Kungl. Maj:ts proposition nr 165.
1
Nr 165.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående statsförvärv
av Köping—Uttersberg—Riddarhyttans järnväg
m. m.; given Stockholms slott den ?4 mars 1952.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF.
Sven Andersson.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
I propositionen föreslås, att svenska staten av Köping—Uttersbergs järnvägsaktiebolag,
Köpings Omnibuss Aktiebolag och Aktiebolaget Köpings
stadsbusstrafik, i vilka bolag Köpings stad har aktiemajoriteten, förvärvar
Köping—Uttersberg—Riddarhyttans järnväg samt bolagens bilrörelser,
fastigheter m. m. mot en köpeskilling av sammanlagt 750 000
kronor. Avtal om förvärvet av järnvägen har träffats enligt vanliga
grunder på basis av 1939 års principbeslut om enhetliggörande av det
svenska järnvägsnätet. Järnvägen avses skola införlivas med statens järnvägar
den 1 juli 1952.
För genomförande av ifrågavarande förvärv samt täckande av beräknat
skuldsaldo per den 1 juli 1952 erfordras en medelsanvisning av 1 350 000
kronor.
541 5 2 Biliang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 165.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 165.
.Körrgruvon
1a!ingsbo
Baggbroi
tkinnskafteberg
Xöunni/bo
.t. Ludvika
Ko is veu
A/vesfa
\Ko!bäck
J.O.OJ.
Tvefa<
Va/skoc
T6.0.J.
Kungsör
T.6.O.J.
tf. Örebro
Av SJ bednven tinjetrafik.
• / sfats för värvet ingående
itSvarande statsbanor, norma/spår.
Titt inköp förestagenJärnväg (smo/spår).
änskiidajärnvägar.
Kungl. Maj:ts proposition nr 165.
3
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den li mars 1952.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,
Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,
Lindell,
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson.
Med skrivelse den 10 mars 1952 har järnvägsstyrelsen —- till fullföljande
av det genom Kungl. Maj :ts beslut den 9 juni 1939 lämnade uppdraget att vidtaga
åtgärder för enhetliggörande av det svenska järnvägsnätet — underställt
Kungl. Maj :ts prövning ett med Köping—Uttersbergs järnvägsaktiebolag,
Köpings Omnibuss Aktiebolag och Aktiebolaget Köpings stadsbusstrafik,
under förbehåll av Kungl. Maj :ts godkännande, ingånget avtal om
förvärv för svenska statens räkning av Köping—Uttersberg—Riddarhyttans
järnväg (KURJ) samt bolagens bilrörelser, fastigheter m. m.
Jag anhåller att få till behandling upptaga sålunda föreliggande fråga
om statsförvärv av ifrågavarande järnväg m. m. Det ingångna avtalet torde
såsom bilaga (Bilaga) få fogas till dagens statsrådsprotokoll.
Järnvägsstyrelsen.
Järnvägsstyrelsen meddelar i sin framställning, att enär den helt övervägande
delen av persontrafiken inom KURJ:s trafikområde ombesörjes av
två med varandra och med järnvägsbolaget i förvaltningsgemenskap stående
landsvägstrafikföretag med firma Köpings Omnibuss Aktiebolag och Aktiebolaget
Köpings Stadsbusstrafik, i det följande benämnda bussbolaget respektive
stadstrafikbolaget, förenämnda avtal har vidgats att omfatta jämväl sistnämnda
bolags trafikrörelse och egendom. Mellan de tre trafikbolagen föreligger
icke blott förvaltningsgemenskap utan också faktisk ägaregemenskap,
i det att Köpings stad har dominerande aktiemajoriteter i bolagen. I järnvägsbolaget
äger staden sålunda 995 aktier av 1 000, i omnibussbolaget 520 av
570 och i stadsbusstrafiken 520 av 550.
Styrelsen framhåller, att samma riktlinjer som vid tidigare statsförvärv
ha följts vid nu verkställda utredningar och förda förhandlingar. Även till
sitt innehåll överensstämmer avtalet med flertalet tidigare sådana, enär det
4
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 165.
avser förvärv av i stort sett bolagens samtliga tillgångar, å ena sidan, samt
övertagande av förpliktelser och skulder, å andra sidan.
Beträffande järnvägens tillkomst och utbyggnad meddelar järnvägsstyrelsen
följande uppgifter:
Bandel |
Koncession meddelad |
Öppnad för |
Banlängd |
år |
år |
km |
|
Köping—Uttersberg ..................... |
............ 1863 |
1866 |
33,9 |
» -—Köpings hamn ............... |
............ 1863 |
— |
0,4 |
Uttersberg—Riddarhyttan ............ |
............ 1879 |
1880 |
12,3 |
Uggelfors—Krampen .................. |
............ 1899 |
1901 |
1,6 |
Riddarhyttan—Källfallet ............. |
............ 1914 |
1915 |
2,7 |
» —Bäckegruvan ......... |
............ 1914 |
1915 |
4,o |
Guttsta—Kolsva järnverk ............ |
............ 1938 |
1938 |
2,5 |
Tillhopa 57,4
I anslutning härtill erinrar järnvägsstyrelsen, att järnvägen mellan
Köping och Utter sberg (KUJ) tillhör vårt lands äldsta järnvägar. Att KUJ
kom till så tidigt som 1863, förklarar vissa säregenheter och främst dess
spårvidd 1,0 9 3 m, vilken veterligen icke förekommer annorstädes och beträffande
vars tillkomst för övrigt någon säker förklaring icke kunnat lämnas.
