Kungl. Maj.ts proposition nr 196.

1

Nr 196.

Kungl. Maj. ts proposition till riksdagen angående omreglering av
vissa prästerliga pensioner; given Stockholms slott
den 4 april 1952.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över civilärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF.

John Lingman.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

Enligt beslut vid 1947 års riksdag genomfördes — i anslutning till 1947
års statliga pensionsreglering — en provisorisk reglering av vissa prästerliga
pensioner (eme.ritilöner och familjepensioner). Sedan prästerna numera
har inordnats under det statliga löne- och pensionssystemet, föreslås i förevarande
proposition en definitiv reglering av nämnda pensioner.

Kostnaderna för pensionsregleringen, som har beräknats till 750 000 kronor,
avses skola bestridas ur kyrkofonden.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 19G.

2

Kangl. Maj:ts proposition nr 196.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 april
1952.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Sköld, Zetterberg, Torsten

Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Hammarskjöld, Norup,

Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam.

Chefen för civildepartementet, statsrådet Lingman, anmäler efter gemensam
beredning med cheferna för finans- och ecklesiastikdepartementen fråga
om omreglering av vissa ur kyrkofonden utgående prästerliga pensioner
(emeritilöner och familjepensioner) samt anför därvid följande.

Från och med den 1 januari 1952 tillämpas å prästerna det för civila
och militära statstjänstemän samt vissa kommunalanställda lärare m. fl.
sedan år 1947 gällande statliga löne- och pensionssystemet, vilket kännetecknas
av bl. a. att befattningshavarna placeras i vissa lönegrader och erhåller
mot lönegraden svarande rätt till pension.

I samband med 1947 års statliga löne- och pensionsreglering för statsanställda
och med dem i löne- och pensionshänseende likställda grupper förbättrades
de pensioner, som utgick till förutvarande sådana befattningshavare
och deras efterlevande enligt äldre bestämmelser än 1947 års pensionsreglementen,
så att dessa äldre pensioner i princip lyftes till den från
och med den 1 juli 1947 för pensioner enligt nämnda reglementen gällande
nivån (kungörelsen den 30 juni 1947, nr 657, angående omreglerad tjänsteoch
familjepension m. m.). Samtliga befattningshavare tillhörande angivna
grupper och efterlevande till dessa erhåller således, oberoende av när befattningshavaren
har avgått ur tjänst, numera pension i stort sett enligt
samma pensionsnivå. Härvid bortses från de skillnader, som kan uppstå
på grund av lönegradsuppflyttningar o. d.

I saklig anslutning till den nämnda omregleringen av äldre pensioner till
f. d. statsanställda m. fl. genomfördes från och med den 1 juli 1947 även en
viss motsvarande förbättring av utgående pensioner till präster och efterlevande
till sådana, ehuru det statliga löne- och pensionssystemet då ännu
inte hade blivit tillämpligt på prästerna. Bestämmelser i ämnet utfärdades
jämlikt beslut vid 1947 års riksdag (prop. nr 295; r. skr. nr 467) genom
kungörelsen den 25 augusti 1947, nr 664, angående provisoriskt nyreglerad
emeritilön och familjepension från kyrkofonden och har därefter årligen
förnyats på oförändrade grunder, senast jämlikt beslut vid 1951 års riks -

Kungl. Maj:ts proposition nr 196. 3

dag (prop. nr 101; r. skr. nr 136) genom kungörelsen den 8 juni 1951, nr
488.

Frågan om en på det statliga systemet uppbyggd prästerlig löne- och pensionsreform
var vid tidpunkten för framläggandet av 1947 års förslag till
provisorisk nyreglering av prästpensionerna under övervägande inom 1946
års prästlönekommitté. Av denna anledning avvägdes höjningarna av de utgående
prästerliga pensionerna försiktigtvis så att de nyreglerade pensionerna
med säkerhet inte skulle komma att överstiga de pensioner, som för
motsvarande befattningshavare kunde förväntas bli bestämda vid en slutlig
pensionsreglering. Nivån för nyreglerad prästerlig pension kom därför i
allmänhet att bli lägre än nivån för pension enligt numera, från och med
den 1 januari 1952, gällande tjänste- och familjepensionsreglementen för
präster. I fråga om vissa grupper av präster är berörda skillnad i pension
avsevärd. Skillnaderna mellan pensionsnivån för, å ena sidan, äldre prästerliga
pensionstagare med förbättrade pensionsförmåner enligt 1947 års provisoriska
nyreglering samt, å andra sidan, efter årsskiftet 1951/52 tillkommande
pensionstagare med pensionsförmåner enligt de nya prästerliga pensionsreglementena
belyses av följande sammanställning.

Normerande lönegrad för

Tjänst

nyreglerad pension enligt
1947 års provisoriska
bestämmelser

pension enligt de nya
pensionsreglementena
för präster

Ärkebiskop............................

Co ‘19

Co 1 220

Biskop, annan.........................

