Kicngl. Maj.ts ''proposition nr 156.

1

Nr 156.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående understöd
till folkliga musikskolan i Arvika; given Stockholms
slott den 7 mars 1952.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Ivar Persson.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås, att folkliga musikskolan i Arvika i huvudsak
jämställes med statsunderstödd folkhögskola. För lärarna vid musikskolan
föreslås dock viss lägre lönegradsplacering än för ämneslärare vid folkhögskola.
Med tillämpning av statsbidragsgrunderna för folkhögskolor föreslås
för nästa budgetår ett förslagsanslag av 80 000 kronor till understöd åt
musikskolan.

1 — Dihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 166.

2

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 156.

TJtdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Maj:t iKonungen i statsiådet å Stockholms
slott den 7 mars 1952.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Danielson, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng,
Ericsson, Andersson, Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund,
Persson, Hjälmar Nilson, Lindell.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen
anför chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson, följande.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln,
punkten 333, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, för budgetåret 1952/53 till Folkliga musikskolan i Arvika:
Understöd beräkna ett anslag av 25 000 kronor.

Sedan detta ärende numera färdigberetts, får jag ånyo anmäla detsamma.

Frågan om utvidgat statligt stöd till folkliga musikskolan i Arvika har
behandlats i en inom ecklesiastikdepartementet den 27 februari 1952 upprättad
promemoria. Över denna har utlåtande avgivits av skolöverstyrelsen.

Jag övergår nu till att i anslutning till nämnda promemoria redogöra
för skolans nuvarande förhållanden samt återgiver därefter i huvudsak vad
som anförts och föreslagits i promemorian och i skolöverstyrelsens utlåtande.

Nuvarande förhållanden.

Skolans ändamål.

Folkliga musikskolan i Arvika, vilken på enskilt initiativ grundades
1923, har — enligt för skolan gällande reglemente — till uppgift »att verka
till det folkliga musiklivets gagn genom att bereda musikintresserad ungdom
god, fackmässig undervisning i instrumentalmusik och sång jämte
därav betingade teoretiska ämnen samt att utbilda studieledare för de
folkliga musiksammanslutningarnas behov».

Rektor Valdemar Dahlgren, initiativtagaren till skolan och fortfarande
skolans föreståndare, har i skilda sammanhang framhållit värdet och be -

Kungl. Maj:ts proposition nr 156. 3

hovet av ordnad undervisning till amatörmusikens tjänst och därmed också
angivit målsättningen för skolans verksamhet. Några av honom gjorda
uttalanden må här i korthet återgivas:

Staten har i den allmänna musikbildningens intresse framför allt understött konsertverksamheten
och har därmed fyllt en viktig kulturell funktion. Men den har genom
sina åtgärder i detta avseende icke träffat den måhända viktigaste sidan av saken. Ty
om musiken utgör en levande kraft i ett folks andliga liv, beror det, såsom det sagts,
mer på att det spelas och sjunges av folket än att det spelas och sjunges för folket.
Musikens viktigaste härdar äro därför icke konsertsalarna utan hemmen, skolorna, vänkretsen,
förenings-, mötes- och gudstjänstlokalerna. Från denna synpunkt har amatörmusiken
en betydelse, som fullt kan jämföras med den fackmässigt utövade tonkonsten.
Musiken är icke i främsta rummet en professionell angelägenhet utan en av det andliga
livets största skatter, som det är en samhällets uppgift att söka göra till allmän egendom.

Musikens värde som personligt bildningsmedel accentueras av det förhållandet, att
den representerar den alltför svagt tillgodosedda konstens viktigaste insats i det allmänna
bildningslivet, eftersom musiken är konsten för folket och av folket framför andra konstarter.
På intet område kunna folkliga krafter göra insatser av så hög kvalitet i sin orts
andliga liv som genom musiken.

Genom ett kraftigt främjande av den folkliga musikverksamheten har samhället också
en enastående möjlighet att bidraga till en mera rättvis fördelning över landet i dess
helhet av kulturförmånerna, som eljest för det mesta i övervägande grad komma på de
större orternas lott.

I anslutning till dessa uttalanden framhåller Dahlgren, att en av förhållandena
påkallad utbyggnad av den folkliga musikverksamheten icke
är möjlig utan tillgång till lämpliga studieledare. Bristen på sådana kommer
under alla omständigheter att göra sig starkt gällande under de närmaste
åren. Det är obestridligt, att åtgärder för att i möjligaste mån fylla
denna brist höra till dem, som i främsta rummet böra vidtagas. Folkliga
musikskolan har här en betydelsefull uppgift.

Huvudman.

Föreningen för det folkliga musiklivets befrämjande — i det följande
benämnt stödföreningen — är huvudman för skolan. Föreningen har genom
influtna medlemsavgifter och genom på annat sätt anskaffade medel verksamt
bidragit till uppehållande av skolans verksamhet.

Skolans organisation m. m.