Ett faktum är nämligen, att i Kungl. Maj:ts resolution rörande KUJ
spårvidden var fastställd till 3,5 svenska fot, d. v. s. 1,039 m, samt att avvikelsen
härifrån ej synes ha upptäckts av vederbörande myndighet förrän
år 1875.
Beträffande styrelsens uppgifter om banans tekniska standard torde jag
få hänvisa till handlingarna.
Den rullande materielen utgjordes vid 1950 års slut av 7 ånglok, 10 personvagnar,
2 person- och postvagnar, 5 resgodsvagnar, 10 slutna godsvagnar
och 327 öppna godsvagnar.
Trafikrörelsens storlek i jämförelse med av staten hittills övertagna järnvägar
av den med KURJ:s närmast jämförliga spårvidden 1,0 67 m framgår
av följande sammanställning, i vilken upptagits trafiksiffror från senaste
mellankrigsåret (1938).
Järnväg
Blekinge Kustbanor .....................
Köping—Uttersberg—Riddar hyttan...
Växjö—Tingsryd .........................
Karlshamn—Vislanda—Bolmen .......
Halmstad—Bolmen........................
östra Blekinge..............................
Hönshylte—Kvarnamåla ................
Samtliga enskilda smalspåriga järnvägar
....................................
Ägande |
Personkm |
Godstonkm |
|
banlängd |
pr bankm |
pr bankm |
Tillhopa |
km |
1 000-tal |
||
205,4 |
104,6 |
66,5 |
171,1 |
59,9 |
23,4 |
142,8 |
166,2 |
45,o |
58,7 |
35,6 |
94,3 |
129,o |
42,6 |
38,o |
80,6 |
65,9 |
29,o |
16,8 |
45,8 |
65,3 |
27,5 |
15,i |
42,6 |
20,8 |
10,9 |
4,7 |
15,6 |
3 595,5 |
61,4 |
54,9 |
116,3 |
o
Kungl. Maj:ts proposition nr 165.
Av sammanställningen framgår, att KURJ i fråga om lotal trafikintensitet
år 1938 var nästan jämställd med de år 1942 förstatligade Blekinge Kustbanor.
Fördelningen på de båda huvudslagen av trafik var dock en helt annan.
Något statslån finnes för närvarande icke.
De till KURJ anslutna bussföretagen bedriva en trafikrörelse, som är
osedvanligt stor i förhållande till den järnvägstrafik, med vilken den är
samordnad. Busstrafiken utgöres främst av linjetrafik för personbefordran
och i samband därmed viss godsbefordran ävensom beställningstrafik.
Följande sammanställning innehåller uppgifter om linjelängd, vagnpark,
fasta anläggningar samt anläggningsvärden år 1950.
Köpings AB Köpings
Omnibuss Stadsbuss
-
AB trafik
Linjelängd, km ........................... 432 17
Fordonspark
Bussar ................................... 9 8
Bokfört värde, 1 000 kronor ...... 342 334
Fasta anläggningar
Bokfört värde, 1 000 kronor ...... 195 —
I anslutning härtill meddelar järnvägsstyrelsen, att biltrafiken har givit
ett tillfredsställande resultat.
För att belysa järnvägsföretagets samt bussbolagens ekonomiska förhållanden
under en följd av år har järnvägsstyrelsen lämnat vissa sammanställningar
av driftsräkningar, vinst- och förlusträkningar samt balansräkningar.
Beträffande sammanställningarnas innehåll torde jag få hänvisa
till handlingarna.
Efter en redogörelse för KURJ.s utveckling fram till den tidpunkt, då
järnvägen år 1931 inköptes av Köpings stad, till vilken redogörelse jag tilllåter
mig hänvisa, framhåller järnvägsstyrelsen, att KURJ från flera synpunkter
utgör ett särfall. Av betydelse är därvid -—- förutom särställningen
i fråga om spårvidden — att KURJ i motsats till flertalet smalspåriga järnvägar
främst fungerar icke som bibana till en angränsande järnväg av
stambanenatur utan som tillförselled till Köpings hamn, samt att banan,
med Köpings stad såsom ägare av praktiskt taget samtliga aktier i Köping—
Uttersbergs järnvägsaktiebolag, är att betrakta såsom ett samhällsägt
företag. Det ligger i sakens natur, att statsförvärvet av ett sådant företag
icke kan vara något statens järnvägars intresse och knappast skulle kunnat
ifrågakomma annat än såsom led i ett i princip allmänt förstatligande.
Enär på grund av olikheten i spårvidd egentlig samdrift med angränsande
statsbanelinjer icke kan äga rum, ställer styrelsen icke i utsikt, att förstatligandet
skall medföra några nämnvärda samhällsekonomiska fördelar,
detta så mycket mindre som det organisatoriska inlemmandet i SJ icke ens
kan förväntas medföra någon hjälp från eller åt andra linjer, vare sig
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 165.
såvitt gäller reservmatexiel för säsongmässiga trafiktoppar eller beträffande
verkstadstjänsten. Det kan t. o. m. ifrågasättas, huruvida icke med hänsyn
till förenämnda inriktning av trafiken det allmänt samhälleliga resultatet
av rörelsen borde kunna bli något bättre i kommunal än i statlig förvaltning.
