Kungl. Maj.ts proposition nr 166.

1

Nr 166.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa markförvärv
för försvaret in. m.; given Stockholms slott den
li mars 1952.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Torsten Nilsson.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås vissa markförvärv till en kostnad av sammanlagt
5 575 000 kronor (punkterna 1, 4 och 5). Vidare föreslås anordnande
av lokaler för försvarets forskningsanstalt till en kostnad av 900 000 kronor
(punkt 3) och anordnande av lokaler för försvarets fabriksstyrelse till
en kostnad av 600 000 kronor (punkt 6). Härjämte begäres godkännande
av ett markbyte med Borås stad (punkt 2).

1 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 sand. Nr 166.

2

Kungl. Maj ds proposition nr 166.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14
mars 1952.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman,
Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler
chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Torsten Nilsson, frågor angående
vissa markförvärv för försvaret m. m. och anför därvid följande.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i
avbidan på särskild proposition i ämnet, till Vissa markförvärv under
arméns, marinens och flygvapnets delfonder av försvarets fastighetsfond
för budgetåret 1952/53 beräkna investeringsanslag av respektive 600 000
kronor, 200 000 kronor och 580 000 kronor.

Vid anmälan av ifrågavarande anslagsfrågor anförde jag, att ytterligare
utredningar vore erforderliga, innan slutlig ställning kunde tagas till flertalet
av de föreslagna markförvärven.

Sedan utredningarna numera slutförts, upptager jag i det följande till
behandling frågor om anslag till vissa markförvärv. Jag avser även att i
detta sammanhang underställa riksdagens prövning en fråga om visst markbyte
med Borås stad.

I förenämnda proposition har Kungl. Maj:t vidare föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Anordnande av lokaler
för försvarets forskningsanstalt för budgetåret 1952/53 beräkna ett investeiingsanslag
av 650 000 kronor.

Vid anmälan av ifrågavarande anslagsfråga framhöll jag, att förnyad
utredning påginge inom fortifikationsförvaltningen rörande forskningsanstaltens
lokalfråga. Sedan denna utredning numera slutförts, upptager
jag i det följande till behandling fråga om anslag till anordnande av lokaler
för forskningsanstalten.

Slutligen kommer att till behandling upptagas fråga om anordnande av
lokaler för försvarets fabriksstyrelse.

Det sammanlagda medelsbehovet för de markförvärv och byggnadsarbeten,
som i det följande anmälas, uppgår till 7 075 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

3

IV. FÖRSVARETS FONDER.

A. FÖRSVARETS FASTIGHETSFOND.

Arméns delfond. !

[1.] Vissa markförvärv. Såsom förut anförts har Kungl. Maj:t i årets
statsverksproposition (Kapitalbudgeten: Bil. 25, punkt 11) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Vissa markförvärv
under arméns delfond beräkna ett investeringsanslag av 600 000 kronor.
Jag anmäler nu det slutliga medelsbehovet i detta hänseende.

Förvärv av fältskjutningsterräng för Norrlands dragonregemente. I sina
medelsäskanden för budgetåret 1951/52 anmälde fortifikationsförvaltningen
behov av medel till förvärv av fältskjutningsterräng för Norrlands dragonregemente
samt underställde, sedan utredning i ärendet slutförts, genom
skrivelse den 7 november 1950 ärendet Kungl. Maj ds prövning. Därvid hemställde
förvaltningen, att för ändamålet måtte anvisas ett belopp av 290 000
kronor.

Till stöd för förslaget åberopade fortifikationsförvaltningen en framställning
från chefen för Norrlands dragonregemente, vari denne framhållit, att
regementets övningsfält, som endast omfattade 58,52 hektar, vore plant och
i huvudsak helt öppet. Det vore lämpligt för grundläggande utbildning i
ridning och för utbildning av remonter. Utbildning i eldstrid med skarp
ammunition kunde däremot icke ske å fältet utan måste äga rum å Västerbottens
regementes övnings- och skjutfält. Då dragonregementet finge
disponera detta fält endast en och en halv dag per vecka, kunde utbildning
i strids- och fältskjutning icke ske därstädes i anbefalld utsträckning. För
att tillgodose regementets trängande behov av stridsskjutningsterräng hade
regementschefen år 1947 träffat överenskommelse med vederbörande markägare
rörande rätt för regementet att mot erläggande av markskadeersättning
för stridsskjutning disponera ett markområde vid Rönnbäck i Umeå socken
omkring 15 km nordväst om Umeå. Intill området funnes såväl öppen
som betäckt terräng, vilken vore synnerligen lämplig för all slags stridsutbildning,
hästtjänst, bivacktjänst och utbildning i simning med och utan hästar.
Även denna terräng hade tidvis disponerats av regementet mot erläggande
av markskadeersättning. Värdet ur övningssynpunkt av de bägge områdena
skulle enligt regementschefen avsevärt ökas, därest regementet även finge
disponera terrängen öster därom intill stranden av Ilissjön. Denna terräng
skulle delvis kunna utnyttjas för stridsskjutning och skulle i kombination

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

med området i övrigt giva väsentligt ökade möjligheter för stridsutbildning
i anfallsstrid med stöd av tunga vapen. Under övningsuppehåll skulle öppen
mark inom området kunna utnyttjas för betesgång av hästar, för vilket
ändamål mark nu måste arrenderas på annat håll. Regementschefen hade
föreslagit, att förenämnda tre områden, som tillhopa omfattade cirka 263
hektar, måtte förvärvas.

Sedan såväl chefen för armén som vederbörande militärbefälhavare förklarat,
att behov av mark för stridsslcjutning och andra övningar för förband
i Umeå konstaterats föreligga och tillstyrkt bifall till regementschefens
förslag, hade sedermera fortifikationsförvaltningens domän- och skjutbaneofficerare
efter verkställd utredning framhållit, att den till förvärv
föreslagna marken borde utökas med visst område med hänsyn till önskvärdheten
av att erhålla en med befintliga skiftesgränser någorlunda sammanfallande
gränsdragning. Området vore ur såväl utbildnings- som säkerhetssynpunkt
lämpligt för skjutning med eldhandvapen, kulsprutor och
granatkastare. Inom området funnes skogklädda höjder vilka utgjorde tillräckligt
kulfång. Någon bebyggelse inom för säkerheten erforderligt område
förekomme icke.

Fortifikationsförvaltningen hade låtit värdera det till förvärv föreslagna
området, vilket omfattade sammanlagt cirka 328,3 hektar. Värdet av området
med därå befintliga byggnader jämte inom detsamma växande skog hade
uppskattats till 218 180 kronor. Då därtill komme att man måste räkna
med att till tre fastighetsägare få utbetala särskild intrångsersättning, skulle
kostnaderna för markförvärvet enligt värderingen sålunda uppgå till i runt
tal 225 000 kronor.

Länsstyrelsen i Västerbottens län hade meddelat, att länsstyrelsen icke
hade något att erinra mot att ifrågavarande område förvärvades för användning
såsom övnings- och skjutfält.

För egen del framhöll fortifikationsförvaltningen, att utredningen i ärendet
ådagalagt, att regementets övningsfält icke kunde utnyttjas för utbildning
i strids- och fältskjutning samt att möjlighet icke förefunnes för regementet
att disponera Västerbottens regementes övnings- och skjutfält i
sådan utsträckning, som erfordrades för att utbildningen i strids- och fältskjutning
skulle kunna bedrivas därstädes. Det finge därför anses vara ett
trängande behov för regementet att snarast erhålla fältskjutningsterräng.
Det föreslagna området, som i en till handlingarna i ärendet hörande karta
utmärkts med röda begränsningslinjer, syntes förvaltningen lämpligt för
ändamålet. Med hänsyn till att några förhandlingar icke förts med markägarna,
hade fortifikationsförvaltningen, som icke hade något att erinra
mot värderingen, funnit det erforderligt att räkna med en säkerhetsmarginal
av 20 % och visst belopp för bestridande av kostnader för avstyckningar
m. m. För förvärvet skulle sålunda erfordras i runt tal 290 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

5

Genom beslut den 15 juni 1951 fann Kungl. Maj:t framställningen icke
föranleda någon Kungl. Maj ds åtgärd.