Co »19

Co 218

Domprost..............................

Ca 27

Ca 37

Kyrkoherde, annan....................|

högst Ca 27

högst Ca 33

lägst Ca 24

lägst Ca 27

Komminister..........................j

högst Ca 22

högst Ca 28

lägst Ca 20

lägst Ca 25

Kyrkoadjunkt..........................

Ce 20

Ce 24

Stiftsadjunkt..........................|

Kontraktsadjunkt.....................j

Ce 19

Ce 24

Pastoratsadjunkt.......................

Ce 19

Ce 20-24

Sedan prästerna — såsom inledningsvis har framhållits — den 1 januari
1952 har inordnats under det statliga löne- och pensionssystemet, synes
tiden nu vara inne att fullfölja den förbättring av utgående prästerliga pensioner,
som påbörjades genom 1947 års provisoriska nyreglering av dessa
pensioner, och således ersätta detta provisorium med mera definitiva bestämmelser.
Härvid bör de grunder för omreglering av pension, som finnes
angivna i den förenämnda för f. d. statstjänstemän gällande kungörelsen
den 30 juni 1947, nr 657, komma i tillämpning. Sålunda bör till riktpunkt
för höjningen av de nyreglerade prästerliga pensionerna i princip tagas de

1 Enligt den före den 1 juli 1951 gällande löneplanen nr 2 i statens löneplansförordning.

2 Enligt den fr. o. m. den 1 juli 1951 gällande löneplanen nr 2 i statens löneplansförordning.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

pensionsunderlag, som den 1 juli 1947 gällde för de för prästerna numera
tillämpade lönegraderna. Vad beträffar domprostarna torde dock omreglering
böra ske med utgångspunkt från underlagen för lönegraden 33, eftersom
denna lönegrad är normerande vid beräkning av äldre pensioner för
flertalet statliga tjänster, som nu är hänförda till samma lönegrad som
domprostbefattningarna. För annan biskop än ärkebiskop bör vidare alltjämt
de före 1951 års chefslönerevision gällande underlagen för lönegraden
19 på löneplanen nr 2 vara normerande. Där de särskilda prästtjänsterna nu
har blivit hänförda till två eller flera lönegrader, bör den lägsta av dessa
lönegrader väljas såsom pensionsgrundande lönegrad. Även i övriga hänseenden
torde grunderna i omregleringskungörelsen 1947:657 i huvudsak
böra följas. I sådana fall, där på grund av speciella äldre prästerliga förmåner
(nådårsrätt m. m.) endast teknisk omreglering eller eljest särreglering
har ägt rum, bör det ankomma på Kungl. Maj :t att, med beaktande av tidigare
följda omregleringsprinciper, avgöra huruvida jämkning må ske i samband
med den nu avsedda pensionsförbättringen. I enlighet med vad nu har
sagts bör sålunda omreglerad prästpension beräknas med utgångspunkt från
de den 1 juli 1947 gällande underlagen för följande lönegrader, nämligen för
ärkebiskop Co 20, annan biskop Co 19, domprost Ca 33, annan kyrkoherde
Ca 27, komminister Ca 25, kyrko-, stifts- eller kontraktsadjunkt Ce 24 samt
pastoratsadjunkt Ce 20.

Kostnaderna för de sålunda för prästerna ifrågasatta pensionsförbättringarna,
som har beräknats uppgå till sammanlagt 750 000 kronor, torde, i
likhet med kostnaderna för 1947 års provisoriska nyreglering av prästpensionerna,
böra bestridas ur kyrkofonden.

Prästerlig befattningshavare, som har valt att inte övergå på det för
prästerna nu gällande nya löne- och pensionssystemet, torde skäligen böra
för sig och sina efterlevande även vara utesluten från här avsedda pensionsförbättringar.
Utbyte mot omreglerad pension (emeritilön och familjepension)
bör för dem alltjämt ske genom endast teknisk omreglering, i överensstämmelse
med vad redan har stadgats i 1 § 1 mom. kungörelsen den
30 november 1951 (nr 782) med övergångsbestämmelser i anledning av
upphävandet av vissa författningar angående prästerskapets löne- och pensionsförhållanden.

Omregleringen synes böra genomföras fr. o. m. den 1 juli 1952.

1 fråga om sättet för genomförande av en omreglering av utgående pensioner
för prästerna får jag erinra att i motsvarande fall tidigare endast
huvudgrunderna för omregleringen har underställts riksdagen, varefter det
ankommit på Kungl. Maj :t att utfärda de närmare bestämmelserna i ämnet.
Jag förordar att så sker också i nu förevarande fall.

Under åberopande av vad jag i det föregående har anfört hemställer jag,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

Kungl. Maj:ts proposition nr 196.

5

att bemyndiga Kungl. Maj :t att i överensstämmelse med
vad i det föregående har förordats meddela bestämmelser angående
omreglering av vissa utgående prästerliga pensioner.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
K.-E. Renström.