Å andra sidan har, anför styrelsen, bevarandet av den förefintliga intressegemenskapen
mellan stadens övriga verksamheter och förenämnda
bolags trafikrörelser icke ansetts vara till så stor och påtaglig allmän båtnad,
att med hänsyn därtill undantag kunnat begäras från den av statsmakterna
vid 1939 års riksdag uppställda regeln, att det blivande förstatligandet
borde omfatta samtliga rikets järnvägsenheter, såväl normalspåriga
som smalspåriga, vilka ej äro att betrakta som spårvägar eller ha
liknande lokal karaktär och som över huvud taget äro av den allmänna
betydelse, att de böra fortbestå. Det talas där icke vare sig om fusionsvinster
eller rationaliseringsmöjligheter utan frånskiljas endast företag med
vissa trafikuppgifter, vilkas ombesörjande närmast ansetts ankomma på
kommunerna eller enskilda industriföretag — undantag som här sakna
relevans — och det tages i övrigt sikte på den samhälleliga effekten av järnvägsdriftens
bibehållande, respektive upphörande.
För KURJ:s del har det senare alternativet veterligen icke ifrågasatts.
Visserligen har persontrafiken inom banans trafikområde sedan länge i
huvudsak gått landsvägsledes, och total utflyttning därav synes böra företagas
snarast möjligt efter statsövertagandet. Enligt verkställd över slagskalkyl
skulle därmed ernås en avsevärd minskning av den i allt fall ofrånkomliga
— betydande — förlusten å rörelsen. Även en del högvärt gods
har avletts från järnvägen, men den kvarvarande godstrafiken är i varje
fall så betydande, att den torde kunna under överskådlig framtid ensam
motivera järnvägens bibehållande, detta i all synnerhet som huvudparten
därav utgöres av sådana råvarutransporter, vilka anses särskilt lämpade
för järnvägsbefordran.
Vid de nu avslutade förhandlingarna har, framhåller styrelsen, följaktligen
aldrig bestritts, att ett realiserande av 1939 års principbeslut varit avsett
att innefatta statsförvärv av KURJ. Redan på ett tidigt skede gjordes
också klart, att ett sådant förvärv måste avse jämväl den av förenämnda
båda biltrafikbolag bedrivna landsvägstrafiken. Vad meningarna länge och
starkt brutit sig om, har däremot varit frågan om köpevillkorens avvägning,
en omständighet som är lättförklarlig i betraktande av bl. a. den
ytterst stai''ka föränderlighet, som driftresultaten uppvisat. Man kunde
enligt köparesidans representanter icke komma fram till något kalkylerat
affärsvärde, varför köpesummans bestämning grundades enbart på en skälighetsprövning,
med hänsyn tagen bl. a. till vad som betalts för andra icke
lönsamma järnvägar.. Villkoren i det avtal, som nu föreligger, äro avvägda
i överensstämmelse med denna senare uppfattning, vilken på sistone kommit
att biträdas jämväl av stadens förhandlingsdelegerade. Järnvägsstyrelsen
anser villkoren i fråga godtagbara.
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 165.
Styrelsen erinrar härefter, att förvärvet avser i stort sett bolagens samtliga
tillgångar. Reservationen syftar på det i bilaga A till avtalet omförmälda
undantagandet av den del av järnvägsfastigheten, som fram till år
1876 var Köpings station (använd av Köping—Uttersbergs järnvägsaktiebolag
och Köping—Hults järnväg). Den på 1860-talet tillkomna träbyggnaden, vilken
efter 1876 begagnats bl. a. som förvaltningsbyggnad och bostadshus, är ej
av något större värde, men innehavet av den till hamnområdet gränsande
tomten om 592 m2 har ansetts vara av väsentlig betydelse för Köpings stad.
Vid förhandlingarna har utlovats, att statens järnvägar skola tills vidare
få hyresfritt disponera det utrymme inom byggnaden i fråga, som erfordras
för den övertagna biltrafikens skötsel.
I anslutning härtill meddelar styrelsen, att vid förhandlingarna ett egendomsbyte
avtalats sålunda, att bussbolaget till staden överlämnar den av
bolaget uppförda men å stadens mark belägna busstationen samt i utbyte
förvärvar den staden tillhöriga mark om ca 5 250 m2, varå bolagets garageoch
verkstadsbyggnader äro uppförda. Järnvägsstyrelsen finner den sålunda
åvägabragta »rationella klyvningen» vara för båda parter förmånlig.
Busstationens övergång i stadens ägo skall självfallet icke lända trafiken
till men. Frånsett vem som är ägare måste det ligga i Köpings stads intresse
att i möjlig mån befrämja denna billinjetrafik, vilken betjänar en så betydande
del av stadens handelsområde.
Såsom framgår av § 3 mom. 1 i avtalet, utgör summan av de överenskomna
köpeskillingarna 750 000 kronor, varav till järnvägsbolaget 638 000,
till bussbolaget 57 000 samt till stadstrafikbolaget 55 000 kronor. För de
båda biltrafikbolagen motsvara dessa belopp respektive bolags aktiekapital,
medan för järnvägsbolagets del viss reduktion gentemot detta ägt rum.
