Kungl. Maj:ts proposition nr 169.
1
Kr 169.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ratifikation
av konsulär konvention mellan Sverige och Storbritannien;
given Stockholms slott den 14 mars 1952.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden
för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att på sätt, varom föredragande departementschefen hemställt, godkänna
ratifikation av en konsularkonvention mellan Sverige och Storbritannien.
GUSTAF ADOLF.
östen Undén.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
Konventionen reglerar i förhållandet mellan Sverige och Storbritannien
vilken immunitet och vilka privilegier som skola tillkomma konsuler samt
omfattningen av konsulers behörighet i olika hänseenden.
1 Biliang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 169.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 169.
Utdrag ur protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den lå mars 1952.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,
Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,
Lindell.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
ministern för utrikes ärendena fråga om ratifikation av svensk-brittisk
konsularkonvention.
Föredraganden anför följande:
Folkrättens regler angående konsuler och konsulatväsen ha ännu icke
uppnått en lika fast utformning som de regler vilka hänföra sig till diplomatisk
personal och dess verksamhet. Osäkerhet eller delade meningar ha
sålunda i många fall visat sig föreligga i frågor om vilken immunitet och
vilka privilegier som skola anses tillkomma konsul ävensom i frågor rörande
konsuls behörighet att i olika situationer inskrida för att tillvarataga
rättigheter, som kunna tillkomma den stat som utnämnt konsuln eller
medborgare i denna. Många stater ha därför tid efter annan ingått s. 1c. konsularkonventioner,
avsedda att i förhållandet mellan konventionsstaterna
skapa klarhet på nu ifrågavarande område. Även Sverige har ingått överenskommelser
av denna typ, av vilka den mest betydelsefulla är en konsularkonvention
med Förenta Staterna av år 1910. Efter det andra världskrigets
slut har en rad nya konsularkonventioner mellan skilda stater sett
dagen. En grupp sådana konventioner utgöres av konventioner, i vilka Storbritannien
är den ena parten. Sålunda har 1949 tillkommit en konsularkonvention
mellan Storbritannien och Förenta Staterna, vilken 1951 ersatts med
en ny sådan konvention mellan samma båda makter. Under år 1951 ha vidare
upprättats konsularkonventioner mellan Storbritannien och Norge samt
mellan Storbritannien och Frankrike.
I anslutning till den brittisk-norska konventionens tillkomst inleddes i
september 1951 på initiativ av den brittiska regeringen förhandlingar om
upprättande av en konsularkonvention mellan Sverige och Storbritannien,
vilka båda stater icke tidigare ingått någon sådan konvention med varandra.
Förhandlingarna ägde till en början rum i Stockholm och fortsatte
därefter i London. I desamma deltogo på svensk sida generalkonsuln i
London Magnus Hallenborg, chefen för utrikesdepartementets rättsavdel
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 169.
3
ning, utrikesrådet Sture Petrén och förste sekreteraren i utrikesdepartementet
Carl Henrik Petersén.
Före förhandlingarna hade kungl. kommerskollegium, handelskamrarna
i Stockholm, Göteborg och Malmö samt Sveriges allmänna exportförening,
Sveriges redareförening och Svenska sjöfolksförbundet beretts tillfälle taga
del av den föreslagna konventionstexten och däröver avgiva yttranden.
Förhandlingarna resulterade i en svensk-brittisk konsularkonvention,
om vars undertecknande för Sverige Kungl. Maj :t denna dag beslutat. Konventionen
skall ratificeras. Kompletterande överenskommelser rörande konventionens
tillämpning i olika avseenden innefattas i tre signaturprotokoll,
ministeriella noter och ett förhandlingsprotokoll. Konventionen ävensom
signaturprotokollen och noterna äro fogade som bilagor till statsrådsprotokollet.
Angående det huvudsakliga innehållet i konventionen och förenämnda i
anslutning till densamma tillkomna protokoll och noter må här anföras
följande.
I kap. I i konventionen bestämmes dennas tillämpningsområde och
definieras vissa i konventionstexten förekommande uttryck. Enligt art. 1
gäller för Sveriges del, att konventionen är tillämplig på hela det svenska
statsområdet. På brittisk sida äger konventionen tillämpning på det Förenade
Konungariket Storbritannien och Nord-Irland samt på de territorier
för vilkas internationella förbindelser den brittiska regeringen är ansvarig.
Härunder innefattas såväl de brittiska kronkolonierna som brittiska protektorat
och territorier, vilka såsom s. k. förvaltarskapsområden administreras
av Storbritannien.
I art. 2 definieras en rad tekniska uttryck, vilka sedermera återkomma
i följande artiklar. Sålunda förstås med »utsändande stat» den konventionspart
som utnämnt konsul och med »mottagande stat» den konventionspart
inom vars område konsul utövar sin tjänst. Vidare förstås med »territorium»
varje del av den mottagande statens område inom vilket en konsuls
distrikt är beläget och som enligt tillkännagivande av den mottagande staten
skall anses utgöra en territoriell enhet med hänsyn till en eller flera
av artiklarna i konventionen. Denna bestämmelse får ses mot bakgrunden
av att inom särskilda geografiska områden, som på brittisk sida omfattas
av konventionen, olika utformad lagstiftning gäller i fråga om ämnen som
beröras i konventionen, t. ex. dödsboutredning. Hänvisningar till territoriell
lagstiftning, vilka göras i åtskilliga av konventionens artiklar, kunna
sålunda ha olika innebörd i fråga om olika brittiska områden. Av den definition
som i fortsättningen lämnas på uttrycket »medborgare» framgår,
att konsul enligt konventionen äger behörighet att vara verksam icke blott
till förmån för fysiska personer med medborgarskap i den utsändande staten
utan även till förmån för juridiska personer, som bildats enligt lagstiftningen
i denna stat. Sålunda skall t. ex. ett svenskt aktiebolag, som bedriver
rörelse inom brittiskt område, kunna påräkna att svensk konsul är
verksam för skyddande av bolagets intressen, även om icke någon personal
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 169.
med svenskt medborgarskap är i behov av konsulns bistånd. Av definitionerna
i förevarande artikel framgår vidare bl. a., att konsulatpersonalen
indelas i »konsuler» och »konsulattjänstemän». Konsulerna kunna vara
antingen karriär- eller honorärkonsuler. Gemensamt för båda slagen av
konsuler är, att de av territoriets myndigheter skola ha erhållit s. k. exekvatur
eller annat erkännande. Med konsulattjänstemän förstås åter de som,
utan att vara konsuler, tjänstgöra vid konsulat och vilkas namn vederbörligen
meddelats territoriets myndigheter. Såsom konsulattjänstemän anses
emellertid icke chaufförer eller personal, som uteslutande sysselsättes med
hushållsgöromål. Ytterligare må nämnas, att med »konsulatkansli» avses
byggnad eller del av byggnad, som uteslutande användes för konsuls
tjänsteverksamhet.
Kap. 11 handlar om tillsättning av konsul och om konsulsdistrikt.
Art. 3 fastslår den utsändande statens rätt att upprätta konsulat inom den
mottagande statens område. Vidare föreskrives i denna artikel bl. a., att
den utsändande staten skall hålla den mottagande staten underrättad om
varje konsulats distrikt. För Sveriges del gäller emellertid, att några
distrikt för de svenska honorärkonsulerna i det Förenade Konungariket
icke fastställts. Detta förhållande har beaktats i den till konventionen anslutna
noteväxlingen. I art. 4 stadgas bl. a., att den utsändande staten äger
vid konsulat tillsätta så många konsuler som den finner nödvändigt. I fråga
om honorärkonsuler, som äro medborgare i den mottagande staten, gäller emellertid,
att denna stat kan uppställa sitt samtycke som villkor för tillsättning
av sådan konsul. I övrigt gäller, att exekvatur eller annat erkännande av
konsul icke må vägras utan bärande skäl. I art. 5 föreskrives bl. a., att konsul
såsom officiell representant för den utsändande staten äger åtnjuta särskilt
skydd och utmärkt hänsyn av den mottagande statens myndigheter.
Enligt art. 6 äger den utsändande staten vid sina konsulat anställa konsulattjänstemän
till det antal den anser nödvändigt. Art. 7 medgiver möjlighet att
förordna konsulattjänsteman att tjänstgöra såsom konsul. I art. 8 fastställes,
att medlem av den utsändande statens diplomatiska mission i den mottagande
staten kan förordnas att tjänstgöra vid konsulat i dennas huvudstad.
Kap. Ill handlar om konsulats och konsulatpersonals rättigheter och immunitet.
I art. 9 fastslås, att den utsändande staten äger inom den mottagande
statens territorium förvärva och innehava mark och byggnader, som
erfordras för konsulatlokaler, varunder inbegripes karriärkonsuls ämbetsbostad.
Fastighetsförvärv för ifrågavarande ändamål skall kunna ske antingen
i den utsändande statens eget namn eller också i någon fysisk eller
juridisk persons namn, som handlar för denna stats räkning. Anledningen
till sistnämnda stadgande är, att inom vissa av de områden som på brittisk
sida omfattas av konventionen lagstiftningen lägger hinder i vägen för
att en utländsk stat i eget namn förvärvar fast egendom. I artikeln fastställes
vidare att, därest enligt territoriets lagstiftning tillstånd erfordras för
fastighetsförvärv varom i artikeln är fråga, sådant tillstånd skall meddelas,
förutsatt att erforderliga formföreskrifter iakttagas. Ytterligare gäller, att
5
Kiingl. Maj.ts proposition nr 169,
den utsändande staten skall aga rätt att, med de begränsningar som gällande
byggnads- och stadsplanebestämmelser må innebära, uppföra byggnader
avsedda för konsulatlokaler på mark, som förvärvats i enlighet med
vad förut sagts. I den till konventionen anslutna noteväxlingen har undantag
från rätten till fastighetsförvärv för konsulära ändamål tills vidare gjorts
beträffande ön Jersey och för koloniala territorier, inom vilka den fulla
äganderätten till jord enligt gällande lagstiftning är förbehållen den infödda
befolkningen. I noteväxlingen har vidare öppnats möjlighet för de
fördragsslutande parterna att från nu ifrågavarande artikels tillämpningsområde
undantaga särskilda lokaler eller lokaler inom särskilda områden,
t. ex. på grund av militära säkerhetshänsyn.
Art. 10 föreskriver bl. a., att polis eller annan myndighet inom territoriet
icke må beträda konsulatkansli utan konsulatchefens medgivande. För det
fall att dylikt medgivande ej kan erhållas, måste tillstånd för territoriets
myndigheter att beträda konsulatkansliet i Sverige lämnas av ministern för
utrikes ärendena och i Storbritannien av the Secretary of State for Foreign
Affairs. Undantag från denna regel medgives i händelse av brand eller annan
svår olyckshändelse eller därest territoriets myndigheter ha skälig anledning
antaga, att brott förövats eller omedelbart kan komma att förövas
inom konsulatet. Nu ifrågavarande immunitet medgives emellertid icke för
konsulatkansli förestått av konsul, som är medborgare i den mottagande
staten eller som icke är medborgare i den utsändande staten. Vidare föreskrives,
att konsulat icke må brukas såsom fristad för någon, som söker
undfly rättvisan. Skulle konsul vägra utlämna en sådan person, som tagit sin
tillflykt till konsulatet, äga territoriets myndigheter beträda konsulatet för
att gripa vederbörande, dock med iakttagande av de allmänna bestämmelser
om konsulatkanslis immunitet, för vilka ovan redogjorts. I detta sammanhang
understrykes, att vid varje beträdande eller undersökning av konsulatkansli
territoriets myndigheter skola taga vederbörlig hänsyn till arkivets
okränkbarhet, varom bestämmelser meddelas i art. 12. Slutligen fastställes
i artikeln, att de privilegier som tillerkännas konsulatkansli icke av konsuln
må utnyttjas för ändamål, som sakna samband med hans tjänsteutövning.
För den ytterligare immunitet som enligt konventionen tillkommer konsulat
redogöres i art. 11, varest bl. a. föreskrives, att konsulatfastigheter och
fordon tillhöriga ett konsulat icke må underkastas militära rekvisitioner.
Någon motsvarande immunitet gäller dock icke mot expropriation eller beslag
för försvarsändamål eller allmännyttigt ändamål, som sker i överensstämmelse
med territoriets lagstiftning. Enahanda immunitet, som enligt
vad förut sagts tillerkännes konsulat, medgives även för konsuls eller konsulattjänstemans
privata bostad, hans möbler, husgeråd och fordon. Konsul,
ävensom konsulattjänsteman skall vidare vara befriad från militär och
civil tjänsteplikt. Med sådan har jämställts tjänstgöring såsom ledamot av
jury. varav för Sveriges del torde följa, att konsuler och konsulattjänstemän
icke heller kunna åläggas afl tjänstgöra i nämnd vid domstol. Att märka är
emellertid, att konsul och konsulattjänsteman, för att deras egendom skall
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 169.
omfattas av den förut omnämnda immuniteten, måste vara medborgare i den
utsändande staten och icke medborgare i den mottagande staten, icke bedriva
enskild förvärvsverksamhet inom territoriet och icke heller ha varit
stadigvarande bosatta inom territoriet vid tidpunkten för deras förordnande
att tjänstgöra vid konsulatet. Samma villkor gälla för konsulattjänsteman i
vad avser befrielsen från militär och civil tjänsteplikt, varemot denna befrielse
för konsuls del gjorts beroende endast av villkoret att han icke är
medborgare i den mottagande staten.
Art. 12 föreskriver, att konsulats arkiv och andra tjänstehandlingar, vilka
skola förvaras åtskilda från konsuls och konsulattjänstemans övriga handlingar
och korrespondens, skola vara okränkbara, samt att territoriets myndigheter
icke under någon förevändning må undersöka eller kvarhålla handlingar
om vilka nu är fråga. Vidare fastslås, att karriärkonsul skall äga upprätthålla
förbindelse med sin regering, med den beskickning under vilken
han lyder samt med andra den utsändande statens konsulat inom samma
territorium och detta såväl genom att anlita post, telegraf och andra allmänna
kommunikationsmedel som även genom att använda förseglade kurirsäckar,
som icke må innehålla annat än tjänstepost. I båda fallen skall
konsuln äga använda sig av chiffer. Därest endera av de fördragsslutande
parterna befinner sig i krig eller i överhängande krigsfara, skall likväl rätten
för konsulat att på nu nämnt sätt kommunicera med den beskickning
under vilken konsulatet lyder kunna begränsas, därest beskickningen i
fråga är belägen utanför den mottagande statens territorium. Karriärkonsul
tillerkännes vidare rätt att på sätt förut sagts kommunicera med andra
den utsändande statens beskickningar och konsulat än förut nämnts, dock
att även dénna rätt kan begränsas när endera av de fördragsslutande parterna
befinner sig i krig eller överhängande krigsfara. Beträffande honorärkonsulers
rätt att kommunicera med sina överordnade myndigheter hänvisas
de fördragsslutande parterna till att träffa särskilda överenskommelser.
Ytterligare föreskrives i denna artikel, att ett konsulats tjänstepost
skall vara okränkbar och att konsulära kurirsäckar skola åtnjuta samma
behandling som den mottagande staten låter komma den utsändande statens
diplomatiska kurirpost till del. Nu förevarande artikel medgiver vidare
konsul och konsulattjänsteman rätt att vägra efterkomma begäran av
domstol eller annan myndighet inom territoriet om att konsuln eller konsulattjänstemannen
skall förete handling ur konsulatets arkiv eller annan
tjänstehandling eller avlägga vittnesmål rörande sådant som rör hans tjänst.
Gäller det att tillgodose rättsvårdens intresse, skall emellertid en begäran
av nu ifrågavarande slag villfaras, därest konsulatets chef finner, att så kan
ske utan skada för den utsändande staten. Slutligen föreskrives, att konsul
även skall kunna vägra att såsom sakkunnig uttala sig rörande innehållet i
den utsändande statens lag.
I art. 13 stadgas, att konsul och konsulattjänsteman icke må ställas till
ansvar inför den mottagande statens domstolar för handlingar i tjänsten,
med mindre den utsändande staten begärt eller samtyckt till sådan rätte
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 169.
7
gång. Däremot befrias konsul och konsulattjänsteman icke från skyldigheten
att svara i civilmål rörande avtal, i vilket konsuln eller konsulattjänstemannen
icke uttryckligen uppträtt som ombud för den utsändande
staten och som motparten räknat med att han personligen skulle fullgöra.
Konsul och konsulattjänsteman skola likaledes kunna åläggas att vittna i
civil- eller brottmål, i den mån bestämmelserna i art. 12 icke lägga hinder i
vägen härför. Territoriets myndigheter skola dock tillse, att konsuln eller
konsulattjänstemannens tjänsteutövning störes i minsta möjliga mån med
anledning av sådant vittnesförhör och böra i fråga om konsul, som icke är
medborgare i den mottagande staten, då det är tillåtligt och möjligt, låta
upptaga dennes vittnesmål på hans ämbetsrum eller i hans bostad. I art. 13
stadgas vidare, att konsulats motorfordon, fartyg och flygplan skola vara
trafikförsäkrade i vad avser skada för tredje man, därest territoriets lagar
så kräva. Talan av tredje man rörande skada förorsakad av konsuls eller
konsulattjänstemans motorfordon, fartyg eller flygplan skall anses vara
talan av sådant slag som enligt vad förut sagts medför skyldighet för konsuln
eller konsulattjänstemannen att ingå i svaromål. Ytterligare föreskrives,
att karriärkonsul, så länge han innehar exekvatur eller annat erkännande,
tillika med hustru och underåriga barn som bo hos honom, icke skall
vara underkastad de bestämmelser som gälla angående registrering av utlänningar
och uppehållstillstånd för sådana samt icke heller skall kunna
utvisas. Art. 14 föreskriver, att karriärkonsul icke annat än under förutsättning
av begäran eller samtycke av den utsändande staten skall kunna anhållas
eller häktas för annan gärning än sådan som han förövat utom tjänsten
och som utgör ett grovt brott. Med grovt brott förstås enligt en i art. 2
given definition brott, på vilket kan följa, då fråga är om Sverige, frihetsstraff
i 4 år eller däröver, och, då fråga är om det Förenade Konungariket,
fängelse i 5 år eller däröver. Enligt det till konventionen anslutna andra signaturprotokollet,
som föranletts av hänsyn till gällande brittisk lagstiftning,
har emellertid överenskommits, att art. 14 icke skall träda i kraft förrän
vardera av de fördragsslutande parterna underrättat motparten om att så
skall ske.
Kap. IV behandlar konsulära finansiella privilegier. I art. 15 fastslås
till en början, att den utsändande staten eller fysisk eller juridisk person,
som företräder densamma, skall vara befriad från varje skatt — statlig,
kommunal eller annan -—• som utgår på ägande av fastighet, som brukas
uteslutande för konsulära ändamål, med undantag för skatt eller annan pålaga,
som uppbäres för tjänster eller allmänna anordningar på platsen, i
den mån fastigheten drar fördel av dessa. I den till konventionen anslutna
noteväxlingen har fastställts, att nämnda föreskrift i Sverige skall tillämpas
sålunda, att brittiska konsulat i Sverige tillsvidare skola åtnjuta samma
behandling som den vilken för närvarande åtnjutes av brittiska ambassaden
i Stockholm. Denna reglering förklaras av den speciella utformningen av de
engelska kommunala fastighetsskatterna, de s. k. råtes. Dessa utgå nämligen
efter en viss skala, graderad efter fastighetsvärdet, och deras fördelning på
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 169.
olika kommunala ändamål är noggrant specificerad. Sålunda gå vissa procent
av rates till polisväsendet, renhållningen, gatubelysningen etc., medan
andra specificerade andelar gå exempelvis till kyrkor och skolor. Sedan länge
tillämpas i London den regeln, att främmande staters beskickningsfastigheter
äro befriade från de delar av rates som utgå för ändamål, av vilka ifrågavarande
fastigheter eller deras invånare icke kunna anses ha någon nytta,
t. ex. för kyrkor och skolor. Däremot befrias dessa fastigheter t. ex. icke från
den del av rates som utgår för gatubelysningen. Reduktionen utgör f. n.
i the borough of Marglebone, i vilken del av London den svenska beskickningen
är belägen, 62 procent av rates totala belopp. Beträffande den brittiska
ambassaden i Stockholm tillämpas för närvarande en ordning, enligt
vilken genom årligt beslut av Kungl. Maj :t den för ambassadbyggnaden utgående
fastighetsskatten genom återbäring reduceras i samma proportion
som rates för den svenska beskickningsfastigheten i London. Enahanda
ordning skall sålunda enligt noteväxlingen tillämpas för brittiska konsulatfastigheter
i Sverige. Att förhållandena i London och Stockholm sålunda
genomgående lagts till grund för skattens bestämning förklaras av att det
skulle visa sig ogörligt att för nu ifrågavarande syfte finna direkta motsvarigheter
mellan andra brittiska städer med svenska konsulat än London, å
ena sidan, och andra svenska städer med brittiska konsulat än Stockholm,
å den andra, såsom genom att jämställa exempelvis Liverpool med Göteborg
eller Glasgow med Malmö. I art. 15 föreskrives slutligen även, att den
utsändande staten skall vara befriad från skatt på transaktioner eller dokument
rörande förvärv av fast egendom, liksom på ägande, innehav eller
nyttjande av lös egendom, allt under förutsättning, att egendomen är erforderlig
för konsulatändamål.
För den vidare skattebefrielse som beviljas konsulat och personal vid sådant
redogöres i art 16. Däri stadgas till en början, att den mottagande staten
icke äger uppbära skatt eller pålaga på avgifter, vilka för den utsändande
statens räkning uppbäras som ersättning för konsulära tjänsteåtgärder.
Skatt må heller icke av den mottagande staten utkrävas med anledning
av åtgärd, som konsul eller konsulattjänsteman utför i tjänsten. Konsul
och konsulattjänsteman äro i den mottagande staten befriade från
skatt på lön, arvode eller annan ersättning, som de uppbära från den utsändande
staten. För konsulattjänsteman gäller denna befrielse dock endast
under förutsättning att han är medborgare i den utsändande staten och
icke tillika är medborgare i den mottagande staten. Vidare skola karriärkonsul
och konsulattjänsteman vara befriade även från andra skatter och
pålagor i den mottagande staten. Det sista gäller emellertid endast under
förutsättning, att konsuln eller konsulattjänstemannen icke är medborgare
i den mottagande staten och icke bedriver enskild förvärvsverksamhet
inom territoriet samt antingen är fast anställd i den utsändande statens
tjänst eller, därest så icke är fallet, icke var stadigvarande bosatt inom
territoriet vid den tidpunkt, då han förordnades att tjänstgöra vid konsulatet.
Befrielsen gäller vidare blott skatter eller pålagor, som i frånvaro av
Kungl. Maj.ts proposition nr 169.
&
skattebefrielse enligt förevarande artikel skulle enligt lag åvila konsuln
eller konsulattjänsteinannen, och sålunda icke skatter eller pålagor, som
enligt lag åvila annan person, även om bördan därav kan övervältras på
konsuln eller konsulattjänstemannen. Skulle emellertid konsul eller konsulattjänsteman
uppbära inkomst från källa utanför territoriet och denna inkomst
utbetalas genom bank eller annat ombud inom territoriet, som har
att avdraga inkomstskatt och redovisa densamma, äger konsuln eller konsulattjänstemannen
rätt till återbäring av sålunda avdragen skatt. Från den
nu nämnda allmänna skattebefrielsen för karriärkonsul och konsulattjänsteman
gälla betydelsefulla undantag. Befrielsen omfattar sålunda icke skatt
på ägande eller innehav av fast egendom inom territoriet eller på inkomst
från källa inom territoriet, skatt på ägande av kapital nedlagt i kommersiellt
företag inom territoriet eller på vinst som uppstår vid realisation av sådan
investering eller vid försäljning av fast egendom inom territoriet. Vidare
omfattar befrielsen icke kvarlåtenskapsskatt och arvsskatt, ej heller skatt
på rättshandlingar eller dokument rörande sådana, såsom skatt på försäljning
eller överlåtelse av penningar eller egendom eller stämpelavgifter i samband
därmed, samt accis, konsumtionsskatt eller annan liknande skatt, varunder
dock icke skall anses ingå skatt som pålägges eller uppbäres på ägande,
nyttjande eller drift av fordon, fartyg, luftfartyg, radio- eller televisionsapparater.
Ytterligare må nämnas, att den ovan omnämnda allmänna regeln
om skattebefrielse för karriärkonsul och konsulattjänsteman, enligt föreskrift
i den till konventionen anslutna noteväxlingen, icke är tillämplig på
konsulattjänsteman vid konsulat, som förestås av olönad konsul. Slutligen
är att framhålla, att frågan om tullfrihet för egendom tillhörande konsulat
eller konsulatpersonal icke är berörd i nu förevarande artikel i konventionen
utan behandlas först i nästföljande artikel.