I sina medelsäskanden för nästa budgetår har fortifikations förvaltningen
ånyo upptagit frågan om förvärv av ifrågavarande fältskjutningsterräng
och i anslutning härtill anfört, att på grund av den värdestegring, som
inträtt sedan värderingen verkställts i ärendet, ansåge sig förvaltningen
böra räkna med en ökning av mark-, skogs- och byggnadsvärden m. m. av
cirka 27 °/o eller i runt tal 61 000 kronor. Med hänsyn till att några förhandlingar
icke förts med markägarna funne förvaltningen det fortfarande
erforderligt att räkna med viss säkerhetsmarginal ävensom ett belopp av
25 000 kronor för bestridande av kostnader för iståndsättning av vissa vägar
inom området, gränsernas utmärkande, avstyckningar m. m. För förvärvet
skulle sålunda erfordras 368 000 kronor.

Sedan Kungl. Maj:t uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att med vederbörande
markägare förhandla om förvärv för kronans räkning av ifrågavarande
område, har fortifikationsförvaltningen i skrivelse den 15 februari
1952 anfört i huvudsak följande.

Vid verkställd utredning hade befunnits, att det ursprungligen till förvärv
föreslagna området om cirka 328,3 hektar av säkerhetsskäl borde
utvidgas till att omfatta jämväl ett område om cirka 6,9 hektar av fastigheten
Rönnbäck 1\ Det hade nämligen konstaterats, att den å sistnämnda område
växande skogen erhållit skottskador vid regementets skjutövningar. För
dessa skador syntes vederbörande fastighetsägare komma att påfordra ersättning,
därest området icke förvärvades av kronan. Vidare hade det visat
sig erforderligt att förvärva ett å Hissjöns östra strand beläget område om
cirka 1 000 kvadratmeter av fastigheten Hissjön 328, vilket område av regementet
utnyttjades såsom landstigningsplats vid de i Hissjön bedrivna simövningama
med hästar. Slutligen hade ägaren till fastigheten Hissjön 314
anhållit, att från förvärvet måtte undantagas ett område om cirka 12,5
hektar ävensom samtliga fastighetens byggnader, vilka alla vore belägna
inom detta område. Då redan tidigare befunnits, att något hinder däremot
icke förelåge ur militär synpunkt, hade förvaltningen icke velat motsätta
sig, att det av markägaren angivna området jämte därå befintliga byggnader
undantoges från förvärvet.

Sedan angivna justeringar vidtagits beträffande det till förvärv föreslagna
områdets gränser komme detsamma att i areal omfatta cirka 322,8 hektar
och bestå av 7 hela registerfastigheter, 8 fastighetsdelar, en för Rönnbäcks
by samfälld kvarnplats samt vissa samfällda vägar. Samtliga berörda fastigheter
vore i privat ägo.

Med hänsyn till inträffade prisstegringar och vidtagna ändringar beträffande
områdets gränser hade åt förvaltningens jägmästare uppdragits att
verkställa ny värdering i ärendet. Enligt denna värdering hade värdet av
området med därå befintliga byggnader jämte inom detsamma växande
skog uppskattats till i runt tal 294 000 kronor. Därtill komme, alt man
måste räkna med att till vissa fastighetsägare utbetala ersättningar för i
värderingen icke inräknat tomtvärde å 5 000 kronor ävensom vissa intrångsersättningar
å 9 000 kronor. Kostnaderna för markförvärvet skulle

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

sålunda enligt värderingen komma att uppgå till sammanlagt (294 000 +
5 000 + 9 000 =) 308 000 kronor. Fortifikationsförvaltningen hade icke
funnit anledning till erinran mot den verkställda värderingen.

Sedan fortifikationsförvaltningen därefter upptagit förhandlingar med
markägarna, hade samtliga dessa förklarat sig villiga att till kronan överlåta
sina respektive markområden under förutsättning att enighet kunde
uppnås angående köpeskillingen. Vid de fortsatta förhandlingarna hade
emellertid markägarna fordrat ersättningar, som i genomsnitt låge cirka
150 °/o över de värden, som respektive område åsatts enligt den föreliggande
värderingen. Då några överenskommelser angående marköverlåtelse därför
icke kunnat träffas med markägarna, syntes expropriationsförfarande få
tillgripas för förvärvets genomförande.

Med hänsyn till ovissheten angående storleken av de markersättningar,
som kunde komma att tillerkännas fastighetsägarna vid en eventuell expropriation,
funne fortifikationsförvaltningen erforderligt att utöver de
med stöd av värderingen beräknade kostnaderna för markförvärvet räkna
med en säkerhetsmarginal av cirka 25 °/o. Kostnaderna för expropriationsförfarandet
kunde uppskattas till cirka 10 000 kronor. Därjämte erfordrades
ett belopp av 25 000 kronor för bestridande av kostnader för iståndsättning
av vissa vägar inom området, gränsernas utmärkande m. m. För
förvärvet borde sålunda beräknas sammanlagt (308 000 + 77 000 + 10 000
+ 25 000 =) 420 000 kronor.

Fortifikationsförvaltningen har i anledning härav hemställt, att för förvärv
av fältskjutningsterräng för Norrlands dragonregemente måtte anvisas
ett belopp av 420 000 kronor.

Departementschefen.

Såsom av det anförda framgår föreligger otvivelaktigt stort behov av
lämplig strids- och fältskjutningsterräng för Norrlands dragonregemente.
Då det till förvärv föreslagna området synes uppfylla alla krav i detta hänseende,
anser jag mig böra förorda fortifikationsförvaltningens slutliga
förslag, innebärande förvärv av cirka 323 hektar mark. Med hänsyn till att
frivillig uppgörelse med godtagbara försäljningsvillkor icke synes kunna
åstadkommas, har jag intet att erinra mot att, på sätt fortifikationsförvaltningen
föreslagit, området i fråga förvärvas genom expropriation. Däremot
ställer jag mig tveksam mot den för förvärvet beräknade kostnaden. Ehuru
det givetvis är synnerligen vanskligt att exakt beräkna kostnaderna vid ett
expropriationsförfarande, synes det mig tillfyllest om för ändamålet anvisas
ett belopp av 400 000 kronor. Därest detta belopp icke skulle förslå,
torde för förvärvets genomförande ytterligare erforderliga medel kunna
inrymmas inom det belopp, som jag i det följande ämnar föreslå för mötande
av oförutsedda utgifter vid markförvärv.

Utvidgning av Bohusläns regementes fältskjutningsområde. I sina anslagsäskanden
för budgetåret 1952/53 har fortifikationsförvaltningen anmält behov
av medel för utvidgning av Bohusläns regementes fältskjutningsområde.

Kungi. Maj.ts proposition nr 166.

7

I avvaktan på slutförande av den då pågående utredningen beräknades ett
belopp av 16 000 kronor för förvärvets genomförande.

Sedan ifrågavarande utredning slutförts, har fortifikations förvaltningen
med skrivelse den 29 november 1951 underställt ärendet Kungl. Maj:ts
prövning samt därvid anfört i huvudsak följande.

