Kungl. Maj.ts proposition nr 132.
1
Nr 132.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa anslag
till civilförsvaret för budgetåret 1952/53 m. m.; given
Stockholms slott den 14 mars 1952.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF.
Gunnar Hedlund.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
På grundval av en av statens organisationsnämnd företagen utredning
framlägges förslag till omorganisation av civilförsvarsbyrån i Stockholm.
Vidare föreslås viss ändring i fråga om civilförsvarets organisation i Gotlands
län.
Anslagen till Civilförsvarsområdenas administration: Avlöningar och
Omkostnader upptagas till 3 370 000 (+600 000) kronor resp. 620 000
(+ 210 000) kronor.
I fråga om utbildnings- och övningsverksamheten föreslås, att utbildningen
vid statens civilförsvarsskola under nästa budgetår skall bedrivas
efter provisoriska linjer vid internatskolor i likhet med vad fallet är f. n.
Förslag om en permanent organisation av skolan framlägges således icke.
Under anslaget till Utbildnings- och övningsverlcsamhet äskas medel bl. a.
för vissa kostnader i samband med obligatorisk undervisning i folkskolor
och andra läroanstalter i olycksfallsvård och brandskydd. Anslaget i dess
helhet upptages till 5 235 000 (+ 2 405 000) kronor.
Slutligen anmäles en fråga om statsbidrag till utförande av delar av
ett kommunaltekniskt verk i fullträffsäkert skick.
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 132.
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 132.
Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14 mars
1952.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilson, Sträng, Ericsson, Andersson,
Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,
Lindell.
Efter gemensam beredning med cheferna för försvars-, finans-, ecklesiastik-
och civildepartementen anmäler chefen för inrikesdepartementet, statsrådet
Hedlund, fråga om vissa anslag till civilförsvaret för budgetåret
1952/53 m. m. samt anför.
I årets statsverksproposition, elfte huvudtiteln, punkterna 200—202, har
Kungl. Maj :t på min hemställan föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild
proposition i ämnet för budgetåret 1952/53 beräkna följande förslagsanslag,
nämligen till Civilförsvarsområdenas administration: Avlöningar
3 350 000 kronor, till Civilförsvarsområdenas administration: Omkostnader
635 000 kronor och till Utbildnings- och övningsverksamhet 6 000 000
kronor.
Jag anhåller nu att få upptaga hithörande spörsmål till fortsatt behandling.
Jag ingår i detta sammanhang även på en fråga om statsbidrag till
utförande av delar av ett kommunaltekniskt verk i fullträffsäkert skick.
Administrationen i civilförsvarsområdena.
Civilförsvarsbyrån i Stockholm.
Statens organisationsnämnds utredning.
Uppdraget. Genom beslut den 4 november 1949 uppdrog Kungl.
Maj :t åt statens organisationsnämnd att utföra en organisationsundersökning
av administrationen inom Stockholms civilförsvarsområde. Organisationsnämnden
har i skrivelse den 11 december 1951 redogjort för utredningen
och inkommit med förslag i ämnet.
Gällande organisation. Stockholms civilförsvarsbyrå är organ
för ledning och administration av civilförsvaret inom Stockholms civilförsvarsområde.
Detta omfattar städerna Stockholm, Solna, Sundbyberg, Nacka
och Lidingö samt Saltsjöbadens köping.
Kungl. Maj.ts proposition nr 132. ;j
Organisationsnämnden undersökte hösten 1950 civilförsvarsbyråns verksamhet.
Under civilförsvarschefen var byrån organiserad på tre avdelningar,
vardera under en avdelningschef. Utgångspunkt för denna avdelningsindelning
hade varit en uppdelning av förekommande ärenden på tre huvudgi
upper avsedda att handläggas vid var sin avdelning. Dessa huvudgrupper
voro: 1) administrativa och kamerala ärenden samt förrådsärenden; 2)
ärenden angående organisation, planläggning och utbildning; 3) byggnadstekniska
ärenden, skyddsrumsärenden, teknisk tjänst, förbindelser och
alarmering. Avdelningarna voro i sin tur uppdelade i sektioner, vilka förestodos
av sektionschefer. Sålunda ingingo normalt fyra sektioner i vardera
av avdelningarna I och II samt två sektioner i avdelning III. För att åstadkomma
en centralisering av de tilltagande administrativa göromålen i
samband med utbildningen hade man dessutom försöksvis organiserat en
extra sektion under chefen för avdelning II.
Följande personal tjänstgjorde vid byrån: 1 civilförsvar schef, vilken förutom
överstelöjtnants pension åtnjöt ett arvode av 12 000 kronor, 3 avdelningschefer
— av vilka 1 arvodist, 1 förste byråingenjör i Ce 29 och 1 förste
byråsekreterare i Cg 29 — samt 44 icke-ordinarie heltidsanställda befattningshavare
med följande lönegradsplaceringar: 2 Ce 27, 1 Ce 24, 1 Cg 22,
3 Ce 20, 1 Cg 20, 1 Ce 19, 1 Ce 16, 1 Cg 16, 3 Ce 14, 3 Cg 14, 3 Cg 11, 1 Ce 9,
3 Ce 8, 11 Cg 8 och 9 Cg 4—6. En av de tre tjänsterna i Cg 11 var ej besatt
men täcktes av en arvodesanställd pensionerad underofficer. Befattningshavaren
i Cg 20 var tjänstledig och uppehöll befattning såsom utbildningsassistent
mot varierande timarvode. Ifrågavarande tjänst i Cg 20 uppehölls
av vikarie. Slutligen var med anlitande av medel, som stodo till
byråns förfogande för tillfälliga avlöningsbehov, följande personal arvodesanställd,
nämligen 1 befattningshavare med arvode motsvarande Cg 27,
1 befattningshavare med arvode motsvarande Cg 20 samt 2 heltidsanställda
och 6 halvtidsanställda biträden.
Personalen uppgick således till 59 personer, varav 6 voro deltidsanställda.
För arbetsuppgifter av engångsnatur hade dessutom ytterligare personal
varit anställd längre eller kortare tid. I personalläget har icke medräknats
de förrådsarbetare, som äro anställda vid byrån.
Byråns närmare organisation under hösten 1950 framgår i schematisk
uppställning av härvid fogade bilaga A.
Civilförsvarschefen är numera placerad i lönegrad Ce 37.
Under loppet av organisationsnämndens utredning framkonnno vissa
brister i fråga om mobiliseringsberedskapen inom civilförsvarsområdet.
För att avhjälpa dessa brister omlades personalredovisningen genom införande
av adresseringsmaskiner, varjämte en omplacering av förrådsmaterielen
påbörjades. Till följd härav ha förändringar av i vissa avseenden
genomgripande art måst genomföras i fråga om byråns organisation
och arbetssätt. Dessa förändringar ha dock endast berört byråns interna
4 Kungl. Maj.ts proposition nr 132.
organisation och ha genomförts inom ramen för gällande personalförteckning.
Förslag till ny organisation. Under civilförsvarschefen föreslås
byrån uppdelad på tre sektioner under var sin sektionschef. Sektionerna
böra benämnas 1) centralsektion, 2) byggnadsteknisk sektion och 3) förvaltningssektion.
Förrådet bör icke ingå i någon av sektionerna utan lyda
direkt under civilförsvarschefen. Vidare bör såsom biträde åt denne och
utanför sektionsindelningen anställas en jurist med god erfarenhet från
administration och förvaltning.
Den av organisationsnämnden förordade organisationen av byrån framgår
i schematisk uppställning av härvid fogade bilaga B.
Civilförsvarschefen bör enligt organisationsnämnden placeras i lönegrad
Cp 14. Nämnden, som i samband med de militära organisationsundersökningarna
studerat arbetsuppgifterna för såväl regementschefer som försvarsområdesbefälhavare,
har funnit civilförsvarschefens i Stockholm ansvar
och arbetsuppgifter vara i flertalet avseenden större än en regementschefs.
Med hänsyn till det stora ansvar, som åvilar civilförsvarschefen under
krig, är det av största vikt, att befattningen då innehas av en man med
fullt bibehållen andlig och fysisk vigör. Tjänsten bör därför tillsättas genom
förordnande för viss tid.
Förvaltnings juristen skall — förutom sin uppgift som juridisk och
administrativ rådgivare åt civilförsvarschefen och åt sektionscheferna —
även svara för viss ekonomisk planläggning samt handlägga sådana viktiga
ärenden angående förvaltning, förråd m. m., som icke böra avgöras
av cheferna för byråns sektioner; därjämte skall han vara personalchef.
Han bör ha ställning som assessor i Ce 30.
Centralsektionen motsvarar närmast nuvarande avdelning II men får
ett väsentligt större verksamhetsområde. Hit koncentreras planläggningsarbete
angående organisation, mobilisering och utbildning. Rekrytering,
inskrivning och registrering av civilförsvarspersonal samt registrering av
lokaler, fordon och förbindelsemedel höra intimt samman med planläggningsarbetet
och böra därför även åvila centralsektionen. Likaså skola
sådana förrådsfrågor, som röra planläggning, mobilisering och utbildning,
handläggas här. Sektionschefen skall därför i dessa avseenden ha direktivrätt
gentemot förrådsförvaltaren.
Chefen för centralsektionen, som föreslås skola samtidigt vara tjänstegrenschef
för utrymnings- och socialtjänsten samt civilförsvarschefens ersättare,
bör ha tjänsteställning som byrådirektör i Ce 31.
Sektionen föreslås uppdelad på fyra arbetsdetaljer, nämligen 1) organisationsdetalj,
2) detalj för verkskydd, undanförsel och förstöring, 3) personaldetalj
och 4) utbildningsdetalj.
Organisationsdetaljen skall ombesörja upprättande av organisationsplaner
och specialplaner samt deras aktualisering. I övrigt skall detaljen hand
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 132. 5
lägga frågor angående organisation, utrustning och mobilisering. Häri ingår
även övervakning av att ledningscentraler, förbindelsenät och övriga anläggningar
befinna sig i mobiliseringsdugligt skick. I organisationsdetaljens
arbetsuppgifter ingår däremot icke krigsplacering av personal, vilket arbete
åvilar personaldetaljen. Chefen för organisationsdetaljen bör placeras som
förste byråsekreterare i Ce 27. För att biträda detaljchefen med planläggningsarbetet,
med aktualiseringen av sådana mobiliseringshandlingar, som
vid civilförsvarsberedskap eller utrymning skola tillställas regionala organ
(gruppstationer, väntplatser o. d.), samt med kontrollen av ledningscentraler
och andra anläggningar erfordras två assistenter, vilka böra placeras
i Ce 21. För löpande utskriftsarbeten m. m., för registrering av uttagna
fordon och sådana lokaler, vilka i händelse av beredskap skola ianspråktagas
jämlikt rekvisitionslagen, samt för förandet av för förbindelsetjänsten
erforderliga telefonregister m. in. erfordras en arbetsgrupp, bestående av
1 kontorist i Ce 13 och 1 biträde i reglerad befordringsgång. Med hänsyn
till föreliggande eftersläpning i fråga om planläggningsarbetet torde härjämte
viss personal behöva anställas för vissa engångsarbeten.
Detaljen för verkskydd, undanförsel och förstöring erhåller arbetsuppgifter
i huvudsak av rådgivande och inspekterande art. Under sektionschefen
böra inom detaljen finnas en inspektör för verkskyddet och en
inspektör för undanförsel och förstöring. De böra såsom förste byråinspektörer
placeras i Ce 27. Vid underhandling med företagare böra de
kunna företräda varandras verksamhetsområden. Den av dessa inspektörer,
som svarar för verkskydden, skall jämväl biträda civilförsvarschefen vid
övervakning och inspektion av den utbildning av verkskyddspersonal, som
skall bekostas av vederbörande företag. Inspektörerna böra icke få åtaga
sig att mot ersättning medverka vid uppgörande av verkskyddsplaner eller
vid utbildning inom verkskydd, då utbildningen bedrives av annan än
eivilförsvarsmyndighet. För biträde med granskning av planer m. m. erfordras
en arbetsgrupp bestående av 1 kontorist i Ce 13 för ledning av
arbetet och ett biträde i reglerad befordringsgång. Kontoristen skall vid
inspektörernas frånvaro kunna giva allmänheten svar å enklare frågor
beträffande dessa tjänstegrenar.
Personaldetaljen skall svara för rekrytering och inskrivning av civilförsvarspersonal,
registrering av sådan personal inklusive krigsplacering
och urval för utbildningskurser samt handläggning av ansökningar
från civilförsvarspersonal angående inskrivning, anstånd med utbildning
in. in. Arbetsuppgifterna för detaljchefen sammanfalla i stort sett med
vad som åligger chefen för personaldetaljen vid de största militära truppregistreringsmyndigheterna,
dock med den skillnaden att dessa icke ha
band om de värnpliktigas inskrivning. Dessa militära personaldetaljchefer
skola vara kaptener. En motsvarande lönegradsplacering bör tillämpas för
personaldetaljchefen vid civilförsvarsbyrån, vilken därför bör vara byrå
-
0 Kungl. Maj:ts proposition nr 132.
inspektör i Ce 25. Detaljen bör uppdelas i fyra arbetsgrupper. Den första
av dessa skall handlägga inskrivnings- och ansökningsärenden. Chefen för
denna grupp, som bör vara assistent i Ce 22, skall under sig ha två undergrupper,
en för ansökningsärenden och en för inskrivningsärenden. Den
första skall huvudsakligen ha till uppgift registrering och förberedande
handläggning av de ärenden, som skola behandlas av chefen för gruppen,
samt att besvara telefonförfrågningar från allmänheten. Den bör bestå av
en kontorist i Ce 13 samt biträdespersonal. I den andra undergruppen,
som skall svara för rekrytering och inskrivning, måste ingå två inskrivningsförrättare,
vilka svara för urvalet av inskrivningsskyldiga samt tjänstgöra
vid inskrivningsförrättningar. De böra placeras som assistenter i Ce 20.
För att biträda inskrivningsförrättarna vid rekryteringen och vid förberedelserna
för förrättningarna erfordras ett kanslibiträde i Ce 11. Undergruppen
måste dessutom förfoga över biträden i befordringsgången. De
övriga arbetsgrupperna skola ombesörja registrering, krigsplacering och
urval till kurser. Med hänsyn till de register, som skola finnas vid dessa,
böra de benämnas plåtregistergrupp, huvudregistergrupp och sökregistergrupp.
I plåtregistergruppen ingår även maskinanläggningen. Då det är på
dessa arbetsgrupper, som ansvaret för upprätthållandet av den personella
mobiliseringsorganisationen vilar, skola de arbeta under det direkta överinseendet
av detaljchefen. Plåtregistergruppen är den av grupperna, som
både kvalitativt och kvantitativt får den största arbetsbelastningen. Krigsplacering
och urval för kurser skola här äga rum. Beträffande det högre
befälet inom civilförsvaret bör härvid givetvis direktiv lämnas av överordnade
chefer inom byrån. Plåtregistret utgör dessutom det grundregister,
vilket i alla avseenden måste vara aktuellt. Vid denna arbetsgrupp erfordras
därför två kvalificerade biträden, av vilka det ena skall svara för
registrets aktualisering samt efter detaljchefens direktiv utföra krigsplacering
av personal. Det andra skall enligt detaljchefens direktiv göra
urval för kurser samt svara för tryckning och distribution av de handlingar
gruppen har att utställa. De böra vara kontorister i Ce 13. Vid de övriga
arbetsgrupperna är arbetet av enklare beskaffenhet. För att ansvara för
huvudregistret samt leda och fördela arbetet inom gruppen erfordras dock
ett kanslibiträde i Ce 11 vid huvudregistergruppen. Sökregistret är ett
upplysningsregister, i vilket endast utbyte av kort sker vid förändringar.
Här erfordras endast lägre biträdespersonal. I fråga om behovet av biträdespersonal
i befordringsgången vid personaldetaljens olika arbetsställen
komma här att uppstå vissa säsongmässiga variationer i arbetsbördan.
Biträdena böra därför icke fast placeras vid viss arbetsuppgift utan skola
av detaljchefen kunna disponeras enligt det aktuella behovet. För ändamålet
beräknas 10 biträden.