Art. 17 fastställer sålunda viss tullfrihet för den utsändande staten och
för karriärkonsul vid införsel av egendom till territoriet. Till en början
stadgas, att den utsändande staten icke är skyldig att erlägga skatt eller
avgift för införsel av möbler, husgeråd, förnödenheter, byggnadsmaterial
eller andra föremål (inbegripet fordon, fartyg och luftfartyg) avsedda för
konsulärt tjänstebruk inom territoriet. Vidare föreskrives, att karriärkonsul,
under förutsättning att han uppfyller de i art. 16 stadgade villkoren
för åtnjutande av allmän skattefrihet inom territoriet, äger införa resgods,
tlyttgods och andra föremål (däri inbegripet fordon, fartyg och luftfartyg)
avsedda uteslutande för hans och hans familjs personliga bruk utan att
egendomen belägges med skatt eller avgift i anledning av att den införes.
Denna befrielse gäller såväl då egendomen medföljer konsuln vid första
ankomsten till tjänstgöringsorten eller vid senare inresa som då egendomen
efter konsulns tillträde av tjänsten sändes till honom och införes under
den tid han innehar sin befattning. Den mottagande staten äger dock såsom
villkor för dylik befrielse stadga, att om införsel eller återutförsel
av berörd egendom lämnas de uppgifter som den mottagande staten må
föreskriva. Eftersom nu ifrågavarande tullfrihet avser föremål, som införas
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 169.
enbart för tjänstebruk eller för personligt bruk, gäller den icke föremål,
som införas till nytta för andra eller som införas för att försäljas eller för
andra kommersiella ändamål. Undantag utgöra handelsprover, om de införas
uteslutande för att utställas inom konsulatet och att därefter återutföras
eller förstöras. Enligt vad som vidare stadgas i förevarande artikel äger
den mottagande staten föreskriva, att den förut omnämnda konsulära tullfriheten
icke skall gälla produkter, som odlats eller framställts inom territoriet
och som utförts därifrån utan att de belagts med skatt eller avgift,
som skulle ha drabbat dem, därest utförseln icke ägt rum. I sådana
fall skall följaktligen kunna krävas, att egendomen icke må återinföras till
territoriet utan att ifrågavarande skatt eller avgift erlägges i samband med
återinförseln. Denna bestämmelse berör återinförsel till Storbritannien av
exempelvis i Storbritannien tillverkade automobiler. Beträffande dessa har
emellertid i den till konventionen anslutna noteväxlingen intagits en föreskrift
enligt vilken svensk karriärkonsul medgives rätt att utan erläggande
av tull eller omsättningsskatt till brittiskt territorium införa ett motorfordon
av brittisk tillverkning, under förutsättning att fordonet redan
innehades och användes av honom, då han förordnades till konsul inom
territoriet. I art. 17 fastställes till slut, att den tullfrihet som beviljas den
utsändande staten och karriärkonsul i intet fall får anses innebära tillstånd
att till territoriet införa vara, som enligt lag är underkastad importförbud.
Anmärkas må ytterligare, att enligt en sist i art. 16 intagen föreskrift
accis, konsumtionsskatt eller annan liknande skatt icke må påläggas egendom,
som tullfritt införts enligt art. 17.
Kap. V handlar om konsuls allmänna uppgifter. Enligt art. 18 må konsul
inom sitt distrikt besöka, meddela sig med och giva råd till medborgare
i den utsändande staten. Vidare skall konsul äga utreda händelse, som
berör sådan medborgares intressen, samt i allmänhet bistå sådan medborgare
i dennes mellanhavanden med territoriets myndigheter. För att
fullgöra dessa sina uppgifter skall konsul äga hänvända sig till och skriftväxla
med vederbörande myndigheter i sitt distrikt och med vederbörande
departement inom territoriets centralförvaltning. Dock skall han endast i
frånvaro av diplomatisk representant för den utsändande staten äga hänvända
sig till utrikesdepartementet respektive Foreign Office. Konsuls skriftliga
framställningar skola, därest vederbörande myndigheter så påfordra, vara
åtföljda av översättning till landets officiella språk. Medborgare i den utsändande
staten skola alltid äga rätt att meddela sig med vederbörande
konsul och att, därest de icke lagligen berövats sin frihet, besöka konsulatet.
I art. 19 regleras konsuls befogenheter med hänsyn till medborgare i den
utsändande staten, som berövats sin frihet av myndighet inom territoriet.
Det föreskrives till en början, att vederbörande myndigheter omedelbart
skola underrätta konsul, då medborgare i den utsändande staten anhållits
eller häktats i avvaktan på rättegång eller på annat sätt berövats sin
frihet. Vidare skall konsul tillåtas att utan dröjsmål besöka och enskilt
Kungl. Maj.ts proposition nr 169.
11
samtala med sådan medborgare samt ombesörja rättshjälp åt honom. Meddelande
från honom till konsuln skall utan dröjsmål vidarebefordras av
territoriets myndigheter. I fråga om konsulns rätt att enskilt samtala med
anhållen eller häktad har genom det till konventionen anslutna särskilda
förhandlingsprotokollet möjlighet medgivits att för vissa fall inskränka
denna rätt. I sådana fall äger häktets föreståndare, på sätt i strafflagens
promulgationsförordning 19 § p. 28 föreskrives, bestämma att en eller
flera personer skola närvara vid besöket. Slutligen må framhållas att,
enligt vad som fastställes i det tredje signaturprotokollet, de fördragsslutande
parterna äga frånkänna konsul behörighet att befatta sig med personer,
vilka äro att anse såsom politiska flyktingar från den utsändande
staten. Enligt art. 19 skall vidare konsul efter anmälan hos vederbörande
myndighet äga besöka medborgare i den utsändande staten, som avtjänar
frihetsstraff. Sådant besök skall ske med iakttagande av gällande föreskrifter
för den anstalt där fången är intagen, dock att sådana föreskrifter skola
medgiva skälig möjlighet för konsul att träffa och samtala med medborgare
i den utsändande staten.
Art. 20 fastslår, att konsul inom sitt distrikt äger främja den utsändande
statens intressen på handelns, konstens, vetenskapens, yrkeslivets och
undervisningens områden.
I art. 21 meddelas därefter bestämmelser angående konsuls allmänna behörighet
i övrigt. Sålunda skall konsul bl. a. äga upptaga förklaring, som
må vara föreskriven i den utsändande statens medborgarskapslagstiftning,
sända meddelande till och mottaga anmälan från medborgare i den
utsändande staten i enlighet med dennas lagstiftning angående medborgerlig
tjänsteplikt, registrera födelser och dödsfall bland medborgare i den utsändande
staten ävensom enligt territoriets lag förrättade vigslar i fall då
åtminstone den ene av kontrahenterna är medborgare i den utsändande
staten, utfärda pass, resedokument, viseringar, ursprungs- och intressecertifikat
för varor samt delgiva domstolshandlingar och upptaga bevis åt
domstol i den utsändande staten. Konsul skall vidare äga upprätta och
mottaga förklaringar samt legalisera, bestyrka eller bevittna underskrifter
och handlingar, översätta handlingar och vidtaga andra notariella åtgärder
i enlighet med den utsändande statens lag, ävensom upptaga ed eller
försäkran, om så är föreskrivet i lag som nu sagts. Det är emellertid att
märka, att det icke skall föreligga någon skyldighet för den mottagande
statens myndigheter att erkänna giltigheten av notariella och andra åtgärder,
som vidtagits av konsul.
Kap. VI handlar om konsuls befattning med utredning av dödsbon. I
denna del tar konventionen, oberoende av den avlidnes nationalitet, sikte på
dödsbon, i vilka det finnes delägare som äro medborgare i den utsändande
staten. Konventionens huvudregel i ämnet, vilken inleder art. 22, innebär i
korthet alt, om i dödsbo inom territoriet finnes delägare eller testamentstagare
som är medborgare i den utsändande staten och som icke är bosatt
inom territoriet och icke är där rättsligen företrädd, konsuln skall äga sam
-
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 169.
ma behörighet att bevaka den bortovarandes rätt i dödsboet som om konsuln
vore försedd med dennes fullmakt i sådant hänseende. I Storbritannien,
varest dödsboutredning och arvskifte städse förrättats under medverkan
och kontroll av domstol, kommer en av nu ifrågavarande bestämmelses
huvudsakligaste verkningar att bliva, att konsuln med samma rätt som
den bortovarande, d. v. s. på grundval av sådana omständigheter som närheten
av dennes släktskapsförhållande till den avlidne, skall kunna begära
förordnande att handhava boutredningen under domstolens kontroll. Enligt
den svenska rätten utövas, frånsett bouppteckningstvånget, icke från det
offentligas sida någon kontroll över utredningen av dödsbo annat än i vissa
särskilda situationer, bl. a. då det finnes bortovarande delägare, vilken icke
är företrädd genom fullmäktig. I sådant fall skall god man förordnas att
under tillsyn av överförmyndaren bevaka den bortovarandes rätt i dödsboet.
Sedd mot denna bakgrund innebär konventionen, att god man för bortovarande
brittisk dödsbodelägare icke skall förordnas i fall då den brittiske
konsuln gör bruk av den behörighet att företräda den bortovarande som
enligt konventionen tillerkännes honom.
I art. 22 föreskrives vidare, att konsul, i den mån territoriets lag så medgiver,
skall vara behörig att utan föregående bemyndigande omhändertaga
och skifta dödsbo av ringa värde efter medborgare i den utsändande staten.
Till förtydligande av de ovan återgivna bestämmelserna i art. 22 har i
denna intagits en uttrycklig föreskrift om att konsul, då han gor bruk av
den behörighet i fråga om utredning av dödsbo som enligt konventionen tillerkännes
honom, skall med avseende därå vara underkastad territoriets lag
och lyda under dess domstolar på samma sätt som medborgare i den mottagande
staten.
Slutligen har i art. 22 även intagits ett stadgande om att territoriets myndigheter
skola underrätta vederbörande konsul då det kommer till deras
kännedom, att det inom territoriet finnes ett dödsbo, med avseende på vilket
konsul kan vara behörig att bevaka någons rätt i enlighet med vad i artikeln
föreskrives, eller att medborgare i den utsändande staten avlidit inom territoriet
utan att någon finnes som är behörig att omhändertaga hans efterlämnade
egendom, frånsett offentlig tjänsteman i denna sin egenskap.
I art. 23, vilken har karaktär av ett subsidiärt stadgande i förhållande till
nästföregående artikel, föreskrives, att konsul är behörig att för överförande
till medborgare i den utsändande staten, som icke är bosatt inom territoriet,
mottaga penningar eller annan egendom, som tillkommer denne till följd
av någons död. Såsom exempel nämnas bl. a. livförsäkringsbelopp och ersättning
på grund av olycksfall i arbete. Några förpliktelser för den utbetalande
att verkställa överförandet genom konsuln kan emellertid icke grundas
på nu förevarande artikel i konventionen.
Art. 24 innehåller en allmän föreskrift av innebörd att penningmedel
eller annan egendom må utbetalas, överlämnas eller överföras till konsul
enligt bestämmelserna i artiklarna 22 och 23 endast i samma utsträckning
och under samma förutsättningar som utbetalande, överlämnande el
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 169.
13
ler överförande till den av konsuln företrädde rättsägaren skulle vara medgivet
enligt territoriets lag.
Kap. VII handlar om konsuls befattning med ärenden rörande sjöfarten.
Enligt art. 25 skall det tillåtas befälhavare och besättningsmedlemmar
på fartyg hemmahörande i den utsändande staten, som angör hamn i
den mottagande staten att träda i förbindelse med konsul inom vilkens
distrikt hamnen är belägen. Konsuln å sin sida skall obehindrat äga fullgöra
sina i nästföljande artikel uppräknade åligganden beträffande fartyget
utan inblandning från territoriets myndigheter. Konsuln skall personligen
äga gå ombord på fartyget sedan detta inklarerats. Han skall därvid kunna
låta sig åtfölja av konsulattjänsteman tillhörande hans personal. Vidare
föreskrives i denna artikel att, då konsul för fullgörande av sina förenämnda
tjänsteåligganden begär bistånd av territoriets myndigheter, sådant
skall lämnas, därest icke särskilda skäl föreligga, som utgöra tillräcklig
grund för att i det enskilda fallet vägra bistånd.
Art. 26 uppräknar, såsom nyss sagts, de förrättningar som konsul må företaga
i vad avser fartyg och dess besättning. Sålunda skall konsul äga förhöra
befälhavaren och medlemmar av besättningen, undersöka skeppspapperen
och upptaga förklaringar rörande fartygets resa och bestämmelseort
samt i allmänhet underlätta fartygets inlöpande och avgång. Vidare fastslås,
att konsul eller konsulattjänsteman äger inställa sig inför ortens myndigheter
och domstolar tillsammans med befälhavaren eller medlemmar av besättningen
samt även i övrigt lämna dem bistånd i deras mellanhavanden
med myndigheterna. Endast i fall som röra den mottagande statens säkerhet
skola nu nämnda befogenheter kunna vägras konsuln. Konsuln skall
vidare äga avgöra tvister mellan befälhavaren och medlemmar av besättningen,
däribland tvister rörande löner och eljest rörande arbetsavtal, ävensom
förmedla anställning och avskedande av befälhavare och medlemmar
av besättningen samt vidtaga åtgärder för ordningens och disciplinens upprätthållande
ombord. De senast nämnda befogenheterna ha likväl tillerkänts
konsuln med förbehåll för domsrätt som må tillkomma territoriets
domstolar, varom närmare föreskrifter meddelas i nästföljande artikel. I
art. 26 föreskrives vidare, att konsul äger vidtaga ågärder för att säkra
efterlevnaden av den utsändande statens sjöfartslagstiftning, att konsul vid
förefallande behov äger föranstalta om sjukvård och hemsändande av fartygsbefälhavare
eller medlem av besättning, ävensom att konsul äger mottaga,
upprätta och utfärda förklaringar, överlåtelsehandlingar och andra
handlingar föreskrivna i den utsändande statens lagstiftning i samband
bl. a. med införande av olika anteckningar i fartygsregister och med registrering
av inteckningar i fartyg.
Art. 27 fastställer till en början, att territoriets förvaltningsmyndigheter
icke må befatta sig med någon fråga rörande skeppstjänsten eller fartygs
inre förhållanden i övrigt utom på begäran av konsul eller med hans medgivande.
Vidare föreskrives här, alt territoriets domstolar icke skola till
handläggning upptaga tvister mellan befälhavare och medlem av besättning
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 169.
angående lön eller eljest angående arbetsavtal utan att underrätta vederbörande
konsul, samt att domstolarna skola vägra att upptaga sådan tvist,
därest konsuln gör invändning däremot. Om sjöman för disciplinöverträdelse
hålles i förvar ombord, skola de förvaltande och dömande myndigheterna
inom territoriet, enligt vad i artikeln vidare stadgas, icke äga ingripa
häremot, därest åtgärden står i överensstämmelse med den utsändande
statens lag och icke är oförsvarligt sträng eller omänsklig. I artikeln göres
vidare ett allmänt uttalande av innehåll, att de fördragsslutande parterna,
utan att frånsäga sig domsrätten över brott som begås ombord på fartyg
i territoriets hamnar eller territorialvatten, likväl bekräfta sitt godtagande
av den internationella sedvänja enligt vilken, utom på begäran av konsul
eller med dennes medgivande, territoriets myndigheter icke skola befatta
sig med vad som tilldrager sig ombord på fartyget annat än för att upprätthålla
lugnet och ordningen eller tillgodose den allmänna hälsovården
och säkerheten och icke heller skola anställa åtal för brott, som begås ombord
på fartyget, med mindre brottet antingen berör lugnet och säkerheten
i hamnen eller lagstiftningen rörande allmän hälsovård, invandring, säkerhet
till sjöss, tull eller liknande ämnen eller också begås av eller mot annan
än befälhavaren eller besättningsmedlem eller av eller mot medborgare i
den mottagande staten eller slutligen utgör grovt brott. Härmed förstås enligt
den i art. 2 mom. 9 givna definitionen i Sverige brott, varå kan följa
frihetsstraff i fyra år eller däröver, och i Storbritannien brott, varå kan
följa fängelse i fem år eller däröver. Till slut föreskrives att, därest territoriets
myndigheter avse att anhålla, häkta eller förhöra någon, beslagtaga
egendom eller företaga undersökning ombord på fartyg, befälhavaren eller
hans ställföreträdare skall beredas tillfälle att underrätta konsuln i så god
tid att denne kan närvara. Skulle av någon anledning konsuln icke ha närvarit,
skall han äga från territoriets myndigheter begära fullständig underrättelse
angående vad som förevarit. Under dessa bestämmelser falla emellertid
icke de sedvanliga undersökningar som företagas av tull-, hälsovårdsoch
immigrationsmyndigheter och ej heller kvarhållande av fartyg till följd
av rättegång i civil- eller handelsmål inför territoriets domstolar.
I art. 28 föreskrives, att konsul, under förutsättning av befälhavarens samtycke,
skall äga rätt att i hamn inom sitt distrikt inspektera fartyg hemmahörande
i vilken stat det vara må som är destinerat till hamn i den utsändande
staten. Ändamålet med denna inspektionsrätt är, att konsuln skall
kunna inhämta erforderliga upplysningar till ledning vid upprättandet av
handlingar, som enligt den utsändande statens lag kunna krävas såsom
villkor för att fartyget skall få angöra dess hamnar. Vid utövandet av nu
ifrågavarande befogenhet skall det åligga konsul att handla med största
skyndsamhet, detta för att icke onödigtvis hindra fartygets avgång.
Art. 29 handlar om den situation som uppstår, då fartyg hemmahörande
i den utsändande staten förliser inom den mottagande statens område. Det
skall då åligga vederbörande myndigheter i territoriet att så snart som
möjligt underrätta den konsul inom vars distrikt förlisningen ägt rum. Myn
-
15-
Kungl. Maj.ts proposition nr 169.
digheterna skola vidare vidtaga alla rimliga åtgärder för att rädda det förlista
fartyget, ombordvarande personer och last samt förhindra plundring
av fartyget. Därest fartyget, på den plats där det förlist, utgör en fara för
sjöfarten, må territoriets myndigheter vidtaga åtgärder, som de finna erforderliga
för att förhindra skada, som eljest skulle kunna förorsakas av
fartyget. För det fall att varken ägaren till det förlista fartyget eller hans
ombud eller befälhavaren är i tillfälle att vidtaga åtgärder i anledning av
förlisningen, skall konsuln anses behörig att uppträda som ombud för ägaren
och äger härvid vidtaga de åtgärder som ägaren själv skulle ha kunnat
träffa, därest han varit tillstädes. Vidare stadgas i förevarande artikel, att
territoriets myndigheter icke må påföra last eller annan egendom ombord
på fartyget tullavgifter eller annan skatt utgående på eller i anledning av
införsel, med mindre egendomen föres i land för att användas eller förbrukas
inom territoriet. Icke heller någon annan pålaga skall få påföras
fartyget, dess last eller annan egendom ombord, med mindre samma pålaga
skulle ha utgått i ett motsvarande fall avseende fartyg hemmahörande i
den mottagande staten.
Art. 30 handlar om konsuls behörighet i vissa fall beträffande föremål
tillhörande eller utgörande del av förlist fartyg hemmahörande i annan
stat än den mottagande staten eller tillhörande eller utgörande del av
sådant fartygs last, vilka påträffats på eller nära den mottagande statens
kust eller införts till hamn i denna stat. Sålunda stadgas, att konsul, inom
vars distrikt föremålen påträffats eller förts i hamn, skall anses behörig
att såsom ombud för ägaren till föremålen vidtaga sådana åtgärder, som
denne själv skulle ha kunnat vidtaga, detta under förutsättning dels att
föremålen tillhöra fartyg hemmahörande i den utsändande staten eller last,
vars ägare är medborgare i den utsändande staten, och dels att varken
ägaren, försäkringsgivaren eller befälhavaren är i tillfälle att vidtaga ifrågavarande
åtgärder.
Angående de åtgärder som konsul äger vidtaga i samband med att befälhavare
eller medlem av besättningen på fartyg hemmahörande i den mottagande
staten vilken är medborgare i den utsändande staten avlider, stadgas
i art. 31. För sådant fall skall gälla, att vederbörande departement i
den mottagande staten (för Storbritanniens del Ministry of Transport, för
Sveriges del utrikesdepartementet) ofördröj ligen skall tillställa den utsändande
statens konsul avskrifter av den redovisning som departementet må
ha mottagit för den avlidne befälhavarens eller sjömannens lön och personliga
effekter, ävensom för departementet tillgängliga upplysningar som
kunna underlätta efterforskandet av den avlidnes arvingar. Då värdet av
befälhavarens eller sjömannens tillhörigheter icke överstiger 1 500 kronor
respektive 100 pund sterling, skall departementet överlämna egendomen till
konsuln. Därest värdet av egendomen överstiger 750 kronor respektive 50
pund sterling, äger departementet likväl fordra, att utredning förebringas
till styrkande av att det finnes någon som äger rätt till den avlidnes egendom
i annan egenskap än borgenär och att sådan person är bosatt i den
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 169.
utsändande staten. Före överlämnandet till konsuln äger vidare departementet
tillgodose krav mot dödsboet, vilket framförts av person bosatt annorstädes
än i den utsändande staten och vilket befinnes vara lagligen grundat.
Därest departementet icke till konsuln överlämnar befälhavares eller
sjömans efterlämnade egendom, då nu angivna förutsättningar därför föreligga,
skall departementet, innan egendomen överlämnas till person som
befinnes äga rätt till den avlidnes egendom, härom underrätta konsuln så
att denne erhåller möjlighet att inkomma med utredning, som kan vara av
betydelse för det slutliga fastställandet av vem som äger rätt att tillträda
egendomen. De sålunda meddelade bestämmelserna om hur det skall förfaras
med avliden befälhavares eller sjömans efterlämnade egendom skola
emellertid icke gälla, därest vederbörande departement överlämnar egendomen
till någon, som erhållit boutredningsmannaförordnande av domstol
i den mottagande staten. Härom skall dock departementet ofördröjligen
underrätta konsuln.
Kap. Vin innehåller allmänna bestämmelser om konsuls verksamhet. I
art. 32 uttalas sålunda, att konsul utöver tidigare i artiklarna 18—31 omnämnda
uppgifter jämväl må fullgöra andra uppgifter, under förutsättning
att de stå i överensstämmelse med internationell rätt eller sedvänja
i fråga om konsuler, sådan denna är erkänd inom territoriet, att de ej stå i
strid mot territoriets lagstiftning samt att territoriets myndigheter icke göra
några invändningar mot dem. Vidare utsäges i denna artikel, att det skall
ankomma på den utsändande staten att bestämma i vilken utsträckning
dess konsuler må göra bruk av den behörighet som i konventionen tillerkännes
konsul. Art. 33 fastslår, att konsul äger inom sitt distrikt uttaga
av den utsändande staten föreskrivna avgifter för åtgärder i tjänsten.
Kap. IX upptager vissa slutbestämmelser. Sålunda stadgas i art. 34, att
tvist rörande tolkning eller tillämpning av konventionen skall hänskjutas
till den internationella domstolen. I art. 35 föreskrives, att vardera av de
fördragsslutande parterna, innan konventionen träder i kraft, skall underrätta
den andra parten om vilka delar av den förstnämnda partens territorier,
som skola betraktas som territoriella enheter såvitt gäller samtliga
eller vissa artiklar i konventionen, samt i det senare fallet beträffande vilka
artiklar detta skall gälla. Denna ordning skall genom ytterligare tillkännagivanden
kunna ändras. För bakgrunden för nu ifrågavarande bestämmelser,
har förut redogjorts i samband med art. 2.
I art. 36 stadgas, att vid ikraftträdandet av konventionen vissa i äldre
överenskommelser innefattade bestämmelser skola upphöra att gälla för
de områden, på vilka konventionen äger tillämpning. De bestämmelser som
omfattas av detta stadgande äro bestämmelserna i de mellan Sverige och
Norge å ena sidan samt det Förenade Konungariket å den andra växlade
ministeriella noterna av den 30 juli och 4 augusti 1852 angående utlämnande
under förutsättning av ömsesidighet av sjömän, som rymt från endera
fördragsslutande partens fartyg i den andras hamnar, ävensom, såvitt
gäller sjömän, tillhörande handelsflottan, den överenskommelse som inne
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 169.
17
fattas i de mellan Sverige och Norge å ena sidan och det Förenade Konungariket
å den andra växlade ministeriella noterna av den 20 juli och 10 november
1868 angående ömsesidigt utbetalande av kvarlåtenskap efter avlidna
sjömän, samt överenskommelsen innefattad i de mellan Sverige och det
Förenade Konungariket den 10 september och 5 oktober 1907 växlade ministeriella
noterna rörande avlidna sjömäns kvarlåtenskap.
Slutligen föreskrives i art. 37, att konventionen skall ratificeras, och att
den skall kunna uppsägas med iakttagande av en uppsägningstid av sex
månader.
Departementschefen.
Som av den föregående redogörelsen framgår, innehåller nu ifrågavarande
konvention en detaljerad reglering av den behörighet och de förmåner som
skola tillkomma konsuler. I huvudsak sammanfalla konventionens stadganden
med allmänt tillämpade internationella sedvänjor, som även följas i Sverige.