Summan av bolagens lån, vilka enligt § 3 mom. 2 skola övertagas av
staten uppgick enligt 1950 års balansräkning till 206 000 kronor. Då biltrafikbolagens
växelskulder utgöra tillhopa 171 000 kronor, blir den faktiska
lånesumman vid 1950 års utgång 377 000 kronor. Järnvägsbolagets
svävande skulder uppvägdes däremot vid sagda tidpunkt av förefintliga
rörliga tillgångar. Sedermera har emellertd ställningen ej oväsentligt försämrats,
på grund av att järnvägsrörelsen under 1951 uppvisat en driftförlust
av storleksordningen 150 000 kronor. Räknar man med proportionsvis
samma underskott för första halvåret 1952, erhålles för den avsedda tillträdesdagen
den 1 juli 1952 ett sannolikt skuldsaldo av i runt tal 600 000
kronor, varför erforderligt investeringsanslag beräknats uppgå till 1 350 000
kronor. Enligt järnvägsstyrelsens mening ligger den sålunda erhållna summan
i underkant, detta med hänsyn till bl. a. att storleken av malmtrafiken
under årets första månader är relativt osäker och att vid avvecklingen av
en rörelse viss eftersläpning beträffande driftutgifterna plägar framträda.
Järnvägsstyrelsen förutsätter, att beträffande eventuella ytterligare driftskulder
(inkl. eventuella utgifter på grund av avtal, vilka icke kunna hänföras
till driften eller 1 juli 1952 eller bäras av SJ förråd) skall få tillämpas
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 165.
samma förfarande, som kommit till användning vid alla tidigare liknande
fall, nämligen att desamma skola föras å det särskilda utjämningskonto,
benämnt »Inköpskonto för enligt 1939 års riksdagsbeslut förvärvade enskilda
järnvägar», vilket sedan 1940 finnes upplagt i statens järnvägars
räkenskaper. Självfallet bör liärvid sagda konto belastas jämväl med det
belopp, som omförmäles i § 1 mom. 2, och å andra sidan gottskrivas värdet
av å tillträdesdagen förefintliga omsättningstillgångar.
Avtalsbestämmelserna i övrigt, bl. a. rörande övertagande av personal,
äro utformade helt i anslutning till innehållet i de avtal om statsförvärv
av enskilda järnvägar, vilka under de senare åren varit föremål för statsmakternas
prövning.
Järnvägsstyrelsen erinrar, att enligt § 8 i avtalet skall KURJ från tillträdesdagen
införlivas med statens järnvägar, men framhåller i detta sammanhang,
att ett beslut om sådant införlivande icke rimligen kan anses
innefatta någon utfästelse från statens sida beträffande den framtida omfattningen
av järnvägens transporttjänst. Såsom påpekats i samband med
vissa tidigare förvärv, bör nämligen vid avgöranden beträffande trafikens
rationella fördelning på olika samfärdsmedel en statsägd järnväg icke placeras
i annan ställning än en, som fortfarande är bolagsegendom.
Som den järnvägsekonomiska situationen numera utvecklats, synes man
icke lämpligen kunna dröja längre med en sådan sanering av trafikapparaten.
Då järnvägen — med nuvarande distriktsindelning — ansluter enbart
till bandelar tillhörande första distriktet, torde det vara självfallet, att den
skall tillföras sagda distrikt.
Det torde ankomma på Kungl. Maj :t att fatta beslut om nedläggning av
persontrafiken å förenämnda järnväg samt därmed sammanhängande
nödig utvidgning av omnibustrafiken. Såsom förut framhållits, är en sådan
omflyttning ägnad att väsentligt nedbringa driftförlusterna å järnvägen.
Styrelsen förutsätter, att, därest förvärvsavtalet vinner statsmakternas godkännande,
tillstånd till nedläggning av persontrafiken å järnvägen lämnas
samtidigt med beslutet om järnvägens införlivande i statens järnvägar.
Järnvägsstyrelsen uttalar slutligen, att tidpunkten nu synes vara inne
att till behandling upptaga frågan om anslag å riksstatens driftbudget för
avskrivning av sådant genom järnvägsförstatligandet tillkommet statsbanekapital,
vilket icke kan beräknas bliva förräntat med av statsbanenätets
utvidgning föranledd överskottsökning. För de trafiksvagaste banorna gäller
det därvid icke endast eller ens främst den köpeskilling, som lämnats, eller
beloppet av de skulder, som övertagits, vilka bådadera ofta varit skäligen
blygsamma och icke utgöra något adekvat mått på storleken av den ekonomiska
belastning, som banornas införlivande i statens järnvägar medfört.
I främsta rummet framträder fastmer försämringen av driftresultatet;
ifrågavarande bandelars trafikinkomster äro i intet fall tillräckliga för täckning
av på desamma belöpande andelar av egentliga driftkostnader samt av
-
Kungl. Maj ds proposition nr 165. 9
sättning för förnyelse. Järnvägsstyrelsen förklarar sig vilja i en särskild
skrivelse återkomma till denna fråga.