Chefen för Bohusläns regemente hade föreslagit, att ett markområde om
cirka 30 hektar, benämnt lägenheten Nyborg, måtte förvärvas för utvidgning
av regementets fältskjutningsområde vid Bulid norr om Uddevalla.
Som skäl därför hade bland annat framhållits, att Bulidsområdets avsevärda
utsträckning i norr—söder med i stort sett endast en genomgående
vägförbindelse försvårade utnyttjandet av fältet. Skjutningar inom detsamma
måste med hänsyn till befintliga kulfång och lämplig målterräng alltid
utföras från öster mot väster och ofta tvärs över förenämnda väg, icke
minst inom områdets södra och mellersta delar. Därvid måste antingen
vägen avstängas för trafik till och från de norra delarna eller också skjutningarna
avbrytas för nödvändig sådan trafik. Trafikfrekvensen genom
Bulidsområdets södra och mellersta delar hade ökat på grund av den år
1949 skedda utökningen av områdets norra del med det s. k. Lövåsområdet.
inom vilket viktiga övningsanordningar tillkommit. Å andra sidan
hade det »farliga området» vid granatkastarskjutning i hög grad ökat
genom de år 1950 fastställda bestämmelserna för skjutning med detta vapen.
Då granatkastarskjutningarna måste förläggas till Bulidsområdets
södra del för att gällande säkerhetsföreskrifter m. m. skulle kunna efterkommas,
innebure detta, att nyssnämnda friktioner under senare år blivit
allt vanligare förekommande och därmed också till allt större ohägn för
utbildningen. Det hade med hänsyn därtill blivit ett alltmer framträdande
önskemål att kunna nå de viktiga övningsområdena inom de norra och
mellersta delarna medelst vägförbindelse österifrån, som icke berörde den
södra delen. Företagen utredning hade givit vid handen, att sådan vägförbindelse
enklast kunde anordnas över det till inköp föreslagna området,
beläget mellan Bulidsområdets nordöstra del och landsvägen norrut från
Uddevalla. Därest Nyborgsområdet tillädes övningsfältet, skulle ökade möjligheter
skapas för dettas utnyttjande genom att förenämnda viktiga övningsområden
kunde nås över egen mark från stora landsvägen. Icke minst
för dubbelsidiga förbandsövningar vore det dessutom av stor betydelse att
erhålla ytterligare en infart till övningsområdet. Fn sådan infart skulle
även underlätta genomförandet av ofta aktuella förflyttningar av trupp
mellan Bulidsområdet och regementets östra övningsområde, det s. k.
Samnerödsområdet. Genom förvärvet av Nyborgsområdet skulle regementet
också tillföras ur övningssynpunkt synnerligen värdefull mark.

Sedan chefen för armén tillstyrkt förvärvet, hade fortifikationsförvaltningen
låtit värdera området som befunnits bestå av stadsägorna nr 145,

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

146, 147 och 148 i Uddevalla stad samt omfatta en areal av cirka 33,5 hektar.
Området hade därvid värderats till sammanlagt 13 160 kronor.

Fortifikationsförvaltningen har förklarat sig anse, att övervägande skäl
talade för att det ifrågavarande området av kronan förvärvades. Den företagna
värderingen hade icke givit anledning till någon ämbetsverkets erinran.
Då emellertid förhandlingar med markägarna icke påbörjats, borde
ett i förhållande till värderingssumman med omkring 20 °/o förhöjt belopp
stå till förfogande för förvärvets genomförande. Därtill komme kostnader
för gränsmarkering m. in. Sammanlagt skulle sålunda för ändamålet erfordras
ett belopp av i runt tal 17 000 kronor.

Sedan Kungl. Maj:t uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att förhandla
om förvärv för kronans räkning av den mark, som avses för ifrågavarande
ändamål, har fortifikationsförvaltningen i skrivelse den 15 februari 1952
anfört, att den ifrågavarande fastigheten hade inköpts av nuvarande ägaren
tid hade ägaren påbörjat tämligen omfattande iståndsättningsarbeten inom
den å stadsägan 146 befintliga bostadsbyggnaden. De hittills utförda arbei
slutet av juni 1951. Fastigheten hade värderats till 13 160 kronor. Emellertena
hade kostnadsberäknats till i runt tal 4 800 kronor. Förvaltningen hade
med ägaren, under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande före den 1 september
1952, slutit avtal om förvärv av fastigheten för kronans räkning för
en köpeskilling av 18 000 kronor. Överlåtelsen omfattade även för iståndsättningsarbetenas
fortsättande anskaffade materialier. Då köpeskillingen
i stort sett sammanfölle med den ursprungliga värderingssumman jämte
värdet av de utförda iståndsättningsarbetena och anskaffade materialierna,
hade uppgörelsen synts förvaltningen fullt godtagbar. Frågan huruvida de av
ägaren påbörjade iståndsättningsarbetena lämpligen borde fullföljas, när
kronan förvärvat fastigheten, vore för närvarande föremål för utredning.
Därest arbetena funnes böra fullföljas, syntes kostnaderna därför kunna
bestridas av medel som stode till förvaltningens förfogande å fastighetsfondens
stat. För gränsmarkering beräknades ett belopp av 500 kronor bliva
erforderligt.

Fortifikationsförvaltningen har hemställt, att för utvidgning av Bohusläns
regementes fältskjutningsområde måtte anvisas sammanlagt (18 000 +
500 =) 18 500 kronor.

Departementschefen.

Den i ärendet förebragta utredningen får anses ha styrkt behovet av en
utvidgning av Bohusläns regementes fältskjutningsområde. Jag tillstyrker
därför, att medel anvisas för inköp av härför erforderlig mark. Då det
framlagda förslaget till dylikt markförvärv synes innebära en god lösning,
kan jag biträda detsamma. Den genom det ingångna preliminära köpeavtalet
bestämda köpeskillingen torde under nuvarande förhållanden få

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

9

anses skälig, varför det träffade avtalet bör kunna godkännas. Mot kostnadsberäkningen
i övrigt har jag ingen erinran. För ändamålet torde därför
ett belopp av 18 500 kronor böra beräknas.

Oförutsedda utgifter för markförvärv. Under senare år har som regel, då
medel på en gång beviljats för flera markförvärv, ett särskilt belopp även
anvisats för mötande av oförutsedda utgifter i samband med förvärvens
genomförande. Det inträffar nämligen icke sällan, att den reserv'', som upptages
under varje anslagspost till markförvärv, där expropriation förutses
behöva ifrågakomma, befinnes vara otillräcklig i de fall då av expropriationsnämnden
fastställd ersättning överstiger det vid anslagsberäkningen
uppskattade värdet av expropriationsföremålet. Likaledes kunna prisstegringar
inträffa under den tid, som förflyter mellan kostnadsberäkningens
uppgörande och förvärvets genomförande. Genom att särskilda belopp
anvisats för att möta dylika oförutsedda utgifter, har det i många fall blivit
möjligt att undvika den omgång, som skulle bliva nödvändig, därest varje
— om än obetydlig — brist i en anslagspost för markförvärv måste föranleda
särskilt riksdagsäskande. Fortifikationsförvaltningen har nu föreslagit,
att för detta ändamål måtte anvisas ett belopp av 150 000 kronor.
Med hänsyn till den omfattning i vilken expropriation under senare år
måst användas, synes det mig lämpligt att nu anvisa ett tämligen stort belopp
för oförutsedda utgifter. Fortifikationsförvaltningens förslag kan jag
emellertid icke helt tillstyrka. Jag föreslår, att för ändamålet beräknas
81 500 kronor. Liksom hittills varit fallet böra dessa medel jämväl kunna
i enlighet med Kungl. Maj:ts beslut i varje särskilt fall utnyttjas för bestridande
av uppkommande kostnader för smärre kompletteringar av arméns
fastighetsbestånd.

Sammanfattning. I enlighet med vad i det föregående anförts beräknar
jag följande belopp för markförvärv för armén.

Förvärv av fältskjutningsterräng för Norrlands dragonregemente 400 000

Utvidgning av Bohusläns regementes fältskjutningsområde...... 18 500

Oförutsedda utgifter för markförvärv för armén .............. 81 500

Summa kronor 500 000

Åberopande det anförda får jag hemställa, alt Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Vissa markförvärv för budgetåret 1952/53 anvisa
ett investeringsanslag av 500 000 kronor.

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

[2.] Markbyte med Borås stad. Med skrivelse den 31 december 1951 har
fortifikationsförvaltningen överlämnat ett exemplar av ett med drätselkammaren
i Borås avslutat preliminärt avtal rörande markbyte mellan kronan
och Borås stad samt hemställt, att ifrågavarande avtal måtte godkännas. Av
skrivelsen inhämtas följande.