Konventionen innefattar emellertid även preciseringar i åtskilliga hänseenden
beträffande vilka hittills en viss oklarhet gjort sig gällande. På några
punkter slutligen innebär konventionen otvivelaktigt nyheter i förhållande
till det nuvarande tillståndet, vilka påkalla en undersökning av konventionens
förenlighet med nu gällande svenska lagstiftning.
Vad till en början angår kap. I i konventionen, torde de därunder ingående
bestämmelserna om konventionens tillämpningsområde och om definitioner
av vissa i konventionstexten förekommande uttryck icke påkalia
några kommentarer i nu förevarande sammanhang.
Detsamma gäller i stort sett stadgandena i kap. II angående tillsättning av
konsuler och konsulattjänstemän och angående konsulatdistrikt. Vad här
föreskrives överensstämmer i huvudsak med allmänt tillämpade normer på
nu förevarande område.
Av bestämmelserna i kap. III angående konsulära rättigheter och konsulär
immunitet är i första hand att märka stadgandet i art. 9 om den utsändande
statens rätt att förvärva fastighet, som erfordras för konsulatändamål.
Då enligt svensk rätt utländskt rättssubjekt icke äger förvärva fastighet
utan Kungl. Maj :ts tillstånd, innebär konventionen i denna del ett
åtagande från svensk sida att sådant tillstånd skall lämnas i fråga om fastighet,
som erfordras för brittiskt konsulat. Möjlighet att göra undantag
beträffande fastigheter inom vissa områden föreligger emellertid enligt den
till konventionen anslutna noteväxlingen. Inom brittiska områden finnas, på
sätt tidigare nämnts, vissa legala hinder för att utländsk stat förvärvar
fastighet i eget namn, varför konventionen medger valrätt mellan att låta
förvärv av fastighet för konsulatändamål ske i den utsändande statens eget
namn eller i någon fysisk eller juridisk persons namn, som företräder denna
stat. Någon anledning till erinran från svensk sida mot denna utformning
av konventionstexten torde icke föreligga. Uppmärksamheten synes även
böra fästas på det stadgande i art. 10 enligt vilket konsulatkansli tillerkännes
viss immunitet, vilken dock är mera begränsad än den som tillkom2
Bihang till riksdagens protokoll 1992. 1 samt. Nr 169.
18 Kungl. Maj.ts proposition nr 169.
mer en beskicknings lokaler. Konsulatkansli, varmed enligt definitionen i
art. 2 förstås endast lokal som uteslutande användes för konsuls tjänsteverksamhet,
skall sålunda i princip icke få beträdas av polis eller annan
myndighet utan konsulatchefens medgivande. Om sådant medgivande icke
kan erhållas, skall åtgärden emellertid ändock få företagas, under förutsättning
att tillstånd därtill lämnas av utrikesministern i den mottagande
staten. I vissa nödsituationer presumeras, att konsulns medgivande till åtgärden
föreligger. En förutsättning för nu ifrågavarande immunitet är,
enligt vad som vidare stadgas, att konsulatet i fråga förestås av konsul,
som är medborgare i den utsändande staten och icke tillika medborgare i
den mottagande staten. Anspråk på sådan immunitet för konsulatkansli,
varom föreskrifter meddelats i nu förevarande artikel, torde icke kunna
resas utan stödet av en överenskommelse i ämnet sådan som denna konvention.
Bestämmelserna i fråga få anses väl avvägda. De synas icke nödvändiggöra
någon svensk lagstiftning men torde i lämplig form böra bringas till
vederbörande polismyndigheters kännedom. Då i art. 10 vidare fastslås, att
konsulat icke må brukas som asyl för någon som söker undfly de rättsvårdande
myndigheterna, står denna regel i överensstämmelse med allmänt
vedertagen folkrättslig uppfattning. Någon anledning till erinran mot bestämmelsens
upptagande i konventionen föreligger därför icke.
Vad i art. 12 uttalas om att konsulats arkiv skall vara okränkbart har
karaktären av en allmänt erkänd rättsgrundsats. Detsamma gäller däremot
icke vad som i fortsättningen av artikeln stadgas om rätt för konsul att
använda chiffer och om kurirrättigheter för konsul. För Sveriges del innebär
detta en nyhet. Att märka är emellertid, att bestämmelserna begränsats till
att gälla karriärkonsuler, vilka i såväl Sverige som Storbritannien tillhöra
samma karriär som den diplomatiska personalen. I betraktande härav och
med hänsyn till det praktiska värde som i vissa situationer kan vara förbundet
med chiffrerings- och kurirrättigheter för konsul, finner jag konventionens
stadganden i ämnet vara lämpliga. Beträffande honorärkonsuler
har frågan i vad mån sådana konsuler skola erhålla motsvarande rättigheter
hänskjutits till reglering genom särskilda avtal mellan de fördragsslutande
parterna. Anmärkas må slutligen, att om konsulära kurirsäckar i
art. 12 stadgas, dels att de icke må innehålla något annat än tjänstepost,
och dels att de skola åtnjuta samma behandling som diplomatisk kurirpost.
Det förra stadgandet grundlägger en förpliktelse för den utsändande staten
och det senare stadgandet en däremot svarande förpliktelse för den mottagande
staten. Mellan de båda stadgandena består emellertid icke ett samband
av den art, att den mottagande staten på det förra stadgandet kan
grunda anspråk på att få låta öppna kurirsäckarna för att kontrollera innehållet.
Den i art. 13 först innefattade föreskriften att konsul eller konsulattjänsternan
icke utan begäran eller samtycke av den utsändande staten må vid
den mottagande statens domstolar ställas till svars för åtgärder i tjänsten
får anses överensstämma med internationell sedvänja. Det efterföljande
19
Kungl. Maj:ts proposition nr 169.
stadgandet, enligt vilket konsul eller konsulattjänsteman likväl kan åläggas
att svara i civilmål rörande av honom slutet avtal, vari han icke uttryckligen
uppträtt som ombud för sin regering och beträffande vilket motparten
räknat med ett fullgörande av honom personligen, synes utgöra en värdefull
precisering av den förstnämnda grundsatsens räckvidd. Att konsul och
konsulattjänsteman äro skyldiga att svara i civilmål i allmänhet kan utläsas
ur det förut sagda. För ett särskilt fall, nämligen talan om ersättning
för trafikskada, har emellertid uttrycklig föreskrift om skyldighet att ingå i
svaromål upptagits i art. 13. I fråga om åtal för brott gäller icke någon annan
immunitet för konsul eller konsulattjänsteman än som följer av den
förut berörda föreskriften att han icke vid den mottagande statens domstolar
får ställas till svars för tjänsteåtgärd. Emellertid är att märka stadgandet
i art. 74 om att karriärkonsul icke utan begäran eller samtycke av den
utsändande staten må häktas, såvida han icke anklagas för grovt brott, varmed
enligt definitionen av detta uttryck i art. 2 mom. 9 för Sveriges del förstås
brott för vilket kan ådömas frihetsstraff i fyra år eller däröver. I den
mån denna föreskrift icke skulle stå i full överensstämmelse med eljest gällande
svenska häktningsregler, blir den att uppfatta såsom en på folkrättslig
grund vilande undantagsbestämmelse från dessa, vilken icke erfordrar någon
särskild lagstiftningsåtgärd, i vilket sammanhang må erinras om vad förut
sagts om att karriärkonsuler tillhöra samma karriär som den diplomatiska
personalen. Enligt det andra av de till konventionen anslutna signaturprotokollen
har ikraftträdandet av art. 14 emellertid av hänsyn till gällande
brittisk lagstiftning gjorts beroende av särskilda tillkännagivanden av de
fördragsslutande parterna.
Vad därefter angår bestämmelserna om finansiella privilegier i kap. IV
är först att märka det i art. lo intagna stadgandet om att den utsändande
staten skall vara befriad från fastighetsskatt för konsulatfastighet, med
undantag för skatt eller annan pålaga som uppbäres för tjänster eller allmänna
anordningar på platsen i den mån fastigheten drar fördel av dessa.
Detta stadgande står såtillvida i överensstämmelse med svensk rätt som
Kungl. Maj :t, under förutsättning av ömsesidighet, äger medgiva befrielse
från utgivande av skatt för främmande stat tillhörig, för dess härvarande
konsulat avsedd fastighet (fastighetsskatt), för inkomst av densamma och
för förmögenhet bestående av sådan fastighet (jfr 73 § kommunalskattelagen,
21 § förordningen om statlig inkomstskatt och 21 § förordningen om
statlig förmögenhetsskatt). En svårighet består däremot i alt den svenska
fastighetsskatten icke som motsvarande brittiska skatt är uppdelad med
hänsyn till olika kommunala ändamål, varför tillämpningen i Sverige av bestämmelsen
om att skatt skall få uppbäras för tjänster eller allmänna anordningar,
av vilka fastigheten drager nytta, kräver en hjälpregel. Eu sådan
har meddelats i den till konventionen anslutna noteväxlingen, enligt vilken
på sätt förut nämnts fastighetsskatten för brittiska konsulatfastigheter i
Sverige skall återbäras i samma proportion som fastighetsskatten för den
brittiska ambassaden i Stockholm. Med hänsyn till det sätt varpå sistnämnda
20
Kungl. Maj.ts proposition nr 169.
återbäring beräknas torde den svenska lagens krav på ömsesidighet i skattebehandlingen
få anses tillgodosett. Det ävenledes i art. 15 innefattade stadgandet
om att skatt icke skall utgå på transaktioner eller dokument rörande
förvärv av fast egendom för konsulatändamål står icke i överensstämmelse
med nu gällande svensk lagstiftning, eftersom enligt stämpelförordningen
lagfartsstämpel skall erläggas även vid fastighetsförvärv av nu ifrågavarande
slag. Det är emellertid att förutse, att förslag om ändring av stämpelförordningen
i detta avseende kommer att framläggas vid en senare tidpunkt. I avvaktan
på en sådan ändring av stämpelförordningen kan konventionen på
svensk sida tillämpas i den formen, att belopp, som av Storbritannien kan
komma att erläggas i lagfartsstämpel, restitueras av medel, som stå till utrikesdepartementets
förfogande, vilket förfaringssätt tidigare i viss utsträckning
kommit till användning med avseende på främmande makters inköp
av beskickningsfastigheter. På grund av vad sålunda anförts möter ur nu
ifrågavarande synpunkt intet hinder mot att Sverige ratificerar konventionen.
De stadganden som innefattas i artiklarna 16 och 17 gå icke utöver vad
nuvarande finanslagstiftning medgiver, utom såtillvida att enligt flertalet
svenska skatteförfattningar någon skattebefrielse icke är medgiven för konsulattjänstemän
hos honorärkonsuler. Detta förhållande har beaktats genom
att, såsom i det föregående nämnts, i den till konventionen anslutna noteväxlingen
intagits en föreskrift om att vad som i art. 16 mom. 4 stadgas om
allmän skattebefrielse för konsulattjänstemän icke äger tillämpning på konsulattjänstemän
av nu nämnt slag. Beträffande avlöning från den utsändande
staten gäller emellertid redan enligt det svensk-brittiska dubbelbeskattningsavtalet,
att även nu ifrågavarande konsulattjänstemän äro fritagna
från skattskyldighet, varför undantagsregeln i noteväxlingen icke behövt utsträckas
att gälla jämväl art. 16 mom. 3.
Av stadgandena om allmänna konsulära uppgifter i kap. V är här främst
att uppmärksamma bestämmelserna i art. 19 om konsuls befogenheter med
avseende på anhållen eller häktad medborgare i den utsändande staten. I
artikeln föreskrives till en början, att vederbörande myndigheter omedelbart
skola underrätta konsuln om anhållandet eller häktningen. Detta stadgandes
absoluta utformning kan möjligen vara ägnat att ingiva en viss
tveksamhet, med hänsyn till att det vid vissa typer av brott kan befinnas
önskvärt att främmande makt icke omedelbart får kännedom om att ett visst
anhållande ägt rum. Å andra sidan måste det, om frågan insättes i ett större
sammanhang, anses vara av stort värde att principen om att konsuln omedelbart
skall underrättas om anhållande eller häktning av en medborgare i
den utsändande staten fastslås. Denna senare synpunkt synes mig avgörande.
På grund härav finner jag, att ifrågavarande stadgande i konventionen
bör godtagas.
I fortsättningen av art. 19 föreskrives bl. a., att konsuln skall äga rätt
att enskilt samtala med den anhållne eller häktade. Detta stadgande kompletteras,
som förut nämnts, av en föreskrift i det till konventionen anslutna
21
Kungl. Maj.ts proposition nr 169.
särskilda förhandlingsprotokollet, enligt vilken möjlighet finnes att i vissa
fall inskränka konsuls rätt att i enskildhet samtala med den anhållne eller
häktade. Med hänsyn härtill synes nu ifrågavarande bestämmelse i konventionen
låta sig förena med hithörande stadganden i § 19 p. 28 i strafflagens
promulgationsförordning och följaktligen kunna godtagas.
Beträffande stadgandena om utredning av dödsbon i kap. VI uppbäras
dessa, såsom av den föregående redogörelsen framgått, av den grundläggande
tanken att konsul i kraft av sin tjänst skall äga företräda en frånvarande
intressent i ett dödsbo, vilken är medborgare i den utsändande staten,
med samma verkan som om konsuln innehade fullmakt från denne. En dylik
konstruktion kan måhända vid första påseendet synas främmande för
svensk uppfattning. Emellertid är att märka, att en reglering av konsuls
behörighet efter denna linje är av stor betydelse för de svenska konsulernas
möjlighet att med avseende på dödsbon i Storbritannien tillvarataga
frånvarande svenska arvingars rätt. Om en behörighet av ifrågavarande slag
icke tillerkännes den svenske konsuln, kan han nämligen lätt bliva urståndsatt
att omhändertaga dödsboutredningen eller eljest inverka på hur
dödsboets förvaltning ordnas. Å andra sidan torde det icke bestå några
svårigheter att på svensk sida godtaga den brittiske konsulns motsvarande
behörighet. Förhållandet får nämligen uppfattas sålunda, att den brittiske
konsuln äger en i brittisk lag grundad behörighet att företräda den frånvarande
brittiske dödsbodelägaren, intill dess att denne låter sig företräda på
annat sätt. Detta legala ställföreträdarskap synes kunna utan vidare vinna
erkännande vid boutredningar i Sverige. Såsom en olägenhet härav skulle
visserligen kunna anmärkas, att den kontroll över hur bortovarande arvingars
rätt tillvaratages som är förbunden med den svenska godeman-institutionen
skulle i hithörande fall bortfalla, men denna lucka ankommer det
på Storbritannien att utfylla genom lämpliga administrativa föreskrifter för
de brittiska konsulernas tjänsteutövning i ifrågavarande hänseende. På
grund av vad nu anförts finner jag den i kap. VI innefattade regleringen
av konsuls behörighet med avseende på dödsboutredning vara ändamålsenlig
och önskvärd även ur svensk synpunkt. Anmärkas må, att de sist i art. 22
innefattade bestämmelserna om skyldighet för ortsmyndigheterna att tillställa
brittisk konsul vissa uppgifter om dödsfall torde nödvändiggöra administrativa
tillämpningsföreskrifter för domstolar och pastorsämbeten, liksom
de förras uppmärksamhet i lämplig form synes böra fästas på konsulns
ovannämnda behörighet att företräda frånvarande dödsbodelägare.
Slutligen är i detta sammanhang att märka, alt bestämmelserna i artikel 22
om konsuls behörighet att företräda bortovarande dödsbodelägare med medborgarskap
i den utsändande staten äro avfattade med sikte på fall, då fråga
är om en dödsbodelägare som är till namnet känd och som veterligen är i
livet. Åt domstolspraxis i Sverige och Storbritannien får överlämnas alt
avgöra, vilken behörighet som blir att tillerkänna konsuln, då anledning
finnes antaga, att i ett dödsbo finnes eu delägare som är medborgare i den
utsändande staten, men detta förhållande dock framstår såsom ovisst, t. ex.
22
Kungl. Maj.ts proposition nr 169.
emedan osäkerhet föreligger beträffande dödsbodelägarens identitet eller beträffande
frågan huruvida han alltjämt är i livet. I hithörande fall vill en
naturlig lösning för Sveriges del förefalla vara, att konsuln erhåller ett
vanligt förordnande att såsom god man bevaka den bortovarandes rätt i
dödsboet. Särskilt må framhållas, att konventionen icke kan föranleda något
avsteg från de i 9 kap. 1 och 2 §§ lagen om arv och 8 kap. 1 § lagen om
testamente innefattade reglerna om preskription av bortovarandes och
okänds rätt till arv eller på grund av testamente.
Av stadgandena om sjöfart i kap. VII påkalla endast bestämmelserna om
jurisdiktion i art. 27 särskild uppmärksamhet. Beträffande tvister mellan
befälhavare och besättning på fartyg hemmahörande i den utsändande staten
om lön eller eljest om arbetsavtal föresltrives här, att territoriets domstolar
icke skola upptaga sådana tvister utan att underrätta vederbörande
konsul, samt att domstol skall vägra upptaga sådan tvist, därest konsul
gör invändning häremot. Sedan gammalt gäller för den svenska rättens
del, att tvist mellan befälhavare och sjöman på svenskt fartyg angående
tjänsteförhållandet icke får dragas inför utländsk myndighet. Denna grundsats
är för närvarande fastslagen i 43 § sjömanslagen. Även 1946 års sjömanskommitté
har i sitt förslag till sjömanslag anslutit sig till principen.
Detta framgår av att kommittén föreslagit, att sjöman, som drager tvist om
tjänsteförhållandet inför utländsk myndighet, må av befälhavaren avskedas
med omedelbar verkan. I belysning härav är det tydligen i överensstämmelse
med svenska intressen att godtaga den i konventionen innefattade
regleringen, som möjliggör för svensk konsul i Storbritannien att förhindra
att process rörande tjänsteförhållande ombord på svenskt fartyg upptages
vid brittisk domstol. Att stadgandet i fråga icke kunnat få en absolut utformning,
som oberoende av konsuls invändning utesluter domstols behörighet,
beror på särskilda förhållanden som föreligga med avseende på den brittiska
rättsordningen i ifrågavarande hänseende. Såsom följd av konventionens
antagande erfordras, att genom en särskild lagbestämmelse möj liggöres
att tvist mellan befälhavare och besättning på brittiskt fartyg om tjänsteförhållande
undantages från svensk domstols behörighet. Förslag härom
kommer att framläggas i särskild proposition. Art 27 föreskriver vidare,
att territoriets förvaltande och dömande myndigheter icke skola ingripa
med anledning av att sjöman för disciplinbrott hålles i förvar ombord, under
förutsättning att åtgärden står i överensstämmelse med den utsändande
statens lagstiftning och icke är förenad med oförsvarlig stränghet eller
omänsklighet. Ytterligare uttalas i artikeln, att de fördragsslutande parterna,
utan att frånsäga sig domsrätten över brott som begås ombord på fartyg
i territoriets hamnar eller territorialvatten, bekräfta att de godtaga den internationella
sedvänja, enligt vilken territoriets myndigheter utom på begäran
av konsul eller med dennes medgivande icke skola befatta sig med vad
som tilldrager sig ombord på fartyget annat än för att upprätthålla lugnet
och ordningen eller för att tillgodose den allmänna hälsovården och säkerheten
och ej heller anställa åtal för brott, som begås ombord på fartyget,
Kungl. Maj.ts proposition nr 169.
23
med mindre dessa beröra lugnet eller säkerheten i hamnen eller territoriets
lagstiftning rörande allmän hälsovård, invandring, säkerhet till sjöss, tull
eller liknande ämnen, eller begås av eller mot andra personer än befälhavaren
eller medlemmar av besättningen eller av eller mot medborgare i den
mottagande staten, eller utgöra grova brott enligt definitionen i art. 2 mom. 9,
d. v. s. i Sverige brott som kunna medföra frihetsstraff i fyra år eller däröver.
Nu återgivna bestämmelser i konventionen beröra frågor, som ej sällan äro
av praktisk betydelse i de svenska hamnarna. Den i konventionen uppnådda
regleringen av dessa spörsmål står i full överensstämmelse med den internationella
rätten, sådan denna uppfattas i Sverige, och måste följaktligen
hälsas med tillfredsställelse.
De allmänna bestämmelserna angående konsuls verksamhet i kap. VIII
och slutbestämmelserna i kap. IX fordra icke några kommentarer utom i
vad gäller den i art. 36 innefattade förteckningen över tidigare internationella
överenskommelser, som vid konventionens ikraftträdande skola upphöra
att gälla. Här åsyftade bestämmelser motsvaras i konventionen av nya
regler i samma ämnen utom i vad avser de mellan Sverige och Norge å ena
sidan samt det Förenade Konungariket å den andra växlade ministeriella
noterna av den 30 juli och den 4 augusti 1852 angående utlämnande, under
förutsättning av ömsesidighet, av sjömän som rymt från endera fördragsslutande
partens fartyg i den andra partens hamnar. Anledningen till att
någon bestämmelse i detta ämne icke upptagits i konventionen är, att det
vid tiden för förhandlingarna angående konventionen icke befanns lämpligt
att genom en konvention med främmande makt föregripa den reglering som
i den blivande nya svenska sjömanslagen kunde komma att ske av frågan
om fartygsbefälhavares rätt att med tvångsmedel återhämta avviken sjöman.
A andra sidan ansågs det vara anledning att i detta sammanhang
upphäva den ålderdomliga överenskommelsen av år 1852 och därigenom
öppna möjlighet för att träffa en ny överenskommelse i ämnet, för den händelse
innehållet i den blivande nya sjömanslagen skulle göra detta önskvärt.
Som av den föregående redogörelsen framgår, behandlar konventionen en
mångfald frågor, delvis av stor praktisk betydelse. Beträffande åtskilliga av
de sålunda reglerade frågorna har rättsläget hittills varit oklart. Med hänsyn
till Sveriges livliga förbindelser med Storbritannien, icke minst på sjöfartens
område, får det i och för sig anses önskvärt, att i förhållandet mellan
Sverige och Storbritannien kommer till stånd en så fullständig reglering som
möjligt av konsulernas rättsliga ställning och deras befogenheter. På grund
härav och då den föreliggande konventionen innefattar ändamålsenliga bestämmelser
i de olika berörda frågorna och endast på några få, mindre väsentliga
punkter nödvändiggör jämkning av gällande svensk lagstiftning,
finner jag en reglering i enlighet med konventionen av hithörande frågor i
förhållandet mellan Sverige och Storbritannien vara önskvärd. Det bör emellertid
uppmärksammas, att konventionen skulle kunna tänkas erhålla åter
-
24
Kungi. Maj.ts proposition nr 169.
verkningar i förhållandet mellan Sverige och tredje stat, gentemot vilken
Sverige vore bundet genom en klausul om behandling såsom mest gynnad
nation i något hänseende, som beröres av konventionen. I den mån konventionen
härigenom skulle visa sig kunna giva upphov till olägenheter, få dessa
undanröjas i särskild ordning, eventuellt genom uppsägning eller modifiering
av ifrågavarande äldre internationella överenskommelser. Dessa böra
i varje fall icke få hindra, att en i och för sig önskvärd reglering av förhållandet
mellan Sverige och Storbritannien på nu förevarande område kommer
till stånd. Anmärkas må för övrigt, att mellan Sverige och vissa stater,
gentemot vilka Sverige är bundet av en mest gynnad nationsklausul på det
konsulära området, icke för närvarande bestå några konsulära förbindelser,
varför klausulen i förhållande till dessa stater är betydelselös.
Under åberopande av det sålunda anförda får jag föreslå att den här bilagda
svensk-brittiska konsularkonventionen måtte underställas riksdagen
för godkännande och hemställer alltså
att Kungi. Maj :t måtte genom proposition föreslå riksdagen
att godkänna att ratifikation sker av konventionen.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majestät Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Gunnar Ljungdahl.
BILAGOR
Kungl. Maj.ts proposition nr 169.
27
Konsularkonvention. mellan Konungariket
Sverige och Det Förenade Konungariket
Storbritannien och Nordirland.
Hans Majestät Konungen av Sverige,
och Hennes Majestät Drottningen av
Storbritannien, Irland och De Brittiska
Besittningarna hinsides Haven,
vilka önska reglera den ställning som
skall tillkomma vardera partens konsuler
inom den andra partens territorier,
hava beslutat avsluta en konsularkonvention
och hava i dylikt syfte till sina
befullmäktigade utsett:
Hans Majestät Konungen av Sverige:
Sin Minister för Utrikes Ärendena,
Hans Excellens Herr Östen Undén; och
Hennes Majestät Drottningen av Storbritannien,
Irland och De Brittiska Besittningarna
hinsides Haven (här nedan
benämnd »Hennes Brittiska Majestät»);
För Det Förenade Konungariket Storbritannien
och Nord-Irland:
Hennes Brittiska Majestäts utomordentlige
och befullmäktigade Ambassadör i
Stockholm M. Roger Bentham Stevens,
C. M. G.;
vilka, efter att hava delgivit varandra
sina fullmakter, som befunnits i god och
behörig form, överenskommit om följande:
KAPITEL
I.
Tillämpningsområde och definitioner.
Artikel 1.
