Nr 160-161.
Kungl. Maj.ts proposition nr 160.
1
Nr 160.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående höjning av
vissa postavgifter; given Stockholms slott den 14
mars 1952.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF.
Sven Andersson.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 14 mars 1952.
N ä r v a rande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,
Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,
Lindell.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson.
I skrivelse den 7 mars 1952 har generalpoststgrelsen framlagt förslag om
höjning av vissa postavgifter. Förslaget avser portona för inrikes paket
och brev, vidare korsbandsportona, avgifterna för in- och uthetalningskort
i poslgirorörelsen samt avgifterna i tidningsrörelsen.
Innebörden av styrelsens förslag framgår av följande tabeller.
I liihdng till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. AV 160—161.
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 160.
Tabell 1. Brev-, korsbnnds-, paket- och postgiroavgifters Nuvarande avgifter samt
föreslagna ändringar.
Försändelseslag |
Avgiftsgrupper |
Nuvarande avgiftsbelopp öre |
Generalpoststyrelsens förslag öre |
Brev |
högst 20 gram |
25 |
25 |
över 20— 125 gram |
45 |
50 |
|
,> 125— 500 » |
65 |
75 |
|
» 500—1 000 » |
— |
100 |
|
Korsband |
högst 50 gram |
10 |
10 |
(affärshandlingar, |
över 50—100 gram |
10 |
15 |
trycksaker, varu- |
» 100 » |
10 |
15 |
prov, varukorsband) |
för de första 100 g |
för de första 100 g |
|
minimiavgift för af- |
25 |
25 |
|
färshandling |
|||
Paket |
högst 1 kg |
no |
1301 |
över 1—3 kg |
140 |
1602 |
|
it 3—5 » |
170 |
200 |
|
» 5 » |
170 för de första 5 kg och |
200 för de första 5 kg och |
|
Postgiro |
20 |
25 |
|
Inbetalningskort |
|||
Utbetalningskort |
20 |
25 |
Tabell 2. Avgifter i tidningsrörelsen: Nuvarande avgifter samt föreslagna ändringar.
Försändelseslag |
Avgiftsgrupper |
Nuvarande avgifts- belopp öre |
Generalpost- styrelsens förslag öre |
Departe- mentschefen öre |
Postabonnerade tid-ningar |
varje i tidningstaxan intagen |
40 |
50 |
50 |
varje under en vecka utkom-mande nr av tidningen |
383 |
503 |
46» |
|
dock lägst |
763 |
1003 |
923 |
|
varje helt eller påbörjat kg av |
263 |
343 |
313 |
|
sammanlagd avgift för ett |
62 |
80 |
75 |
|
Utgivarkorsband i |
varje 1/j kg eller del av ’/ä hg |
18 |
24 |
22 |
allmänhet |
dock lägst |
72 |
96 |
88 |
Kommissionärskors- band |
varje kg eller del av kg för tid-ning med minst 6 nr i veckan |
22 |
28 |
26 |
dock lägst |
44 |
56 |
52 |
|
varje kg eller del av kg för tid-ning med mindre än 6 men |
29 |
38 |
35 |
|
dock lägst |
58 |
76 |
70 |
1 Departementschefen föreslår 140.
2 » >► 170.
3 Dessa avgifter avse helår och beräknas i förhållande därtill för kortare abonnemangsterminer.
Kungl. Maj.ts proposition nr 160.
3
General poststyrelsen.
I sin förenämnda skrivelse erinrar styrelsen till en början om att postverkets
inkomstöverskott i november 1951 beräknades till 37 resp. 35 milj. kronor
för budgetåren 1951/52 och 1952/53. Vid kalkylerna hade därvid antagits,
att rörligt lönetillägg skulle utgå efter oförändrade grunder under såväl
innevarande budgetår som budgetåret 1952/53. Hänsyn hade heller icke
tagits till de mera betydande förändringar i prisnivån, som kunde komma
att inträffa under den tid beräkningarna avsågo. Emellertid har under den
hittills gångna delen av innevarande budgetår en viss nedgång kunnat
konstateras i posttrafiken, innebärande en minskning av det beräknade
överskottet. Vidare förutses nu, att personalkostnaderna komma att starkt
öka, dels på grund av höjningen i de rörliga tilläggen, dels på grund av den
förestående tjänsteförteckningsrevisionen in. m. Härtill kommer att postverkets
övriga utgifter genom redan inträffade och kommande ytterligare
prisstegringar kunna väntas stiga i ej oväsentlig omfattning. Med hänsyn
till samtliga dessa omständigheter förutses, att det i november 1951 beräknade
överskottet för innevarande budgetår sjunker till ca 17,2 milj. kronor,
och att överskottet för 1952/53 vändes i ett underskott om ca 7,4 milj. kronor.