Styrelse. Skolans styrelse består av sju ledamöter. Av dessa äga
Kungl. Maj .t och musikaliska akademien att vardera utse en ledamot. Skolans
rektor är självskriven ledamot. Övriga ledamöter jämte två suppleanter
väljas av stödföreningen.

Tillsyn. Skolan står under inseende av skolöverstyrelsen och under
inspektion av musikaliska akademien, som förordnar inspektor för skolan.

I övrigt skall skolan vara underkastad den kontroll och de bestämmelser,
som Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 156.

Kurser. Enligt skolans reglemente hålles under skolans arbetsår en
till vinterhalvåret förlagd huvudkurs samt, om förhallandena sa medgiva,
en fristående sommarkurs.

Undervisningen, som är avsedd för både manliga och kvinnliga elever,
skall pågå vid huvudkursen minst 24 veckor och vid den fristående sommarkursen
omkring 6 veckor.

De senast hållna kurserna ha omfattat: huvudkursen 26 veckor och den
fristående sommarkursen 4 veckor.

Skolans styrelse har i yttrande över ett betänkande av 1944 års folkbildningsutredning
förordat en förlängning av huvudkursen till 31 veckor.

Undervisning. Vid skolans huvudkurs skall meddelas undervisning
i följande ämnen:

stråkinstrument, piano, gitarr och om möjligt blasinstrument, samspelning,
unison sång, körsång, dirigering, allmän musikhistoria, formlära och
analys, instrumentering, musikhistoria, musikpedagogik, kultur- och litteraturhistoria
samt gymnastik.

Musikstunder, avsedda för skolans samtliga elever, böra under vinterkursen
hållas minst varannan vecka. Undervisningen bör så planläggas, att
utbildningen av musikstudieledare på bästa sätt tillgodoses.

Vid sommarkursen, som företrädesvis är avsedd för musikstudieledare,
skall undervisningen omfatta:

stråk- och om möjligt även biåsinstrument, piano, gitarr, samspelning,
sång, dirigering, musikteoretiska ämnen, musikhistoria och musikpedagogik.

Elever.

För att kunna antagas till elev erfordras:

a) att ha genomgått folkskola eller ock på annat sätt ha förvärvat motsvarande
kunskapsmått;

b) anlag för musik samt så mycken färdighet i det ämne, i vilket undervisning
önskas, att anlaget framträder, samt

c) ålder av minst 15 år.

Antalet elever vid vinterkurserna har under de senaste åren i medeltal
uppgått till 46. Under sommarkursen 1951 hade skolan 34 elever, och innevarande
arbetsår uppgår antalet elever vid vinterkursen till 54. Under de
senare åren ha betydligt flera aspiranter anmält sig till vinterkurserna än
skolan kunnat mottaga, oaktat kurserna icke annonserats. Under bättre
ekonomiska förhållanden beräknas skolan kunna mottaga ett betydligt
större antal elever.

Omkring Vs av eleverna vid huvudkurserna har varit från Värmlands
län. Övriga elever ha kommit från skilda delar av landet.

Lärare.

Vid skolan äro nu anställda, förutom rektor, tre lärare med fast anställning
och en extra lärare.

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 156.

Tjänstgöringsskyldighet. Utöver rektorsgöromålen åligger
rektor under huvudkurs en undervisningsskyldighet av 18—22 undervisningstimmar
i veckan. Annan lärare åligger under huvudkurs en undervisningsskyldighet
av 24—28 undervisningstimmar i veckan. Viss nedsättning
i undervisningsskyldigheten kan medgivas.

Om tjänstgöringen vid fristående sommarkurs har styrelsen att träffa
överenskommelse med rektor och lärare.

Avlöningsförhållanden. På grund av skolans synnerligen
svaga ekonomi har det tidigare icke varit möjligt för skolan att giva lärarna
en mot deras arbetsuppgifter svarande löneställning. Som exempel härpå
nämnes i promemorian, att under de första åren på 1940-talet lönebeloppen
till fem lärare, därav tre med full tjänstgöring, uppgingo till sammanlagt
omkring 10 500 kronor för år räknat. Av lärarna hade två tjänstgjort vid
skolan 21 respektive 18 år. Under de senaste åren ha emellertid lärarnas
avlöningsförhållanden förbättrats. I lönestaten för läsåret 1951/52 ha för
rektor och lärare beräknats följande lönebelopp:

Rektor: V. Dahlgren ......................................... 12 293

Fast anställda lärare:

å stråkinstrument: E. Carlsson ................................ 12 646

» » L. Zetterquist .............................. 12 646

å annat instrument: A. Hallén ................................ 8 950

Extra lärare: H. Zetterqvist................................... 8 256

Nuvarande rektorn åtnjuter i egenskap av förutvarande befattningshavare
vid folkhögskola full pension från statens pensionsanstalt. I enlighet
med av statsmakterna år 1949 fattat beslut ha tre lärartjänster, vilkas
innehavare äro fast anställda, förenats med pensionsrätt i nämnda anstalt.

Ekonomiska förhållanden.