Denna konvention är tillämplig
1. såvitt gäller Hans Majestät Konungen
av Sverige på Konungariket
Sverige; och
2. såvitt gäller Hennes Brittiska Majestät
på Det Förenade Konungariket
Storbritannien och Nord-Irland och på
alla territorier, för vilkas internationella
förbindelser hennes regering i Det Förenade
Konungariket är ansvarig.
Consular Convention between The
United Kingdom of Great Britain and
Northern Ireland and The Kingdom of
Sweden.
Her Majesty The Queen of Great
Britain, Ireland and the British Dominions
beyond the Seas; and His
Majesty The King of Sweden;
Being desirous of regulating the position
of consular officers of one party
in the territories of the other;
Have decided to conclude a Consular
Convention and have appointed as their
Plenipotentiaries for this purpose:
Her Majesty The Queen of Great
Britain, Ireland and the British Dominions
beyond the Seas (hereinafter
referred to as “Her Britannic Majesty”):
For the United Kingdom of Great
Britain and Northern Ireland:
His Excellency Mr. Roger Bentham
Stevens, C. M. G., Her Britannic Majesty’s
Ambassadör Extraordinary and Plenipotentiary
åt Stockholm.
His Majesty The King of Sweden:
His Swedish Majesty’s Minister for
Foreign Affairs, His Excellency Mr.
Östen Undén.
Who, having communicated to each
other their respective full powers, which
were found in good and due form, have
agreed as follows:
PART I.
Application and Definitions
Article 1
This Convention applies
(1) on the part of Her Britannic
Majesty, to the United Kingdom of
Great Britain and Northern Ireland,
and to all territories for whose international
relations Her Government in
the United Kingdom are responsible;
(2) on the part of His Majesty The
King of Sweden, to the Kingdom of
Sweden.
28
Kungl. Maj.ts proposition nr 169.
Artikel 2.
I denna konvention förstås med
1. »utsändande stat», allt efter sammanhanget,
den Höga Fördragsslutande
Part som utnämnt konsuln, eller samtliga
territorier tillhörande denna part,
på vilka konventionen är tillämplig;
2. »mottagande stat», allt efter sammanhanget,
den Höga Fördragsslutande
Part inom vars territorier konsuln utövar
den verksamhet som betingas av
hans befattning, eller samtliga territorier
tillhörande denna part, på vilka konventionen
är tillämplig;
3. »territorium» varje del av den mottagande
statens område, inom vilken en
konsuls distrikt helt eller delvis är beläget
och som i enlighet med föreskrifterna
i artikel 35 har förklarats utgöra en
territoriell enhet i vad avser samtliga
eller vissa av konventionens artiklar;
4. »medborgare»,
a) i förhållande till Hans Majestät
Konungen av Sverige, samtliga svenska
medborgare, därunder, då det med hänsyn
till sammanhanget är möjligt, inbegripna
juridiska personer som bildats enligt
svensk lag;
b) i förhållande till Hennes Brittiska
Majestät, samtliga medborgare i Det
Förenade Konungariket med kolonier,
samtliga medborgare i Syd-Rhodesia och
samtliga personer under brittiskt beskydd,
därunder, då det med hänsyn till
sammanhanget är möjligt, inbegripna juridiska
personer som bildats enligt lagen
i territorium, på vilket konventionen
är tillämplig;
5. »fartyg», såvitt i kapitel VII
gäller fartyg hemmahörande inom Hög
Fördragsslutande Parts territorium, farkost
som är registrerad i hamn belägen
inom territorium tillhörande vederbörande
Höga Fördragsslutande Part på
vilket konventionen är tillämplig, samt,
såvitt gäller övriga kapitel, varje farkost
(dock icke örlogsfartyg), vare sig
den är på så sätt registrerad eller icke;
Artide 2
For the purpose of this Convention
(1) the term “sending State” means,
according to the context, the High Contracting
Party by whom the consular
officer is appointed, or all the territories
of that party to which the Convention
applies;
(2) the term “receiving state” means,
according to the context, the High Contracting
Party within whose territories
the consular officer exercises the functions
required by his office, or all the
territories of that party to which the
Convention applies;
(3) the term “territory” means any
part of the territories of the receiving
state in which the whole or part of a
consular officer’s district is situated and
which has been notified as constituting
a territorial unit for the purpose of all
or some of the Artides of the Convention,
in conformity with the provisions
of Artide 35 of the Convention;
(4) the term “nationals” means
(a) in relation to Her Britannic Majesty,
all citizens of the United Kingdom
and colonies, all citizens of Southern
Rhodesia and all British protected persons
including, where the context permits,
all juridical entities duly created
under the law of any territory to which
the Convention applies;
(b) in relation to His Majesty The
King of Sweden, all Swedish citizens including,
where the context permits, all
juridical entities duly created under the
law of the Kingdom of Sweden;
(5) the term “vessel” of a High Contracting
Party means, for the purpose
of Part VII of the Convention, any ship
or craft registered åt a port in any of
the territories of that High Contracting
Party to which the Convention applies,
and, for the purpose of the other parts
of the Convention, the word “vessel”
means any ship or craft not being a
Iiungl. Maj.ts proposition nr 169.
29
6. »konsul» envar som av territoriets
vederbörande myndigheter beviljats exekvatur
eller annat erkännande (däri inbegripet
interimistiskt erkännande) att
tjänstgöra i egenskap av generalkonsul,
konsul, vice konsul eller attaché. Konsul
kan vara karriärkonsul (consul missus)
eller honorärkonsul (consul electus);
7. »konsulattjänsteman» envar som
icke är konsul och som är anställd vid
konsulat i underordnad ställning, under
förutsättning att hans namn i överensstämmelse
med bestämmelserna i artikel
6 delgivits territoriets vederbörande
myndigheter. Uttrycket inbegriper emellertid
icke chaufför eller den som uteslutande
är sysselsatt med husliga göromål
inom konsulatets lokaler eller med underhåll
av dessa;
8. »konsulatkansli» byggnad eller del
av byggnad, som användes uteslutande
för konsuls tjänsteverksamhet;
9. »grovt brott» i artiklarna 14 och
27 mom. 2.,
a) då fråga är om Konungariket Sverige,
brott för vilket kan ådömas frihetsstraff
i fyra år eller däröver;
b) då fråga är om territorium, som
avses i artikel 1 mom. 2., brott för vilket
kan ådömas fängelse i fem år eller däröver.
KAPITEL II.
Tillsättning'' och distrikt.
Artikel 3.
1. Den utsändande staten må inom
den mottagande statens territorier upprätta
och bibehålla konsulat på ort, där
tredje stat har konsulat, ävensom på
annan ort, under förutsättning att den
mottagande staten samtycker Lill att
konsulat där upprättas. Det ankommer
på den utsändande staten att avgöra,
ship of war whether so registered or
not;
(6) the term “consular officer” means
any person who is granted an exequatur
or other authorisation (including a provisional
authorisation) to act in such
capacity by the appropriate authorities
of the territory; a consular officer may
be a career officer (consul missus) or an
honorary officer (consul electus);
(7) the term “consular employee”
means any person, not being a consular
officer, employed åt a consulate for the
performance of consular duties, provided
that his name has been duly communicated
in accordance with the provisions
of Article 6 of the Convention to
the appropriate authorities of the territory;
the term does not, however, include
drivers or any person employed
solely on domestic duties åt or in the
upkeep of the consular premises;
(8) the term “consular office” means
any building or part of a building which
is occupied exclusively for the purposes
of the official business of a consular officer;
(9)
the term “grave offence’’ means,
for the purpose of Artides 14 and 27 (2)
of the Convention,
(a) in the case of any of the territories
referred to in paragraph (1) of Article 1
of the Convention, an offence for which
a sentence of imprisonment for five
years or over may be awarded;
(b) in the case of the Kingdom of
Sweden, an offence för which a sentence
of imprisonment for four years or over
may be awarded.
PART IT
Appointments and Districts
Article 3
(1) The sending state may establish
and maintain consulates in the territories
of the receiving state åt any place
where any third state possesses a consulate
and åt any other place where the
receiving state agrees to the establishment
of a consulate. It shall be within
the discretion of the sending state to
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 169.
huruvida konsulat skall vara generalkonsulat,
konsulat, vicekonsulat eller
konsularagentur.
2. Den utsändande staten skall hålla
den mottagande staten underrättad om
sina konsulats distrikt och äger, där ej
annat följer av bestämmelserna under
mom. 3. nedan, fastställa gränserna för
dessa.
3. Den, mottagande staten äger motsätta
sig, att konsulatdistrikt omfattar:
a) område, som icke ligger inom tredje
stats konsulatdistrikt och icke är tillgängligt
för tredje stats handelsrepresentanter;
b)
område tillhörande tredje stat.
4. Konsul äger, sedan den mottagande
staten underrättats, ombesörja konsulära
förrättningar utom sitt konsulatdistrikt,
med mindre den mottagande
staten motsätter sig detta.
Artikel 4.
1. Den utsändande staten äger vid
vart och ett av sina konsulat tillsätta
konsuler till det antal och av den tjänsteställning
den finner lämpligt. Den utsändande
staten skall skriftligen underrätta
den mottagande staten då konsul
tillsättes vid konsulat. Då fråga är om
honorärkonsul, som är medborgare i den
mottagande staten, äger denna stat begära,
att dess samtycke till tillsättningen
av sådan befattningshavare vid konsulat
på förhand inhämtas på diplomatisk
väg.
2. Exekvatur eller annat erkännande
skall så snart som möjligt och kostnadsfritt
beviljas av den mottagande staten,
sedan denna mottagit konsuls fullmakt
eller annat meddelande om tillsättningen.
Vid behov skall interimistiskt erkännande
lämnas i avvaktan på att exekvatur
eller annat slutgiltigt erkännande beviljas.
3. Exekvatur eller annat erkännande
skall icke vägras utan bärande skäl.
4. Den mottagande staten skall icke
anses hava samtyckt till att konsul tjänstgör
såsom sådan eller hava tillerkänt honom
de förmåner som följa av bestämmelserna
i denna konvention, förrän den
determine whether the consulate shall
be a consulate-general, consulate, viceconsulate
or consular agency.
(2) The sending state shall keep the
receiving state informed of the district
of each of its consulates and, subject to
paragraph (3) of this Article, may prescribe
the limits of these districts åt its
discretion.
(3) The receiving state shall have the
right to object to the inclusion within a
consular district
(a) of any area which is not within a
consular district, and is not open to the
Trade Commissioners or commercial representatives,
of a third state;
(b) of any territory of a third state.
(4) A consular officer may, upon
notification to the receiving state, perform
consular functions outside his consular
district, unless the receiving state
objects.
Article 4
(1) The sending state may assign to
any of its consulates consular officers of
such number and rank as it may deem
necessary. The sending state shall notify
the receiving state in writing of the appointment
of a consular officer to a consulate.
In the case of honorary consular
officers who are nationals of the receiving
state the latter may require that its consent
to the appointment of such officers
to a consulate shall be obtained in advance
through the diplomatic channel.
(2) The exequatur or other authorisation
shall be granted as soon as possible
and free of charge by the receiving state
on presentation of the consular officer’s
commission or other notification of appointment.
When necessary, a provisional
authorisation shall be accorded,
pending the grant of the exequatur or
other authorisation.
(3) The exequatur or other authorisation
shall not be refused without good
cause.
(4) The receiving state shall not be
deemed to have consented to a consular
officers acting as such, or to have extended
to him the benefits of the provisions
of this Convention, until the
Kungl. Maj.ts proposition nr 169.
31
mottagande staten beviljat honom exekvatur
eller annat erkännande.
Artikel 5.
1. Den mottagande staten skall på begäran
ofördröj ligen underrätta sina vederbörande
myndigheter om namnet på
konsul, som är behörig att tjänstgöra
enligt bestämmelserna i denna konvention.
2. Såsom den utsändande statens officielle
representant skall konsul av den
mottagande statens samtliga myndigheter,
med vilka han i tjänsten kommer
i beröring, äga åtnjuta särskilt skydd och
utmärkt hänsyn.
3. Den mottagande staten må återkalla
konsuls exekvatur eller erkännande
av annat slag, då hans uppträdande
givit allvarlig anledning till klagomål.
Artikel 6.
Den utsändande staten äger att vid
sina konsulat anställa konsulattjänstemän
i erforderligt antal, vilka må
vara medborgare i den utsändande
eller i den mottagande staten eller i en
tredje stat. Konsul skall hålla territoriets
regering underrättad om dessa tjänstemäns
namn och adress. Det ankommer
på territoriets regering att anvisa den
myndighet till vilken sådan underrättelse
skall givas.
Artikel 7.
1. Konsul eller konsulattjänsteman
må tillfälligt förordnas att övertaga de
plikter vilka ålegat konsul, som avlidit
eller som på grund av sjukdom, frånvaro
eller av annat skäl är oförmögen att
tjänstgöra. Sedan territoriets regering
underrättats, äger sådan tillförordnad
konsul fullgöra sagda plikter och åtnjuta
de förmåner som stadgas i denna konvention,
i avvaktan på att vederbörande
konsul återinträder i tjänst eller att ny
konsul tillsättes.
2. Därest sålunda tillförordnad konsul
är konsulattjänsteman, äger han icke
på grund av förordnandet åtnjuta större
privilegier beträffande skatt eller avgift
utgående på eller med anledning av varuinförsel
än de som redan må tillkomma
honom.
receiving state has granted him an exequatur
or other authorisation.
Article 5
(1) The receiving state shall upon
request inform without delay its appropriate
authorities of the name of any
consular officer entitled to act under
this Convention.
(2) As an official agent of the sending
state, a consular officer shall be entitled
to special protection and to the high
consideration of all officials of the receiving
state with whom he has official
intercourse.
(3) The receiving state may revoke
the exequatur or other authorisation of
a consular officer whose conduct has
given serious cause for complaint.
Artide 6
The sending state shall be free to employ
the necessary number of consular
employees åt its consulates, whether its
own nationals or nationals of the receiving
state or of a third state. Consular
officers shall keep the government of
the territory informed of the names and
addresses of these employees. It will be
for the government of the territory to
designate the particular authority to
whom this information is to be given.
Artide 7
(1) A consular officer or employee
may be assigned temporarily in an acting
capacity to the duties of a consular
officer who has died or is unable to act
through illness, absence or other cause.
Upon notification to the government of
the territory, such acting officer may
perform these du Lies and enjoy the
benefits of the provisions of this Convention,
pending the return to duty of
the officer concerned or the appointment
of a new consular officer.
(2) If such acting consular officer is a
consular employee, he shall not be entitled
by reason of such temporary assignment
to any privileges in respect of
taxes or duties imposed upon or by
reason of importation greater than those
to which he may already be entitled.
32
Kungl. Maj ds proposition nr 169.
Artikel S.
Den utsändande staten må, med den
mottagande statens medgivande, för
tjänstgöring vid konsulat, beläget på
den ort där den mottagande statens centralregering
har sitt säte, tilldela konsulatet
en eller flera medlemmar av förstnämnda
stats diplomatiska representation
hos den mottagande staten. I sådant
fall äro bestämmelserna i artikel 4 tilllämpliga
på dessa befattningshavares
förordnande vid konsulatet. De skola
i egenskap av tjänstgörande vid konsulatet
och med avseende på fullgörandet
av den konsulära tjänsten åtnjuta de förmåner
och vara underkastade de skyldigheter
som stadgas i denna konvention,
utan att detta innebär någon inskränkning
i de ytterligare personliga
privilegier som må tillkomma dem såsom
av den mottagande staten erkända
diplomatiska tjänstemän.
KAPITEL III.
Rättigheter och immunitet.
Artikel 9.
1. Med iakttagande av de villkor som
må vara föreskrivna i territoriets lag
äger den utsändande staten med användande
av vilken som helst enligt
territoriets lagstiftning medgiven
upplåtelseform samt antingen i sitt eget
namn eller i en eller flera fysiska eller
juridiska personers namn, vilka företräda
sagda stat, förvärva, innehava eller
besitta mark, byggnader, delar av byggnader
och fastighetstillbehör, belägna
inom territoriet och som den utsändande
staten behöver för konsulatlokaler, däri
inbegripet karriärkonsuls ämbetsbostad.
Därest enligt territoriets lag tillstånd av
territoriets myndigheter erfordras för sådant
förvärv, skall sådant tillstånd givas,
under förutsättning att erforderliga
formföreskrifter iakttagits.
2. Den utsändande staten äger rätt
att för ändamål som avses under mom.
1. uppföra byggnader med tillbehör på
Article 8
The sending State may, with the permission
of the receiving state, assign to
the work of a consulate situated åt the
seat of the central government of the
receiving state one or more members of
its diplomatic mission accredited to that
state. In this event the provisions of Article
4 shall apply as regards their consular
assignment. These officers shall, in
their consular capacity and with regard
to the performance of consular functions,
be entitled to the benefits and be subject
to the obligations of this Convention,
without prejudice to any additional personal
privileges to which they may be
entitled if they are recognised also as
diplomatic officers by the receiving state.
PART III.
Legal Riglits and Iimnunities
Artide 9
(1) The sending state may, in accordance
with such conditions as may
be prescribed by the law of the territory,
acquire, hold and occupy, under
any form of tenure which may exist
under the laws of the territory, either
in its own name or in the name of one
or more natural or juridical persons
acting on its behalf, land, buildings,
parts of buildings and appurtenances
situated in the territory and required
by the sending state for the purposes of
consular premises, including the official
residence of a career consular officer. If,
under the law of the territory, the permission
of the authorities of the territory
must be obtained as a prerequisite to
any such acquisition, such permission
shall be granted, provided that the necessary
formalities have been complied
with.
(2) The sending state shall have
the right to erect, for the purposes referred
to in paragraph (1) of this Article,
Kungl. Maj.ts proposition nr 169.
33
mark, som staten i fråga sålunda förvärvat.
3. Likväl gäller, att den utsändande
staten icke är befriad från skyldigheten
att efterleva byggnads- eller stadsplanebestämmelser
eller restriktioner tillämpliga
på område, varest mark, byggnader,
delar av byggnader och fastighetstillbehör,
som omnämnas under mom. 1. och
2., äro belägna.
Artikel 10.
1. På konsulatbyggnads yttre inhägnad
eller yttermur må anbringas den utsändande
statens riksvapen eller annat
dess statsemblem med lämplig inskrift
på den utsändande statens officiella
språk för att utmärka konsulatet. Den
utsändande staten skall även äga rätt
att anbringa sådant vapen eller statsemblem
med inskrift på eller bredvid konsulatets
ytterdörr.
2. Den utsändande statens flagga och
konsulatflagga må hissas på konsulatet
samt även, vid lämpliga tillfällen, på
konsuls bostad. Konsul må dessutom anbringa
den utsändande statens vapen
eller emblem samt dess flagga och konsulatflagga
på de fordon, fartyg och luftfartyg
som han begagnar i sin tjänsteutövning.
3. Polis eller annan myndighet inom
territoriet må icke beträda konsulatkansli
utan konsulatchefens medgivande
eller, därest sådant medgivande ej kan
erhållas, med mindre vederbörligt förordnande
givits och tillstånd jäniväl
lämnats av Ministern för Utrikes Ärendena
för Konungariket Sveriges vidkommande
eller av the Secretary of State
for Foreign Affairs för de i artikel 1 mom.
2. avsedda territoriernas vidkommande.
Vederbörande konsuls medgivande
skall förutsättas vara lämnat i händelse
av brand eller annan svår olyckshändelse
eller därest territoriets myndigheter
hava skälig anledning antaga, att ett brott
innefattande våldsgärning har begåtts,
håller på att begås eller omedelbart förestår
inom konsulatkansliet. Bestämmelserna
i detta moment äro icke tillämpliga
på konsulatkansli förestått av kon
-
buildings and appurtenances on land
which it has so acquired.
(3) It is understood that the sending
state shall not be exempt from compliance
with any building or town planning
regulations or restrictions applicable
to the area in which the land, buildings,
parts of buildings and appurtenances
referred to in paragraphs (1) and (2) of
this Article are situated.
Artide 10
(1) There may be placed, on the outer
enclosure and outer wall of the building
in which a consulate is installed, the
coat-of-arms or national device of the
sending state with an appropriate inscription
designating the consulate in
the official language of the sending
state. It shall also be permitted to place
such coat-of-arms or national device
and inscription on or by the entrance
door to the consulate.
(2) The flag of the sending state and
its consular flag may be flown åt the
consulate and also, on suitable occasions,
åt the consular officer’s residence.
In addition, a consular officer may place
the coat-of-arms or device and fly the
flag of the sending state and its consular
flag on the vehicles, vessels and aircraft
which he employs in the exercise of his
duties.
(3) A consular office shall not be entered
by the police or other authorities
of the territory except with the consent
of the consular officer in charge, or, if
such consent cannot be obtained, pursuant
to appropriate writ or process and
with the consent of the Secretary of
State for Foreign Affairs in the case of
the territories referred to in paragraph
(1) of Article 1, or of the Minister for
Foreign Affairs in the case of the Kingdom
of Sweden. The consent of such
consular officer shall be assumed in the
event of fire or other disaster or if the
authorities of the territory have reasonable
cause to believe that a crime of
violence has been or is being or is about
to be committed in the consular office.
The provisions of Ihis paragraph shall
not apply to a consular office in the
charge of a consular officer who is a
:{ Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 samt. Nr ISO.
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 169.
sul, som är medborgare i den mottagande
staten eller som icke är medborgare i
den utsändande staten.
4. Konsulat må icke brukas såsom
fristad för någon som söker undfly de
rättsvårdande myndigheterna. Därest
konsul vägrar att efter lagenlig begäran
av territoriets myndigheter utlämna person
som nu sagts, äga myndigheterna,
med iakttagande av bestämmelserna under
mom. 3., om det är nödvändigt, beträda
konsulatkansliet för att gripa
vederbörande.
5. Vid beträdande eller undersökning
av konsulatkansli jämlikt mom. 3. och 4.
skall vederbörlig hänsyn tagas till konsula
tarkivets i artikel 12 mom. 1. stadgade
okränkbarhet.
6. Konsul må ej utnyttja de privilegier
som enligt denna konvention tilllagts
konsulatkansli för något ändamål
som icke sammanhänger med hans
tjänsteutövning.
Artikel 11.
1. Mark, byggnader, delar av byggnader
och fastighetstillbehör, däri inbegripet
möbler och inredning, som innehavas
uteslutande för de i artikel 9 mom.
1. angivna ändamålen, jämte konsulats
fordon, fartyg och luftfartyg, skola
icke vara underkastade militära rekvisitioner
eller inkvarteringar. Sådan mark
ävensom sådana byggnader, delar av
byggnader och fastighetstillbehör åtnjuta
däremot icke immunitet mot expropriation
eller beslag för försvarsändamål
eller för allmännyttigt ändamål i överensstämmelse
med territoriets lagstiftning,
men, därest det blir nödvändigt att
vidtaga sådan åtgärd beträffande egendom
av ifrågavarande slag, skall all hänsyn
tagas för att undvika störning av
den konsulära tjänsten.
2. Konsul eller konsulattjänsteman åtnjuter
vidare, under förutsättning i vartdera
fallet att han uppfyller de under
mom. 5. nedan angivna villkoren, befrielse
från militära rekvisitioner, pålagor eller
inkvarteringar i vad avser hans bostad,
möbler och husgeråd samt alla fordon,
fartyg och luftfartyg i hans besittning.
Detta privilegium må icke utvidgas till
national of the receiving state or who
is not a national of the sending state.
(4) A consulate shall not be used to
afford asylum to fugitives from justice.
If a consular officer shall refuse to surrender
a fugitive from justice on the
lawful demand of the authorities of the
territory, these authorities, subject to
the provisions of paragraph (3) of this
Article in regard to the consular office,
may, if necessary, enter to apprehend
the fugitive.
(5) Any entry into or search of a consular
office pursuant to paragraphs (3)
and (4) of this Article shall be conducted
with due regard to the inviolability of
the consular archives, as recognised in
paragraph (1) of Article 12.
(6) A consular officer shall not take
advantage of the privileges accorded to
the consular office by this Convention
for any purpose not connected with the
exercise of his consular functions.
Article 11
(1) Land, buildings, parts of buildings
and appurtenances, including the furniture
and equipment thereof, held or
occupied exclusively for the purposes
referred to in paragraph (1) of Article
9, together with the vehicles, vessels
and aircraft of a consulate, shall not
be subject to military requisitions or
billeting. Such land, buildings, parts of
buildings and appurtenances shall not
be immune from expropriation or seizure
for purposes of national defence or
public utility in accordance with the
laws of the territory, but, if it is necessary
to take any such measure with regard
to any such property, every consideration
shall be shown to avoid interference
with the performance of consular
functions.
(2) In addition, a consular officer or
employee, provided, in either case, that
he complies with the conditions specified
in paragraph (5) of this Article, his residence,
furniture and other household
artides, and all vehicles, vessels and aircraft
held or possessed by him, shall
enjoy exemption from all military requisitions,
contributions or billeting.
Kungl. Maj:ts proposition nr 169.
35
att omfatta annan lionom tillhörig egendom.