De starkt ökade utgifterna kunna endast i ringa mån kompenseras genom
driftsrationaliseringar och besparingsåtgärder. För att eliminera de för
närmast följande budgetår väntade underskotten och åstadkomma en tillfredsställande
balans mellan inkomster och utgifter blir det därför nödvändigt
att höja vissa postavgifter. Med hänsyn till de stora höjningar som vidtogos
föregående år beträffande flertalet postavgifter och den ogynnsamma
inverkan dessa höjningar i vissa fall haft på posttrafiken, anser generalpoststyrelsen
dock, att nya portohöjningar böra vidtagas blott i begränsad
omfattning och endast beträffande sådana rörelsegrenar, som i nuvarande
läge förmodas kunna bära en ytterligare avgiftsstegring. Beträffande de olika
ändringsförslagen anför styrelsen följande.
Paket portot.
Portot för inrikes paket höjdes senas''t den 1 juni 1951. Med hänsyn enbart
till paketrörelsens ekonomiska resultat och de kommande kostnadsstegringarna
skulle en väsentlig avgiftshöjning vara motiverad. Pakettrafiken
har emellertid under år 1951 minskat i omfattning, vilket åtminstone
i viss mån får tillskrivas den under detta år företagna portohöjningen. En
ytterligare avgiftshöjning synes på grund härav böra vidtagas med stor försiktighet,
särskilt beträffande de båda lägsta viktsatserna, som äro mest
känsliga för ändringar. Styrelsen, som övervägt olika alternativ till portoändringar,
har i fråga om dessa viktsatser ansett sig böra stanna vid en höjning
med 20 öre. I fråga om viktsatsen 3—5 kg föreslås eu höjning med
30 öre.
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 160.
Med nuvarande avgiftsskala ställer det sig förmånligare för allmänheten
att dela upp paket över 7 kilograms vikt i flera försändelser. Genom sådan
uppdelning erhålles nämligen en viss portobesparing. Avgiften för ett paket
om 8 kg utgör sålunda för närvarande 3.50 kr, medan två paket om 5 resp.
3 kg tillsammans kosta 3.10 kr. Då postverket har vissa fasta kostnader per
paket, som äro desamma oavsett paketets vikt, har styrelsen ansett det
lämpligt, att avgiftsskalan avpassas så, att en uppdelning av paket, som i
vikt understiga 10 kg, icke längre blir ekonomiskt fördelaktig. För paket
om 10 kg och däröver är detta problem av underordnad betydelse, då antalet
paket inom dessa viktgrupper är förhållandevis litet.
I anslutning till förestående föreslår styrelsen, att portot för paket skall
utgå efter följande ändrade grunder, nämligen för paket, vägande
högst 1 kg ................................ 1 kr 30 öre,
mer än 1 men ej över 3 kg 1 kr 60 öre,
mer än 3 men ej över 5 kg 2 kr,
mer än 5 kg, med 2 kr för de första 5 kilogrammen och därefter
50 öre för vart överskjutande kilogram.
De föreslagna ändringarna äro så avpassade, att förhållandet mellan
postverkets och järnvägens pakettariffer, efter de höjningar av de senare
som järnvägsstyrelsen föreslagit, i huvudsak bibehålies oförändrat. Höjningen
av paketportona beräknas medföra en inkomstökning om ca 3,5 milj.
kronor.
Portot för inrikes brev.