Utbildningsdetaljen skall svara för planläggning, ledning och övervakning
av all utbildningsverksamhet inom Stockholms civilförsvarsområde
7
Kungl. Maj.ts proposition nr 132.
beträffande allmänt civilförsvar och hemskydd. Detaljen skall sålunda svara
för upprättande av utbildningsplaner, avtal med instruktörer, anskaffning
av lokaler o. d. Planläggningen av civilförsvarsövningar, krigsspel m. in.
skall även handhavas av detaljen liksom tilldelning av utbildningsmateriel
till kurser och övningar. Den nuvarande utbildningskapaciteten utgör knappast
tredjedelen av vad som erfordras. Det finns alltså mycket ringa erfarenhet
att bygga på, då det gäller att beräkna personalbehovet för en
utbildningsorganisation av denna storleksordning. Beräkningen av personalbehovet
måste därför i hög grad bli en bedömning grundad endast på nuvarande
förhållanden. Å andra sidan torde med hänsyn till antalet tillgängliga
instruktörer m. in. den fulla utbildningskapaciteten kunna nås först
efter åtskilliga år. Nämndens uppskattning av personalbehovet vid utbildningsdetaljen
avser därför endast det närmaste minimibehovet. Det bör
bli föremål för omprövning, sedan närmare erfarenheter vunnits. Utbildningsdetaljens
personalbehov har i enlighet härmed beräknats till en förste
byråinspektör i Ce 27 såsom chef för detaljen, en assistent i Ce 21, ett
kanslibiträde i Ce 11 samt ett biträde i reglerad befordringsgång. Inspektören
bör, förutom planläggning av utbildningen, även ha till arbetsuppgift
att biträda civilförsvarschefen och sektionschefen i deras övervakning och
inspektion av pågående utbildning. Med hänsyn härtill bör denne icke tilllåtas
åtaga sig instruktörsuppdrag i civilförsvarsutbildningen.
Den obligatoriska utbildningen av hemskyddsledare utföres nu av civilförsvarsföreningarna
mot ersättning enligt ett kontrakt mellan Stockholmsområdets
civilförsvarsförbund och civilförsvarschefen. Ehuru ersättning
för administrationskostnader ingår med minst 60 kronor per kurs, utföres
större delen av detta arbete genom civilförsvarsbyrån. Sålunda är det som
regel denna, som kallar till kurs och utställer de i samband därmed erforderliga
handlingarna, liksom det är byrån, som behandlar ansökningar
om anstånd eller befrielse. I och med genomförandet av den mekaniserade
personalregistreringen kommer det administrativa arbetet i samband med
denna utbildning att i ännu högre grad utföras genom byråns försorg.
Dels med hänsyn härtill och dels med hänsyn till den samordning i planläggning,
som bör råda i fråga om inskrivning, utbildning och registrering,
bör all obligatorisk civilförsvarsutbildning, som skall bekostas av statsmedel,
äga rum i civilförsvarsbyråns egen regi. Delta gäller även i princip
utbildningen av 18-åriga kvinnor, vilken nu som regel sker genom civilförsvarsföreningarna.
Byggnadstekniska sektionen skall handlägga byggnadstekniska frågor
samt tekniska spörsmål angående mörkläggning, markering, utrustning och
inredning av skyddsrum samt vidare besiktning och efterkontroll av skyddsrum
och källarmursgenombrott. Sektionen skall därjämte handha planläggningsfrågor
angående centraler, gruppstationer, skyddsrum och källarmursgenombrott.
Övriga tekniska frågor, vilka tidigare ålegat den tek
-
8
Kungl. Maj. ts proposition nr 132.
niska avdelningen, äro icke av den omfattning, att de motivera specialutbildad
personal vid byrån. Detta gäller bl. a. tekniska frågor angående
förbindelser och alarmering. Dessa övriga tekniska ärenden, vilka som
regel ha ett intimt sammanhang med den organisatoriska planläggningen,
föreslås därför skola handläggas på centralsektionens planläggningsdetalj,
som vid behov bör anlita utomstående sakkunskap för dessa ärenden.
Sektionens arbetsuppgifter komma därför att bli av så enhetlig art, att
någon uppdelning på arbetsdetaljer icke är erforderlig.
Den nuvarande tekniska avdelningens personal hinner icke med såväl
slutbesiktning av nybyggda skyddsrum som den periodiska efterbesiktningen
av befintliga enskilda skyddsrum. Med anledning härav har undersökts
möjligheten av att få slutbesiktning av nybyggda enskilda skyddsrum
utförd genom de kommunala byggnadsnämndernas personal samtidigt som
denna utför övrig besiktning av vederbörande fastighet. I samband härmed
har nämnden fört underhandlingar med Stockholms stads byggnadsnämnd.
Härvid har framkommit, att det av flera skäl icke är möjligt slutbesiktiga
skyddsrum i nybyggda fastigheter i samband med byggnadsnämndens
övriga besiktningar av dessa. Från stadens byggnadsnämnds sida har framhållits,
att ett överförande av dessa besiktningar till byggnadsnämnden
skulle nödvändiggöra nyanställningar motsvarande de personalbesparingar,
som av denna anledning kunde göras vid civilförsvarsbyrån. Då således
en överflyttning av besiktningen till byggnadsnämnden icke skulle medföra
någon total besparing, men däremot den enhetliga bedömning av skyddsrummen,
som nu sker inom civilförsvarsområdet, skulle upphöra, och
kontrollen inom vissa kommuner dessutom bliva sämre, anser nämnden,
att besiktning av nya skyddsrum fortfarande bör äga rum genom civilförsvarschefens
försorg.
Regelbunden efterbesiktning av samtliga skyddsrum i enlighet med civilförsvarsstyrelsens
föreskrifter skulle kräva en väsentlig personalökning.
Sålunda skulle sannolikt ytterligare 5 skyddsrumsinspelctörer då behöva
anställas. De flesta av de skyddsrum, som finnas i fastigheter, byggda före
år 1945, äro emellertid av sådan konstruktion, att skyddsvärdet är ringa.
Dessa böra därför undantagas från den periodiska efterbesiktningen. Återstående
skyddsrum äro å andra sidan som regel av sådan beskaffenhet,
att en betryggande kontroll bör kunna erhållas även med längre intervaller
mellan besiktningarna. Nämnden föreslår därför efter samråd med civilförsvarsstyrelsen,
att den periodiska efterbesiktningen inskränkes till att
omfatta sådana skyddsrum, som skola fylla de normer, vilka gälla efter
år 1945, och att denna som regel endast sker vart tredje år.
Sektionschefen, vilken motsvarar den nuvarande avdelningschefen, föreslås
bibehålla samma lönegradsplacering som f. n., således som förste
byråingenjör i Ce 29. Såsom biträde till denne bör även den nuvarande
tjänsten som förste byråingenjör i Ce 27 bibehållas. För skyddsrumsbesikt
-
9
Kungl. Maj. ts proposition nr 132.
ningar i den omfattning, som nämnden föreslagit, erfordras 2 skyddsrumsinspektörer
i Ce 24. För sektionen föreslås vidare ett biträde, vilket med
hänsyn till att vederbörande även bör vara kunnig i ritning bör placeras
såsom kanslibiträde i Ce It.
Förvaltningssektionen skall i första hand vara organ för byråns medelsförvaltning
och kassaverksamhet. Sektionen svarar närmast mot den tidigare
administrativa avdelningen. Från densamma ha emellertid inskrivningsärenden,
motorfordonsärenden och ärenden angående ianspråktagande av
lokaler överflyttats till centralavdelningen. Förrådsverksamheten har även
utbrutits och givits en fristående ställning. Förrådsbokföringen åvilar däremot
denna sektion.
Sektionen föreslås skola uppdelas på tre olika arbetsdetaljer på grundval
av verksamhetens beskaffenhet. Arbetsdetaljerna äro: expedition, bokföringsdetalj
med förskottskassa samt skrivcentral. Utanför dessa detaljer
direkt under sektionschefen stå expeditionsvakt och växeltelefonist. De
arbetsuppgifter, som åligga de båda första detaljerna, äro huvudsakligen
av servicenatur. Sektionschefens arbetsuppgifter komma därför huvudsakligen
att koncentreras till de ärenden, som sammanhänga med medelsdisposition
och kassaverksamhet. En naturlig följd härav blir, att han
samtidigt har den direkta ledningen av bokföringsdetaljen.
Ärenden angående vid byrån anställd personal handläggas i första hand
av sektionschefen, som föredrager dessa för förvaltningsjuristen i dennes
egenskap av personalchef. Sektionschefen bör vara byråsekreterare med
placering i lönegrad Ce 24.
Expeditionens ordinarie arbetsuppgifter enligt den föreslagna organisationen
skola som regel kunna medhinnas av ett biträde, vilket med hänsyn
till arbetsuppgifternas art bör placeras som kontorist i Ce 13. Vederbörande
bör dessutom medhinna visst utskriftsarbete för sektionschefen.
På bokföringsdetaljen erfordras 1 förrådsbokförare i Ce 16 och 1 kontorist
i Ce 13.
Skrivcentralen skall utföra skrivarbete åt hela byrån i den utsträckning
vederbörande sektions- eller detaljchefer bedöma erforderligt. Beträffande
arbetsuppgifter av likartad natur, som ofta återkomma, kunna sektionsresp.
detaljcheferna lämna generella anvisningar härom till skrivcentralen.
Som förestånderska för skrivcentralen erfordras ett kanslibiträde i Ce 11.
Härutöver har personalbehovet uppskattats til! 5 biträden för skriv- och
kontorsgöroinål i reglerad befordringsgång.
Expeditionsvaklen bör placeras i Ce 9 och växeltelefonisten i den reglerade
befordringsgången.
Vid förrådet finnes en förrådsförvaltare i Ce 19 och ett kontorsbiträde.
Därjämte finnas 10 förrådsarbetare, vilka emellertid icke avlönas från avlöningsanslaget
till civilförsvarsområdenas administration.
10
Kungl. Maj. ts proposition nr 132.
Sammanfattningsvis innebär nämndens förslag, att följande befattningshavare
skulle finnas på byrån, nämligen:
Befattning |
Löne- grad |
Befattning |
Löne- grad |
|
1 |
överdirektör .......... |
Cp 14 |
3 assistenter |
Ce 21 |
1 |
byrådirektör |
Ce 31 |
2 assistenter.......... |
20 |
1 |
assessor |
30 |
1 förrådsförvaltare |
19 |
1 |
förste byråingenjör |
29 |
1 förrådsbokhållare |
16 |
1 |
förste byråingenjör |
27 |
7 kontorister |
13 |
3 |
förste byråinspektörer |
27 |
5 kanslibiträden |
11 |
1 |
förste byråsekreterare . |
27 |
1 expeditionsvakt . |
9 |
1 |
byråinspektör |
25 |
20 skriv- och kontorsbiträ- |
|
2 |
byråingenjörer |
24 |
den i reglerad befordrings- |
|
1 1 |
byråsekreterare assistent |
24 22 |
gång |
Cf 4—Ce 8 |
Vid en jämförelse mellan den nu föreslagna personalorganisationen och
den tidigare framgår, att personalstyrkan reducerats från 59 personer, av
vilka dock 6 halvtidsanställda, till 54. Avlöningskostnaden — beräknad
för skrivbiträden enligt löneklass 8 och i övrigt efter näst högsta löneklassen
inom resp. lönegrad — skulle enligt den föreslagna organisationen
uppgå till 567 840 kronor per år. Om samma beräkningsgrunder tillämpades
på den nu gällande organisationen, skulle kostnaden uppgå till 525 690
kronor. Detta innebär, att förslaget skulle medföra en årlig merkostnad
av 42 150 kronor. Vid bedömande av denna kostnadsökning måste man
bl. a. taga hänsyn till den tidigare organisationens bristande kapacitet,
vilken medfört betydande eftersläpning inom många arbetsområden, även
inom sådana, där arbetsuppgifterna på grund av brister i den inskrivna
styrkan varit avsevärt mindre omfattande än normalt.
Vissa av de arbetsuppgifter, för vilka kontorister i lönegrad 13 avses,
utföras f. n. av assistenter i lönegrad 14. Förändringen i lönegradsplacering,
som föreslås med hänsyn till att arbetsuppgifterna äro jämförbara
med vad som i regel åligger kontorister i lönegrad 13 inom statsförvaltningen
i övrigt, bör därför genomföras först i samband med nytillsättning
av dessa tjänster.
Civilförsvarsbyråns ställning i förhållande till
överståt hållarä in bete t. Civilförsvarsbyrån är närmast underställd
överståthållarämbetet, som utgör en mellaninstans mellan byrån och civilförsvarsstyrelsen.
Överståthållarämbetet intar i detta avseende samma ställning
som länsstyrelserna för övriga delar av riket. Liksom vid en länsstyrelse
finnes även inom överståthållarämbetet en särskild försvarsavdelning
för handläggning av försvarsärenden. Försvarsavdelningen ingår i
ämbetets andra kansliavdelning och förestås av en civilförsvarsdirektör i
11
Kungl. Maj. ts proposition nr 132.
Ce 31. Inom försvarsavdelningen finnas dessutom en militärassistent och
ett skrivbiträde. Detta senare fullgör även arbetsuppgifter för en annan
avdelning inom ämbetet. En förste byråsekreterare har för handläggning
av tillfälliga arbetsuppgifter biträtt avdelningen.
Organisationsnämnden anser, att stora organisatoriska fördelar skulle
ernås genom att inordna civilförsvarsbyrån i överståthållarämbetet. Bland
skäl, som tala härför anför nämnden i huvudsak följande.
Den samordnande verksamhet, som åligger försvarsavdelningarna i länen,
har ej sin motsvarighet i Stockholm; ur nämnda synpunkt är det alltså
icke erforderligt med en mellaninstans för civilförsvarsärendenas handläggning.
Däremot skulle med föredragning av civilförsvarschefen direkt för
överståthållaren ett icke obetydligt dubbelarbete undvikas, i det att försvarsavdelningens
föredragande icke behövde läsa in det redan vid civilförsvarsbyrån
grundligt utredda ämnet. En mellaninstans fördröjer handläggningen
av ärendena och ökar den totala arbetsinsatsen. Vidare medför
ärendenas förmedling genom mellaninstansen en sämre kontakt mellan
överståthållaren och civilförsvarschefen vad gäller såväl den förres möjlighet
att i samband med föredragning ställa frågor och erhålla informationer
som den senares möjlighet att framlägga sina motiveringar och taga del av
överståthållarens synpunkter. Dylik kontakt är nödvändig framför allt i
frågor rörande planläggningen av civilförsvarets verksamhet i skilda lägen
samt beträffande dettas krigsberedskap. Vid genomgången av den nu tilllämpade
organisationen visade det sig, att denna då icke säkerställt dylik
kontakt. Nämnden anser det vara av största vikt, att denna kontakt tryggas
genom utformningen av själva organisationen. Ett inordnande av civilförsvarsbyrån
i ämbetet är till stor fördel med hänsyn till krigsorganisationen.
Dels erhåller ämbetet genom byråns personal den sakkunskap beträffande
civilförsvarets operativa verksamhet, som erfordras för samarbete med
länsstyrelserna i närliggande län, och dels medger organisationen snabbare
beslut i sådana ärenden, där länsinstansens medverkan erfordras. Denna
inordning är dessutom naturlig även av den orsaken, att överståthållaren
och civilförsvarschefen under krig ha samma uppehållsplats. Genom att
civilförsvarschefen handlägger flertalet civilförsvarsärenden även i länsinstansen,
tvingas denne att redan i fred anlägga vidare synpunkter på
frågorna samt taga vederbörlig hänsyn till förhållanden utanför det egna
verksamhetsområdet, vilket under krig torde bli nödvändigt för den, som
skall leda civilförsvaret i Stockholm.
Organisationsnämnden föreslår därför, att civilförsvarsbyrån inordnas i
överståthållarämbetet såsom en särskild byrå i ämbetets andra kansliavdelning.
Civilförsvarschefen bör dock vara direkt föredragande för överståthållaren.
