig hålla i stort sett väl.
Mjölkpriset till leverantörerna vid Lundamejeriet har emellertid stigit
varje år sedan år 1948. År 1947 var leverantörmjölkpriset 26,19 öre pr kg,
år 1948 28,94, år 1949 30,84 och år 1950 31,58 öre per kg och denna stegring
har varit större än den, som motsvarar ökningen av priserna å smör och
ost under samma tid. Detta förhållande är den viktigaste orsaken till förlusterna
vid Alnarps mejeri, som för undervisningens och forskningens
skull huvudsakligen måste tillverka smör och ost.
Sedan år 1948 har på grund av åtgärder av Svenska mejeriernas riksförening
osttillverkningens relativa lönsamhet minskats och var under år
1950 särskilt låg genom de osttillverkningsavgifter, som riksföreningen då
påförde mejerierna.
Genom beslut den 3 augusti 1951 uppdrog Kungl. Maj :t åt statssekreteraren
i jordbruksdepartementet C. H. Nordlander att verkställa utredning i
frågan om det ekonomiska resultatet av rörelsen vid Alnarps mejeri och
därmed sammanhängande spörsmål.
I samråd med utredningsmannen har Svenska mejeriernas riksförenings
ekonomiavdelning gjort en driftsekonomisk utredning rörande Alnarps mejeri
för åren 1947/48, 1949/50 och 1950/51. Syftet med utredningen var att
klarlägga huruvida förlusterna uteslutande betingats av att mejeriet fått
56
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
betala ett för högt mjölkpris eller om de även hade sin förklaring i andra
orsaker såsom i mejeriets organisation. Utredningens resultat redovisas i
en den 22 oktober 1951 dagtecknad promemoria. Enligt denna kan förlusten
vid mejeriet ifrågavarande år, sedan vederbörlig hänsyn tagits till lagerförändringar
o. dyl., beräknas till respektive 32 927, 127 986 och 98 180 kronor
eller sammanlagt 259 093 kronor.
Utredningen har gjort en jämförelse mellan Alnarpsmejeriet och mejerier
av liknande storlek och produktionsinriktning. Rörande de slutsatser
som för Alnarpsmejeriets del kunna dragas av denna jämförelse anföres i
promemorian följande.
De tekniska utbytestalen ha i stort sett varit tillfredsställande och i flera
avseenden goda.
De marknadsmässiga möjligheterna synas ha väl tillvaratagits. Ingående
prisanalyser ha på grund av ej tillräckligt specificerad försäljningsstatistik,
i synnerhet för osten, dock ej kunnat genomföras helt.
De tillverkade produkternas kvalitet får anses ha varit tillfredsställande.
Mjölkens beskaffenhet har under vissa tidsperioder inverkat menligt på
vissa ostsorters kvalitet. Driftskostnaderna äro efter Kävlingemjölkens
övertagande och under beaktande av produktionsinriktningen normala. En
bidragande orsak härtill äro de låga kapitalkostnaderna på grund av att
mejeribyggnaden och en del teknisk utrustning anskaffats genom särskilda
statliga anslag och ej belastat driften samt att Alnarp ej haft räntekostnader
för lånat kapital. Ofullständiga inventeringar kunna dock ha åstadkommit
förskjutningar i kostnaderna från ett år till ett annat. Eftersom
varken de tekniska utbytena, de marknadsmässiga förutsättningarnas utnyttjande
eller kostnadernas höjd givit någon förklaring till de uppkomna
driftsunderskotten för de senaste två åren, måste dessa anses bero på ett
i förhållande till produktionsinriktningen vid Alnarps mejeri och gällande
priser å mejeriprodukter för högt mjölkpris.
I anslutning till vad nu anförts torde få anmärkas, att rörelsen år 1948/
49 enligt uppgifter från mejeriet lämnat endast ett mindre underskott.
I skrivelse den 23 november 1951 hemställer styrelsen för Alnarps lantbruks-,
mejeri- och trädgårdsinstitut, att medel måtte ställas till förfogande
för Alnarps egendom, mejeri och trädgårdar dels för täckande av förlust
å mejerirörelsen och återbetalning av lån som upptagits för mejeriets
räkning, dels för tillgodoseende av behovet av rörelsekapital.
I skrivelsen erinras om att styrelsen såsom rörelsekapital för institutets
tre attärsdrivande avdelningar endast har 100 000 kronor till sitt förfogande.
Styrelsen framhåller att detta är helt otillräckligt. Enbart mjölklikviderna
till Alnarps mejeris leverantörer taga i anspråk cirka 175 000 kronor
per månad. Inköp av mjölk, transporter av mjölk samt anskaffning av förnödenheter
för mejeridriften måste betalas kontant. Härtill kommer, att
Alnarps mejeri för att kunna försälja sin ost lagrad ständigt måste hålla
ett avsevärt belopp bundet i ostlager. Som exempel på hur rörelsekapital
bindes på detta sätt nämnes, att mejeriets lager av ost för närvarande har
ett värde av cirka 420 000 kronor. Trots att försäljningen från mejeriet och
trädgårdarna i huvudsak sker kontant uppgå vidare utestående kundfordringar
ständigt till rätt stora belopp. Beträffande mejeriets rörelse äro
57
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
de utestående fordringarna tämligen konstanta men beträffande trädgårdarnas
rörelse äro de mera säsongbetonade. Normalt uppgå utestående
kundfordringar för mejeriet och trädgårdarna ständigt till omkring 200 000
kronor.
Styrelsen erinrar om att enligt föreskrift av Kungl. Maj :t överskott å rörelsegrenarna
snarast möjligt efter räkenskapsårets utgång skall inlevereras
till statsverket. Bristen på rörelsekapital har emellertid medfört att de
överskott, som de senaste åren uppkommit på rörelsen vid Alnarps egendom,
undan för undan måst tagas i anspråk till rörelsekapital och därför
ej kunnat inlevereras till statsverket. Genom beslut den 28 april 1950 har
Kungl. Maj :t beviljat institutet anstånd till den 1 juli 1951 med att inleverera
överskottsmedlen för räkenskapsåren 1947/48 och 1948/49, sammanlagt
861 261 kronor.
Styrelsen anför att dessa medel hittills icke kunnat inlevereras utan att
de ävensom senare uppkommet överskott på egendomens rörelse måst tagas
i anspråk som rörelsekapital företrädesvis för mejeriet men under det
senaste året jämväl för trädgårdarna. Vid utgången av räkenskapsåret
1950/51 hade sålunda egendomen en fordran av mejeriet och trädgårdarna
på 448 955 respektive 197 760 kronor.
Det överskott som egendomen är skyldig att inleverera till statsverket
uppgår till 768 906 kronor. Därjämte har institutet för att kunna betala
mejeriets mjölkleverantörer dem tillkommande mjölkpristillägg för år 1950
måst låna 235 000 kronor av Svenska mejeriernas riksförening. Detta lån
förfaller till betalning den 28 februari 1952. Sammanlagt har institutet sålunda
att betala (768 906 + 235 000 = ) 1 004 000 kronor. I likvida medel
disponeras endast 205 000 kronor som innestå å egendomens checkräkning.
Styrelsen framhåller slutligen att tillförsel av även rätt stora belopp i
nytt rörelsekapital endast hjälper på kort sikt, om icke mejerirörelsen kan
grundas på en sund ekonomisk bas.
Departementschefen. Av den redogörelse, som lämnats i det föregående,
framgår att Alnarps mejeris rörelse under de senaste åren gått med betydande
förlust, sammanlagt cirka 260 000 kronor. Den främsta orsaken
till de stora förlusterna har angivits vara, att det mjölkpris, som mejeriet
har att betala till leverantörerna, är för högt i förhållande till gällande priser
å mejeriets produkter. I avbidan på resultatet av den utredning av frågan
om det ekonomiska resultatet av rörelsen och därmed sammanhängande
spörsmål, som Kungl. Maj :t uppdragit åt en särskild utredningsman, är
jag icke beredd att taga ställning till frågan om eventuella ändringar i
mejeriets organisation. Då institutet i anledning av förlusterna på mejerirörelsen
måst upptaga lån, som förfaller'' till betalning den 28 februari 1952,
torde det emellertid vara nödvändigt att redan nu anvisa medel lör att
täcka de förluster, som angivits i det föregående.
Vid bestämmandet av storleken av det anslag som hör anvisas torde från
den summa å cirka 260 000 kronor, som angivits i det föregående, höra
dragas de belopp å sammanlagt 75 000 kronor, vilka ifrågavarande år an
-
58
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
visats under den i institutets omkostnadsstat uppförda posten till täckande
av möjligen uppkommande förlust å mejeriet. Jag förordar sålunda, att
anslaget skall bestämmas till 185 000 kronor. Det torde böra anvisas såsom
ett obetecknat anslag å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår
och benämnas Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Täckande
av förlust å rörelsen vid Alnarps mejeri.
Med frågan om anvisande av förenämnda anslag sammanhänger spörsmålet
om ökat rörelsekapital för institutets affärsdrivande avdelningar.
Dessa disponera för närvarande endast 100 000 kronor, som 1939 års riksdag
anvisat under fonden för förlag till statsverket. Detta belopp är helt
otillräckligt. Institutet har därför såsom rörelsekapital måst disponera överskotten
från egendomen, vilka skolat inlevereras till statsverket.
I remissutlåtande över framställning från institutsstyrelsen om anstånd
med inlevereringen av överskotten för räkenskapsåren 1947/48 och 1948/49
ha såväl riksräkenskapsverket som lantbruksstyrelsen förordat, att anslag
till ytterligare rörelsekapital skall utverkas av riksdagen. Även jag hyser
denna åsikt. Vad beträffar storleken av de ytterligare rörelsemedel som
erfordras vill jag föreslå ett belopp av 750 000 kronor. Ett anslag å detta
belopp synes böra anvisas under fonden för förlag till statsverket. Vid bifall
härtill torde Kungl. Maj :t — i samband med att anslaget i fråga ställes
till institutsstyrelsens förfogande —- meddela föreskrift om inleverering till
statsverket av de av styrelsen nu såsom rörelsekapital disponerade överskottsmedlen.
Hemställan om anvisande av detta anslag kommer jag att
göra under en följande anslagspunkt.
Under åberopande av det anförda hemställer jag under förevarande anslagspunkt,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:
Täckande av förlust å rörelsen vid Alnarps mejeri å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag
av 185 000 kronor.
[4] 19. Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Inredning och
utrustning. Till inredning och utrustning av ett bostadshus för elever vid Alnarps
trädgårdsavdelning ha anvisats dels av 1947 års riksdag ett belopp
av 15 000 kronor, dels ock av 1949 års riksdag ett belopp av 24 000 kronor
(IX ht 1947 s. 70; r. skr. nr 9 respektive prop. nr 79/1949 s. 116; r. skr. nr
345). På grund av att uppförandet av clevbostaden icke kunnat påbörjas
förrän år 1950 har emellertid förstnämnda anslagsbelopp icke tagits i anspråk
utan inlevererats till budgetutjämningsfonden.
Styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut (skr.
23/10 1951) hemställer nu, att å tilläggsstat för innevarande budgetår skall
för utrustning av ifrågavarande elevbostad anvisas ett anslag av 30 000
kronor. Av nämnda belopp motsvara 15 000 kronor de medel, som enligt
vad förut angivits tillförts budgetutjämningsfonden. I övrigt motiveras
framställningen med de prisstegringar som inträtt sedan de ursprungliga
59
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
kostnadsberäkningarna gjordes, samt med att vissa arbetsdetaljer, som vid
byggnadens planering förutsattes skola ingå i den fasta inredningen, icke
blivit utförda vid bostadens uppförande.
Lantbruksstyrelscn (remissutlåtande 29/11 1951) har icke något att
erinra mot institutsstyrelsens kostnadsberäkningar och förordar därför, att
det begärda beloppet skall anvisas för ändamålet.
Departementschefen. I likhet med lantbruksstyrelsen anser jag mig böra
tillstyrka institutsstyrelsens förevarande framställning. Jag hemställer
alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Alnarps lantbruks-, mejeri- och irädgårdsinstitut:
Inredning och utrustning å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 30 000
kronor.
J. Skogsväsendet.
[5] Skogshögskolan: Avlöningar. Under åberopande av vad jag denna dag
anfört vid anmälan till statsverkspropositionen av skogshögskolans avlöningsianslag
(bil. 11, punkt 158), hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen medgiva
att den i avlöningsstaten för skogshögskolan upptagna anslagsposten
avlöningar till övrig icke-ordinarie personal må
för budgetåret 1951/52 överskridas med 4 300 kronor. 6
[6] 19. Statens skogsforskningsinstitut: Byggnadsarbeten å försöksfält vid
Bogesund. Under denna anslagstitel ha för budgetåren 1949/50, 1950/51 och
1951/52 anvisats reservationsanslag av respektive 30 000, 80 000 och 150 000
kronor. Dessa anslag, som ställts till förfogande för styrelsen för skogshögskolan
och statens skogsforskningsinstitut, ha avsetts för reparation och
ombyggnad av vissa äldre byggnader, för uppförande av växthus och trädgårdsmästarebostad,
för anskaffande av viss inredning och utrustning samt
för arkitektarvode, ritningar m. in.
Styrelsen för skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut (skr.
20/8 1951) hemställer, alt å tilläggsstat för budgetåret 1951/52 skall under
anslaget anvisas ytterligare ett belopp av 70 000 kronor. Styrelsen anför att
för närvarande återstår att uppföra trädgårdsmästarebostaden och att slutföra
arbetena på växthusanläggningen. På grund av prisstegringarna på arbets-
och varumarknaderna kunna dessa arbeten icke slutföras, därest ej
ytterligare medel ställas till förfogande. Kostnadsökningarna, vilka hänföra
sig främst till budgetåren 1950/51 och 1951/52, kunna enligt styrelsen beräknas
motsvara 30 procent å de för dessa budgetår anvisade anslagen
(80 000 + 150 000 = 230 000), eller i runt tal 70 000 kronor. I övrigt anför
styrelsen i huvudsak följande.
60
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
Skogsforskningsinstitutets forsknings- och försöksverksamhet å Bogesund
har nu fortskridit så långt, att densamma måste ledas och stå under tillsyn
av en på platsen boende tjänsteman. Det är därför nödvändigt att trädgårdsmästarebostaden
kommer till utförande snarast möjligt.
Inom diversemedelsfonden för prisutjämningsavgifter har för anläggande
av plantager för produktion av skogsfrö avsatts ett betydande belopp. Denna
verksamhet kommer främst att bedrivas av Föreningen för växtförädling av
skogsträd och skogsforskningsinstitutet under nära samarbete dem emellan.
En synnerligen viktig del av verksamheten blir uppdragandet av ympar, vilket
bland annat skall ske i institutets anläggningar på Bogesund. För att
detta arbete skall kunna utföras är det oundgängligen nödvändigt att växthusanläggningen
färdigställes i beräknad tid, nämligen till våren 1952.
Departementschefen. Kostnadsberäkningarna för de byggnadsarbeten, varom
här är fråga, hänföra sig till ar 1948, då domänstyrelsen samt stvrelsen
för skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut föreslogo att vis,s del
a\ Bogesunds egendom skulle upplåtas till försöksfält för skog,sforskningsinstitutet
(prop. nr 49/1949). Efter nämnda år ha, såsom institutsstyrelsen
framhållit, prisstegringar inträffat på arbets- och varumarknaderna.
Med hänsyn härtill torde en ytterligare medelsanvisning vara erforderlig
för att de ursprungligen planerade arbetena skola kunna slutföras. Mot de
av institutsst37relsen i detta hänseende gjorda beräkningarna har jag icke
något att invända. Jag biträder alltså styrelsens förslag, att ett ytterligare
belopp av 70 000 kronor skall anvisas för ändamålet. Då jag i likhet med
styrelsen anser det önskvärt att återstående arbeten skola kunna utföras
så snart som möjligt, tillstyrker jag även förslaget, att nämnda belopp skall
anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår. Jag vill i detta sammanhang
erinra om att jag vid anmälan till statsverkspropositionen av skogsforskningsinstitutets
avlöningsanslag (bil. 11, punkt 169) föreslagit, att medel
för nästa budgetår skola beräknas till avlönande av en skogsmästare för
försöksfältet vid Bogesund.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till Statens skogsforskningsinstitut: Byggnadsarbeten å
försöksfält vid Bogesund å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 70 000
kronor.