I anslutning till höjningen av postpaketavgifterna har generalpoststyrelsen
funnit en utvidgning och justering av avgiftsskalan för inrikes brev
vara påkallad. Avgiften för brev i den högsta viktsatsen uppgick fram till
den 1 april 1948 till samma belopp som portot för inrikes paket om högst
1 kg. Genom de senare vidtagna avgiftsändringarna har spännvidden mellan
avgiften för brev i nu ifrågavarande viktsats och paketportot blivit allt
större. Om någon ändring icke vidtages beträffande brevportot, skulle avgiftsskillnaden
bli än mera markerad genom den nu föreslagna höjningen
av paketportot. För att motverka konsekvenserna härav föreslår styrelsen,
att en ny viktsats införes för inrikes brev, som medger, att även försändelser
över 500 grams vikt kunna befordras såsom brevförsändelser. Den nya
viktsatsen bör enligt styrelsens mening omfatta försändelser över 500 t. o. in.
1 000 gram. Om portot för brev i denna viktsats fastställes till ett belopp,
som något understiger avgiften för paket om högst 1 kg, skulle flera fördelar
erhållas för såväl allmänheten som postverket. Spännvidden mellan
brev- och paketavgifterna skulle sålunda minskas i önskvärd utsträckning.
Allmänheten skulle få möjlighet att skicka vissa försändelser, vilkas dimensioner
ej överstiga de för brev föreskrivna maximimåtten (5 X 35 X
50 cm) men som för närvarande måste expedieras såsom paket, mot ett
gynnsammare porto än vad som nu kan erbjudas. För dessa försändelser
Kungl. Maj.ts proposition nr 160.
5
skulle vidare vinnas fördelen av den snabbare befordran och den förenklade
handläggning, som tillämpas för breven i jämförelse med paketen.
I fråga om brevportot har förhållandet mellan avgifterna för de olika
viktsatserna före den i juni 1951 vidtagna höjningen alltid varit 1:2:3,
Generalpoststyrelsen finner det av såväl ekonomiska som andra skäl angeläget,
att brevportot återföres till det tidigare tillämpade avgiftssystemet.
Detta innebär, att nu gällande porto för brev över 20 t. o. in. 125 g bör
höjas från 45 till 50 öre och portot för brev över 125 t. o. in. 500 g från nuvarande
65 till 75 öre. Avgiften för den föreslagna nya viktsatsen 500—
1 000 g synes analogivis böra fastställas till 1 kr.
I anslutning till vad sålunda anförts föreslår styrelsen, att portot för in -
rikes brev fastställes till följande belopp:
om brevets vikt icke överstiger 20 g ...................... 25 öre,
om brevets vikt överstiger 20 men icke 125 g ............ 50 öre,
om brevets vikt överstiger 125 men icke 500 g ............ 75 öre,
om brevets vikt överstiger 500 men icke 1 000 g.............. 1 kr.
Avgiftsändringarna beträffande inrikes brev beräknas medföra en inkomstökning
om ca 1,8 milj. kronor.
Korsbandsportot.
Nuvarande avgifter för trycksaker, affärshandlingar, varuprov och varukorsband
ha tillämpats sedan den 1 april 1948. Dessförinnan utgick korsbandsportot
med 5 öre per 100 g. Med hänsyn till att ca 85 % av korsbanden
utgöras av lätta försändelser med en medelvikt av ca 20 g, innebar den
i april 1948 vidtagna avgiftsändringen, att portot för sistnämnda försändelser
steg med 100 %. Någon ytterligare avgiftshöjning för de lättare korsbanden
anses på grund härav icke böra komma i fråga, då detta med all
säkerhet skulle medföra en minskning av försändelseantalet.
Genom förenämnda avgiftsändring höjdes även portot för de tyngre korsbanden
med 5 öre per försändelse. Detta porto kan emellertid alltjämt anses
vara förhållandevis lågt. Avgiften för en trycksaksförsändelse om exempelvis
1 000 grams vikt uppgår sålunda för närvarande till endast 55 öre. En
ytterligare höjning med 5 öre av portot för de tyngre korsbanden, till vilka
kunna hänföras försändelser vägande över 50 g, synes med hänsyn härtill
vara väl motiverad och torde icke komma att påverka korsbandstrafiken i
ogynnsam riktning. Styrelsen föreslår därför, att portot för annat inrikes
korsband än utgivarkorsband eller sådant korsband, som innehåller uteslutande
blindskrift, fastställes att utgå enligt följande ändrade grunder, nämligen
för korsband, som väger
högst 50 g .................................. 10 öre,
mer än 50 men ej över 100 g.................. 15 öre,
mer än 100 g, 15 öre för de första 100 grammen samt 5 öre för varje följande
100 gram eller del därav.