Till skolans driftkostnader beviljades anslag å riksstatcn första gången
år 1925. Från och med budgetåret 1948/49 utgår anslaget med 25 000 kronor.
För innevarande budgetår har i prop. 1952: 2 äskats ett tilläggsanslag
till skolan av 10 000 kronor, avseende löneförbättring åt skolans personal.
Framställningen har bifallits av riksdagen (skr. nr 34). Utöver anslag å
riksstaten har skolan vid skilda tillfällen beviljats mindre anslagsbelopp
till driftkostnader, bland annat av lotterimedel.

Kungl. Maj:t har vidare av lotterimedel beviljat betydande anslag för
anskaffande av lokaler för skolan. För uppförande av en byggnad, inrymmande
en kombinerad samlings- och gymnastiksal jämte vissa andra lokaler,
har skolan sålunda erhållit sammanlagt 254 000 kronor. Vidare har
utgått ett anslag å 100 000 kronor som bidrag till uppförande av elevhem
och lärarbostäder. De senare måste dock tills vidare provisoriskt användas
såsom köks- och bespisningslokaler för skolans elevhushåll.

6

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 156.

Från Värmlands läns landsting har skolan erhållit årliga anslag sedan
år 1928 med varierande belopp. För närvarande utgår landstingets årliga
bidrag med 25 000 kronor.

Sedan arbetsåret 1939/40 har skolan erhållit årliga anslag från Arvika
stad och från den med staden numera inkorporerade Arvika landsförsamling.
Anslaget utgjorde ursprungligen 300 kronor men har successivt höjts
och utgår för närvarande med 10 000 kronor per år.

Såväl landstinget som Arvika stad ha även lämnat tillfälliga anslag.

Bidrag ha tillförts skolan även genom av stödföreningen vidtagna åtgärder.

Till elevstipendier har statsbidrag utgått sedan verksamhetsåret 1939/40.
För budgetåret 1951/52 är för ändamålet beviljat ett förslagsanslag å 12 000
kronor. I fråga om utdelningen av stipendierna gälla i tillämpliga delar
samma föreskrifter som för folkhögskolor.

På grund av brist på ekonomiska tillgångar nödgas skolan upptaga
kursavgifter av eleverna. Varje elev erlägger sålunda för huvudkurs 65 kronor.
För sommarkursen 1951, som omfattade fyra veckor, upptogs en elevavgift
av 50 kronor. I statförslaget för arbetsåret 1952/53 upptager styrelsen
elevavgifter till sammanlagt 4 000 kronor.

Flertalet elever bo i skolans elevhem och erlägga härför lxyresersättning.
Elevhyrorna jämte vissa andra hyresbelopp för upplåtna lokaler upptagas
i nyssnämnda statförslag till sammanlagt 8 900 kronor.

Överväganden och förslag i departementspromemorian.

Allmänna synpunkter.

I departementspromemorian framhålles musikskolans betydelse:

Genom att bereda musikintresserad ungdom fackmässig undervisning i
instrumentalmusik och sång och genom att utbilda studieledare för de folkliga
musiksammanslutningarna kan folkliga musikskolan verksamt bidraga
till att skapa en ökad allmän musikbildning. Från sakkunnigt håll har också
vitsordats skolans betydelse som främjare av den folkliga musikverksamheten.
Skolans förutvarande inspektor, professor Sven Kjellström, har betecknat
resultaten av skolans verksamhet som överraskande goda. Det
må även erinras om att 1944 års folkbildningsutredning (SOU 1948:30)
rekommenderat inrättande av förslagsvis tre institutioner för utbildande av
lärare inom det musikaliska folkbildningsarbetet och därvid uttalat, att
bland de statsunderstödda folkliga musikskolor, som borde komma till
stånd, kunde en eller annan befintlig välkvalificerad musikskola ingå och
att folkliga musikskolan i Arvika härvid borde ligga närmast till.

Skolstyrelsen och stödföreningens styrelse ha framhållit, att om icke
genom statens medverkan åstadkommes en sådan ekonomisk grund för

7

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 156.

skolans verksamhet, att skolan kan arbeta under någorlunda drägliga villkor,
det måste antagas, att svårigheterna bli övermäktiga för de krafter,
som hittills haft att sörja för uppehållande av verksamheten.

Med hänsyn till skolans betydelsefulla uppgifter och resultatet av dess
verksamhet föreligga enligt promemorian uppenbarligen starka skäl för att
staten genom ökat ekonomiskt stöd skapar betingelser för skolans fortsatta
verksamhet.

Formen för statsbidragsgivningen.

I promemorian anföres, att en ur administrativ synpunkt enkel lösning
av statsbidragsfrågan vore, att skolan tilldelades ett statsbidragsbelopp av
sådan storlek, att verksamheten säkerställdes. Genom en dylik reglering
skulle visserligen skolans ekonomiska ställning förbättras, men åtgärden
innebure ingen förändring av skolans ställning i övrigt. Icke heller vunnes
därigenom en fullt tillfredsställande lösning av lärarnas lönefråga. En annan
form för statsbidragsgivningen synes därför böra övervägas.