[7] 26. Skogsvård m. m.: Bidrag till skogsvårdsstyrelserna: Omkostnader.
Detta anslag har för innevarande budgetår uppförts med 4 562 000 kronor.
Dessutom har för ändamålet stått till förfogande en å motsvarande anslag
för budgetåret 1950/51 förefintlig reservation å 361 026 kronor 55 öre. Av
nämnda båda belopp ha 4 558 500 kronor fördelats mellan skogsvårdsstyrelserna,
medan återstoden förbehållits Kungl. Maj :ts disposition för att
täcka senare uppkommande behov.
Skogsstyrelsen (skr. 21/9 1951) hemställer, att å tilläggsstat för budgetåret
1951/52 skall på grund av höjda resekostnads- och traktamentsersätt
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
61
ningar anvisas ytterligare 390 000 kronor. Såsom skäl för sin framställning
anför styrelsen i huvudsak följande.
Sedan riksdagen slutfört prövningen av innevarande budgetårs anslag ha
beslut fattats om vissa höjningar av resekostnads- och traktamentsersättningarna
till bl. a. den personal, som är underkastad bestämmelserna i statens
allmänna avlöningsreglemente. Dessa höjningar måste komma att medföra
rätt avsevärda kostnadsökningar för skogsvårdsstyrelserna, i all synnerhet
som deras verksamhet till största delen bedrives såsom fältarbete i
skilda former. För att berörda verksamhet skall kunna upprätthållas på
det sätt och till den omfattning, som förutsatts vid anslagsprövningen för innevarande
budgetår, erfordras därför att styrelserna erhålla ett rätt betydande
medelstillskott. Skogsstyrelsen har med ledning av det i statberäkningarna
förutsatta sammanlagda antalet förrättningsdagar under budgetåret
för de berörda personalkategorierna samt tillgänglig statistik över befattningshavarnas
årligen med bil tillryggalagda körlängder räknat med en
automatisk kostnadsökning på grund av de nya bestämmelserna av 180 300
kronor för reseersättningar och 212 400 kronor för traktamentsersättningar,
eller tillhopa i runt tal 390 000 kronor. Denna utgiftsökning synes i princip
icke vara av natur att böra täckas genom höjda biträdestaxor. En dylik höjning
synes för övrigt icke kunna komma i fråga under löpande verksamhetsår
redan av det skälet, att taxor för året i sedvanlig ordning redan blivit fastställda
och kungjorda. Dessa innebära redan nu icke oväsentliga höjningar
på grund av ökade kostnader för avlöningar in. m. till tillfällig personal.
Departementschefen. Såsom framgår av vad skogsstyrelsen anfört torde
det på grund av de höjda resekostnads- och traktamentsersättningarna icke
vara möjligt för skogsvårdsstyrelserna att inom ramen för nu disponibla
medel upprätthålla sin verksamhet i den omfattning som förutsattes vid anslagsprövningen
för innevarande budgetår. Då jag icke anser mig kunna förorda
någon begränsning av sagda verksamhet och då en höjning av biträdestaxorna
under löpande verksamhetsår i detta fall icke synes böra komma i
fråga, tillstyrker jag skogsstyrelsens framställning, att ytterligare medel
för ändamålet skola anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår. Mot
styrelsens beräkning av medelsbehovet har jag icke något att erinra.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande,
på skogsstyrelsen att, sedan riksdagen fattat beslut i ärendet, fördela
anslaget mellan skogsvårdsstyrelserna.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Skogsvård m. m.: Bidrag till skogsvårdsstyrelserna:
Omkostnader å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 390 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Ilanns-Otto Dusetius.
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
63
Bilaga 9.
Egentliga statsutgifter.
Tionde huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över handelsårenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
4 januari 1952.
N ärvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Danielson, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson,
Andersson, Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjalmar
Nilson, Lindell.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ericsson, anmäler härefter
under handelsdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52 samt
anför därvid följande.
C. Bergsbruk, industri, hantverk, teknisk forskning m. m.
[1] 32. Atomenergiforskning m. m. inom Aktiebolaget Atomenergi. Under
hänvisning till vad jag tidigare denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen
av förevarande anslagsfråga (bil. 12, p. 49) hemställer jag,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Atomenergiforskning m. m. inom Aktiebolaget
Atomenergi å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 8 850 000 kronor.
D. Sjöfart och handel.
[2] 17 a. Reparation av mät- och avmagnetiseringsstationen i Stockholm.
Under hänvisning till vad jag tidigare denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen
av frågan om anslag till driftkostnader för mät- och avmagnetiseringsstationer
(bil. 12, p. 75) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
64
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
att till Reparation av mät- och avmagnetiseringsstationen
i Stockholm å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 130 000 kronor.
F. Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap m. m.
[3] Finansieringen av riksnämndens inköps- och lagringsverksamhet. Under
hänvisning till vad jag tidigare denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen
av frågan om finansieringen av riksnämndens inköpsoch
lagringsverksamhet (bil. 12, p. 94) hemställer jag, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen medgiva
att riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap må,
efter beslut av Kungl. Maj :t, disponera den i riksgäldskontoret
upplagda rörliga krediten intill ett belopp av 440 000 000
kronor.
H. Diverse.
[4] 13. Avsättning till lotterimedelsfonden. Under hänvisning till vad jag
tidigare denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av förevarande
anslagsfråga (bil 12, p. 112) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Avsättning till lotterimedelsf onden å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av
500 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Gunnel Sjölin.
Kungl. Maj. ts proposition nr 2.
65
Bilaga 10.
Egentliga statsutgifter.
Elfte huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
4 januari 1952.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Danielson, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson,
Andersson, Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar
Nilson, Lindell.
Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Hedlund, anmäler under inrikesdepartementets
handläggning hörande ärenden angånde egentliga statsutgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52 samt anför
därvid följande.
B. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.
[1] 6. Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara. I skrivelse
den 31 augusti 1951 har sjukvårdsberedskapsnåmnden hemställt, att
under förevarande anslag på tilläggsstat till riksstaten för innevarande
budgetår måtte anvisas ett belopp av 4 620 000 kronor. Nämnden anför.
Den å anslaget vid ingången av innevarande budgetår kvarstående reservationen
är genom redan träffade leveransavtal och slutplanerade upphandlingar
bunden till hela sitt belopp.
Enligt beräkningar i 1951 års statsverksproposition skulle genom inköp
för sedermera av riksdagen beviljade 5 miljoner kronor utrustning för
bercdskapssjukhusen kunna anskaffas i sådan omfattning, att behovet för
sammanlagt 77 000 platser bleve täckt. I skrivelse till Kungl. Maj :t den 4
juli 1951 konstaterade emellertid sjukvårdsberedskapsnämnden, att genom
de under åren 1950 och 1951 inträdda prisfördyringarna dessa beräkningar
icke hölle streck. Nämnden anförde bl. a., att behovet väl bleve täckt i
fråga om operationsutrustningar men att beträffande övrig utrustning, huvudsakligen
s. k. allmän utrustning, behovet kunde täckas endast för 69 300
platser. Allmän utrustning för ca 7 700 platser kunde alltså icke anskaffas
inom ramen för anvisade medel. Kostnaden för allmän utrustning uppgår
f. n. till ca 600 kronor per vårdplats. För 7 700 platser erfordras alltså
4 620 000 kronor.
5 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 2.
66 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
Riksnänmden för ekonomisk försvarsberedskap tillstyrker framställningen.
Departementschefen. Vid anmälan av anslaget i 1951 års statsverksproposition
(elfte huvudtiteln, p. 8) framhöll föredragande departementschefen,
att han ansåge en platstillgång, begränsad till 68 000 vårdplatser, icke kunna
fylla rimliga anspråk på beredskap, samt förordade, att utrustning anskaffades
för i första hand ytterligare 9 000 platser. Enligt de då föreliggande
beräkningsgrunderna skulle — utöver ett å tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1950/51 anvisat anslag å 4 000 000 kronor — en ytterligare
medelsanvisning av 5 000 000 kronor möjliggöra, att sammanlagt 77 000
platser skulle kunna utrustas.
Såsom sjukvårdsberedskapsnämnden framhållit, ha bl. a. inträdda prisfördyringar
medfört, att utrustning icke kunnat anskaffas till hela det beräknade
antalet platser, 77 000. Härtill kommer, att de anvisade medlen
måst tagas i anspråk för anskaffande av materiel för lagerhållning av vårdplatsutrustningen,
vilket icke förutsetts. Enligt mina beräkningar skulle ca
7 800 platser f. n. återstå att utrusta. Härför skulle erfordras i runt tal
4 670 000 kronor. Då det enligt min mening är angeläget, att utrustningsprograminet
snarast möjligt fullföljes, bör detta belopp anvisas. På tilläggsstat
till riksstaten för innevarande budgetår torde vara till fyllest att upptaga
3 000 000 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig
eller krigsfara å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kronor.
[2] Statens rättskemiska laboratorium: Avlöningar. Under hänvisning till
vad jag denna dag anfört vid anmälan i årets statsverksproposition av
motsvarande anslag (XI, p. 14) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen medgiva,
att den i avlöningsstaten för statens rättskemiska laboratorium
upptagna anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie
personal må för budgetåret 1951/52 överskridas med
högst 5 000 kronor.
[3] 50 a. Karolinska sjukhuset: Utrustning. Vid 1950 års riksdag anvisades
till Karolinska sjukhuset: Utrustning ett reservationsanslag av 486 000 kronor.
Av detta belopp beräknades 41 000 kronor till utrustning av tillbyggnad
till sjukhusets elevhem. Därvid förutsattes, att det skulle få ankomma på
Kungl. Maj :t att, sedan centrala sjukvårdsberedningen granskat ett av direktionen
för karolinska sjukhuset framlagt utrustningsförslag, bestämma det
belopp, som finge tagas i anspråk av anslaget. Genom beslut den 2 juni 1950
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
67
beviljade Kungl. Maj:t 36 600 kronor för utrustning av elevhemmet. Den
återstående kostnaden för hemmets utrustning, 41 121 kronor, skulle bestridas
av Stockholms stad och Stockholms läns landsting. ■
I skrivelse den 5 juli 1951 har direktionen för karolinska sjukhuset hemställt
om ytterligare 7 140 kronor till utrustning av elevhemmets tillbyggnad.
Direktionen framhåller:
Utrustningsarbetet har nu fortskridit så långt, att det är möjligt att ganska
exakt fastställa den slutliga kostnaden. Vissa poster inom utrustningsstaten
komma att väsentligt överskridas, medan två utvisa viss besparing. Det sammanlagda
beloppet, varmed den beräknade utrustningskostnaden kommer
att överskridas, uppgår till 15 217 kronor på grund av dels inträffade prisstegringar,
dels ock — i fråga om belysningsarmaturen — ökning av antalet
ljuspunkter med 30. En besparing å delposterna möbeltyg och gardiner har
möjliggjorts genom att fabriksvävt möbeltyg i stället för handvävt inköpts
samt genom att fördragsgardiner ersatts med persienner.
Under förutsättning av Stockholms stadsfullmäktiges och Stockholms läns
landstings godkännande av merkostnaderna komma dessa att fördela sig på
staten med 7 140 kronor, på staden med 6 618 kronor och på länet med 1 459
kronor.
Centrala sjukvårdsberedningen har i utlåtande över förslaget uttalat.
Med hänsyn till under tiden för sjukhusets upphandlingar inträffade prisstegringar
och då huvudposten av utrustningsmaterielen redan är upphandlad,
anser sig beredningen böra tillstyrka ett överskridande av anslaget. Sålunda
finnes intet att erinra mot priserna på möbler, vilka överensstämma
med dagspriserna, och ej heller mot prishöjningarna för belysningsarmatur
samt komplettering av antalet ljuspunkter, vilket tidigare ej fixerats. Då
det emellertid från sjukhuset bekräftats, att upphandling av madrasser
ej verkställts och dylika, stoppade med tagel och krollsplint, f. n. kunna
upphandlas till 96 kronor i stället för av sjukhuset beräknade 131 kronor,
kan posten för madrasser minskas med 2 100 kronor.
Beredningen anser sålunda, att det av sjukhuset beräknade totalbeloppet
15 217 kronor kan reduceras till 13 117 kronor.
Beredningen tillstyrker, att ett tilläggsanslag, beräknat efter ett medelsbehov
av 13 117 kronor, varvid statens andel torde komma att belöpa sig på
6 154 kronor, måtte anvisas.
Departementschefen. Direktionens för karolinska sjukhuset framställning
har i och för sig icke givit mig anledning till erinran. I fråga om medelsbehovets
beräkning ansluter jag mig emellertid till vad centrala sjukvårdsberedningen
föreslagit och förordar alltså, att, på sätt sjukvårdsberedningen
angivit, ett anslag av 6 154 kronor, eller avrundat 6 200 kronor, anvisas för
ändamålet. Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att
till Karolinska sjukhuset: Utrustning å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa etl reservationsanslag
av 6 200 kronor.
[4] 52 a. Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Vissa om- och nybyggnadsarbeten.
Genom beslut den 30 juni 1947 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen
att, i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten G.
68
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
Birch-Lindgrens arkitektkontor uppgjorda ritningar, ombesörja utförandet
av vissa om- och nybyggnadsarbeten vid serafimerlasarettet samt ställde ett
av riksdagen å tilläggsstat II för budgetåret 1946/47 under åttonde huvudtiteln
anvisat reservationsanslag av 500 000 kronor till styrelsens förfogande
(prop. nr 55/1947). Kostnaderna för byggnadsföretaget beräknades uppgå
till högst 725 000 kronor. Det förutsattes, att Stockholms stad och Stockholms
län skulle bidraga med 20,42 resp. 11,74 procent av de verkliga kostnaderna.
Den 20 maj 1949 uppdrog Kungl. Maj :t, med ändring av ett den 30 juni
1947 meddelat beslut, åt byggnadsstyrelsen att i huvudsaklig överensstämmelse
med i proposition nr 130/1949 förordat förslag och för en kostnad
av ytterligare högst 40 700 kronor ombesörja om- och nybyggnadsarbeten
vid serafimerlasarettet samt ställde ett av riksdagen för budgetåret 1949/50
för byggnadsföretaget anvisat reservationsanslag av 40 700 kronor till byggnadsstyrelsens
förfogande. Såsom villkor för arbetenas utförande skulle
fortfarande gälla, att Stockholms stad och Stockholms län bidrogo med
20,42 respektive 11,74 procent av de verkliga kostnaderna för byggnadsföretagets
genomförande.
I skrivelse den 8 oktober 1951 har byggnadsstyrelsen hemställt om ytterligare
265 000 kronor för ifrågavarande byggnadsföretag. Styrelsen anför.
Genom beslut den 30 juni 1947 anbefallde Kungl. Maj:t styrelsen att från
reservationsanslaget å 500 000 kronor utbetala 6 230 kronor 50 öre till arkitekten
Birch-Lindgren för biträde med uppgörande av ritningar för byggnadsföretaget.
För byggnadsföretagets utförande har således beviljats ett belopp
av (500 000 — 6 230: 50 -f- 40 700) 534 469 kronor 50 öre. Stockholms
stad och Stockholms län ha hittills bidragit med 160 297 resp. 92 159 kronor
varigenom tillgängliga medel uppgå till (534 469:50 -j- 160 297 -f- 92 159)
786 925 kronor 50 öre.