Avgiftsändringen beräknas ge en inkomstökning av ca 2,2 miljoner kronor.
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 160.
Avgifterna i postgirorörelsen.
De nu förestående löneökningarna och allmänna prisstegringarna beräknas
även för postgirorörelsen medföra en sådan försämring av det ekonomiska
resultatet, att en höjning av vissa avgifter får anses ofrånkomlig.
För inbetalning av belopp till postgirokonto utgår för närvarande en avgift
av 20 öre, vilken avgift tillämpats sedan den 1 april 1948. Avgiften för
kontant utbetalning från postgirokonto utgjorde fram till den 1 juni 1951
15 öre men höjdes från denna tidpunkt till samma belopp som inbetalningsavgiften,
d. v. s. 20 öre. De beräkningar, som 1949 års kostnadsutredning
verkställt beträffande postgirorörelsen, ha utvisat, att postverkets kostnader
för utbetalningarna något överstiga motsvarande kostnader för inbetalningarna,
varför det kunde vara motiverat, att utbetalningsavgiften
sattes något högre än inbetalningsavgiften. För att erforderlig inkomstökning
skall kunna erhållas på postgirorörelsen måste emellertid höjning vidtagas
av båda dessa avgifter med 5 öre. Med hänsyn härtill och till att utbetalningsavgiften
höjdes så sent som föregående år, anser generalpoststyrelsen,
att en differentiering av nu ifrågavarande avgifter icke lämpligen kan
göras för närvarande utan bör uppskjutas till en gynnsammare tidpunkt.
Styrelsen föreslår därför, att såväl inbetalnings- som utbetalningsavgiften
höjes från nuvarande 20 till 25 öre. Ifrågavarande höjningar beräknas medföra
en inkomstökning av ca 3,i miljoner kronor för inbetalningarna och
ca 1,1 miljon kronor för utbetalningarna, eller sammanlagt 4,2 miljoner
kronor. De ökade portoinkomsterna äro avsedda att helt tagas i anspråk
av postgirokontoret och komma därför icke att påverka postverkets överskott.
Avgifterna i tidningsrörelsen.
De grunder, efter vilka avgifterna i tidningsrörelsen beräknas, fastställdes
i förordningen den 22 april 1932 angående villkoren för postbefordran
av tidningar och andra periodiska skrifter. Denna förordning, som trädde i
kraft den 1 januari 1933, tillkom efter en ingående utredning, vari även
representanter för pressen deltogo. De avgifter, som på utredningens rekommendationer
intogos i generalpoststyrelséns förslag till den nya tidningsförordningen
och som sedermera godkändes av riksdagen, fastställdes med
vederbörligt hänsynstagande till tidningarnas intressen till låga belopp och
inneburo i vissa fall t. o. m. en sänkning av tidigare gällande avgifter. De
sålunda fastställda tidningsavgifterna ha sedan legat till grund för senare
vidtagna provisoriska avgiftsändringar.
Trots de kostnadsökningar, som efter hand inträdde för postverket, kvarstodo
de från den 1 januari 1933 gällande tidningsavgifterna oförändrade
under en lång följd av år. I november 1947 fann sig dock generalpoststyrelsen
nödsakad att på grund av den ekonomiska försämring, som tidningsrörelsen
undergått, föreslå höjning av tidningsavgifterna med 20 %. Förslaget
bifölls av riksdagen och trädde i kraft den 1 januari 1949.
Sedan postverkets ekonomiska resultat under de därpå följande åren suc -
7
Kungl. Maj.ts proposition nr 160.
cessivt försämrats, ansåg sig styrelsen tvungen att år 1951 föreslå nya portohöjningar.