Konsuls eller konsulattjänstemans
bostad åtnjuter icke immunitet mot expropriation
eller beslag för försvarsändamål
eller för allmännyttigt ändamål i
överensstämmelse med territoriets lagstiftning.
3. Vid expropriation eller beslag av
konsulat, som äges av den utsändande
staten eller för dess räkning under form
av äganderätt innehaves av konsul eller
konsulattjänsteman eller annan fysisk
eller juridisk person, skall ersättning utgå
för alla ägarintressen. Under konsulat
inbegripes härvid all mark ävensom alla
byggnader, delar av byggnader och fastighetstillbehör,
som innehavas eller besittas
uteslutande för något av de ändamål
som avses i artikel 9 mom. 1. Ersättningen
skall erläggas i en form, som
med lätthet möjliggör dess förvandling
till den utsändande statens mynt och
överförande till denna stat, och utbetalningen
skall ske efter den officiella säljkurs
som är fördelaktigast för den utsändande
staten vid den tidpunkt då
egendomen exproprierades eller togs i
beslag. Ersättningen skall utbetalas icke
senare än tre månader från den dag då
dess belopp slutligt fastställdes.
4. Konsul, under förutsättning att
han icke är medborgare i den mottagande
staten, ävensom konsulattjänsteman,
under förutsättning att han uppfyller de
under mom. 5. nedan angivna villkoren,
åtnjuter befrielse från skyldighet att göra
tjänst vid försvaret, polisen, förvaltningen
eller såsom ledamot av jury.
5. De villkor till vilka hänvisas under
mom. 2. och 4. äro, att vederbörande
a) är medborgare i den utsändande
staten och icke är medborgare i den
mottagande staten;
b) icke bedriver enskild förvärvsverksamhet
inom territoriet; samt
c) icke var stadigvarande bosatt inom
territoriet vid den tidpunkt då han förordnades
att tjänstgöra vid konsulatet.
Artikel 12.
1. Konsulats arkiv och alla dess andra
tjänstehandlingar skola alltid vara
okränkbara, och territoriets myndighe
-
This privilege shall not be extended to
other property belonging to him. The
residence of a consular officer or employee
shall not be immune from expropriation
or seizure for purposes of
national defence or public utility in accordance
with the laws of the territory.
(3) Further, due compensation for expropriation
or seizure, payable åt the
official selling rate of exchange most
favourable to the sending State åt the
time when the property was expropriated
or seized, in a form readily convertible
into the currency of and transferable
to the sending state, in respect
of all proprietary interests in a consulate
(including all land, buildings,
parts of buildings and appurtenances,
held or occupied exclusively for the
purposes referred to in paragraph (1)
of Article 9) owned by the sending state,
or vested in a consular officer or employee
or other natural or juridical person
acting on behalf of the sending state,
shall be paid not later tlian three months
from the date on which the amount of
compensation for expropriation or seizure
has been finally fixed.
(4) A consular officer, provided tliat
he is not a national of the receiving
state, and also a consular employee,
provided that he complies with the conditions
specified in paragraph (5) of this
Article, shall enjoy exemption from
military, naval, air, police, administrative
or jury service of every kind.
(5) The conditions referred to in paragraphs
(2) and (4) of this Article are that
the person concerned shall
(a) be a national of the sending state
and not possess the nationality of the
receiving state; and
(b) not be pngaged in any private occupation
for gain in the territory; and
(c) not liave been ordinarily resident
in the territory åt the time of his appointment
to the consulate.
Article 12
(1) The archives and all other official
documents and papers of a consulate
shall åt all times be iimolable and the
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 169.
ter må icke under någon förevändning
undersöka eller kvarhålla dem.
P 2. Sådana arkiv och tjänstehandlingar
skola förvaras åtskilda från konsul
och konsulattjänsteman tillhöriga
handlingar, böcker eller korrespondens
i andra ämnen. Detta innebär dock
icke, att diplomatiska arkiv och tjänstehandlingar
skola förvaras åtskilda från
konsulära arkiv och tjänstehandlingar,
därest konsulatkansli är beläget inom en
beskicknings lokaler.
3. a) Karriärkonsul äger upprätthålla
förbindelse med sin regering, med den
beskickning under vilken han lyder och
med andra den utsändande statens konsulat,
som äro belägna inom samma territorium,
genom post, telegraf, telefon
och andra allmänna kommunikationsmedel
samt äger avsända och mottaga
tjänstekorrespondens i konsulär kurirsäck
eller annan förseglad förpackning,
som icke må innehålla annat än tjänstepost,
och äger i båda fallen använda
hemligt språk. Då endera av de Höga
Fördragsslutande Parterna befinner sig i
krig eller i överhängande krigsfara, må
emellertid inskränkning göras i rätten
att meddela sig med beskickningen, därest
denna är belägen utom den mottagande
statens territorium. Karriärkonsul
äger tillika på enahanda sätt upprätthålla
förbindelse med andra den utsändande
statens beskickningar och konsulat
ävensom med myndigheter inom
denna stats övriga territorier, dock att
denna rätt må inskränkas då endera av
de Höga Fördragsslutande Parterna befinner
sig i krig eller i överhängande
krigsfara.
b) Frågan i vad mån bestämmelserna
under a) skola utsträckas till honorärkonsuler
kommer att regleras genom särskilda
avtal, som tid efter annan komma
att slutas mellan de Höga Fördragsslutande
Parterna.
4. Konsulats under mom. 3. omnämnda
tjänstepost skall vara okränkbar och
territoriets myndigheter må icke undersöka
eller kvarhålla densamma. I sagda
moment nämnda säckar och förpackningar
skola vara berättigade att åtnjuta
samma behandling som den mot
-
authorities of the territory may not
under any pretext examine or detain
any of them.
(2) Such archives and official documents
and papers shall be kept separate
from papers, books or correspondence of
a consular officer or employee relating
to other matters. This provision does
not require the separation of diplomatic
from consular archives and official
papers when a consular office is situated
on the premises of a diplomatic mission.
(3) (a) A career consular officer shall be
entitled to communicate with his government,
with his superintending diplomatic
mission or with other consulates of the
sending State which are situated in the
same territory by post, telegraph, telephone
and other public services, and may
send and receive official correspondence
by sealed consular pouches and bags
which shall contain nothing but such official
correspondence, and may, in both
cases, use secret language. When, however,
either High Contracting Party is åt war,
or is confronted with imminent risk of
war, such right of communication and
correspondence with the superintending
diplomatic mission, if the latter is situated
outside the territories of the receiving
state, may be restricted. A career
consular officer may, in addition, similarly
communicate and correspond with
other diplomatic missions and consulates
of the sending state or with the authorities
of other territories of that state,
provided that, when either High Contracting
Party is åt war, or is confronted
with imminent risk of war, this extended
right may be restricted.
(b) In the case of honorary consular
officers, the application of the provisions
of sub-paragraph (a) of this paragraph
will be regulated by special arrangements
to be made from time to time between
the High Contracting Parties.
(4) The official consular correspondence
referred to in paragraph (3) of this
Artide shall be inviolable and the authorities
of the territory shall not examine
or detain it. The pouches and bags referred
to in the said paragraph shall be
entitled to receive the same treatment
Kungl. Maj:ts proposition nr 169.
37
tagande staten låter komma den utsändande
statens diplomatiska kurirpost
till del.
5. Konsul eller konsulattjänsteman
äger rätt att avslå begäran från domstol
eller myndighet i territoriet att han skall
förete handling ur konsulatets arkiv eller
annan tjänstehandling eller att han skall
avlägga vittnesmål rörande något som
ligger inom ramen för hans tjänsteåligganden.
Sådan begäran skall likväl villfaras
i rättsvårdens intresse, därest så,
enligt tjänstgörande konsulatchefens bedömande,
är möjligt utan förfång för
den utsändande statens intressen.
6. Konsul äger även vägra att såsom
sakkunnig uttala sig om innehållet i
den utsändande statens lag.
Artikel 13.
1. Konsul eller konsulattjänsteman
må icke inför den mottagande statens
domstolar ställas till svars för handlingar
i tjänsten, som enligt den internationella
rätten ligga inom området för
konsuls uppgifter, med mindre den utsändande
staten genom sin diplomatiske
representant begär eller samtycker till
rättegången.
2. Likväl gäller, att bestämmelserna
under mom. 1. icke utesluta att konsul eller
konsulattjänsteman ålägges att svara
i civilmål, som härrör ur ett av honom
slutet avtal, vari han icke uttryckligen
angivit sig uppträda såsom ombud för
sin regering och beträffande vilket motparten
räknat med ett fullgörande av
honom personligen. Vidare gäller, att
konsul eller konsulattjänsteman icke må
på grund av bestämmelserna i artikel 12
mom. 5. vägra att förete handling eller
att avgiva utsaga rörande sådant avtal.
3. Konsul eller konsulattjänsteman
må åläggas att avlägga vittnesmål i civil-
eller brottmål, med de undantag som
stadgas i artikel 12 mom. 5. och G. Myndigheten
eller domstolen, som begär hans
vittnesmål, skall vidtaga alla skäliga åtgärder
för att undvika att hans tjänsteutövning
störes. Då fråga är om konsul,
som icke är medborgare i den mottagande
staten, skall myndigheten eller
domstolen, i den mån det är till
-
as is accorded by the receiving state to
the diplomatic bags of the sending state.
(5) A consular officer or employee
shall be entitled to refuse a request from
the courts or authorities of the territory
to produce any documents from his
archives or other official papers or to
give evidence relating to matters within
the seope of his official duties. Such a
request shall, however, be complied with
in the interests of justice if, in the judgment
of the consular officer in charge,
it is possible to do so without prejudice
to the interests of the sending state.
(6) A consular officer shall also be
entitled to deeline to give evidence as
an expert witness with regard to the
lawTs of the sending state.
Article 13
(1) A consular officer or employee
shall not be liable, in proceedings in the
courts of the receiving state, in respect
of aets performed in his official capacity,
falling within the funetions of a consular
officer under international law, unless
the sending state requests or assents to
the proceedings through its diplomatic
representative.
(2) It is understood that the provisions
of paragraph (1) of this Article do
not preelude a consular officer or employee
from being held liable in a civil
action arising out of a contract concluded
by him in which he did not expressly
contract as agent for his government
and in which the other party
looked to him personally for performance,
and that the provisions of paragraph
(5) of Article 12 do not entitle a
consular officer or employee to refuse
to produce any document or to give
evidence relating to such a contract.
(3) A consular officer or employee
may bo required to give testimony in
either a civil or a criminal case, except
as provided for in paragraphs (5) and
(6) of Article 12. The authority or court
requiring his testimony shall take all
reasonable steps to avoicl interference
with the performancc of his official
duties. In the case of a consular officer
who is not a national of the receiving
state, the authority or court
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 169.
låtligt och möjligt, låta upptaga sådant
vittnesmål, muntligen eller skriftligen,
på hans ämbetsrum eller i hans bostad.
4. Samtliga motorfordon, fartyg och
luftfartyg, som tillhöra den utsändande
staten och brukas för konsulats, konsuls
eller konsulattjänstemans räkning, och
likaså motorfordon, fartyg och luftfartyg,
som tillhöra konsul eller konsulattjänsteman,
skola, i den mån så erfordras enligt
territoriets lagstiftning, vara trafikförsäkrade
i vad avser skada som vållas tredje
man. Talan av tredje man rörande sådan
skada skall anses vara en talan, som
medför skyldighet att ingå i svaromål
enligt bestämmelserna under mom. 2.
Konsul eller konsulattjänsteman må icke
på grund av bestämmelserna i artikel
12 mom. 5. vägra att förete handling
eller att avgiva utsaga i samband med
sådan talan.
5. Så länge karriärkonsul innehar
exekvatur eller annat erkännande, skall
han jämte sin hustru och de hans underåriga
barn som bo hos honom icke vara
underkastad i territoriet gällande lagstiftning
rörande registrering av utlänningar
och uppehållstillstånd samt må
icke utvisas.
Artikel 14.
Med mindre den utsändande staten så
begär eller samtycker därtill, må karriärkonsul
icke inom territorium tillhörande
den mottagande staten hållas i
häkte i avbidan på eller under rättegång
rörande handling, som han begått utom
tjänsten, såvida han icke anklagas för
grovt brott enligt definitionen i artikel
2 mom. 9.
KAPITEL IV.
Finansiella privilegier.
Artikel 15.
Den utsändande staten, eller fysisk
eller juridisk person som företräder densamma,
skall inom territoriet vara befriad
från skyldighet att utgöra skatt
eller liknande pålaga (vare sig statlig,
kommunal eller annan), som utgår på
shall, wherever permissible and possible,
arrange for the taking of such
testimony, orally or in writing, åt his
office or residence.
(4) All motor vehicles, vessels and aircraft
owned by the sending state and
used for the purposes of a consulate or for
the purposes of a consular officer or employee,
and likewise all motor vehicles,
vessels and aircraft owned by a consular
officer or employee shall, in conformity
with the law of the territory,
be insured by policies against third
party risks. Any action by a third party
in respect of any such risk shall be
deemed to be an action involving liability
as set out in paragraph (2) of this
Artide, and the provisions of paragraph
(5) of Article 12 shall not entitle a consular
officer or employee to refuse to
produce any document or to give evidence
in connexion with such an action.
(5) While he continues to hold his
exequatur or other authorisation, a
career consular officer, together with
his wife and minor children residing
with him, shall be exempt from the requirements
of the laws of the territory
with regard to the registration of foreigners
and permission to reside, and
shall not be subject to deportation.
Article 14
Except åt the request or with the consent
of the sending state a career consular
officer shall not be subjected in
any territory of the receiving state to
detention in custody pending trial, in
respect of acts performed otherwise
than in his official capacity, unless he is
accused of a grave offence as defined in
Article 2 (9) of this Convention.
PART IV.
Financial Privileges
Article 15
The sending state or any natural or
juridical person acting on its behalf
shall, in the territory, be exempt from
all taxes or other similar charges of any
kind (national, state, provincial, municipal
or other) in respect of
Kungl. Maj:ts proposition nr 169.
39
a) ägande eller innehav av mark,
byggnader, delar av byggnader eller
fastighetstillbehör, som brukas uteslutande
för ändamål som avses i artikel
9 mom. 1., med undantag för
skatt eller annan pålaga, som uppbäres
för tjänster eller allmänna anordningar
på platsen, i den mån sagda egendom
drager fördel av dessa;
b) transaktioner eller dokument rörande
förvärv av fast egendom för sagda
ändamål;
c) ägande, innehav eller nyttjande av
lös egendom, som brukas för konsulära
ändamål.
Artikel 16.
1. a) Varken den mottagande staten
eller någon dess delstat, provins, kommun
eller efter annan indelningsgrund
bestämd del därav äger inom territoriet
pålägga eller uppbära skatt eller liknande
pålaga på avgifter, som för den
utsändande statens räkning uppbäras
som ersättning för konsulära tjänsteåtgärder
eller på kvitton på sådana
avgifter.
b) Den utsändande staten, dess konsuler
och konsulattjänstemän skola inom
territoriet vara befriade från skyldighet
att för åtgärd, som i tjänsten utföres av
konsul eller konsulattjänsteman, utgöra
skatt eller liknande pålaga, som påföres
eller uppbäres av den mottagande staten
eller någon dess delstat, provins,
kommun eller efter annan indelningsgrund
bestämd del därav. Denna befrielse
gäller icke skatt eller liknande pålaga,
som enligt lag åvilar annan person,
även om bördan därav kan övervältras
på den utsändande staten, konsuln eller
konsulattjänstemannen.
2. Varken den mottagande staten
eller någon dess delstat, provins, kommun
eller efter annan indelningsgrund
bestämd del därav äger inom territoriet
pålägga eller uppbära skatt eller liknande
pålaga på lön, arvode eller annan ersättning,
som konsul av den utsändande
staten erhåller i vederlag för tjänstgöringen
som konsul.
3. Bestämmelserna under mom. 2. äro
även tillämpliga på lön, arvode eller an
-
(a) the ownership or occupation of
land, buildings, parts of buildings or
appurtenances used exclusively for the
purposes referred to in paragraph (1)
of Artide 9 of this Convention, except
taxes or other assessments levied för
services or for local public improvements
by which, and to the extent that, the
said premises are benefited;
(b) transactions or instruments relating
to the acquisition of immovable
property for the said purposes;
(c) the ownership, possession or use
of movable property for consular purposes.
Article 16
(1) (a) No tax or other similar charge
of any kind shall be imposed or collected
in the territory by the receiving State,
or by any State, province, municipality
or other local subdivision thereof, in
respect of fees received on behalf of the
sending state in compensation for consular
services, or in respect of any receipt
given for the payment of such fees.
(b) The sending state or a consular
officer or employee thereof shall be
exempt in the territory from all taxes or
other similar charges of any kind imposed
or collected by the receiving state,
or by any state, province, municipality
or other local subdivision thereof, in respect
of aets performed in the course of
the officer’s or employee’s official functions.
This exemption shall not apply to
taxes or other similar charges in respect
of which some other person is legally
liable, notwithstanding that the burden
of the tax or other similar charge may
be passed on to the sending state or the
consular officer or employee.
(2) No tax or other similar charge of
any kind shall be imposed or collected
in the territory by the receiving state,
or by any state, province, municipality
or other local subdivision thereof, in
respect of the official emoluments, salary,
wages or allowances received as
compensation for his consular services
by a consular officer.
(3; The provisions of paragraph (2) of
this Article shall also apply to the offi
-
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 169.
nan ersättning, som konsulattjänsteman
uppbär i vederlag för tjänstgöring vid konsulat,
dock under förutsättning att han
är medborgare i den utsändande staten
och icke är medborgare i den mottagande
staten.
4. Karriärkonsul och konsulattjänsteman
skola vidare, med undantag för vad
som stadgas under mom. 5. nedan, inom
territoriet vara befriade från skyldighet
att utgöra skatt eller liknande pålaga, som
påföres eller uppbäres eller kan komma
att påföras eller uppbäras av den mottagande
staten eller någon dess delstat,
provins, kommun eller efter annan indelningsgrund
bestämd del därav och
som icke är skatt eller avgift, utgående
på eller med anledning av varuinförsel
till territoriet, beträffande vilket slag av
skatt eller avgift frågan om befrielse behandlas
uteslutande i artikel 17. Vad nu
sagts gäller likväl endast under förutsättning
att konsuln eller konsulattjänstemannen
ifråga
a) icke är medborgare i den mottagande
staten;
b) icke bedriver enskild förvärvsverksamhet
inom territoriet; samt
c) är fast anställd i den utsändande
statens tjänst eller, därest så icke är
fallet, icke var stadigvarande bosatt
inom territoriet vid den tidpunkt då han
förordnades att tjänstgöra vid konsulatet.
5. a) Bestämmelserna under mom. 4.
äro endast tillämpliga på skatter eller liknande
pålagor, som, i frånvaro av skattebefrielse
enligt denna artikel, skulle enligt
lag åvila konsuln eller konsulattjänstemannen.
De äro icke tillämpliga på
skatter eller liknande pålagor, som enligt
lag åvila annan person, även om
bördan därav kan övervältras på konsuln
eller konsulattjänstemannen. Därest
emellertid inkomst från källa utanför
territoriet tillkommer konsul eller
konsulattjänsteman, men inkomsten till
honom utbetalas eller för hans räkning
uppbäres av bank eller annat ombud
inom territoriet, som har att avdraga
inkomstskatt vid utbetalning av inkomsten
samt redovisa den på så sätt
avdragna skatten, skall konsuln eller
cial emoluments, salary, wages or allowances
received by a consular employee
as compensation for his services
åt a consulate, provided that such consular
employee is a national of the
sending state and not a national of the
receiving state.
(4) A career consular officer or consular
employee shall, in addition, except
as provided in paragraph (5) of this Artide,
be exempt in the territory from all
taxes or other similar charges of any
kind which are or may be imposed or
collected by the receiving state, or by any
state, province, municipality or other
local subdivision thereof, other than
taxes or duties imposed upon or by
reason of importation into the territory,
exemption from which is dealt with exclusively
in Artide 17, provided that
such officer or employee is
(a) not a national of the receiving
state; and
(b) not engaged in private occupation
for gain in the territory; and
(c) a permanent employee of the sending
state, or if not a permanent employee
thereof, was not ordinarily resident
in the territory åt the time of his
appointment to the consulate.
(5) (a) The provisions of paragraph
(4) of this Artide shall apply only to
taxes or other similar charges in respect
of which the consular officer or employee
would, in the absence of the
exemption provided by this Artide, be
the person legally liable, and shall not
apply to taxes or other similar charges
in respect of which some other person is
legally liable, notwithstanding that the
burden of the tax or other similar charge
may be passed on to the consular officer
or employee. If, however, a consular
officer or employee is entitled to income
from sources outside the territory but
that income is payable to him or collected
on his behalf, by a banker or
other agent within the territory who is
required to deduct income tax on pay
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 169.
41
konsulattjänstemannen äga rätt till återbäring
av den sålunda avdragna skatten.
b) Bestämmelserna under mom. 4. äro
icke tillämpliga på
i. skatt, som pålägges eller uppbäres
på ägande eller innehav av fast egendom
belägen inom territoriet;
ii. skatt på inkomst från källa inom
territoriet;
iii. skatt, som pålägges eller uppbäres
på ägande av kapital nedlagt i kommersiellt
företag inom territoriet eller
på vinst som uppstår vid realisation
av sådan investering eller vid försäljning
av fast egendom inom territoriet;
iv. skatt, som inom territoriet pålägges
eller uppbäres på egendom, som ärves
eller förvärvas på grund av testamente,
vare sig konsuln eller konsulattjänstemannen
är den person som avlider
eller den person som förvärvar egendomen;
v. skatt på rättshandlingar eller dokument
rörande sådana, såsom skatt på
försäljning eller överlåtelse av penningar
eller egendom, eller stämpelavgifter
i samband därmed;
vi. accis, konsumtionsskatt eller annan
liknande skatt, varunder dock icke skall
anses ingå skatt som pålägges eller uppbäres
på ägande, nyttjande eller drift av
fordon, fartyg, luftfartyg, radio- eller
televisionsapparat eller på egendom, som
införes i territoriet i överensstämmelse
med vad som stadgas i artikel 17.
Artikel 17.
1. Möbler, husgeråd, förnödenheter,
byggnadsmaterial och andra föremål,
inbegripet fordon, fartyg och luftfartyg
avsedda för konsulära tjänsteändamål
må införas till territoriet utan att
beläggas med skatt eller avgift utgående
på eller med anledning av sådan
införsel.
2. Karriärkonsul äger, under förutsättning
att han uppfyller de i artikel 16 mom.
4. stadgade villkoren, till territoriet införa
resgods, flyttgods och andra föré
-
ment of the income and to account for
the tax so deducted, the consular officer
or employee shall be entitled to repayment
of the tax so deducted.
(b) The provisions of paragraph (4)
shall not apply to
(i) taxes imposed or collected on the
ownership or occupation of immovable
property situated within the territory;
(ii) taxes on income derived from
sources within the territory;
(iii) taxes imposed or collected on the
ownership of Capital invested in any
commercial enterprise within the territory,
or on profits arising from the
sale of any such interest or from the
sale of immovable property situated
within the territory;
(iv) taxes imposed or collected within
the territory on the passing of property
on death, whether the consular officer
or employee is the person who dies or
the person to whom the property passes
on death;
(v) taxes on transactions or instruments
effecting transactions, such as
taxes on the sale or transfer of money
or property, or stamp duties imposed or
collected in connexion therewith;
(vi) excise, consumption or other similar
taxes, which shall not be deemed to
include any such tax imposed or collected
on the ownership, use or operation
of vehicles, vessels or aircraft, or
of any wireless or television set or on
artides imported into the territory in
accordance with the provisions of Artide
17.
Article 17
(1) All furniture, equipment, supplies,
building materials and other artides, including
vehicles, vessels and aircraft,
intended for the official purposes of a
consulate shall be permitted entry into
the territory free of all taxes or duties
imposed upon or by reason of importation.
(2) Baggage and effects and other artides,
including vehicles, vessels and
aircraft, imported into the territory by
a career consular officer, provided that
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 169.
mål, inbegripet fordon, fartyg och
luftfartyg, avsedda att brukas uteslutande
av honom själv och av familjemedlemmar,
som tillhöra hans hushåll,
utan att egendomen belägges med skatt
eller avgift (vare sig statlig, kommunal
eller annan) utgående på eller med anledning
av sådan införsel. Denna befrielse
skall gälla såväl då egendomen åtföljer
konsuln vare sig vid hans första ankomst
till tjänstgöringsorten eller vid senare
inresor dit som då egendomen, efter
konsulns tillträde av sin befattning, sändes
till honom och införes under den tid
han innehar sin befattning.
3. Likväl gäller, att
a) den mottagande staten äger såsom
villkor för att bevilja den befrielse som
stadgas i denna artikel fordra, att meddelande
lämnas om införsel eller återutförsel
av den berörda egendomen på
sätt, som den mottagande staten må
föreskriva;
b) enär den befrielse som stadgas i
denna artikel avser föremål, som införas
enbart för tjänstebruk eller för personligt
bruk, denna icke omfattar bland annat
föremål, vilka införas till nytta för andra
eller som äro avsedda för försäljning
eller för andra kommersiella ändamål.