Med hänsyn till folkliga musikskolans målsättning och verksamhet torde
den kunna betraktas som en folkbildningsanstalt. Den skolform, med vilken
skolan närmast skulle kunna jämföras, synes vara folkhögskolan. Visserligen
är musikskolans verksamhet särskilt inriktad på undervisningen inom
ett speciellt ämnesområde, nämligen musikens, och har på grund härav en
från folkhögskolorna avvikande målsättning. I fråga om organisation, kursverksamhet
och dylikt intager skolan emellertid en med folkhögskolan i
stort sett jämförlig ställning. Frågan är då, om likställighet kan åstadkommas
även i fråga om statsbidragsvillkor m. m. Erinras må att sådan
likställighet genomförts beträffande gymnastikfolkhögskolan å Lillsved.

I detta sammanhang behandlas spörsmålet om skolans huvudman:

Det vore givetvis önskvärt, om vederbörande landsting vore huvudman
för skolan, liksom fallet är beträffande flertalet folkhögskolor. I yttrande
över folkbildningsutredningens betänkande har Värmlands läns landstings
förvaltningsutskott förklarat sig intresserat av landstingets huvudmannaskap
för skolan. Utskottet erinrar om att endast omkring 25 procent av
eleverna komma från Värmlands län. Utskottet uttalar, att statsbidraget
till skolan bör utgå med 90 procent; härmed torde utskottet avse statens
andel i lönekostnaderna. Utskottets yttrande synes giva vid handen, att
landstingets ställningstagande till frågan om huvudmannaskapet i icke
ringa mån kommer att bli beroende av det sätt, varpå statsbidragsfrågan
löses.

Därest frågan om statsbidrag till lärarlönerna erhåller en tillfredsställande
lösning, kan det förväntas, att även Arvika stad kommer att inom
rimliga gränser lämna skolan ekonomiskt stöd.

Så vitt nu kan bedömas torde det enligt promemorian finnas utsikter till
att frågan om huvudmannaskapet för skolan skall kunna få en tillfredsställande
lösning. Då emellertid skolan för att kunna fortsätta sin verksamhet
redan läsåret 1952/53 är i behov av ökat statsbidrag, torde frågan

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 156.

härom böra avgöras, innan ett definitivt beslut angående huvudmannaskapet
kan väntas föreligga. Något formellt hinder härför torde ej föreligga.

Ehuru folkliga musikskolan i vissa avseenden intager en särställning i
förhållande till folkhögskola, kan dock skolan vad angår dess yttre struktur,
organisation, kurstider och andra förhållanden, till vilka hänsyn främst
bör tagas vid bedömande av föreliggande statsbidragsfråga, i allt väsentligt
jämställas med statsunderstödd folkhögskola. Övervägande skäl synas sålunda
tala för att folkliga musikskolan erhåller statsbidrag enligt de allmänna
villkor, som för närvarande gälla beträffande statsbidrag till folkhögskola.

Lärartjänsternas karaktär.

Vid skolan meddelas fackmässig undervisning i instrumentalmusik och
sång samt i musikteoretiska ämnen. Musik och sång hänföras enligt allmänt
vedertagen ordning till övningsämnen. Såväl målsättningen för skolans
undervisning som det sätt, varpå undervisningen bedrives, torde dock giva
stöd åt uppfattningen, att ämnet musik vid denna skola icke bör betecknas
som övningsämne. Skolans lärare i instrumentalmusik och musikteoretiska
ämnen böra därför icke hänföras till kategorien övningslärare. Rektorstjänsten
vid musikskolan torde i allt väsentligt ha samma karaktär som
motsvarande tjänst vid folkhögskola.

Konipetensf öreskrifter.

I skolans tjänstereglemente angives som behörighetsvillkor för befattning,
bland annat, särskild utbildning för befattningen eller eljest ådagalagda
nödiga förutsättningar för dess skötande. Med hänsyn till arten av
den vid skolan meddelade undervisningen bör enligt promemorian som behörighetsvillkor
för lärartjänst vid skolan icke uppställas krav på viss
examen:

Ett dylikt krav skulle sannolikt i en del fall omöjliggöra för skolan att
förvärva den för en tjänst mest dugande personen. Folkbildningsutredjiingen
har rörande behörighetsvillkor för lärare vid de av utredningen förordade
statsunderstödda folkliga musikskolorna uttalat, att det bör vara
tillräckligt att lärare vid sådan skola styrkt sig besitta den fackliga kompetens
och den vana vid och fallenhet för undervisning, som med hänsyn till
tjänstgöringens art kan anses erforderlig. Som villkor för behörighet att
inneha rektorsbefattning vid musikskola bör enligt utredningen uppställas
krav på viss akademisk examen.