Vissa ärenden böra emellertid undandragas civilförsvarschefens
föredragning och överlåtas på annan föredragande vid ämbetet, t. ex. överklaganden
av civilförsvarschefens beslut och andra ärenden, rörande vilka
civilförsvarschefens objektivitet kan ifrågasättas, samt ärenden, vilka beröra
såväl civilförsvaret som annan verksamhetsgren inom ämbetet, övervägande
flertalet ärenden vid byrån komma att avgöras av civilförsvarschefen
i denna hans egenskap. Endast sådana ärenden, som skola avgöras
12
Knngl. Maj.ts proposition nr 132.
i länsinstansen, skulle komma att beröra överståthållaren eller kanslidirektören.
Ett mycket stort antal av dessa kunna dessutom delegeras till civilförsvarschefen
för att av denne avgöras såsom enmansärende.
Inordnandet av civilförsvarsbyrån i ämbetet såsom dettas organ för civilförsvarsfrågor
medför en avlastning av civilförsvarsfrågor från förvarsavdelningen.
De ärenden, som sålunda överflyttas, äro emellertid icke av
den omfattning, att någon personalbesparing härigenom kan äga rum.
Avdelningen behövs alltjämt för sina övriga arbetsuppgifter, vilka innefatta
administrativa försvarsärenden, ekonomiska försvarsärenden, överklaganden
beträffande civilförsvarschefens beslut samt vissa ärenden som
beröra det militära försvaret m. m. Den bör dock anpassas med hänsyn
till sina arbetsuppgifter, vilka bli helt andra än vad som åligger försvarsavdelningarna
vid länsstyrelserna. Benämningen försvarsavdelning bör
därför ej bibehållas. Arbetsuppgifternas art motiverar, att civilförsvarsdirektörstjänsten
utbytes mot en assessorstjänst.
Yttranden.
Vid organisationsnämndens förslag funnos fogade yttranden från överståthållarämbetet,
civilförsvarsstyrelsen, chefen för Stockholms civilförsvarsområde
Eric Elghammar och förre civilförsvarschefen i Stockholm
Åke Grönhagen. Över förslaget jämte nyssnämnda yttranden ha utlåtanden
vidare inhämtats från statskontoret, statens lönenämnd, riksnämnden för
ekonomisk försvarsberedskap, civilförsvarets tjänstemannaförening, Sveriges
civilförsvarsförbund och Stockholmsområdets civilförsvarsförbund samt
över enbart förslaget av chefen för försvarsstaben. Dessutom har från den
av Kungl. Maj :t utsedde ledamoten i styrelsen för Sveriges civilförsvarsförbund
inkommit eu skrivelse rörande den obligatoriska hemskyddsutbildningen
m. m„ varjämte svenska väg- och vattenbyggares riksförbund inkommit
med en skrift.
Organisationsnämndens förslag till byråns indelning i sektioner
och detaljer har i allmänhet vunnit anslutning i yttrandena. Överståthållarämbetet,
statskontoret, statens lönenämnd och Elghammar anse
emellertid, att förrådet bör sammanslås med förvaltningssektionen, och att
den av nämnden föreslagne förvaltningsjuristen bör placeras såsom chef för
denna sektion. Förrådet måste nämligen ha en ledare, som i stor utsträckning
kan frigöras från större delen av det löpande detaljarbetet inom förrådet.
Det synes icke heller lämpligt att låta förrådet lyda direkt under
civilförsvarschefen, enär denne har tid och tillfälle att befatta sig med hithörande
frågor endast i mycket stora drag.
I fråga om civilförsvarschefens löneställning anser statskontoret
visst fog föreligga att överföra tjänsten till löneplan 2. Ämbetsverket
vill därför icke motsätta sig en placering i Cp 13. Statens lönenämnd
13
Kungl. Maj.ts proposition nr 132.
erinrar, att nämnden i utlåtande den 20 oktober 1950 över ett förslag om
tjänstens hänförande till Cp 14 å förutvarande löneplan 2 uttalat, att högre
lönegrad än dåvarande Cp 12 (nuvarande Cp 14) ej horde tagas under övervägande.
Vad beträffar förvaltnings juristen ha -—- såsom nyss nämnts
— överståthållarämbetet, statskontoret, statens lönenämnd och Elghammar
förordat, att befattningshavaren skall förestå en sammanslagen förråds-
och förvaltningssektion. överståthållarämbetet anser icke högre lönegrad
än 29 böra ifrågakomma för befattningen. Denna lönegrad torde inom
statsförvaltningen vara den vanliga för förste byråsekreterare med ombudsmannauppgifter,
en befattning, som i fråga om ställning och ansvar torde
vara att jämföra med förevarande sektionschef. Även statens lönenämnd
förordar en tjänsteställning som förste byråsekreterare i Ce 29. Statskontoret
anser frågan om tjänstens löneställning stå i direkt samband med
spörsmålet, huruvida en civilförsvarsdirektörstjänst i fortsättningen skall
finnas vid överståthållarämbetet. Om sistnämnda tjänst indrages, torde
förvaltningssektionens chef böra vara assessor i Ce 30. Vid ett bibehållande
av civilförsvarsdirektörstjänsten, synes sektionschefen böra placeras
som förste byråsekreterare i Ce 27. Elghammar framhåller, att, om civilförsvarsbyrån
icke inordnas i överståthållarämbetet, förvaltnings juristen
bör placeras såsom byrådirektör i Ce 31. Civilförsvarets tjänstemannaförening
förordar placering i Ce 31.
Den föreslagna löneställningen för chefen för centralsektionen,
Ce 31, lämnas utan erinran av statskontoret och statens lönenämnd.
Elghammar anser, att befattningshavarens uppgifter och ansvar beträffande
hela det problemkomplex, som kan sammanfattas under beteckningen
operativ planläggning, väsentligt komma att överstiga vad som fordras
av en civilförsvarsdirektör. Med hänsyn härtill och då sektionschefen
i såväl fred som krig måste bli civilförsvarschefens förste ställföreträdare,
synes en placering som förste byrådirektör i lönegrad Ce 33 vara motiverad.
Överståthållarämbetet ansluter sig till vad Elghammar anför. Ämbetet säger
sig vidare icke nu vilja taga ställning till förslaget, att sektionschefen
samtidigt skall vara tjänstegrenschef för utrymnings- och socialtjänsten.
Även civilförsvarets tjänstemannaförening förordar en placering i Ce 33.
Civilförsvarsstyrelsen ifrågasätter, om icke chefen för centralsektionen bör
tillsättas genom förordnande för viss tid.
I fråga om organisation sdetalj en anse överståthållarämbetet,
Elghammar, Grönhagen och civilförsvarets tjänstemannaförening, att en
särskild befattningshavare i Ce 24 erfordras för handläggning av organisationsfrågor
och vissa tekniska frågor rörande observations- och förbindelsetjänsten.
Elghammar och civilförsvarets tjänstemannaförening framhålla
därjämte, att ytterligare ett biträde i reglerad befordringsgång erfordras.
Statens lönenämnd anser den föreslagna tjänstebenämningen, törste byrå
-
14 Kungl. Maj.ts proposition nr 132.
sekreterare, för chefen för organisationsdetaljen böra utbytas mot förste
byråinspektör.
Beträffande verkskyddsdetaljen anför civilförsvarets tjänstemannaförening,
att en särskild befattningshavare kräves för att granska
och revidera verkskyddsplaner med kontoristens hjälp. Denne befattningshavare
bör placeras i Ce 21. Elghammar påpekar, att f. n. en assistent finnes
tillfälligt anställd för granskning av verkskyddsplaner. Eftersläpningen
i detta avseende är mycket stor och behov av denne tillfälliga befattningshavare
föreligger för avsevärd tid framåt. Först sedan eftersläpningen inhämtats,
kan det avgöras, huruvida ett permanent behov föreligger av denna
befattning. Statskontoret anser det tillfyllest, att detaljen förstärkes med
en befattningshavare i 24 i stället för 27 lönegraden, som nämnden föreslagit.
Vad angår personaldetaljen föreslår civilförsvarets tjänstemannaförening
en högre lönegradsplacering för detaljens chef. Organisationsnämndens
jämförelse med militära personaldetaljchefer är missvisande.
Föreningen anser, att chefen för denna detalj, som är av så stor betydelse
för civilförsvarets organisation och arbetsresultat, bör placeras i samma
lönegrad som övriga chefer inom sektionen, d. v. s. i Ce 27. Vidare förordar
föreningen, att ytterligare 1 befattning i Ce 22 inrättas. Innehavaren bör
placeras såsom chef för plåt-, huvud- och sökregister samt ha direkt inseende
över registret. Personaldetaljen bör därjämte utökas med minst 2
skrivbiträden. Statskontoret anser, att byråinspektör stjänsten bör hänföras
till 24 lönegraden. Ämbetsverket kan icke finna påkallat, att arbetsgruppen
för inskrivnings- och anståndsärenden ställes under ledning av en assistent
i Ce 22, utan håller före, att den med hithörande göromål sysselsatta personalen
bör direkt underställas detaljchefen. Huruvida detta bör föranleda
inrättandet av ännu en assistenttjänst i 20 lönegraden, finner sig statskontoret
ej kunna avgöra. Statskontoret anser vidare, att antalet skrivbiträden
på personaldetaljen beräknats alltför högt i betraktande av att utbildningen
av personal för civilförsvarets räkning icke på åtskilliga år kan nå full
kapacitet. Statens lönenåmnd anför, att för de arbetsuppgifter, som avses
skola ankomma på personaldetaljens chef, en tjänst såsom byråsekreterare
i Ce 24 synes vara tillräcklig.
På utbildning sdetaljen erfordras enligt civilförsvarets tjänstemannaförening
ytterligare ett kvalificerat biträde i Ce 11 med uppgift att
självständigt göra urval av lokaler, instruktörer, filmer och övrig undervisningsmateriel.
Även Elghammar anser ytterligare minst ett biträde vara
erforderligt på detaljen. Statskontoret föreslår, att assistenten, som av
nämnden hänförts till lönegrad Ce 21, placeras i Ce 20.
Nämndens förslag att all obligatorisk utbildning, som bekostas av statsmedel,
skall äga rum i civilförsvarsbyråns egen regi, tillstyrkes av statskontoret
och civilförsvarsstgrelsen, vilken sistnämnda myndighet anför, att
15
Kungl. Maj.ts proposition nr 132.
det är uppenbart, att luftskyddsföreningarnas huvudsakliga verksamhetsfält
bör vara att stimulera till frivilliga insatser för civilförsvaret och att
organisera sådana insatser. Styrelsen är medveten om att föreningarna i
detta arbete behöva allt det stöd, som rimligtvis kan lämnas, framförallt av
ekonomisk natur. Dylikt stöd bör dock ges i annan form än genom att anförtro
föreningarna viss del av den obligatoriska utbildningen. Elghammar,
Grönhagen och Stockholmsområdets civilförsvarsförbund avstyrka sagda
förslag. Elghammar befarar, att, om uppgiften att handha hithörande obligatoriska
utbildning skulle fråntagas luftskyddsföreningarna, det skulle
vara stor risk, att föreningarnas verksamhet över huvud taget minskas eller
upphör. Enär föreningarna ha en stor uppgift att fylla även såsom propagandaorgan
för civilförsvaret och då den kontakt, som de ha med allmänheten,
är synnerligen värdefull för civilförsvaret, vore ett nedläggande av
föreningarnas verksamhet olyckligt. Den snabbutbildning, som skall äga
rum vid civilförsvarsberedskap, måste så gott som uteslutande bygga på
medverkan från civilförsvarsföreningarnas sida. För övrigt måste den av
frivilligrörelsen bedrivna civilförsvarsutbildningen anses kvalitativt likvärdig
med den utbildning, som bedrives i byråns egen regi. Det åligger f. n.
civilförsvarsförbundet eller föreningarna att ombesörja sådana arbetskrävande
och tidsödande administrativa uppgifter som att uppgöra kursplaner
och anskaffa lokaler, instruktörer och materiel. Skall det av förbundet
eller föreningarna nu utförda arbetet överföras till utbildningsdetaljen,
måste en utökning av personalen där äga rum. Grönhagen framför liknande
synpunkter.
Stockholmsområdets civilförsvarsförbund uttalar.
Civilförsvarsbyråns nuvarande utbildningskapacitet utgör knappt tredjedelen
av vad som erfordras. Man underlättar icke då uppbyggandet av eu
större utbildningsorganisation genom att koppla bort en stor del av den
nuvarande utbildningsapparaten, d. v. s. frivilligrörelsens medverkan. Arbetsdetaljen
med den mekaniserade personalregistrering, som genomförts,
borde icke utesluta, att som hittills viss obligatorisk utbildning anförtros
den frivilliga organisationen. Skulle uppgiften att under fredstid få deltaga
i utbildningsarbetet till stor del eller helt borttagas från frivilligrörelsen,
torde denna ej i en kritisk situation kunna biträda civilförsvarschefen med
hemskyddens upprustning och snabbutbildning, vilken senare så gott som
uteslutande måste bygga på medverkan från civilförsvarsföreningarnas
sida. Säkerligen skulle de flesta civilförsvarsföreningarna stänga sina expeditioner
och avskeda sin personal. Med stor visshet kommer detta att medföra
en oavbrutet fortskridande nedgång av frivilligrörelsen inom stockholmsområdet
med för rörelsens fortbestånd ödesdiger utgång. Endast bedrivande
av propaganda för civilförsvaret och anordnande av frivillig utbildning
förmår ej stimulera till mera allmän samling kring frivilligrörelsen
bär i Stockholm; sådana begränsade uppgifter kunna ej motivera och försvara
den energiska medlemsvärvning, som här årligen äger rum och som
tillför rörelsen icke föraktliga belopp.
16
Kuncjl. Maj.ts proposition nr 132.
Sveriges eivilförsvarsförbund anför.
Förbundet ansluter sig till principen, att den obligatoriska utbildningen
bör genomföras i civilförsvarsmyndigheternas egen regi. Därest det emellertid
skulle vara till gagn för civilförsvaret, bör den avvikelsen från
nämnda princip medgivas, att myndigheterna med bibehållet ansvar för
utbildningen må söka bistånd av frivillig organisation med dess genomförande.
I Stockholm har medverkan från frivilligorganisationernas sida
uteslutande varit betingad av att civilförsvarschefen saknat erforderliga
resurser för att själv genomföra utbildningen av personal. Enligt det yttrande,
som civilförsvarschefen avgivit, saknas alltjämt sådana resurser.
Genom den frivilliga rörelsens befattning med utbildningen har personalen
kunnat anslutas till den av rörelsen bedrivna föreningsmässiga verksamheten,
varigenom block- och heinskyddsorganisationen vunnit i stadga
och sammanhållning. — På föreningarna vilar vidare uppgiften att på frivillig
väg giva hemskyddspersonalen, som icke erhåller obligatorisk utbildning,
vissa kunskaper och färdigheter i brandskydd och sjukvård. En
väsentlig förutsättning för att denna uppgift skall kunna lösas är en god
kontakt med hemskyddsledare och blockchefer.
Det torde vara vanskligt att säga, huruvida ur rent administrativ synpunkt
några fördelar skulle stå att vinna genom en centralisering av utbildningen.
En sådan har icke endast fördelar utan även olägenheter och
dessa kunna komma att särskilt framträda vid den praktiska krigsförberedelsen.
I fråga om lokaler, materiel och instruktörer har civilförsvarschefen
även i nuläget alla möjligheter att ingripa reglerande. Den av organisationsnämnden
föreslagna omläggningen synes ingalunda garantera en
förbättring i den eftersläpning, som nu trots den frivilliga organisationens
medverkan karakteriserar utbildningsläget inom Stockholms civilförsvarsområde.
Därest ifrågavarande uppgifter skulle komma att fråntagas frivilligrörelsen,
måste detta medföra allvarliga konsekvenser för rörelsen. Förbundet
syftar därvid icke minst på de uppgifter, som myndigheterna kunna komma
att avse för de frivilliga föreningarna i ett beredskapsläge. Ett genomförande
av organisationsnämndens förslag måste medföra en väsentlig nedskärning
av rörelsens nuvarande organisation.