Den beräknade kostnaden för hela byggnadsföretaget enligt prisläget hösten
1946 uppgick till (725 000 + 60 000) 785 000 kronor, varav 730 000 kronor
för nybyggnad för patologisk avdelning in. in. och 55 000 kronor för
vissa ombyggnadsarbeten inom den medicinska klinikens byggnad. Nybyggnaden
är nu i huvudsak färdigställd. Ombyggnadsarbetena kunna däremot
icke påbörjas, förrän inflyttning i nybyggnaden skett och viss omdisponering
av lokalerna i medicinska kliniken företagits, varför styrelsen har för avsikt
att framdeles återkomma med hemställan om ytterligare medel för täckande
av inträffad kostnadsstegring. Byggnadstillstånd söktes av byggnadsstyrelsen
den 2 oktober 1948 men beviljades först den 28 april 1950, varefter
tillstånd att påbörja arbetet erhölls den 11 maj 1950. Kostnadsstegringen
från hösten 1946 fram till sommaren 1950 uppgår till ca 14 procent,
vilket motsvarar 102 000 kronor för nybyggnaden. Ivostnadsstegringen sedan
sommaren 1950 uppgår till i runt tal 220 000 kronor. För att täcka de byggnadskostnadsstegringar,
som inträffat sedan byggnadsföretaget kostnadsberäknades,
erfordras således för nybyggnaden ett tilläggsanslag av (102 000
+ 220 000) 322 000 kronor.
Vissa andra merkostnader ha därjämte uppstått. Byggnadens grundläggning
har sålunda blivit avsevärt mycket svårare än vad som kunnat förutses
och detta har förorsakat en merkostnad av 65 000 kronor. För byggnadsföretagets
sluförande erfordras således ett tilläggsanslag av (322 000 +
65 000) 387 000 kronor. Härav skulle enligt hittills tillämpade regler 67,84
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
69
procent eller 262 540 kronor 80 öre belöpa på statsverket, 20,42 procent eller
79 025 kronor 40 öre på Stockholms stad och 11,74 procent eller 45 433 kronor
80 öre på Stockholms län. Statens andel synes böra a,vrundas till 265 000
kronor.
Departementschefen. Av den lämnade redogörelsen framgår, att de senaste
årens prisstegringar medfört, att kostnaderna för uppförandet av
ifrågavarande nybyggnad vid serafimerlasarettet ganska avsevärt kommit
att överstiga de ursprungliga beräkningarna. Enligt byggnadsstyrelsen erfordras
sammanlagt 322 000 kronor för att täcka merkostnaderna. Härtill
kommer en kostnadsökning av 65 000 kronor, vilken hänför sig till oförutsedda,
tekniska svårigheter vid byggnadens uppförande. Sammanlagt skulle
alltså erfordras ett tilläggsanslag av 387 000 kronor. De av byggnadsstyrelsen
framlagda kostnadsberäkningarna anser jag mig kunna biträda. Jag
förutsätter emellertid, att Stockholms stad och län bidraga till nybyggnadens
färdigställande efter samma procentsatser, som tidigare avtalats i fråga
om det av 1947 års riksdag beslutade byggnadsföretaget, eller med 20,42
resp. 11,74 procent av de verkliga byggnadskostnaderna. Med utgångspunkt
härifrån skulle stadens och länets andelar i kostnaderna komma att uppgå
till, för staden ca 79 000 kronor och för länet omkring 45 500 kronor. Statens
andel skulle utgöra ca 262 500 kronor eller i avrundat tal 263 000
kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Vissa
om- och nybyggnadsarbeten å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av
263 000 kronor.
[5] 98. Statens institut för folkhälsan: Vissa undersökningar rörande
små avloppsreningsanläggningar. I enlighet med vad jag denna dag anfört
vid anmälan i årets statsverksproposition av medelsbehovet under motsvarande
anslag för budgetåret 1952/53 (XI, p. 99) hemställer jag, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Statens institut för folkhälsan: Vissa undersökningar
rörande små avloppsreningsanläggningar å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 11 300 kronor.
[6] Kostnader för sjukvård m. m. åt vissa utlänningar. Vid anmälan i årets
statsverksproposition av motsvarande anslag för nästa budgetår har jag
närmare behandlat en av Internationella flyktingorganisationen (IRO) gjord
framställning om omhändertagande av ytterligare ett antal tubcrkulösa
barn. Jag har därvid förordat, att i framställningen framfört önskemål tillmötesgås.
Då ifrågavarande barn torde böra överföras till Sverige, så snart
70
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
som möjligt, måste man räkna med att kostnader härför kunna uppkomma
redan under innevarande budgetår. Kostnaderna hänföra sig till uttagningen
av barnen, läkarbesiktning vid ankomsten till Sverige, transporter inom
Sverige samt vårdkostnader. Enligt under hand inhämtade uppgifter torde
IRO kunna avsätta medel för alla utgifter för transporter o. dyl. från Miinchen,
dit samtliga barn enligt utfästelse komma att samlas före transporten
till Sverige. Då barnen icke torde kunna överföras före den 1 mars
1952, beräknar jag det sammanlagda medelsbehovet för innevarande budgetår
till högst 95 000 kronor. Kostnaderna torde böra bestridas från förevarande
anslag. Då detta är av förslagsanslags natur, erfordras ej särskild
medelsanvisning av riksdagen. Däremot torde riksdagens medgivande böra
inhämtas till barnens omhändertagande i Sverige.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
a) medgiva, att i Sverige skola för vård och i förekommande
fall för varaktig vistelse mottagas ytterligare omkring
25 tuberkulossjuka flyktingar;
b) medgiva att härav under budgetåret 1951/52 föranledda
kostnader må bestridas från det för sagda budgetår
anvisade förslagsanslaget till kostnader för sjukvård m. in.
åt vissa utlänningar.
C. Alkoholistvård m. m.
[7] 9. Statens alkoholistanstalt å Venngarn: Vissa byggnadsarbeten. Genom
beslut den 2 december 1949 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen att
i samråd med anstaltsstyrelsen för en kostnad av högst 40 000 kronor låta
uppföra ett personalbostadshus vid alkoholistanstalten å Venngarn, samt
ställde ett av riksdagen för budgetåret 1946/47 under femte huvudtiteln
anvisat reservationsanslag av 40 000 kronor till styrelsens förfogande (prop.
nr 234/1946).
Den 5 maj 1950 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen att i samråd
med anstaltsstyrelsen för en kostnad av högst 90 000 kronor låta utföra
ombyggnadsarbeten vid anstalten samt ställde ett av riksdagen för
budgetåret 1950/51 under elfte huvudtiteln för ändamålet anvisat reservationsanslag
av 90 000 kronor till styrelsens förfogande (statsverksprop.
p. 137).
I skrivelse den 20 augusti 1951 har byggnadsstyrelsen hemställt om ytterligare
25 000 kronor för ifrågavarande ändamål. Styrelsen uttalar:
Personalbostadshuset kostnadsberäknades till 40 000 kronor vid prisläget
hösten 1945. Den 23 september 1950 gjorde byggnadsstyrelsen framställning
om att byggnadsföretaget skulle medtagas i förteckningen över de
företag, som kunna erhålla tilldelning från det allmänna anslaget för täckande
av merkostnader i anledning av byggnadskostnadsstegringen. Med
hänsyn till att byggnadsanslaget anvisats å driftbudgeten kunde framställningen
icke beaktas i 1951 års statsverksproposition. Från hösten 1945 till
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
71
sommaren 1950, då bostadshuset i huvudsak var färdigställt, uppgår den
allmänna byggnadskostnadsstegringen till i genomsnitt 22 procent, motsvarande
i runt tal 9 000 kronor. Detta belopp erfordras för byggnadsföretagets
färdigställande och bör stå till styrelsens förfogande under innevarande
budgetår.
De ombyggnadsarbeten, som avses med reservationsanslaget å 90 000
kronor, bestå av ändringsarbeten beträffande den värmetekniska anläggningen
i slottet in. in. till en beräknad kostnad av 25 000 kronor samt ombyggnad
av huvudbyggnaden till sjukavdelning till en beräknad kostnad av
65 000 kronor. Kostnadsberäkningarna utfördes hösten 1949. Det förstnämnda
arbetet har kunnat i huvudsak slutföras, innan den senaste tidens
kraftiga höjning av byggnadskostnadsnivån inträffat. Det sistnämnda arbetet
kunde däremot icke påbörjas förrän omkring den 1 april 1951, vid
vilken tidpunkt den allmänna byggnadskostnadsstegringen sedan hösten
1949 uppgick till 25 procent, varefter ytterligare kostnadsstegringar inträffat.
Arbetet beräknas bliva färdigställt under år 1951. Ett tilläggsanslag
av 16 000 kronor, motsvarande ca 25 procent å anslagsbeloppet 65 000 kronor
erfordras. Anslaget bör stå till styrelsens förfogande under innevarande
budgetår.
Departementschefen. Mot byggnadsstyrelsens beräkning av kostnadsökningen
å nu ifrågavarande byggnadsföretag har jag intet att erinra. Med
hänsyn till tidpunkten för arbetenas slutförande tillstyrker jag, att medel
för ändamålet anvisas för innevarande budgetår. Härför synes böra upptagas
ett belopp av (9 000 + 16 000) 25 000 kronor. Jag hemställer sålunda,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Statens alkoholistanstalt å Venngarn: Vissa byggnadsarbeten
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 25 000 kronor.
D. Överståtbållarämbetet och landsstaten.
[8] 14. Landsfiskalerna m. fl.: Utrustning av landsfiskalskontor m. m. I
propositionen nr 140/1951 föreslog föredragande departementschefen, att
statsverket skulle i .samband med ikraftträdandet av den nya indelningen
av riket i landsfiskalsdistrikt den 1 januari 1952 övertaga skyldigheten att
tillhandahålla erforderliga möbler och övrig inredning för landsfiskalskontoren,
samt hemställde, att för ändamålet måtte anvisas 850 000 kronor.
Riksdagen (skr. nr 252) biföll propositionen i denna del.
Länsstyrelserna ha därefter anmodats alt i enlighet med ett inom inrikesdepartementet
upprättat normalförslag till utrustning av landsfiskalskontor,
vilket grundats på statens kontorsmöbelnormer, inkomma med specificerade
beräkningar av kostnaderna i detta hänseende för länen. Uppgifterna
giva vid handen, att för ifrågavarande ändamål skulle erfordras
sammanlagt 1 150 000 kronor. Krigsmaterielverket har i yttrande över länsstyrelsernas
kostnadsberäkningar förklarat sig i huvudsak icke ha något
att erinra. I enlighet härmed skulle alltså kostnaderna med (1 150 000 —
850 000) 300 000 kronor överstiga det beräknade beloppet.
72
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
Med ledning av från krigsmaterielverket inhämtade uppgifter kunna efter
anslagsberäkningen inträffade prisfördyringar uppskattas till 130 000 kronor.
Den ytterligare ökningen i medelsbehovet, (300 000 — 130 000) 170 000
kronor, sammanhänger med den osäkerhet, som vid tiden för propositionens
färdigställande måst vidlåda anslagsberäkningen med hänsyn till utrustningens
beskaffenhet och omfattning.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
Iföreslå riksdagen
att till Landsfiskalerna m. fl.: Utrustning av landsfiskalskontor
m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1951/52 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 300 000 kronor.
F. Civilförsvaret.
[9] 18. Tryckning av viss broschyr. Civilförsvarsstyrelsen (skr. 1/8 1951)
har hemställt om medgivande att överskrida anslagsposten till publikationstryck
i styrelsens omkostnadsstat med 200 000 kronor för att bestrida kostnaderna
för tryckning i 2 miljoner exemplar av en broschyr, avsedd att ersätta
den under det senaste världskriget utgivna »Om kriget kommer».
Departementschefen. Enligt min mening bör en broschyr innehållande för
rikets medborgare i händelse av krig viktiga uppgifter snarast färdigställas.
Ett förslag till en sådan skrift har utarbetats av civilförsvarsstyrelsen och
överbefälhavaren i samråd. Broschyren synes böra tryckas i en upplaga av
2 å 3 miljoner exemplar. Kostnaderna för tryckningen beräknar jag med
hänsyn till efter förslagets avgivande inträffade prisstegringar till omkring
250 000 kronor. För ändamålet synes böra å tilläggsstat uppföras ett särskilt
anslag av förslagsanslags natur.
På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att till Tryckning av viss broschyr å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
250 000 kronor.
H. Diverse.
[10] 13. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Anslaget är för
budgetåret 1951/52 uppfört med 500 000 kronor. Därjämte fanns vid ingången
av budgetåret en reservation av omkring 35 600 kronor. Belastningen
å anslaget uppgick den 1 december 1951 till omkring 375 000 kronor. Den
höga belastningssiffran är en följd av bl. a., att flera kommittéer med brådskande
beredskapsbetonade utredningsuppdrag ansetts böra tillkallas inom
inrikesdepartementet. Vissa av dessa utredningar avse åtgärder, som beröra
Kungi. Maj.ts proposition nr 2.
73
även andra departements verksamhetsområden. Av praktiska skäl har det
dock ansetts lämpligast att låta samtliga kostnader belasta XI:te huvudtitelns
kommittéanslag. Trots en viss återhållsamhet i fråga om departementets
mera normala kommittéarbete torde tillgängliga medel icke förslå till
kostnaderna under återstoden av budgetåret. Jag beräknar det ytterligare
anslagsbehovet till 175 000 kronor.
På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen
att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa
ett reservationsanslag av 175 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
C. G. Carlström.
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
75
Bilaga It.
Statens allmänna fastighetsfond.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj. t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari
1952.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Danielson, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson,
Andersson, Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar
Nilson, Lindell.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler fråga om ytterligare
medel till reparations- och underhållskostnader m. m. under slottsbyggnadernas,
beskickningsfastigheternas och medicinalstyrelsens delfonder
av statens allmänna fastighetsfond och anför därvid följande.
[1] Anslagsposten till reparations- och underhållskostnader m. m. under
slottsbyggnadernas delfond av statens allmänna fastighetsfond. Under rubriken
reparations- och underhållskostnader m. in. är för denna delfond i staten
uppförd en delpost till reparation och underhåll av vissa historiska byggnader
och byggnadsminnesmärken m. m. Posten är för innevarande budgetår
upptagen med 235 000 kronor. Därav ha 45 000 kronor beräknats till
iståndsättning av Bogesunds slott. För sistnämnda ändamål ha å fastighetsfondens
stat för budgetåret 1950/51 anvisats 30 000 kronor (se 1950 och
1951 års statsverkspropositionen Bil. 21, s. 4 resp. 5—6). För arbetena å
Bogesunds slott finnas alltså sammanlagt 75 000 kronor tillgängliga.
I skrivelse den 31 oktober 1951 har byggnadsstyrelsen gjort framställning
om anvisande av medel å tilläggsstat för budgetåret 1951/52 till täckande
av uppkomna prisstegringar å restaureringsarbetena vid Bogesund. Styrelsen
åberopar, att arbetena icke kunnat igångsättas förrän efter den 1 juli
1951, vid vilken tidpunkt en beräknad prisstegring av 30 procent ägt rum,
motsvarande ett belopp av 22 500 kronor.
Då byggnadsstyrelsens beräkning av det ytterligare medelsbehovet för de
ifrågavarande arbetena synes böra godtagas, hemställer jag att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att medgiva
76
Kungl. Maj. ts proposition nr 2.
att den å slottsbyggnadernas delfond av statens allmänna
fastighetsfond under anslagsposten Reparations- och underhållskostnader
in. m. upptagna delposten till Reparationsoch
underhållskostnader för vissa historiska byggnader och
byggnadsminnesmärken m. in. må under budgetåret 1951/
52 överskridas med högst 22 500 kronor.
[2] Anslagsposten till reparations- och underhållskostnader m. m. under
beskickningsfastigheternas delfond av statens allmänna fastighetsfond. Under
rubriken reparations- och underhållskostnader m. in. äro för denna delfond
i staten uppförda två anslagsposter, avseende den ena reparations- och
underhållskostnader i allmänhet in. in. och den andra bränsle och lyse för
kanslilokaler och tjänstebostäder. Under dessa rubriker ha för budgetåret
1951/52 anvisats 615 000 resp. 277 000 kronor, eller sammanlagt 892 000
kronor. Av det för reparations- och underhållsarbeten i allmänhet in. in.
upptagna beloppet ha 390 000 kronor beräknats till löpande underhållsarbeten
samt 175 000 kronor till årligen återkommande utgifter för onera
m. in.
I skrivelse den 6 november 1951 har byggnadsstyrelsen hemställt om anvisande
å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår av sammanlagt
130 000 kronor till täckande av vissa merkostnader för underhållet och
skötseln av de statliga utlandsfastigheterna. Byggnadsstyrelsen anför härom
närmare.