På grund av det anförda hemställer järnvägsstyrelsen, såvitt nu är i
fråga, att Kungl. Maj :t ville föreslå riksdagen
dels besluta att Köping—Uttersberg—Riddarhyttans järnväg ävensom
den Köpings Omnibuss Aktiebolag och Aktiebolaget Köpings Stadsbusstrafik
tillhöriga bilrörelsen må på avtalade villkor förvärvas av staten,
samt att järnvägen i fråga skall införlivas med statens järnvägar fr. o. m.
den 1 juli 1952,
dels ock å kapitalbudgeten under statens affärsverksfonder, statens
järnvägar, för budgetåret 1952/53 anvisa ett investeringsanslag under rubrik
Förvärv av Köping—Uttersberg—Riddarhyttans järnväg m. m. av 1 350 000
kronor.
Departementschefen.
I propositionen 1939: 207 har förslag framlagts för 1939 års lagtima riksdag
till åtgärder för enhetliggörande av det svenska järnvägsnätet. Till de
enskilda järnvägar, som enligt propositionen borde införlivas med statsbanenätet,
hör bland andra Köping—Uttersberg—Riddarhyttans järnväg.
Statsutskottet uttalade i sitt utlåtande (nr 172) över propositionen, att det
blivande förstatligandet borde omfatta samtliga rikets järnvägsenheter,
såväl normalspåriga som smalspåriga, vilka ej vore att betrakta som spårvägar
eller hade liknande lokal karaktär och som över huvud taget vore av
den allmänna betydelse att de borde fortbestå.
Riksdagen (skr. nr 318) biträdde statsutskottets uttalande.
Förevarande överenskommelse avser statsförvärv av i stort sett all
Köping—Uttersberg—Riddarhyttans järnvägsaktiebolag, Köpings Omnibuss
Aktiebolag och Aktiebolaget Köpings stadsbusstrafik, i vilka Köpings stad
har aktiemajoriteten, tillhörig egendom, såsom Köping—Uttersberg—Riddarhyttans
järnväg, vilken är den enda järnväg i landet som har spårvidden
1 093 mm, samt bolagens bilrörelser och fastigheter. Bolagens skulder
och övriga förpliktelser skola övertagas av staten, varjämte en köpeskilling
skall utgå med sammanlagt 750 000 kronor.
Av järnvägsstyrelsens utredning i ämnet framgår, att ifrågavarande
järnväg i övervägande grad bär karaktären av tillförselbana till Köpings
hamn och att järnvägsbolaget förvaltas gemensamt med bussbolagen. I jämförelse
med tidigare förstatligade enskilda järnvägar med närmast motsvarande
spårvidd visade trafikrörelsen 1938 en totalsiffra, som något
understiger trafiksiffran för Blekinge kustbanor. Trafikfördelningen är
emellertid annorlunda, i det att den till förstatligande ifrågasatta järnvägens
trafikrörelse omfattar i huvudsak godstransporter. Av utredningen
framgår vidare bl. a., att på grund av den speciella spårvidden någon egentlig
samdrift med angränsande statsbanelinjer icke kan äga rum samt att
statens järnvägars reservinateriel och verkstadstjänst knappast kan ifrågakomma
för Köping—Uttersberg—Riddarhyttans järnväg. Slutligen må crin
-
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 165.
ras, att järnvägstrafiken är förlustbringande, medan den av bussbolagen
bedrivna rörelsen visat tillfredsställande ekonomiskt resultat. Järnvägsstyrelsen
har vid frågans prövning ansett sig böra föreslå att ifrågavarande
järnväg in. m. förvärvas av staten. Med hänsyn till innehållet i 1939 års
principbeslut har jag icke något att erinra häremot.
Jag förordar alltså, att föreliggande avtal om statsförvärv av järnvägen
samt bolagens bilrörelser och fastigheter m. m. godkännes. Avtalets bestämmelser
angående undantag från försäljningen av viss tomtmark i Köping
samt den i samband med förberedelserna för avtalet ingångna överenskommelsen
angående egendomsbyte mellan Köpings stad och Köpings Omnibuss
Aktiebolag föranleda icke någon erinran från min sida.
Järnvägsstyrelsen har äskat medel för nästa budgetår till gäldande av
köpeskillingen, 750 000 kronor, samt till täckning av de lån, som skola
övertagas av staten, sammanlagt 377 000 kronor, och av till 225 000 kronor
beräknade driftsförluster intill den 1 juli 1952 eller tillhopa ca 1 350 000
kronor. Jag tillstyrker, att å riksstaten för nästa budgetår anvisas ett investeringsanslag
med sistnämnda belopp. Såsom styrelsen föreslagit torde eventuella
ytterligare driftskulder m. in. få föras å det särskilda utjämningskonto,
benämnt Inköpskonto för enligt 1939 års riksdagsbeslut förvärvade
enskilda järnvägar, som ingår i statens järnvägars räkenskaper.
För personalens övertagande erfordras en ökning av antalet tjänster i
lönegraden Ca 24 och högre lönegrader. Detta spörsmål torde få anmälas i
samband med övriga frågor angående förändring av löneställning och antal
beträffande vissa befattningar vid kommunikationsverken.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att
dels besluta att Köping—Uttersberg—Riddarhyttans järnväg
samt den Köpings Omnibuss Aktiebolag och Aktiebolaget
Stadsbusstrafik tillhöriga bilrörelsen in. m. må på avtalade
villkor förvärvas av staten,
dels föreskriva, att nämnda järnväg den 1 juli 1952 skall
införlivas med statens järnvägar,
dels ock till Förvärv av Köping—Uttersberg—Riddarhyttans
järnväg m. m. å kapitalbudgeten under statens affärsverksfonder,
statens järnvägar, för budgetåret 1952/53 anvisa
ett investeringsanslag av 1 350 000 kronor.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Maj :t Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Östen Falken.