Enligt en överslagsberäkning, som gjordes på grundval av material,
som den då ännu ej slutförda kostnadsutredningen ställde till förfogande,
kunde fastslås, att tidningsrörelsen lämnade ett synnerligen otillfredsställande
ekonomiskt resultat. Beräkningen gav sålunda vid handen,
att dåvarande avgifter borde mer än fördubblas för att täcka postverkets
merkostnader för ifrågavarande rörelsegren. Innan förslag avläts beträffande
tidningsavgifterna, upptog styrelsen förhandlingar i avgiftsfrågan
med Svenska tidningsutgivareföreningen. I samförstånd med föreningens
styrelse föreslog generalpoststyrelsen en provisorisk höjning av då gällande
avgifter med 50 %. Genom beslut av 1951 års riksdag begränsades avgiftshöjningen
sedan till SO %. Den trädde i kraft den 1 januari innevarande år.
De ändringar, som hittills vidtagits beträffande de i tidningsförotdningen
fastställda ursprungliga avgifterna, d. v. s. de avgifter, som tillämpades
fr. o. m. den 1 januari 1933, innebära en höjning med ca 56 %. Det synes
därför icke råda någon tvekan om att de höjningar, som vidtagits beträffande
tidningsavgifterna, väsentligt understigit den allmänna prisstegring,
som inträtt sedan år 1932, medan däremot tidningsutgivarnas andel i postabonnemangspriserna
väl följt den allmänna prisutvecklingen.
De av 1949 års kostnadsutredning gjorda beräkningarna ha bekräftat, att
tidningsrörelsen, oavsett vilket beräkningssätt som tillämpas, alltjämt lämnar
ett avsevärt underskott. Detta underskott kan, om hänsyn endast tages till
postverkets merkostnader, beräknas uppgå till 16,7 miljoner kronor. Styrelsen
anser sig i detta sammanhang icke böra upptaga frågan om hur sagda
underskott bör kompenseras, men givetvis kan i nuvarande läge någon ökning
av detta underskott icke ifrågakomma. De i det föregående nämnda,
kommande utgiftsökningarna medföra en ytterligare försämring av tidningsrörelsens
ekonomiska resultat. Av dessa utgiftsökningar, som sammanlagt
uppgå till ca 50 miljoner kronor, beräknas nämligen 6,5 miljoner kronor
falla på tidningsrörelsen i form av ökade merkostnader. I anslutning
till vad nyss sagts, anser sig styrelsen icke nu böra ifrågasätta, att mera än
denna merkostnadsökning kompenseras genom höjning av tidningsavgifterna.
För att åstadkomma sådan kompensation erfordras en höjning av nuvarande
avgifter med 30 %.
Den föreslagna avgiftshöjningen får liksom de senast vidtagna ändringarna
av tidningsavgifterna anses såsom provisorisk i avvaktan på en fullständig
utredning rörande tidningsrörelsen. Styrelsen meddelar i detta sammanhang,
alt den har för avsikt att snarast möjligt inkomma till Kungl.
Maj :t med förslag till en sådan utredning.
Med hänsyn till tidningsrörelsens art kunna avgiftsändringarna icke träda
i kraft förrän den 1 januari 1953. Inkomstökningen för budgetåret 1952/53
kommer på grund härav att inträda först under budgetårets senare del. Till
följd av att postabonnemangen grunda sig på kalenderår och helårsabonnemangen
verkställas omkring årsskiftet, kommer emellertid en procentuellt
större del av inkomstökningen för år 1953 att falla på första halvåret. In
-
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 160.
komstökningen kan därför beräknas komma att uppgå till 4,5 miljoner kronor
för budgetåret 1952/53 och 6,5 miljoner kronor för därpå följande budgetår.
Ekonomiska beräkningar m. in.
Såsom framhållits kunna de ändringar, som avse tidningsavgifterna, icke
träda i kraft förrän den 1 januari 1953. Av hänsyn till erforderliga förberedelser
för portohöjningarna kunna övriga avgifter träda i kraft tidigast
den 1 juni 1952. Styrelsen anser det dock önskvärt av administrativa och
andra praktiska skäl, att avgiftsändringarna tillämpas fr. o. in. den 1 nästkommande
juli. Om ikraftträdandet skulle fastställas till den 1 juni 1952,
skulle detta innebära en inkomstökning för innevarande budgetår med endast
omkring 700 000 kronor.