En akademisk examen bör givetvis i merithänseende tillmätas stort värde
men synes icke böra uppställas som ett oeftergivligt krav för behörighet till
rektorstjänst. Liksom vid folkhögskola bör även den, som genom studier
vid universitet eller högskola eller på annat sätt förvärvat de insikter, som
prövas nödiga för rektorstjänstens rätta skötande, kunna erhålla behörighet
till sådan tjänst.

I fråga om behörighetsvillkor för erhållande av lärartjänst vid musikskolan
må erinras om att för ämneslärare vid folkhögskola och för lärare

9

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 156.

vid musikhögskolan icke uppställts krav på viss examen. Kompetensföreskrifterna
torde i allt väsentligt kunna utformas i enlighet med vad folkbildningsutrednmgen
förordat.

Fastställas dylika mera allmänt hållna kompetensföreskrifter, bör det
dock, när fråga är om rektor, ordinarie eller icke-ordinarie lärare, ankomma
på skolöverstyrelsen att efter hörande av styrelsen för musikaliska akademien
pröva sökandenas kompetens och lämplighet för tjänsten.

Kurstider.

Under skolans arbetsår, som räknas från och med den 1 juli till och med
den 30 juni, hålles nu en till vinterhalvåret förlagd huvudkurs om 26 veckor
samt en sommarkurs om 4 veckor.

Skolans styrelse har förordat en förlängning av huvudkursen till 31 veckor.
Den sammanlagda kurstiden under arbetsåret skulle alltså komma att
utgöra 35 veckor. Huvudskälet är givetvis, att den längre kurstiden erfordras
för att undervisningen skall lämna bästa möjliga resultat. Ett skäl
är också att varje termin bör vara så lång, att stipendium av statsmedel
kan utgå.

Med hänsyn till berörda förhållanden och då de vid skolan anställda befattningshavarnas
årliga tjänstgöringstid icke alltför mycket bör understiga
motsvarande befattningshavares vid andra skolformer, synes enligt
promemorian starka skäl föreligga för genomförande av den av skolstyrelsen
förordade förlängningen.

Lärarnas tjänstgöringsskyldighet.

Enligt för skolan nu gällande bestämmelser skall under vin ter k urs
undervisning meddelas av rektor 18—22 veckotimmar och av annan lärare
24—28 veckotimmar.

Denna undervisningsskyldighet är av samma omfattning som är föreskriven
för rektor respektive ämneslärare vid folkhögskolas vinterkurs. Även
i fråga om nedsättning av undervisningsskyldigheten gälla samma bestämmelser
vid musikskolan som vid folkhögskola. Beträffande extra ordinarie
och extra ämneslärare vid folkhögskola gäller dock, att undervisningsskyldigheten
icke må vara lägre än 24 veckotimmar.

Rektorsgöromålen vid musikskolan torde enligt promemorian få anses
ha i stort sett samma omfattning som vid folkhögskola. Det finnes sålunda
ingen anledning att föreslå ändring av nu gällande bestämmelser rörande
rektors vid musikskolan undervisningsskyldighet under vinterkurs.

Den för övriga lärare nu fastställda veckotjänstgöringen synes vara väl
avpassad efter de arbetsuppgifter, som åvila lärarna. Övervägande skäl
tala för att nämnda undervisningsskyldighet bibehålies. Därmed bli även
lärarna vid musikskolan i fråga om veckotjänstgöringens omfattning jämställda
med motsvarande befattningshavare vid folkhögskola.

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 156.

Den nu för skolan gällande bestämmelsen, att skolstyrelsen har att träffa
överenskommelse rörande tjänstgöringens omfattning under sommarkurs,
synes enligt promemorian ej böra bibehållas oförändrad. Vid folkhögskola
gäller, att rektor och ämneslärare skola meddela undervisning
ett bestämt antal timmar under sommarkurs. Även om en liknande bestämmelse
skulle kunna tillämpas jämväl vid musikskolan, torde dock vid
denna skola lämpligen böra fastställas samma vecko tjänstgöring vid sommarkurs
som vid vinterkurs. För sådana fall, då lärare ej kan beredas full
tjänstgöring under sommarkurs, få särskilda bestämmelser gälla.

Om såsom i promemorian förordats den sammanlagda kurstiden skall
omfatta 35 veckor varje arbetsår, kommer undervisningsskyldigheten
under arbetsåret för rektor och lärare att uppgå till 35 veckor.

Rektors och lärares löneställning.

I promemorian föreslås, att för folkhögskolan gällande stadge- och avlöningsbestämmelser
skola i stort sett tillämpas beträffande befattningshavarna
vid folkliga musikskolan. Vissa särbestämmelser bli dock erforderliga.

Rektor. Såsom förut framhållits ha rektorsgöromålen vid musikskolan
ansetts vara i stort sett av samma omfattning som vid folkhögskola.

Den undervisningsskyldighet, som i promemorian föreslagits för rektor
vid musikskolan, har något större omfattning än den, som gäller för sådan
rektor vid folkhögskola, vilken äger uppbära full lön. Med hänsyn härtill
och till vad som anförts rörande rektorsgöromålens omfattning torde bärande
skäl föreligga för att rektor vid musikskolan placeras i samma lönegrad
som rektor vid folkhögskola eller i Ca 31 och erhåller full lön.