I skrivelse till fortifikationsförvaltningen den 8 februari 1949 hade vederbörande
distriktschef vid statens järnvägar meddelat, att statens järnvägar
vore i stort behov av mark för utbyggnad av bangården i Borås samt
att verkställda undersökningar givit vid handen, att lämpligaste platsen
för en dylik utbyggnad vore ett område om cirka 48 000 kvadratmeter av
Älvsborgs regemente tillhörig, nordost om kasernetablissementet belägen
mark. Under åberopande därav hade distriktschefen anhållit, att Borås
stad måtte få av kronan tillbyta sig förenämnda område mot att staden till
kronan överläte viss annan för regementets övningar lämplig mark. Det
område, som genom markbytet komme att tillfalla staden, skulle därefter
av staden avstås till statens järnvägar i och för verkställande av den planerade
bangårdsutbyggnaden. Drätselkammaren i Borås hade sedermera i
skrivelser till fortifikationsförvaltningen framlagt förslag till genomförande
av markbytet. Efter hörande av militärbefälhavaren och chefen för
armén, vilka i avgivna yttranden avstyrkt det förslagna markbytet, hade
fortifikationsförvaltningen funnit den gjorda framställningen icke böra föranleda
någon ämbetsverkets vidare åtgärd.

Sedermera hade drätselkammaren i Borås i skrivelse till fortifikationsförvaltningen
den 22 mars 1951—med förmälan att statens järnvägars
distriktschef i Borås hemställt om stadens medverkan att inför det alltmer
påträngande behovet av en utbyggnad av bangården därstädes få den tidigare
avhandlade markfrågan upptagen till förnyad prövning — framlagt
nytt förslag till genomförande av ifrågavarande markbyte. Enligt förslaget
skulle kronan till staden överlåta äganderätten till ett område om cirka
48 000 kvadratmeter av stadsägorna nr 2423 och 2423 C i Borås mot att
staden till kronan överläte äganderätten till ett omedelbart väster om regementets
nuvarande övningsfält beläget område om cirka 300 000 kvadratmeter
av stadsägan nr 3661. Någon mellanavgift skulle icke erläggas av
någondera parten. Staden skulle äga rätt att inom viss tid å stadens bytesområde
uttaga 400 kubikmeter fast mått gagnskog. Samtliga genom markbytet
uppkommande avstyckningskostnader skulle gäldas av staden. I samband
med markbytet skulle staden medgiva kronan rätt att under 35 år
såsom skyddsområde vid regementets skjutövningar disponera ett omedelbart
öster om regementets övningsfält beläget skogsområde om cirka
830 000 kvadratmeter av stadsägorna nr 5290 och 6233 samt stadsägoområdet
nr 5613, allt i Borås.

Kungi. Maj:ts proposition nr i 66.

11

Regementschefen hade tillstyrkt markbytet. Militärbefälhavaren för tredje
militärområdet hade förklarat sig icke vilja motsätta sig ett genomförande
av detsamma under förutsättning, dels att staden åtoge sig att ombesörja
och bekosta flyttning av inom kronans bytesområde befintliga baracker
med inneliggande förråd, dels ock att viss av staden föreslagen bestämmelse
rörande kronans dispositionsrätt till skyddsområdet, innefattande åtagande
för regementet att under avtalstiden icke omdisponera sin skjutterräng, ändrades
och erhölle en sådan lydelse att regementet förbunde sig att vid en eventuell
omdisponering beakta angelägenheten av att denna skedde på ett ur
stadens synpunkt tillfredsställande sätt. Även chefen för armén hade tillstyrkt
markbytet under förutsättning att de av staden föreslagna villkoren
för detsamma kompletterades och ändrades i de avseenden, som angivits
av militärbefälhavaren.

Vid därefter av fortifikationsförvaltningen med staden upptagna förhandlingar,
vid vilka närvarit representanter för militärbefälhavaren och
regementschefen, hade staden förklarat sig villig att på egen bekostnad
verkställa flyttning av omförmälda baracker med inneliggande förråd,
överenskommelse hade jämväl träffats angående formuleringen av förenämnda
bestämmelse rörande regementets dispositionsrätt till skyddsområdet.
Därjämte hade parterna enats om vissa smärre justeringar i det av
staden framlagda förslaget till bytesavtal.

Fortifikationsförvaltningen har framhållit, att ämbetsverket sedermera
låtit verkställa värdering av de i markbytet ingående områdena. Därvid
hade kronans bytesområde åsatts ett värde av 90 000 kronor och stadens
bytesområde, som innehölle cirka 18,4 hektar produktiv skogsmark och
cirka 11,5 hektar mossmark, ett värde av 54 000 kronor. Från sistnämnda
belopp skulle dock avräknas värdet av stadens omförmälda avverkningsrätt
inom detta område. Områdets värde efter denna avverkning hade beräknats
komma att ligga mellan 34 000—46 000 kronor, allt efter det sätt
på vilket avverkningen skedde. Med hänsyn till angelägenheten av att den
av statens järnvägar planerade bangårdsutbyggnaden komme till stånd ville
förvaltningen icke nu motsätta sig att det föreslagna markbytet genomfördes.
Skillnaden i värde mellan de i markbytet ingående områdena syntes
ämbetsverket uppvägas dels av att regementet erhölle en för framtiden
tryggad dispositionsrätt till det för regementets skjutövningar erforderliga
skyddsområdet, dels ock av stadens åtagande att bekosta flyttningen av de
inom kronans bytesområde befintliga förrådsbyggnaderna, vilka oberoende
av markbytet måste flyttas av militära skäl.

I anledning härav har fortifikationsförvaltningen med drätselkammaren
i Borås under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande träffat ett den 17
november och den 20 december 1951 dagtecknat avtal angående ifrågavarande
markbyte. Genom beslut den 8 november samma år ha stadsfull -

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

mäktige i Borås bemyndigat drätselkammaren att träffa avtal om markbytet
på de mellan förvaltningen och drätselkammaren överenskomna
villkoren.

Departementschefen.

Enligt det föreliggande förslaget till markbyte mellan kronan och Borås
stad skall kronan överlåta ett område om cirka 48 000 kvadratmeter av
Älvsborgs regemente tillhörig mark, det s. k. norra handexercisfältet, och i
stället erhålla ett område om sammanlagt omkring 300 000 kvadratmeter,
beläget i anslutning till regementets nuvarande övningsfält. Kronan skall
därjämte medgivas rätt att under 35 år såsom skyddsområde disponera ett
likaledes intill övningsfältet beläget skogsområde om cirka 830 000 kvadratmeter.

Även om ifrågavarande markbyte ytterst avser att bereda statens järnvägar
möjlighet till verkställande av en planerad bangårdsutbyggnad, innebär
jämväl detta markbyte påtagliga fördelar ur militär synpunkt. Förutom
att Borås stad åtagit sig att bekosta flyttning av inom kronans bytesområde
befintliga förrådsbyggnader — vilka oavsett markbytet måste flyttas —
måste det anses vara av synnerlig vikt att Älvsborgs regemente erhåller en
för framtiden mer tryggad dispositionsrätt till förenämnda skyddsområde
än den nuvarande. Detta område har nämligen hittills endast fått disponeras
tills vidare av regementet utan att dispositionsrätten varit reglerad i
avtal.

Med hänsyn till vad sålunda anförts förordar jag, att markbytet kommer
till stånd på föreslagna villkor. Ärendet torde böra underställas riksdagens
prövning.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att förutnämnda markbyte med Borås stad
må komma till stånd på i huvudsak de villkor, som i det
föregående angivits.

[3.] Anordnande av lokaler för försvarets forskningsanstalt. Kungl. Maj:t
har i årets statsverksproposition (Kapitalbudgeten: Bil. 25, punkt 3) föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Anordnande
av lokaler för försvarets forskningsanstalt beräkna ett investeringsanslag
av 650 000 kronor. Jag anmäler nu det slutliga medelsbehovet i detta
hänseende.

För vidtagande av vissa provisoriska åtgärder för försvarets forskningsanstalts
förläggning anvisade 1947 års riksdag under riksstatens fjärde huvudtitel
för budgetåret 1947/48 ett reservationsanslag av 770 000 kronor.

Kungt. Maj:ts proposition nr 166.