De föreslagna avgiftsändringarna beräknas ge en sammanlagd inkomstökning
om 12,o milj. kronor för budgetåret 1952/53 och 14,o milj. kronor
för därpå följande budgetår. Härtill kommer, att nämnda avgiftsändringar
föranleda ändringar jämväl av andra avgifter, som bestämmas av Kungl.
Maj :t. Vidare har styrelsen för avsikt att föreslå höjningar beträffande vissa
avgifter och ersättningar, som även bestämmas av Kungl. Maj :t, nämligen
portona för brev och brevkort i den allmänt internationella utväxlingen
samt de särskilda ersättningar, som tillkomma postverket för bestyret med
skatteuppbörden, barnbidragen och folkpensionerna. Styrelsen avser därjämte
att företaga viss omräkning av avgifterna för paket till utlandet, innebärande
en höjning av dessa avgifter med ca 40 %.
Om hänsyn tages även till dessa ändringar, kan den totala inkomstökningen
beräknas komma att uppgå till 17,4 miljoner kronor för budgetåret
1952/53 och 19,4 miljoner kronor för därpå följande budgetår. Postverkets
inkomstöverskott för budgetåret 1952/53 torde med hänsyn härtill komma
att utgöra 10 miljoner kronor. För därpå följande budgetår torde inkomstöverskottet
komma att uppgå till 12 miljoner kronor.
I detta sammanhang torde jag även få anmäla styrelsens skrivelse den 11
januari 1952 angående upphävande av vissa föreskrifter rörande tjänstepaket.
I skrivelsen anför styrelsen följande.
När ilpaket infördes i den inrikes posttjänsten, förordnade Kungl. Maj:t
den 29 juni 1917 bl. a., att tjänstepaket om högst 10 kg skulle utan tilläggsavgift
befordras med snabbaste postlägenhet. Ändring häri har, efter
riksdagens hörande, vidtagits genom Kungl. Maj :ts beslut den 29 maj 1925,
enligt vilket högsta vikten för tjänstepaket, som utan särskild tilläggsavgift
må befordras med snabbaste postlägenhet såsom ilpaket, skall utgöra 1 1/2
kg. Med ändringen avsågs att begränsa paketbefordran med brevposthastighet
till sådana tjänstepaket, vilka avsändaren genom anteckningen »ilpaket»
betecknat såsom brådskande. På grund av att postmängden ökat år efter år
ha de utrymmen inom snälltågen, som postverket äger disponera, blivit alltmera
otillräckliga. Det har därför visat sig nödvändigt att så långt möjligt
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 160.
avlasta snälltågen från sådan post, som är av mindre brådskande natur.
Trots vidtagna åtgärder är dock belastningen på postkupéerna i de viktigare
snälltågsförbindelserna alltjämt stor. Därtill kommer att postverket för det
-utrymme, som disponeras i snälltåg, har att erlägga en ersättning, som är
10 % högre än som utgår i övriga fall. Ur kostnadssynpunkt är det sålunda
av betydelse, att mindre brådskande post icke i onödan befordras med snälltåg.
Med hänsyn till nämnda förhållanden ifrågasätter styrelsen, huruvida icke
föreskriften om vissa tjänstepakets befordran med brevposthastighet borde
upphävas. Styrelsen finner det icke rimligt, att sådana tjänstepaket om
högst l1/, kg vikt, som icke äro av särskilt brådskande natur, t. ex. blankettsändningar,
återgående emballage o. d. skola befordras med de snabba
och kostsamma postlägenheter, som snälltågen utgöra. Därest den nämnda
föreskriften upphäves, synes som följd därav även den i allmänna poststadgan
intagna bestämmelsen om att adresskort icke erfordras för vanliga tjänstepaket
om högst U/2 kg vikt böra upphävas. Denna bestämmelse tillkom samtidigt
med Kungl. Maj :ts beslut den 30 juni 1899, varigenom föreskrevs,
att dylika tjänstepaket skulle befordras med brevposthastighet och även i
övrigt behandlas såsom vanliga brev.
Styrelsen hemställer sålunda, att Kungl. Maj :t ville förordna, att Kungl.