Styrelsen har genom olika besparingsåtgärder strävat efter att i möjligaste
mån kompensera de allmänt inträffade prisstegringarna. Dessa ha
dock varit betydande, och då vid åtgärder i besparingssyfte hänsyn måste
tagas till att bristfälligheter icke uppkomma i fastigheternas skötsel och
drift, ha besparingarna icke kunnat mer än delvis kompensera kostnadsstegringarna.
Styrelsen beräknar det ytterligare erforderliga medelsbeloppet
till 20 procent av den del av anslaget, 390 000 kronor, som avser egentliga
reparations- och underhållsarbeten, eller i runt tal 80 000 kronor.
Under budgetåret ha vidare uppkommit merkostnader för större reparationsarbeten
inom beskickningsfastigheten i Bern, vilkas utförande ansetts
nödvändiga i samband med sändebudsskiftet därstädes. Kostnaderna uppgå
till ca 70 000 kronor. Ett belopp av denna storleksordning kan icke helt
rymmas inom ramen för reparations- och underhållsanslaget. Förutom
sedvanliga underhållsarbeten har det nämligen visat sig nödvändigt att
utföra vissa omläggningar av det ålderdomliga värmeledningssystemet ävensom
modernisering inom ekonomilokalerna. Av den totala kostnaden kunna
35 000 kronor bestridas från underhållsanslaget, varför för dessa arbeten
skulle erfordras ett tilläggsanslag av 35 000 kronor.
Ytterligare ha under budgetåret merkostnader uppkommit genom de
nytillkomna två fastigheterna i Köln. Tilläggskostnaderna avse de årligen
löpande utgifterna för onera in. m., vilka uppgå till 8 000 kronor.
Slutligen ha ändrade växelkurser medfört en merkostnad av 7 000 kronor.
Då ifrågavarande merkostnader äro av sådan natur att särskilda medel
härför böra anvisas, hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att medgiva
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
77
att den å beskickningsfastigheternas delfond av statens
allmänna fastighetsfond under anslagsposten Reparationsoch
underhållskostnader in. in. upptagna delposten till
Reparations- och underhållskostnader i allmänhet m. m. må
under budgetåret 1951/52 överskridas med högst 130 000
kronor.
[3] Anslagsposten till reparations- och underhållskostnader m. m. under
medicinalstyrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond. Under rubriken
reparations- och underhållskostnader in. in. har för denna delfond
för innevarande budgetår anvisats ett belopp av 2 778 000 kronor, därav
2 678 000 kronor avsetts för löpande underhåll av delfondens fastigheter
och återstoden, 100 000 kronor, för vissa särskilda arbeten av reparationsoch
underhållskaraktär.
I skrivelse den 9 november 1951 har medicinalstyrelsen gjort framställning
om anvisande å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1951/52 av
190 000 kronor för utbyte och reparation av ångmanglar vid vissa statens
sinnessjukhus. Härom inhämtas i huvudsak följande av handlingarna i
ärendet.
Det har vid upprepade tillfällen inträffat, att genomgående sprickbildningar
uppkommit i manteln invid gavlarna på vissa äldre ångmangelcylindrar
av en tillverkning, som användes vid bl. a. ett tiotal av statens
sinnessjukhus. Arbetarskyddsstyrelsen har framhållit nödvändigheten av
att alla cylindrar av sådan tillverkning snarast möjligt underkastas särskild
inre besiktning. Felaktig cylinder får enligt arbetarskyddsstyrelsens direktiv
icke vidare användas, såvida den ej underkastats erforderlig reparation
och vid därefter företagen besiktning och provning visat sig erbjuda betryggande
säkerhet. Vid en numera slutförd undersökning av samtliga ångmangiar
vid statens sinnessjukhus har det visat sig att manglarna vid bl. a. Furunäsets,
Sundby, Restads, Källshagens och S:ta Maria sjukhus måste, med
hänsyn till vad arbetarskyddsstyrelsen anfört, repareras, utbytas eller nybeställas.
Kostnaderna härför uppskattas till i runt tal 190 000 kronor och
avses skola bestridas från reparationsposten å medicinalstyrelsens de!fond
av allmänna fastighetsfonden. Med hänsyn till beloppets storlek kan detta
icke rymmas inom det ordinarie anslaget, som under innevarande budgetår
är synnerligen hårt belastat till följd av de inträffade prisstegringarna. Medicinalstyrelsen
hemställer därför att särskilda medel anvisas för ändamålet.
Då ifrågavarande arbeten, som ur arbetarskyddssynpunkt äro nödvändiga,
icke synas kunna bestridas inom ramen för anvisade medel med hänsyn till
inträffade prisstegringar, torde särskilda medel böra anvisas härför. Jag
hemställer därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att medgiva
att den å medicinalstyrelsens delfond av statens allmänna
fastighetsfond upptagna anslagsposten Reparations- och underhållskostnader
in. m. må under budgetåret 1951/52 överskridas
med högst 190 000 kronor.
78
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Otto Winther.
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
79
Bilaga 12.
Försvarets fastighetsfond.
Utdrag av protokollet över för svar särenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
k januari 1952.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Danielson, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson,
Andersson, Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar
Nilson, Lindell.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Torsten Nilsson, anmäler
fråga om ytterligare medel till reparations- och underhållskostnader in. in.
under försvarets fastighetsfond och anför därvid följande.
Anslagsposten till reparations- och underhållskostnader m. m. under försvarets
fastighetsfond.
Under rubriken reparations- och underhållskostnader in. m. ha i staten
för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1951/52 upptagits tillhopa
26 619 000 kronor, varav 12 064 000 kronor för arméns, 4 354 000 kronor för
marinens, 4 828 000 kronor för flygvapnets och 5 373 000 kronor för befästningars
delfond.
I skrivelse den 11 juni 1951 har fortifikationsförvaltningen hemställt om
bemyndigande atf överskrida anslagsposten till reparations- och underhållskostnader
m. m. för att täcka de ökade utgifterna för underhållet av försvarets
byggnadsbestånd samt i anslutning därtill anfört i huvudsak följande.
I staten för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1950/51 hade beträffande
de procentuellt beräknade underhållsmedlen för byggnadsbeståndet å
de tre försvarsgrensdelfonderna räknats med ett underhållskostnadsindex
av 188, vilket grundat sig på av byggnadsstyrelsen gjorda indexberäkningar
per den 1 juli 1949. Vid dessa beräkningar hade kostnaderna år 1935 betecknats
med 100.
Underhållskostnadsindex upprättades endast en gång om året. Med de
fortgående kostnadsstegringar, som förekommit under åren 1950 och 1951,
komine detta index icke att motsvara de verkliga kostnaderna vid den tidpunkt,
då underhållsarbetena skulle utföras. Kostnadsstegringarna under
åren 1950 och 1951 kunde därför icke utläsas av hittills upprättade underhållskostnadsindex.
Dessa stegringar framginge emellertid av byggnadsstyrelsens
kvartalsvis upprättade byggnadskostnadsindex. De verkliga kostna
-
80
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
derna för underhåll hade redan vid ingången av budgetåret 1950/51 varit
högre än vad man vid statens upprättande räknat med. Då dessutom kraftiga
kostnadsstegringar förekommit under hela budgetåret, kunde de beräknade
underhållsmedlen icke räcka till för utförande av de vid budgetårets
början avsedda underhållsåtgärderna. Fortifikationsförvaltniugen hade
därför i april 1951 nödgats dispositionsmässigt förfoga över viss del av
de för budgetåret 1951/52 avsedda underhållsmedlen. En på grund av prisstegringen
betingad höjning av underhållsan.slagen syntes ämbetsverket därför
oundgängligen erforderlig.
Enär kostnadsstegringarna icke kunde beräknas med stöd av underhållskostnadsindex,
syntes byggnadskostnadsindex böra läggas till grund för
dessa beräkningar. Med utgångspunkt från att underhållskostnadsindex och
byggnadskostnadsindex stigit lika mycket uppskattade fortifikationsförvaltningen,
att de ökade kostnaderna för det procentuellt beräknade underhållet
skulle utgöra för arméns delfond 964 656 kronor, för marinens delfond
237 050 kronor, för flygvapnets delfond 266 700 kronor och för befästningars
delfond 933 567 kronor.
Den beräknade underhållsprocenten enligt prisnivån den 1 januari 1951
motsvarade en kostnadsökning av i runt tal 13 %. Med samma procentsats
borde vissa andra enligt staten för budgetåret 1950/51 utgående underhållsmedel
höjas. Å marinens delfond hade 460 000 kronor beräknats till löpande
reparation och underhåll av hamnanläggningar m. in. samt 250 000 kronor
till underhåll av vissa icke invärderade anläggningar utom hamnanläggningar,
vilket sistnämnda belopp inginge i delposten löpande reparation
och underhåll av byggnader in. m. Värdet av dessa sistnämnda fastigheter
hade fortifikationsförvaltningen icke medräknat vid de procentuella underhållsberäkningarna.
En ökning av 13 % å dessa summor utgjorde i runt tal
92 000 kronor. Underhållskostnaderna för flygfält m. m. i flygvapnets delfond,
1 570 000 kronor, borde likaledes ökas med 13 % eller i runt tal 204 100
kronor. Den å befästningars delfond beräknade summan av 100 000 kronor
till underhåll av icke invärderade baracker borde ökas på motsvarande sätt
med 13 000 kronor. I samma proportion borde även höjas vissa andra å särskilda
delposter i staterna upptagna belopp för underhåll, såsom för istånd.
sättning av jordbruksfastigheter, övriga iståndsättningsarbeten, ändringsoch
inredningsarbeten föranledda av vissa organisationsundersökningar, rationaliseringsåtgärder
vid värmeanläggningar in. in., ändringsarbeten föranledda
av vissa rationaliseringsåtgärder vid marinverkstäderna respektive de
centrala flygverkstäderna samt underhåll av enskilda vägar. Den beräknade
ökningen av underhållskostnaderna för ifrågavarande delposter uppginge
till 336 440 kronor under arméns delfond, 101 270 kronor under marinens
delfond, 69 290 kronor under flygvapnets delfond samt 2 340 kronor under
befästningars delfond. De sammanlagda ökade underhållskostnaderna för
budgetåret 1950/51 skulle således för respektive delfonder belöpa sig till, i
runda tal, (964 656 -1- 336 440 =) 1 300 000 kronor, (237 050 -j- 92 000 -f101
270 =) 430 000 kronor, (266 700 + 204 100 -f 69 290 =) 540 000 kronor
och (933 567 -|- 13 000 -j- 2 340 -=) 950 000 kronor, eller tillhopa
3 220 000 kronor.
För budgetåret 1951/52 kunde kostnadsstegringarna beräknas bliva avsevärt
större. En höjning av underhållsmedlen med 20 % syntes vara lågt
räknad. Därest emellertid detta procenttal lades till grund för beräknande
av de ökade kostnaderna för underhålls-, iståndsättnings- och liknande arbeten
— utom delposterna till skatter och skogsbrandsläckningsmateriel —
skulle dessa ökade kostnader uppgå till:
81
Kungl. Maj. ts proposition nr 2.
arméns delfond
marinens delfond . . .
flygvapnets delfond .
befästningars delfond
Underhållsbelopp Kostnads
i
staten ökning
. 11 664 000 2 330 000
. . 4 334 000 867 000
. . 4 780 000 956 000
. . 5 373 000 1 075 000
Summa kronor 5 228 000
För budgetåren 1950/51 och 1951/52 erfordrades således en ökning av
underhållsmedlen med sammanlagt för arméns delfond (1 300 000 +
2 333 000 =) 3 633 000 kronor, för marinens delfond (430 000 + 867 000 =)
1 297 000 kronor, för flygvapnets delfond (540 000 + 956 000 =) 1 496 000
kronotr samt för befästningars delfond (950 000 + 1 075 000 =) 2 025 000
kronor eller tillhopa 8 451 000 kronor.
På grund av vad sålunda anförts har fortifikationsförvaltningen hemställt
om medgivande att för täckande av prisstegringar å tidigare beräknade kostnader
för underhåll av försvarets byggnadsbestånd, avseende budgetåren
1950/51 och 1951/52, överskrida den i staten för försvarets fastighetsfond
för budgetåret 1951/52 upptagna anslagsposten Reparations- och underhållskostnader
m. in. med högst 3 633 000 kronor å arméns delfond, högst
1 297 000 kronor å marinens delfond, högst 1 496 000 kronor å flygvapnets
delfond och högst 2 025 000 kronor å befästningars delfond.
Departementschefen. I propositionerna 1950:111 och 1951:88 med förslag
till stat för försvarets fastighetsfond för budgetåren 1950/51 och 1951/
52 har ett underhållskostnadsindex av 188 lagts till grund för beräknandet
av de procentuellt utgående underhållsanslagen för byggnadsbeståndet å de
tre försvarsgrensdelfonderna. Beträffande underhållet av anläggningar under
befästningars delfond, för vilka gälla särskilda bestämmelser, räknades
i förstnämnda proposition med en underhållskvot av 0,5 %, under det att i
propositionen 1951:88 beräkningarna grundade sig på en kvot av 0,6 %
enligt 1946 års prisnivå. Omräknad till 1950 års prisnivå med hjälp av
byggnadsstyrelsens underhållskostnadsindex gav denna procentsats en underhållskvot
av 0,7 %.
De medel, vilka med stöd av förenämnda beräkningsgrunder anvisats för
budgetåren 1950/51 och 1951/52, ha på grund av de under de senaste åren
fortgående kostnadsstegringarna visat sig icke förslå. För att täcka dessa
prisstegringar å tidigare beräknade underhållskostnader har fortifikationsförvaltningen
hemställt om uppräkning av anslagsposten till reparationsoch
underhållskostnader m. in. med ett belopp av 8 451 000 kronor.
Då det torde vara ofrånkomligt att ställa ytterligare medel till förfogande
för reparations- och underhållskostnader under de olika delfonderna i staten
för försvarets fastighetsfond med hänsyn till den inträffade stegringen
av byggnadskostnaderna sedan beräkningarna för medelsanvisningarna i
staten gjordes, är jag beredd förorda alt riksdagens medgivande inhämtas
till överskridande av vederbörande anslagsposter i staten för innevarande
budgetår. Jag anser mig emellertid icke kunna tillstyrka en stönre höjning
(i Rihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 2.
82 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
än med sammanlagt 7 000 000 kronor, vilket i förhållande till äskandena
innebär en minskning med i runt tal 1,5 miljoner kronor.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
att medgiva, att de å arméns, marinens, flygvapnets och
befästningars delfonder av försvarets fastighetsfond upptagna
anslagsposterna Reparations- och underhållskostnader
m. m. må under budgetåret 1951/52 överskridas med
högst respektive 3 025 000 kronor, 1 050 000 kronor, 1 225 000
kronor och 1 700 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Fredrik von Scheele.
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
83
Bilaga 13.
Kapitalinvesteringar.
Justitiedepartementet.
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 4 januari 1952.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Danielson, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson,
Andersson, Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar
Nilson, Lindell.
Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler härefter
under justitiedepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52
samt anför därvid följande.
I. Statens affärsverksfonder.
E. Domänverket.
[1] a. Verkstadsbyggnad vid kolonien Skogsgård. Under hänvisning till
vad jag i det följande under punkt [2] anför får jag hemställa, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Verkstadsbyggnad vid kolonien Skogsgård å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa ett
investeringsanslag av 9 000 kronor.
III. Statens allmänna fastighetsfond.
[2] 1. Modernisering av vissa äldre fångvårdsanstalter; 2. Pannanläggning
vid ungdomsanstalten på Skenäs; 4. Byggnadsarbeten vid egendomen Hildero;
5 a. Byggnadsarbeten m. m. vid fångvårdsanstalterna på Skenäs och Håga.
Fångvårdsstyrelsen (skr. 10/10 1951) hemställer, att å tilläggsstat för inneva
-
84
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
rande budgetår anvisas anslag å tillhopa 208 000 kronor för täckande av
beräknade merkostnader för vissa byggnads- och anläggningsarbeten vid
fångvården, vartill investeringsanslag anvisats under kapitalbudgeten för
budgetåren 1950/51 och 1951/52. Merkostnaderna, vilka grunda sig på inträffade
prisstegringar, uppskattas till 20—40 procent av anvisade belopp,
beroende i de olika fallen på arbetets art och tidpunkten för den ursprungliga
kostnadsberäkningen, och fördela sig på sätt följande sammanställning
utvisar.