Kungl. Maj:ts proposition nr 165.
11
Bilaga
Avtal.
mellan Kungl. Järnvägsstyrelsen för svenska staten, nedan kallad styrelsen,
å ena sidan, samt Köping—Uttersbergs järnvägsaktiebolag, Köpings Omnibuss
Aktiebolag och Aktiebolaget Köpings stadsbusstrafik, nedan tillhopa
kallade bolagen, å andra sidan, angående förvärv för svenska statens räkning
av bolagen tillhörig järnväg, bilrörelse m. in.
(Förenämnda bolag benämnas nedan respektive järnvägsbolaget, bussbolaget
och stadstrafikbolaget.)
§ I
Mom.
1. Bolagen överlåta till svenska staten fr. o. in. den 1 juli 1952
(tillträdesdagen) på följande villkor med full äganderätt,
dels järnvägen Köping—Utter sberg—Riddarhyttan, jämte vad till densamma
hör,
dels bolagens bilrörelser med vad till desamma hör, såsom anläggningar,
fordon och inventarier,
dels bolagens övriga fastigheter, värdehandlingar och andra tillgångar
-— med i nedanämnda bilaga A samt i följande moment angivna undantag
— samt rättigheter.
I föregående stycke omförmälda fastigheter äro upptagna å bifogade förteckning,
bilaga A1.
Mom. 2. Bolagen äga rätt att av tillgängliga kontanta medel — i och för
bestridande av utgifter i samband med bolagens avveckling — behålla eller
på tillträdesdagen av styrelsen utbekomma ett belopp av för bolagen tillsammans
tjugotusen (20,000) kronor..
Järnvägsbolaget äger därjämte rätt utbekomma fr. o. in. januari 1952
utfallande återbäring eller utdelning på grund av delägarskap i Svenska
järn vägsföreningen, Enskilda järnvägarnas arbetsgivareförening och Enskilda
järnvägarnas försäkringsanstalter.
Mom. 3. Egendomen överlåtes i det skick, vari densamma å tillträdesdagen
befinner sig.
Mom. 4. Bolagen må icke före tillträdesdagen disponera i överlåtelsen
ingående tillgångar eller ikläda sig förpliktelser eller göra utbetalningar
för andra ändamål än sådana, som avse det normala uppehållandet av
driften å och underhållet av bolagens järnväg, deras biltrafik samt annan
till deras rörelse hörande verksamhet, inkl. förräntning och planenlig amortering
av bolagens låneskulder.
Bolagen må icke besluta om utdelning till aktieägarna för år 1951 med
högre belopp än vad som i vederbörande bolag lämnats för år 1950 och ej
heller utan styrelsens medgivande ikläda sig sådana förpliktelser, som äro
ägnade att öka utgifterna för den överlåtna järnvägs- eller bilrörelsen.
§ 2.
All den egendom, som till staten överlåtes, överlämnas av bolagen å tillträdesdagen
till den, som av styrelsen förordnats att mottaga densamma.
Därvid skola bolagen utställa överlåtelsehandlingar samt avlämna förefint
-
1 Här utesluten.
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 165.
liga lagfartsbevis och övriga åtkomsthandlingar beträffande bolagens fasta
egendom ävensom gravationsbevis, utvisande, att denna icke häftar för
andra penninginteckningar än sådana, som antingen utgöra säkerhet för i
senaste balansräkningar upptagna låneskulder eller som finnas i bolagens
förvar och på tillträdesdagen överlämnas till styrelsen, dock att beträffande
andra fastigheter än järnvägsfastigheterna bolagen icke åtaga sig visa annat
än att sådana fastigheter icke häfta på grund av förskrivning eller upplåtelse
av bolagen.
Bolagen skola vid samma tillfälle överlämna de skriftliga avtal och andra
handlingar, vilka avse sådana rättigheter och skyldigheter i fråga om järnvägarna
m. m., som enligt § 4 i detta avtal skola av styrelsen övertagas.
§ 3.
Mom. 1. I vederlag för den erhållna egendomen skall styrelsen å tillträdesdagen
dels
övertaga bolagens skulder och förpliktelser enligt vad närmare omförmäles
här nedan,
dels såsom köpeskillingar överlämna följande belopp, nämligen
till järnvägsbolaget sexhundratrettioåttatusen (638 000) kronor,
» bussbolaget femtiosjutusen (57 000) kronor,
» stadstrafikbolaget femtiofemtusen (55 000) kronor.
Mom. 2. Bolagens skulder — däri inbegripet alla på tiden före tillträdesdagen
belöpande men till sagda dag icke betalda skatter — och övriga
förpliktelser övertagas av styrelsen sådana de befinnas å tillträdesdagen,
dock med iakttagande
att styrelsen icke är skyldig övertaga sådana förpliktelser och skulder,
som bolagen i strid mot stadgandet i § 1 mom. 4 här ovan kunna hava
iklätt sig,
att styrelsen icke ikläder sig förpliktelser mot hos bolagen nu eller tidigare
anställda personer eller dessas anhöriga utöver vad i § 5 här nedan
stadgas
samt att styrelsen icke övertager ansvar för borgensförbindelser, som
bolagen eller dessas styrelser eventuellt iklätt sig.