Ordinarie lärare. I promemorian framhålles, att lärartjänsterna
vid folkliga musikskolan på grund av skolans målsättning, lärokurser och
undervisningsmetoder bli i viss mån särpräglade. Till följd härav kunna
vid bedömande av frågan om lärarnas löneställning jämförelser med andra
lärarkategorier göras endast i begränsad omfattning:

Lärarna vid musikskolan, som icke böra hänföras till kategorien övningslärare,
kunna i vissa hänseenden jämställas med ämneslärarna vid folkhögskolorna.
Sålunda föreslås, att lärarna skola benämnas ämneslärare. Även
om med hänsyn härtill det kunde synas föreligga vissa skäl för att jämställa
dessa lärare med ämneslärarna vid folkhögskola även i andra hänseenden,
torde dock icke sådan likställighet förefinnas, att samma lönegrad
bör fastställas för dessa båda lärargrupper, nämligen Ca 26.

Det synes ligga närmare till hands att jämföra nu ifrågavarande lärare
med lärarna i motsvarande ämnen vid musikhögskolan. Sistnämnda lärare,
vilka äro placerade i Ca 25, ha en något mindre omfattande tjänstgöring
beträffande såväl antalet veckor under året som antalet veckotimmar. Å
andra sidan skall den undervisning, som meddelas av flertalet av dessa
lärare, föra fram till viss examen, såsom musiklärarexamen och högre

11

Kungl. Maj:ts -proposition nr 156.

organistexamen, en omständighet som synes kunna motivera en något högre
löneställning än lärarnas vid folkliga musikskolan.

Om man låter jämförelsen omfatta även vissa grupper av övningslärare
finner man, att ordinarie lärare i musik äro placerade vid folk- och småskoleseminarierna
i Ca 25, vid högre allmänna läroverk i Ca 23 samt vid
folkhögskola och folkskola i Ca 21. Ehuru lärarna vid folkliga musikskolan
icke böra hänföras till övningslärare, kunna dock nämnda lönegradsplaceringar
giva viss vägledning.

Med hänsyn till arten av de arbetsuppgifter, som åvila musikskolans
lärare, och då skolan har till uppgift att även utbilda studieledare i musik,
föreligga bärande skäl för att dessa lärare i fråga om löneställning närmast
böra jämföras med seminariernas lärare. För anställning som lärare i musik
vid seminarium kräves emellertid, att vederbörande avlagt icke blott
musiklärarexamen utan även högre organist- och kantorsexamina. Om hänsyn
tages härtill och till dessa lärares arbetsuppgifter vid en lärarutbildningsanstalt,
torde det vara motiverat, att de äro placerade en lönegrad
högre än lärarna vid musikskolan. Ordinarie lärare vid folkliga musikskolan
bör därför enligt promemorian placeras i lönegrad Ca 24.

Extra ordinarie och extra lärare. Vid övervägandet av
frågan om de ordinarie lärarnas lönegradsplacering har full likställighet med
ämneslärarna vid folkhögskola icke ansetts föreligga. Dylik likställighet synes
enligt promemorian då icke heller kunna ifrågakomma för icke-ordinarie
lärare. Med hänsyn till den lönegrad, Ca 24, som föreslagits för de ordinarie
lärarna, synes det motiverat att beträffande de icke-ordinarie välja
samma lönegradsplacering som för vissa lärarkategorier, vilkas ordinarie
lärare äro placerade i lönegrad Ca 24, nämligen ämneslärarinnor vid de allmänna
läroverken och de icke-adjunktskompetenta ämneslärarna vid de
högre kommunala skolorna samt vid privatläroverken. I anslutning härtill
föreslås, att extra ordinarie lärare vid folkliga musikskolan placeras i lönegraderna
Ce 22 och Ce 20; i överensstämmelse med reglerna för folkhögskolan
bör därvid för anställning i Ce 20 fordras minst två års och för
anställning i Ce 22 minst fyra års tidigare tjänstgöring. I enlighet med det
sagda bör för extra lärare vid musikskolan tillämpas lönegraden Cg 20.

I anslutning härtill behandlas vissa spörsmål rörande löneberäkningen:

För ämneslärare vid folkhögskola gäller i fråga om beräkningen av lönebeloppen,
att såsom full tjänstgöring skall anses en undervisning, motsvarande
24—28 undervisningstimmar i veckan under 34 veckor. Med tilllämpning
av denna bestämmelse bör alltså till lärarna vid musikskolan,
vilka skola fullgöra samma veckotjänstgöring som nyssnämnda lärare under
35 veckor av arbetsåret, utgå full lön. Det bör här anmärkas, att vid musikskolan
skola såväl ordinarie som icke-ordinarie lärare regelmässigt anställas
för tjänstgöring under både vinter- och sommarkurs. Därest i något
fall lärare icke skulle kunna beredas tjänstgöring under sommarkurs eller
del därav, bör lönen minskas med 2 procent för varje hel vecka, varmed
tjänstgöringstiden under arbetsåret understiger 35 veckor.