Budgetår |
Anslag Anvisat belopp |
Beräknad merkostnad |
|
1950/51 |
Verkstadsbyggnad vid kolonien Skogsgård .. |
25 500 |
9 000 |
» |
Modernisering av vissa äldre fångvårdsan-stalter ................................ |
125 000 |
31 000 |
» |
Byggnadsarbeten m. m. vid fångvårdsanstal-terna på Skenäs och Håga............. |
378 500 |
105 500 |
1951/52 |
Modernisering av vissa äldre fångvårdsan-stalter ................................ |
125 000 |
35 000 |
» |
Byggnadsarbeten vid egendomen Hildero ... |
70 000 |
17 500 |
» |
Pannanläggning vid ungdomsanstalten å |
41 000 |
10 000 |
Summa kronor 208 000
De till grund för de anvisade beloppen liggande kostnadsberäkningarna
ha utförts år 1949 såvitt angår de tre förstnämnda anslagen och år 1950
beträffande övriga anslag.
Byggnadsstyrelsen finner att framställningen bör, med hänsyn till den inträffade
allmänna byggnadskostnadsstegringen, godtagas.
Departementschefen. Mot fångvårdsstyrelsens förslag har jag ej något att
erinra. Anslaget till verkstadsbyggnad vid kolonien Skogsgård finnes anvisat
under statens affärsverksfonder, domänverkets fond, medan övriga anslag
anvisats under statens allmänna fastighetsfond. För täckande av merkostnaderna,
såvitt angår nämnda verkstadsbyggnad, bör därför anvisas ett investeringsanslag
av 9 000 kronor under domänverkets fond, om vilket hemställan
gjorts under föregående punkt, och för täckande av övriga merkostnader
investeringsanslag å tillhopa 199 000 kronor under fastighetsfonden.
I enlighet härmed får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52
anvisa följande investeringsanslag, nämligen
a) till Modernisering av vissa äldre fångvårdsanstalter å
66 000 kronor;
b) till Pannanläggning vid ungdomsanstalten på Skenås
å 10 000 kronor;
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
85
c) till Byggnadsarbeten vid egendomen Hildero å 17 500
kronor; samt
d) till Byggnadsarbeten m. m. vid fångvårdsanstalterna
på Skenås och Håga å 105 500 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Olle Lundberg.
''■■■■■
:
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
87
Bilaga ib.
Kapitalinvesteringar.
Utrikesdepartementet.
Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj. t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den b januari 1952.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Danielson, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson,
Andersson, Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar
Nilson, Lindell.
Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementets
handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1951/52 samt anför därvid följande.
III. Statens allmänna fastighetsfond.
[1] 6. Iståndsättande av beskickningsfastigheten i Köpenhamn. Med bifall
till Kungl. Maj:ts förslag (statsverkspropositionen bil. 24) anvisade
1951 års riksdag (skr. 1951: 80) för ifrågavarande ändamål ett investeringsanslag
av 150 000 kronor.
I skrivelse den 6 november 1951 har byggnadsstyrelsen meddelat, att vissa
merkostnader uppstått till följd av betydande prisstegring å material, höjning
av arbetslöner samt allmänna svårigheter på byggnadsmarknaden.
Dessa utgiftsökningar uppgå enligt styrelsen till cirka 30 % av den ursprungligen
beräknade kostnaden. Med anledning härav har hemställts, att
ett investeringsanslag av 45 000 kronor måtte äskas å tilläggsstat till nu
löpande riksstat för bestridande av sagda merutgifter.
Mot byggnadsstyrelsens förslag har jag ingen erinran. Jag hemställer, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Iståndsättande av beskickningsfastigheten i Köpenhamn
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/
52 anvisa ett investeringsanslag av 45 000 kronor.
88 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
[2] Inköp och iståndsättande av ytterligare fastighet för Sveriges representation
i Bonn. För ifrågavarande ändamål anvisade 1951 års riksdag med
bifall till Kungl. Maj :ts förslag (prop. 1951: 2 bil. 14) å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1950/51 ett investeringsanslag av 180 000 kronor
(skr. nr 32). Dessa medel voro avsedda för inköp och iståndsättande av
kanslilokaler för dåvarande representationen i Bonn. Ett belopp av omkring
15 000 kronor har dock icke behövt tagas i anspråk. Ifrågavarande
besparing torde i stället böra användas för att täcka uppkomna merkostnader
för nödvändiga iståndsättningsarbeten å sändebudsbostaden i Köln
(jfr prop. 1950: 254). Särskilda medel skulle sålunda icke behöva anvisas
för nämnda merkostnader under anslaget till inköp och iståndsättande av
fastighet för Sveriges representation i Bonn, därest riksdagen icke har något
att erinra mot ianspråktagandet på sätt nämnts av förutvarande besparing.
Den föreslagna omdispositionen av ifrågavarande medel torde böra
för riksdagen
anmälas.
Vad ministern för utrikes ärendena sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar
Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Sture Johanson.
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
89
Bilaga 15.
Kapitalinvesteringar.
Försvarsdepartementet.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
4 januari 1952.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Danielson, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson,
Andersson, Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjalmar
Nilson, Lindell.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Torsten Nilsson, anmäler härefter
under försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående
kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1951/52.
Med förmälan tillika att ärendena under punkterna 12—22 äro av den
natur att närmare redogörelse för deras innebörd än som av det följande
framgår icke bör lämnas till statsrådsprotokollet, varför ytterligare upplysningar
få inhämtas genom de handlingar, som komma att överlämnas till
riksdagens vederbörande utskott, anför chefen för försvarsdepartementet
följande.
IV. Försvarets fonder.
A. Försvarets fastighetsfond.
Arméns delfond.
[1] 1. Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten m. m. Under hänvisning
till vad jag förut denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 25
punkt 2) får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Smärre ngbyggnads- och förändringsarbeten m. m.
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa
ett investeringsanslag av 200 000 kronor.
90
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
[2] 2. Prisstegringar å byggnadsarbeten m. m. För byggnadsarbeten m. in.,
som falla inom ramen för 1942 års försvarsbeslut, ha under budgetåren
1943/47 anvisats särskilda investeringsanslag — s. k. kvotanslag — ettvart
till beloppet motsvarande ungefär en fjärdedel av de medel, som den 30
juni 1943 återstodo att anvisa för respektive försvarsgrens byggnadsarbeten
enligt försvarsbeslutet. Till grund för beräkningarna av kostnaderna för
dessa arbeten har som regel lagts prisläget den 1 juli 1941. Med stöd av
riksdagens bemyndigande ha kvotanslagen fått överskridas med belopp,
motsvarande prisstegringar som inträffat efter den 1 juli 1941, i den mån
kvotanslagens sammanlagda belopp icke till följd av sakliga besparingar
kunde komma att lämna utrymme för prisstegringarna. Det har förutsatts,
att för täckning av merkostnader av dylik art särskilda anslag skulle komma
att anvisas.
Efter förslag i statsverkspropositionerna åren 1945—1951 har riksdagen
såsom särskilda investeringsanslag under arméns, marinens och flygvapnets
delfonder anvisat respektive 21 245 000 kronor, 5 115 000 kronor och
22 725 000 kronor till prisstegringar å byggnadsarbeten m. m. Dessa förstärkningsanslag
ha omfattat de särskilt angivna belopp, som intill den 1
juli 1950 anvisats från kvotanslagen för merkostnader i anledning av prisstegringar
i förhållande till prisläget den 1 juli 1941.
De belopp, som för motsvarande ändamål anvisats från investeringsanslag
under budgetåret 1950/51, uppgå till sammanlagt 2 029 490 kronor med följande
fördelning å de olika delfonderna:
arméns delfond ................ kronor 1 741 490
marinens delfond .............. » 200 000
flygvapnets delfond.............. » 88 000
För täckning av dessa merkostnader torde böra upptagas särskilda investeringsanslag
med, i avrundade belopp, 1 742 000 kronor, 200 000 kronor
och 88 000 kronor, eller tillhopa 2 030 000 kronor. Dessa anslag äro
alltså — liksom de tidigare anvisade — att betrakta som formella förstärkningsanslag,
som svara mot de av riksdagen lämnade bemyndigandena att
överskrida kvotanslagen och därmed även kostnadsramen med hänsyn till
inträffade prisstegringar utöver prisläget den 1 juli 1941.
Såsom i statsverkspropositionen (bil. 25) inledningsvis anförts har inom
fortifikationsförvaltningen verkställts en översyn av de investeringsanslag
varom här är fråga, i syfte att utmönstra de byggnadsföretag som numera
icke längre äga samma aktualitet som vid den tidpunkt då för byggnadsföretagen
avsedda anslag beviljades. Det är min avsikt att så snart ske kan för
riksdagen framlägga de förslag vartill översynen kan föranleda. Jag förutsätter,
att kostnaderna för kvarstående byggnadsobjekt härvid uppräknas
till aktuellt prisläge och att riksdagens i denna punkt berörda medgivande
att överskrida vissa anslag på grund av prisstegringar därefter icke skall utnyttjas.
Under respektive delfonder upptager jag frågan om anvisande av anslag
för marinen och flygvapnet. I detta sammanhang får jag hemställa, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
91
att till Prisstegringar å byggnadsarbeten m. m. å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa ett
investeringsanslag av 1 742 000 kronor.
[3] 9. Ordnande av Stockholms luftvärnsregementes förläggning. Under
hänvisning till vad jag förut denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil.
25 punkt 8) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Ordnande av Stockholms luftvärnsregementes förläggning
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/
52 anvisa ett investeringsanslag av 500 000 kronor.
Marinens delfond.
[4] 14. Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten m. m. Under hänvisning
till vad jag förut denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 25
punkt 12) får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten m. m.
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa
ett investeringsanslag av 150 000 kronor.
[5] 15. Prisstegringar å byggnadsarbeten m. m. Under hänvisning till vad
jag under punkt 2 anfört får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen
att till Prisstegringar å byggnadsarbeten m. m. å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa ett investeringsanslag
av 200 000 kronor.
[6] 19. Avlöpningsbädd och kajanläggningar vid Karlskrona örlogsvarv.
Under hänvisning till vad jag förut denna dag anfört i statsverkspropositionen
(bil. 25 punkt 16) får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen
att till Avlöpningsbädd och kajanläggningar vid Karlskrona
örlogsvarv å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1951/52 anvisa ett investeringsanslag av 125 000 kronor.
Flygvapnets delfond.
[7] 24. Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten m. m. Under hänvisning
till vad jag förut denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 25
punkt 20) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten m. m.
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa
ett investeringsanslag av 100 000 kronor.
92
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
[8] 25. Prisstegringar å byggnadsarbeten m. m. Under hänvisning till
vad jag under punkt 2 anfört får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen
att till Prisstegringar å byggnadsarbeten m. m. å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa ett investeringsanslag
av 88 000 kronor.
[9] 26. Vissa flygfältsarbeten m. m. Under hänvisning till vad jag förut
denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 25 punkt 21) får jag hemställa,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Vissa flygfältsarbeten m. m. å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa ett investeringsanslag
av 3 000 000 kronor.
[10] 27. Byggnadsåtgärder i samband med ändring i flygvapnets organisation.
Under hänvisning till vad jag tidigare denna dag anfört i statsverkspropositionen
(bil. 25 punkt 22) får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till Byggnadsåtgärder i samband med ändring i flygvapnets
organisation å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1951/52 anvisa ett investeringsanslag av 800 000 kronor.
[11] 30. Flygfältsbelysning. Under hänvisning till vad jag förut denna dag
anfört i statsverkspropositionen (bil. 25 punkt 25) får jag hemställa, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Flygfältsbelysning å tilläggstat II till riksstaten för
budgetåret 1951/52 anvisa ett investeringsanslag av 150 000
kronor.
Befästningars delfond.
[12] 32. Anordnande av vissa fartygstunnlar. Under hänvisning till vad jag
tidigare denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 25 punkt 27) får
jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Anordnande av vissa fartygstunnlar å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa ett investeringsanslag
av 500 000 kronor.
[13] 33. Berghangarer. Under hänvising till vad jag förut denna dag anfört
i statsverkspropositionen (bil. 25 punkt 28) hemställer jag, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Berghangarer å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1951/52 anvisa ett investeringsanslag av 3 000 000
kronor.
93
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
[14] 34. Anordnande av vissa drivmedelsförråd. Under hänvisning till vad
jag tidigare denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 25 punkt 29)
får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Anordnande av vissa drivmedelsförråd å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa ett investeringsanslag
av 1 000 000 kronor.
[15] 35. Vissa ammunitionsförråd. Under hänvisning till vad jag förut
denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 25 punkt 30) hemställer
jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Vissa ammunitionsförråd å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1951 /52 anvisa ett investeringsanslag
av 2 200 000 kronor.
[16] 37. Uppställningsplatser för radarstationer. Under hänvisning till vad
jag förut denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 25 punkt 32) får
jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Uppställningsplatser för radarstationer å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa ett investeringsanslag
av 2 000 000 kronor.
[17] 38. Vissa fortifikatoriska anordningar för kustartilleribatterier. Under
hänvisning till vad jag förut denna dag anfört i statsverkspropositionen
(bil. 25 punkt 33) får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att
till Vissa fortifikatoriska anordningar för kustartilleribatterier
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/
52 anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor.
[18] 39. Anordnande av vissa lokaler för luftbevakningen. Under hänvisning
till vad jag tidigare denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil.
25 punkt 34) får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Anordnande av vissa lokaler för luftbevakningen
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa
ett investeringsanslag av 3 000 000 kronor.
[19] 40. Tygmaterielförråd i berg. Under hänvisning till vad jag förut denna
dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 25 punkt 35) hemställer jag,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Tygmaterielförråd i berg å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1951/52 anvisa ett investeringsanslag
av 500 000 kronor.
94
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
[20] 41. Utvidgning av flygverkstad. Under hänvisning till vad jag förut
denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 25 punkt 36) får jag hemställa,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Utvidgning av flygverkstad å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa ett investeringsanslag
av 200 000 kronor.
[21] 42. Fullträffsäkra uppehållsplatser. Under hänvisning till vad jag tidigare
denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 25 punkt 37) får jag
hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Fullträffsäkra uppehållsplatser å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa ett investeringsanslag
av 3 000 000 kronor.
[22] 43. Övriga befästningsarbeten. Under hänvisning till vad jag förut
denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 25 punkt 39) får jag hemställa,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Övriga befästningsarbeten å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1951/52 anvisa ett investeringsanslag
av 1 000 000 kronor.
B. Försvarets fabriksfond.
[23] 1. Anskaffning av maskiner och utrustning m. m. för försvarets fabriksstyrelse.
Under hänvisning till vad jag förut denna dag anfört i statsverkspropositionen
(bil. 25 punkt 40) får jag hemställa, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen
att till Anskaffning av maskiner och utrustning m. m. för
försvarets fabriksstyrelse å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1951/52 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000
kronor.
[24] 3. Diverse byggnadsarbeten. I skrivelse den 31 augusti 1951 har försvarets
fabriksstyrelse hemställt, att 120 000 kronor måtte anvisas för uppförande
av ett försökshus vid Åkers krutbruk och till stöd härför anfört
följande.
Den för närvarande bedrivna forskningen inom krutområdet hade en alltför
begränsad omfattning med hänsyn till de krav, som de militära myndigheterna
uppställde på nya kruttyper. Mellan försvarsgrensförvaltningarna,
försvarets forskningsanstalt och fabriksstyrelsen hade därför överenskommelse
träffats om en intensifierad krutforskning, vartill de olika myndigheterna
skulle bidraga efter en viss plan. Enligt denna plan skulle vissa försöksarbeten
utföras vid Åkers krutbruk. Dessa arbeten skulle icke blott syfta
till framtagande av nya krutsorter utan även avse nya tillverkningsmetoder.
Befintliga lokaler vid krutbruket vore ianspråktagna för den normala
produktionen. Med nuvarande resurser måste tillverkningen avbrytas eller
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
95
tidpunkter mellan olika tillverkningsorder avvaktas för att utrymme skulle
kunna beredas för angelägna försöksarbeten. Detta vore i hög grad otillfredsställande.