Mom. 3. Kostnaderna för lagfart å den av staten förvärvade egendomen
gäldas av styrelsen.
§ 4.
De rättigheter och skyldigheter enligt överenskommelser, kontrakt och
medgivanden rörande bolagens rörelser, vilka skola av styrelsen övertagas,
äro, så fullständigt som möjligt, förtecknade i bilaga B.1
Bolagen förbinda sig att på anfordran av styrelsen uppsäga i bilaga B
angivna avtal, vilka styrelsen finner icke böra äga fortsatt giltighet.
§ 5.
Mom. 1. Hos bolagen anställda, i bilaga C1 upptagna tjänstemän skola,
med nedan angivna förbehåll, äga rätt att på tillträdesdagen övergå i statens
järnvägars tjänst utan minskning av då innehavda löneförmåner och
utan minskning av den rätt till löneförhöjning efter viss tjänstetid, som
enligt av vederbörande bolag tillämpade grunder skulle hava tillkommit
dem, allt enligt vid tiden för övergången gällande avtal.
Mom. 2. Tjänsteman, som på tillträdesdagen övergår i statens järnvägars
tjänst och som jämlikt mom. 5 här nedan den 1 januari 1953 an
-
1 Här utesluten.
Kungl. Maj-.ts proposition nr 165.
13
ställes lägst i den extra ordinarie eller ordinarie befattning, som för honom
angivits i bilaga C, skall erhålla den placering i löneklass, som enligt järnvägsstyrelsens
beprövande skulle tillkomma honom, därest han vid tidpunkten
för första fasta anställning vid det enskilda företaget vunnit extra
ordinarie anställning i närmast jämförbar tjänsteställning vid statens järnvägar
samt han därefter vunnit befordran vid statens järnvägar på motsvarande
sätt som vid det enskilda företaget. Extra ordinarie anställning
och befordran må dock icke beräknas hava erhållits i gynnsammare ordning
än som normalt gällt för de tjänstemän, som vid förenämnda tidpunkt
direkt anställts vid statens järnvägar i samma tjänsteställning.
Tjänsteman, vars löneförmåner enligt för honom vid det enskilda företaget
under juni månad 1952 gällande avtal skulle hava överstigit lönen i
den löneklass, i vilken han placeras vid statens järnvägar, skall äga uppbära
personligt lönetillägg, motsvarande den löneskillnad — i förekommande
fall begränsad på sätt nedan sägs —- som uppkommer.
Vid bestämmandet av denna löneskillnad skola löneförhållandena på
den ort, där vederbörande omedelbart före den 1 juli 1952 var placerad,
läggas till grund. Hänsyn skall därvid tagas till förmån av löneavtalsbunden
prisbillig bostad — dock endast för tid, varunder tjänstebostad innehaves
vid statens järnvägar — ävensom till vissa särskilda ersättningar, såsom
hållplats- och postarvoden, så länge vederbörande är anförtrodd däremot
svarande uppdrag. Från den sålunda beräknade löneinkomsten vid det enskilda
företaget skall dock dragas ett belopp, motsvarande vederbörande befattningshavares
avgifter för egen och efterlevandes pensionering eller andra
avgifter för motsvarande ändamål. Till övriga förmåner, exempelvis semesterrätt,
avlöning vid sjukdom och annan tjänstledighet, fri läkarvård, begravningshjälp,
beklädnad, postfacksavgifter, postbiträdesersättning, medicinprovision
in. m. skall hänsyn däremot icke tagas, utan skola de vid
statens järnvägar därutinnan gällande bestämmelserna äga tillämpning.
Den sammanlagda avlöningen vid statens järnvägar skall i förekommande
fall begränsas så, att den icke överstiger det högsta belopp, som
enligt vid statens järnvägar gällande avlöningsreglemente må utgå till
tjänsteman i den lönegrad — i förekommande fall parenteslönegrad — som
finnes för vederbörande befattningshavare angiven i bilaga C.
Mom. 3. Vid tiden före statens övertagande av järnvägen m. in. gällande
anställnings- och avlöningsvillkor skola i tillämpliga delar gälla
dels för all personal under tiden intill den 1 januari 1953, i den mån
vederbörandes anställning ej dessförinnan upphör;
dels för befattningshavare, vilka enligt mom. 4 entledigas utan eller med
rätt till förtidspension, under vederbörandes hela återstående tjänstetid.
Mom. 4. Statens järnvägar skola äga rätt att före den 1 januari 1953
dels jämlikt för personalen gällande avtal bestämma om entledigande
av såväl icke ordinarie som efter den 1 januari 1951 till ordinarie befordrade
befattningshavare, i den mån desamma befinnas obehövlga för de övertagna
företagens drift i statens järnvägars regi;
dels bestämma om entledigande med förtidspension av befattningshavare,
som befordrats till ordinarie den 1 januari 1951 eller tidigare och som med
hänsyn till sjuklighet, lyte eller levnadsålder över (it) år icke lämpligen
kunna övertagas i statens järnvägars tjänst;
dels på övergångsstat tills vidare uppföra befattningshavare, som äro
för statens järnvägar obehövliga eller icke fylla för statens järnvägars personal
uppställda fordringar i avseende på kropps- och sinnesbeskaffenhet;
statens järnvägar obetaget all under de förutsättningar, som finnas an
-
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 165.
givna i 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente 6 § 2—5 inom., även
efter den 1 januari 1953 entlediga dylik befattningshavare med förtidspension;
dels
slutligen på övergångsstat tills vidare uppföra befattningshavare,
som vid statens förvärv av företagen icke omedelbart kunna beredas tjänstgöring
i befattning, motsvarande den lönegrad, vari inplacering enligt bilaga
C skall ske.