Föremål, som införas såsom handelsprover
uteslutande för att utställas inom
konsulat och därefter återutföras eller
förstöras, skola emellertid icke anses
uteslutna från den befrielse som stadgas
i denna artikel;
c) den mottagande staten äger föreskriva,
att den befrielse som stadgas i
denna artikel icke skall gälla produkter,
som odlats, framställts eller tillverkats
inom territoriet, och som utförts
därifrån utan erläggande av eller mot
återbetalning av skatter eller avgifter,
som skulle hava erlagts, därest sådan
utförsel icke ägt rum;
d) intet i denna artikel får tolkas såsom
innefattande tillstånd att till territoriet
införa vara, som enligt uttrycklig
bestämmelse i lag är underkastad införselförbud.
he fulfils the conditions specified in paragraph
(4) of Article 16, exclusively
för his personal use or the use of members
of his family forming part of his
household, shall be exempt from all taxes
or duties (national, state, provincial,
municipal or other) imposed upon or by
reason of importation, whether accompanying
him to his consular post, either
upon first arrival or upon subsequent
arrivals, or subsequently consigned to
him åt his post and imported åt any
time while he is assigned to such post.
(3) It is, however, understood that
(a) the receiving state may, as a condition
to the granting of the exemption
provided in this Article, require that a
notification of any importation or reexportation
be given in such manner as
it may prescribe;
(b) the exemption provided in this
Article, being in respect of artides imported
för official or personal use only,
does not extend to, inter alia, artides
imported as an accommodation to others
or för sale or for other commercial purposes.
However, artides imported as
samples of commercial products solely
for display within a consulate and subsequently
re-exported or destroyed shall
not be regarded as excluded from the
exemption provided in this Article;
(c) the receiving state may determine
that the exemption provided in this Article
does not apply in respect of artides
grown, produced or manufactured in the
territory which have been exported
therefrom without payment of or upon
repayment of taxes or duties which
would have been chargeable but för such
exporta tion;
(d) nothing herein shall be construed
so as to permit the entry into the territory
of any article the importation of
which is specifically prohibited by law.
Kungl. Maj.ts proposition nr 169.
43
KAPITEL V.
Allmänna konsulära uppgifter.
Artikel 18.
1. Konsul må inom sitt distrikt
a) besöka, meddela sig med och giva
råd till den som är medborgare i den utsändande
staten;
b) utreda inträffad händelse som berör
sådan medborgares intressen;
c) bistå sådan medborgare vid förhandlingar
inför eller i mellanhavanden
med territoriets myndigheter, vid behov
ombesörja rättshjälp åt honom samt inför
nämnda myndigheter, på deras begäran
eller med deras samtycke, biträda
såsom tolk för honom eller utse annan
sådan åt honom.
2. Konsul äger för att skydda den utsändande
statens medborgare, deras
egendom och intressen hänvända sig
till och skriftväxla med vederbörande
myndigheter i sitt distrikt och med vederbörande
departement inom territoriets
centralförvaltning. Han äger dock
icke skriftväxla med eller göra diplomatiska
framställningar hos Kungl. Utrikesdepartementet
respektive the Foreign
Office utom i frånvaro av diplomatisk
representant för den utsändande staten.
Då framställning göres skriftligen, må
vederbörande myndighet eller regeringsdepartement
fordra, att konsuln vid
framställningen fogar översättning till
landets officiella språk.
3. Medborgare i den utsändande staten
skall städse äga rätt att meddela sig
med vederbörande konsul och att, med
mindre han lagligen är berövad sin frihet,
besöka honom på konsulatet.
Artikel 19.
7 1. Konsul skall omedelbart av vederbörande
myndigheter inom territoriet
underrättas, då medborgare i den ut
-
PART V.
General Consiilar Functions
Arlicle 18
(1) A consular officer may, within his
district,
(a) interview, communicate with and
advise any national of the sending state;
(b) inquire into any incidents which
have occurred affeeting the interests of
any such national;
(c) assist any such national in proceedings
before or in relations with the
authorities of the territory, arrange för
legal assistance for him, where necessary,
and act as interpreter on his behalf, or
appoint an interpreter so to act, before
the said authorities, åt their request or
with their consent.
(2) For the purpose of the protection
of the nationals of the sending state and
their property and interests, a consular
officer shall be entitled to apply to and
correspond with the appropriate authorities
within his district and the appropriate
departments of the central
government of the territory. He shall
not, however, be entitled to correspond
with or to make diplomatic claims to
the Foreign Office or the Ministry for
Foreign Affairs, as the case may be, except
in the absence of any diplomatic
representative of the sending state.
When any such representations are made
in writing, a consular officer may be required
by the authority or department
concerned to attach a translation into
the official language of the territory.
(3) A national of the sending state
shall have the right åt all times to communicate
with the appropriate consular
officer and, unless subject to lawful
detention, to visit him åt his consulate.
Arlicle 19
(1) A consular officer shall be informed
immediately by the appropriate
authorities of the territory when any
44
Kungl. Maj:ts proposition nr 169.
sändande staten inom konsulns distrikt
anhålles eller häktas i avvaktan på rättegång
eller på annat sätt berövas sin
frihet.
2. Konsul skall tillåtas att utan dröjsmål
besöka, enskilt samtala med samt
ombesörja rättshjälp åt medborgare i
den utsändande staten, som sålunda är
anhållen, häktad eller eljest berövad
sin frihet för rättsförhandlingar eller
förhör eller som äger rätt att fullfölja
talan i sin sak enligt de för ordinära
rättsmedel gällande bestämmelserna om
den tid inom vilken talan må fullföljas.
Meddelande från sådan medborgare
till konsuln skall utan dröjsmål
vidarebefordras av territoriets myndigheter.
3. Efter anmälan hos vederbörande
myndighet äger konsul, utan att detta innebär
någon inskränkning i bestämmelserna
under mom. 2., rätt att besöka medborgare
i den utsändande staten, som
inom hans distrikt är berövad sin frihet
för att avtjäna frihetsstraff. Sådant besök
skall ske under iakttagande av de
föreskrifter som gälla för den anstalt där
fången är intagen. Emellertid skola sådana
föreskrifter medgiva konsul skälig
möjlighet att träffa och samtala med
medborgare i den utsändande staten.
Artikel 20.
Konsul äger inom sitt distrikt främja
den utsändande statens intressen på
handelns, konstens, vetenskapens, yrkeslivets
och undervisningens områden.
Artikel 21.
Konsul äger inom sitt distrikt
1. a) upptaga förklaring, som må vara
föreskriven i den utsändande statens
medborgarskapslagstiftning;
b) sända meddelande till och mottaga
anmälan från medborgare i den utsändande
staten, i fall då så må vara föreskrivet
i den utsändande statens lag
-
national of the sending state is confined
in prison awaiting trial or is otherwise
detained in custody within his district.
(2) A consular officer shall be permitted
to visit without delay, to converse
privately with and to arrange legal
representation for, any national of the
sending state who is so confined or
detained for the purpose of any proceedings
or interrogations or who is entitled
to appeal under the ordinary rules
as to the time within which an appeal
may be made. Any communication from
such a national to the consular officer
shall be forwarded without delay by the
authorities of the territory.
(3) Without prejudice to the provisions
of paragraph (2) of this Article,
when a national of the sending state is
detained in custody in pursuance of his
sentence, the consular officer within
whose district he is detained shall, upon
notification to the appropriate authority,
have the right to visit him. Any such
visit shall be conducted in accordance
with the regulations in force in the institution
in which he is detained, it
being understood, however, that such
regulations shall permit reasonable access
to and opportunity of conversing
with such national.
Article 20
A consular officer may, within his
district, further the commercial, artistic,
scientific, professional and educational
interests of the sending state.
Article 21
A consular officer may, within his
district,
(1) (a) receive such declarations as may
be required to be made under the nationality
laws of the sending state;
(b) issue such notices to, and receive
such declarations from, a national of the
sending state as may be required under
the laws of the sending state with regard
Kungl. Maj.ts proposition nr 169.
45
stiftning angående medborgerlig tjänsteplikt;
c)
registrera födelser och dödsfall
bland medborgare i den utsändande staten
ävensom vigslar, som förrättats enligt
territoriets lagstiftning i fall då åtminstone
den ene av kontrahenterna är
medborgare i den utsändande staten.
Likväl gäller, att sådan konsulatsregistrering
av födelse, dödsfall eller vigsel
i intet hänseende fritager enskild person
från skyldighet, som enligt territoriets
lagstiftning må föreligga i fråga om anmälan
och registrering av födelse, dödsfall
eller giftermål hos territoriets myndigheter;
d)
utfärda pass och resedokument för
medborgare i den utsändande staten
samt utställa viseringar och andra
vederbörliga handlingar för personer,
som önska inresa i den utsändande staten;
e)
utfärda ursprungs- och intressecertifikat
rörande varor och avsedda att
användas i den utsändande staten;
f) delgiva domstolshandlingar och
upptaga bevis åt domstol i den utsändande
staten i den form som må medgivas
enligt särskild överenskommelse
härom mellan de Höga Fördragsslutande
Parterna eller som eljest icke strider mot
territoriets lagstiftning;
2. upprätta och mottaga förklaringar
samt legalisera, bestyrka eller bevittna
underskrifter och handlingar, översätta
handlingar och v;dtaga andra notariella
åtgärder beträffande handlingar, då sådan
åtgärd, oavsett av vilken nationalitet
sökanden är, begäres för att åberopas
i den utsändande staten eller eljest
i enlighet med dennas gällande lag. Ed
eller försäkran må upptagas, om så är
föreskrivet enligt sagda lag. Konsul må
även vidtaga nu nämnda åtgärder beträffande
handling, vars upprättande av
medborgare i den utsändande staten begäres
för att användas annorstädes än i
denna stat. Likväl gäller, att denna bestämmelse
icke medför någon skyldighet
för den mottagande statens myndigheter
att erkänna giltigheten av notariella och
andra åtgärder avsedda i förevarande
to compulsory national service;
(c) register the birth or death of a
national of the sending state and record
a marriage celebrated under the laws of
the territory, provided that åt least one
of the parties is a national of the sending
state, but it is understood that such
consular registration of a birth or death
or the recording by a consular officer of
such a marriage in no way exempts a
private person from any obligation under
the laws of the territory with regard
to the notification and registration of
births, deaths or marriages with the
authorities of the territory;
(d) issue passports and travel documents
to nationals of the sending state
and grant visas and other appropriate
documents to persons seeking entry into
the sending state;
(e) issue, with regard to goods, certificates
of origin and interest for use in
the sending state;
(f) serve judicial documents or take
evidence on behalf of courts of the sending
state in a manner permitted under
special arrangements on this subject between
the High Contracting Parties or
otherwise not inconsistent with the laws
of the territory:
(2) draw up and receive declarations,
and legalise, authenticate or certify
signatures or documents, translate documents
and perform other notarial aets in
connexion with documents in any case
where these services are required by a
person of any nationality for use in the
sending state or under the law in force
in the sending state. If under that law
the administration of an oath or affirmation
is required, such oath or affirmation
may be administered. A consular
officer may also perform these funetions
in connexion with documents required
by a national of the sending state for
use elsewhere than in the sending state,
but it is understood that this provision
involves no obligation on the authorities
of the receiving state to recognise the
validity of such notarial and other aets,
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 169.
moment, som vidtagits av konsul beträffande
handlingar, vilka erfordras enligt
den mottagande statens lagstiftning.
KAPITEL VI.
Utredning- av dödsbon.
Artikel 22.
1. Då avliden person efterlämnar
egendom i territoriet samt medborgare i
den utsändande staten, som icke är bosatt
inom territoriet och icke är där
rättsligen företrädd, har rätt till eller
reser anspråk på egendomen eller del
därav (till exempel i egenskap av testamentsexekutör
eller testamentstagare
eller arvinge enligt lag), är konsul, inom
vars distrikt dödsboet utredes eller, om
någon dödsboutredning icke inletts,
egendomen finnes, behörig att företräda
medborgaren i den utsändande staten i
vad avser dennes rätt i dödsboet eller
till egendomen, såsom om giltig fullmakt
av honom hade utställts för konsuln.
Därest medborgaren i den utsändande
staten senare blir rättsligen företrädd
inom territoriet, kommer konsuln
i samma ställning som om han tidigare
innehaft en fullmakt, vilken upphört att
gälla från den tidpunkt då han underrättades
om att vederbörande är på annat
sätt rättsligen företrädd eller, för
det fall att konsuln redan erhållit bemyndigande
enligt bestämmelserna under
mom. 3. nedan, från den tidpunkt
då bemyndigande i stället meddelades
medborgaren i den utsändande staten
på begäran av honom själv eller av hans
rättslige ställföreträdare.
2. Bestämmelserna under mom. 1. äro
tillämpliga oavsett den avlidnes medborgarskap
och platsen för dödsfallet.
3. Då konsul enligt bestämmelserna
under mom. 1. är behörig att företräda
någon, äger han vidtaga åtgärder för att
referred to in this paragraph, performed
by a consular officer in connexion with
documents required under the laws of
the receiving State.
PART VI.
Estates and Transfers of Propert}-Artide 22
(1) In any case where a deceased person
leaves property in the territory and a
legal or equitable interest in such property
(for instance, as executor or beneficiary
under a will or in cases of intestacy)
is held or claimed by a national
of the sending state who is not resident
in the territory and is not legally represented
there, the consular officer in
whose district the estate of the deceased
person is being administered or, if no
administration has been instituted, his
property is situated shall have the right
to represent such national as regards his
interests in the estate or property as if
valid powers of attorney had been executed
by him in favour of the consular
officer. If subsequently such national
becomes legally represented in the territory,
the consular officer’s position
shall be as if he previously had a power
of attorney from the national which has
ceased to be operative as from the date
when the consular officer is informed
that such national is otherwise legally
represented or, if a grant has already
been made to the consular officer in accordance
with the provisions of paragraph
(3) of this Article, as from the date
when a further grant is made to that
national on his own application or on
the application of his legal representative.
(2) The provisions of paragraph (1) of
this Article shall apply whatever the nationality
of the deceased person and irrespective
of the place of his death.
(3) In any case where a consular
officer has a right of representation
under paragraph (1) of this Article, he
Kungl. Maj:ts proposition nr 169.
47
skydda och tillvarataga dennes rätt. Han
är även behörig att taga dödsboet eller
egendomen i besittning i samma utsträckning
som om han vore vederbörligen
befullmäktigat ombud för den
person han företräder, med mindre
annan person som har likvärdig eller
större behörighet har vidtagit nödiga
åtgärder för att taga dödsboet elier
egendomen i besittning. Därest enligt
territoriets lag domstols bemyndigande
eller förordnande erfordras för att konsuln
skall kunna skydda egendomen
eller taga denna i besittning, skall bemyndigande
eller förordnande, som
skulle ha meddelats för vederbörligen
befullmäktigat ombud för den vars rätt
bevakas av konsuln, givas denne på
hans ansökan därom. Om det kan antagas,
att egendom omedelbart behöver
skyddas och tillvaratagas, samt att det
finnes rättsägare, som konsuln är behörig
företräda, skall domstolen, därest
den finner så vara nödvändigt, meddela
konsuln ett interimistiskt bemyndigande
eller förordnande, begränsat till att avse
egendomens skyddande och tillvaratagande,
intill dess att ytterligare bemyndigande
meddelas.
4. a) Med de inskränkningar som följa
av bestämmelserna under b) och c) nedan
är konsuln behörig att handhava utredningen
av dödsboet i samma utsträckning
som om han vore vederbörligen
befullmäktigat ombud för den vars rätt
han bevakar. Därest enligt territoriets
lag domstols bemyndigande erfordras,
skall konsuln äga att ansöka om och på
grund av sin ansökan erhålla sådant bemyndigande
som skulle tillkomma vederbörligen
befullmäktigat ombud för den
person vars intressen han företräder.
b) Domstol må, därest den så finner
lämpligt, uppskjuta att giva konsuln
bemyndigande under så lång tid som
domstolen anser erforderlig för att den
vars rätt konsuln bevakar skall få tillfälle
att underrättas och avgöra huruvida
han önskar företrädas på annat
sätt än genom konsuln.
shall have the right to take steps for
the protection and preservation of the
interests of the person whom he is
entitled to represent. He shall also have
the right to take possession of the estate
or the property to the same extent as
if he were the duly appointed attorney
of the person whose interests he represents,
unless another person, having
equal or superior rights, has taken the
necessary steps to assume possession
thereof. If under the laws of the territory
a grant of representation or order
of a court is necessary for the purpose
of enabling the consular officer to protect
or to take possession of the property,
any grant or order which would have
been made in favour of the duly appointed
attorney of the person whose
interests are represented by the consular
officer shall be made in favour of the
consular officer on his application. On
prima facie evidence of the necessity för
the immediate protection and preservation
of the estate and of the existence
of persons with an interest which the
consular officer has a right to represent,
the court shall, if satisfied as to such
necessity, make a grant or an order to
the consular officer provisionally, limited
to the protecting and preserving of
the estate, until such time as a further
grant of representation is made.
(4) (a) Subject to sub-paragraphs (b)
and (c) of this paragraph, the consular
officer shall have the right to full administration
of the estate to the same
extent as if he were the duly appointed
attorney of the person whose interests
he represents. If under the law of the
territory a grant by a court is necessary,
the consular officer shall have the same
right to apply for and to receive a grant
on his application as the duly appointed
attorney of the person whose interests
he represents.
(b) The court may, if it thinks fit,
postpone the making of a grant to the
consular officer for such time as it
deems necessary to enable the person
represented by the consular officer to
be informed and to decide whether he
desires to be represented otherwise than
by the consular officer.
48
Kungl. Maj:ts proposition nr 169.
c) Domstolen må inom ramen för
sina befogenheter förelägga konsuln att
ingiva tillfredsställande bevis för att
de personer som enligt lag ha rätt till
tillgångarna även mottagit dessa eller,
för den händelse konsuln icke förmår
förebringa sådan bevisning, förelägga
honom att återbetala eller återlämna
tillgångarna till behörig myndighet eller
person. Domstolen äger ock, då konsuln
i övrigt har fullständigt*utrett dödsboet,
förordna, att tillgångarna skola
utanordnas till vederbörande på annat
sätt som domstolen må föreskriva.
5. Konsul skall vidare inom sitt
distrikt vara behörig att utan föregående
bemyndigande omhändertaga och skifta
dödsbo av ringa värde efter medborgare
i den utsändande staten i den utsträckning
som må vara medgiven enligt
territoriets lag och under de betingelser
i övrigt som denna kan föreskriva.
6. Därest konsul gör bruk av den
behörighet i fråga om utredning av
dödsbo som stadgas under mom. 1.—5.,
skall han med avseende härå vara underkastad
territoriets lag och lyda under
dess domstolar på enahanda sätt som
medborgare i den mottagande staten.
7. Då territoriets ortsmyndigheter,
vare sig förvaltande eller dömande, få
kännedom om
a) att det inom territoriet finnes ett
dödsbo med avseende på vilket konsul
kan vara behörig att bevaka någons
rätt enligt vad under mom. 1.—6. föreskrives;
eller
b) att medborgare i den utsändande
staten avlidit inom territoriet och att
det av omständigheterna framgår, att
behörighet att omhändertaga den avlidnes
efterlämnade egendom icke tillkommer
annan inom territoriet varande
eller därstädes företrädd person än någon
som på sin tjänsts vägnar äger
sådan behörighet,
skola myndigheterna underrätta vederbörande
konsul om förhållandet.
(c) The court may exercise any discretion
which it possesses to order the
consular officer to furnish reasonable evidence
of the receipt of the assets by
the persons entitled to them by law or
to repay or return those assets to the
competent authority or person in the
event of his being unable to furnish
such evidence, or it may order that, the
consular officer having otherwise fully
administered the estate, the actual transmission
of the assets to those persons
shall be effected through such other
channels as it may direct.
(5) A consular officer shall, in addition,
be entitled within his district to
receive and distribute an estate of small
value of a deceased national of the
sending state without first obtaining a
grant of representation, to the extent
that, and subject to the conditions
under which, this may be permitted
under the laws of the territory.
(6) If a consular officer exercises the
rights referred to in the preceding paragraphs
of this Article with regard to
an estate, he shall in that matter be
subject to the law of the territory and
to the jurisdiction of the courts of the
territory in the same manner as a national
of the receiving state.
(7) In any case where it is brought
to the knowledge of the local authorities
(administrative or judicial) of the territory
that
(a) there is an estate in the territory
with regard to which the consular officer
may have a right to represent
interests under the preceding paragraphs
of this Article; or
(b) a national of the sending state
has died in the territory and it appears
that there is not present or represented
in the territory any person, other than
a public administratör or similar official,
entitled to claim administration
of any property which the deceased may
have left there,
they shall inform the consular officer
to this effect.
Kungl. Maj ds proposition nr 169.
49
Artikel 23.
Även då så icke följer av bestämmelserna
i artikel 22, må konsul för överförande
till medborgare i den utsändande
staten, som icke är bosatt inom
territoriet, från domstol eller fysisk eller
juridisk person mottaga penningmedel
eller annan egendom, som tillkommer
sådan medborgare till följd av någons
död. Sådana penningmedel och sådan
annan egendom kunna bland annat
omfatta andel i dödsbo, utbetalning
enligt lagstiftning om ersättning för
olycksfall i arbete eller liknande lagstiftning
samt behållning av livförsäkring.
Den domstol eller fysiska eller juridiska
person som ombesörjer fördelningen
skall icke vara förpliktad att överföra
penningmedlen eller egendomen genom
konsuln, och konsuln skall icke vara
förpliktad att mottaga penningmedlen
eller egendomen för överförande. Därest
konsuln mottager penningmedlen eller
egendomen, skall han efterkomma de
föreskrifter som må hava meddelats av
förenämnda domstol eller fysiska eller
juridiska person om förebringande av
tillfredsställande bevisning för att penningmedlen
eller egendomen mottagits
av den medborgare i den utsändande
staten till vilken överförandet skall ske
eller om återställande av penningmedlen
eller egendomen, i händelse konsuln
icke är i stånd att förebringa sådan
bevisning.
Artikel 24.
Penningmedel eller annan egendom
må utbetalas, överlämnas eller överföras
till konsul enligt bestämmelserna i artiklarna
22 och 23 endast i samma
utsträckning och under samma förutsättningar
som utbetalande, överlämnande
eller överförande till den person
som konsuln företräder eller på vilkens
vägnar han mottager penningmedlen
eller egendomen skulle vara medgivet
enligt den mottagande statens lagstiftning.
Det skall icke tillkomma konsuln
större behörighet beträffande penningmedlen
eller egendomen än som skulle
Article 23
A consular officer may receive, for
transmission to a national of the sending
state who is not resident in the territory,
from a court, agency or person,
money or property to which such national
is entitled as a consequence of
the death of any person. Such money or
property may include, but is not limited
to, shares in an estate, payments
made pursuant to workmen’s compensation
laws or any similar laws and the
proceeds of life insurance policies. The
court, agency or person making the
distribution shall not be obliged to
transmit such money or property
through the consular officer, and the
consular officer shall not be obliged to
receive such money or property for
transmission. If he does receive such
money or property, he shall comply with
any conditions laid down by such court,
agency or person with regard to furnishing
reasonable evidence of the receipt
of the money or property by the
national to whom it is to be transmitted
and with regard to returning the money
or property in the event of his being
unable to furnish such evidence.
Artide 24
Money or other property may be paid,
delivered or transferred to a consular
officer pursuant to the provisions of
Artides 22 and 23 only to the extent
that, and subject to the conditions under
which, payment, delivery or transfer
to the person whom the consular officer
represents or on whose behalf he
receives the money or property would
be permitted under the laws and regulations
of the receiving state. The consular
officer shall acquire no grcate.r
rights in respect of any such money
or other property than the person whom
4 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 169.
50
Kungl. Maj:ts proposition nr 169.
hava tillkommit den person konsuln
företräder eller på vilkens vägnar han
mottager penningmedlen eller egendomen,
därest utbetalandet, överlämnandet
eller överförandet därav skett
direkt till denne.
KAPITEL VII.
Sjöfart.
Artikel 25.
1. Då fartyg hemmahörande i den
utsändande staten angör hamn (varmed
förstås varje plats dit fartyg må inkomma)
i den mottagande staten, skall
det tillåtas fartygets befälhavare och
medlemmarna av dess besättning att
träda i förbindelse med konsul, inom
vilkens distrikt hamnen är belägen, och
konsuln skall äga obehindrat fullgöra
sina i artikel 26 uppräknade åligganden
utan inblandning från territoriets myndigheters
sida. För fullgörande av sådant
åliggande må konsul personligen och,
om han så önskar, åtföljd av konsulattjänstemän
tillhörande hans personal,
gå ombord på fartyget sedan detta
inklarerats. I samband med konsuls nu
ifrågavarande tjänsteåtgärder äga befälhavaren
och vederbörande medlemmar
av besättningen uppsöka konsulatet,
såvida icke territoriets myndigheter
motsätta sig detta på den grund att
det icke skulle vara möjligt för befälhavaren
och ifrågavarande medlemmar
av besättningen att återkomma ombord
före fartygets avgång. I händelse sådant
förbud meddelas, skola territoriets myndigheter
omedelbart underrätta vederbörande
konsul.