Med hänsyn till de risker för tändning, vilka vore förknippade med
försökstillverkning och därav följande driftavbrott, vore det även angeläget,
att denna verksamhet avskildes från den normala produktionen. Vid krutbruket
funnes i stort sett den apparatutrustning, som erfordrades för ändamålet.
Kostnaderna för uppförande av ett försökshus hade beräknats till
120 000 kronor.
Departementschefen. De av fabriksstyrelsen förebragta skälen för uppförande
av ett särskilt försökshus, avsett för intensifiering av krutforskningen,
synas mig välmotiverade, varför jag vill tillstyrka förslaget. Kostnadsberäkningarna
ha icke givit mig anledning till erinran. Med hänsyn till
angelägenheten att snarast igångsätta arbetena synas erforderliga medel böra
anvisas å tilläggsstat. Jag föreslår, att medlen anvisas under anslagsbeteckningen
Diverse byggnadsarbeten.
Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen
att till Diverse byggnadsarbeten å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1951/52 anvisa ett investeringsanslag
av 120 000 kronor.
[25] 4. Merkostnader vid utbyggnad av vissa fabriker och anläggningar.
Efter förslag av Kungl. Maj :t i proposition 1943: 222 anvisade riksdagen för
budgetåret 1943/44 å kapitalbudgeten under försvarsväsendets fastighetsfond,
arméförvaltningens delfond, ett investeringsanslag av 14 250 000 kronor
till Utbyggnad av vissa fabriker och anläggningar.
Genom beslut den 13 juni 1947 fann Kungl. Maj :t gott dels fastställa
ingiven situationsplan och ritningar till vissa anläggningsarbeten vid ammunitionsfabriken
Zakrisdal, dels ock bemyndiga försvarets fabriksstyrelse att
med anlitande av förenämnda investeringsanslag intill ett belopp av 3 088 000
kronor gå i författning om utförande av dessa arbeten.
I skrivelse den 31 augusti 1951 har försvarets fabriksstyrelse anfört, att
sedan ifrågavarande arbete igångsatts i slutet av år 1948, det nu bedrivits så
långt, att de slutliga kostnaderna kunde överblickas. Medelsbehovet för genomförandet
av i etappen ingående byggnadsarbeten beräknades uppgå till
3 550 000 kronor. Fabriksstyrelsen har hemställt, att skillnaden mellan detta
belopp och de till förfogande ställda medlen (3 550 000 — 3 088 000 =)
462 000 kronor måtte anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår.
Departementschef en. De beräknade kostnadsökningarna synas ofrånkomliga,
varför intet synes vara att erinra mot framställningen. Jag föreslår, att
erforderliga medel, 462 000 kronor, anvisas å tilläggsstat under rubriken
Merkostnader vid utbyggnad av vissa fabriker och anläggningar. Jag hemställer
alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Merkostnader vid utbyggnad av vissa fabriker och
anläggningar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1951/52 anvisa ett investeringsanslag av 462 000 kronor.
96
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
[26] 5. Uppförande av centrala tvätt- och reparationsanstalter. I sina medelsäskanden
för innevarande budgetår hemställde försvarets fabriksstyrelse
om anvisande av 515 000 kronor till vissa byggnadsarbeten vid de centrala
tvätt- och reparationsanstalterna i Boden och Långsele. Till stöd för framställningen
anförde fabriksstyrelsen, bland annat, att den ökade tvättgodsmängden
hade en direkt återverkan på tvättanstalternas kapacitet. Vad
Boden- och Långseleanstalterna beträffade medförde denna utökning huvudsakligen
behov av en ökning av värmeanläggningarna. Kostnadsberäkningarna
hade utvisat ett anslagsbehov av 210 000 kronor respektive 275 000
kronor. Framställningen föranledde icke någon Kungl. Maj :ts åtgärd.
Sedermera har emellertid Kungl. Maj :t genom beslut den 29 juni 1951
bifallit en av fabriksstyrelsen gjord framställning om ianspråktagande av
försvarets fabriksverks dispositionsanslag intill ett belopp av 245 000 kronor
för genomförande av vissa byggnadsarbeten vid Bodenanstalten.
I skrivelse den 31 augusti 1951 har försvarets fabriksstyrelse framhållit,
att ett uppskjutande av de föreslagna åtgärderna för Långseleanstaltens del
skulle medföra stora risker för driftavbrott. Förutom de olägenheter, som
uppstode för den militära tvätt- och reparationstjänsten genom inskränkning
av driften, sattes Västernorrlands läns sjukvårdsinrättningar, vilkas
tvättbehov tillgodoses vid Långseleanstalten, vid driftinskränkning i ett svårt
läge. Det vore därför nödvändigt, att medel snarast ställdes till förfogande
för utförande av de föreslagna byggnadsarbetena. På grund av inträffade
prisstegringar uppginge medelsbehovet numera till 355 000 kronor. Fabriksstyrelsen
har hemställt om anvisande av detta belopp.
Departementschefen. När de centrala tvätt- och reparationsanstalterna
planerades, dimensionerades de med utgångspunkt från en beräknad tvättgodsmängd
av 0,3 kg per anställd och tjänstgöringsdag. Numera uppgår tvättgodsmängden
till 0,5 kg per anställd och tjänstgöringsdag. ökningen av tvättgodsmängden
har medfört behov av en ökning av värmeanläggningen i Långsele.
Då ett uppskov med denna utbyggnad synes föranleda risk för driftavbrott,
tillstyrker jag, att erforderliga medel anvisas för ändamålet. Jag
föreslår i överensstämmelse med fabriksstyrelsens förslag, att å tilläggsstat
anvisas ett investeringsanslag å 355 000 kronor. Anslaget torde böra redovisas
under samma rubrik som de medel vilka tidigare anvisats för uppförande
av ifrågavarande anstalt.
Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen
att till Uppförande av centrala tvätt- och reparationsanstalter
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52
anvisa ett investeringsanslag av 355 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Fredrik von Scheele.
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
97
Bilaga 16.
Kapitalinvesteringar.
Kommunikationsdepartementet.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 4 januari 1952.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Danielson, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson,
Andersson, Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar
Nilson, Lindell.
Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler
härefter under kommunikationsdepartementet hörande ärenden angående
kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/
52 samt anför därvid följande.
I. Statens affärsverksfonder.
B. Telegrafverket.
[1] 4—6. Telefon- och telegrafanläggningar. Under denna rubrik har för
budgetåret 1951/52 anvisats 48 000 000 kronor till Riks- och landskablar
m. m., 51 000 000 kronor till Telefon- och telegrafstationer samt 56 000 000
kronor till Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka mellanortsledningar.
I skrivelse den 5 september 1951 har telegrafstyrelsen hemställt, att till
ifrågavarande ändamål måtte å tilläggsstat till riksstaten för innevarande
budgetår anvisas 10 300 000, 7 100 000 respektive 13 500 000 kronor.
Styrelsen anför, att den starka stegringen av arbetslöner och materielpriser
under 1951 har medfört, att de av riksdagen för budgetåret 1951/52
anvisade investeringsanslagen i vissa fall komma att bli otillräckliga för det
arbetsprogram, som i 1951 års statsverksproposition har förutsatts för
telegrafverkets del och som i 1950 års prisnivå beräknades draga en kostnad
av sammanlagt 155 miljoner kronor. Detta belopp skulle samtidigt
utgöra maximibeloppet för telegrafverkets investeringar under budgetåret.
7 Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 samt. Nr 2.
98
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
En särskilt stor kostnadsstegring har enligt styrelsen inträtt för riksoch
landskablar in. in. vilket i främsta rummet beror på den starka stegringen
av priserna på bly och koppar. Denna prisstegring är också förklaringen
till att kostnadsstegringen för nya abonnentanläggningar, nätarbeten
och blanka mellanortsledningar blivit relativt hög, eftersom med detta anslag
bl. a. bekostats telefonkablar i de lokala telefonnäten.
Det för investeringar vid telegrafverket för budgetåret 1951/52 fastställda
maximibeloppet av 155 miljoner kronor i 1950 års prisnivå kommer, enligt
styrelsen, att behöva höjas till 200 miljoner kronor och det blir nödvändigt
att anvisa tilläggsanslag i fråga om de tre anslagen till telefon- och telegrafanläggningar.
Till behovet av tilläggsanslag bidrager också, att kostnadsstegringen
till en del har gjort sig gällande redan före den 1 juli 1951.
Detta är också en av förklaringarna till att medelsförbrukningen å anslaget
till Telefon- och telegrafstationer redan under budgetåret 1950/51 blivit
större än tillgängliga anslagsmedel, varför detta anslag visar en brist redan
vid ingången av budgetåret 1951/52.
Telegrafstyrelsen har för sin del utgått ifrån att det i 1951 års statsverksproposition
förutsedda arbetsprogrammet för budgetåret 1951/52 skall få
genomföras. En inskränkning av detsamma skulle för övrigt medföra svårbemästrade
konsekvenser i fråga om sysselsättningen av den nuvarande arbetarstyrkan
och i många fall vara omöjlig att genomföra, därför att beställningar
redan blivit utlagda.
Beträffande anslaget till Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och
blanka mellanortsledningar föreslår styrelsen en ytterligare ökning — utöver
12,5 miljoner kronor som beräknats erforderliga med hänsyn till de
i det föregående anförda skälen — med 1 miljon kronor för genomförandet
av fritrafik inom de blivande storkommunerna. Enligt numera verkställd
översyn av för detta ändamål behövliga åtgärder erfordras anläggandet
av nya mellanortsledningar till en sammanlagd kostnad av cirka 1 miljon
kronor. Eftersom ifrågavarande arbeten såvitt möjligt böra utföras
redan före den tidpunkt, då den nya storkommunindelningen träder i kraft
eller den 1 januari 1952, ha dessa arbeten redan beordrats av telegrafstyrelsen
till utförande. Upplysningsvis meddelar styrelsen, att den ifrågavarande
fritrafiken dessutom kommer att medföra ett inkomstbortfall av
rikssamtalsavgifter med i runt tal 500 000 kronor per år.
Departementschefen. Under åberopande av vad jag tidigare denna dag
anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av förevarande anslagsfrågor
bil. 27, pt 6) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52
anvisa följande investeringsanslag, nämligen
a) Riks- och landskablar m. m................. 10 300 000
b) Telefon- och telegrafstationer................. 7 100 000
c) Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka
mellanortsledningar....................... 13 500 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
99
[2] 10. Försvarsberedskap vid telegrafverket. För detta ändamål har för
budgetåret 1951/52 anvisats ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor.
I skrivelse den 23 augusti 1951 har telegrafstyrelsen hemställt, all för
vissa försvarsberedskapsåtgärder vid telegrafverket måtte å tilläggsstat till
riksslaten för innevarande budgetår anvisas 775 000 kronor.
Med hänsyn till arten av telegrafstyrelsens skrivelse torde någon närmare
redogörelse för innehållet i densamma icke lämpligen böra lämnas till
statsrådsprotokollet. Riksdagens vederbörande utskott torde böra erhålla
erforderliga uppgifter i ämnet genom skrivelsen, som kommer att tillhandahållas
utskottet.
Departementschefen. Under åberopande av vad jag tidigare denna dag anfört
vid anmälan i statsverkspropositionen av förevarande anslagslråga
(bil. 27, pt 6) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Försvarsberedskap vid telegrafverket å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa ett investeringsanslag
av 775 000 kronor.
C. Statens järnvägar.
[3] 1, 2, 5—8 och 11—13. Byggnader och anläggningar. Under åberopande
av vad jag tidigare denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen
av förevarande anslagsfrågor (bil. 27, pt 15) hemställer jag, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen
att å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52
anvisa följande investeringsanslag, nämligen
a) Bangårdar.................................. 1 400 000
b) Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar .... 5 200 000
c) Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden .. 3 100 000
d) Broar m. m................................. 3 600 000
e) Husbyggnader............................... 3 400 000
f) Signalsäkerhetsanläggningar................... 600 000
g) Elektriska belysningsanläggningar.............. 400 000
h) Anläggningar för elektrisk tågdrift............. 1 900 000
i) Fortsatt elektrifiering av statsbanenätet......... 3 000 000
[4] 19. Försvarsberedskap vid statens järnvägar. För detta ändamål har
för budgetåret 1951/52 anvisats ett investeringsanslag av 2 500 000 kronor.
I skrivelse den 2 juni 1951 har järnvägsstyrelsen hemställt, att för vissa
försvarsberedskapsåtgärder vid statens järnvägar måtte å tilläggsstat till
riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisas 2 000 000 kronor.
Med hänsyn till arten av järnvägsstyrelsens skrivelse torde någon närmare
redogörelse för innehållet i densamma icke lämpligen böra lämnas till
statsrådsprotokollet. Riksdagens vederbörande utskott torde böra erhålla
100 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
erforderliga uppgifter i ämnet genom skrivelsen, som kommer att tillhandahållas
utskottet.
Departementschefen. Under åberopande av vad jag tidigare denna dag
anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av förevarande anslagsfråga
(bil. 27, pt 15) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Försvarsberedskap vid statens järnvägar å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa ett investeringsanslag
av 2 000 000 kronor.
[5] 20 och 24. Rullande materiel. Under åberopande av vad jag tidigare
denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av förevarande anslagsfrågor
(bil. 27, pt 15) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52
anvisa följande investeringsanslag, nämligen
a) Anskaffning av lok- och lokomotorer........... 4 300 000
b) Anskaffning av godsvagnar................... 2 200 000
[6] 34. Statens järnvägars dispositionsanslag. Under åberopande av vad
jag tidigare denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av förevarande
anslagsfråga (bil. 27, pt 15) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att såsom Statens järnvägars dispositionsanslag å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa ett investeringsanslag
av 3 000 000 kronor.
D. Statens vattenfallsverk.
[7] 1 och 3—8. Kraftstationer m. m. Under åberopande av vad jag tidigare
denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av förevarande anslagsfrågor
(bil. 27, pt 23) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen
att å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52
anvisa följande investeringsanslag, nämligen
a) Kraftstation vid Jösseforsen................. 500 000
b) Utbyggnad av Västerås ångkraftstation........ 4 000 000
c) Kraftstation vid Hälleforsen................. 2 900 000
d) Ett tredje maskinaggregat i Stadsforsens kraft
station
.................................. 400 000
e) Kraftstation vid Kilforsen................... 8 000 000
f) Kraftstation vid Harsprånget................ 10 500 000
g) Kraftstation vid Liggaforsen................. 5 000 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 2. 101
[8] 12. Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten
vid statens kraftverk. Under åberopande av vad jag tidigare denna dag anfört
vid anmälan i statsverkspropositionen av förevarande anslagsfråga (bil.
27, pt 23) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande
arbeten vid statens kraftverk å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa ett investeringsanslag
av 40 000 000 kronor.
III. Statens allmänna fastighetsfond.
[9] 7. Om- och tillbyggnad av Arvfurstens palats. Till om- och tillbyggnad
av Arvfurstens palats anvisades för budgetåren 1947/48 samt 1949/50—
1951/52 investeringsanslag om sammanlagt 3 995 000 kronor. Byggnadsföretaget
omfattar ombyggnad och restaurering av utrikesdepartementets
nuvarande fastighet samt uppförande av en arkivbyggnad å fastighetens
gård.
I skrivelse den 17 september 1951 har bgggnadsstgrelsen hemställt, att å
tilläggsstat för innevarande budgetår anvisas 550 000 kronor, varav 445 000
kronor avse kostnader för slutförande av byggnadsföretaget samt 105 000
kronor för anskaffande av hyllinredning i arkivbyggnaden.
Styrelsen meddelar, att samtliga med färdigställandet av byggnadsföretaget
sammanhängande faktorer först nu helt kunna överblickas. Medelsbehovet
för att täcka de till följd av den allmänna byggnadskostnadsstegringen
uppkomna kostnaderna kommer i enlighet med 1951 års riksdags
beslut att tillgodoses från anslaget till merkostnader för vissa byggnadsarbeten
m. m. I detta sammanhang upptagas sådana merkostnader, vilka
icke böra ersättas från ifrågavarande anslag.