Förtidspension enligt detta moment skall utgå — vad angår tjänstduglig
befattningshavare — med belopp, som enligt för befattningshavaren gällande
pensionsbestämmelser skulle hava utgått vid avgång ur tjänst efter
uppnådd pensionsålder och — vad angår övriga befattningshavare — med
belopp, som styrelsen efter prövning finner skäligt, dock lägst med belopp,
som enligt samma bestämmelser skulle hava utgått vid omedelbar avgång
på grund av sjukdom. Statens järnvägar skola för dessa förtidspensionerade
— därest de äro delägare i till staten icke överlåten pensionsinrättning -—
till vederbörande pensionsinrättning erlägga stadgade avgifter — såväl förvaltningens
som befattningshavarens egna — intill dess skyldighet inträtt
för pensionsinrättningen att utbetala pension.
I de fall, då så befinnes förenligt med statens järnvägars intressen och
då befattningshavare därom gör ansökan, må sådant entledigande med förtidspension,
som i detta moment sägs, äga rum jämväl av befattningshavare,
som ej uppnått 60 men väl 50 års ålder. Innan sådan ansökan sker, skall
mellan järnvägsstyrelsen och befattningshavare överenskommelse vara
träffad, i vad mån pensionen skall reduceras gentemot vad i nästföregående
stycke sägs.
Mom. 5. De befattningshavare, vilka icke uppsägas eller entledigas jämlikt
mom. 4, äro berättigade att från och med den 1 januari 1953 erhålla
anställning enligt för statens järnvägar gällande anställnings- och lönevillkor
under följande förbehåll
a) att de åtnöja sig med sådana — mot deras löneförhållanden såvitt
möjligt svarande — befattningar, som styrelsen med hänsyn till den utbildning,
som för olika befattningar är föreskriven vid statens järnvägar, och
efter vederbörligt hänsynstagande till tidigare tjänstgöring anser lämpligt
anförtro dem och i förekommande fall med placering jämväl vid annat statligt
företag än statens järnvägar eller hos bolag, vari staten äger aktiemajoriteten;
samt
b) att de varda underkastade alla statens järnvägars för personalen nu
eller framdeles gällande reglementen och instruktioner samt villkor för antagning,
bibehållande av anställning, befordran och entledigande, därvid
dock skall gälla, att vid beräkning av tjänstetid i och för antagande i ordinarie
tjänst och för befordran från en till annan ordinarie befattning vid
statens järnvägar skälig hänsyn skall tagas till den tid, befattningshavare
varit anställd i bolagens tjänst.
§ 6.
Mom. 1. Beträffande av statens järnvägar övertagna anställningshavares
ställning i pensionshänseende skall gälla vad som stadgas i kungl. kungörelserna
den 29 juni 1945 (nr 500) angående reglering av pensionsförhållandena
för vissa anställningshavare och pensionärer vid statens järnvägar
m. fl. och den 30 juni 1947 (nr 768) angående tillämpning av 1947
års allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen samt 1947 års
tjänste- och familjepensionsreglementen för arbetare å vissa anställningshavare
och pensionärer vid statens järnvägar m. fl.
15
Kungl. Maj:ts proposition nr 165.
Mom. 2. Styrelsen skall jämväl övertaga de bolagens egna förpliktelser
att utgiva pensioner och understöd, vilka finnas förtecknade i en av bolagen
till styrelsen överlämnad akt.
§ 7.
Bolagen skola före tillträdesdagen till styrelsen överlämna förteckning
över de befattningshavare, som önska erhålla anställning vid statens järnvägar
på i § 5 angivna villkor jämte av var och en undertecknad anmälan
härom.
§ 8.
Förenämnda järnväg skall, räknat från och med tillträdesdagen, införlivas
med statens järnvägar sålunda, att för dessa gällande taxor och föreskrifter
komma till tillämpning å densamma, vad godssamtrafiken beträffar
dock under förutsättning, att meddelande om vederbörliga ändringar
av samtrafikstabellen hinner att före tillträdesdagen utfärdas av
verkställande förvaltningen för järnvägarnas godssamtrafik.
§ 9.
Detta avtal är ingånget, för styrelsens del under förbehåll av godkännande
av Kungl. Maj :t och för bolagens del under förbehåll av bolagsstämmornas
godkännande.
Stockholm den 6 mars 1952. Köping den 6 mars 1952.
KUNGL. JÄRNVÄGSSTYRELSEN KÖPING—UTTERSBERGS JÄRNVÄGS
AKTIEBOLAG
Erik Upmark KÖPINGS OMNIBUSS AKTIEBOLAG
AKTIEBOL. KÖPINGS STADSBUSSTRAFIK
P.
Gerstadius
Erik Malmkvist