13

Efter förslag av Kungl. Maj:t anvisade sedermera 1948, 1949 och 1950
års riksdagar för budgetåren 1948/51 investeringsanslag av tillhopa (715 000
+ 1 000 000 + 400 000 =) 2 115 000 kronor för samma ändamål.

För innevarande budgetår har riksdagen efter förslag av Kungl. Maj:t i
propositionen 1951:109 anvisat ett investeringsanslag av 500 000 kronor
till anordnande av lokaler för forskningsanstalten. Anslaget avsågs enligt
propositionen närmast för ombyggnad av vissa utrymmen inom Lv 3:s kasemetablissement
i Stockholm. I sitt av riksdagen godkända utlåtande nr
122 anförde statsutskottet vid behandlingen av denna anslagsfråga, att utskottet,
då något annat förslag i förläggningsfrågan icke förelåge, ansett sig
böra tillstyrka att medel för ifrågavarande ändamål anvisades. Utskottet
var emellertid icke övertygat om att anstaltens lokalfråga på längre sikt
borde lösas genom ianspråktagande av nämnda etablissement. Frågan syntes
utskottet tarva ytterligare överväganden. Med hänsyn till angelägenheten
av att anstaltens lokalförhållanden stabiliseras förutsatte utskottet, att
riksdagen så snart ske kunde finge tillfälle att taga ställning till förslag om
en definitiv lösning av denna fråga.

Genom brev den 18 maj 1951 uppdrog Kungl. Maj:t sedermera åt fortifikationsförvaltningen
att i samråd med försvarets forskningsanstalt, med
beaktande av vad i statsutskottets utlåtande sålunda anförts, verkställa förnyad
utredning rörande forskningsanstaltens lokalfråga och att i samband
med medelsäskandena för budgetåret 1952/53 redovisa resultatet av denna
utredning.

I sina medelsäskanden för nästa budgetår har fortifikationsförvaltningen
framhållit, att ämbetsverket avsåge att sedan utredningen slutförts i ett
sammanhang inkomma med framställning om medel för tillgodoseende av
forskningsanstaltens lokalbehov enligt det resultat, utredningen kunde giva.

Fortifikationsförvaltningen har sedermera, efter samråd med försvarets
forskningsanstalt, chefen för försvarsstaben, arméförvaltningens tygavdelning,
marinförvaltningen och flygförvaltningen ävensom med byggnadsstyrelsen,
i skrivelse den 21 februari 1952 framlagt förslag i ärendet.

Innan jag upptager till behandling förevarande förslag, torde jag få erinra
om att i propositionen 1951: 109 anmäldes lokalbehov för — förutom
forskningsanstalten — även försvarets robotvapenbyrå, försvarsstabens
fotoanstalt samt marin- och flygförvaltningarna. Härjämte anmäldes behov
av lokaler för att möjliggöra ett sammanförande av försvarsgrenarnas anpassningslaboratorier
med forskningsanstalten.

Fortifikationsförvaltningen har framhållit, alt ämbetsverket haft överläggningar
med byggnadsstyrelsen rörande möjligheterna att inom rimlig
tid tillgodose nämnda myndigheters — utöver forskningsanstaltens — lo -

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

kalbehov. Byggnadsstyrelsen hade därvid meddelat, att styrelsen vore beredd
att framlägga förslag om ytterligare bebyggelse för försvarsgrensförvaltningarnas
behov i anslutning till komplexet »Tre Vapen» på Ladugårdsgärde.
En dylik byggnad kunde beräknas bli färdig tidigast år 1955. Med
hänsyn till angelägenheten av att försvarsgrensförvaltningamas lokalbehov
till vissa delar snarast möjligt tillgodosåges hade emellertid överenskommelse
träffats mellan byggnadsstyrelsen och fortifikationsförvaltningen
därom att fortifikationsförvaltningen i samband med förevarande utredning
jämväl skulle söka provisoriskt lösa lokalfrågan för nämnda förvaltningar.

Innan jag övergår till redogörelse för fortifikationsförvaltningens utredning,
får jag erinra att försvarets forskningsanstalt (FOA) är organiserad
på, förutom kansli, tre avdelningar, nämligen en kemisk (FOA 1), en fysisk
(FOA 2) och en elektroteknisk (FOA 3). För förstnämnda avdelning har uppförts
ett flertal permanenta byggnader i Ursvik, medan kansliet och de övriga
avdelningarna — bortsett från avdelningarnas försöksstationer på Södertörn
respektive i Bromma — endast ha provisoriska lokaler, belägna på
flera olika platser inom Stockholm och Solna.

Fortifikationsförvaltningen har i sin förenämnda skrivelse föreslagit, att
lokaler anordnas för forskningsanstaltens kansli, avdelningarna 2 och 3,
försvarsgrensförvaltningamas anpassningslaboratorier och försvarets robotvapenbyrå
inom Stockholms luftvärnsregementes nuvarande kasernområde
i kvarteret Garnisonen i Stockholm, medan avdelning 1 och försöksstationerna
skulle kvarligga på nuvarande platser. Förslaget innebär
vidare, att den permanenta lösningen av lokalfrågan inom kvarteret Garnisonen
skulle avse fullständig nybyggnad. Nybyggnaden skulle ske i etapper
och i avvaktan på dess genomförande skulle lokalbehovet för forskningsanstaltens
kansli och robotvapenbyrån samt för utökning av avdelningarna
2 och 3 provisoriskt tillgodoses inom luftvämsregementets befintliga byggnader.
Vidare skulle i hälften av östra kasernflygeln lokaler provisoriskt
iordningställas för marinförvaltningens omedelbara behov av tjänsterum.
Försvarsgrensförvaltningamas behov i övrigt skulle i avvaktan på nybyggnad
av ämbetshus vid »Tre Vapen» provisoriskt tillgodoses genom ianspråktagande
av vissa förhyrda lokaler, som förväntas bliva lediga under innevarande
år.

Kostnaderna för föreslagen nybyggnad för forskningsanstalten m. m.
ha enligt prisläget den 1 oktober 1951 beräknats till 13 950 000 kronor. Kostnaden
för den första nybyggnadsetappen har beräknats till 3 400 000 kronor
samt för erforderliga ändrings- och ombyggnadsarbeten i befintliga
kaserner 2 200 000 kronor, eller sammanlagt 5 600 000 kronor. Enär 1951
års riksdag för ändamålet beviljat 500 000 kronor, skulle anslagsbehovet

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

15

för byggnadsåtgärder inom kvarteret Garnisonen uppgå till 5 100 000 kronor,
fördelat med 1 500 000 kronor under innevarande budgetår samt
1 800 000 kronor under vart och ett av budgetåren 1952/53 och 1953/54.

Fortifikationsförvaltningen har vidare upptagit till prövning frågan om
erforderliga byggnadsåtgärder för avdelning 1 och försöksstationerna.
Ämbetsverket har därvid erinrat om att verket i sina medelsäskanden för
budgetåret 1951/52 beräknat kostnaderna för av forskningsanstalten föreslagna
arbeten vid de skilda avdelningarna till sammanlagt 2 050 000 kronor
enligt prisläget den 1 januari 1950.

I fråga om medelsäskanden för budgetåret 1952/53 har fortifikationsförvaltningen
anfört bland annat följande. Forskningsanstalten hade framhållit,
att under förutsättning att lokalfrågan för anstaltens avdelning 3
ordnades genom nybyggnad vid Lv 3 inom cirka 2 år erfordrades icke den
för budgetåret 1951/52 anmälda tillbyggnaden av laboratoriebyggnad vid
samma avdelning. Övriga för samma budgetår upptagna byggnadsobjekt
påverkades icke av nybyggnaden vid Lv 3, varför medel för dessa objekt
borde äskas. Därutöver erfordrades medel för uppförande av en hangar
vid den teletekniska försöksstationen å Bromma flygplats. Denna hangar
vore nödvändig för att inrymma försöksflygplan, som disponerades för
teletekniska försök. Till hangaren borde även förläggas expedition och omklädnadsrum
samt förråds- och verkstadsutrymmen. Kostnaderna för uppförande
av hangarbyggnaden hade enligt prisläget den 1 oktober 1951
beräknats till 1 410 000 kronor.