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 156.

Vid folkhögskola åtnjuta extra ordinarie och extra lärare läsårsdaglön,
som beräknas efter ett läsår av (34 X 7 =) 238 dagar. Motsvarande dagantal
borde vid musikskolan rätteligen bestämmas till 245. Skillnaden är
dock icke större än att, med hänsyn till de förenklingar som därigenom
kunna vinnas, beräkningen av läsårsdaglönen för lärarna vid musikskolan
bör kunna ske efter samma grunder som vid folkhögskolan.

Timlärare. Liksom för ämneslärare vid folkhögskola böra vid musikskolan
för lärare i läroämnen tillämpas TB-arvoden. Enligt de principer,
efter vilka timarvodena fastställas, synes timarvodet för sistnämnda lärare
böra utgå efter lägsta löneklassen för extra lärare och sålunda fastställas
till TB 20.

Vid denna skola torde undervisning komma att meddelas i endast ett
övningsämne, nämligen i gymnastik med lek och idrott. Som lärare häri
synes endast timlärare kunna komma i fråga. För folkhögskolans övningslärare
gällande stadge- och avlöningsbestämmelser böra tillämpas beträffande
ifrågavarande lärare.

Kostnadsberäkningar.

Vid genomförande av i promemorian framställda förslag skulle lönekostnaderna
för befattningshavarna vid folkliga musikskolan (rektor, tre ordinarie
och två extra lärare samt timlärare) arbetsåret 1952/53 uppgå till i
runt tal 84 000 kronor. Till timlärararvoden beräknas ett belopp av 1 500
kronor. Härtill komma av styrelsen uppgivna pensionskostnader 3 000 kronor.
Löne-, arvodes- och pensionskostnaderna skulle alltså uppgå till sammanlagt
88 500 kronor. Med hänsyn till eventuellt uppkommande behov
av vikarier synes sistnämnda belopp böra avrundas uppåt till 90 000 kronor.

Därest staten kommer att bidraga med 90 procent av löne- och pensionskostnaderna,
bli statens utgifter för bidrag till folkliga musikskolan i Arvika
under nästa budgetår 81 000 kronor.

Förjathiingsförslag.

De för folkhögskolan gällande stadge-, löne- och statsbidragsbestämmelserna
kunna i huvudsak tillämpas jämväl beträffande folkliga musikskolan.
Vissa särbestämmelser äro dock erforderliga.

Skolöverstyrelsens utlåtande.

I sitt utlåtande över promemorian har skolöverstyrelsen erinrat, att överstyrelsen
tidigare föreslagit, att folkliga musikskolan i statsbidragshänseende
skulle jämställas med folkhögskolorna. Överstyrelsen ansluter sig i
stort sett till vad i promemorian föreslagits och framhåller angelägenheten
av att skolan nu beredes en säkrare ställning på föreslaget sätt.

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 156.

I fråga om kompetensreglerna för lärartjänster vid musikskolan framhåller
överstyrelsen vikten av att överstyrelsen bemyndigas medgiva undantag
från den för folkhögskola gällande föreskriften om att sökande skall ha
fullgjort viss lärartjänstgöring.

Vad angår ordinarie ämneslärares lönegradsplacering, anser överstyrelsen
den i promemorian föreslagna lönegraden Ca 24 för låg. Enligt överstyrelsens
uppfattning böra lärarna icke placeras lägre än i Ca 25, d. v.s. den lönegrad,
vari musiklärare vid folk- och småskoleseminarierna äro placerade.

Departementschefen.

Frågan om ökat statligt stöd åt folkliga musikskolan i Arvika har i olika
sammanhang varit föremål för överväganden. Jag vill nu endast erinra om
att fjolårets riksdag understrukit, att avgörandet av denna fråga icke borde
ytterligare uppskjutas. Från skolans sida har framhållits, att skolan icke
torde kunna fortsätta sin verksamhet, om icke ett vidgat statligt stöd kan
erhållas. Jag anser mig böra föreslå, att skolans ställning från och med
nästa budgetår regleras på sådant sätt, att statsunderstödet verksamt förbättras.