Förbundet förordar, att inga omedelbara åtgärder vidtagas och att det
uppdrages åt civilförsvarschefen att efter ytterligare erfarenheter i samråd
med den frivilliga organisationen och med organisationsnämndens synpunkter
för ögonen söka uppdraga den därav betingade gränslinjen mellan
den statliga myndighetens och den frivilliga organisationens uppgifter på
ifrågavarande område.
Den av Kungl. Maj:t utsedde ledamoten i styrelsen för Sveriges civilförsvarsförbund
delar icke den uppfattning, som kommit till synes i förbundets
yttrande. Denne ledamot anser, att de frivilliga civilförsvarsföreningarna
i första hand skola ägna sig åt frivillig verksamhet, en uppgift som
ej kan betecknas som begränsad. I Stockholm förekommer f. n. frivillig
utbildning i endast ringa omfattning. Detta är allvarligt ej minst med hänsyn
till beredskapen inom hemskyddet. Praktiskt taget hela hemskyddspersonalen
måste snabbutbildas i ett beredskapsläge. Eu sådan utbildning
kan ej bli tillfredsställande. Läget hade varit betydligt ljusare, om åtmins
-
17
Kiingl. Maj.ts proposition nr 132.
tone någon del av personalen under fred fått grundläggande utbildning.
Det förefaller egendomligt, att Stockholmsförbundet i motsats till alla andra
civilförsvarsföreningar icke skulle kunna genomföra en för dess sysselsättning
erforderlig frivillig utbildning. Om förbundet befriades från den
obligatoriska utbildningen, skulle det nödgas ompröva sitt arbetssätt i fråga
om frivillig utbildning. Ur denna omprövning skulle kunna växa fram en
aktivare frivillig utbildningsverksamhet.
Vad beträffar arbetsuppgifterna för byggnadstekniska sektionen
framhåller civilförsvarsstyrelsen önskvärdheten av att slutbesiktning
av skyddsrum utföras av byggnadsnämnderna. Det måste vara en naturlig
åtgärd, att besiktningar av nybyggda fastigheter koncentreras till ett enda
organ. Då organisationsnämnden framhållit, att det f. n. är omöjligt att
låta byggnadsnämnden i Stockholm utföra denna besiktning, vill styrelsen
dock icke motsätta sig, att densamma fortfarande sker genom civilförsvarschefens
försorg. Elghammar anför beträffande förslaget om undantagande
från efterbesiktning av skyddsrum byggda före år 1945, att för dessa
skyddsrum i enskild ägo finnas omkring 6 000 luftreningsaggregat, försedda
med i runt tal 8 000 satser filter, representerande ett sammanlagt
värde av omkring 6,5 miljoner kronor. Om efterbesiktning av skyddsrummen
upphör, föreligger risk att en stor del av aggregaten förstöres eller
törsvinner. Efterbesiktningshotet med de påföljder en besiktning kan föra
med sig i fråga om förelägganden att vidtaga åtgärder eller skaffa materiel
bör därför bestå. Besiktningarna kunna givetvis icke utföras annat än
stickprovsvis. Dock bör varje skyddsrum i medeltal besiktigas åtminstone
vart femte år. Även med denna begränsning av besiktningarna torde krävas
ytterligare en befattning såsom skyddsrumsinspektör i Ce 24.
Förslaget om placering av chefen för byggnadstekniska sektionen i Ce 29
lämnas utan erinran av statskontoret och statens lönenämnd. Grönhagen
anför, att ansvaret för planläggningsarbete och byggnadsteknisk verksamhet
för ledningscentraler, gruppstationer, skyddsrum in. in. inom Stockholms
civilförsvarsområde är så betydande, att det måste läggas i händerna
på en mycket högt kvalificerad civilingenjör^ I likhet med förvaltningsjuristen
bör chefen för byggnadstekniska sektionen vara placerad i Ce 30.
Överståthållarämhetet, Elghammar, civilförsvarets tjänstemannaförening
samt svenska väg- och vattenbyggares riksförbund förorda en placering
1 Ce 31.
Statskontoret anser det tills vidare böra anstå med inrättandet av den av
organisationsnämnden förordade nya byråingenjörstjänsten.
1 fråga om lönegradsplaceringen av chefen för förvaltningssekt
i o n e n ha vissa synpunkter redovisats tidigare i samband med förslaget
om förvaltningsjuristens tjänsteställning. Statens lönenämnd anser, att
tjänsten som byråsekreterare bör ersättas med en tjänst i lägre lönegrad.
Under förutsättning al! innehavaren av denna tjänst erhåller vissa arbets
2
— Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 sand. AV 132.
18
Kungl. Maj.ts proposition nr 132.
ledande uppgifter, anser sig lönenämnden kunna förorda en inplacering i
Ce 19. De göromål, som avses skola ankomma på en kontorist i Ce 13, äro
av den art, att för desamma en tjänst som kanslibiträde i Ce 11 bör vara
tillräcklig. Civilförsvarets tjänstemannaförening föreslår med hänsyn till
bokföringsdetaljens omfattande arbete och det ekonomiska ansvar, som
vilar å detaljens befattningshavare, att den får följande utformning, nämligen
en bokhållare i Ce 19, en kansliskrivare i Ce 15 och ett kanslibiträde
i Ce 11. Den av personalföreningen föreslagna nyinrättade kanslibiträdestjänsten
motiveras därav, att arbetet är av självständig karaktär. Kanslibiträdet
skall biträda såväl bokhållaren som kansliskrivaren samt vid sjukdom
och semester vikariera för den senare. Föreningen föreslår vidare, att
utom organisationsnämndens förslag en förste expeditionsvakttjänst i Ce 11
inrättas. Elghammar framhåller, att biträdespersonalen å skrivcentralen
sannolikt är för liten. Tillfällig personal måste oundgängligen i icke ringa
omfattning finnas anställd på byrån, tills nuvarande eftersläpning inhämtats
och omorganisationen genomförts. F. n. äro 7 personer anställda på
byrån utöver den av organisationsnämnden föreslagna personalplanen.
Överståthållarämbetet biträder Elghammars synpunkter beträffande biträdespersonalens
storlek. Civilförsvarets tjänstemannaförening anser, att förrådsförvaltarens
placering i lönegrad Ce 19 är för låg.
Vad beträffar övriga lönespörsmål, som beröras i yttrandena,
må nämnas, att statens lönenämnd ej finner det sakligt motiverat att differentiera
assistenttjänsterna på byrån i lönegraderna 22, 21 och 20. Lönenämnden
erinrar, att inom civilförsvarets lokala organisation finnas tjänster
som assistent i 23, 20, 16 och 14 lönegraderna. Ur löneteknisk synpunkt
är det dessutom mindre lämpligt att använda intilliggande lönegrader för
tjänster inom enahanda lönegradsserie. På grundval av föreliggande utredning
kan lönenämnden icke avgöra, till vilken lönegrad dessa tjänster lämpligen
böra hänföras. Statskontoret kan icke tillstyrka, att assistenttjänster
i Ce 21 tillskapas på byrån. Befattningarna torde i stället böra upptagas i
20 lönegraden.
Organisationsnämndens förslag, att byrån skall inordnas i överståthållarämbetet,
tillstyrkes av statskontoret. Även riksnämnden
för ekonomisk försvarsberedskap synes vara mest böjd för en lösning efter
de av organisationsnämnden föreslagna linjerna men anser, att även en
organisation med en fristående byrå kan godtagas, under förutsättning att
en nära kontakt uppehälles med ämbetet i övrigt.
Organisationsnämndens förslag i denna del avstyrkes av överståthållarämbetet,
civilförsvarsstgrelsen och Grönhagen, vilka anse, att en förenkling
av arbetssättet bör kunna vidtagas med bibehållande av nuvarande organisation.
överståthållaråmbetet anför sålunda, att organisationsnämnden
väsentligt överskattat de fördelar, som skulle kunna vinnas genom byråns
19
Kungl. Maj.ts proposition nr 132.
inordning, under det att nämnden icke tillräckligt beaktat de olägenheter
denna åtgärd skulle medföra. Det dubbelarbete, som enligt nämnden skulle
förekomma, är endast skenbart. Det torde icke kunna göras gällande, att
en sammanslagning av instanserna skulle medföra någon minskning av betydelse
i fråga om den sammanlagda arbetstid, som nu åtgår för ärendenas
handläggning. Däremot skulle civilförsvarschefens möjligheter att ägna
sig åt sina mest angelägna, praktiskt betonade uppgifter såsom civilförsvarschef
komma att ytterligare beskäras. Göromålen såsom föredragande
i överståthållarämbetet skulle nämligen medföra avsevärt merarbete i förhållande
till vad som nu åligger civilförsvarschefen såsom förslagsgivare
och remissinstans. Den bättre kontakt mellan överståthållaren och civilförsvarschefen,
som nämnden ansett önskvärd, kan ernås även med nuvarande
organisationsform genom att civilförsvarschefen i ärenden av
större vikt personligen framlägger sina synpunkter inför överståthållaren.
Praktisk sakkunskap kan i varje erforderlig situation tillföras överståthållarämbetet
genom civilförsvarsbyrån även vid gällande organisation. Med
den av nämnden föreslagna organisationen skulle civilförsvarschefen få en
dubbelställning, som kunde medföra olägenheter. Härom anför ämbetet.
Civilförsvarschefen har att tillse att kommuner och enskilda fullgöra vad
dem åligger enligt civilförsvarsförfattningarna. Denna skyldighet föranleder
en mångfald förhandlingar och erinringar om vederbörandes skyldigheter
i ena eller andra avseendet. Civilförsvarschefen kan nu i sådana sammanhang
uppträda som en självständig målsman för civilförsvaret och försöka
driva vad han ur fackmässiga synpunkter anser önskvärt. I regel
torde sådana förhandlingar och erinringar leda till resultat utan att överståthållarämbetets
ingripande behöver påkallas. Ofta kan på frivillig väg
nås bättre resultat än om ifrågavarande åtgärder skola vidtagas på grund
av ett överståthållarämbetets föreläggande. Och därest i något fall överståthållarämbetet
i ett till detta hänskjutet ärende måste av exempelvis
ekonomiska hänsyn intaga en mera restriktiv ståndpunkt än civilförsvarschefen,
måste det anses av vikt att den, som i första hand har att framhålla
de fackmässiga synpunkterna, intager en i förhållande till ämbetet självständig
ställning. Om civilförsvarschefen blir tjänsteman i överståthållarämbetet,
måste det befaras, att hans ställning i sådana förhandlingssituationer
försvagas. Vetskapen om att civilförsval^chefen är en överståthållarämbetets
tjänsteman kan komma att ge förhandlingarna en preliminär prägel,
som ej främjar ett gott resultat.
Ämbetet anser, att de av organisationsnämnden framförda synpunkterna
kunna tillgodoses med enklare och mindre olägliga åtgärder än de av nämnden
föreslagna och framhåller härutinnan följande.
Vissa åtgärder böra vidtagas för att förhindra onödigt dubbelarbetet. Delegation
av beslutanderätten kan utan författningsändringar ske beträffande
vissa ärendegrupper, där så befinnes lämpligt. I fråga om en del ärenden,
som nu passera överståthållarämbetet utan att bli föremål för någon egentlig
handläggning, kan en förenkling ske så att ärendena gå direkt till och
från civilförsvarschefen. Det kan måhända vara lämpligt, att civilförsvars
-
20
Kungl. Maj.ts proposition nr 132.
chefen får instruktionsenlig skyldighet att hålla överståthållaren underrättad
om viktigare frågor rörande civilförsvaret. Vissa ärenden, t. ex. remisser
av större betänkanden, kunna vara av det slag, att det ter sig onödigt,
att civilförsvarschefen genomgår hela ärendet och därefter avgiver särskilt
yttrande. På sätt försöksvis redan tillämpats bör i sådana fall civilförsvarschefens
skriftliga yttrande kunna ersättas med att denne är närvarande vid
ärendets föredragning inom överståthållarämbetet och därvid muntligen
framlägger sina synpunkter.
Elghammar anser sig sakna tillräckligt lång egen erfarenhet av de fördelar
och olägenheter, som äro förknippade med civilförsvarsbyråns nuvarande
ställning i förhållande till överståthållarämbetet för att kunna avgiva
någon bestämd rekommendation beträffande detta spörsmål. Om ett inordnande
i överståthållarämbetet anses böra äga rum, torde starka skäl
tala för att civilförsvarsbyrån bildar en särskild avdelning vid sidan av
kansliavdelningarna. Det synes emellertid sannolikt, att önskad rationalisering
och tidsvinst kan vinnas enklare med bibehållande i stort sett av
civilförsvarsbyråns nuvarande ställning till överståthållarämbetet, om ärenden
av mindre vikt ledas förbi överståthållarämbetet direkt till och från
civilförsvarschefen samt om beslutanderätt i lämplig omfattning delegeras
till civilförsvarschefen.
Vad angår försvarsa v del ningen anför statskontoret, att vid
bifall till organisationsnämndens hemställan om byråns inordnande i överståthållarämbetet
det icke synes påkallat, att ha en speciell försvarsavdelning
inom ämbetet. Statskontoret förordar därför, att en utredning
kommer till stånd för att utröna, under vilka former den nuvarande försvarsavdelningen
kan avvecklas, i samband varmed den i ämbetets personalförteckning
upptagna tjänsten som civilförsvarsdirektör bör indragas.
Överståthållarämbetet anser, att befattningen som civilförsvarsdirektör bör
ändras till en befattning som assessor. Den nuvarande tjänstetiteln synes
nämligen kunna föranleda viss oklarhet utåt beträffande befattningshavarens
ställning. Frågan om anställningsform och lönegrad torde få avgöras
i samband med de ställningstaganden, som kunna föranledas av
länsstyrelseutredningens nu överarbetade förslag. — Grönhagen uttalar
liknande synpunkter.
Departementschefen.
Organisationsnämndens undersökning av civilförsvarsbyrån har, såsom
framgår av vad jag tidigare anfört, visat, att den nuvarande organisationen
är behäftad med uppenbara brister. Dessa brister ha ifråga om vissa arbetsuppgifter
medfört en eftersläpning, som ur beredskapssynpunkt måste
väcka bekymmer. Det är därför angeläget, att byrån nu omorganiseras på
ett sätt, som snarast kan eliminera dessa olägenheter. Nämndens förslag
innebär enligt min mening en i stort sett acceptabel lösning.
Kungl. Maj:ts proposition nr 132.
21
Då organisationsnämnden började sin undersökning hade civilförsvarsbyrån
en organisation, som i huvudsak grundade sig på civilförsvarets indelning
i tjänstegrenar. Handläggningen av ärenden angående inskrivning,
personalregistrering, utbildning och mobilisering var uppdelad på ett antal
enheter, vilka var för sig handlade samtliga ifrågavarande arbetsuppgifter
för någon eller några tjänstegrenar. Vid sidan härav funnos en avdelning
för tekniska ärenden (byggnadstekniska ärenden, skyddsrum, teknisk
tjänst, alarmering in. in.) och en avdelning för administrativa ärenden
(inkl. förrådsärenden). Organisationsnämndens förslag innebär, att den
vertikala uppdelningen av de arbetsuppgifter, som icke äro tekniska eller
administrativa, skall ersättas med en horisontell organisation, enligt vilken
inskrivning och utbildning samt planläggning av utbildning och mobilisering
m. m. sammanföras till för dessa uppgifter gemensamma organ. Genom
en redan införd mekanisering har personalregistreringen för samtliga
tjänstegrenar koncentrerats till ett organ. Förslaget innebär vidare, att
förutsättningar skapas för en nödvändig kvalitativ förbättring av stabsarbetet
ifråga om operativ planläggning, utbildningsplanläggning samt
administrativa och ekonomiska frågor, i det att antalet befattningar för
mera kvalificerade arbetsuppgifter ökas.
Remissmyndigheterna ha allmänt sett ej haft något att erinra mot den
föreslagna organisationen. Även jag anser, att civilförsvarsbyrån bör utformas
i huvudsak på det sätt, som nämnden förordat. Beträffande en av detaljerna
i förslaget rörande sektionsindelning, nämligen frågan om förrådets
ställning, ha flera remissinstanser — bland dem civilförsvarschefen och
överståthållarämbetet — haft en annan uppfattning än nämnden. Dessa
myndigheter anse, att förrådet bör sammanslås med förvaltningssektionen
och att i samband därmed den av nämnden föreslagna förvaltningsjuristen
i stället skulle placeras såsom chef för den sålunda sammanslagna sektionen.
Jag ansluter mig till denna av remissmyndigheterna förordade
lösning.
Organisationsnämnden har förordat, att civilförsvarsbyrån organisatoriskt
skall inordnas såsom en särskild byrå i överståthållarämbetet. Detta
förslag har föranlett en mycket kritisk gensaga från överståthållarämbetets
sida. Ämbetet anser, att de av organisationsnämnden angivna fördelarna
av en sådan anordning skulle kunna i allt väsentligt ernås inom ramen för
gällande organisationsform. Ett genomförande av nämndens förslag skulle
däremot i andra hänseenden medföra avsevärda olägenheter. På grund av
vad överståthållarämbetet anfört och då det dessutom enligt min mening är
mindre lämpligt att — såsom vid bifall till nämndens förslag skulle bliva
fallet — i anslagshänseende bryta ut den lokala civilförsvarsadministrationen
i Stockholm ur sammanhanget med landets övriga civilförsvarsområden,
anser jag mig icke böra tillstyrka nämndens förslag i denna del.
Jag har emellertid för avsikt att föreslå Kungl. Maj:t att instruktionsledes
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 132.
utfärda bestämmelser om på vilket sätt samordningen i vissa avseenden
mellan ämbetet och byrån bör ordnas. Det torde därjämte ankomma på
överståthållarämbetet att till undvikande av dubbelarbete i lämplig omfattning
delegera beslutanderätten i vissa ärenden på civilförsvarschefen och
att i övrigt vidtaga de förenklingar i arbetsfördelningen, som äro möjliga.
En fråga av betydelse för personaltilldelningen är, huruvida civilförsvarsbyrån
skall övertaga vissa utbildningsuppgifter som nu handhas av enskilda
föreningar. Organisationsnämnden har föreslagit, att den obligatoriska
civilförsvarsutbildning, som f. n. fullgöres av Stockholmsområdets
civilförsvarsförbund och luftskyddsföreningarna i staden, d. v. s. utbildningen
av block- och liemskyddsledare samt 18-åriga kvinnor, i fortsättningen
skall ske i civilförsvarsbyråns egen regi. Detta förslag har tillstyrkts
av statskontoret och civilförsvarsstvrelsen, medan civilförsvarschefen och
civilförsvarsförbundet ansett, att nuvarande ordning bör bestå. Även om
vissa principiella skäl kunna åberopas för att den obligatoriska utbildningen
bör bedrivas av civilförsvarsmyndigheterna och att frivilligrörelsen
bör ägna sig åt den frivilliga utbildningen, är jag icke beredd att nu förorda
en ändring i de rådande förhållandena i Stockholms civilförsvarsområde.
Man bör nu med de frivilliga organisationernas medverkan försöka
att avverka den betydande eftersläpning, som fortfarande vidlåder utbildningen,
och avvakta närmare erfarenheter av byråns möjligheter att efter
omorganisationen genomföra ett acceptabelt utbildningsprogram. Sedan sådana
erfarenheter vunnits samt större klarhet skapats beträffande i vilken
utsträckning frivilligrörelsen skall engageras i en snabbutbildning av hemskyddspersonalen
vid beredskapstillstånd eller krig, torde frågan efter anmälan
av civilförsvarsstyrelsen få tagas upp till omprövning. Man bör därvid
icke bortse från den betydelse, som denna verksamhet kan ha för föreningarnas
allmänna strävanden att väcka och vidmakthålla intresset för
civilförsvaret. Tills vidare torde alltså civilförsvarschefen — givetvis med
bibehållet ansvar för utbildningen — fortfarande kunna anlita civilförsvarsförbundets
och luftskyddsföreningarnas bistånd med anordnandet av den
obligatoriska utbildningen för block- och liemskyddsledare samt 18-åriga
kvinnor.
I samband med undersökningen av den byggnadstekniska sektionens
arbetsuppgifter har organisationsnämnden övervägt, om icke slutbesiktningen
av nybyggda enskilda skyddsrum borde utföras genom de kommunala
byggnadsnämndernas försorg samtidigt som dessa utföra övrig besiktning
av vederbörande fastighet. Enligt 33 § civilförsvarslagen åvilar det
byggnadsnämnd att i samband med prövning av ansökan om byggnadslov
tillse, att byggnadsföretaget överensstämmer med bestämmelserna i civilförsvarslagens
fjärde kapitel och med stöd därav meddelade t öreskrifter.
Kontroll av själva skyddsrumsbyggandet åvilar likaledes nämnden enligt
de allmänna bestämmelserna i 87 och 140 §§ byggnadsstadgan. Jämlikt
23
Kungl. Maj.ts proposition nr 132.
11 § civilförsvarskungörelsen åligger det civilförsvarschefen bl. a. att tillse,
att statliga myndigheter, kommuner och enskilda fullgöra sina skyldigheter
i avseende på civilförsvaret, ävensom att vid vägran eller underlåtenhet
att efterkomma anmaning härom anmäla förhållandet till länsstyrelsen,
i den mån så erfordras för erhållande av rättelse. I ett den 22 juni 1951
utfärdat cirkulär till samtliga civilförsvarschefer och byggnadsnämnder
har Kungl. Maj :t erinrat om dessa bestämmelser och framhållit, att en
effektiv kontroll från civilförsvarschefernas sida torde kunna ernås endast
genom att civilförsvarscheferna noggrant följa denna byggnadsverksamhet.
Vad Stockholms civilförsvarsområde beträffar består det av flera
olika kommuner, var och en med sin byggnadsnämnd. Med hänsyn bl. a.
till att den nuvarande enhetliga bedömningen av skyddsrummen skulle
upphöra, om besiktningen överflyttades till kommunerna, har organisationsnämnden
ansett, att besiktning av nya skyddsrum alltjämt bör äga
rum genom civilförsvarsbyråns försorg. Då det ur civilförsvarssynpunkt
är önskvärt med en enhetlig slutinspektion av skyddsrummen anser jag i
likhet med nämnden, att civilförsvarsbyrån bör tilldelas sakkunskap, som
kan fullgöra civilförsvarschefens skyldigheter i dessa avseenden. I det
följande räknar jag alltså med personal för denna uppgift. Jag vill emellertid
framhålla, att det byggnadsnämnderna författningsmässigt åvilande ansvaret
för skyddsrumsbestämmelsernas efterlevnad givetvis icke ändras vid
bifall till detta förslag.
Organisationsnämnden har vidare föreslagit, att den periodiska efterbesiktningen
av skyddsrum i fastigheter byggda före 1945 skall upphöra.
Mot detta förslag har civilförsvarschefen anmält betänkligheter och erinrat
om de stora ekonomiska värden, som ligga i de i skyddsrummen installerade
luftreningsaggregaten m. m. För egen del är jag icke f. n. beredd att förorda,
att efterbesiktningen helt och hållet upphör. Sådan besiktning torde
alltså fortfarande tills vidare böra äga rum stickprovsvis i den utsträckning,
som sektionens personal hinner med.
Tjänsten som civilförsvarschef bör, såsom nämnden föreslagit, överföras
på löneplan 2 och tillsättas genom förordnande för viss tid. Jag förordar,
att tjänsten placeras i Cp 13.
C.hefen för centralsektionen, vilken hör vara civilförsvarschefens ersättare
men ej nödvändigtvis chef för utrymnings- och socialtjänsten, torde
i enlighet med nämndens förslag böra placeras i Ce 31.
Tjänstetiteln för chefen för organisationsdetaljen bör, såsom statens
lönenämnd anföVt, vara förste byråinspektör. Mot den föreslagna lönegraden
Ce 27 har jag ej något att erinra. De båda assistenterna på denna detalj
lorde böra placeras i Ce 20 och det kvalificerade biträdet i Ce 11. På detaljen
bör vidare i enlighet med förslaget finnas ett biträde i reglerad befordringsgång.
De vid remissbehandlingen framkomna yrkandena om ytterligare
fast personal på denna detalj kan jag ej tillstyrka.
24
Kungl. Maj.ts proposition nr 132.
I likhet med statskontoret anser jag, att den befattning, som för handläggning
av frågor rörande undanförsel och förstöring föreslås nyinrättad
på verkskyddsdetaljen, placeras i 24 lönegraden. Befattningshavaren bör
erhålla tjänstetiteln byråinspektör och tills vidare vara anställd såsom
extra tjänsteman. På denna detalj bör vidare — förutom 1 förste byråinspektör
Ce 27 såsom detaljchef — finnas 1 kanslibiträde Ce 11 och 1 biträde
i reglerad befordringsgång. Inspektörerna böra icke få åtaga sig att mot
ersättning medverka vid uppgörande av verkskyddsplaner eller vid sådan
verkskyddsutbildning, som icke bedrives av civilförsvarsmyndighet.
För personaldetaljen föreslår jag följande personal, nämligen 1 byråinspektör
Ce 24 såsom detaljchef, 3 assistenter Ce 20, av vilka den ene huvudsakligen
skall handlägga anståndsärenden och de båda andra tjänstgöra såsom
inskrivningsförrättare, 1 kontorist Ce 13 vid plåtregistret samt 4 kanslibiträden;
antalet biträden i befordringsgången torde böra begränsas till 7.
Utbildningsdetaljens personalbehov beräknar jag till 1 förste byråinspektör
Ce 27, en assistent Ce 20 samt 2 biträden i befordringsgången. Detaljens
chef bör icke få åtaga sig instruktörsuppdrag i civilförsvarsutbildningen.
I fråga om byggnadstekniska sektionen har jag ingen annan erinran
mot nämndens förslag än att biträdet på sektionen enligt min mening torde
kunna placeras i den reglerade befordringsgången. Sektionen skulle alltså
bestå av 1 förste byråingenjör Ce 29, 1 förste byråingenjör Ce 27, 2 byråingenjörer
Ce 24 och ett biträde i befordringsgången.
Enligt vad jag tidigare förordat böra förrådet och förvaltningssektionen
sammanslås och förvaltningsjuristen placeras som chef för den sammanslagna
sektionen. Löneställningen för denne befattningshavare bör enligt
min mening vara Ce 29 och tjänstetiteln förste byråsekreterare. Sektionschefen
torde böra biträdas av 1 assistent Ce 20. Övrig personal vid sektionen
bör utgöras av 1 kanslibiträde Ce 11 vid expeditionen, 1 förrådsbokförare
Ce 16 och 1 kanslibiträde Ce 11 vid bokföringsdetaljen, 1 kanslibiträde Ce 11
och 5 skrivbiträden vid skrivcentralen, 1 förrådsförvaltare Ce 19 och ett
biträde i befordringsgången vid förrådet samt 1 expeditionsvakt Ce 9 och
1 telefonist i reglerad befordringsgång.
Centralsektionens chef bör deltaga i utformningen av direktiven för förrådshållningen
i frågor, som röra planläggning, mobilisering och utbildning.
Den av mig förordade organisationen framgår i schematisk uppställning
av härvid fogade bilaga C.
Jag förutsätter, att bestämmelserna i kungörelsen angående reglerad
befordringsgång skola i full utsträckning gälla för all den skrivbiträdespersonal,
som enligt vad förut sagts skall ingå i byråns fasta organisation.
Det torde böra ankomma på överslåthållarämbetet att i den arbetsordning,
som författningsenligt av länsstyrelse skall fastställas för den lokala
civilförsvarsmvndigheten, fastslå byråns organisation i huvudsaklig överensstämmelse
med vad jag sålunda förordat.
25
Kungl. Maj.ts proposition nr 132.
Vid bifall till mitt förslag skulle vid byrån finnas 51 heltidsanställda
befattningshavare. Med tillämpning av de beräkningsgrunder, som organisationsnämnden
angivit, skulle förslaget innebära en kostnadsökning i förhållande
till nuvarande organisation med ca 8 000 kronor. Anslagsuppräkningen
för nästa budgetår torde emellertid icke kunna begränsas till detta
belopp. Tillfällig personal erfordras nämligen alltjämt, särskilt under en
övergångsperiod för avarbetande av nu föreliggande balanser. Vidare torde
vissa befattningshavare övergångsvis få kvarstå i tidigare innehavda högre
lönegrader.
Såsom överståthållarämbetet föreslagit torde civilförsvarsdirektörsbefattningen
vid ämbetet böra indragas och ersättas med en assessorstjänst.
Denna fråga tager jag upp i annat sammanhang.
Jag återkommer i det följande till anslagsäskandena beträffande civilförsvarsbyrån
i Stockholm och till de ändringar i personalförteckningen
för civilförsvarsområdenas administration, som föranledas av mina framförda
förslag.
Civilförsvarsorganisationen på Gotland.
Föreliggande förslag.
Fr. o. in. den 1 januari 1952 utgör Gotlands län ett enda civilförsvarsområde.
Sedan civilförsvarsdirektörstjänsten vid länsstyrelsen i Gotlands län blivit
vakant, har fråga uppkommit om indragning av nämnda tjänst och i samband
därmed om viss omorganisation av civilförsvarets administration i
botteninstansen.
Civilförsvarsstyrelsen har i yttrande den 19 februari 1952 över en skrivelse
den 30 januari samma år från länsstyrelsen i Gotlands län, vari länsstyrelsen
berör dessa organisationsfrågor, framlagt förslag till viss omorganisation
av civilförsvaret i länet.
Civilförsvarsstyrelsen anser, att i stället för civilförsvarsdirektörstjänsten
bör inrättas en heltidstjänst som civilförsvarschef för civilförsvarsområdet.
På innehavaren av denna tjänst, vilken borde placeras i lönegrad Ce 31,
skulle huvudparten av länsstyrelsens civilförsvarsärenden kunna överflyttas.
Länsstyrelsen skulle i stort sett endast handlägga de ärenden, i fråga
om vilka länsstyrelsen utgör överordnad myndighet i förhållande till civilförsvarschefen,
såsom besvär över civilförsvarschefens beslut m. in. Vissa
personalärenden och skyddsrumsärenden ävensom ärenden av kameral
natur borde även i fortsättningen avgöras av länsstyrelsen.
Under innevarande budgetår har länsstyrelsen under anslaget till Civilförsvarsområdenas
administration: Avlöningar tilldelats 15 000 kronor för
tillfällig personal m. m. Enligt civilförsvarsstyrelsens mening bör i samband
med inrättandet av en heltidstjänst som civilförsvarschef även civil
-
26
Kungl. Maj.ts proposition nr 132.
försvarsbyrån — vilken icke bör inordnas i länsstyrelsen — givas en
fastare organisation. Styrelsen föreslår därför, att en assistenttjänst i Ce 16
inrättas. På innehavaren av denna tjänst skulle ankomma att biträda civilförsvarschefen
i planläggningsarbetet m. m. Dessutom torde fordras ett
heltidsanställt kontorsbiträde i reglerad befordringsgång.
Kostnaderna för grundlöner för den föreslagna organisationen skulle
uppgå till 24 276 kronor. Visst belopp torde vidare vara erforderligt för
vikarier och tillfällig personal.
Departementschefen.
Förslaget att civilförsvarsdirektörstjänsten i Gotlands län skall indragas
och ersättas med en heltidstjänst som civilförsvarschef för Gotlands civilförsvarsområde
innebär, att arbetsfördelningen mellan länsstyrelsen och
civilförsvarschefen skulle ske efter i stort sett samma linjer, som jag nyss
förordat beträffande Stockholms civilförsvarsområde. Då en sådan organisationsform
synes vara ändamålsenlig även för Gotlands civilförsvarsområde,
anser jag mig böra tillstyrka förslaget. Till fråga om indragning av
tjänsten som civilförsvarsdirektör återkommer jag i annat sammanhang.
Tjänsten som civilförsvarschef på Gotland torde i enlighet med civilförsvarsstyrelsens
förslag böra placeras i Ce 31. Förslaget om inrättande av en
heltidstjänst som assistent i Ce 16 vid civilförsvarsbyrån är jag icke beredd
att nu tillstyrka. Däremot anser jag mig kunna biträda förslaget om anställande
av ett kontorsbiträde i reglerad befordringsgång.
Till frågan om anslagsberäkning och ändring av personalförteckningen
återkommer jag i det följande.
Anslagsberäkningar.
1. Civilförsvarsområdenas administration: Avlöningar.
Anslag Nettoutgift
1950/51 ........................ 2 420 000 2 866 242
1951/52 (statsliggaren s. 1079) . . 2 770 000
1952/53 (förslag) ................ 3 370 000
Yrkanden.
I. Civilförsvarsstyrelsen (skr. 21/8 1951) hemställer, att anslaget höjes
med 546 800 kronor.
ökn. el.
minskn.
1. Arvoden till kretschefer.................................................. -f- 20 000
2. All extra personal uppföres på extra ordinarie stat.......................... —
3. 1 chef för Göteborgs civilförsvarsområde Ce 37 .............................. 4- 13 660
4. a) 1 byrådirektör Ce 31 i st. f. 1 förste byråinspektör Ce 27 i Malmö........... 4- 2 424
b) Minskat arvode till civilförsvarschefen i Malmö........................... — 3180
5. 3 nya tjänster som teknisk expert......................................... 4- 49 680
6. Omräkning............................................................. 4- 464 216
+ 546 800
27
Kungl. Maj.ts proposition nr 132.
II. Civilförsvarsnämnden i Norrköping (skr. 1/12 1949) hemställer, att
assistenttjänsten i Ce 16 i Norrköpings civilförsvarsområde uppflyttas till
20 lönegraden.
III. Länsstyrelsen i Jämtlands län (skr. 30/1 1950) hemställer, att assistenttjänsten
i Ce 16 i Östersunds civilförsvarsområde uppflyttas till Ce 20.
IV. Länsstyrelsen i Kopparbergs län (skr. 22/1 1951) och länsstyrelsen i
Norrbottens län (skr. 1/11 1951) hemställa om inrättande av ytterligare
heltidstjänster inom civilförsvarets administration i länen.
V. Civila statsförvaltningens tjänstemannaförbund (skr. 25/1 1952) hemställer,
att arvodestjänsterna som tekniker ombildas till tjänster som civilförsvarsingenjörer
i Ce 29.
Motiv.
Il) Riket är indelat i 100 kretsar. På kretschef ankommer att under
fred närmare taga del av planläggningen inom de civilförsvarsområden, som
ingå i kretsen. Till kretschefen anknytas även förbindelsetekniska anordningar,
med vilkas funktionerande och utnyttjande han måste vara förtrogen.
Det är skäligt, att ersättning utgår för detta arbete. Av kretscheferna
äro ca 85 tillika civilförsvarschefer. Ersättningen till dem torde
böra uppgå till 180 kronor per år utöver arvodet som civilförsvarschef.
Till övriga kretschefer bör utgå ersättning med 300 kronor per år. Medelsbehovet
blir alltså (85xl80 + 15x 300) i runt tal 20 000 kronor.
2) Styrelsen har tidigare begärt, att extra personal skall överföras till
extra ordinarie anställning. Dessa framställningar ha delvis tillgodosetts.
F. n. äro 31 befattningshavare extra, varjämte den reglerade befordringsgången
för kontorspersonal icke tillämpas i full utsträckning. Personalen
bör beredas det minimimått av trygghet, som överförande till extra ordinarie
stat och tillämpning av reglerad befordringsgång innebär.
3) I Göteborg är polismästaren Fontell civilförsvarschef och polisintendenten
Hernroth ställföreträdande civilförsvarschef. Endast till Hernroth,
som de facto utövar befattningen som civilförsvarschef, utgår arvode med
9 120 kronor per år. Huvuddelen av detta belopp uppbäres av Göteborgs
stad såsom kompensation för den del av tjänstetiden, som Hernroth ägnar
åt civilförsvaret. Splittringen av tiden mellan två befattningar innebär
uppenbara olägenheter. Ett civilförsvarsområde av den storleksordning,
varom här är fråga, kräver en ständig ledning och översyn. Enbart de
löpande göromålen fordra, att civilförsvarschefen finnes ständigt till hands
och kan ägna hela sin tid åt verksamheten. En reglerad befattning som
civilförsvarschef bör därför inrättas. Områdets stora betydelse ur civilförsvarssynpunkt
kräver, att till innehavare av befattningen utses en högt
kvalificerad arbetskraft. Befattningen bör därför placeras i Ce 37. Länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län delar den uppfattning, civilförsvarsstvrelsen
framfört. Vid bifall till styrelsens förslag skulle medelsbehovet
28
Kungl. Maj. ts proposition nr 132.
öka med 22 780 kronor, motsvarande lön enligt Ce 37, och minska med
9 120 kronor, motsvarande nämnda arvode.
4 a och b) I Malmö finnes en heltidsanställd civilförsvarschef med årsarvode
om 9 180 kronor. Innehavaren av befattningen, en pensionerad
överstelöjtnant, uppnår 65 års ålder under år 1951. Han bör avgå senast
den 30 juni 1952. Länsstyrelsen har under hand föreslagit, att polismästaren
i staden skall förordnas såsom civilförsvarschef. Denne skulle allenast
avgöra större ledningsfrågor av principiell och allmän natur. De löpande
göromålen skulle avgöras av en ställföreträdande civilförsvarschef. Befattningen
som ställföreträdande civilförsvarschef skulle sammanslås med förste
byråinspektörsbefattningen i lönegrad Ce 27, varvid sistnämnda tjänst skulle
ombildas till en byrådirektörsbefattning i Ce 31.
5) I sin anslagsframställning för budgetåret 1951/52 hemställde styrelsen,
att 5 nya teknikerbefattningar skulle inrättas. Statsmakterna anvisade
medel för allenast 2 av dessa befattningar. Därmed finnas i riket 12 heltidsanställda
tekniker. Såsom en fortsättning på utbyggnaden av teknikerorganisationen
böra medel ställas till förfogande för ytterligare 3 sådana
befattningar. Erfarenheterna från det gångna året ha understrukit behovet
av tekniker i den lägsta instansen. Sedan nu byggandet av allmänna skyddsrum
kommit igång, kan arbetsbelastningen beräknas bli än större.
Mot styrelsens förslag på denna punkt har reservation avgivits av en
ledamot i styrelsen, ledamoten av riksdagens andra kammare F. Thapper,
vilken anser, att ytterligare tjänster som teknisk expert ej böra inrättas.
II. Då staten övertog civilförsvarets administration, fanns å byrån i Norrköping
anställd bl. a. ordinarie överkonstapeln i 19 lönegraden O. Hertz,
vilkens befattning var uppförd på polisverkets stat. Enligt Kungl. Maj:ts
beslut angående personalorganisationen i civilförsvarsområdena skall i
Norrköping finnas en assistent i Ce 16, å vilken tjänst Hertz erhållit förordnande.
Trots att Hertz genom löneklassplacering och personlig lönefyllnad
f. n. i stort sett kommer att bibehållas vid de löneförmåner, som
han åtnjutit i den kommunala tjänsten, lär han se sig nödsakad begära
avsked från den statliga befattningen och återgå i polistjänst, enär han
eljest går miste om varje ålderstillägg och förorsakas försämring i sina
pensionsförhållanden. För stadens del giver detta anledning till allvarliga
farhågor, emedan Hertz förordnats såsom överkonstapel, med förbigående
av för en sådan tjänst eljest mera meriterade, på grund av förtjänster inom
civilförsvaret och i avsikt att detta även fortsättningsvis skulle vara hans
verksamhetsområde. Spörsmålet om Hertz’ återgång till polisverksamhet
har framträtt med ytterligare skärpa därigenom, att stadens löne- och
pensionsnämnd i skrivelse till stadsfullmäktige tillstyrkt fullmäktige besluta
att från tjänsteförteckningen under poliskammaren utesluta ifrågavarande
överkonstapelstjänst.
III. Till innehavare av assistenttjänsten i Ce 16 i Östersunds civilför -
29
Kungl. Maj. ts proposition nr 132.
svarsområde har förordnats överkonstapeln i 19 lönegraden K. V. Lindberg.
Därest löneställningen ej på något sätt förbättras, synes ett personbyte
vara oundvikligt, vilket skulle förorsaka stora olägenheter för arbetet på
byrån. Ortens betydelse ur civilförsvarssynpunkt motiverar även en uppflyttning
av tjänsten.
IV. Inom Ludvika civilförsvarsområde föreligger enligt länsstyrelsen i
Kopparbergs län ett uppenbart behov av en permanent heltidsbefattning
för assistentgöromål. Tjänsten bör placeras i Ce 16.
Länsstyrelsen i Norrbottens län anser påkallat, att två assistenttjänster
inrättas i länet, en i Ce 19 i Nederkalix civilförsvarsområde och en i Ce 16
i Gällivare civilförsvarsområde.
V. Behovet av dessa tjänster är varaktigt. Enligt av Kungl. Maj :t utfärdade
anvisningar bör anställning mot arvode i största möjliga utsträckning
undvikas.
Yttranden.
I. Statskontoret. Frågan om arvoden till kretschefer har prövats vid såväl
1950 som 1951 års riksdagar utan att vinna statsmakternas bifall. Enligt
statskontorets mening föreligga ej tillräckliga skäl att bevilja arvoden åt
dessa befattningshavare. Styrelsens hemställan, att den extra anställningsformen
för kontorspersonal nu helt skall överges, torde böra upptagas till
behandling först sedan resultatet av organisationsundersökningen föreligger.
Statskontoret anser sig icke på grundval enbart av föreliggande framställning
kunna biträda styrelsens förslag till lösning av civilförsvarschefsfrågan
i Göteborg och Malmö. Beslutet rörande civilförsvarschefen i Stockholm
föregicks av en organisationsundersökning genom statens organisanämnds
försorg; en dylik undersökning bör verkställas, innan motsvarande
fråga för Göteborg och Malmö upptages till prövning och avgörande. I anslutning
till den av styrelseledamoten Thapper avgivna reservationen anser
statskontoret sig böra avstyrka inrättandet av ytterligare teknikerbefattningar
utöver vad som beslutades vid 1951 års riksdag. Statens lönenämnd
erinrar beträffande civilförsvarets ledning i Göteborg och Malmö, att den
organisation, som f. n. tillämpas i Göteborg och som där enligt civilförsvarsstyrelsen
medfört, att verksamheten blivit lidande av rådande dualism,
nu föreslås för Malmös del. Därest den av styrelsen för Göteborg förordade
organisationen anses böra genomföras, har lönenämnden icke funnit anledning
till erinran mot löneställningen, Ce 37, för civilförsvarschefen. Vad
angår lönegradsplaceringen för ställföreträdande civilförsvarschefen i Malmö
kan lönenämnden icke tillstyrka högre lönegrad än Ce 29.
III. Civilförsvarsstijrelsen anser starka skäl i och för sig tala för eu uppflyftning
av assistenttjänsten i Östersunds civilförsvarsområde. Samma förhållande
gäller emellertid flera andra tjänster inom civilförsvarsområdenas
administration. Styrelsen anser därför, att en allmän översyn av organisa
-
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 132.
tionen inom civilförsvarsområdena är erforderlig. I avbidan på resultatet
av denna utredning bör länsstyrelsens framställning ej föranleda någon
åtgärd.
IV. Civilförsvarsstyrelsen uttalar, att inrättandet av nya lönegradsplacerade
befattningar inom civilförsvarets administration bör prövas för hela
landet i ett sammanhang.
V. Statskontoret. Även om det i och för sig kan vara befogat att i viss
utsträckning bereda extra ordinarie anställning åt innehavare av permanenta
arvodesbefattningar, anser sig statskontoret ej kunna förorda någon
ökning av antalet pensionsberättigade tjänster inom civilförsvaret, innan
statens organisationsnämnd verkställt undersökning av verkets personaloch
arbetsförhållanden. Statens lönenämnd. Då behovet av befattningarna
synes varaktigt har nämnden ej funnit anledning till erinran mot framställningen.
Civilförsvarsstyrelsen tillstyrker framställningen. I varje fall
böra befattningarna ombildas till Cg-tjänster.
Departementschefen.
I likhet med civilförsvarsstyrelsen anser jag skäligt, att ersättning bör
utgå för det arbete, som åvilar kretscheferna. Jag föreslår, att ersättningen
bestämmes till 150 kronor för kretschef, som tillika är civilförsvarschef,
och 225 kronor för annan kretschef, allt för år räknat.
Jag delar civilförsvarsstyrelsens uppfattning, att Göteborgs civilförsvarsområde
bör ställas under ledning av en heltidsanställd civilförsvarschef.
Befattningen torde böra placeras i Ce 33. Vad angår ledningen av civilförsvaret
i Malmö, synes det av civilförsvarsstyrelsen framförda förslaget,
att polismästaren förordnas som civilförsvarschef och att uppgifterna för
den ställföreträdande civilförsvarschefen läggas på förste byråinspektören
vid civilförsvarsbyrån, vara den under rådande förhållanden lämpligaste
lösningen. Jag tillstyrker därför en sådan anordning. Befattningen som
förste byråinspektör torde böra uppflyttas från Ce 27 till Ce 29. Såsom
arvode till civilförsvarschefen torde böra avses ett belopp av 3 000 kronor
för år.
Ett stort antal av befattningshavarna inom civilförsvarsområdenas administration
innehar endast extra anställning. Vid bifall till mina tidigare
framförda förslag skulle av 182 heltidsanställda befattningshavare 55 inneha
extra anställning. Av dessa tillhöra 32 den reglerade befordringsgången.
Jag förordar, att fr. o. m. nästa budgetår bestämmelserna i kungörelsen
angående reglerad befordringsgång göras tillämpliga i full utsträckning
beträffande hälften av antalet i den sistnämnda kategorien, d. v. s.
16 biträden.
Civilförsvarsstyrelsens hemställan, att 3 nya tjänster som teknisk expert
skulle inrättas, anser jag mig icke böra biträda, liksom ej heller civila
31
Kungl. Maj:ts proposition nr 132.
statsförvaltningens tjänstemannaförbunds förslag om extra-ordinariesättning
av samtliga teknikertjänster.
Från olika håll ha framställningar gjorts om uppflyttning i lönegrad av
tjänster inom civilförsvarsområdenas administration samt om inrättande
av ytterligare heltidstjänster. Den nuvarande personalorganisationen har
gällt i stort sett oförändrad sedan den 1 juli 1949. Dessförinnan svarade
kommunerna för dessa förvaltningsuppgifter. Några erfarenheter av en
statlig administration på området förelågo icke vid organisationens fastställande.
Enligt min mening är tiden nu inne för en översyn av personalorganisationen
i civilförsvarets botteninstans. Härvid bör utredas dels
i vad mån arvodesavlönade heltidstjänstgörande befattningshavare böra
uppföras på personalplanen och dels den inbördes avvägningen mellan de
olika på personalplanen uppförda assistent- och biträdestjänsternas lönegradsplacering.
Jag har för avsikt att senare föreslå Kungl. Maj :t att förordna
om en sådan utredning. I avbidan på utredningens resultat kan jag
icke tillstyrka någon annan ändring i fråga om personalorganisationen,
än att jag föreslår, att assistenttjänsten i Ce 16 i Norrköpings civilförsvarsområde
tills vidare, så länge den nuvarande befattningshavaren O. Hertz
innehar tjänsten, uppflyttas till Ce 19.
Till civilförsvarscheferna i andra civilförsvarsområden än Stockholms,
Göteborgs och Malmö utgå f. n. arvoden, som variera mellan lägst 360 och
högst 1 800 kronor. Jag förordar, att dessa arvoden fr. o. m. nästa budgetår
uppräknas med ca 10 procent.
Vid bifall till mina nu framförda förslag skulle anslaget å ena sidan öka
med i runda tal 16 000 kronor för kretschef sarvoden, 11 000 kronor för
omreglering av civilförsvarschefssysslan i Göteborg och 25 000 kronor för
den 10-procentiga höjningen av civilförsvarschefernas arvoden samt å andra
sidan minska med ca 5 000 kronor på grund av omändringen i Malmö.
Förslaget till omorganisation av civilförsvarsbyrån i Stockholm medför en
kostnadsökning av ca 50 000 kronor och inrättandet av en heltidstjänst
som civilförsvarschef på Gotland ca 17 000 kronor. Härtill komma automatiska
utgiftsstegringar på grund av löneklassuppflyttningar, höjningen
av det rörliga tillägget från 12 till 32—33 procent m. m. med ca 486 000
kronor. Nettoökningen på anslaget skulle alltså bli 600 000 kronor.
Anslaget beräknas sålunda: arvoden till civilförsvarschefer m. m. 325 000
(+37 000) kronor, avlöningar till icke-ordinarie personal 2 650 000
(+293 000) kronor samt rörligt tillägg 395 000 (+270 000) kronor.
Anslaget bör alltså uppföras med (325 000+2 650 000+395 000) 3 370 000
(+600 000) kronor.
Förslagen föranleda vissa ändringar i personalförteckningen.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
a) godkänna följande personalförteckning för civilförsvarsområdenas
administration:
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 132.
Personalförteckning.
Tjänsteman å ordinarie stat.
Befattning
1 civilförsvarschef
Extra ordinarie tjänstemän i
1 civilförsvarschef
1 civilförsvarschef
1 byrådirektör
1 förste byråingenjör
2 förste byråinspektörer
1 förste byråsekreterare
1 förste byråingenjör
3 förste byråinspektörer
Lönegrad
.................. Cp 13
högre lönegrad än Ce 24.
.................. Ce 33
Ce 31
.................. Ce 31
.................. Ce 29
.................. Ce 29
Ce 29
.................. Ce 27
Ce 27;
b) godkänna följande avlöningsstat för civilförsvarsområdenas
administration att tillämpas tills vidare fr. o. in.
budgetåret 1952/53:
Avlöningsstat.
1. Arvoden till civilförsvarschef er in. m., för
slagsvis
.............................. 325 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal 2 650 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis 395 000
Summa förslagsanslag kronor 3 370 000;
c) till Civilförsvarsområdenas administration: Avlöningar
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 3 370 000
kronor.
2. Civilförsvarsområdenas administration: Omkostnader.
1950/51
1951/52 (statsliggaren s. 1084)
1952/53 (förslag)
Anslag
350 000
410 000
620 000
Nettoutgift
628 970
Yrkande.
Civilförsvarsstyrelsen (skr. 21/8 1951 och 16/2 1952)
slaget höjes med 485 000 kronor.
hemställer, att an -
Utgifter
1950/51
91 220
290 801
Anslag
1951/52
50 000
170 000
Förslag
110 000
595 000
ökning
60 000
425 000
1. Reseersättningar
2. Expenser.......
485 000
Motiv.
Kungl. Maj.ts proposition nr 132.
33
1) Utbyggnaden av fullträffsäkra skyddsrumsanläggningar har nu kommit
igång. Kompletteringen av under åren 1945—1948 ofullständigt utrustade
enskilda skyddsrum pågår. Civilförsvarets radionät är utbyggt.
Ytterligare utbyggnad av alarineringsanläggningar kommer att genomföras.
För dessa ändamål kräves en fortlöpande tillsyn och kontroll, vilken utövas
huvudsakligen av de vid vissa länsstyrelser placerade civilförsvarsteknikerna.
Civilförsvarsstyrelsen beräknar, att teknikernas reseverksamhet
fordrar en medelstilldelning per tekniker och budgetår av 7 000 kronor i
Västernorrlands och Norrbottens län samt 6 000 kronor i övriga delar av
landet. För teknikernas resor skulle således erfordras tillhopa 74 000 kronor.
Till den lokala civilförsvarsadministrationens resor i övrigt beräknar
civilförsvarsstyrelsen ett belopp av 36 000 kronor. Styrelsen räknar härvid
med att en intensiv planläggningsverksamhet, vilken påkallar en utökning
av reseverksamheten, kommer att genomföras, sedan nya anvisningar för
specialplanläggning utfärdats, vilket beräknas ske före innevarande budgetårs
utgång. Anslagsposten till reseersättningar skulle alltså upptagas
till (74 000 + 36 000) 110 000 kronor.
2) På grund av belastning och prishöjningar bör posten uppräknas med
70 000 kronor.
Inskrivning, registrering och inkallande av civilförsvarspersonal sker f. n.
för flertalet civilförsvarsområden enligt ett system, som bygger på manuell
utskrift av erforderliga handlingar. Detta arbete är synnerligen omfattande
och krävande, i synnerhet inom de större civilförsvarsområdena, där också
bristerna i det nuvarande systemet gjort sig särskilt gällande. Krigsplaceringsorder
och andra för intagande av civilförsvarsberedskap nödvändiga
registreringshandlingar ha sålunda icke kunnat hållas aktuella. För Stockholms
civilförsvarsområde har nyligen genomförts en mekaniserad redovisning
av allmänna civilförsvarets och hemskyddets personal med hjälp
av adresseringsinaskiner enligt samma system, som tillämpas vid de
militära truppregistreringsmyndigheterna och vid folkbokföringen. Härigenom
beräknar man kunna ernå en effektivare redovisning och registrering
av civilförsvarspersonalen. Liknande omläggning pågår i Göteborgs
civilförsvarsområde. Även för andra civilförsvarsområden skulle en övergång
till mekaniserad personalregistrering innebära väsentliga fördelar.
Utan ökning av administrationspersonalen skulle därigenom en effektivisering
av registreringen kunna ske samt personalberedskapen ökas. Detta
gäller i första hand de större civilförsvarsområdena, d. v. s. de större städerna,
men styrelsen undersöker möjligheterna all sammanföra detta arbete
för flera civilförsvarsområden exempelvis omkring dessa städer. Med utgångspunkt
från av statens organisationsnämnd ursprungligen uppgjorda
förslag räknar styrelsen till en början med 10 standardanläggningar till
3- - Bilxang till riksdagens protokoll 11)52. I samt. Nr 132.
34 Kungl. Maj.ts proposition nr 132.
en kostnad av ca 25 000 kronor per anläggning eller sammanlagt 250 000
kronor.
Länsstyrelserna ha anmält behov av förvaringsutrymmen för hemliga
handlingar till en kostnad av 50 000 kronor. Dessutom föreligger behov att
anskaffa ytterligare kontorsmöbler för 15 000 kronor.
I samband med rationalisering av registreringsarbetet tillhandahåller
styrelsen civilförsvarscheferna blanketter för kallelse av civilförsvarspliktiga
till utbildning. Dupliceringsapparater för mångfaldigande av kallelserna
finnas f. n. i de större civilförsvarsområdena. För övriga civilförsvarsområden
bör en anskaffning nu begränsas till 100 apparater. Styrelsen
anser, att spritduplikatorer för en kostnad av 400 kronor stycket äro lämpliga
för detta ändamål. För inköpet skulle alltså åtgå ett belopp av 40 000
kronor.
I enlighet med det anförda erfordras för expenser en medelsanvisning
av sammanlagt (170 000 + 70 000 + 250 000 + 50 000 + 15 000 + 40 000)
595 000 kronor.
Yttrande.
Statskontoret. Spörsmålet om anordnande av en mekaniserad personalregistrering
undandrager sig i väsentlig mån statskontorets bedömande.
Ämbetsverket anser sig emellertid böra ifrågasätta, huruvida icke anvisandet
av ett så avsevärt medelsbelopp som 250 000 kronor för detta ändamål
bör grundas på en närmare utredning, huruvida och i vad mån oundgängligt
behov av en på sådant sätt anordnad registrering föreligger inom de
olika områden, som avses.
Departementschefen.
Till reseersättningar upptager jag i enlighet med civilförsvarsstyrelsens
förslag ett belopp av 110 000 kronor, vilket innebär en höjning med 60 000
kronor.
I fråga om anslagsposten till expenser beräknar jag, att ytterligare 50 000
kronor erfordras till följd av belastningen och inträffade prisökningar.
Styrelsens begäran om medel till inköp av adresseringsmaskinanläggningar
anser jag mig böra tillstyrka i så måtto, att jag förordar inköp av tre
dylika anläggningar. Härför beräknar jag ett belopp av 75 000 kronor. För
anskaffning av stålskåp till vissa civilförsvarsområden för förvaring av
hemliga handlingar torde 25 000 kronor anvisas. Civilförsvarsstyrelsens övriga
yrkanden om ökade medel under anslagsposten anser jag mig icke böra
tillstyrka. Vid bifall till mina förslag skulle medelsbehovet för expenser
ökas med (50 000+75 000+25 000) 150 000 kronor.
Anslaget i dess helhet skulle alltså uppräknas till (410 000+60 000+
150 000) 620 000 kronor.
35
Kungl. Maj.ts proposition nr 132.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
till Civilförsvarsområdenas administration: Omkostnader
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 620 000
kronor.
/
Utbildnings- och övningsverksamhet.
Statens civilförsvarsskola.
Ärendets tidigare handläggning.
I sin anslagsskrivelse den 30 augusti 1950 framförde civilförsvarsstyrelsen
första gången förslag om en omorganisation av statens civilförsvarsskola.
I den dåvarande skolan, som var förlagd till styrelsens ämbetslokaler
i Stockholm, kunde endast teoretisk undervisning äga rum. Det var
dessutom ej möjligt att ordna en sådan otvungen samvaro eleverna emellan,
som kunde stimulera ett fritt tankeutbyte om de problem, som utbildningen
avhandlade. Verksamheten vid skolan borde därför flyttas till någon annan
plats. Styrelsen skisserade två alternativ för skolans förläggning. Enligt
det ena alternativet skulle skolan anordnas i en planerad bergrumsanläggning
utanför Örebro. Det andra alternativet avsåg, att det till Göta trängregementes
kompani i Nora (T2 N) hörande förläggningsetablissementet
skulle utnyttjas för skolans räkning.
Sedermera föreslog styrelsen i skrivelse den 21 september 1950, att, intill
dess en permanent organisation kunde genomföras, en provisorisk anordning
skulle prövas redan under budgetåret 1950/51. Skolan borde givas
internatskaraktär och förläggas till plats, där möjligheter funnes till även
praktiska övningar; kursverksamheten borde bedrivas kontinuerligt och utbildningskapaciteten
väsentligt utökas. Med anledning härav uttalade dåvarande
departementschefen till det vid propositionen 248/1950 fogade statsrådsprotokollet,
att han tillstyrkte en dylik omläggning av undervisningen
från vårterminens början 1951. Även riksdagen ansåg, att skolan borde omorganiseras
och givas internatskaraktär. Sedan erforderliga medel ställts
till förfogande, startade civilförsvarsstyrelsen kursverksamhet av internatskaraktär
dels i Österskär och dels i Gimo. Dessutom har under någon tid
kursverksamhet bedrivits även i Sigtuna.
i skrivelse den 16 oktober 1950 framlade civilförsvarsstyrelsen beräkningar
över medelsbehovet för civilförsvarsskolan enligt det alternativ, som
innebar, att den permanenta skolan skulle förläggas till Örebro. Enligt beräkningarna
skulle enligt då gällande priser engångskostnaden uppgå till
1 129 380 kronor och den årliga kostnaden för anläggningens drift till
661 204 kronor.
Vidare beräknade civilförsvarsstyrelsen i skrivelse den 22 januari 1951
medelsbehovet för skolan vid förläggning till T2N i Nora. Engångskost
-
36
Kungl. Maj.ts proposition nr 132.
naderna upptogos till 1 088 000 kronor och de årliga kostnaderna till
630 000 kronor. Över detta förslag inhämtades yttranden från vissa militära
myndigheter samt från statskontoret och statens lönenämnd.
Till det vid propositionen 154/1951 fogade statsrådsprotokollet uttalade
föredragande departementschefen, att han icke var beredd att giva sitt förord
för något av de av civilförsvarsstyrelsen föreslagna alternativen. Innan
förslag i ärendet framlades för riksdagen, borde ytterligare undersökningar
göras, därvid även andra alternativ än de av civilförsvarsstyrelsen föreslagna
torde få prövas. Utbildningen borde därför tills vidare bedrivas efter
i stort sett samma provisoriska linjer som tidigare.
Sedermera uppdrog Kungl. Maj :t åt civilförsvarsstyrelsen att ytterligare
utreda frågan.
i''öreliggande förslag.
Civilförsvarsstgrelsen har i skrivelse den 11 januari 1952 redogjort för
sin utredning i ämnet. Styrelsen har undersökt flera olika alternativ för
skolans förläggning. Av dessa alternativ ha — förutom den tidigare omnämnda
förläggningen i Nora — endast Sturehov, en herrgårdsanläggning
i Botkyrka kommun, Stockholms län, ansetts som en tänkbar förläggningsplats
för skolan.
Styrelsen har gjort en ekonomisk jämförelse mellan de båda alternativen
Nora och Sturehov. Kostnaderna enligt Nora-projektet skulle uppgå till
977 000 kronor i engångskostnad och 666 000 kronor i årlig driftkostnad,
medan vid en förläggning till Sturehov statens engångskostnader skulle
utgöra 1 339 000 kronor och driftkostnaderna 654 300 kronor. Vid Sturehov-alternativet
skulle tillkomma vissa ombyggnadsarbeten in. m. för
530 000 kronor att bekostas av Stockholms stad såsom ägare till anläggningen;
utgifter för ränta och amortering av detta kapital äro inräknade
i driftkostnaden. Jämförelsen ger enligt civilförsvarsstyrelsen vid handen,
att den större engångsinsatsen vid Sturehov-alternativet uppväges av en
lägre driftkostnad, varför de båda alternativen med tanke på ett framtida
längre utnyttjande äro fullt jämförbara ur ekonomisk synpunkt.
Civilförsvarsstyrelsen anser, att Sturehov är att föredraga framför Nora
såsom förläggningsplats för skolan på grund av bättre möjligheter att erhålla
lärare och föreläsare, att hålla kontakt med civilförsvarsstyrelsen och
att göra studiebesök på olika anläggningar av intresse för civilförsvaret.
Dessutom framhålles fördelen av en samverkan med hemvärnets närbelägna
stridsskola i Vällinge.
Yttranden.
Över civilförsvarsstyrelsens utredning ha yttranden avgivits av överbefälhavaren
— efter hörande av chefen för armén — statskontoret, byggnadsstyrelsen,
riksantikvarieämbetet och statens lönenämnd.
37
Kungl. Maj:ts proposition nr 132.
överbefälhavaren tillstyrker civilförsvarsstyrelsens förslag. Statskontoret
och byggnadsstyrelsen förorda, att frågan ytterligare utredes. Byggnadsstyrelsen
påpekar särskilt, att frågan om utnyttjande av en bergrumsanläggning
för ändamålet icke synes ha ägnats erforderlig uppmärksamhet.
Riksantikvarieämbetet anser den avsedda användningen av Sturehov oförenlig
med ställets karaktär av en kulturhistoriskt värdefull och särpräglad
anläggning och avstyrker därför bestämt förslaget. Statens lönenåmnd yttrar
sig om vissa personal- och lönefrågor.
Departementschef en.
För att bilda mig en uppfattning om civilförsvarsstyrelsens förslag har
jag besökt Nora och Sturehov.
Enligt min mening kan icke något av de föreliggande förslagen läggas
till grund för en proposition till riksdagen. Vad Nora-etablissemanget beträffar,
har jag vid mitt besök där kommit till den uppfattningen, att en
förläggning dit icke är helt lämplig. Till följd av de mindre goda kommunikationerna
med Stockholm kan det bli svårt att få erforderlig tillgång
på tillfälliga lärare och experter för undervisningen. En annan olägenhet
är, att lokaliteterna enligt min mening icke äro så väl disponerade för ändamålet.
Sturehov-projektet har visserligen obestridliga fördelar genom
anläggningens närhet till Stockholm och grannskapet med hemvärnets
stridsskola, men med hänsyn till den kritik, som ur kulturhistoriska synpunkter
riktats mot detta alternativ, anser jag det icke böra läggas till
grund för ett förslag till riksdagen. Båda de nämnda alternativen synas
därjämte ur driftekonomiska synpunkter ställa sig relativt ofördelaktiga.
Vad slutligen angår det tidigare framförda förslaget om förläggning av
skolan till en bergrumsanläggning vid Örebro är det numera ej aktuellt.
Arbetena med bergrummet lära nämligen ha fortskridit så långt, att möjlighet
icke längre föreligger att vidtaga anordningar för att använda anläggningen
som civilförsvarsskola.
Jag anser mig alltså icke kunna förorda en lösning enligt något av de
tre föreliggande alternativen. Då jag emellertid i likhet med min företrädare
anser, att civilförsvaret behöver en permanent anläggning för detta
ändamål, bör en ny utredning komma till stånd med uppgift att framlägga
ytterligare alternativa förslag. Därvid böra även möjligheterna att
lör skolan fredsanvända någon annan bergrumsanläggning än den tidigare
föreslagna undersökas. Vidare bör utredas, hur en särskilt för ändamålet
uppförd anläggning ställer sig i ekonomiskt avseende. Möjligheterna att
förvärva någon för ändamålet lämplig byggnad böra emellertid icke lämnas
ur sikte. Med hänsyn till att kursdeltagarna komma att vistas på skolan
under en förhållandevis kort tid, torde anspråken i fråga om förläggningsutrymmen
och inredning kunna anpassas till en enklare standard än
enligt nu föreliggande förslag.
38
Kungl. Maj. ts proposition nr 132.
I avbidan på resultatet av en sådan utredning torde skolverksamheten
få bedrivas efter samma linjer som hittills.
Kostnaderna för en sådan provisorisk anordning ha för innevarande
budgetår uppskattats till 585 000 kronor. För nästa budgetår beräknar jag
oförändrat belopp.
Obligatorisk skolundervisning i olycksfallsvård oeh brandskydd.
Ärendets tidigare handläggning.
I proposition nr 81 till 1948 års riksdag med förslag till lag om ändring
i civilförsvarslagen m. m. tillstyrkte föredragande departementschefen ett
av 1945 års civilförsvarsutredning framfört förslag, att obligatorisk undervisning
i brandskydd och olycksfallsvård skulle meddelas i skolorna. Denna
utbildning skulle syfta till att efter hand meddela den uppväxande ungdomen
elementär kunskap om eldsläckning och sjukvård, så att någon
grund funnes att bygga på om i ett skärpt läge en forcerad massutbildning
skulle behöva tillgripas. Undervisningen skulle omfatta 10 timmar och förläggas
till folkskolans sista klass eller däremot svarande klass i högre läroanstalter.
Departementschefen föreslog vidare, att det skulle föreligga skyldighet
för folkskollärare och gymnastiklärare att medverka vid denna utbildning.
För detta ändamål borde utbildningen vid seminarier och gymnastiska
centralinstitutet kompletteras. För redan befintlig lärarpersonal
borde frivilliga instruktörskurser anordnas. Vidare uttalades, att, intill
dess lärarpersonalen erhållit erforderlig utbildning, speciella instruktörer
måste i stor utsträckning anlitas vid undervisningen i skolorna. Även sedan
lärarpersonalen utbildats, borde det vara möjligt att utnyttja utanför skolan
stående fackinstruktörer.
Vad departementschefen sålunda föreslog föranledde ingen erinran från
riksdagens sida.
Frågan hur de med undervisningen förenade kostnaderna skulle täckas
berördes icke i propositionen.
Till de föreslagna frivilliga instruktörskurserna ha alltsedan budgetåret
1948/49 medel till statsbidrag årligen anvisats under anslaget till Bidrag
till vissa frivilliga organisationer.
1 fråga om de övriga åtgärder, som borde vidtagas i anledning av uttalandena
i nämnda proposition, avgav skolöverstyrelsen i en till ecklesiastikdepartementet
ingiven skrivelse den 3 juni 1949 efter samråd med civilförsvarsstyrelsen
närmare förslag. Överstyrelsen hemställde därjämte om
medel till täckande av kostnaderna, vilka beräknades till 97 100 kronor.
Även i anslagsframställningar för budgetåren 1950/51 och 1951/52 äskades
medel för ändamålet. Medel ha emellertid ej anvisats.
Yrkanden.
Kungl. Maj.ts proposition nr 132.
39
Skolöverstyrelsen (skr. 31/8 1951) hemställer, att för budgetåret 1952/53
tillhopa 93 400 kronor måtte anvisas för ifrågavarande ändamål.
Förslag
1. Instruktörsarvoden:
a) Folkskoleseminarier.................................................... 11 500
b) Småskoleseminarier.................................................... 4 900
c) Folkskolor m. m....................................................... 50 000
2. Materielkostnader:
a) Folkskoleseminarier.................................................... 5 000
b) Småskoleseminarier.................................................... 2 000
c) Allmänna läroverk m. m............................................... 20 000
93 400
Motiv.
1 a) Vid utbildning i seminarierna är det nödvändigt att gymnastiklärarna
biträdas av fackinstruktörer. Varje klassavdelning bör under utbildningen
delas i två grupper, vardera med sin instruktör. För varje
klassavdelning och tredagarsutbildning beräknas kostnaderna till (18 timmar
å 8 + 5 kronor) 234 kronor. Då antalet avdelningar i ifrågavarande
klasser torde komma att utgöra 49, böra kostnaderna beräknas till (49 x 234)
i runt tal 11 500 kronor.
1 b) Kostnaden per klassavdelning beräknas till 234 kronor och antalet
avdelningar till 21.
1 c) I hur stor utsträckning fackinstruktörer behöva anlitas låter sig
icke tillförlitligt bedömas. För 10 timmars undervisning kan sammanlagda
instruktionsarvodet beräknas till 80 kronor. Överstyrelsen föreslår, att
50 000 kronor anvisas till arvoden åt fackinstruktörer i folkskolor, fortsättningsskolor,
allmänna läroverk, högre kommunala skolor och statsunderstödda
enskilda skolor.
2 a) och b) Kostnaderna beräknas till ca 100 kronor per klassavdelning.
2 c) Skolornas kassor för anskaffning av undervisningsmateriel äro redan
tidigare hårt ansträngda, varför medel böra anvisas i särskild ordning.
Departementschefen.
Av redogörelsen framgår, att riksdagen redan tidigare anslutit sig till ett
förslag om att obligatorisk utbildning i olycksfallsvård och brandskydd
skulle anordnas i skolorna. En sådan utbildning medför vissa kostnader
för instruktörsarvoden och förbrukningsmateriel.
Med chefen för ecklesiastikdepartementet bar jag överenskommit, att hithörande
medelsäskanden skola tagas upp under elfte huvudtiteln.
Jag förordar, att för nästa budgetår ett belopp av 75 000 kronor anvisas
för ändamålet. Beloppet torde böra upptagas som en särskild anslagspost
under anslaget till Utbildnings- och övningsverksamhet.
40
Kungl. Maj.ts proposition nr 132.
Beräkning av anslaget till Utbildnings- och övningsverksamhet.
Anslag Nettoutgift
1950/51 2 000 000 5 525 192
1951/52 (statsliggaren s. 1085) 2 830 000
1952/53 (förslag) ................ 5 235 000
Yrkande.
Civilförsvarsstyrelsen (skr. 21/8 1951) hemställer, att för de ändamål,
som icke innefattas i den egentliga verksamheten vid statens civilförsvarsskola,
4 575 000 kronor måtte anvisas.
1. Informations- och upplysningsverksamhet samt inspelning
av film...........................................
2. Central och lokal utbildning inom länen (inkl. utbildning
av bevakningspolis).................................
3. Övningar, anordnade av civilförsvarsstyrelsen, m. m. ...
4. Lokala övningar...................................
5. Ersättningar jäml. avlöningsreglementet för civilförsvars
Jpersonal.
.........................................
ö.lutbildning av personal vid de statliga myndigheternas
verkskydd........................................
7. Kostnader för studier och deltagande i utbildningskurser
i utlandet.........................................
Anslag 1951/52 |
, ökn. el. Förslag . , minskn. |
50 000 |
50 000 — |
1 520 000 5 000 |
4 000 000 + 2 480 000 200 000 — |
300 000 |
300 000 — |
150 000 |
— — 150 000 |
20 000 |
20 000 — |
2 245 000 |
4 575 000 + 2 330 000 |
Motiv.
2) Belastningen under budgetåret 1950/51 utgjorde 4 907 992 kronor. Utbildningen,
som tidigare icke kunnat fullföljas planenligt, har under föregående
budgetår tagit fart och starkt intensifierats. Ändock har utbildningsläget
icke nått det uppställda målet. Under innevarande budgetår
kommer den stegrade takten i utbildningsverksamheten att fortsätta. När
utbildningsläget blivit sådant, att all personal fått en första utbildning, är
en minskning i utbildningsintensiteten och utbildningskostnaderna att förvänta.
Detta läge torde kunna uppnås under budgetåret 1952/53. Men även
därefter erfordras en ganska omfattande utbildning dels av nytillkommen
personal, dels ock i form av repetitionsutbildning. Styrelsen beräknar avgången
av personal till ca 100 000 kvinnor och män per år, varför motsvarande
nyutbildning erfordras. Repetitionskontingenten uppskattas till
ca 250 000 kvinnor och män per år. Den årliga utbildningskontingenten
skulle alltså — även sedan förut omnämnda utbildningsläge nåtts — omfatta
350 000 personer. Med hänsyn till vad nu sagts och till belastningen
å anslagsposten beräknar styrelsen medelsbehovet för nästa budgetår till
4 000 000 kronor.
6) I enlighet med vad statsutskottet anfört i utlåtande nr 154/1951 torde
ifrågavarande kostnader i fortsättningen böra bestridas från vederbörande
verks omkostnadsanslag.
Kungl. Maj.ts proposition nr 132.
41
De part em entschefcn.
Mot civilförsvarsstyrelsens beräkningar har jag ej något att erinra. Anslaget
torde alltså i fråga om nu avsedda anslagsposter ökas med 2 330 000
kronor.
I enlighet med vad jag tidigare anfört upptager jag för verksamheten
vid civilförsvarsskolan ett oförändrat belopp av 585 000 kronor samt för
obligatorisk skolundervisning i brandskydd och olycksfallsvård en ny
anslagspost om 75 000 kronor.
Anslaget torde alltså uppföras med (2 245 000 + 2 330 000 + 585 000 +
75 000) 5 235 000 kronor. Därest riksdagen icke uttalar erinran däremot,
torde från anslaget därjämte få bestridas kostnaderna för den av mig
tidigare förordade utredningen om civilförsvarsskolans förläggning.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
till Utbildnings- och övningsverksamhet för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 5 235 000 kronor.
Skyddsanordningar vid Norrköpings vattenverk.
Drätselkammarens framställning.
I skrivelse den 29 januari 1952 har drätselkammaren i Norrköpings stad
hemställt om största möjliga statsbidrag för anordnande av delar av stadens
vattenverk i fullträffsäkert skick i samband med tillbyggnad av vattenverket.
Merkostnaden för insprängning i berg av anläggningens mest sårbara
delar har beräknats till 220 000 kronor.
Yttrande.
Civilförsvarsstgrelsen anser det vara ur civilförsvarssynpunkt av största
betydelse, att detta vattenverks mest sårbara delar genom förläggning i
berg erhålla fullträffsäkert skydd. Styrelsen tillstyrker därför, att utbyggnaden
av verket sker på föreslaget sätt samt att Norrköpings stad beviljas
statsbidrag med två tredjedelar av den till 220 000 kronor beräknade
merkostnaden.
Departementschefen.
I likhet med civilförsvarsstyrelsen anser jag, att den anläggning, om
vilken här är fråga, är av den art, att de mest sårbara delarna av verket
böra givas fullträffsäkert skydd. Jag tillstyrker därför, att Norrköpings stad
beviljas statsbidrag för ändamålet. Bidragets storlek beräknar jag till
145 000 kronor. Anläggningen torde, såvitt nu kan bedömas, icke hinna
bliva färdigställd under budgetåret 1952/53. Med hänsyn till de principer,
som tillämpats beträffande statsbidrag till fullträffsäkra kommunala tek
-
42
Kungi. Maj.ts proposition nr 132.
niska verk, synes därför något belopp icke böra uppföras för ändamålet för
nästa budgetår. Jag utgår ifrån att, därest riksdagen icke nu framställer
erinran däremot, medel för statsbidrag till anläggningen anvisas för det
budgetår, varunder den kan beräknas bliva färdigställd.
Vad föredragande departementschefen, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans
Maj :t Konungen bifalla samt förordna, att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar.
Ur protokollet:
C.-G. Carlström.
Stockholms civilförsvarsbyrås organisation hösteri 1950
Civilförsvarschef (arvode 12000:—)
Avd.cheC.(arvode 6 864;.—)
Förste byräsekr^ Cg 29
2 Arvodister [
1 Arvodisi
1 Utbildn.asslst, arvode
1 Kansllbitr, Cg 11
Avd I: Administrativa och kamerala ärenden, förrädsärenden
SEKTION 3
Uttagnlng o. förfogande
etc rörande
lokaler o. fordon
SEKTION 2
Uttagning o. inskrlvn.
av personal
Register
SEKTION 4
Förråd, utrustningsfrågor
-
1 Sektionsch. Ce 20
1 Förrådsbokh. 16
1 Registrator Cg 14
1 Assistent 14
3 Kont. bitr. 8
1 Telefonist Ce 8
1 Exp.vakt 9
1 Förrådsförv.Ce19
1.Kont.bitr, 8
1 Sektionsch.. Ce 20
1 Assistent 14
1 Kont.bltr. 8
2 Skrivbitr. Cg 6
1 ^Sektionsch. Cg 16
1 Kont.bitr. 8
5 Bitr. arvode
(halvtid)
SEKTION 1
Allmänna skydds- Enskilda skyddsrum,
rum. teknisk tjänst, källarmursgenomförblndelser,
brott
alarmering
1 Sektionsch. Cg 271 Sektionsch.= Av1
Kont.bitr. 8 delningschef
1 Byråing. Ce 24
nlsk tjänst, förbindelser, alarmering
Avd III: Byggnadstekn. frågor, tek -
SEKTION 2
SEKTION 1 SEKTION 2
Organisationsplaner, Verkskydd, ordnlngskrigsplanläggning
o. bevakningstjänst.
Tjänstegrenar. som undanförsel o. förej
höra till 2- 4 störing
Register
1 Sektionsch. Cg 221 Sektionsch. Ce 27
1 Assistent
Ce 141 Assistent 14
3 Kont.bitr, Cg 81 ^Kanslibitr. Cg 11
1 Skrivbitr.
Avd II: Organisation, planläggning, utbildning
Register
>1 ''Skrivbitr.
1 Sektionsch. Cg 20
1 Kont.bitr.. 8
2 Skrivbitr. 6
Register
1 Sektionsch. Cg 20
1 Assistent 14
1 Kont.bitr. 8
1 Skrivbitr. 4
Register''
DiversejJrbetsuppgifter
t I 1 Extra tjänsteman Cg 27
CD 1 Kont,biträde (halvtid)
Cö
Kungl. Maj.ts proposition nr 132.
44
Kungl. Maj.ts proposition nr 132.
Bilogo B
Statens organisationsnämnds förslag till ny organisation
Organisationsdetalj
Detalj för verkskydd, undanförsel och förstöring
Ce 27
Ce 13
Anstånd
Ce 13
Inskrivning
Ce 22
Ce 20
Ce 11
Cenfralsektion
Plåtregister
Personaldetalj
Ce 25
Ce 31
Ce 13
Huvudregister
Ce 11
Sökregister
Civilför svarschef -
Assessor
Ce 27
Cp 14
Ce 30
Viss
direktivrätt
Förråd
Ce 19
Byggnadsteknisk sektion
Ce 29 Ce 27
Ce 11
Expedition
Ce 13
Bokföringsdetalj
Ce 16 Ce 13
Förvaltningssektion
Skrivcentral
Ce 24
Expeditionsvakt
Telefonist
Kungl. Maj.ls proposition nr 132.
45
Bilada C
Departementschefens förslag till ny organisation
Organisationsdetali
Ce 27
Ce 20
Ce 11
Detalj för verkskydd, ondanförsel och förstöring
Ce 27
Ce 11
Anstånd
Inskrivning
Ce 20.
Ce 11
Ce 31
Ce 13
Ce 11
Ce 24
Ce 11
Sökregister
Ce 27
Ce 20
Cp 13
Byggnadsteknisk sektion
Ce 29
Ce 27
Ce 24
Expedition
Ce 16
Skrivcentral
Ce 20
Ce 11
Telefonist
Ce 29
Förråd