Fortifikationsförvaltningen har beräknat kostnaderna för de för budgetåret
1951/52 anmälda byggnadsobjekten, oberäknat tillbyggnad av laboratoriebyggnad
vid avdelning 3 men inklusive prisstegringar under tiden
1/1 1950—1/10 1951, till 2 715 000 kronor. För täckande av merkostnader
till följd av prisstegringar m. m. intill den 1 oktober 1951 å byggnadsföretag,
vartill medel tidigare beviljats, erfordrades därjämte ytterligare cirka

1 125 000 kronor. Totala medelsbehovet för byggnadsarbeten vid forskningsanstaltens
nuvarande anläggningar skulle således uppgå till (1 410 000
+ 2 715 000 + 1 125 000 =) 5 250 000 kronor. Detta belopp bär föreslagits
fördelas med 1 000 000 kronor under innevarande budgetår och med

2 125 000 kronor under vart och ett av budgetåren 1952/53 och 1953/54.

Sammanlagda anslagsbehovet för första etappen avseende såväl kvarteret
Garnisonen som avdelning 1 och försöksstationerna uppgår således
till (5 100 000 + 5 250 000 =) 10350 000 kronor. Av delta belopp har
fortifikationsförvaltningen hemställt, alt 2 500 000 kronor måtte anvisas
å tilläggsstat och 3 925 000 kronor för budgetåret 1952/53.

överbefälhavaren har i yttrande den 22 februari 1952 tillstyrkt forlifikationsförvaltningens
förevarande framställning.

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

Departementschefen.

Med hänsyn till den korta tid som stått till buds för granskning av fortifikationsförvaltningens
förslag rörande definitiv lösning av forskningsanstaltens
lokalfrågor är jag icke beredd nu taga ställning härtill.

Det trängande behovet av lokaler för såväl forskningsanstalten som delar
av marin- och flygförvaltningarna gör det emellertid angeläget att ytterligare
lokaler för dessa myndigheter snarast kunna iordningställas. Jag anser
mig kunna biträda fortifikationsförvaltningens förslag härutinnan, innebärande
att provisoriska lokaler anordnas genom vissa ombyggnadsarbeten
inom de befintliga byggnaderna å kasernområdet. De lokaler som därigenom
kunna utvinnas anses äga ett sådant hyresvärde, att kostnaderna på ett fåtal
år beräknas bli amorterade.

Av de hittills för forskningsanstaltens lokalbehov anvisade medlen ha
500 000 kronor ännu icke blivit ianspråktagna. Detta belopp torde i första
hand böra utnyttjas för igångsättande av ombyggnadsarbetena. För nästa
budgetår föreslår jag att för ändamålet anvisas ett ytterligare belopp av
900 000 kronor. Däremot anser jag mig för närvarande icke kunna tillstyrka
anvisande av medel till anordnande av vissa lokaler i berg för forskningsanstalten,
varför förslag om anvisande av det i statsverkspropositionen för
ifrågavarande ändamål beräknade beloppet icke behöver föreläggas riksdagen.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att till Anordnande av lokaler för försvarets forskningsanstalt
för budgetåret 1952/53 anvisa ett investeringsanslag
av 900 000 kronor.

Marinens delfond.

[4.] Vissa markförvärv. Kungl. Maj:t har i årets statsverksproposition
(Kapitalbudgeten: Bil. 25, punkt 19) föreslagit riksdagen att, i avbidan på
särskild proposition i ämnet, till Vissa markförvärv under marinens delfond
beräkna ett investeringsanslag av 200 000 kronor. Jag anmäler nu det
slutliga medelsbehovet i detta hänseende. Ärendet är av den natur, att en
fullständig redogörelse för detsamma icke bör lämnas till statsrådsprotokollet.
Ytterligare upplysningar torde få inhämtas av de handlingar, som
komma att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1950: 141 anvisade riksdagen
för budgetåret 1950/51 under marinens delfond ett investeringsanslag
av 4 200 000 kronor till förvärv av vissa markområden i Stockholms
södra skärgård. I detta anslag ingick även en medelsreserv om 162 000 kronor,
varav en mindre del avsågs för utmärkande av gränser kring förvär -

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

17

vade områden. Från anslaget skulle, enligt beslut av Kungl. Maj:t, jämväl
få bestridas kostnader för ytterligare markförvärv inom skärgårdsområdet,
därest sådant skulle visa sig erforderligt för att säkerställa marinens behov
av mark, som kunde förväntas bliva föremål för exploatering eller bebyggelse.

1948 års örlogsbasutredning framlade sedermera, efter samråd med chefen
för marinen och fortifikationsförvaltningen, förslag om förvärv av
48 obebyggda eller med provisoriska byggnader försedda tomter inom det
för marinen erforderliga området av Mysingebaden å Muskö samt hemställde,
att åt fortifikationsförvaltningen måtte uppdragas att upptaga förhandlingar
med vederbörande fastighetsägare om förvärv för kronans räkning
av omförmälda fastigheter ävensom i den mån antagbara överenskommelser
kunde träffas, under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande,
sluta avtal om förvärv av dylika fastigheter och till Kungl. Maj:t inkomma
med upprättade avtalshandlingar. Kostnaderna för markförvärvet skulle
enligt utredningens förslag bestridas med anlitande av angivna medelsreserv
samt av besparingar å dels förenämnda anslag och dels det av riksdagen
under titeln Vissa markförvärv i Stockholms södra skärgård å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1948/49 anvisade investeringsanslaget
av 630 000 kronor.

Genom beslut den 1 december 1950 lämnade Kungl. Maj:t fortifikationsförvaltningen
det av utredningen föreslagna förhandlingsuppdraget.

I sina medelsäskanden för nästa budgetår har fortifikationsförvaltningen
meddelat, att förvaltningen sedermera upptagit förhandlingar med ägarna
till omförmälda tomter, vilka förhandlingar dittills lett till att 6 tomter
förvärvats för kronans räkning. Ämbetsverket har vidare framhållit, att i
samband med dessa förhandlingar ägarna till en del av de 22 tomter inom
det för marinen erforderliga området, vilka hade en bebyggelse av mera
permanent natur, påyrkat att kronan snarast måtte inlösa jämväl deras
fastigheter. Fortifikationsförvaltningen, som i ärendet samrått med örlogsbasutredningen,
hade funnit angeläget, att kronan snarast förvärvade de
av dessa tomter med mera permanent bebyggelse, vilka av fastighetsägarna
kunde komma att erbjudas kronan till inlösen. Huru många fastigheter,
som komme att erbjudas kronan, kunde för det dåvarande icke angivas,
men fortifikationsförvaltningen räknade med att inlösen komme att påyrkas
beträffande ungefär halva antalet av tomterna. Preliminärt uppskattade
förvaltningen förvärvskostnaderna till 200 000 kronor.

Fortifikations förvaltningen bär sedermera i särskild skrivelse den 8 december
1951 anfört, att förhandlingarna angående förvärv av de obebyggda
eller med provisoriska byggnader försedda tomterna, vilka numera avslutats,
resulterat i att förvaltningen träffat avtal om förvärv för kronans räkning
av ytterligare 33 av dessa fastigheter. Vid förhandlingarna, som förts
2 Bihang till riksdagens protokoll 1052. 1 sand. Nr 166.

18

Kungi. Maj:ts proposition nr 166.

mellan förvaltningen och en av fastighetsägarna för ändamålet särskilt tillsatt
kommitté, hade denna beträffande de inom ifrågavarande område av
Mysingebaden belägna tomterna med mer permanent bebyggelse meddelat,
att ägarna till ett 10-tal av dessa fastigheter syntes komma att under
år 1952 påfordra, att deras fastigheter inlöstes av kronan. Med hänsyn till
den ovisshet angående den framtida dispositionsrätten till fastigheterna,
som uppstått hos berörda fastighetsägare till följd av kronans planer rörande
förvärv av ifrågavarande område, ansåge fortifikationsförvaltningen,
att kronan icke rimligen kunde vägra inlösa de fastigheter inom området,
varom sådan framställning gjordes, vid den tidpunkt, som påyrkades av
vederbörande fastighetsägare. Kostnaderna för inlösen av omförmälda fastigheter
kunde förvaltningen för närvarande icke exakt angiva, men ämbetsverket
beräknade, att desamma komme att uppgå till i genomsnitt
20 000 kronor per fastighet eller sammanlagt till (10 X 20 000 =) 200 000
kronor.