I förutnämnda inom ecklesiastikdepartementet upprättade promemoria
har gjorts en närmare utredning rörande musikskolans organisation och
framlagts förslag till ökat statsunderstöd åt skolan. Detta förslag innebär i
huvudsak, att musikskolan skall erhålla samma ställning som de statsunderstödda
folkhögskolorna. Såsom av den föregående redogörelsen framgår
företer musikskolans nuvarande organisation stora likheter med en folkhögskolas.
Förslaget att jämställa musikskolan med folkhögskolorna överensstämmer
också med vad skolöverstyrelsen tidigare förordat. Skillnaden
mellan musikskolan och de vanliga folkhögskolorna ligger framförallt däri,
att musikskolan har en speciell målsättning — undervisning i musik och
sång samt utbildning av ledare för det folkliga musikarbetet — med därav
följande särskilda undervisningsformer. Olikheterna torde emellertid icke
vara av den betydelse, att de i högre grad försvåra musikskolans inrangerande
bland de statsunderstödda folkhögskolorna; i promemorian har i
detta sammanhang erinrats om gymnastikfolkhögskolan i Lillsved. Jag
ansluter mig till det i promemorian framställda förslaget, att folkliga musikskolan
i princip jämställes med statsunderstödd folkhögskola. Den i promemorian
berörda frågan om landstingets huvudmannaskap för musikskolan
torde icke här behöva närmare behandlas. Det synes föreligga anledning att
förvänta, att denna fråga efter ett beslut av statsmakterna om ökat statsunderstöd
skall bringas till en tillfredsställande lösning.

14

Kungl, Maj:ts ''proposition nr 156.

Statsunderstödet åt folkhögskolorna avser lärarpersonalens löner och
vissa pensionskostnader. I fråga om musikskolan torde vissa avvikelser från
de för folkhögskolorna gällande reglerna bli nödvändiga. I likhet med vad
i promemorian föreslagits torde särskild examen icke böra uppställas som
villkor för behörighet till rektors- eller lärartjänst vid musikskolan; detta
innebär dock ingen formell olikhet mot vad som gäller beträffande folkhögskola.
I fråga om den årliga undervisningstiden har föreslagits en förlängning
av den sammanlagda kurstiden till 35 veckor. Ehuru denna tid
kan synas väl lång, vill jag med hänsyn till skolans speciella karaktär icke
motsätta mig detta förslag. Rektors och lärares tjänstgöringsskyldighet per
vecka föreslås i huvudsak skola vara samma som motsvarande befattningshavares
vid folkhögskola; jag ansluter mig till vad i promemorian anförts
i detta hänseende. Löneställningen föreslås för musikskolans rektor bli densamma
som för rektor vid folkhögskola, alltså Ca 31. Häremot finner jag
icke anledning till erinran. I fråga om lärarnas vid musikskolan löneställning
har i promemorian föreslagits lönegraderna Ca 24, Ce 22 och 20 samt
Cg 20. Beträffande ordinarie lärare har härvid jämförelse gjorts med lönegraderna
för folkhögskolas ämneslärare (Ca 26), för musikhögskolans motsvarande
lärare (Ca 25) samt för vissa övningslärare i musik (vid seminarierna
Ca 25). Seminariernas musiklärare ha ansetts närmast jämförliga,
men med hänsyn till att de skola ha avlagt vissa examina och till deras
arbetsuppgifter vid lärarutbildningen har för musikskolans lärare förordats
en lägre lönegradsplacering. Skolöverstyrelsen har däremot ansett musikskolans
lärare böra erhålla minst samma löneställning som musiklärarna
vid seminarierna. För min del ansluter jag mig till vad i promemorian föreslagits.
Vad i övrigt anförts i promemorian rörande lärarpersonalens löneförmåner
ger mig icke anledning till erinran. Jag kan alltså icke förorda
överstyrelsens förslag om rätt för överstyrelsen att medgiva undantag från
ett kompetenskrav av viss tids fullgjord lärartjänstgöring.

Vid tillämpning för folkliga musikskolan av statsbidragsgrunderna för
folkhögskola — 90 procent av löne- och pensionskostnaderna för lärarpersonalen
— torde enligt promemorian vid genomförande av vad däri föreslagits
statsunderstödet åt musikskolan för nästa budgetår komma att
uppgå till omkring 81 000 kronor. Med hänsyn till att anslag till understöd
åt folkhögskolor redan äskats i årets statsverksproposition och att i nämnda
proposition även beräknats särskilt anslag till understöd åt musikskolan
föreslår jag, att till understöd åt musikskolan för nästa budgetår anvisas
ett särskilt förslagsanslag av 80 000 kronor. Från och med budgetåret
1953/54 torde understödet åt musikskolan däremot böra utgå ur anslaget
till folkhögskolor.

Vid genomförande av här föreslagen reglering av musikskolans ställning
torde vissa ändringar böra ske i avlöningsreglementet för statsunderstödda
folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter m. fl. författningar. Frå -

15

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 156.

gan härom behandlas i annat sammanhang av chefen för civildepartementet.
De bestämmelser i övrigt, som erfordras vid bifall till vad jag här föreslagit,
torde få utfärdas av Kungl. Maj:t.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna av mig förordade ändrade grunder för statsunderstöd
åt folkliga musikskolan i Arvika samt anställnings-
och lönereglering för skolans lärarpersonal, att tilllämpas
från och med budgetåret 1952/53,

b) till Folkliga musikskolan i Arvika: Understöd för
budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 80 000
kronor.

Vad departementschefen sålunda, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Maj:t
Konungen bifalla samt förordnar, att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar.

Ur protokollet:

Lars Ekströmer.