Maj :ts beslut den 29 maj 1925, att tjänstepaket om högst 1 1/2 kg vikt skall
befordras med brevposthastighet, samt Kungl. Maj :ts beslut den 30 juni
1899, att tjänsteförsändelse om högst 11/2 kg vikt skall behandlas som brevförsändelse
och sålunda icke åtföljas av adresskort, skola upphöra att gälla.
Statskontoret, som yttrat sig över styrelsens skrivelse av den 11 januari,
anför vissa betänkligheter mot en försämring av de mindre tjänstepaketens
postexpediering, vilket otvivelaktigt kommer att medföra visst merarbete
hos statsmyndigheterna. Med hänsyn till vad generalpoststyrelsen anfört vill
ämbetsverket dock icke motsätta sig bifall till framställningen.
Departementschefen.
Av den redogörelse som lämnats i det föregående framgår, att enligt nu
föreliggande kalkyler postverkets rörelse till följd av löne- och prisstegringar
och en viss nedgång i posttrafiken kommer att visa ett väsentligt sämre
resultat för innevarande budgetår än som tidigare beräknats. För nästkommande
budgetår förutses vid oförändrade taxor ett underskott om ca 7,4
miljoner kronor. Då utgiftsökningarna endast i ringa mån kunna kompenseras
genom driftsrationaliseringar och besparingsåtgärder föreslår generalpoststyrelsen
vissa taxehöjningar. Med hänsyn till att en tendens till
försvagning av vissa delar av posttrafiken inträtt under de senaste månaderna,
begränsar styrelsen sitt förslag till sådana rörelsegrenar som i nuvarande
läge förmodas kunna bära en ytterligare avgiftsstegring. Förslaget
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 160.
omfattar sålunda portona för inrikes brev i de högre viktgrupperna, paketoch
korsbandsportona, avgifterna för in- och utbetalningskort i postgirorörelsen
samt avgifterna i tidningsrörelsen.
Vad styrelsen sålunda föreslagit anser jag mig kunna tillstyrka i vad .
avser portona för brev, affärshandlingar, trycksaker, varuprov och varukorsband
samt avgifterna för in- och utbetalningskort i postgirorörelsen. Jag
ansluter mig även till styrelsens förslag beträffande paketportona, dock med
den ändringen att portot i de två lägsta viktklasserna höjes med 30 öre.
I vad avser avgifterna i tidningsrörelsen har styrelsen föreslagit en höjning
av de olika avgiftsgrupperna med 30 %. Styrelsen betraktar ändringen
såsom provisorisk och har för avsikt att snarast möjligt inkomma med
förslag till utredning rörande tidningsrörelsens ekonomi. Denna utredning,
som jag anser bör komma till stånd, torde få som en av sina uppgifter att
lösa frågan hur tidningsrörelsen skall finansieras. I avvaktan på det resultat
man därvid kan komma till, synes det mig lämpligt, att avgiftshöjningen för
tidningsrörelsen tills vidare begränsas till ca 20 procent, varvid avgifterna
skulle komma att uppgå till de belopp som angivas i sista kolumnen av
tabell 2.
De nya avgifterna synas böra tillämpas från den 1 juni 1952 utom i vad
avser avgifterna i tidningsrörelsen, vilka böra träda i kraft från och med
den 1 januari 1953.
Vid tillämpning av styrelsens taxeförslag med de ändringar jag här förordat,
kan postverkets rörelse beräknas komma att lämna ett överskott om
18 milj. kronor under innevarande budgetår (inklusive effekten av taxehöjningarna
under juni månad) och ett överskott om cirka 10 miljoner kronor
under budgetåret 1952/53. Det senare överskottet anser jag vara ett
ovillkorligt minimum i nuvarande läge.
Generalpoststyrelsens hemställan i skrivelse den 11 januari 1952 anser
jag mig böra tillstyrka. Jag torde framdeles för Kungl. Maj:t få anmäla de
närmare bestämmelser, som föranledas därav.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att besluta, att befordringsavgifterna för inrikes brev och
paket, affärshandlingar, trycksaker, varuprov och varukorsband,
in- och utbetalningskort i postgirorörelsen, postabonnerade
tidningar samt utgivar- och kommissionärskorsband
skola utgå med belopp och från tidpunkter, som av mig i det
föregående förordats.
Kungl. Maj.ts proposition nr 160.
11
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Maj :t Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Östen Falken.