Fortifikationsförvaltningen har hemställt, att för markförvärv i Stockholms
södra skärgård måtte anvisas ett belopp av 200 000 kronor.

I sitt den 15 november 1951 avgivna betänkande med förslag angående
flyttning av Stockholms örlogsbas till Stockholms södra skärgård (SOU
1951:46) har 19A8 års örlogsbasutredning framlagt förslag om förvärv av
ytterligare mark å och i närheten av Muskö. Kostnaderna för dessa markförvärv
ha av utredningen uppskattats till 3 400 000 kronor enligt prisläget
sista kvartalet 1950. Utredningen har föreslagit, att medel för bl. a. dessa
markförvärv skola ställas till förfogande redan under budgetåret 1952/53.

Departementschefen.

Till Stockholms södra skärgård ha under senare år koncentrerats ett
flertal anläggningar av central betydelse för flottan och dess krigsberedskap.
Sålunda finnas inom det s. k. Hårsfjärdsområdet basanläggningar av
olika slag — ammunitions- och drivmedelsförråd, torpedbåtsbas m. m. —
samt vissa centrala utbildningsanläggningar (å Berga). Söder om detta område
pågå (å Muskö) arbeten å i berg insprängda fartygstunnlar. För att
säkra marinens behov av mark för dessa anläggningar ha betydande markområden
förvärvats.

1948 års örlogsbasutredning har nu framlagt förslag om flyttning av
Stockholms örlogsbas till denna del av skärgården. Förslaget innebär i
huvudsak följande.

Stockholms örlogsvarv förlägges till Muskö Sköldudde och anordnas där
på sådant sätt, att detsamma även kan användas såsom krigsreparationsbas.
Varvet föreslås därför skola till huvuddelen insprängas i berg. Stockholms
örlogsstation uppdelas så, att örlogsvarvet å Muskö övertager de uppgifter,
vilka äga direkt anknytning till varvet, medan återstoden av stationen

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

19

förlägges till Berga i omedelbar anslutning till de befintliga skolanläggningarna.
Vid en utflyttning av örlogsvarvet och örlogsstationen från
Stockholm anses vissa huvudförråd tillhörande Ostkustens marindistrikt
böra förläggas i anslutning till varvet eller stationen eller ock till vissa
andra platser. Marindistriktschefen med stab och förvaltningar föreslås
skola i fred kvarbliva i Stockholm.

Utredningen har beräknat kostnaderna enligt prisläget sista kvartalet
1950 för anläggande av ett örlogsvarv å Muskö m. m. till sammanlagt
202 800 000 kronor. Enär 13 800 000 kronor anvisats för redan beslutade
anläggningar m. m. inom skärgårdsområdet, skulle det återstående medelsbehovet
uppgå till 189 000 000 kronor. Av sistnämnda belopp har utredningen
avsett 3 400 000 kronor för ytterligare markförvärv, 127 800 000
kronor för den i berg insprängda delen av anläggningen, 33 400 000 kronor
för friliggande byggnader och anläggningar m. in. samt 24 400 000 kronor
för komplettering av maskinpark och transportanordningar, försvarsanordningar,
tjänstebostäder, landsvägsförbindelse m. m. Kostnaderna enligt
prisläget sista kvartalet 1950 för anläggande av en örlogsstation vid Berga
m. m. har utredningen beräknat till sammanlagt 14 300 000 kronor. Då
900 000 kronor stå till förfogande för redan beslutade byggnader och anläggningar
skulle det återstående medelsbehovet uppgå till 13 400 000
kronor.

Remissbehandlingen av betänkandet har helt nyligen avslutats. Ehuru
utredningens förslag i allt väsentligt tillstyrkts i de avgivna yttrandena, är
jag med hänsyn till frågans ekonomiska räckvidd icke beredd att nu framlägga
förslag i fråga om örlogsbasens förflyttning.

Emellertid synes det erforderligt att omedelbart säkra kronans behov
av mark för flottans behov inom ifrågavarande del av Stockholms skärgård.
Ett beslut om dylika markförvärv synes vara motiverat redan med
hänsyn till de marina anläggningar, som redan av statsmakterna beslutats,
och innebär alltså intet föregripande av ställningstagandet till utredningens
förslag rörande örlogsbasens förflyttning.

Kostnaderna för de markförvärv, som ansetts böra komma i fråga, ha
beräknats till sammanlagt (200 000 + 3 400 000 =) 3 600 000 kronor. Häremot
har jag intet att erinra. Av skäl som anförts under motsvarande punkt
under arméns delfond böra emellertid under anslaget även beräknas medel
för oförutsedda utgifter, att disponeras för ändamål som angivits i berörda
sammanhang. Jag beräknar härför 900 000 kronor. Det sammanlagda medelsbehovet
skulle således uppgå till (3 600 000 + 900 000 —) 4 500 000
kronor. Beloppen torde böra anvisas under samma anslagsbeteckning som
för innevarande budgetår, Vissa markförvärv.

Jag får alltså hemställa, all Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa markförvärv för budgetåret 1952/53 anvisa
ett investeringsanslag av 4 500 000 kronor.

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

Flygvapnets dclfond.

[5.] Vissa markförvärv. Kungl. Maj:t har i årets statsverksproposition
(Kapitalbudgeten: Bil. 25, punkt 26) föreslagit riksdagen att, i avbidan på
särskild proposition i ämnet, till Vissa markförvärv under flygvapnets delfond
beräkna ett investeringsanslag av 580 000 kronor. Jag anmäler nu
det slutliga medelsbehovet i detta hänseende.

Markförvärv för fly g fältsutvidgningar. Efter förslag av Kungl. Maj:t i
propositionen 1946: 229 anvisade riksdagen under försvarets fastighetsfond,
flygvapnets delfond, för budgetåret 1946/47 till markförvärv för flygfältsarbeten
ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor.

Sedan flygförvaltningen framlagt en generalplan för ifrågavarande
markförvärv, har Kungl. Maj:t på av förvaltningen gjorda framställningar
genom särskilda beslut av förenämnda anslag ställt erforderliga medel till
ämbetsverkets förfogande för vissa markförvärv.

I sina medelsäskanden för budgetåret 1949/50 hemställde flygförvaltningen
om ett investeringsanslag å 1 275 000 kronor till vissa ytterligare
markförvärv. Ifrågavarande medelsbehov avsåg förvärv av mark dels i
huvudsaklig överensstämmelse med framlagd generalplan, dels ock för
anordnande vid Ulfhult av bombfällnings- och skjutplats för Västgöta flygflottilj.
Framställningen föranledde icke någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i 1950 års statsverksproposition och propositionen
1951: 109 har riksdagen sedermera för budgetåren 1950/51 och
1951/52 anvisat sammanlagt 800 000 kronor för markförvärv för flygfältsutvidgningar.

I sina medelsäskanden för nästa budgetår har fly g förvaltningen anfört,
att de flygfältsarbeten, vilka beräknades påbörjas under budgetåret 1952/53,
komme att kräva ytterligare markförvärv, för vilka medel icke stode till
förvaltningens förfogande. Medelsbehovet för dessa markförvärv beräknades
till 500 000 kronor. Därutöver har ämbetsverket beräknat 600 000 kronor
till markförvärv för nya flygfält. Sammanfattningsvis skulle således
under budgetåret 1952/53 erfordras (500 000 + 600 000 =) 1 100 000 kronor.

Departementschefen.

Det torde vara ofrånkomligt att anvisa ytterligare medel för genomförande
av markförvärv för flygfältsutvidgningar. Då anslagsberäkningarna
härför icke givit mig anledning till erinran, förordar jag, att för ändamålet
anvisas ett belopp av 500 000 kronor. Däremot anser jag mig icke
kunna förorda, att medel nu anvisas till förvärv av mark för nya flygfält.

K ungt. Maj:ts proposition nr 166.

21

Oförutsedda utgifter för markvärv. Jämväl under flygvapnets delfond har
fortifikationsförvaltningen beräknat särskilda medel till oförutsedda utgifter
för markförvärv. Förvaltningen har föreslagit, att för ändamålet
måtte anvisas ett belopp av 100 000 kronor. Under hänvisning till vad jag
i motsvarande sammanhang anfört beträffande arméns delfond föreslår jag,
att jämväl under flygvapnets delfond anvisas ett belopp för oförutsedda
utgifter. Jag kan emellertid icke förorda högre medelsanvisning än 75 000
kronor. Liksom beträffande arméns delfond synes beloppet böra kunna i
enlighet med Kungl. Maj:ts beslut i varje särskilt fall utnyttjas för bestridande
av uppkommande kostnader för smärre kompletteringar av flygvapnets
fastighetsbestånd. Jag utgår från att beloppet jämväl skall kunna
utnyttjas för att bestrida kostnader för tvångsinlösen av mark enligt byggnadslagen.
Flygförvaltningen har för detta ändamål äskat 25 000 kronor.

Sammanfattning. I enlighet med vad i det föregående anförts beräknar
jag för markförvärv under flygvapnets delfond följande belopp.

Markförvärv för flygfältsutvidgningar ........................ 500 000

Oförutsedda utgifter för markförvärv för flygvapnet............ 75 000

Summa kronor 575 000

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att till Vissa markförvärv för budgetåret 1952/53 anvisa
ett investeringsanslag av 575 000 kronor.

B. FÖRSVARETS FABRIKSFOND.

[6.] Anordnande av lokaler för försvarets
av Kungl. Maj:t i propositionen 1952:30 har riksdagen beslutat att driften
vid den till tvätt- och reparationsanstalten i Karlskrona hörande avdelningen
för nytillverkning av skodon skall nedläggas och att med utnyttjande
av därigenom friblivna lokaler för den centrala beklädnadsverkstaden
denna i sin helhet skall förläggas till Karlskrona.

Såsom av förenämnda proposition framgår hemställde fabriksstyrelsen
i skrivelse den 18 december 1951, att, därest beslut fattades om nedläggande
av nytillverkningen av skor i Karlskrona, den statliga beklädnadstillverkningen
måtte få sammanföras till en verkstad med utnyttjande av de
därigenom ledigblivna lokalerna ävensom att få disponera den tidigare för
centrala beklädnadsverkstaden i Stockholm utnyttjade fastigheten Fleminggatan
103, vilken är redovisad under försvarets fabriksfond, till ämbetslokaler
för fabriksstyrelsen. Kostnaderna för därvid erforderlig ombyggnad
beräknades preliminärt till omkring 500 000 kronor.

22

Kungi. Maj:ts proposition nr 166.

I skrivelse den 8 februari 1952 har sedermera försvarets fabriksstyrelse
■—- med erinran om vad ämbetsverket i sin förstnämnda skrivelse anfört
och under framhållande att eu mera fullständig utredning angående utnyttjandet
av fastigheten Fleminggatan 103 numera avslutats — anfört
följande.

Vid utarbetandet av de slutgiltiga planerna för byggnadens ianspråktagande
hade det visat sig, att för styrelsens behov ändamålsenliga lokaler,
omfattande sammanlagt omkring 2 500 in2, erhölles exklusive lunchrum.

De planerade ombyggnadsarbetena avsåge i första hand fabriksbyggnadens
bottenvåning samt första, andra och tredje våningarna. Samtliga lokaler
i dessa våningar jämte de kontorslokaler i fjärde våningen, som inretts
till lokaler för den meteorologiska undersökningsorganisationen, erfordrades
för fabriksstyrelsen. Det beställningsskrädderi, som nu vore
inrymt i fabriksbyggnaden och som oavsett beklädnadsverkstadens flyttning
till Karlskrona avsåges vara kvar i Stockholm, komme att inrymmas
i den nuvarande fabrikskontorsbyggnaden. Beklädnadsverkstadens nuvarande
förrådslokaler, som vore förlagda i en gårdsbyggnad, vore avsedda
att uthyras, i den mån de ej erfordrades för fabriksverkets behov.

Sedan en mera noggrann kostnadskalkyl numera gjorts funne styrelsen,
att ett genomförande av förslaget med inredande av kontorslokaler för
styrelsen i fastigheten Fleminggatan 103 skulle komma att draga en kostnad
av 590 000 kronor, räknat vid nuvarande kostnadsläge.

Ett nedläggande av skofabriken i Karlskrona kunde komma att ske tämligen
snart. Förflyttningen till de därigenom ledigblivna lokalerna av beklädnadsverkstadens
avdelning i Stockholm vore beräknad att verkställas så
snart nödvändiga reparationer utförts i Karlskrona. Då det vore i hög grad
önskvärt, att arbetena med ombyggnad av fastigheten Fleminggatan 103
kunde påbörjas omedelbart efter beklädnadsverkstadens förflyttning, erfordrades
beslut av innevarande års riksdag angående investeringsmedel
för ändamålet. I annat fall förelåge risk, att fastigheten komme att stå till
större delen outnyttjad, vilket skulle orsaka statsverket förluster.

I anslutning till det anförda har fabriksstyrelsen hemställt att 590 000
kronor måtte anvisas för ändamålet.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 13 mars 1952 anfört bland annat,
att styrelsen funnit den föreslagna dispositionen av fastigheten Fleminggatan
103 i Stockholm lämplig och i princip icke hade något att erinra
mot förslaget till ombyggnad av densamma. Med utgångspunkt från försvarets
fabriksstyrelses nuvarande organisation syntes enligt byggnadsstyrelsen
lokalerna komma att bliva helt utnyttjade redan från början. För
tillgodoseende av ytterligare behov funnes vissa tillbyggnadsmöjligheter
inom fastigheten.

Byggnadsstyrelsen har vidare berört vissa brandskyddsåtgärder ävensom
framhållit nödvändigheten av dispens för ombyggnaden i stadsplanehänseende.
Styrelsen har därvid meddelat, att den vore beredd att tillstyrka
en sådan dispens. Beträffande kostnaderna har styrelsen uttalat,
att med hänsyn till de nödvändiga brandskyddsåtgärderna samt med tanke

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

23

på arbetets karaktär av ombyggnad det av fabriksstyrelsen föreslagna beloppet
syntes böra avrundas till 600 000 kronor.

Departementschefen.

Den nuvarande beklädnadsverkstadens avdelning i Stockholm är inrymd
i fastigheten Fleminggatan 103, vilken redovisas å försvarets fabriksfond.
Enligt medgivande av 1947 års riksdag må denna fastighet, därest
tillverkningen i sin helhet kommer att förläggas utom Stockholm, försäljas
eller användas för annat statligt ändamål.

Enligt beslut av innevarande års riksdag skall den under försvarets fabriksverk
hörande centrala beklädnadsverkstaden förläggas till Karlskrona.
Frågan om vad som skall ske med förenämnda fastighet i Stockholm
är alltså aktuell. Fabriksstyrelsen har föreslagit, att fastigheten skall disponeras
för ämbetslokaler för styrelsen. De av styrelsen för närvarande
disponerade lokalerna i Stockholms centrum kunna härigenom frigöras för
andra ändamål. Jag tillstyrker detta förslag. Då de av byggnadsstyrelsen
beräknade kostnaderna för erforderliga ombyggnadsarbeten icke givit mig
anledning till erinran, föreslår jag, att ett belopp av 600 000 kronor anvisas
för ändamålet.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att till Anordnande av lokaler för försvarets fabriksstyrelse
för budgetåret 1952/53 anvisa ett investeringsanslag
av 600 000 kronor.

Med bifall till vad föredragande departementschefen sålunda,
med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,
hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen, att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.

Ur protokollet:
Magnus T. Möller.