2. Konsul äger begära bistånd av
territoriets myndigheter med avseende
på fullgörandet av hans förenämnda
tjänsteåligganden, och myndigheterna
skola lämna erforderligt bistånd, såvida
ej särskilda skäl föreligga, som
utgöra tillräcklig grund för att i det
enskilda fallet vägra bistånd.
Artikel 26.
1. Konsul äger förhöra befälhavaren
och medlemmarna av besättningen, un
-
he represents or on whose behalf he
receives the money or property would
have acquired, if the money or property
had been paid, delivered or transferred
to such person directly.
PART VII.
Shipping
Article 25
(1) When a vessel of the sending State
visits a port (which ineludes any place
to which a vessel may come) in the
receiving State, the master and the
members of the crew of the vessel
shall be permitted to communicate with
the consular officer in whose district the
port is situated and the consular officer
shall be permitted freely to perform
the duties enumerated in Article 26
without interference on the part of
the authorities of the territory. For
the purpose of performing any of these
duties, a consular officer, accompanied,
if he so desires, by consular employees
on his staff, may proceed personally
on board the vessel after she
has received pratique. In connexion with
these duties the master and appropriate
members of the crew may proceed to
the consulate, unless the authorities of
the territory shall object on the ground
that it would not be practicable for
the master and members of the crew
concerned to rejoin the vessel before
her departure. In the event of such
objection being made the authorities of
the territory shall immediately inform
the appropriate consular officer.
(2) The consular officer may invoke
the assistance of the authorities of the
territory in any matter pertaining to
the performance of these duties, and
they shall give the requisite assistance,
unless they have special reasons wdiich
would fully warrant refusing it in a
particular case.
Article 26
(1) The consular officer may question
the master and members of the crew,
Kungl. Maj.ts proposition nr 169.
51
dersöka skeppspapperen, upptaga förklaringar
angående fartygets resa och
dess bestämmelseort samt i allmänhet
underlätta fartygets inlöpande och avgång.
2. Konsul eller konsulattjänsteman
må inställa sig inför ortens myndigheter
och domstolar tillsammans med befälhavaren
eller medlemmar av besättningen
samt äger att i deras mellanhavanden
med nämnda myndigheter
lämna bistånd, som vid behov även
må innefatta ombesörjande av rättshjälp,
samt tjänstgöra som tolk. Dessa
befogenheter må vägras konsul endast
i fall, som rör den mottagande statens
säkerhet.
3. Med förbehåll för behörighet att
utöva domsrätt, som må tillkomma territoriets
dömande myndigheter i överensstämmelse
med föreskrifterna i artikel
27 mom. 1., äger konsul avgöra tvister
mellan befälhavaren och medlemmar av
besättningen, inbegripet tvister rörande
löner och arbetsavtal i övrigt, förmedla
anställning och avskedande av befälhavare
och medlemmar av besättningen
samt vidtaga åtgärder för upprätthållande
av god ordning och disciplin
ombord.
4. Konsul äger vidtaga åtgärder för
att säkra efterlevnaden av den utsändande
statens sjöfartslagstiftning.
5. Konsul äger vid behov föranstalta
om sjukhusvård och hemsändande av
befälhavaren eller medlem av besättningen.
6. Konsul äger mottaga, upprätta
och utfärda förklaringar, överlåtelsehandlingar
och andra handlingar, som
föreskrivas i den utsändande statens
lag i samband med
a) fartygs införande i eller avförande
ur den utsändande statens fartygsregister;
b)
överförande i nämnda register av
fartyg från en ägare till en annan; eller
c) registrering av inteckning i eller
annan rätt till fartyget.
Artikel 27.
1. Utom på begäran av konsul eller
med dennes medgivande skola terri
-
examine the vessel’s papers, take statements
with regard to the vessel’s voyage
and her destination and generally facilitate
the entry and departure of the
vessel.
(2) The consular officer or a consular
employee may appear with the master
or members of the crew before the
local authorities and courts, may lend
his assistance (including, where necessary,
arranging for legal aid) and may
act as interpreter in matters between
them and these authorities. These rights
may be withheld only in cases where
questions of national security are involved.
(3) Without prejudice to any right
which the judicial authorities of the
territory may possess to take jurisdiction
in accordance with the provisions
of Article 27 (1), the consular officer
may decide disputes between the master
and members of the crew, including
disputes as to wages and contracts of
service, arrange for the engagement and
discharge of the master and members
of the crew, and take measures för the
preservation of good order and discipline
on the vessel.
(4) The consular officer may take
measures for the enforcement of the
shipping law of the sending State.
(5) The consular officer may, where
necessary, make arrangements for the
treatment in a hospital and the reparation
of the master or members
of the crew of the vessel.
(6) The consular officer may receive,
draw up or execute any declaration,
transfer or other document prescribed
by the law of the sending state in connexion
with
(a) the transfer to or the removal
from the register of the sending state
of any vessel; or
(b) the transfer from one owner to
another of any vessel on that register; or
(c) the registration of any mortgage
or charge on such a vessel.
Artide 27
(1) Except åt the request or with the
consent of the consular officer, the ad
-
52
Kungl. Maj:ts proposition nr 169.
toriets förvaltande myndigheter icke befatta
sig med någon fråga rörande skeppstjänsten
eller fartygets inre förhållanden
i övrigt. Territoriets dömande myndigheter
skola icke till handläggning upptaga
tvister mellan befälhavare och medlem
av besättningen angående lön
eller arbetsavtal i övrigt utan att underrätta
vederbörande konsul samt skola
vägra att upptaga sådan tvist, därest
konsuln gör invändning däremot. De
förvaltande och dömande myndigheterna
skola icke ingripa med anledning av
att sjöman för disciplinöverträdelse hålles
i förvar ombord, under förutsättning
att åtgärden står i överensstämmelse
med den utsändande statens lag och
icke är förenad med oförsvarlig stränghet
eller omänsklighet.
2. Utan att frånsäga sig domsrätten
över brott, som begås ombord på fartyg
i territoriets hamnar eller territorialvatten
och som äro straffbara enligt där
gällande lag, eller rätten att eljest tilllämpa
sådan lag avseende nu nämnda
fartyg eller personer och egendom ombord,
bekräfta de Höga Fördragsslutande
Parterna sitt godtagande av den
internationella sedvänja enligt vilken
territoriets myndigheter, utom på begäran
av konsul eller med dennes medgivande,
icke skola
a) befatta sig med vad som tilldrager
sig ombord på fartyget annat än för att
upprätthålla lugnet och ordningen eller
för att tillgodose den allmänna hälsovården
och säkerheten; eller
b) anställa åtal för brott som begås
ombord på fartyget, med mindre dessa,
i. beröra lugnet eller säkerheten i
hamnen eller territoriets lagstiftning
rörande allmän hälsovård, invandring,
säkerhet till sjöss, tull eller liknande
ämnen; eller
ii. begås av eller mot andra personer
än befälhavaren eller medlemmar av
besättningen eller av eller mot medborgare
i den mottagande staten; eller
iii. utgöra grova brott enligt definitionen
i artikel 2 mom. 9.
ministrative authorities of the territory
shall not concern themselves with any
matter relating to the internal management
of the vessel. The judicial authorities
of the territory shall not entertain
any proceedings with regard to disputes
as to wages and contracts of service
between the master and members of the
crew without giving notice to the appropriate
consular officer and shall
refuse to entertain the proceedings, if
the consular officer objects. The administrative
and judicial authorities shall
not interfere with the detention in
custody on the vessel of a seaman for
disciplinary offences, provided that such
detention is lawful under the lavv of
the sending state and is not accompanied
by unjustifiable severity or inhumanity.
(2) Without prejudice to their right
to take cognisance of offences committed
on board any vessel in the ports or in
the territorial waters of the territory
and cognisable under the local law or
to enforce local laws applicable to such
vessel or persons and property on board,
the High Contracting Parties affirm their
approval of the international practice
under whicli the authorities of the territory
should not, except åt the request
or with the consent of the consular
officer,
(a) concern themselves with any matter
taking place on board the vessel
unless for the preservation of peace and
order or in the interests of public health
or safety; or
(b) institute prosecutions in respect
of offences committed on board the
vessel, unless
(i) they involve the tranquillity or
safety of the port, or the law of the
territory regarding public health, immigration,
the safety of life åt sea,
customs or any similar matter; or
(ii) they are committed by or against
persons other than the master or members
of the crew, or by or against persons
possessing the nationality of the receiving
state; or
(iii) they constitute grave offences as
defined in Article 2 (9) of this Convention.
Kungl. Maj.ts proposition nr 169.
53
3. Därest territoriets myndigheter för
utövande av sin under mom. 2. omnämnda
behörighet avse att anhålla, häkta
eller förhöra någon eller att beslagtaga
egendom eller att i laga form företaga
undersökning ombord på fartyget, skall
befälhavaren eller annan befälsperson
som företräder honom beredas tillfälle
att underrätta konsuln och, såvida det
ej är omöjligt på grund av ärendets
brådskande natur, att underrätta honom
i så god tid, att konsuln eller konsulattjänsteman
tillhörande hans personal
kan närvara, om konsuln så önskar.
Därest konsuln icke har varit närvarande
eller företrädd, skall han på
begäran äga att från territoriets myndigheter
erhålla fullständig underrättelse
om vad som förevarit. Bestämmelserna
i detta moment gälla likväl icke de
sedvanliga undersökningar som av territoriets
myndigheter företagas med hänsyn
till tull, hälsovård och utlänningars
inresa samt ej heller kvarhållande av
fartyg eller av någon del av dess last
till följd av rättegång i civilmål eller
handelsmål inför territoriets domstolar.
Artikel 28.
1. Under förutsättning av befälhavarens
samtycke, äger konsul i hamn inom
sitt distrikt inspektera fartyg hemmahörande
i vilken stat det vara må, som är
destinerat till hamn i den utsändande staten,
för att konsuln skall bliva i tillfälle att
inhämta upplysningar, erforderliga för att
uppsätta och utfärda handlingar, som enligt
den utsändande statens lag kunna
krävas såsom villkor för att fartyget skall
få angöra dess hamnar, eller för att förse
vederbörande myndigheter i den utsändande
staten med sådana uppgifter i
sanitära eller andra hänseenden som
dessa myndigheter kunna kräva.
2. Konsul skall vid utövandet av den
behörighet som tillkommer honom enligt
denna artikel, handla med största
möjliga skyndsamhet.
Artikel 29.
1. Därest fartyg hemmahörande i den
utsändande staten förliser i den mottagande
staten, skola vederbörande myn
-
(3) If, for the purpose of the exercise
of the rights referred to in paragraph
(2) of this Article, it is the intention of
the authorities of the territory to arrest
or question any person or to seize any
property or to institute any formal
enquiry on board the vessel, the master
or other officer acting on his behalf
shall be given an opportunity to inform
the consular officer, and, unless this is
impossible on account of the urgency of
the matter, to inform him in such time
as to enable the consular officer or a
consular employee on his staff to be
present, if he so desires. If the consular
officer has not been present or represented,
he shall be entitled, on his
request, to receive from the authorities
of the territory full information with
regard to what has taken place. The
provisions of this paragraph do not,
however, apply to routine examinations
by the authorities of the territory with
regard to customs, health and the admission
of foreigners, or to detention
of the vessel or of any portion of her
cargo arising out of civil or commercial
proceedings in the courts of the territory.
Article 28
(1) Provided that the master of the
vessel consents, the consular officer may
inspect, åt ports within his consular
district, a vessel of any flag destined
to a port of the sending state, in order
to enable him to procure the necessary
information to prepare and execute such
documents as may be required by the
law of the sending state as a condition
of entry of such vessel into its ports,
and to furnish the competent authorities
of the sending state with such information
with regard to sanitary or other
matters as these authorities may require.
(2) In exercising the powers conferred
upon him by this Article, the
consular officer shall act with all possible
despatch.
Article 29
(1) If a vessel of the sending state is
wrecked in the receiving state, the consular
officer in whose district the wreck
54
Kungl. Maj.ts proposition nr 169.
digheter inom territoriet så snart som möjligt
därom underrätta den konsul inom
vars distrikt förlisningen ägt rum.
2. Vederbörande myndigheter inom
territoriet skola vidtaga alla rimliga åtgärder
för att rädda det förlista fartyget,
ombordvarande personer, last och annan
egendom ombord samt för att förhindra
och undertrycka plundring av fartyget
eller orolighet ombord. Dessa åtgärder
skola utsträckas även till föremål, som
tillhöra fartyget eller utgöra en del av
dess last men som blivit skilda från
fartyget.
3. Därest fartyget förlist inom hamnområde
eller utgör en fara för sjöfarten
inom den mottagande statens territorialvatten,
må territoriets myndigheter
även vidtaga åtgärder, som de finna
erforderliga för att förhindra skada, som
av fartyget eljest skulle kunna förorsakas
på hamnanläggningar eller andra
fartyg.
4. Därest varken ägaren till det förlista
fartyget, hans ombud (eller vederbörande
försäkringsgivare) eller befälhavaren
är i tillfälle att vidtaga åtgärder,
skall konsuln anses vara behörig att
såsom ombud för ägaren och i överensstämmelse
med hithörande bestämmelser
i territoriets lag träffa enahanda
anstalter rörande fartyget som ägaren
själv skulle hava kunnat träffa, därest
han varit tillstädes.
5. Ingen skatt eller avgift utgående
på eller med anledning av varuinförsel
till territoriet må av territoriets myndigheter
påföras last, förråd, utrustning
och inredning eller andra föremål, som
medföras på det förlista fartyget eller
utgöra del därav, med mindre de föras
i land för att användas eller förbrukas
inom territoriet. Territoriets myndigheter
må emellertid, därest de anse
påkallat, fordra att säkerhet ställes för
avgifter, som sålunda kunna komma att
påföras egendom av ifrågavarande slag.
6. Ingen pålaga hänförlig till det förlista
fartyget, dess last eller annan
egendom ombord (annat än skatt eller
occurs shall be informed as soon as
possible by the appropriate authorities
of the territory of the occurrence of
the wreck.
(2) The appropriate authorities of the
territory shall take all practicable
measures for the preservation of the
wrecked vessel, of the lives of persons
on board, of the c^rgo and of other
property on board, and for the prevention
and suppression of plunder or disorder
on the vessel. These measures
shall also extend to artides belonging
to the vessel or forming part of her
cargo which have become separated
from the vessel.
(3) If the vessel is wrecked within
a port or constitutes a navigational
hazard within the territorial waters of
the receiving state, the authorities of
the territory may order any measures
to be taken which they consider necessary
with a view to avoiding any
damage that might otherwise be caused
by the vessel to the port facilities or
to other vessels.
(4) If neither the owner of the wrecked
vessel, his agent (or the underwriters
concerned) nor the master is in a position
to make arrangements, the consular
officer shall be deemed to be
authorised to make, as agent for the
owner, the same arrangements as the
owner himself could have made, if he
had been present, for the disposal of
the vessel in accordance with the relevant
provisions of the law of the territory.
(5) No taxes or duties imposed upon
or by reason of the importation of
goods into the territory shall be levied
by the authorities of the territory on
the cargo, stores, equipment and fittings,
or artides, carried by or forming part
of the wrecked vessel, unless they are
brought ashore for use or consumption
in the territory. The authorities of the
territory, however, if they think fit,
may require security for the protection
of the revenue in relation to such goods.
(6) No charge (other than taxes or
duties, leviable in accordance with paragraph
(5) of this Artide) shall be levied
Kungl. Maj.ts proposition nr 169.
55
avgift som får påföras enligt bestämmelserna
under mom. 5.) må uttagas av territoriets
myndigheter, med mindre fråga
är om pålaga av enahanda slag och till
samma belopp som skulle hava utgått,
därest i ett motsvarande fall fråga varit
om ett fartyg hemmahörande i den
mottagande staten.
Artikel 30.
Då föremål, vilka tillhöra eller utgöra
del av förlist fartyg som är hemmahörande
i annan stat än den mottagande
staten, eller vilka tillhöra eller
utgöra del av sådant fartygs last, påträffas
på eller nära den mottagande
statens kust eller införas till hamn i
denna stat, skall konsul, inom vars
distrikt föremålen påträffats eller förts
i hamn, anses vara behörig att såsom
ombud för ägaren till föremålen vidtaga
sådana åtgärder för att tillvarataga
eller förfoga över föremålen, som ägaren
själv skulle hava kunnat vidtaga,
allt under förutsättning
a) att, då fråga är om föremål som
tillhöra eller utgöra del av fartyget,
detta är hemmahörande i den utsändande
staten, eller, då fråga är om last,
dennas ägare är medborgare i den utsändande
staten; samt
b) att varken ägaren till föremålen,
ombud för honom, försäkringsgivaren
eller fartygets befälhavare är i tillfälle
att vidtaga ifrågavarande åtgärder.
Artikel 31.
1. Därest befälhavare eller medlem av
besättningen på fartyg hemmahörande
i den mottagande staten, vilken är
medborgare i den utsändande staten,
avlider ombord eller i land, i vilken
stat det vara må, skall det behöriga
departementet i den mottagande staten
ofördröjligen tillställa den utsändande
statens vederbörande konsul avskrifter
av den redovisning departementet må
mottaga för den avlidne befälhavarens
eller sjömannens hyra och personliga
effekter ävensom de för departementet
tillgängliga upplysningar som kunna tänkas
underlätta efterforskandet av den
avlidnes arvingar.
by the authorities of the territory in
connexion with the wrecked vessel, her
cargo or other property on board, other
than charges of the same kind and
amount as would be levied in similar
circumstances upon or in connexion with
vessels of the receiving state.
Article 30
Where any artides belonging to or
forming part of a wrecked vessel of any
flag (not being a vessel of the receiving
state) or belonging to or forming part
of the cargo of any such vessel are
found on or near the coast of the receiving
state or are brought into any
port of that state, the consular officer
in whose district the artides are found
or brought into port shall be deemed
to be authorised to make, as agent of
the owner of the artides, such arrangements
relating to the custody and disposal
of the artides as the owner himself
could have made, if,
(a) in the case of artides belonging
to or forming part of the vessel, the
vessel is a vessel of the sending state,
or, in the case of cargo, the cargo is
owned by nationals of the sending state;
and
(b) neither the owner of the artides,
his agent, the underwriters nor the
master of the vessel is in a position
to make these arrangements.
Artide 31
(1) If the master or a member of the
crew of a vessel of the receiving state,
being a national of the sending state,
dies afloat or ashore in any country,
the competent department of the receiving
state shall furnish promptly to
the appropriate consular officer of the
sending state, copies of the accounts
which may be received by it with
respect to the wages and effects of the
deceased master or seaman, together
with any particulars åt the disposal of
the department likely to facilitate the
tracing of persons legally entitled to
succeed to the property of the deceased.
56
Kungl. Maj:ts proposition nr 169.
2. Då värdet av den avlidne befälhavarens
eller sjömannens hyra och
personliga effekter jämte annan honom
tillhörig egendom, varöver vederbörande
departement må råda, icke överstiger
1 500 kronor då departementet är
Hans Majestät Konungens av Sverige,
och 100 pund sterling då det är Hennes
Brittiska Majestäts departement, skall
departementet till konsuln överlämna
nämnda hyra, personliga effekter och
övriga egendom, som befinner sig i dess
förvar. Departementet äger dock, därest
värdet av egendomen överstiger 750
kronor respektive 50 pund sterling,
fordra att utredning förebringas till
styrkande av att det finnes någon,
som äger rätt till den avlidnes egendom
i annan egenskap än borgenär, och att
sådan person är bosatt i den utsändande
staten. Departementet äger vidare rätt
att före överlämnandet till konsuln
ur de befälhavarens eller sjömannens
tillgångar över vilka departementet
råder tillgodose krav mot hans dödsbo,
vilket framförts av person bosatt annorstädes
än i den utsändande staten och
vilket departementet finner vara lagligen
grundat. Krav mot den avlidne
befälhavarens eller sjömannens dödsbo,
som når departementet efter överlämnandet
till konsuln, skall hänskjutas till
vederbörande departement i den utsändande
staten. I vad gäller Hans
Majestät Konungen av Sverige, är vederbörande
departement Kungliga Utrikesdepartementet,
och i vad gäller
Hennes Brittiska Majestät, the Ministry
of Transport of the United Kingdom.
3. Därest vederbörande departement
icke till konsul överlämnar avliden befälhavares
eller sjömans hyra, personliga
effekter och övriga egendom varöver departementet
råder, då de under mom. 2.
angivna förutsättningarna härför föreligga,
skall departementet, före tillgångarnas
överlämnande till person som befinnes
äga rätt till den avlidnes egendom,
underrätta konsuln om departementets
avsikt samt härvid uppgiva
till vem departementet ämnar överlämna
egendomen, så att konsuln skall få
(2) In any case where the value of
the wages and effeets of the deceased
master or seaman, together with any
other property of his which comes into
the control of the competent departement
does not exceed £ 100 sterling,
where the competent department is an
authority of Her Britannic Majestv or
1,500 kronor, where the competent
department is an authority of His Majesty
The King of Sweden, the competent
department shall hand over
such wages, effeets and other property
of the deceased master or seaman to
the consular officer, provided that, if
the value thereof exceed £ 50 sterling
or 750 kronor, as the case may be, the
competent department may first require
to be satisfied that there is a person
entitled to succeed to the property of
the deceased, otherwise than as a ereditor,
and that such person is resident
in the sending State. However, the
competent department shall have the
right, before handing over, to meet out
of the master’s or seaman’s assets under
its control any claim against his estate
of any person resident elsewhere than
in the sending state, which it considers
to be legally due. Any claim against
the estate of the deceased master or
seaman which is received by that department
after handing over shall be
referred to the competent department
of the sending state. In the case of
Her Britannic Majesty the competent
department shall be the Ministry of
Transport of the United Kingdom. In
the case of His Majesty The King of
Sweden the competent department shall
be. the Ministry for Foreign Affairs.
(3) In any case where the competent
department does not hand over to the
consular officer the wages and effeets
and other property under its control
of a deceased master or seaman, when
the conditions for this purpose stated
in paragraph (2) of this Article are fulfilled,
the competent department shall,
before delivering the assets to any
person considered to be entitled to
succeed to the property of the deceased,
give notice to the consular officer of
its intention, stating the person to
Kungl. Maj:ts proposition nr 169.
57
rimlig möjlighet att inkomma med utredning,
som kan vara av betydelse för
det slutliga avgörandet angående vem
som äger rätt att tillträda egendomen
eller angående förhandenvaron av andra
anspråk på kvarlåtenskapen, om vilka
departementet må sakna kännedom.
4. Bestämmelserna under mom. 2. och
3. äro icke tillämpliga då vederbörande
departement överlämnar tillgångar över
vilka det råder till någon, som erhållit
bemyndigande i ifrågavarande hänseende
av domstol i den mottagande staten,
men skall departementet i sådant fall
ofördröjligen underrätta konsuln härom.
KAPITEL VIII.
Allmäiiua bestämmelser om konsuls
verksamhet.
Artikel 32.
1. Bestämmelserna i artiklarna 18—
31 om de uppgifter konsul må fullgöra
äro icke uttömmande. Konsul må även
fullgöra andra uppgifter under förutsättning
a)
att de stå i överensstämmelse med
internationell rätt eller sedvänja i fråga
om konsuler, sådan denna är erkänd
inom territoriet; samt
b) att de icke stå i strid mot territoriets
lagstiftning och att territoriets
myndigheter icke göra några invändningar
mot dem.
2. Då en artikel i denna konvention
giver konsul behörighet att fullgöra
någon uppgift, skall det ankomma på
den utsändande staten att bestämma i
vilken utsträckning dess konsuler må
göra bruk av sådan behörighet.
Artikel 33.
Konsul äger inom sitt distrikt uttaga
de avgifter för åtgärder i tjänsten som
må vara föreskrivna av den utsändande
staten.
whom it is proposed to deliver them,
in order to give the consular officer a
reasonable opportunity to furnish information
which may be relevant for
the final decision as to the person
entitled to receive the property or to
the existence of other claims on the
estate of which the competent department
may be unaware.
(4) The provisions of paragraphs (2)
and (3) of this Article do not apply
where the competent department delivers
assets under its control to a person
who has obtained a grant of representation
from a court in the receiving
state, b ut in this case it shall promptly
inform the consular officer to this
effeet.
PART VIII.
General Provisions Relating to Consular
Functious
Article 32
(1) The provisions of Artides 18 to
31 relating to the funetions which a
consular officer may perform are not
exhaustive. A consular officer shall also
be permitted to perform other funetions,
provided that
(a) they are in accordance with international
law or practice relating to consular
officers as recognised in the territory;
or
(b) they involve no conflict with the
laws of the territory and the authorities
of the territory raise no objection to
them.
(2) It is understood that in any case
where any Article of this Convention
gives a consular officer the right to
perform any funetions, it is for the
sending state to determine to what
extent its consular officers shall exercise
such right.
Article 33
A consular officer may, within his
district, levy the fees prescribed by
the sending state for the performance
of consular services.