Byggnadsstyrelsen erinrar om att eu genomgripande ombyggnad av en
så kulturhistoriskt värdefull men tekniskt bristfällig byggnad som Arvfurstens
palats knappast kan utföras, utan att det under arbetets gång
uppkommer problem, vilka icke varit möjliga att förutse vid utformandet
av ombyggnadsprogrammet och i många fall måste lösas på ett betydligt
kostsammare sätt än ursprungligen beräknats. Sålunda har det i större utsträckning
än som förutsatts i byggnadsprogrammet visat sig nödvändigt
att utföra grundförstärkningsarbeten, kompletterings- och förstärkningsarbeten
i byggnadsstommen samt omläggning och utbyte av golv och paneler
i representationsvåningen. Merkostnaderna för dessa tilläggsarbeten
uppgå till sammanlagt 300 000 kronor.
Den nya organisationsplanen för utrikesdepartementet har inneburit, att
det under arbetets gång blivit nödvändigt att utföra åtskilliga ändringsarbeten.
Kostnaderna för dessa, vilka bl. a. innefatta uppdelning av ett antal
rum, ändring av trappa och hiss, utökning av antalet toaletter o. d., uppgå
till 70 000 kronor.
102
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
Det har därjämte visat sig lämpligt att vidtaga viss ändring i det ursprungliga
programmet beträffande värmecentralen. Merkostnaden härför
utgör 75 000 kronor. Styrelsen anför härom.
Enligt det äldre ombyggnadsförslaget avsågs att i huvudsak bibehålla
den i Arvfurstens palats befintliga värmecentralen, till vilken bränsle intogs
genom porten mot Strömgatan. I samband med tillkomsten av den
större arkivbyggnaden å gården samt expropriationen av fastigheten mot
Fredsgatan, vilka byggnader erhålla värme från en större gemensam panncentral
i Arvfurstens palats, har det befunnits olämpligt att intaga bränsle
till denna central genom den mycket svårtrafikabla porten mot Strömgatan.
Styrelsen har i stället löst frågan på så sätt, att under gångbanan utmed
Gustaf Adolfs torg anordnats ett underjordiskt bränslerum med kolficka
och nedstörtningsschakt för bränslet. Härigenom kan man direkt från lastbil
tippa bränslet ned i kolfickan, vilket innebär minskade driftskostnader.
I samband med denna anläggning har även en askhiss anordnats, varjämte
det ur hygienisk synpunkt befunnits nödvändigt att förse panncentralen
med en sotavskiljningsanläggning. De härigenom uppkomna merkostnaderna
uppgå till sammanlagt 75 000 kronor.
Byggnadsstyrelsen erinrar slutligen, att medel till hyllinredning i arkivbyggnaden
icke har upptagits vare sig i byggnadsanslaget eller i det särskilda
inredningsanslag, som anvisats. I samråd med utrikesdepartementet
har styrelsen från England beställt en speciell inredning av stål, vilken
medgiver betydligt större arkiveringsmöjlighet per kvadratmeter golvyta än
vanligen förekommande hyllinredningar. Kostnaderna för hyllinredningen
inberäknat uppsättning utgör 105 000 kronor.
För budgetåret 1951/52 erfordras således ett tilläggsanslag av (300 000 +
70 000 + 75 000 + 105 000) 550 000 kronor.
Departementschefen. Mot de av byggnadsstyrelsen redovisade åtgärderna
vid fullföljandet av byggnadsföretaget har jag icke något att erinra. Jag tillstyrker
byggnadsstyrelsens förslag och hemställer, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till Om- och tillbyggnad av Arvfurstens palats å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa ett
investeringsanslag av 550 000 kronor.
f 10] 9 a. Anordnande av lokaler för riksförsäkringsanstalten. I skrivelse
den 15 november 1951 har byggnadsstyrelsen hemställt att 150 000 kronor
anvisas för nästa budgetår till vissa ombyggnadsarbeten inom den av riksförsäkringsanstalten
disponerade ämbetsbyggnaden, belägen Adolf Fredriks
kyrkogata 8 i Stockholm.
Byggnadsstyrelsen meddelar, att sedan riksförsäkringsanstalten i samband
med vissa rationaliseringsåtgärder inom verket tidigare kunnat avstå
från en del utanför ämbetsbyggnaden belägna, förhyrda lokaler det nu visat
sig angeläget att anordna ytterligare arbetslokaler inom verksbyggnaden.
Styrelsen har därför utarbetat ett ombyggnadsförslag, vilket riksförsäk
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 2. 103
ringsanstalten för sin del har godkänt. Förslaget innebär i huvudsak följande.
I ämbetsbyggnadens vindsvåning, som för närvarande till en del är upptagen
av förrådsutrymmen m. m., inredas 13 arbetsrum av olika storlek.
Det för hela byggnaden gemensamma kapprummet i souterrängvåningen,
vilket ej utnyttjats på det sätt, som ursprungligen avsetts, tages i anspråk
såsom arbetslokal, och som ersättning för kapprummet uppsättas i korridorerna
i de skilda våningsplanen i byggnadens västliga del 360 klädskåp.
I samband härmed förbättras den artificiella belysningen i dessa korridorer.
Akthissen i norra trapphallen neddrages till souterrängvåningen. Till
följd av nya lokaldispositioner bliva i anslutning till nämnda åtgärder vissa
smärre ändringar av den nuvarande planlösningen inom andra delar av
byggnaden nödvändiga. De provisoriska väggavskärmningar, som i de olika
våningarna uppsatts i anslutning till norra trapphuset, kunna slutligen i
viss utsträckning borttagas.
Kostnaderna för genomförandet av dessa arbeten beräknar byggnadsstyrelsen
till ca 150 000 kronor enligt prisläget sommaren 1951.
Departementschefen. De föreslagna ombyggnadsarbetena äro en förutsättning
för vissa förestående rationaliseringsåtgärder inom riksförsäkringsanstalten.
Det är därför av vikt att dessa arbeten påbörjas redan under innevarande
budgetår. Erforderliga medel böra alltså äskas å tilläggsstat till riksstaten
för innevarande budgetår. Jag har icke något att erinra mot byggnadsstyrelsens
förslag i övrigt och hemställer, att Kungl. Majt: måtte föreslå
riksdagen
att till Anordnande av lokaler för riksförsäkringsanstalten
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52
anvisa ett investeringsanslag av 150 000 kronor.
[11] 15. Merkostnader för vissa byggnadsarbeten. Under hänvisning till
vad jag anfört i årets statsverksproposition under kapitalbudgeten, statens
allmänna fastighetsfond (bil. 27, pt 35) hemställer jag, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen
att till Merkostnader för vissa byggnadsarbeten å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa ett investeringsanslag
av 1 000 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
östen Falken.
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
105
Bilaga 17.
Kapitalinvesteringar.
Finansdepartementet.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari
1952.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Danielson, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson,
Andersson, Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar
Nilson, Lindell.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter under
finansdepartementets handläggning hörande ärende angående kapitalinvestering
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52 samt anför därvid
följande.
Diverse kapitalfonder.
Fonden för kreditgivning till utlandet.
6 a. Kreditgivning till Sovjetunionen. Enligt den mellan Sverige och De Socialistiska
Rådsrepublikernas Union träffade kreditöverenskommelsen av den
7 oktober 1946 beviljades Sovjetunionens regering en kredit å 1 000 miljoner
kronor att utnyttjas under loppet av fem år, räknat från och med dagen föf
avtalets ikraftträdande. Krediten beräknades enligt avtalsbestämmelserna
komma att utnyttjas med i genomsnitt 200 miljoner kronor för varje år. Under
en ettårsperiod icke utnyttjat, kvarstående kreditbelopp skulle dessutom
få tagas i anspråk under följande ettårsperioder, därvid den totala belastningen
av krediten under en ettårsperiod dock icke finge överskrida 300 miljoner
kronor. I anslutning till överenskommelsen har riksdagen för budgetåret
1947/48 under fonden för kreditgivning till utlandet anvisat ett investeringsanslag
till Kreditgivning till Sovjetunionen å 200 miljoner kronor. För
ifrågavarande kreditgivning har jämväl disponerats medel från det för budgetåret
1946/47 under fonden för kreditgivning till utlandet anvisade anslaget
till Bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete.
106
Kungl. Maj. ts proposition nr 2.
De medel som sammanlagt stått till förfogande för ändamålet uppgingo
vid femårsperiodens utgång, den 9 december 1951, till 428,3 miljoner kronor.
Den totala belastningen av krediten kan enligt av riksbanken lämnade uppgifter
beräknas till i runt tal 570 miljoner kronor. Härvid har hänsyn tagits
till den ytterligare belastning som enligt kreditavtalets bestämmelser kan
äga rum under ettårsperioden den 10 december 1951—den 9 december 1952.
Det bör emellertid framhållas, att det slutliga beloppet för kreditutnyttjandet
med hänsyn till sistnämnda förhållande ännu icke med säkerhet kan beräknas.
Med hänsyn härtill torde, utöver det i det föregående angivna medelsbehovet
av (570 — 428=) 142 miljoner kronor, böra räknas med att
ytterligare några tiotal miljoner kronor kunna tillkomma. För slutlig reglering
av de i enlighet med kreditavtalet gjorda utbetalningarna synes därför
böra uppföras ett investeringsanslag av 175 miljoner kronor.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Kreditgivning till Sovjetunionen å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa ett investeringsanslag
av 175 000 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Otto Winther.
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
107
Bilaga 18.
Kapitalinvesteringar.
Jordbruksdepartementet.
Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
i januari 1952.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Danielson, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson,
Andersson, Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar
Nilson, Lindell.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup, anmäler härefter
under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden angående
kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52
samt anför därvid följande.
I. Statens afl är sverksf onder.
E. Domänverket.
[1] 1. Tjänstebostäder för domänverket. Under åberopande av vad jag
denna dag anfört vid anmälan till statsverkspropositionen av anslag till
tjänstebostäder för domänverket (bil. 30, punkt 1) hemställer jag, att Kungl.
Maj :t måtte förslå riksdagen
att till Tjänstebostäder för domänverket å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa ett investeringsanslag
av 300 000 kronor.
[2] 4. Byggnadsarbeten och markförvärv m. m. vid statens försöksgårdar.
Genom beslut den 26 maj 1950 ställde Kungl. Maj :t ett under denna anslagsrubrik
för budgetåret 1950/51 anvisat investeringsanslag å 321600
kronor till förfogande för styrelsen för lantbrukshögskolan och statens
lantbruksförsök. Tillika föreskrevs, bland annat, att av anslaget ett belopp
108
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
av intill 29 500 kronor skulle disponeras för uppförande av en arbetarbostad
vid öjebyns försöksgård.
Högskolestyrelsen (skr. 27/9 1951) hemställer, att å tilläggsstat skola
anvisas ytterligare 12 500 kronor till nyssnämnda arbetarbostad. Vid skrivelsen
har fogats ritning över byggnaden. Såsom skäl för framställningen
anföres att kostnadsberäkningen rörande företaget gjordes hösten 1949.
Byg£nadskostnaderna ha sedan dess stigit med minst 30 procent. Härtill
kommer att de ursprungliga beräkningarna synas ha varit för låga. Enligt
infordrade anbud uppgå sålunda kostnaderna för ifrågavarande bostadshus
numera till 42 000 kronor, varav omkring 2 200 kronor belöpa å ritning,
kontroll och oförutsedda utgifter. Styrelsen påpekar slutligen, att byggnaden
har större utrymme än de båda bostadshus vid Ultuna, till vilka för
budgetåret 1950/51 anvisades 76 000 kronor, eller 38 000 kronor för vartdera.
Departementschefen. På de skäl, som högskolestyrelsen anfört, vill jag
icke motsätta mig att ytterligare 12 500 kronor skola anvisas till ifrågavarande
byggnadsföretag. Beloppet torde böra uppföras å tilläggsstat till riksstaten
för innevarande budgetår. .lag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
att till Byggnadsarbeten och markförvärv in. m. vid statens
försöksgårdar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1951/52 anvisa ett investeringsanslag av 12 500
kronor.
III. Statens allmänna fastighetsfond.
[3] 31. Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök.
Under åberopande av vad jag denna dag anfört vid anmälan till statsverkspropositionen
av anslag till byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan
och statens lantbruksförsök (bil. 30, punkt 3) hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och statens
lantbruksförsök å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1951/52 anvisa ett investeringsanslag av 165 000
kronor.
[4] 32. Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut.
Under denna anslagsruhrik anvisade 1950 års riksdag för budgetåret
1950/51 ett investeringsanslag av 100 000 kronor. Av anslaget avsågos
70 000 kronor för uppförande av två vaktmästarbostäder i Alnarp och
25 000 kronor för uppförande av ett växthus vid statens trädgårdsförsöks
station i öjebyn.
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
109
1 en till jordbruksdepartementet den 7 augusti 1951 inkommen skrivelse
hemställer styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trådgårdsinstitut,
att till förenämnda byggnadsarbeten skall anvisas ett tilläggsanslag å
30 000 kronor. Härav beräknas 20 000 kronor för vaktmästarbostäderna och
10 000 kronor för växthuset. Till stöd för framställningen åberopas de prisstegringar,
som numera inträtt.
Byggnadsstyrelsen (remissutlåtande 2/10 1951) uttalar, att de av institutsstyrelsen
angivna merkostnaderna synas motsvara den allmänna stegring
av byggnadskostnaderna, som ägt rum efter de ursprungliga beräkningarna.
Institutsstyrelsens beräkning av kostnadsökningen kan därför
godtagas.
Departementschefen. Med hänsyn till numera inträdda prisstegringar
torde det vara ofrånkomligt att anvisa ytterligare medel till förenämnda
byggnadsföretag. Merkostnaderna ha beräknats till 30 000 kronor. I likhet
med byggnadsstyrelsen anser jag denna beräkning böra godtagas. Jag tillstyrker
sålunda, att ett belopp av nämnda storlek skall anvisas för ändamålet.
Då det är angeläget att företagen skola kunna slutföras snarast möjligt,
bör beloppet uppföras å tilläggsstat för innevarande budgetår. Jag hemställer
alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejerioch
trådgårdsinstitut å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1951/52 anvisa ett investeringsanslag av 30 000 kronor.
VIII. Fonden för förlag till statsverket.
[5] 1 a. Rörelsekapital för Alnarps egendom, mejeri och trädgårdar. Under
åberopande av vad jag i det föregående anfört vid anmälan av anslag å tillläggsstat
till Alnarps lantbruks- mejeri- och trådgårdsinstitut: Täckande
av förlust å rörelsen vid Alnarps mejeri (bil. 7, punkt 3) hemställer jag,
att Kungl. Maj :t måtte förslå riksdagen
att till Rörelsekapital för Alnarps egendom, mejeri och
trädgårdar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1951/52 anvisa ett investeringsanslag av 750 000 kronor.
[6] 1 b. Lagring av jordbruksprodukter. Kungl. Maj :t har genom särskilda
beslut, senast den 29 oktober 1943, ställt sammanlagt 88 250 000 kronor från
de under fonden för förlag till statsverket anvisade anslagen Förlagskapital
för inköp av förnödenheter m. in. och Viss lagring av jordbruksprodukter
in. in. till statens livsmedelskommissions förfogande att användas för lagring
av jordbruksprodukter.
Statens jordbruksnämnd (skr. 28/8 1951) hemställer, all ett anslag av
50 000 000 kronor skall anvisas för nästa budgetår för lagring av jordbruks
-
no
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
produkter. Såsom stöd för sin hemställan framhåller nämnden, att de medel,
som ställts till förfogande för ändamålet, visat sig otillräckliga på
grund av den kraftigt ökade smörlagringen, prishöjningarna på smör och
kött samt den utvidgade beredskapslagringen. Det har därför förelegat stora
svårigheter att finansiera lagringen. I fråga om lagringen av smör har det
delvis visat sig nödvändigt att anskaffa rörelsemedel genom banklån. Nämnden
upplyser slutligen att det kapital, som bundits i animaliska lagringsprodukter,
den 31 augusti 1951 uppgått till 14 142 000 kronor för köttvaror och
94 726 000 kronor för smör.
Departementschefen. I den till 1951 års riksdag avlåtna propositionen
om åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område (nr 207) uttalade
min företrädare, att statsmakterna jämväl under regleringsåret 1951/52 borde
lämna stöd åt den säsongmässiga lagringen av smör, kött och fläsk. Han
underströk emellertid samtidigt, att stödet icke borde innefatta annat än
bestridande av lagringskostnaderna samt tillhandahållande av rörelsemedel
i den utsträckning, som kunde befinnas lämplig. I sitt av riksdagen godkända
utlåtande (uti. nr 42, r. skr. nr 335) biträdde jordbruksutskottet vad
departementschefen sålunda uttalat angående lagringsstödets omfattning
och godtog tillika vad han anfört rörande finansieringen av beredskapslagringen.
Såsom framgått av det föregående ha de statsmedel, som ställts till förfogande
såsom rörelsemedel, icke räckt till utan Svenska mejeriernas riksförening
har under skilda tidpunkter under år 1951 måst upptaga banklån
för afl täcka behovet av rörelsemedel för lagringen av smör. Lånebeloppens
storlek, som växlat i förhållande till smörlagringens omfattning, uppgick
den 1 oktober 1951 till cirka 28 500 000 kronor.
Jordbruksnämnden har begärt, att statsmedel till ett belopp av ytterligare
50 000 000 kronor skola anvisas för att finansiera lagringsverksamheten.
Storleken av de rörelsemedel, som erfordras i verksamheten, växlar givetvis
med de säsongmässiga variationerna i lagerhållningen. Sedan jordbruksnämnden
gjorde sin beräkning ha även smörlagren väsentligt minskats,
varigenom behovet av rörelsemedel för de närmaste månaderna nedgått.
Eu säsongmässig lagerökning torde emellertid åter inträda under senare
delen av budgetåret. Med hänsyn till erfarenheterna under hösten 1951 kan
det befaras att det, därest ytterligare statsmedel då ej stå till förfogande,
kommer att uppstå vissa svårigheter i fråga om anskaffandet av rörelsemedel
för denna lagring. Jag anser därför i likhet med jordbruksnämnden, att
möjlighet bör finnas att i ökad omfattning finansiera lagringen med statsmedel.
Emellertid torde medelsanvisningen kunna begränsas ej oväsentligt
i förhållande till vad jordbruksnämnden begärt. Jag anser det sålunda vara
till fyllest om 20 000 000 kronor beräknas för ändamålet. Detta belopp synes
böra anvisas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår i form
av ett anslag, benämnt Lagring av jordbruksprodukter, under fonden för
förlag till statsverket.
Kungi. Maj.ts proposition nr 2.
111
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till Lagring av jordbruksprodukter å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa ett investeringsanslag
av 20 000 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Hanns-Otto Duselius.
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
113
Bilaga 19.
Kapitalinvesteringar.
Handelsdepartementet.
Utdrag av protokollet över handelsårenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
4 januari 1952.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Danielson, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson,
Andersson, Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar
Nilson, Lindell.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ericsson, anmäler härefter
under handelsdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52
samt anför därvid följande.
IX. Diverse kapitalfonder.
Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond.
[1] 9. Anordnande av en bombsäker oljelagringsanläggning. Under hänvisning
till vad jag tidigare denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen
av förevarande anslagsfråga (bil. 31, p. 9) hemställer jag, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Anordnande av en bombsäker oljelagringsanläggning
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52
anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor.
[2] 10. Anordnande av ytterligare en bombsäker oljelagringsanläggning.
Under hänvisning till vad jag tidigare denna dag anfört vid anmälan i
statsverkspropositionen av förevarande anslagsfråga (bil. 31, p. 10) hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
8 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 2.
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
att till Anordnande av ytterligare en bombsåker oljelagring
sanlåggning å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1951/52 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Gunnel Sjölin.
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
115
Bihang.
Förteckning
över av Kungl. Maj:t hos riksdagen äskade anslag & tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1951/52.
Driftbudgeten.
B: 2
B: 4
B: 5
B: 6
C: 2
D: 12
D: 14
D: 15
D: 16
C: 19
C: 22
C: 32
C: 33
C: 40
C: 61
C: 63
C: 66
C: 72
C: 91
A. Egentliga statsutgifter.
Kronor
I. Första huvudtiteln.
Ved och kol för de kungl. slotten..................... 116 000
III. Utrikesdepartementet.
Avlöningar vid beskickningar och konsulat:
Skrivbiträden, reservationsanslag......................
Extra biträden och vaktbetjänte, reservationsanslag.....
Kontorskostnadsersättningar åt lönade tjänstemän, reservationsanslag
.........................................
Tillfälliga representationskostnader, reservationsanslag____
Extra utgifter, reservationsanslag.......................
Bidrag till internationell hjälpverksamhet, reservationsanslag
Röda korsets verksamhet i Jugoslavien för hemsändande av
grekiska barn, reservationsanslag......................
Bidrag till Röda korsets internationella kommitté........
IV. Försvarsdepartementet.
Armén:
Expenser m. m.:
Övriga expenser m. m., reservationsanslag...........
Intendenturmateriel m. m.:
Beklädnad m. m., reservationsanslag................
Tygmateriel m. m.:
Anskaffning av tygmateriel m. m., reservationsanslag .
Underhåll av tygmateriel m. m., reservationsanslag____
Hemvärnet:
Hemvärnets övningar, reservationsanslag............
Marinen:
Expenser m. m.:
Övriga expenser m. m., reservationsanslag...........
Intendenturmateriel m. m.:
Beklädnad m. m., reservationsanslag................
övningar m. m.:
Övningar m. m., reservationsanslag.................
Flytande materiel, artillerimateriel m. m.:
Underhåll av fartyg m. m., reservationsanslag........
Flygvapnet:
Expenser m. m.:
Övriga expenser m. m., reservationsanslag...........
300 000
430 000
20 000
37 000
20 000
2 000 000
100 000
30 000
2 937 000
100 000
12 000 000
18 700 000
19 000 000
175 000
35 000
1 600 000
3 500 000
7 500 000
50 000
116
Kungl. Maj ds proposition nr 2.
Kronor
Intendenturmateriel m. m.:
C: 93 Beklädnad m. m., reservationsanslag................
Övningar m. in.:
C: 96 Övningar m. m., reservationsanslag.................
Flygmateriel m. m.:
C: 99 Drift och underhåll av flygmateriel m. m., reservationsanslag
........................................
Sjökarteverket:
D: 3 Mätnings- och rekognosceringsverksamhet, reservationsanslag
...........................................
Sjukvårdsmateriel m. m.:
D: 22 Sjukvårdsmateriel, reservationsanslag..................
Vissa övriga gemensamma ändamål:
D: 46 Vissa signalförbindelser m. m., reservationsanslag.......
E: 8 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
.........................................
V. Socialdepartementet.
D: 16 Bidrag för anläggande av gemensamma tvättinrättningar på
landsbygden, reservationsanslag.......................
F: 7 Åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet,
reservationsanslag...................................
VJ. Kommunikationsdepartementet.
Väghållningen på landet samt i städer och stadsliknande
samhällen, där kronan är väghållare:
B: 7 Vägunderhållet, reservationsanslag, att avräknas mot
automobilskattemedlen..........................
Diverse ändamål:
B: 23 a Vissa vägreparationer, reservationsanslag, att avräknas
mot automobilskattemedlen........................
B: 27 a Kostnader för vissa av väg- och vattenbyggnadsverket
utförda arbeten i anledning av översvämning av Lidan
I: 6 Understöd åt skärgårdsrederier, reservationsanslag.......
VII. Finansdepartementet.
E: 6 a 1951 års penningvärdeundersökning, reservationsanslag ....
VIII. Ecklesiastikdepartementet.
C: 9 Vissa skyddsarbeten å Uppsala domkyrka, reservationsanslag
Lunds universitet:
E: 15 a Flyttning av fysiologiska institutionen vid universitetet i
Lund, reservationsanslag...........................
Särskilda anstalter för yrkesundervisning:
J: 27 Bidrag till Lennings textiltekniska institut i Norrköping
Folkliga musikskolan i Arvika:
K: 13 Understöd.........................................
2 085 000
350 000
13 200 000
115 000
400 000
3 000 000
150 000
81960 000
85 000
2 000 000
2 085 000
21 600 000
15 000 000
13 300
185 000
36 798 300
100 000
125 000
18 000
3 000
10 000
158 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 2. 117
Kronor
IX. Jordbruksdepartementet.
Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:
D: 7 Inredning och utrustning, reservationsanslag........... 69 000
D: 8 Särskilda undersökningar, reservationsanslag........... 10 800
Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:
D: 14 a Täckande av förlust å rörelsen vid Alnarps mejeri...... 185 000
D: 19 Inredning och utrustning, reservationsanslag........... 30 000
Statens skogsforskningsinstitut:
J: 19 Byggnadsarbeten å försöksfält vid Bogesund, reservationsanslag
....................................... 70 000
Skogsvård m. m.:
Bidrag till skogsvårdsstyrelserna:
J: 26 Omkostnader, reservationsanslag.................... 390 000
754 800
X. Handelsdepartementet.
C: 32 Atomenergiforskning m. m. inom Aktiebolaget Atomenergi,
reservationsanslag................................... 8 850 000
D: 17 a Reparation av mät- och avmagnetiseringsstationen i
Stockholm, reservationsanslag......................... 130 000
H: 13 Avsättning till lotterimedelsfonden..................... 500 000
9 480 000
XI. Inrikesdepartementet.
B: 6 Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara,
reservationsanslag.............................. 3 000 000
Universitetssj ukhus:
Karolinska sjukhuset:
B: 50 a Utrustning, reservationsanslag...................... 6 200
Serafimerlasarettet:
B: 52 a Vissa om- och nybyggnadsarbeten, reservationsanslag 263 000
Statens institut för folkhälsan:
B: 98 Vissa undersökningar rörande små avloppsreningsanlägg
ningar,
reservationsanslag.......................... 11 300
Statens alkoholistanstalt å Venngarn:
C: 9 Vissa byggnadsarbeten, reservationsanslag............. 25 000
Landsfiskalerna m. fl.:
D: 14 Utrustning av landsfiskalskontor m. m., reservationsanslag 300 000
F: 18 Tryckning av viss broschyr, förslagsanslag.............. 250 000
H: 13 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
......................................... 175 000
________4 030 500
Säger för driftbudgeten 138 417 600
1
2
5
6
7
8
11
12
13
19
20
24
34
1
3
4
5
6
7
8
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
Kapitalbudgeten.
Kapitalinvesteringar.
I. Statens affärsverksfonder.
B. Telegrafverket.
Telefon- och telegrafanläggningar:
Riks- och landkablar m. m..........................
Telefon- och telegrafstationer........................
Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka meilan
ortsledningar.
....................................
Försvarsberedskap vid telegrafverket...................
C. Statens järnvägar.
Byggnader och anläggningar:
Bangårdar ..................................
Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar ...
Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden
Broar m. m.................................
Husbyggnader...............................
Signalsäkerhetsanläggningar...................
Elektriska belysningsanläggningar.............
Anläggningar för elektrisk tågdrift............
Fortsatt elektrifiering av statsbanenätet.......
Försvarsberedskap vid statens järnvägar.........
Rullande materiel:
Anskaffning av lok- och lokomotorer..........
Anskaffning av godsvagnar...................
Statens järnvägars dispositionsanslag............
D. Statens vattenfallsverk.
Kraftstationer m. m.:
Kraftstation vid Jösseforsen.........................
Utbyggnad av Västerås ångkraftstation...............
Kraftstation vid Hölleforsen.........................
Ett tredje maskinaggregat i Stadsforsens kraftstation ...''
Kraftstation vid Kilforsen...........................
Kraftstation vid Harsprånget........................
Kraftstation vid Liggaforsen.........................
Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande
arbeten vid statens kraftverk......................
Kronor
10 300 000
7 100 000
13 500 000
775 000
31 675 000
1 400 000
5 200 000
3 100 000
3 600 000
3 400 000
600 000
400 000
1 900 000
3 000 000
2 000 000
4 300 000
2 200 000
3 000 000
34 100 000
500 000
4 000 000
2 900 000
400 000
8 000 000
10 500 000
5 000 000
40 000 000
71 300 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
119
Kronor
E. Domänverket.
a Verkstadsbyggnad vid kolonien Skogsgård............ 9 000
1 Tjänstebostäder för domänverket..................... 300 000
4 Byggnadsarbeten och markförvärv m. m. vid statens för
söksgårdar.
...................................... 12 300
321 500
137 396 500
III. Statens allmänna fastighets fond.
Justitiedepartementet:
1 Modernisering av vissa äldre fångvårdsanstalter....... 66 000
2 Pannanläggning vid ungdomsanstalten på Skenäs ..... 10 000
4 Byggnadsarbeten vid egendomen Hildero............. 17 500
5 a Byggnadsarbeten m. m. vid fångvårdsanstalterna på
SkeDäs och Håga................................. 105 500
Utrikesdepartementet:
6 Iståndsättande av beskickningsfastigheten i Köpenhamn 45 000
Kommunikationsdepartementet:
7 Om- och tillbyggnad av Arvfurstens palats............ 550 000
9 a Anordnande av lokaler för riksförsäkringsanstalten..... 150 000
15 Merkostnader för vissa byggnadsarbeten.............. 1 000 000
Jordbruksdepartementet:
31 Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och statens
lantbruksförsök...........................: ...... 165 000
32 Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och
trädgårdsinstitut.................................. 30 000
2 139 000
IV. Försvarets fonder.
A. Försvarets fastighetsfond.
Arméns delfond:
1 Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten m. m...... 200 000
2 Prisstegringar å byggnadsarbeten m. m............... 1 742 000
9 Ordnande av Stockholms luftvärnsregementes förläggning 500 000
Marinens delfond:
14 Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten m. m..... 150 000
15 Prisstegringar å byggnadsarbeten m. m............... 200 000
19 Avlöpningsbädd och kaj anläggningar vid Karlskrona
örlogsvarv....................................... 125 000
Flygvapnets delfond:
24 Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten m. m..... 100 000
25 Prisstegringar å byggnadsarbeten m. m............... 88 000
26 Vissa flygfältsarbeten m. m.......................... 3 000 000
27 Byggnadsåtgärder i samband med ändring i flygvapnets
organisation...................................... 800 000
30 Flygfältsbelysning.................................. 150 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
Kronor
Befästningars delfond:
Anordnande av vissa fartygstunnlar.................. 500 000
Berghangarer....................................... 3 000 000
Anordnande av vissa drivmedelsförråd ............... l 000 000
Vissa amraunitionsförråd............................ 2 200 000
Uppställningsplatser för radarstationer................ 2 000 000
Vissa fortifikatoriska anordningar för kustartilleribatterier 2 000 000
Anordnande av vissa lokaler för luftbevakningen....... 3 000 000
Tygmaterielförråd i berg............................ 500 000
Utvidgning av flygverkstad.......................... 200 000
Fullträffsäkra uppehållsplatser....................... 3 000 000
Övriga befästningsarbeten........................... 1 000 000
25 455 000
B. Försvarets fabriksfond.
Anskaffning av maskiner och utrustning m. m. för försvarets
fabriksstyrelse.................................. 1 000 000
Diverse byggnadsarbeten.............................. 120 000
Merkostnader vid utbyggnad av vissa fabriker och anlägg
TTni°gar.
............................................ 462 000
Uppförande av centrala tvätt- och reparationsanstalter ... 355 000
1 937 000
27 392 000
VIII. Fonden för förlag till statsverket.
J ordbruksdepartementet:
Börelsekapital för Alnarps egendom, mejeri och träd
_
§årdar........................................... 750 000
Lagring av jordbruksprodukter...................... 20 000 000
20 750 000
IX. Diverse kapitalfonder.
Finansdepartementet:
Fonden för kreditgivning till utlandet:
Kreditgivning till Sovjetunionen.................... 175 000 000
Handelsdepartementet:
Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond:
Anordnande av en bombsäker oljelagringsanläggning . 2 000 000
Anordnande av ytterligare en bombsäker oljelagringsanläggning
..................................... 1 000 000
________________178 000 000
Säger för kapitalbudgeten 365 677 500
618161. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag. 1952.