58
Kungl. Maj.ts proposition nr 169.
KAPITEL IX.
Slutbestämmelser.
Artikel 34.
Tvist, som kan uppstå mellan de Höga
Fördragsslutande Parterna rörande den
rätta tolkningen eller tillämpningen av
bestämmelse i denna konvention, skall
på begäran av endera av dem hänskjutas
till Internationella Domstolen, med
mindre parterna i något särskilt fall
enas om att underställa tvisten annan
domstol eller att lösa densamma genom
annat förfarande.
Artikel 35.
1. Vardera av de Höga Fördragsslutande
Parterna skall, innan denna
konvention träder i kraft, på diplomatisk
väg genom skriftligt tillkännagivande
underrätta den andra parten
om vilka delar av den förstnämnda
partens territorier som skola betraktas
som territoriella enheter såvitt gäller
samtliga eller vissa artiklar i konventionen,
samt, i det senare fallet, beträffande
vilka artiklar detta skall gälla.
2. Vardera av de Höga Fördragsslutande
Parterna må genom ytterligare
tillkännagivande eller tillkännagivanden
skriftligen underrätta den andra parten
om sitt beslut att ändra den förut tillkännagivna
ordningen. Verkan av sådant
tillkännagivande skall inträda sex månader
efter den tidpunkt då den sistnämnda
Höga Fördragsslutande Parten
mottagit detsamma.
Artikel 36.
Vid ikraftträdandet av denna konvention
skola bestämmelserna i de mellan
Sverige och Norge å ena sidan samt
det Förenade Konungariket å den andra
växlade ministeriella noterna av den 30
juli och den 4 augusti 1852 angående utlämnande
under förutsättning av ömsesidighet
av sjömän som rymt från endera
fördragsslutande partens fartyg i den
andra partens hamnar, och, såvitt gäller
sjömän tillhörande handelsflottan,
den överenskommelse som innefattas i
de mellan Sverige och Norge å ena
PART IX.
Final Provisions
Article 34
Any dispute which may arise between
the High Contracting Parties as to the
proper interpretation or application of
any of the provisions of this Convention
shall, åt the request of either of them,
be referred to the International Court
of Justice, unless in any particular case
the parties agree to submit the dispute
to some other tribunal or to dispose
of it by some other form of procedure.
Artide 35
(1) Each High Contracting Party
shall, before the entry into force of
this Convention, inform the other by
notification in writing through the diplomatic
channel which parts of his territories
are to be regarded as territorial
units for the purpose of all or some of
the Artides of the Convention, and, in
the latter case, for the purpose of which
Artides they are to be so regarded.
(2) Either High Contracting Party
may, by a further notification or notifications
in writing, inform the other of
his decision to modify the arrangements
previously notified and each such notification
shall take effect six months
after the date of its receipt by the
latter High Contracting Party.
Artide 36
Upon the entry into force of this
Convention the provisions contained in
the Exchange of Notes between Sweden
and Norway and the United Kingdom
of the 30th July and the 4th August,
1852, respecting the Surrender, on conditions
of reciprocity, of Seamen Deserters
from the Vessels of each country
in the ports of the other and, in so far
as it refers to merchant seamen, the
Arrangement embodied in Notes exchanged
on the 20th July and the lOth
November, 1868, between Sweden and
Kungl. Maj.ts proposition nr 169.
59
sidan samt det Förenade Konungariket
å den andra växlade ministeriella noterna
av den 20 juli och den 10 november
1868 angående ömsesidigt utbetalande
av kvarlåtenskap efter avlidna sjömän
ävensom överenskommelsen innefattad
i de mellan Sverige och det Förenade
Konungariket den 10 september och den 5
oktober 1907 växlade ministeriella noterna
rörande avlidna sjömäns kvarlåtenskap
upphöra att gälla för de territorier
på vilka konventionen äger tilllämpning.
Artikel 37.
Konventionen skall ratificeras och
ratifikationsinstrumenten utväxlas i
London. Konventionen skall träda i
kraft på den trettionde dagen efter
ratifikationsinstrumentens utväxling och
skall därefter förbliva i kraft intill sex
månader från den dag då endera av
de Höga Fördragsslutande Parterna
underrättat den andra om sin önskan
att uppsäga konventionen.
TILL BEKRÄFTELSE HÄRAV hava
ovannämnda befullmäktigade ombud
undertecknat denna konvention och
därå anbragt sina sigill.
SOM SKEDDE i Stockholm den
i två exemplar, på engelska
och svenska språken, och skola båda
texterna äga lika vitsord.
För Hans Majestät Konungen av Sverige:
(L. S.)
För Hennes Brittiska Majestät:
(L. S.)
Norway and the United Kingdom relative
to the disposal of the Estates of
Deceased Seamen, together with the
Agreement embodied in Notes exchanged
on the lOth September and the 5th
October, 1907, between Sweden and the
United Kingdom respecting the Estates
of Deceased Seamen, shall be terminated
in respect of the territories to which
the Convention applies.
Article 37
This Convention shall be ratified and
the instruments of ratification shall be
exchanged åt London. The Convention
shall enter into force on the thirtieth
day after the date of exchange of the
instruments of ratification and shall
continue in force until six months from
the date on which either High Contracting
Party shall have given to the
other notice of termination.
IN WITNESS WHEREOF, the
above-mentioned Plenipotentiaries have
signed this Convention and affixed
thereto their seals.
DONE, in duplicate, åt Stockholm,
this in
the English and Swedish languages,
both texts being equally authoritative.
For His Majesty The King of Sweden:
(L. S.)
For Her Britannic Majestv:
(L. S.)
60
Kungl. Maj.ts proposition nr 169.
Första signaturprotokollet.
Vid undertecknandet av konsularkonventionen
av denna dag på Hans
Majestät Konungens av Sverige vägnar
för Konungariket Sverige, samt på
Hennes Majestät Drottningens av Storbritannien,
Irland och de Brittiska besittningarna
hinsides haven vägnar för
det Förenade Konungariket Storbritannien
och Nord-Irland, förklara undertecknade
befullmäktigade ombud följande:
De
Höga Fördragsslutande Parterna
vilja skriftligen bekräfta, att de anse
följande grundsatser vara enligt vedertagna
folkrättsliga regler tillämpliga på
.konsulat och konsuler i händelse av
krig eller de diplomatiska förbindelsernas
avbrytande:
1) i händelse av krig eller avbrytande
av förbindelserna mellan två stater,
äger vardera staten begära, att samtliga
eller vissa av den ena statens konsulat
inom den andra statens territorium
stängas. Vardera staten äger även rätt
att stänga samtliga eller vissa av den
andra statens konsulat i ett tredje land,
vilket lägges under militär ockupation
av den förstnämnda staten;
2) för den händelse att samtliga eller
vissa av en stats konsulat inom annan
stats territorium eller inom territorium
som lägges under militär ockupation av
den senare staten stängas, skola av
åtgärden berörda konsuler (honorärkonsuler
inbegripna) och konsulattjänstemän,
som äro medborgare i den
förra staten och icke äro medborgare
i den senare staten, under förutsättning
att meddelanden om deras namn vederbörligen
lämnats, jämte samtliga sina
familjemedlemmar beredas skälig tid
och lämplig lägenhet att avresa från
territoriet till sitt eget land. De skola
åtnjuta hänsynsfull behandling och beskydd
intill tidpunkten för sin avresa,
som skall äga rum inom skälig tid, och
det skall tillåtas dem att medföra arkiv
First Protocol of Signature.
Åt the time of signing the Consular
Convention of this day’s date on behalf
of Her Majesty The Queen of Great
Britain, Ireland and the British Dominions
beyond the Seas, in respect of the
United Kingdom of Great Britain and
Northern Ireland and of His Majesty
The King of Sweden, in respect of the
Kingdom of Sweden, the undersigned,
being duly authorised thereto, declare
as follows:
The High Contracting Parties wish to
put on record that in their view the
following principles are applicable to
consulates and consular officers under
the general law of nations in the event
of war or of the rupture of diplomatic
relations:
(1) in the event of war or of the rupture
of relations between two States,
either state shall be entitled to demand
the closure of all or any of the consulates
of the other state in its territory. It shall
also be entitled to close all or any such
consulates of the latter state as are situated
in other countries which come under
its military occupation;
(2) in the event of the closure of all or
any of the consulates of one state in the
territory of another state or in territory
which comes under the military occupation
of the latter state, the consular
officers (including honorary consular
officers) and consular employees concerned
of the former state who are
nationals of the former state and are
not nationals of the latter state, provided
that their names have been duly notified
through the appropriate channel, together
with all members of their families,
shall be given reasonable time and proper
facilities to leave the territory for their
own country. They shall be afforded
considerate treatment and protection
until the moment of their departure,
which shall take place within a reason
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 169.
61
och tjänstehandlingar jämte möbler
och personliga tillhörigheter, eller att,
därest de så föredraga, deponera detta i
säkert förvar inom territoriet. I båda
fallen skola arkiven och tjänstehandlingarna
vara okränkbara och alla rimliga
åtgärder vidtagas för att skydda
möblerna och de personliga tillhörigheterna.
TILL BEKRÄFTELSE HÄRAV hava
respektive befullmäktigade ombud
undertecknat detta protokoll och därå
anbragt sina sigill.
SOM SKEDDE i Stockholm den
i två exemplar på svenska
och engelska språken, och skola båda
texterna äga lika vitsord
För Hans Majestät Konungen av Sverige:
(L. S.)
För Hennes Brittiska Majestät:
(L. S.)
able period, and they shall be permitted
to take with them their archives and
official papers together with their furniture
and personal effects, or, if they
prefer, to deposit them in safe custody
in the territory. In either case their
archives and official papers shall be
inviolable and all practicable steps shall
be taken to safeguard their furniture and
personal effects.
IN WITNESS WHEREOF, the respective
Plenipotentiaries have signed
this Protocol and affixed thereto their
seals.
DONE, in duplicate, åt Stockholm,
this , in the
English and Swedish languages, both
texts being equally authoritative.
For His Majesty The King of Sweden:
(L. S.)
For Her Britannic Majesty:
(L. S.)
Andra signaturprotokollet.
Vid undertecknandet av konsularkonventionen
av denna dag på Hans
Majestät Konungens av Sverige vägnar
för Konungariket Sverige, samt på
Hennes Majestät Drottningens av Storbritannien,
Irland och de Brittiska besittningarna
hinsides haven vägnar för
det Förenade Konungariket Storbritannien
och Nord-Irland, förklara undertecknade
befullmäktigade ombud följande:
De
Höga Fördragsslutande Parterna
hava överenskommit, att bestämmelserna
i artikel 14 icke skola träda i kraft
förrän vardera av de Höga Fördragsslutande
Parterna underrättat motparten
om att så skall ske.
TILL BEKRÄFTELSE HÄRAV hava
respektive befullmäktigade ombud
undertecknat detta protokoll och därå
anbragt sina sigill.
SOM SKEDDE i Stockholm den
i två exemplar på svenska
Second Protocol of Signature.
Åt the time of signing the Consular
Convention of this day’s date on behalf
of Her Majesty The Queen of Great
Britain, Ireland and the British Dominions
beyond the Seas, in respect of the
United Kingdom of Great Britain and
Northern Ireland, and of His Majesty
The King of Sweden, in respect of the
Kingdom of Sweden, the undersigned,
being duly authorised thereto, declare
as follows:
The High Contracting Parties have
agreed that the provisions of Artide 14
of the Convention shall not come into
operation until such time as each High
Contracting Party has given notice to
this effect to the other.
IN WITNESS WHEREOF, the respective
Plenipotentiaries have signed
this Protocol and affixed thereto their
seals.
DONE, in duplicate, åt Stockholm,
this , in the
62
Kungl. Maj.ts proposition nr 169.
och engelska språken, och skola båda English and Swedish languages, both
texterna äga lika vitsord. texts being equally authoritative.
För Hans Majestät Konungen av Sverige:
(L. S.)
For His Majesty The King of Sweden:
(L. S.)
För Hennes Brittiska Majestät:
(L. S.)
For Her Britannic Majesty:
(L. S.)
Tredje signaturprotokollet.
Vid undertecknandet av konsularkonventionen
av denna dag på Hans
Majestät Konungens av Sverige vägnar
för Konungariket Sverige, samt på Hennes
Majestät Drottningens av Storbritannien,
Irland och de Brittiska besittningarna
hinsides haven vägnar för
det Förenade Konungariket Storbritannien
och Nord-Irland, förklara undertecknade
befullmäktigade ombud följande:
De
Höga Fördragsslutande Parterna
vilja skriftligen bekräfta, att det enligt
deras mening står varje stat fritt att
icke tillerkänna annan stats konsul rätten
att företräda eller annars befatta sig
med medborgare i sistnämnda stat, som
blivit politisk flykting.
TILL BEKRÄFTELSE HÄRAV hava
respektive befullmäktigade ombud
undertecknat detta protokoll och därå
anbragt sina sigill.
SOM SKEDDE i Stockholm den
i två exemplar på svenska och
engelska språken, och skola båda texterna
äga lika vitsord.
För Hans Majestät Konungen av Sverige:
(L. S.)
För Hennes Brittiska Majestät:
(L. S.)
Third Protocol of Signature.
Åt the time of signing the Consular
Convention of this day’s date on behalf
of Her Majesty The Queen of Great
Britain, Ireland and the British Dominions
beyond the Seas, in respect of the
United Kingdom of Great Britain and
Northern Ireland and of His Majesty
The King of Sweden, in respect of the
Kingdom of Sweden, the undersigned,
being duly authorised thereto, declare
as follows:
The High Contracting Parties wish to
place on record that, in their view, it is
within the discretion of any state not to
recognise the right of a consular officer
of another state to act on behalf of, or
otherwise concern himself with, any
national of the latter state who has become
a political refugee.
IN WITNESS WHEREOF, the
respective Plenipotentiaries have signed
this Protocol and affixed thereto their
seals.
DONE, in duplicate, åt Stockholm,
this , in the
English and Swedish languages, both
texts being equally authoritative.
For His Majesty The King of Sweden:
(L. S.)
For Her Britannic Majesty:
(L. S.)
Kungl. Maj.ts proposition nr 169.
63
Vid undertecknandet växlas följande
noter:
a.
Hennes Brittiska Majestäts ambassadör
i Stockholm till ministern för utrikes
ärendena.
(Översättning.)
Stockholm den
Herr Minister,
Jag har äran avlåta följande meddelande
till Eders Excellens i syfte att bekräfta
den uppfattning som hyses av
Hennes Majestäts regering i det Förenade
Konungariket angående den överenskommelse
som träffats med avseende
på tillämpningen av artiklarna 9, 15,
16 och 17 i konsularkonventionen av
denna dag.
2. Med avseende på artikel 9 gäller:
a) att bestämmelserna under mom. 1.
icke äro tillämpliga på ön Jersey eller
på något av Hennes Brittiska Majestäts
territorier, där förvärv med full äganderätt
av mark enligt gällande lagstiftning
är förbehållet den inhemska befolkningen
inom territoriet i fråga, med
mindre och förrän Hennes Brittiska
Majestät på det Förenade Konungariket
Storbritannien och Nord-Irlands vägnar
låtit underrätta Hans Majestät Konungen
av Sverige, att lagstiftningen på ön
Jersey eller inom sådant territorium som
nyss sagts ändrats därhän, att sagda bestämmelser
kunna träda i kraft;
b) att det ankommer på vardera av
de Höga Fördragsslutande Parterna
att allt efter omständigheterna vidtaga
åtgärder för att upphäva eller ändra
tillämpningen av mom. 1. i vad avser
vissa särskilda lokaler eller lokaler inom
vissa områden.
3. Med avseende å artikel 15, och i betraktande
av att någon åtskillnad icke
göres mellan den del av den svenska
fastighetsskatten som kommer fastigheten
eller dess ägare till godo och den
del som icke kommer fastigheten eller
Firat Exchange of Notes.
1. Her Britannic Majesty’s Ambassadör
åt Stockholm to the Swedish Minister
for Foreign Affairs.
Stockholm,
Monsieur le Ministre,
I have the honour to make the following
communication to Your Excellency
in order to place on record the understanding
of Her Majesty’s Government
in the United Kingdom as to the
agreement that has been reached regarding
the application of Artides 9, 15,
16 and 17 of the Consular Convention
of this day’s date.
2. With regard to Artide 9, it is
understood:
(a) that the provisions of paragraph
(1) shall not apply to the Island of Jersey
or to any territory of Her Britannic
Majesty where under the laws åt present
in force the acquisition of land in full
ownership is restricted to the indigenous
inhabitants of the territory in question,
unless and until Her Britannic Majesty
in respect of the United Kingdom of
Great Britain and Northern Ireland shall
have caused His Majesty the King of
Sweden to be notified that the law of the
Island of Jersey or of any such territory,
as the case may be, has been amended to
permit of effect being given to the said
provisions;
(b) that it shall be within the discretion
of either High Contracting Party to take
steps from time to time to suspend or
modify the application of paragraph (1)
in so far as concerns particular premises
or premises in particular areas.
3. With regard to Artide 15, taking
into consideration the circumstance that
no distinction is drawn between the
beneficial and the non-beneficia! elements
of the Swedish Real Property Tax
(fastighetsskatt) it is understood, for
64
Kungl. Maj:ts proposition nr 169.
dess ägare till godo, gäller att vid tillämpningen
av bestämmelserna under a)
brittiska konsulat i Konungariket Sverige
tills vidare skola åtnjuta samma
behandling som den vilken för närvarande
åtnjutes av Hennes Brittiska
Majestäts ambassad i Stockholm.
4. Med avseende å artikel 16 gäller,
att den befrielse jämlikt bestämmelserna
under mom. 4. från skyldighet att utgöra
skatt, som inom territoriet pålägges
eller uppbäres av den mottagande staten,
icke skall vara tillämplig på befattningshavare
tjänstgörande vid konsulat, som
förestås av honorärkonsul.
5. Med avseende å artikel 17 gäller
att, oaktat bestämmelserna i mom. 3. c),
utländska konsulers införande till det
Förenade Konungariket av därinom
tillverkade motorfordon, för närvarande
regleras av föreskrifter, vilka medgiva
svensk konsul, som uppfyller uti artikel
16 mom. 4. stadgade villkor, att
i samband med sitt första tjänstetillträde
införa sådant motorfordon utan
erläggande av tull eller omsättningsskatt,
förutsatt att fordonet var i hans
ägo och bruk före den tidpunkt, då
han trädde i tjänst i det Förenade
Konungariket, samt mot företeende av
intyg härom.
6. Därest innehållet i punkterna 2—5
här ovan överensstämmer med svenska
regeringens uppfattning, har jag äran
föreslå, att denna note jämte Eders
Excellens’ svar därpå skall anses utgöra
den överenskommelse som i dessa frågor
uppnåtts mellan våra regeringar.
the purpose of the application of paragraph
(a) of that artide, that, pending
further notice, Her Britannic Majesty’s
consulates situated in the Kingdom of
Sweden shall be accorded, in this matter,
the same treatment as is åt present
enjoyed by Her Britannic Majesty’s
Embassy in Stockholm.
4. With regard to Artide 16, it is
understood that the exemption from
taxation imposed or collected in the
territory by the receiving state, accorded
under the provisions of paragraph (4) of
that Artide, shall not apply to employees
serving åt a consular post which is in
the charge of an honorary consular
officer.
5. With regard to Artide 17, it is
understood that, notwithstanding the
provisions of sub-paragraph (c) of paragraph
(3) of that Artide, the regulations
åt present in force relating to the importation
into the United Kingdom by
foreign consular officers of motor vehicles
manufactured therein, permit
any Swedish consular officer, who fulfils
the conditions specified in paragraph
(4) of Artide 16, to import, in connexion
with his first installation, such a motor
vehicle free of customs duties or purchase
tax provided that it was in his possession
and use prior to taking up his
appointment in the United Kingdom
and upon production of a certificate to
this effect.
6. If the contents of paragraphs 2
to 5 above are in accordance with the
understanding of the Swedish Government,
I have the honour to suggest
that this note and Your Excellency’s
reply thereto shall be regarded as constituting
the agreement reached between
our respective Governments in relation
to the matters in question.
I have the honour etc.
Jag har äran etc.
Iiungl. Maj:ts proposition nr 169.
65
b.
Ministern för utrikes ärendena till
Hennes Brittiska Majestäts ambassadör
i Stockholm.
(Översättning.)
Stockholm den
Herr Ambassadör,
Jag har äran erkänna mottagandet av
Eders Excellens’ note denna dag angående
tillämpningen av vissa artiklar
i konsularkonventionen och bemärker,
att notens punkter 2—5 hava följande
lydelse:
»2. Med avseende —-------
intyg härom».
.lag har äran meddela Eders Excellens,
att, då innehållet i här ovan återgivna
punkter i Eder note är antagbart för
min regering, det är överenskommet,
att Eders Excellens’ note och detta svar
skola anses utgöra den överenskommelse
som i dessa frågor uppnåtts mellan våra
regeringar.
Mottag, etc.
2. The Swedish Minister for Foreign
Affairs to Her Britannic Majesty’s Ambassadör
åt Stockholm.
Stockholm,
Monsieur 1’Ambassadeur,
I liave the lionour to acknowledge
receipt of Your Excellency’s note of
to-day’s date regarding the application
of certain Artides of the Consular Convention.
Paragraphs 2 to 5 of your note read
as follows:
“With regard to artide 9---to
this effect.”
I have the honour to inform Your
Excellency that the contents of the
paragraphs of your note, quoted above,
being acceptable to my Government, it
is agreed that Your Excellency’s note
and this reply shall be regarded as constituting
the agreement reached between
our respective Governments in relation
to the matters in question.
Accept, etc.
Seeond Exchange of Notes.
c.
Ministern för utrikes ärendena till
Hennes Brittiska Majestäts ambassadör
i Stockholm.
1. The Swedish Minister for Foreign
Affairs to Her Britannic Majesty’s Ambassadör
åt Stockholm.
(Översättning.)
Stockholm den . Stockholm,
Herr Ambassadör,
Åberopande konsularkonventionen av
denna dag har jag äran meddela Eders
Excellens, att svenske generalkonsulns
i London konsulatdistrikt omfattar det
Förenade Konungariket Storbritannien
och Nord-Irland jämte kanalöarna
och ön Man, men att svenska konsuler,
som tjänstgöra inom samma område
under hans överinseende, icke äro tilldelade
särskilda distrikt.
Monsieur 1’Ambassadeur,
With reference to the Consular Convention
of to-day’s date, I have the
honour to inform Your Excellency, that
the consular district of the Consul-General
for Sweden in London includes the
United Kingdom of Great Britain and
Northern Ireland together with the
Channel Islands and the Isle of Man, but
that Swedish consular officers serving
in the same area under his superintendence
are not åt present assigned
separate districts.
5 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 169.
66
Knngl. Maj.ts proposition nr 169.
Vid sådant förhållande föreslår svenska
regeringen, att för konventionens
tillämpning, med mindre och intill dess
andra uppgörelser träffas, uttrycket
»konsul», då det användes om svenska
konsuler, som tjänstgöra i det Förenade
Konungariket, på kanalöarna eller ön
Man skall i tillämpliga fall anses beteckna
antingen svenske generalkonsuln
i London eller närmaste svenske konsul.
Jag vore tacksam, om Eders Excellens
ville bekräfta, att detta förslag är godtagbart
för Hennes Majestäts regering i
det Förenade Konungariket.
. Mottag, etc.
d.
Hennes Brittiska Majestäts ambassadör
i Stockholm till ministern för utrikes
ärendena.
(Översättning.)
Stockholm den
Herr Minister,
Jag har äran erkänna mottagandet av
Eders Excellens’ note denna dag i
samband med konsularkonventionen,
vilken no te är av följande lydelse:
ȁberopande konsularkonventionen av
denna — — —---närmaste
svenske konsul».
Jag har äran bekräfta, att detta förslag
från svenska regeringen angående
tolkningen av uttrycket »konsul» är godtagbart
för Hennes Majestäts regering i
det Förenade Konungariket.
Jag har äran etc.
In these circumstances, the Swedish
Government propose that, for the purpose
of the application of the Convention,
unless and until other arrangements are
made, the term “consular officer”, when
used in relation to Swedish consular
officers serving in the United Kingdom,
the Channel Islands or the Isle of Man,
shall, where appropriate, be deemed to
denote either the Consul-General för
Sweden in London or the nearest Swedish
consular officer.
I shall be grateful if Your Excellency
will confirm that the foregoing proposal
is acceptable to Her Majesty’s Government
in the United Kingdom.
Accept, etc.
2. Her Britannic Majesty’s Ambassadör
åt Stockholm to the Swedish Minister
for Foreign Affairs.
Stockholm,
Monsieur le Ministre,
I have the honour to acknowledge
Your Excellency’s note of to-day’s date
relating to the Consular Convention,
which reads as follows:
“With reference to the Consular
Convention----in the United King
dom.
”
I have the honour to confirm that
this proposal of the Swedish Government
regarding the interpretation of the
term “consular officer” is acceptable to
Her Majesty’s Government in the United
Kingdom.
I have the honour etc.
Stockholm 1952. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner