Kungl. Alaj:ts proposition nr 123.

Nr 123.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa
byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m.;
given Stockholms slott den lb mars 1952.

Kungl. Maj :t vill härined, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Gunnar Hedlund.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen framlägges förslag till bland annat uppförande av nytt
sinnessjukhus i Karlskrona med cirka 800 vårdplatser.

Anslaget till Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus in. in. beräknas
för nästa budgetår till 19 632 000 kronor. På tilläggsstat för innevarande
budgetår äskas under anslaget 1 739 000 kronor. Anslaget tillUtrustning
av vissa sinnessjukhus upptages för nästa budgetår till 1 000 000
kronor.

1—-521 52 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 123.

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

Utdrag av protokollet över inrikcsärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
l''i mars 1952.

Närvarande :

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköi,d, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson.

Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,

Lindei.l.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Hedlund.

I årets statsverksproposition, elfte huvudtiteln, punkten 31, har anslaget
till Utrustning av nya sinnessjukhus upptagits med ett allenast preliminärt
beräknat belopp, 600 000 kronor. Anledningen härtill var, att medicinalstyrelsen
vid tiden för statsverkspropositionens färdigställande inkommit
med endast preliminärt förslag.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t på min hemställan
under kapitalbudgeten, inrikesdepartementet, statens allmänna fastighetsfond,
punkten 2, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. för budgetåret
1952/53 beräkna ett investeringsanslag av 19 000 000 kronor.

Jag anhåller nu att till fortsatt behandling få upptaga hithörande spörsmål.
I samband därmed torde jag få anmäla uppkomna frågor om anvisande
av medel å tilläggsstat till riksstaten för löpande budgetår till vissa
byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus.

ANSLAG TILL VISSA BYGGNADSARBETEN VID STATENS
. SINNESSJUKHUS M. M.

ANSLAG Ä TILLÄGGSSTAT TILL RIKSSTATEN FÖR BUDGETARET
1951/52.

Förslag;.

Renovering av vissa personalbostäder vid Sundby sjukhus.

Kungl. Maj:ts proposition nr 123. 3

1949/50 ett belopp av 350 000 kronor till renovering av vissa personalbostäder
vid Sundby sjukhus vid Strängnäs.

Genom beslut den 20 maj 1949 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen
att för en kostnad av högst 350 000 kronor låta utföra arbetena i
fråga.

I skrivelse den 6 september 1951 har byggnadsstyrelsen anfört, att renoveringsarbetena
kostnadsberäknats hösten 1948 och att den allmänna kostnadsstegringen,
som därefter inträffat, för närvarande uppgår till cirka
30 %. Enär arbetena påbörjats hösten 1949 ha emellertid vissa delar därav
hunnit färdigställas, innan byggnadskostnaderna sommaren 1950 började
stiga. Av denna anledning behöver man icke räkna med sagda stegring av
cirka 30 % på hela anslagsbeloppet. Styrelsen beräknar, att arbeten för en
kostnad av cirka 150 000 kronor utförts eller komma att utföras sedan kostnadsnivån
stigit med angivna procenttal. För täckande av stegringen erfordras
därför i runt tal (^ X-^)0Q0) 45 000 kronor.

Ytterligare ombyggnadsarbeten vid sekundäravdelningarna i Rosöga,
Ribbingelund och Olofsfors.

Med bifall till av Kungl. Maj:t i propositionen nr 111 till 1949 års riksdag
framlagt förslag anvisade riksdagen (skr. nr 209) under anslaget till
vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. för budgetåret
1950/51 ett belopp av 400 000 kronor till ytterligare ombyggnadsarbeten vid
sekundäravdelningarna i Rosöga, Ribbingelund och Olofsfors.

Genom beslut den 19 maj 1950 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen
att för en kostnad av högst 400 000 kronor låta utföra arbetena i
fråga.

I skrivelse den 6 september 1951 har byggnadsstyrelsen erinrat, att
arbetena kostnadsberäknats hösten 1949. Tillstånd alt påbörja arbetena
meddelades först i november 1950. Byggnadskostnadsnivån hade då
stigit med cirka 6 % och fortsatte under vintern att stiga till cirka
30 %. Arbetena äro nu i huvudsak färdiga och styrelsen beräknar, att ytterligare
97 000 kronor erfordras för täckande av den allmänna byggnadskostnadsstegringen.

Ombyggnad av köks- och tvättbyggnaden vid S:l Annas sjukhus.

Med bifall till av Kungl. Maj :t i propositionen nr 111 till 1949 års riksdag
framlagt förslag anvisade riksdagen (skr. nr 225) under anslaget till
vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. för budgetåret
1949/50 ett belopp av 170 000 kronor till ombyggnad av köks- och tvättbyggnaden
vid S:ta Annas sjukhus i Nyköping.

Kungl. Ma j ds -proposition nr 123.

Genom beslut den 20 maj 1949 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen
att för en kostnad av högst 170 000 kronor låta utföra arbetena i
fråga.

I skrivelse den 6 september 1951 har byggnadsstyrelsen upplyst, att arbetena
påbörjats omkring den 1 maj 1950 samt att de nu äro slutförda.
Arbetena ha sålunda delvis utförts under eu period, då stora bvggnadskostnadsstegringar
inträffat. För täckande av dessa stegringar erfordras
18 000 kronor.

Ombyggnad av Birgittas sjukhus.

Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1946 års riksdag
(prop. nr 177; riksd. skr. nr 209), att vid Birgittas sjukhus i Vadstena
skulle i huvudsaklig överensstämmelse med i propositionen nr 242 till 1945
års riksdag framlagt förslag i en första etapp utföras om- och nybyggnadsarbeten
för en beräknad kostnad av högst 4 150 000 kronor. Av detta belopp
anvisade riksdagen för budgetåret 1946/47 1 000 000 kronor. Sedermera
har för fullföljande av dessa arbeten av 1947, 1948 och 1949 års riksdagar
anvisats tillhopa 2 360 000 kronor för budgetåren 1947/48—1949/50, varjämte
1949 års riksdag medgivit, att för arbetena finge disponeras besparingar
om tillhopa 940 000 kronor å investeringsanslaget till vissa byggnadsarbeten
vid statens sinnessjukhus m. in. Vidare beslöt 1950 års riksdag
(skr. nr 209) efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen nr 113 — enligt
vilken kostnaderna för ifrågavarande byggnadsföretag beräknats till
6 865 000 kronor — att till berörda arbeten anvisa sammanlagt 2 000 000
kronor, varav 800 000 kronor på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret
1949/50 samt 1 200 000 kronor för budgetåret 1950/51. Slutligen anvisade
1951 års riksdag (prop. nr 151; riksd. skr. nr 195) ytterligare 565 000 kronor
till ifrågavarande arbeten. Sammanlagt ha alltså hittills (1 000 000 -i
2 360 000 -|- 940 000 + 2 000 000 + 565 000) 6 865 000 kronor ställts till
förfogande för arbetena.

I skrivelse den 6 september 1951 har byggnadsstyrelsen anfört i huvudsak
följande.

Den av styrelsen tidigare beräknade slutliga kostnaden, 6 865 000 kronor
för första byggnadsetappen av ombyggnaden av Birgittas sjukhus förutsatte
att någon ytterligare höjning av byggnadskostnadsnivån icke skulle
ske för den då kvarvarande byggnadstiden. Viss del av arbetena med paviljong
D I, påbörjade senhösten 1949, och samtliga arbeten med paviljong
D II, påbörjade i november 1950 ha utförts under den period av starkt
stegrade byggnadskostnader, som fört upp kostnaderna till en cirka 30 %
högre nivå. I den beräknade slutkostnaden ingick paviljong DI med
1 580 000 kronor och paviljong D II med 1 710 000 kronor. Under förutsättning
att ytterligare höjning av byggnadskostnaderna utöver 30 % icke
inträffar, beräknar styrelsen, att för täckande av stegringen sedan hösten
1949 erfordras sammanlagt 660 000 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 123.

Uppförande av personalbostadshus vid Ryhovs sjukhus.

Med bifall till av Kungl. Maj :t framlagt förslag anvisade 1945 års riksdag
(prop. nr 242; riksd. skr. nr 420) för budgetåret 1945/46 ett belopp
av 372 000 kronor för uppförande av personalbostäder vid Ryhovs sjukhus
i Jönköping och S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg. Av beloppet avsågs för
Ryhovs sjukhus en summa av 176 000 kronor.

I enlighet med förslag av Kungl. Maj:t (prop. nr 113) — vilken innebar
vissa ändringar rörande utformningen av bostäderna — anvisade 1950 års
riksdag (skr. nr 209) för ändamålet ytterligare 179 000 kronor.

Sålunda ha till ifrågavarande byggnadsarbeten anvisats sammanlagt
(176000 + 179000) 355 000 kronor.

Genom beslut den 19 maj 1950 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen
att för en kostnad av högst 355 000 kronor låta utföra arbetena.

I skrivelse den 6 september 1951 har byggnadsstyrelsen upplyst, att den
beräknat byggnadsföretaget efter prisläget hösten 1949. Tillstånd att påbörja
arbetena erhölls i början av april 1951, varför de i sin helhet komme att
utföras under en period med cirka 30 % högre byggnadskostnadsnivå. För
täckande av de därmed sammanhängande kostnadsstegringarna erfordras
ett belopp av 106 000 kronor.

Vissa ombyggnadsarbeten vid S:ta Maria sjukhus.

Med bifall till av Kungl. Maj:t i propositionen nr 244 till 1947 års riksdag
framlagt förslag beslöt riksdagen (skr. nr 352), att vid S:ta Maria
sjukhus i Hälsingborg skulle utföras vissa ombyggnadsarbeten samt anvisade
under anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
m. m. för budgetåret 1947/48 ett belopp av 43 500 kronor till ändamålet.

I skrivelse den 25 januari 1952 har medicinalstyrelsen anfört hland
annat.

Den tidigare kostnadsberäkningen var baserad på prisläget hösten 1946.
Arbetet påbörjades i december 1949 och avslutades i september 1951. Sedan
ombyggnaden slutförts ha kostnaderna slutgiltigt kunnat fastställas till i
runt tal 71 200 kronor eller 27 700 kronor mer än vad som anvisats. Av
denna merkostnad kunna 9 500 kronor hänföras till byggnadskostnadsstegringar.
Orsakerna till de ytterligare utgifterna (27 700 — 9 500) 18 200
kronor ligga däri, att vissa arbeten, som ej ingingo i det ursprungliga programmet
måst utföras i samband med ombyggnaden. Sålunda ha samtliga
linoleummattor ersatts med nya, 2 sköljrum, vilka förbisetts vid ritningsförslagets
uppgörande inrättats, mathissen ombyggts med helt nytt
material i enlighet med gällande förordningar samt all elektrisk armatur
utbytts mot ny.

Medicinalstyrelsen hemställer att för arbetena måtte anvisas ytterligare
18 200 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

Uppförande av personalbostäder vid S:t Jörgens sjukhus.

I enlighet med förslag av Kungl. Maj:t anvisade 1947 års riksdag (prop.
nr 244; riksd. skr. nr 352) för budgetåret 1947/48 ett belopp av 310 000
kronor för uppförande av två personalbostadshus vid S:t Jörgens sjukhus
i Göteborg.

Vidare anvisade 1950 års riksdag (skr. nr 209) efter förslag av Kungl.
Maj :t (prop. nr 113) ytterligare 175 000 kronor för uppförande av nämnda
byggnader. Sålunda bar för sagda ändamål anvisats sammanlagt (310 000
+ 175 000) 485 000 kronor.

I skrivelse den G september 1951 har byggnadsstyrelsen — med förmälan
att de anvisade beloppen motsvarade kostnaderna enligt prisläget hösten
1949 samt att arbetet icke kunnat igångsättas förrän i april 1950 och
sålunda utförts under en period med cirka 30 % högre byggnadskostnader
— hemställt, att 145 000 kronor måtte anvisas för täckande av den uppkomna
kostnadsstegringen.

Renovering och tillbyggnad av Mariebergs sjukhus.

Med bifall till av Kungl. Maj :t i propositionen nr 111 till 1949 års riksdag
framlagt förslag anvisade riksdagen (skr. nr 225) av det till 1 700 000
kronor beräknade beloppet för om- och påbyggnad av paviljongerna 5 och
6 samt 8 och 9 vid Mariebergs sjukhus i Kristinehamn 1 100 000 kronor
för budgetåret 1949/50.

Senare anvisade 1950 års riksdag (skr. nr 209) efter förslag av Kungl.
Maj :t (prop. nr 113) ytterligare 600 000 kronor till berörda byggnadsföretag.

Sålunda ha hilltills anvisats sammanlagt (1 100 000 -f 600 000) 1 700 000
kronor.

I skrivelse den 6 september 1951 har byggnadsstyrelsen upplyst, att ombyggnaden
av paviljongen 5 och 6 påbörjats under vintern 1949—1950 och
att ombyggnaden av paviljongen 8 och 9 påbörjats hösten 1950. Arbetet
med förstnämnda paviljong har sålunda till viss del och arbetet med sistnämnda
paviljong till huvudsaklig del fallit inom den period, varunder
byggnadskostnaderna stigit med cirka 30 %. Under förutsättning att ytterligare
höjning av byggnadskostnaderna icke inträffar beräknar styrelsen
de för täckande av inträffade stegringar erforderliga beloppen till 75 000
kronor för paviljongen 5 och 6 och 200 000 kronor för paviljongen 8 och 9
eller sammanlagt (200 000 + 75 000) 275 000 kronor.

Uppförande av personalbostadshus vid Mariebergs sjukhus.

Med bifall till av Kungl. Maj :t framlagt förslag beslöt 1950 års riksdag
(prop. nr 113; riksd. skr. nr 209), att vid Mariebergs sjukhus i Kristine -

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

hamn skulle uppföras två bostadshus samt anvisade under anslaget till
vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. ett belopp för ändamålet
av 300 000 kronor för budgetåret 1950/51.

I skrivelse den 6 september 1951 har byggnadsstyrelsen upplyst, att det
ena bostadshuset påbörjats i mars 1951 och att det andra skulle påbörjas
under hösten samma år. Arbetena med personalbostadshus komma helt
att falla inom den period, varunder byggnadskostnaderna stigit med cirka
30 %. Därest ytterligare stegring icke inträffar, beräknar styrelsen det för
täckande av kostnadsstegringarna erforderliga beloppet till 90 000 kronor.

Ombyggnad av administrationsbyggnaden vid Säters sjukhus.

Med bifall till av Kungl. Maj :t framlagt förslag anvisade 1950 års riksdag
(prop. nr 113; riksd. skr. nr 209) för budgetåret 1950/51 under anslaget
till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. in. ett belopp
av 355 000 kronor för ombyggnad av administrationsbyggnad m. m. vid
Säters sjukhus.

I skrivelse den 6 september 1951 har byggnadsstyrelsen — med förmälan
att arbetena påbörjats i december 1950 och sålunda till huvudsaklig del utföras
under den period, varunder byggnadskostnaderna stigit med cirka
30 % ■— beräknat att det för täckande av kostnadsstegringen erforderliga beloppet
uppgår till 150 000 kronor.

Uppförande av personalbostadshus vid Pärlby sjukhus.

Med bifall till av Kungl. Maj :t framlagt förslag beslöt 1948 års riksdag
(prop. nr 185; riksd. skr. nr 235), att vid det till Säters sjukhus anslutna
Pärlby sekundärsjukhus i Grangärde skulle uppföras 2 bostadshus för gift
personal, samt anvisade under anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens
sinnessjukhus m. in. för budgetåret 1948/49 135 000 kronor till ändamålet.

I enlighet med av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1950 års riksdag
(prop. nr 113; riksd. skr. nr 209), att vid sjukhuset skulle uppföras ytterligare
ett bostadshus, samt anvisade under förenämnda anslag för budgetåret
1950/51 150 000 kronor härtill.

Vidare beslöt 1951 års riksdag (skr. nr 195) efter förslag av Kungl.
Maj:t i propositionen nr 151 — vari kostnaderna för bostadshusen efter
prisläget den 1 december 1950 beräknats till 416 700 kronor — att för
arbetena ifråga anvissa ytterligare 131 500 kronor.

För byggnadsföretaget har sålunda hittills anvisats sammanlagt (135 000
-f 150 000 + 131 500) 416 500 kronor.

I skrivelse den 25 januari 1952 har medicinalstyrelsen upplyst, att det
för byggnadsföretaget erforderliga beloppet — sedan samtliga kontrakt

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

tecknats och arbetena igångsatts — belöper sig till 506 500 kronor samt att
orsaken till denna höjning är stegringen av byggnadskostnaderna. Styrelsen
hemställer att ytterligare 90 000 kronor måtte anvisas.

Elektriska arbeten vid vissa statens sinnessjukhus

Med bifall till av Kungl. Maj :t framlagt förslag beslöt 1948 års riksdag
(prop. nr 185; riksd. skr. nr 235), att vid S:t Sigfrids sjukhus i Växjö
skulle utföras vissa elektriska arbeten. Genom beslut den 4 mars 1949 uppdrog
Kungl. Maj :t åt medicinalstyrelsen att låta utföra arbetena samt ställde
63 000 kronor till styrelsens förfogande härför.

Vidare anvisade 1950 års riksdag (prop. nr 113; riksd. skr. nr 209) för
genomförande av etapperna 5 och 6 m. in. i de elektriska omläggningsarbetena
vid Restads sjukhus 52 000 kronor för budgetåret 1950/51.

I enlighet med av Kungl. Maj :t i propositionen nr 151/1951 framlagt förslag
beslöt 1951 års riksdag (skr. nr 195), att vid S:ta Gertruds sjukhus i
Västervik skulle utföras etapp 2 i de elektriska arbetena vid sjukhuset samt
anvisade för budgetåret 1951/52 ett belopp av 25 000 kronor härtill. Slutligen
beslöt samma riksdag, att vid Restads sjukhus i Vänersborg skulle utföras
etapp 4 samt omläggning av vissa delar av ytterbelysningen, för vilka arbeten
riksdagen anvisade sammanlagt 23 000 kronor.

I skrivelse den 1 februari 1952 har medicinalstyrelsen hemställt om
ytterligare medel för utförande av ovan berörda arbeten. Av vid styrelsens
skrivelse fogade promemorior framgår i huvudsak följande.

S:t Sigfrids sjukhus. Omläggningen från likström till växelström av
sjukhusets elektriska anläggningar är i huvudsak slutförd. Enligt de ursprungliga
planerna skulle omläggning ske även inom paviljongen för svårsköt
ta psykopater. Till följd av ändrade planer rörande renovering av paviljongen
har någon omläggning till växelström där icke kommit till stånd.
Inträffade prisökningar ha medfört, att tidigare anvisade medel blivit helt
ianspråktagna. För omläggning av strömarten i sagda byggnad erfordras
15 000 kronor.

S:ta Gertruds sjukhus i Västervik. På grund av inträffade prisstegringar
äro anvisade medel icke tillräckliga. Ytterligare 8 000 kronor erfordras för
genomförande av etapp 2.

Restads sjukhus i Vänersborg. På grund av inträffade prisstegringar erfordras
för avslutande av etapp 4 ett tilläggsanslag av 5 000 kronor. Till
följd av att vissa avvikelser från de ursprungliga planerna måst göras, förorsakade
av aktuella ombyggnader, erfordras för genomförande av etapperna
5 och 6 ytterligare 16 000 kronor.

I enlighet härmed skulle sålunda erfordras sammanlagt (15 000 + 8 000
+ 5 000 + 16 000) 44 000 kronor.

Departementschefen.

Efter det kostnaderna för förenämnda byggnadsföretag beräknades
ha byggnadskostnaderna undergått en betydande höjning. Det har därför
ej varit möjligt att hålla kostnaderna för de olika byggnadsföretagen
inom ramen för de anvisade medlen. Emot de gjorda be -

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

räkningarna i detta avseende har jag ej något alt erinra. Då de av medicinalstyrelsen
vidtagna åtgärderna utanför ombyggnadsprogrammet för
S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg måste anses ha varit nödvändiga samt
med hänsyn till deras begränsade omfattning tillstyrker jag, att medel anvisas
för täckande även av dessa kostnader.

ANSLAG FÖR BUDGETÅRET 1952/53.

Förslag.

Ulleråkers sjukhus i Uppsala.

Uppförande av tuberkulosavdelning.

I enlighet med förslag av Kungl. Maj:t beslöt 1949 års riksdag (prop. nr
111; riksd. skr. 225), alt vid sjukhuset skulle uppföras en tuberkulosavdelning
för en beräknad kostnad av högst 2 000 000 kronor samt anvisade
för budgetåret 1949/50 ett belopp av 300 000 kronor, varjämte riksdagen
beslöt, att för ändamålet finge disponeras 300 000 kronor av de medel,
som av riksdagen tidigare anvisats för andra etappen av om- och nybyggnadsarbeten
vid sjukhuset.

Genom beslut den 20 maj 1949 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen
att låta utföra tuberkulosavdelningen för en kostnad av högst
2 000 000 kronor samt ställde ett belopp av 600 000 kronor till styrelsens
disposition för arbetenas påbörjande.

Med bifall till av Kungl. Maj :t i propositionen nr 113 — enligt vilken
kostnaderna beräknats till 2 300 000 kronor — framlagt förslag anvisade
1950 års riksdag (skr. nr 209) för ändamålet ytterligare 100 000 kronor.
Efter förslag av Kungl. Maj:t i proposition nr 151/1951 anvisade riksdagen
(skr. nr 195) vidare 500 000 kronor för uppförande av tuberkulosavdelningen.

För byggnadsföretaget ha sålunda hittills anvisats sammanlagt (600 000
+ 100 000 + 500 000) 1 200 000 kronor.

I skrivelse den 23 februari 1952 har statens kommitté för sinnessjukvårdens
utbyggande — med förmälan, att byggnadsstyrelsen i skrivelse den
8 oktober 1951 anfört, att den ena av de båda till avdelningen hörande paviljongerna
komnie att färdigställas under loppet av budgetåret 1952/53
samt att den andra paviljongen lämpligen borde påbörjas i början av år
1953 — i enlighet med förslag av styrelsen hemställt, att 400 000 kronor
måtte anvisas för nästa budgetår för påbörjande av denna paviljong.

Ombyggnad av norra mansavdelningen.

Med bifall till av Kungl. Maj:t i propositionen nr 113 till 1950 års riksdag
framlagt förslag anvisade riksdagen (skr. nr 209) under anslaget till
vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus in. in. 475 000 kronor till
ombyggnad av norra mansavdelningen vid Ulleråkers sjukhus.

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

Genom beslut den 19 maj 1950 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen
att igångsätta arbetena samt föreskrev, att styrelsen för ändamålet
ägde disponera högst 475 000 kronor.

Efter förslag av Kungl. Maj :t i propositionen nr 151 till 1951 års riksdag
anvisade riksdagen (skr. nr 195) under förenämnda anslag ytterligare
900 000 kronor för byggnadsarbetena.

I skrivelse den 23 februari 1952 bär statens kommitté för sinnessjukvårdens
utbyggande anfört.

Byggnadsstyrelsen har upplyst, att arbetena med eu första etapp, avseende
ombyggnad av den södra flygelbyggnaden till norra mansavdelningen,
påbörjats under sommaren 1951. Kostnaderna för denna etapp
kunde enligt styrelsen preliminärt uppskattas till 1 800 000 kronor. För
budgetåret 1952/53 erfordrades vad som ännu icke anvisats av den uppskattade
kostnaden (1 800 000 — 475 000 — 900 000) 425 000 kronor. Under
nästa budgetår borde härjämte en andra byggnadsetapp, avseende ombyggnad
av den norra flygelbyggnaden till norra mansavdelningen, påbörjas.
Kostnaderna för denna etapp kunde preliminärt uppskattas till 1 800 000
kronor, varav för nästa budgetår erfordrades 470 000 kronor. Sålunda borde
för nästa budgetår (425 000 4- 470 000) 895 000 kronor ställas till förfogande.

Kommittén hemställer i enlighet med byggnadsstyrelsens förslag, att
för nästa budgetår måtte anvisas (425 000 + 470 0001 895 000 kronor för
ifrågavarande byggnadsarbeten.

Uppförande av bostadshus för personal orli förste läkare.

I skrivelse den 23 februari 1952 har statens kommitté för sinnessjukvårdens
utbyggande föreslagit uppförande av bostadshus för förste läkare och
personal vid Ulleråkers sjukhus. Kommittén har i fråga om behovet av
bostäder anfört bland annat.

Bostadsförhållandena vid sjukhuset äro otillfredsställande såväl i fråga
om tillgången på bostäder av olika slag som beträffande bostädernas beskaffenhet,
utrustning och läge.

För läkare och intendent finnas vid sjukhuset sammanlagt 6 bostäder.
Av dessa komma 3, belägna i vårdpaviljonger och i södra administrationsbyggnaden,
tämligen snart att behöva ersättas med nybyggnader. Då härjämte
antalet läkare vid sjukhuset är 15, torde ytterligare bostäder för
dessa befattningshavare bliva erforderliga.

För gift personal disponerar sjukhuset cirka 50 bostäder. En del av
dessa bostäder böra på grund av sitt läge och byggnadernas låga standard
utdömas. Av de bostäder, som beräknas skola bibehållas, äro flertalet
omoderna och omfatta i allmänhet endast 1 rum och kök. Såväl ersättningsbyggnader
som omfattande renoveringar av befintliga lägenheter
måste sålunda utföras, därest ifrågavarande bostadsbestånd skall bringas
i ett mot nutida krav svarande skick.

Antalet bostadsrum för ogift personal vid sjukhuset uppgår för närvarande
till omkring 200, varav omkring 80 kunna beräknas komma att slopas
i samband med sjukhusets fortsatta modernisering, emedan de bland
annat äro belägna i vårdpaviljonger och ekonomibyggnader. Även för denna

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

kategori bostäder komma sålunda att erfordras ersättningsbyggnader. I
viss omfattning föreligger jämväl behov att modernisera de av dessa bostäder,
som komma att bibehållas.

Kommittén har framhållit, att byggnadsarbeten av betydande omfattning
sålunda måste vidtagas för att bringa bostadsförhållandena i ett tillfredsställande
skick, samt föreslagit, att i första hand en läkarbostad och ett
antal rum för ogift personal uppföras. Läkarbostaden avses skola ersätta
den i paviljong 2 (norra mans) befintliga bostaden, vilken inom en nära
framtid måste utrymmas för att den nu påbörjade renoveringen av paviljongen
skall kunna genomföras. Bostadshuset för ogift personal är närmast
avsett för män.

Kommittén har upplyst, att den genom arkitekten Sture Frölén låtit
upprätta ritningar till de båda bostadshusen. Läkarbostaden, en enfamiljsvilla,
avses få en lägenhetsyta av cirka 140 m2. Bostadshuset för ogift personal
uppföres i två våningar och inrymmer 24 rum med 18 m2 lägenhetsyta
och 12 rum med 14 m2. Inredning och utrustning förutsättas bliva av
den standard, som numera anses böra tillkomma bostäder av detta slag.

Behovet av värme och varmvatten för de nya bostadshusen bör enligt
kommittén tillgodoses genom anslutning till sjukhusets värmecentral. Kommittén
har härom anfört.

Om så skall kunna ske måste eu kulvert med ledningar anordnas och
anslutas till närmast befintliga matarledning. Befintliga paviljonger och
andra byggnader inom sjukhusets norra del äro icke anslutna till den gemensamma
värmecentralen utan försedda med separata centralvärmeledningar
eller lokala eldstäder. Detta medför betydande olägenheter och föranleder
ökade uppvärmningskostnader. Den nu erforderliga värmeledningen
med kulvert bör därför dimensioneras och utföras på sådant sätt,
att en framtida anslutning till densamma även av nyssnämnda byggnader
möjliggöres. För bostadshusens försörjning med elektrisk energi måste ny
högspänningsservis och transformatorstation anordnas.

Kostnaderna ha enligt kommittén beräknats till sammanlagt 1 000 000
kronor, varav 130 000 kronor för läkarbostaden, 725 000 kronor för personalbostadshuset
samt 145 000 kronor för värmeledning med kulvert jämte
erforderlig högspänningsservis och transformatorstation. För påbörjande
av arbetena har kommittén hemställt om anvisande av 630 000 kronor för
nästa budgetår.

S:ta Annas sjukhus i Nyköping.

Uppförande av personalliostadshus in. ni.

Med bifall till av Kungl. Maj:t i propositionen nr 151 till 1951 års riksdag
framlagt förslag beslöt riksdagen (skr. nr 195), att vid S:ta Annas sjukhus
skulle uppföras personalbostadshus in. in. för eu kostnad av högst
660 000 kronor, samt anvisade för budgetåret 1951/52 300 000 kronor till
ändamålet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

Genom beslut den 15 juni 1951 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen
att igångsätta arbetena samt föreskrev, att styrelsen för ändamålet
skulle äga disponera högst 300 000 kronor för budgetåret 1951/52.

I skrivelse den 23 februari 1952 har statens kommitté för sinnessjukvårdens
utbyggande upplyst, att arbetena beräknas bliva helt färdigställda
under loppet av nästa budgetår samt hemställt, att (660 000 — 300 000)
360 000 kronor måtte anvisas för nästa hudgetår.

Sundby sjukhus vid Strängnäs.

Ombyggnad av tvättinrättningen.

I skrivelse den 23 februari 1952 har statens kommitté för sinnessjukvårdens
utbyggande upplyst, att tvättinrättningen vid Sundby sjukhus befinner
sig i ett otillfredsställande skick och i flera avseenden är olämpligt
utformad. Ventilationsanordningarna äro otillräckliga, vilket förorsakar
osunda arbetsförhållanden. Omklädnings- och toalettrum för personalen
saknas. Maskinutrustningen är olämpligt placerad och i viss utsträckning
försliten. För effektivisering av arbetet är en modernisering av anläggningen
behövlig. Vidare har kommittén framhållit, att tvätten för S:ta
Annas sjukhus i Nyköping, vilket saknar tvättanläggning, ombesörjes av
privat tvättinrättning. Kostnaderna härför äro så stora, att önskemål framställts
från medicinalstyrelsen om att tvätten skulle ombesörjas av tvättteriet
vid Sundby sjukhus. Maskinutrustningen därstädes är emellertid icke
tillräcklig för att kunna avverka även tvättgodset från S:ta Annas sjukhus.
För att så skall kunna ske erfordras enligt kommitténs mening en
mindre utökning av maskinparken.

Oaktat den av kommittén bedrivna utredningen om en samordning
av den statliga tvättverksamheten kan medföra, att tvättinrättningen vid
Sundby sjukhus kan komma att nedläggas eller helt omändras, anser kommittén,
att åtgärder böra vidtagas för att avhjälpa de mest framträdande
bristerna samt för en mindre ökning av tvättinrättningens kapacitet.

I fråga om egentliga byggnadsåtgärder anför kommittén.

Lastkajen utökas så, att direkt förbindelse mellan kajen samt inlämnings-
och sorteringsrum erhålles. I anslutning till själva tvättlokalen bör
anordnas toalett- och städutrymmen samt expedition för tvättföreståndaren.
Direkt förbindelse bör anordnas mellan tvättlokalen och utlämningsrummet,
varvid den till övre våningen ledande trappan måste i viss omfattning
ombyggas. Vidare bör ventilationssystemet i tvättlokalen läggas om.
Den övre våningen inrymmer stryk- och torkrum. Viss del av denna våning
bör tagas i anspråk för omklädningsrum. Detta kan ske utan olägenhet på
grund av våningens storlek.

Med avseende på maskinparken föreslår kommittén omflyttning av
vissa maskiner samt anskaffande av två torktumlare och en press.

Kostnaderna för de nu föreslagna åtgärderna ha uppskattats till sam -

Kungl. Maj:ts proposition nr 12H. 13

manlagt 155 000 kronor. Kommittén hemställer, att detta belopp anvisas
för nästa budgetår.

Reparation av ångbåtsbryggan.

I skrivelse den 23 februari 1952 har statens kommitté för sinnessjukvårdens
utbyggande upplyst, att båtbryggan vid Sundby sjukhus, vilken är
utförd av trä, befinner sig i så dåligt skick, att den för närvarande icke är
användbar. Sålunda är trävirket, särskilt de pålar, som uppbära bryggan,
rötskadade. Bryggan har därjämte till vissa delar blivit skadad av eld.

Kommittén har framhållit, att frågan om iståndsättande av bryggan har
betydelse endast för sjukhusets bränsleförsörjning. Tidigare har kol till
sjukhuset levererats med båt till bryggan, där kolen lossats och lagrats i
en invid bryggan belägen kolgård. Som regel omfattade varje leverans en
kvantitet, motsvarande ett års förbrukning. Från kolgården transporterades
kolen på linbana upp till en i anslutning till panncentralen anordnad kolficka,
varifrån den på särskilda kolvagnar framfördes och tömdes i eldningsboxarna.
Under den tid bryggan varit obrukbar har kolen lossats i
Strängnäs och därifrån fraktats med lastbil till sjukhusets kolupplag. Varje
leverans har i allmänhet varit av förhållandevis ringa omfattning. Förutom
att stora svårigheter förelegat att få kolen lossad i Strängnäs, där tillgång
icke finnes till effektiva maskinella lossningsanordningar, har den
tillämpade ordningen för leverans av kolen medfört ökade fraktkostnader
och stora utgifter för undexhåll av vägarna inom sjukhusområdet, vilka
blivit illa åtgångna av de tunga transporterna. Arméför^dtningens intendenturavdelning,
som ombesörjer kolleveranserna till sjukhuset, har även
under hand framhållit, att avsevärda ekonomiska fördelar skulle vinnas,
därest leverans av kol kan ske via sjukhusets egen brygga enligt tidigare
tillämpad metod.

Med hänvisning till det anförda har kommittén föreslagit, att bryggan
repareras. Kostnaden härför är enligt kommittén svår att beräkna, enär
det på förhand icke kan avgöras i vilken omfattning i bryggan nu ingående
virke kan komma till användning vid iståndsättningen. Med ledning av
under hand infordrade anbud har kommittén uppskattat kostnaden till
75 000 kronor samt hemställt, att detta belopp måtte anvisas för nästa
budgetår.

Birgittas sjukhus i Vadstena.

Uppförande av vårdpaviljonger.

Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1946 års riksdag
(prop. nr 177; riksd. skr. nr 209), att vid Birgittas sjukhus skulle i huvudsaklig
överensstämmelse med i propositionen nr 242 till 1945 års riksdag
framlagt förslag i en första etapp utföras om- och nybvggnadsarbetcn vid
sjukhuset. I etappen ingingo uppförande av panncentral, ekonomibyggnad,

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

upptagningspaviljong, portvaktsbyggnad, obduktions- och bårhus, vårdpaviljong
för halvoroliga och oroliga kvinnor (D 2), vårdpaviljong för lugna
och halvlugna kvinnor (Dl), vägarbeten, yttre rörledningar, kulvertar,
ytterbelysning, yttre elektriska arbeten och telefonanläggning. De i etappen
ingående paviljongerna D 1 och D 2 avsågos i första hand skola ersätta de
befintliga kvinnliga paviljongerna i klostret.

Vidare har 1951 års riksdag (prop. nr 151; skr. nr 195) beslutat uppförande
av ett bostadshus för ogift personal.

1 skrivelse den 23 februari 1952 har statens kommitté för sinnessjukvårdens
utbyggande upplyst, att den sista av de paviljonger, paviljong I) 2,
som ingår i den beslutade första etappen, beräknas bliva färdigställd under
är 1952. Den planlagda utbyggnaden av sjukhuset bör enligt kommitténs
mening fortsättas i överensstämmelse med statens sinnessjukvårdsberednings
betänkande rörande sinnessjukvårdens utbyggande. Kommittén har
i denna fråga anfört följande.

Med hänsyn till bland annat sjukhusets framtida storlek och för att
kunna få de båda överläkaravdelningarna likformigt planlagda förflyttades
den ena av de beslutade byggnaderna (D 2) så, att den kunde utgöra en
första paviljong i den planerade nya manliga överläkaravdelningen, medan
den andra (D l) finge utgöra den första paviljongen i den nya kvinnliga
avdelningen. Något hinder att under en övergångsperiod utnyttja den på
så sätt förflyttade paviljongen för kvinnor ansågs icke föreligga. Paviljongerna
D 1 och D 2 äro byggda i U-form och inrymma vardera fyra vårdavdelningar
med cirka 35 platser i varje avdelning. Vid bedömandet av
den fortsatta utbyggnaden av sjukhuset bör hänsyn tagas till dels de krav
ifråga om såväl sjukhusens som de olika vårdavdelningarnas utformning
och storlek, som framlagts av statens sjukhusutredning i dess betänkande
rörande sinnessjukvården, och dels det behov av nya vårdplatser och deras
placering inom riket i sin helhet, som sinnessjukvårdsberedningen enligt
dess betänkande ansett föreligga. Sålunda beräknar kommittén att utöver
paviljongerna D 1 respektive D 2 och de äldre byggnader inom det nya
sjukhusområdet, vilka framdeles kunna utnyttjas, skulle på varje överläkaravdelning
behöva uppföras en paviljong med 56 platser för halvoroliga
patienter och två paviljonger med vardera 48 platser för oroliga
patienter.

Kommittén föreslår, att under nästa budgetår arbeten med uppförande
av två paviljonger, D III och D IV, avsedda för halvoroliga respektive oroliga
kvinnor, igångsättas. Paviljongerna avses skola uppföras i två våningar.
Vårdavdelningarnas platsantal — 28 för halvoroliga och 24 för oroliga —
överensstämmer med de av 1950 års riksdag antagna grunderna. Patientrummens
storlek och antal samt biutrymmen ansluta sig i huvudsak till
av statens sjukhusutredning framlagda principförslag. Byggnadernas utformning
— vinkelbyggnad — är närmast betingad av önskemålet att erhålla
en för vätternvindarna i görligaste mån skyddad promenadgård i
anslutning till byggnaderna.

Kostnaderna ha enligt kommittén uppskattats till sammanlagt 2 500 000
kronor, varav 1 225 000 kronor för paviljong D III och 1 275 000 kronor
för paviljong D IV. Kommittén hemställer, att för nästa budgetår måtte
anvisas 1 350 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

Anordnande av kolgård.

1 skrivelse den 23 februari 1952 har statens kommitté för sinnessjukvårdens
utbyggande föreslagit, att vid Birgittas sjukhus skulle anordnas en
kolgård. Kommittén anför härom.

I den av 1946 års riksdag (prop. nr 177; riksd. skr. nr 209) beslutade
första etappen av om- och utbyggnaden av Birgittas sjukhus i Vadstena
ingick uppförande av ny panncentral. Särskilda anordningar för lagring
av kol voro icke inbegripna däri. På grund härav ha kolen måst fritt uppläggas
invid panncentralen, vilket försvårar en rationell transport av kolen
till centralens silo. Härtill kommer, att panncentralen är belägen i omedelbar
närhet av andra byggnader inom sjukhusområdet, varför jämväl ur
denna synpunkt behovet av en ordnad lagringsplats är framträdande. Kommittén
har därför låtit upprätta förslag till ny kolgård.

Enligt detta förslag skall kolgården förläggas i anslutning till panncentralen.
Till följd av sjukhusets läge invid Vättern blir kolen ofta fuktig, vilket
vintertid försvårar lämpningen av den och nedsätter dess bränslevärde.
Även om kommittén är av den principiella uppfattningen, att övertäckta
kolgårdar icke böra uppföras inom landets södra delar, finner kommittén
av nyss angivna skäl lämpligt, att ifrågavarande kolgård förses med tak.

Kostnaderna för kolgårdens uppförande ha enligt kommittén beräknats
till 100 000 kronor. Kommittén hemställer, att detta belopp anvisas för
nästa budgetår.

Komplettering av utrustningen i tvättinrättningen.

I skrivelse den 23 februari 1952 har statens kommitté för sinnessjukvårdens
utbyggande föreslagit, att utrustningen av tvättinrättningen vid
Birgittas sjukhus kompletteras i vissa hänseenden. Härom har kommittén
anfört följande.

Tvättinrättningen vid Västra Ny sjukhus är i så dåligt skick, att den
inom en nära framtid icke torde kunna ombesörja tvätten för sjukhuset.
Kommittén får därför föreslå, att tvättinrättningen vid Birgittas sjukhus i
Vadstena övertager tvätten från Västra Ny sjukhus. Härigenom torde även
väsentliga ekonomiska fördelar kunna vinnas.

För att möjliggöra en sådan överflyttning av tvättgods måste emellertid
viss del av tvättinrättningens maskinutrustning utökas. Sålunda bör
en mindre centrifug utbytas mot eu större, varjämte ytterligare en torktuinlare
bör anskaffas. För att öka stryk- och pressmöjligheterna bör befintligt
pressaggregat kompletteras med en skulderpress och i aggregatet
nu ingående skjortpress utbytas mot en s. k. rektangulär press. I samband
därmed bör pressaggregatet flyttas från sin nuvarande plats, varigenom en
önskvärd utökning inom tvätterilokalen av platsen för tvättgodsutlämning
erhålles.

Kostnaderna för de föreslagna åtgärder inom tvätterilokalen ha beräknats
till 20 000 kronor. Kommittén hemställer, att sagda belopp anvisas
för nästa budgetår.

Kungl. Maj:ts proposition nr ltiä.

Västra Ny sjukhus.

Uppförande av panncentral.

I skrivelse den 8 februari 1952 har medicinalstyrelsen föreslagit, att vid
Västra Ny sjukhus skulle uppföras en panncentral. Styrelsen har därvid anfört
bl. a.

Den plan för om- och tillbyggnad av Västra Ny sjukhus, som underställdes
och godkändes av 1950 års riksdag innefattade ej en definitiv lösning
av sjukhusets värmeförsörjning. I skrivelse till medicinalstyrelsen den
4 februari 1952 anför byggnadsstyrelsen i ärendet.

I samband med medicinalstyrelsens förslag till byggnadsprogram för
sjukhuset, vilket förutsattes omfatta 205 vårdplatser, föreslogs ej uppförande
av någon ny panncentral. Medicinalstyrelsen föreslog endast en
mindre utbyggnad av den östra panncentralen, medan den andra panncentralen
invid paviljongerna och ekonomibyggnaderna, den västra, ansågs
kunna bibehållas i oförändrat skick under en första byggnadsetapp, oaktat
pannorna voro tämligen förslitna. Då någon ytterligare utbyggnad av sjukhuset
ej beräknas komma till stånd bör dess värmeförsörjningsfråga slutligt
lösas i samband med pågående byggnadsarbeten. Två lösningar äro
möjliga, den ena med en enda gemensam panncentral och den andra med
två centraler. Anläggningskostnaden enligt prisläget den 1 januari 1950 uppgår
till 480 000 kronor för det första alternativet och 465 000 kronor för det
andra. De årliga driftkostnaderna för alternativ 1 beräknas till 16 000 kronor
lägre belopp än för alternativ 2. Byggnadsstyrelsen förordar, att alternativ
1 kommer till utförande. Av anläggningskostnaden, 480 000 kronor,
erfordras under budgetåret 1952/53 200 000 kronor.

Medicinalstyrelsen hemställer att 200 000 kronor måtte beviljas för nästa
budgetår till ifrågavarande ändamål.

Om- och nybyggnadsarbelen.

1 enlighet med förslag av Kungl. Maj :t beslöt 1950 års riksdag (prop.
nr 113; riksd. skr. nr 209), att vid Västra Ny sjukhus skulle utföras omoch
nybyggnadsarbeten för en kostnad av högst 2 900 000 kronor samt anvisade
under anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
m. m. för budgetåret 1950/51 800 000 kronor för ändamålet.

Genom beslut den 19 maj 1950 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen
att låta utföra byggnadsarbetena samt anvisade för ändamålet
800 000 kronor för budgetåret 1950/51.

Vidare beslöt 1951 års riksdag (skr. nr 195) efter förslag av Kungl.
Maj:t i propositionen nr 151 att för arbetena ifråga anvisa ytterligare
700 000 kronor.

Sålunda ha hittills anvisats sammanlagt (800 000 + 700 000) 1 500 000
kronor till ifrågavarande byggnadsarbeten.

I skrivelse den 8 oktober 1951 har byggnadsstyrelsen anfört bland annat.

De arbeten, som enligt fastställd kvotplan påbörjats, äro huvuddelen
av arbetena för ordnande av vattenförsörjningen samt nybyggnad av bostadshus
för ogift personal. Dessutom har enligt kvotplanen för år 1951

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

byS§na<istillstånd meddelats för återstående yttre arbeten, ombyggnad av
ekonomibyggnaden och skolbyggnaden. Dessa arbeten ha emellertid med
hänsyn till svårigheten att få arbetskraft till denna arbetsplats ännu icke
kunnat påbörjas. Styrelsen räknar dock med att påbörjande skall kunna
ske under hösten och vintern 1951. Närmast i tur att därefter igångsättas
under 1952 bör komma nybyggnad av tre familjebostadshus om
sammanlagt 6 lägenheter samt ombyggnad av befintliga personalbostäder.
Med hänsyn till den förskjutning i uppgjord tidsplan, som inträffat på
grund av brist på arbetskraft, beräknar styrelsen, att det för budgetåret
1952/53 erforderliga medelsbehovet kan begränsas till 500 000 kronor.

Byggnadsst3Telsen hemställer, att 500 000 kronor måtte anvisas för nästa
budgetår.

Sekundärav delningen i Hammar.

Uppförande av personalbostadshus.

I skrivelse den 23 februari 1952 har statens kommitté för sinnessjukvårdens
utbyggande föreslagit, att vid den till Birgittas sjukhus anslutna
sekundäravdelningen i Hammar skulle uppföras ett nytt personalbostadshus.
Till stöd härför har kommittén anfört.

Sekundäravdelningen omfattar för närvarande 74 vårdplatser. Avdelningen
är inrymd i Hammars kommuns förutvarande ålderdomshem, som
inköpts och satts i mycket gott stånd. Huset är uppfört av sten och består
av souterrängvåning, två våningar, vilka nu disponeras för patienterna,
samt av en delvis inredd vindsvåning, i vilken inretts bostäder för personal.
Dessa bostäder äro mindre tillfredsställande, då tillträdet till dem kan ske
blott genom vårdavdelningen. Tillgången på personalrum svarar ej heller
på något sätt mot behovet. En del av de anställda måste därför bo utanför
sjukhuset, vilket — med hänsyn till sjukhusets ensliga belägenhet — avsevärt
försvårar rekryteringen.

Med hänsyn till anförda omständigheter har kommittén funnit erforderligt,
att vid sjukhuset uppföres ett nytt personalbostadshus. Vid bifall
härtill skulle i de befintliga personalrummen plats kunna beredas för cirka
20 patienter. Bostadshuset avses skola innehålla 11 rum, fördelade på två
våningar och rummens storlek överensstämma med gängse normer. Sanitära
installationer skulle bliva av vanlig standard. I källaren skulle finnas,
förutom pannrum, erforderliga biutrymmen samt skyddsrum.

Kostnaderna för byggnaden ha uppskattats till 250 000 kronor. Kommittén
hemställer, att sagda belopp måtte anvisas för nästa budgetår.

Ryhovs sjukhus i Jönköping.

Uppförande av personal bostadshus.

I skrivelse den 23 februari 1952 har statens kommitté för sinnessjukvårdens
utbyggande föreslagit, att vid Ryhovs sjukhus skulle uppföras bostadshus
för personalen vid sjukhuset. Kommittén har i fråga om behovet
av bostäder anfört i huvudsak följande.

2—52i 52 Bihang till riksdagens protokoll 1952. / sand. Nr 128.

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

För närvarande finnas vid sjukhuset omkring 140 rum för ogift personal.
Antalet ogifta befattningshavare, boende inom sjukhuset, uppgår
för närvarande till omkring 245, på vilka samtliga nu befintliga rum äro
fördelade. Detta innebär, att flertalet befattningshavare måste dela bostad
med annan, vilket icke kan anses tillfredsställande. Av rummen äro 32 belägna
i sjukhuspaviljongerna, 12 i ekonomibyggnaden och 16 i bostadshusen
P 1 och P 2. Rummen i dessa byggnader äro så belägna och av sådan
beskaffenhet att de med hänsyn till nutida krav på permanenta bostäder
av denna art icke lämpligen böra bibehållas. I den män dessa rum i samband
med sjukhusets renovering icke behöva tagas i anspråk för annat
ändamål, böra de kunna utnyttjas såsom bostäder för vikarier. Stora svårigheter
ha nämligen under senare år förelegat att anskaffa bostäder åt
dem. Återstående cirka 80 rum äro belägna i särskilda bostadshus^ För att
var och en av ovannämnda befattningshavare skulle kunna erhålla eget
rum, skulle sålunda erfordras omkring 165 nya rum. Behovet av rum är
emellertid beroende på tillgången på bostäder på allmänna bostadsmarknaden,
vilken för närvarande är ytterst ansträngd.

På grund av de svårigheter, som nu föreligga att bereda personalen vid
sjukhuset bostäder, och med hänsyn till ovan anförda omständigheter har
kommittén föreslagit en utbyggnad av bostadsbeståndet med cirka 110 bostadsrum.
Inom ett område, beläget vid sjukhusets nuvarande huvudentré
och i anslutning till befintligt personalbostadshus kan plats beredas för
fyra byggnader med angivna antal bostadsrum. Såsom en första etapp
böra medel ställas till förfogande under nästa budgetår för påbörjande av
två bostadshus.

Byggnaderna föreslås skola inrymma sammanlagt 8 dubbletter med en
lägenhetsyta om vardera 28 m2 samt 36 enkelrum, varav 16 om 18 m2 och
20 om 14 m2. Bostadsrum med tillhörande bad, tekök m. m. tänkas i huvudsak
utförda i enlighet med av 1951 års riksdag (prop. nr 151, riksd.
skr. nr 195) beslutade bostadsrum vid Birgittas sjukhus i Vadstena.

Kostnaderna för de båda byggnaderna ha beräknats till 1 010 000 kronor.
I beloppet ha inräknats kostnader för erforderliga yttre ledningar, väg- och
planeringsarbeten m. m. med tillhopa 50 000 kronor. För påbörjande av
byggnaderna hemställer kommittén, att för nästa budgetår måtte anvisas
400 000 kronor.

S:i Sigfrids sjukhus i Växjö.

Uppförande av panncentral jämte kolgård och verkstäder.

I skrivelse den 23 februari 1952 har statens kommitté för sinnessjukvårdens
utbyggande ifråga om behovet av ny panncentral erinrat, att i det
till statens sinnessjukvårdsberednings betänkande fogade expertutlåtandet
rörande panncentralen vid S:t Sigfrids sjukhus anförts bland annat följande.

Panncentralen är utrustad med 2 ångpannor om 90 m2 eldyta, installerade
vid sjukhusets ombyggnad år 1933, jämte 3 äldre pannor installerade
omkring år 1906. De nya ångpannorna äro hårt belastade och därför trots
låg ålder ofta i behov av reparationer. På grund av för lågt ångtryck an -

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

vändes de äldre pannorna mera sällan. Befintlig pannanläggning med huvudledningar
har icke tillräcklig kapacitet för att även kunna betjäna de
nybyggnader, som enligt det nu framlagda moderniseringsförslaget beräknas
tillkomma vid sjukhuset.

Vid genomförande av sjukhusets modernisering bör sålunda räknas med
om- eller nybyggnad av panncentral. Den nuvarande panncentralen är
olämpligt belägen. Lämplig plats för kolgård, som nu saknas, finnes icke
och bränsletransporterna inom sjukhusområdet äro besvärliga. Själva pannhuset
är därjämte mindre lämpligt för sitt ändamål och saknar tillräckliga
verkstads- och förrådslokaler samt omklädnadsrum för personal. En nybyggnad
av panncentral synes därför vara den mest ändamålsenliga lösningen
av frågan. Lämplig plats för en ny sådan anläggning finnes å området
mellan nuvarande bostadshus för 1 :e läkare (8) och begravningsplatsen
i områdets nordostligaste del. Här kan stickspår indragas från järnvägen,
som går strax utanför området, varigenom bekväm och billig koltransport
erhålles. Det föreslagna området är rymligt och byggnaden
kommer att ligga centralt inom sjukhusområdet. En sådan central placering
medför därjämte vid sjukhusets ombyggnad att huvudledningarna
kunna användas i långt högre grad än vad fallet skulle vara om panncentralen
låg kvar på sin nuvarande plats. Vidare kunna erforderliga verkstadslokaler
m. in. lämpligen anordnas i samband med den nya värmecentralen.

Med hänvisning till vad kommittén i samband med förslag till uppförande
av ny tuberkulospaviljong vid S:t Lars’ sjukhus i det följande anför
beträffande angelägenheten av att planerna i fråga om tuberkulsavdelningarna
vid statens sinnessjukhus snarast förverkligas, har kommittén
funnit önskvärt, alt förutsättningar skapas för anordnande av sådana paviljonger
även vid S:t Sigfrids sjukhus. Emellertid måste innan någon utbyggnad
kan ske pannanläggningen vid sjukhuset utökas. Kommittén har
på i expertutlåtandet anförda skäl funnit lämpligast att frågan löses genom
uppförande av ny panncentral.

I fråga om panncentralens utformning har kommittén anfört.

Panncentralen avses bliva utformad i huvudsak såsom tidigare beslutade
centraler vid bland annat Restads och S:ta Gertruds sjukhus. Sålunda
skola i anslutning till centralen anordnas de under maskinmästaren sorterande
verkstäderna, omklädnings- och matrum för personal, sopförbrännningsugn
och desinfektionsanläggning. Även erforderliga anordningar för
lagring av bränsle böra utföras i detta sammanhang. Ångpannorna skola
vara av sådan typ att, om så visar sig lämpligt, en framtida installation för
framställning av egen elektrisk energi möjliggöres. Panncentralen synes
böra placeras inom det område, som föreslås'' i expertutlåtandet.

Kostnaden för den nu föreslagna anläggningen har beräknats till sammanlagt
2 150 000 kronor. I detta belopp ha icke medräknats kostnader
lör eventuellt erforderliga grundförstärkningsarbeten o. dyl. Då panncentralens
läge ännu ej blivit definitivt fastställt ha nämligen grundförhållandena
på platsen icke närmare undersökts. I kostnaderna ha ej heller inräknats
utgifter för anslutning av värmecenlralen och till denna hörande
högspänningsstalion till sjukhusets värme- respektive elektriska fördclningsnät.

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

Då leveranstiden för ångpannor av ifrågakommande slag f. n. är
omkring två år, behöver pannhuset enligt kommitténs mening icke påbörjas
förrän tidigast ett år före pannleveransen. Av ovannämnda belopp
skulle för nästa budgetår erfordras endast 130 000 kronor för att möjliggöra
beställning av ångpannorna.

S:ta Gertruds sjukhus i Västervik.

Uppförande av panncentral.

Med bifall till av Kungl. Maj :t framlagt förslag beslöt 1949 års riksdag
(prop. nr 111; riksd. skr. nr 225), att vid S:ta Gertruds sjukhus i Västervik
skulle utföras vissa arbeten inom ångpanneanläggningen för en beräknad
kostnad av 525 000 kronor. Beloppet var avsett för utbyte av ångpanneanläggningen
vid sjukhuset. För budgetåret 1949/50 anvisade riksdagen
55 000 kronor för att möjliggöra beställning av erforderliga ångpannor.

I enlighet med förslag av Kungl. Maj :t beslöt 1950 års riksdag (prop.
nr 113; riksd. skr. nr 209), att vid sjukhuset skulle uppföras en panncentral
för en kostnad av högst 1 250 000 kronor.

Genom beslut den 19 maj 1950 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen
att låta utföra ifrågavarande arbete samt föreskrev, att styrelsen för
ändamålet skulle äga disponera dels förenämnda belopp på 55 000 kronor,
dels ock 25 000 kronor av anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens
sinnessjukhus m. m. för budgetåret 1950/51.

Sålunda ha för ifrågavarande ändamål hittills anvisats sammanlagt
(55 000 + 25 000) 80 000 kronor.

I skrivelse den 23 februari 1952 har statens kommitté för sinnessjukvårdens
utbyggande upplyst, att byggnadsstyrelsen beställt ångpanneutrustning
till panncentralen samt att styrelsen med hänsyn till leveranstiden
beräknade, att uppförandet av centralen kunde påbörjas under år
1952. Kommittén hemställer, att för nästa budgetår måtte anvisas 900 000
kronor.

Modernisering av kök och tvättinrättning.

I skrivelse den 23 februari 1952 har statens kommitté för sinnessjukvårdens
utbyggande föreslagit anskaffande av ett ångkokskåp till centralköket
vid S:ta Gertruds sjukhus samt en tvättmaskin, en centrifug och två
torktumlare till sjukhusets tvättinrättning. Till stöd härför har anförts.

Den nuvarande utrustningen i köket medger icke kokning av fisk, potatis
m. in. i större kvantiteter på en gång. Till följd härav måste kokning till
vissa måltider ske i två omgångar, varvid det först kokta, vanligen_ potatis,
förlorar avsevärt i näringsvärde och kvalitet. Med hänsyn härtill bör köket
utrustas med ytterligare ett ångkokskåp.

Tvättgodset vid sjukhuset har under årens lopp avsevärt ökats. För år
1951 uppgick tvättgodsmängden till 382 000 kilogram, medan tvättinrättningens
kapacitet från början var dimensionerad för en tvättgodsmängd,
motsvarande 250 000 kilogram tvätt per år. Tvättmaskinerna ha därjämte

Kiingl. Maj.ts proposition nr 123.

blivit i avsevärd grad försiitna sedan tvättinrättningen ombyggdes för omkring
11 år sedan. I anledning härav är en komplettering och förnyelse av
viss maskinutrustning erforderlig. Sålunda beräknas f. n. maskinutrustningen
behöva utökas med en centrifug och två torktumlare, därest en
ekonomisk drift skall kunna upprätthållas. Vidare bör en nu förbrukad
tvättmaskin med en kapacitet av 70 kilogram tvätt per fyllning ersättas
med en tvättmaskin, dimensionerad för 220 kilogram tvätt per fyllning.
Även om den nu av kommittén bedrivna utredningen rörande frågan om en
samordning av den statliga tvättverksamheten skulle giva till resultat, att
tvättverksamheten vid sjukhuset kommer att väsentligt förändras, finner
kommittén angeläget, att ovan angivna förbättringar i fråga om maskinutrustningen
vid sjukhuset snarast vidtagas.

Kostnaden för anskaffande av utrustningen har beräknats till sammanlagt
57 000 kronor, om vilket belopp kommittén hemställer för nästa budgetår.

Uppförande av personalbostadshus.

I skrivelse den 23 februari 1952 har statens kommitté för sinnessjuknårdens
utbyggande föreslagit, att vid S:ta Gertruds sjukhus skall uppföras
ett nytt personalbostadshus. Kommittén har därvid upplyst, att den bostad,
som bebos av maskinmästaren vid S:ta Gertruds sjukhus i Västervik, är
inrymd i det nuvarande pannhuset samt att enligt beslut av 1950 års riksdag
ny panncentral skall uppföras vid sjukhuset. Vid bifall till det förslag,
som kommittén i det föregående framlagt, skulle panncentralen kunna vara
uppförd under senare delen av våren 1953. Sedan så skett och centralen
tagits i bruk, beräknas det gamla pannhuset komma att rivas eller tagas
i anspråk för verkstäder. Bortsett från det förhållandet, att nämnda bostad
med hänsyn till sitt läge är otillfredsställande, bör därför enligt kommitténs
mening ny bostad anordnas för befattningshavaren.

Kommittén föreslår, att ett bostadshus för gift personal med fyra lägenheter
om 3 rum och kök uppföres vid sjukhuset. Lägenheterna avses
— förutom för maskinmästaren — för bland andra sjukhusets uppsyningsman
och assistent, vilkas lägenheter nu äro inrymda i vårdpaviljonger.
Byggnaden föreslås utförd i huvudsaklig överensstämmelse med av 1950
års riksdag beslutade personalbostadshus vid Rvhovs sjukhus i Jönköping,
i vilka samtliga lägenheter hålla en yta av 65 in-. De för maskinmästaren
och assistenten avsedda lägenheterna böra emellertid få en yta av 75 m;.
Enligt praxis anses nämligen bostäder för dessa befattningshavare skola
vara av sistnämnda storleksordning. Byggnaden föreslås bliva förlagd till
ett område, beläget mellan sjukhusets huvudinfart och den intill sjukhusområdet
gränsande Gamlebyviken. Till detta område, som ligger avskilt
från sjukhusområdet i övrigt, anser kommittén lämpligt att förlägga jämväl
de bostadsbyggnader, som framdeles torde komma att uppföras vid
sjukhuset.

Kostnaden för del nu föreslagna bostadshuset har beräknats till 300 000
kronor, varav 45 000 kronor utgöra kostnader för värmekulvert jämte led -

Kungl. Maj:t8 proposition nr 123.

ningar, utvändiga vatten- och avloppsledningar samt väg- och planeringsarbeten.
Kommittén hemställer, att hela det för byggnaden beräknade beloppet
anvisas för nästa budgetår.

S:t Olofs sjukhus i Visby.

Utbyte av ångpannor i panncentralen.

1 skrivelse den 23 februari 1952 har statens kommitté för sinnessjukvårdens
utbyggande anfört bland annat.

Panncentralen vid S:t Olofs sjukhus utrustades år 1935 med fem lågtrycksångpannor
var och en med 40 m2 eldyta. Av dessa arbeta två med ett
ångtryck av 0,i atö och tre med ett ångtryck av 0,9 5 atö. Förstnämnda
pannor användas endast för sjukhusbyggnadernas uppvärmning medan
värmebehoven för matlagning, tvätt och varmvattenberedning alstras av
0,95 atö-pannorna, som därjämte vid behov också kunna värma värmeledningsvattnet.
*

Den ena av de sistnämnda pannorna måste på grund av uppkomna
bristfälligheter år 1949 förses med nytt bakparti. För närvarande har
läckage uppstått på den ena av de båda 0,i atö-pannorna. Även den andra
av dessa pannor befinner sig i mycket dåligt skick. För att tillgodose sjukhusets
behov av uppvärmning under innevarande vinter ha vissa provisoriska
ändringar ifråga om de olika pannornas funktion måst företagas.
Därest icke driften vid sjukhuset skall äventyras, böra ovannämnda båda
pannor snarast utbytas mot nya.

Kostnaderna ha beräknats till sammanlagt 35 000 kronor, om vilket
belopp kommittén hemställer för nästa budgetår.

S:t Lars’ sjukhus i Lund.

Uppförande av tnberknlosavdelning.

I skrivelse den 23 februari 1952 har statens kommitté för sinnessjukvårdens
utbyggande föreslagit, att vid S:t Lars’ sjukhus skulle uppföras en
tuberkulosavdelning. Kommittén har därvid till en början erinrat, att statens
sinnessjukvårdsberedning i en promemoria med förslag om anordnande
vid vissa sinnessjukhus av särskilda avdelningar för tuberkulösa sinnessjuka
och sinnesslöa beräknat antalet ifrågavarande vårdplatser till cirka
600 för den statliga sinnessjukvårdens del. Platsbehovet skulle tillgodoses
genom uppförande av fem avdelningar med vardera 120 vårdplatser. Av
dessa avdelningar föreslogs i promemorian en avdelning vid vartdera av
Ulleråkers sjukhus i Uppsala, S:t Sigfrids sjukhus i Växjö, S:t Lars’ sjukhus
i Lund och Umedalens sjukhus vid Umeå. Den femte avdelningen
skulle enligt promemorian förläggas till ett blivande nytt sjukhus i västra
Sverige. Med hänsyn till den rådande stora överbeläggningen vid flertalet
sinnessjukhus vore det av stor vikt, att ifrågavarande paviljonger snarast
möjligt uppfördes. Härigenom skulle nämligen de vårdpaviljonger kunna

Kungl. Majds proposition nr 12o.

frigöras, vilka i första hand tänktes bliva föremål för ombyggnad vid sinnessjukhusen.
Man skulle därigenom även kunna undgå att tillgripa alternativet
med uppförande av provisoriska anordningar för evakuering av sådana
paviljonger, som skola byggas om.

Kommittén erinrar vidare, att 1949 års riksdag beslutat att vid vart
och ett av Ulleråkers och Umedalens sjukhus skulle uppföras en tuberkulosavdelning.
Varje avdelning skulle omfatta två paviljonger, en för manliga
och en för kvinnliga patienter, envar med två avdelningar om vardera
30 platser.

Kommittén förklarar sig i likhet med sinnessjukvårdsberedningen ha
funnit lämpligt att de ifrågasatta tuberkulosavdelningarna snarast uppföras.
Panncentralen vid S:t Sigfrids sjukhus är otillräcklig och i sådant skick
att det för närvarande icke är möjligt att utbygga detta sjukhus. Några
tekniska hinder att uppföra tuberkulospaviljongen vid S:t Lars’ sjukhus
föreligga däremot icke. Kommittén föreslår därför, att en sådan avdelning
uppföres vid sistnämnda sjukhus.

I fråga om förläggningen och utformningen av paviljongerna anför kommittén.

Kommittén har genom arkitekten Klas Anshelm låtit upprätta ritningar
över avdelningen. Enligt dessa skola de nya paviljongerna förläggas nordväst
om östra sjukhuset. Paviljongerna inrymma, liksom de påbörjade paviljongerna
vid Ulleråkers och Umedalens sjukhus, vardera två dubbelavdelningar.
Nu föreslagna avdelningar avvika dock från de tidigare beslutade
såtillvida, att dagrum och arbetsrum förlagts i anslutning till solverandorna
i stället för att ligga i mitten av avdelningen — en förändring,
som medför vissa fördelar ur övervakningssynpunkt. Härigenom erhålles
även bättre kontakt mellan dagrum och promenadgårdar. Matsalarna ha
bibehållits i avdelningens mitt och ha placerats på sådant sätt, att de kunna
betjänas av gemensamt kök. Vidare ha omklädningsrum för personalen
förlagts till källarvåningen. Kommittén vill emellertid förutskicka, att vissa
jämkningar i den ovan angivna dispositionen kunna komma att behöva
företagas med ledning av erfarenheterna från de tuberkulospaviljonger,
som nu uppföras vid Ulleråkers och Umedalens sjukhus.

Kostnaderna för de två paviljongerna ha beräknats till sammanlagt
3 350 000 kronor. Under nästa budgetår bör enligt kommittén 500 000 kronor
anvisas för påbörjande av en av paviljongerna.

Uppförande av per^onalbostadshus.

i skrivelse den 23 februari 1952 har statens kommitté för sinnessjukvärdens
utbyggande föreslagit, att vid sjukhuset måtte uppföras ett personalbostadshus.
Kommittén har därvid anfört.

Bostadsbeståndet vid S:t Lars’ sjukhus är i stor utsträckning otidsenligt.
Enkelrummen för ogift personal ha i regel icke tillgång till gemensamhetsanordningar
såsom badrum, tekök o. dyl. och äro till övervägande del
inrymda i vårdpaviljonger eller ekonomibyggnader. Familjebostäder för de
lägre befattningshavarna — i allmänhet tvårumslägenheter — sakna centralvärmeledning,
varmvatten och badrum. Befintliga bostäder för läkare

Kungl. Maj:ts proposition nr 123

äro modernt utrustade, men otillräckliga till antalet. Behovet av modernisering
och utökning av bostäderna vid sjukhuset är sålunda trängande.

Såsom en första etapp i upprustningen av bostäderna föreslår kommittén
uppförande av ett mindre friliggande bostadshus, inrymmande lägenheter
för sjukhusets maskinmästare och uppsyningsman, vilka för närvarande
disponera vardera en tvårumslägenhet, den ena belägen i ett av de
personalbostadshus, som äro upplåtna till sjukvårds- och ekonomipersonal,
och det andra i den västra administrationsbyggnaden. Då nyssnämnda
två befattningshavare äro berättigade till bostäder om 3 rum och kök, böra
lägenheterna i den föreslagna byggnaden givas sådan storlek. Ytan per
lägenhet bör i överensstämmelse med tillämpad praxis uppgå till cirka
75 in2. Byggnaden bör förläggas till norra sidan av Höje å i närheten av
den senast uppförda läkarbostaden vid sjukhuset.

Kostnaderna för husets uppförande jämte yttre ledningar och planering
ha beräknats till 150 000 kronor. Kommittén hemställer, att detta belopp
anvisas för nästa budgetår.

Ombyggnad av tvättinrättningen.

Med bifall till av Kungl. Maj :t framlagt förslag anvisade 1950 års riksdag
(prop. nr 113; riksd. skr. nr 209) 55 000 kronor till anskaffande av
viss maskinutrustning för tvättinrättningen vid S:t Lars’ sjukhus i Lund.
Efter förslag av Kungl. Maj :t anvisade vidare 1951 års riksdag (prop. nr
151; riksd. skr. nr 195) ytterligare 815 000 kronor för ombyggnad och
modernisering av tvättanläggningen. Sammanlagt ha för ändamålet sålunda
anvisats (55 000 -f 815 000) 870 000 kronor.

I skrivelse den 23 februari 1952 har statens kommitté för sinnessjukvårdens
utbyggande anfört bland annat.

Den 11 maj 1951 uppdrog Kungl. Maj:t åt kommittén att efter samråd
med därav berörda myndigheter verkställa utredning rörande frågan om
en samordning av den statliga tvättverksamheten och därmed sammanhängande
spörsmål samt till Kungl. Maj :t inkomma med de förslag, vartill
utredningen kunde giva anledning. Sedan möjligheter yppats att under
en övergångstid få tvättbehovet för S:t Lars’ sjukhus tillgodosett vid den
av försvarets fabriksstyrelse drivna tvättinrättningen i Landskrona, har
kommittén funnit lämpligt låta ombyggnaden av ifrågavarande tvättinrättning
anstå i avaktan på resultatet av förenämnda utredning. Denna utredning
torde icke vara slutförd inom sådan tid, att ombyggnaden av tvättinrättningen
bör påbörjas under loppet av nästa budgetår. Anvisade medel
ha hittills tagits anspråk endast för utgifter för utredningar och förberedande
arbeten. Dessa kostnader och de ytterligare utgifter, som en fortsatt
utredning kan beräknas draga, uppskattas till i runt tal 70 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer kommittén att, då sålunda
ett belopp av (870 000 — 70 000) 800 000 kronor icke kommer att tagas
i anspråk under sagda budgetår, sistnämnda belopp måtte få disponeras
för annan av kommittén förordad byggnadsåtgärd.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 123.

Vipeholms sjukhus i Lund.

Ombyggnad av personalbostadshus.

1 skrivelse den 25 januari 1952 har medicinalstyrelsen hemställt, att vid
Vipeholms sjukhus måtte anordnas ytterligare ett antal personalbostadsrum.
Till stöd för sin framställning har medicinalstyrelsen anfört följande.

Vid Vipeholms sjukhus, vilket är avsett för svårskötta obildbara sinnesslöa,
har numera den senast beslutade paviljongen tagits i bruk. Denna
är till hälften belagd med särskilt besvärliga barn. Av denna anledning
har det varit förenat med avsevärda svårigheter att få tillräcklig personal.
Med hänsyn till arbetets krävande art inträffar det ibland, att nyanställd
personal stannar endast några dagar. Till detta förhållande medverkar
den omständigheten att erforderligt antal bostäder icke på långt
när kan tillhandahållas. Bostadstillgången för ogift personal är även i Lunds
stad synnerligen ringa.

Med hänsyn till dessa förhållanden, som äventyra möjligheterna att
driva ifrågavarande barnavdelning, synes det medicinalstyrelsen ofrånkomligt
att ytterligare bostäder för ogift personal snarast tillskapas vid sjukhuset.
Vid sjukhuset finnes nu ett bostadshus i tre våningar med en tillbyggd
vinkellänga i en våning. För åstadkommande av den enklaste lösningen
av nya bostäder synes vara, att envåningslängan påbygges till full
höjd. Härigenom tillkomma ytterligare åtta enkelrum.

Medicinalstyrelsen — som i ärendet samrått med statens kommitté för
sinnessjukvårdens utbyggande — uppskattar kostnaderna för byggnadsföretaget
till 160 000 kronor samt hemställer, att sagda belopp måtte anvisas
för nästa budgetår.

Uppförande av personalbostiider.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen nr 281 till 1944 års riksdag
angående allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 uppförde riksdagen
(skr. nr 453) å kapitalbudgeten, statens allmänna fastighetsfond, å allmän
beredskapsstat II till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus ett
anslag av 233 000 kronor. Anslaget avsågs bland annat för bestridande av
kostnaderna för uppförande av personalbostäder vid Vipeholms sjukhus,
beräknade till 75 000 kronor.

I enlighet med förslag av Kungl. Maj :t (prop. nr 177) till 1946 års riksdag
beslöt riksdagen (skr. nr 209), att medlen skulle ställas till förfogande
för ändamålet.

Genom beslut den 21 juni 1946 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen
att låta uppföra nämnda bostäder samt föreskrev, att styrelsen för ändamålet
skulle äga disponera högst 75 000 kronor.

I skrivelse den 20 februari 1952 har medicinalstyrelsen hemställt, att
ytterligare medel måtte anvisas för byggnadsföretaget. Styrelsen har därvid
anfört i huvudsak följande.

De anvisade medlen voro avsedda för uppförande av två bostadshus med
tillsammans 4 lägenheter om 2 rum och kök samt erforderliga biutrym -

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

men. Vid beräkningen av kostnaderna hade medicinalstyrelsen utgått från»
att hus av samma typ som tidigare utfördes vid Sidsjöns sjukhus i Sundsvall
skulle komma till utförande.

I skrivelse till medicinalstyrelsen har byggnadsstyrelsen meddelat, att
kostnaderna för de båda husen uppginge till betydligt högre belopp än vad
tidigare beräknats eller till 156 000 kronor. Denna avsevärda kostnadsökning
måste bero på den allmänna kostnadsstegringen, att lägenheterna i
propositionen utökats från 2 till 3 rum och kök samt att kostnaderna för de
såsom utgångspunkt för de ursprungliga beräkningarna tagna husen vid
Sidsjöns sjukhus blevo påfallande låga. Det av byggnadsstyrelsen angivna
beloppet, 156 000 kronor, hänför sig till prisnivån hösten 1945. Prisstegringen
efter denna tidpunkt har av byggnadsstyrelsen uppgivits vara 65 %.
Med utgångspunkt härifrån skulle kostnaderna för bostadshuset beräknade

efter prisläget 1 juli 1951, uppgå till (^156 000 + j^ x 156 OCK)) 257 400 kronor,
eller i runt tal 275 000 kronor.

Medicinalstyrelsen hemställer, att för nästa budgetår anvisas ytterligare
200 000 kronor för ifrågavarande byggnadsföretag.

S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg.

Installation av ny ångpanna in. m.

Med bifall till av Kungl. Maj:t i propositionen nr 111 till 1949 års riksdag
framlagt förslag beslöt riksdagen (skr. nr 225), att vid S:ta Maria sjukhus
skulle installeras ny ångpanna in. m. för en kostnad av högst 300 000
kronor, samt anvisade ett belopp av 70 000 kronor till ändamålet.

Genom beslut den 20 maj 1949 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen
att låta utföra ifrågavarande byggnadsarbeten samt föreskrev, att
styrelsen för ändamålet ägde disponera 70 000 kronor för budgetåret
1949/50.

I skrivelse den 23 februari 1952 har statens kommitté för sinnessjukvårdens
utbyggande upplyst, att ångpanneutrustningen beställts under hösten
1950 samt att leveransen av densamma kunde beräknas ske under 1952.
Installationen kunde därför helt färdigställas under budgetåret 1952/53.

Kommittén uppskattar det erforderliga medelsbehovet för sistnämnda
budgetår till (300 000 — 70 000) 230 000 kronor samt hemställer, att detta
belopp måtte anvisas för nästa budgetår.

Anorduande av personaltvättstuga.

i skrivelse den 23 februari 1952 har statens kommitté för sinnessjukvårdens
utbyggande föreslagit, att vid S:ta Maria sjukhus skulle anordnas
en personaltvättstuga. Kommittén har härom anfört följande.

De äldre bostadsbyggnaderna rid sjukhuset äro, med undantag för portvaktshusen,
försedda med tvättstugor. De nyuppförda 4 bostadshusen för
8 familjer äro däremot icke utrustade med sådana anordningar. Befintliga
tvättstugor sakna all maskinell utrustning. Kommittén finner det önsk -

Kungl. Maj:ls proposition nr 123.

värt, att förhållandena i berörda hänseende snarast förbättras. En tvättstuga
bör därför anordnas. Den torde lämpligen böra inrymmas i källaren
till ett av de äldre bostadshusen. Den bör förses med en maskinutrustning,
motsvarande den för flerfamiljshus vanliga, nämligen tvättmaskin, centrifug,
tvättho, kallmangel, strykbord m. m.

Kostnaderna ha beräknats till 50 000 kronor. Beloppet bör enligt kommittén
anvisas för nästa budgetår.

S:t Jörgens sjukhus i Göteborg.

Uppförande av panncentral.

1 enlighet med förslag av Kungl. Maj :t beslöt 1950 års riksdag (prop,
nr 113; riksd. skr. nr 209), att vid S:t Jörgens sjukhus i Göteborg skulle
uppföras en panncentral för en kostnad av högst 1 250 000 kronor samt anvisade
för budgetåret 1950/51 under anslaget till vissa byggnadsarbeten vid
statens sinnessjukhus m. m. 55 000 kronor till ändamålet.

Genom beslut den 19 maj 1950 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen
att låta utföra byggnadsarbetena samt ställde för ändamålet 55 000
kronor till styrelsens disposition för budgetåret 1950/51.

I skrivelse den 23 februari 1952 har statens kommitté för sinnessjukvårdens
utbyggande upplyst, att leveransen av ångpannor till panncentralen
— vars uppförande beräknats behöva påbörjas under hösten 1952 för
att stå färdig, när pannorna levererades — icke kan ske så tidigt som man
ursprungligen räknat med. Medelsbehovet under budgetåret 1952/53 har
med hänsyn härtill uppskattats till 400 000 kronor, vilket belopp kommittén
föreslår skall anvisas för nästa budgetår.

Restads sjukhus i Vänersborg.

Uppförande av panncentral.

Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1949 års riksdag
(prop. nr 111; riksd. skr. nr 225), att vid Restads sjukhus i Vänersborg
skulle utföras vissa arbeten inom ångpanneanläggningen för en beräknad
kostnad av 525 000 kronor. Beloppet var avsett för utbyte av ångpanneanläggningen
vid sjukhuset. För budgetåret 1949/50 anvisade riksdagen under
anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. 55 000
kronor för att möjliggöra beställning av erforderliga ångpannor.

I enlighet med förslag av Kungl. Maj:t beslöt 1950 års riksdag (prop.
nr 113; riksd. skr. nr 209), att vid sjukhuset skulle uppföras en panncentral
för en kostnad av'' högst 1 250 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 123-

dels ock 25 000 kronor av anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens
sinnessjukhus in. m. för budgetåret 1950/51. Vidare ställde Kungl. Maj:t
den 15 juni 1951 — efter beslut av 1951 års riksdag (prop. nr 151; riksd.
skr. nr 195) — 1 000 000 kronor till styrelsens disposition för arbetets fortsättande.

För uppförande av panncentralen ha sålunda hittills anvisats (55 000 -f
25 000 -f 1 000 000) 1 080 000 kronor.

I skrivelse den 23 februari 1952 har statens kommitté för sinnessjukvårdens
utbyggande upplyst, att byggnadsstyrelsen under hösten 1950 beställt
ångpanneutrustning och därvid erhållit sådan leveranstid, att panncentralen
borde stå färdig under första hälften av år 1952, samt att panncentralen
kan beräknas bliva helt färdigställd under loppet av nästa budgetår.

Kommittén hemställer, att för nästa budgetår anvisas återstoden av det
för byggnadsföretaget beräknade beloppet, (1 250 000 — 1 080 000) 170 000
kronor.

Uppförande av perfcona!bostad*hus ni. m.

1 skrivelse den 23 februari 1952 har statens kommitté för sinnessjukvårdens
utbyggande anfört, att familjebostäderna vid Restads sjukhus i
Vänersborg befinna sig i allmänhet i mindre gott skick. Med få undantag
äro de omoderna och sakna såväl centralvärmeledning som vattenklosetter,
varmvatten och badrum. Omkring hälften av bostäderna omfatta 1 rum
och kök. Vid upprepade tillfällen har frågan om uppförande av ett antal
nya samt om modernisering av befintliga bostäder varit föremål för prövning.
Ifråga om bostäder för ogift personal äro cirka 60 belägna i vårdpaviljonger
eller ekonomibyggnader och böra fördenskull ersättas med nybyggnader.
Enligt uppgift från sjukhuset skulle därutöver behövas minst
ett 40-tal bostäder av denna typ, därest vid nu rådande förhållanden samtliga
ogifta befattningshavare skulle kunna beredas egna rum vid sjukhuset.

Med hänvisning till det anförda finner kommittén angeläget, att en förbättring
av bostadsförhållandena vid sjukhuset kommer till stånd. Såsom
en första åtgärd i detta avseende föreslår kommittén att modernisering av
familjebostäderna påbörjas och ett mindre antal bostadsrum för ogift personal
anordnas. Kommittén anför vidare härom.

Ifråga om familjebostäderna bör till en början beslut fattas om renovering
av nio utanför det egentliga sjukhusområdet belägna bostadshus.

Vad angår nya bostäder för ogift personal böra tills vidare 16 enkelrum
anordnas, 8 av rummen med 18 in2 lägenhetsyta och 8 om 14 m2. Dessa bostäder
böra inrymmas i en för ändamålet uppförd nybyggnad. Bostäderna
beräknas bliva utformade och utrustade såsom de persönalrum, vilka enligt
beslut av 1951 års riksdag uppföras vid Birgittas sjukhus i Vadstena.

I samband med uppförandet av nybyggnaden bör enligt kommitténs
mening sjukhuset förses med en ny personaltvättstuga. Härom anföres
bland annat.

Kungl. Maj:ts proposition nr 12o.

Den nu befintliga tvättstugan är olämpligt belägen samt saknar maskinutrustning
och centralvärme. Eu modernisering av tvättstugan skulle
ställa sig relativt kostsam. Med hänsyn härtill och på grund av dess läge
bör ny tvättstuga anordnas. Denna kan lämpligen inrymmas i bostadsbyggnadens
källarvåning och får härigenom en i förhållande till flertalet
bostäder central placering. Utrustningen torde böra motsvara den för tvättstugan
vid S:ta Maria sjukhus föreslagna.

Personalen vid sjukhuset har vidare väckt fråga om anordnande av
bastubad vid sjukhuset. Därest bostäderna upprustas i enlighet med vad
som föreslagits i det föregående, blir behovet av en bastu emellertid icke
så framträdande. Kommittén vill likväl — med hänsyn till den tidrymd
som kommer att förflyta innan moderniseringen av bostäderna genomförts
— icke motsätta sig inredning av en mindre bastu i anslutning till den
föreslagna tvättstugan.

Kostnaderna för de föreslagna byggnadsåtgärderna ha beräknats till
sammanlagt 1 365 000 kronor, varav 845 000 kronor för moderniseringen
av familjebostäderna, 305 000 kronor för det nya bostadshuset jämte tvättstuga
och bastu samt 215 000 kronor för erforderliga yttre kulvertar,
värme-, vatten- och avloppsledningar jämte väg- och planeringsarbeten.

Kommittén hemställer, att för påbörjande av ifrågavarande arbeten för
nästa budgetår anvisas 500 000 kronor.

Anordnande av kolgård.

I skrivelse den 23 februari 4952 har statens kommitté för sinnessjukvårdens
utbyggande föreslagit, att vid Restads sjukhus skulle anordnas en
kolgård. Kommittén anför härom.

Efter förslag av Kungl. Maj:t beslöt 1950 års riksdag (prop. nr 113;
riksd. skr. nr 209), att ny panncentral skulle uppföras vid Restads sjukhus
för en beräknad kostnad av 1 250 000 kronor. I denna kostnad hade icke
medräknats några nya transportanordningar för framforsling av kolen
från det vid detta sjukhus förhållandevis långt från panncentralerna belägna
kolupplaget. För sistnämnda slag av transporter användes i stor
utsträckning patientarbetskraft, och man räknade med, att denna anordning
skulle kunna bibehållas under en övergångsperiod.

Leverans av kol till sjukhuset har tidigare skett med fartyg till sjukhusets
brygga där kolen lossats med fartygens egna vinschar och från
bryggan transporterats på vagnar till det inom sjukhusets område befintliga
kolupplaget. Bränslebehovet har i allmänhet tillgodosetts genom lagring
av kol för ett års förbrukning. Även från kolupplaget transporteras
kolen till panncentralen på vagnar. Vid transporterna inom sjukhusområdet
har patientarbetskraft tidigare kunnat ianspråktagas i stor utsträckning.
Det nuvarande kolupplaget är emellertid i dåligt skick — det saknar
hårdgjord botten — och är icke så utformat och beläget, att det lämpar sig
för transport av kol på annat sätt än nyss angivits. Då patientarbetskraft
numera icke i nämnvärd utsträckning kan påräknas samt svårigheter föreligga
att anskaffa annan arbetskraft, synas sådana åtgärder böra vidtagas,
att antydda svårigheter elemineras. Kommittén föreslår, att en ny kolgård
anordnas, vilken bör utformas på sådant sätt att den lämpar sig för
transporter såväl efter nuvarande ordning som för transporter med bil
från hamnen i Vänersborg.

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

Kommittén föreslår, att kolgården skall anordnas i direkt anslutning till
panncentralen. För forsling av kolen inom kolgården fram till silon föreslås
användning av motordriven truck, vilken även kan användas för bortskaffande
av snö o. dyl. Under normala förhållanden ställa sig transporter
med båt till sjukhusets brygga billigare än med bil från stadens hamn.
Därest detta billigare transportsätt skulle utnyttjas, skulle vissa förbättringar
och utvidgningar av bryggan och befintliga transportanordningar
vara erforderliga. Med hänsyn till den förut antydda svårigheten att skaffa
arbetskraft är kommittén emellertid icke nu beredd framlägga förslag till
sådana förbättringar.

Kostnaderna för anordnandet av kolgården ha beräknats till 160 000
kronor. Kommittén hemställer, att detta belopp anvisas för nästa budgetår.

Mariebergs sjukhus i Kristinehamn.

Uppförande av panncentral.

Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1950 års riksdag
(prop. nr 113; riksd. skr. nr 209), att vid Mariebergs sjukhus skulle uppföras
en panncentral för en beräknad kostnad av högst 1 250 000 kronor
samt anvisade för budgetåret 1950/51 400 000 kronor för ändamålet.

Vidare beslöt 1951 års riksdag (skr. nr 195) efter förslag av Kungl.
Maj :t (prop. nr 151) att för arbetena ifråga anvisa ytterligare 700 000
kronor.

För ifrågavarande arbeten ha sålunda hittills anvisats sammanlagt
(400 000 + 700 000) 1 100 000 kronor.

I skrivelse den 23 februari 1952 har statens kommitté för sinnessjukvårdens
utbyggande — med förmälan, att panncentralen kan beräknas
bliva helt färdigställd under loppet av nästa budgetår — hemställt, att för
sagda budgetår måtte anvisas (1 250 000 — 1 100 000) 150 000 kronor.

Uppförande av upptagningspaviljong.

Med bifall till av Kungl. Maj :t i propositionen nr 151 till 1951 års riksdag
framlagt förslag beslöt riksdagen (skr. nr 195), att vid Mariebergs
sjukhus skulle uppföras en upptagningspaviljong för en beräknad kostnad
av högst 950 000 kronor, samt anvisade under anslaget till vissa byggnadsarbeten
vid statens sinnessjukhus m. m. för budgetåret 1951/52 500 000
kronor för ändamålet.

Genom beslut den 15 juni 1951 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen
att låta utföra arbetena ifråga samt föreskrev, att styrelsen för ändamålet
skulle äga disponera sistnämnda belopp för budgetåret 1951/52.

I skrivelse den 23 februari 1952 har statens kommitté för sinnessjukvårdens
utbyggande upplyst, att arbetet beräknas bliva helt slutfört under
loppet av nästa budgetår, varför medelsbehovet för sagda budgetår kan beräknas
till (950 000 — 500 000) 450 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 123. 31

Kommittén hemställer, att för nästa budgetår anvisas 450 000 kronor för
arbetena ifråga.

Uppförande av vårdpaviljong.

1 skrivelse den 23 februari 1952 har statens kommitté för sinnessjukvårdens
utbyggande erinrat om 1951 års riksdags beslut (prop. nr 151;
riksd. skr. nr 195) att vid Mariebergs sjukhus skulle uppföras en upptagningspaviljong,
avsedd för lättare akuta fall. Paviljongen skulle ingå såsom
en första etapp i renoveringen av den kvinnliga avdelningen rid sjukhuset.
Kommittén upplyser, att bristen på ändamålsenliga avdelningar för
oroliga patienter vid sjukhuset är betydande. Med hänsyn till det stora
antal enkelrum, som numera anses böra ingå i en orolig avdelning, föreligga
svårigheter att inom befintliga paviljonger tillgodose detta behov.
Vid närmare övervägande av hur den försatta renoveringen av den kvinnliga
avdelningens paviljonger lämpligen bör ske, har kommittén funnit, att
en ny paviljong bör uppföras även för oroliga patienter, innan ombyggnaden
av de befintliga paviljongerna påbörjas. Paviljongen bör utformas i
huvudsak i enlighet med den av 1947 års riksdag beslutade, nu färdigställda
paviljongen för oroliga manliga patienter vid sjukhuset, vilken visat
sig vara lämplig för sitt ändamål. Den bör inrymma tre vårdavdelningar
om vardera 24 platser. Våningsytan per patient beräknas uppgå till i det
närmaste den yta, varmed sjukhusutredningen räknat i sitt principförslag
till paviljonger av denna art. Paviljongen bör placeras så, att den framdeles
kan anslutas till en eventuell kulvert mellan de kvinnliga paviljongerna
och administrationsbyggnaden.

Kostnaden för paviljongen har beräknats till 1 540 000 kronor. Kommittén
beräknar, att för påbörjande av densamma erfordras för nästa budgetår
ett belopp av 800 000 kronor. Kommittén föreslår, att det för ombyggnad
av tvättinrättningen vid S:t Lars’ sjukhus anvisade beloppet, till den
del det enligt vad kommittén ovan anfört är disponibelt — 800 000 kronor
— måtte få tagas i anspråk för nu föreslagna arbeten.

Modernisering av personaltvättstnga in. in.

I skrivelse den 23 februari 1952 har statens kommitté för sinnessjukvårdens
utbyggande föreslagit, att tvättstugan vid Mariebergs sjukhus skulle
moderniseras och ett bastubad anordnas i samband därmed. Kommittén
anför härom.

Personaltvättstugan vid Mariebergs sjukhus i Kristinehamn är omodern
och saknar maskinutrustning. I anledning härav har personalen hemställt
om renovering av tvättstugan och installation av erforderlig maskinutrustning.
Kommittén, som finner den gjorda framställningen befogad,
föreslår, att tvättstugan iordningställes och utrustas i enlighet med numera
vedertagna principer för personaltvättstugor. Detta innebär med avseende
på utrustningen, alt tvättstugan förses med tvättmaskin, centrifug,
tvättho, kallmangel, strykbord m. m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

I den i Ivättstugebyggnaden nu inrymda smedjan — vilken kommer att
förflyttas till den under uppförande varande nya panncentralen — bör
anordnas ett av sjukhusets personal sedan länge önskat bastubad. Kommittén
får i denna fråga hänvisa till vad som anförts beträffande motsvarande
anläggning vid Restads sjukhus.

Kostnaderna för ifrågavarande byggnadsföretag ha beräknats till 135 000
kronor. Kommittén hemställer, att detta belopp anvisas för nästa budgetår.

Anordnande av kolgård.

I skrivelse den 23 februari 1952 har statens kommitté för sinnessjukvårdcns
utbyggande erinrat, att 1950 års riksdag beslutat (prop. nr 113;
riksd. skr. nr 209), att ny panncentral skulle uppföras vid Mariebergs sjukhus.
I den till 1 250 000 kronor beräknade kostnaden för anläggningen ingingo
ej utgifter för anordningar för förvaring av större mängd bränsle
eller för transport därav från den till sjukhuset hörande lastbryggan.

Kommittén upplyser, att sjukhusets bränslebehov i allmänhet tillgodosetts
genom lagring av kol för ett års förbrukning. Kolen har hittills i regel
transporterats med fartyg till sjukhusets brygga, där den lossats med fartygens
egna vinschar. Från bryggan har kolen transporterats på vagnar
till det inom sjukhusets område befintliga kolupplaget. Även från kolupplaget
har den transporterats till panncentralen på vagnar. Vid transporterna
inom sjukhusområdet har patientarbetskraft tidigare kunnat ianspråktagas
i stor utsträckning. Då sådan arbetskraft numera icke i nämnvärd
utsträckning kan påräknas samt svårigheter föreligga att anskaffa annan
arbetskraft, har kolen i viss utsträckning måst transporteras med bil från
hamnen i Kristinehamn. Det nuvarande kolupplaget är i dåligt skick —
det saknar hårdgjord botten — och är icke så utformat och beläget, att
det lämpar sig för sådana transporter. Med hänsyn härtill föreslår kommittén,
att ny kolgård anordnas, vilken bör anordnas på sådant sätt, att
den lämpar sig för transporter, såväl efter nuvarande ordning som med
bil från hamnen i Kristinehamn. Kolgården bör vidare uppföras i direkt
anslutning till panncentralen. För forsling av kolen inom kolupplaget fram
till silon föreslås upplaget bli utrustat med en s. k. släpskopa. Härigenom
kan behovet av arbetskraft för lämpning av kolen begränsas.

Kommittén framhåller, att under nuvarande förhållanden ställa sig
transporter med båt till sjukhusets brygga billigare än med bil från stadens
hamn. Detta transportsätt kräver emellertid en viss utbyggnad av
bryggan och uppmuddring av farleden till densamma m. m. Med hänsyn
till den förut antydda knappheten på arbetskraft har kommittén ansett
sig icke nu beredd framlägga förslag härom.

Kostnaderna för anordnandet av kolgården jämte släpskopa och därtill
hörande maskinell utrustning ha beräknats till 190 000 kronor. Kommittén
hemställer, att detta belopp anvisas för nästa budgetår.

Kungl. Maj.ts proposition nr 123.

Västra Marks sjukhus i Örebro.

Modernisering av ekonomibyggnaderna.

I skrivelse den 1 februari 1952 har medicinalstyrelsen hemställt att vid
Västra Marks sjukhus måtte få utföras vissa byggnadsarbeten. Till stöd för
sin framställning har medicinalstyrelsen till en början erinrat, att Västra
Marks sjukhus togs i bruk år 1930 och är avsett för vård av asociala imbecilla
kvinnor samt att sjukhuset har ett platsantal av 340. Det är till sin
huvuddel inrymt i byggnader, vilka uppförts för Svea trängkår. EkonomikySSliaderna
kunna med den utformning de fått ej ens tillnärmelsevis
motsvara nutida krav på ändamålsenlighet. De behöva därför moderniseras.
Sjukhuset är vidare i behov av festplats för patienterna, bostadshus för
intendent och 2:dre läkare samt utvidgning av verkstadslokalerna inom
maskinhuset. Medicinalstyrelsen anför beträffande de olika byggnadsåtgärderna
i huvudsak följande.

Köksbyggnaden är uppförd dels i sten, dels av trä. Den av trä uppförda
delen bör ersättas med en tillbyggnad i tegel. Inom denna del bör ordnas
varumottagning, kylutrymmen för olika slags varor, samt kapprum och
toalett för patienter. Hit bör även förläggas renseri, beredningsrum, disk
för föreståndarens^ expedition. Själva kökslokalen, som ligger i stenbyggnaden,
kan bibehållas i huvudsak oförändrad, men dess utrustning bör
kompletteras. Även inredningen i köksbyggnadens källarvåning behöver
kompletteras. I den tillbyggda delens övre våning avses omklädningsrum
in. in. bliva inredda.

Festsal för patienter m. m. I vinkel med köksbyggnaden och ansluten
till denna ligger den° byggnad, som under trängkårstiden var manskapsinatsal.
Redan 1939 ars riksdag beslöt, att denna byggnad skulle inredas
till festsal för patienterna och anvisade medel härför. Genom beslut den
30 december 1939 föreskrev Kungl. Maj :t — som genom beslut den 22
juni 1939 uppdragit åt medicinalstyrelsen att låta inreda fest- och samlingssalar
vid Västra Marks sjukhus i Örebro — att nämnda arbeten icke
finge komma till utförande med mindre Kungl. Maj :t därtill lämnade tillstånd.

Bristen på festsal för patienterna hade redan då berett sjukhusledningen
stora svårigheter. Medicinalstyrelsen anser behovet av festsal vara verkligt
trängande. Det gamla förslaget om manskapsmatsalens iordningsställande
för ändamålet bör i något modifierad form genomföras. Festsalen
skulle ge plats för cirka 250 patienter och inrymma en mindre scen. Därjämte
föreslås inrättandet av erforderliga kapprum och toaletter. Byggnaden
ifråga ger därutöver utrymme för en nyinredd matsal för personal.
Den nu befintliga matsalen för personalen ligger i en särskild byggnad.
Läget är obekvämt, enär maten måste transporteras över gården. Huset är
dessutom i dåligt stånd och kräver en genomgående reparation. Med hänsyn
även härtill har det ansetts ur driftssynpunkt fördelaktigare att flytta
personalmatsalen till förutvarande manskapsmatsalen.

Tvätterict. Även sjukhusets tvätt behöver renoveras och utbyggas, ej
minst med hänsyn till att ett stort antal patienter dagligen arbeta inom densamma.
Lokalerna för inlämning och utlämning av tvätten äro nu trånga
och otillfredsställande liksom också personalens omklädningsrum. Huset
bör tillbyggas i båda ändar, varigenom erforderliga nya utrymmen vinnas.

3—52i 52 Biliang till riksdagens protokoll 11)52. 1 samt. Nr 123.

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

Maskinhuset. Verkstadsutrymmet inom maskinhuset var redan från
början för knappt tilltaget. Antalet reparationer av olika slag, som utföras
av sjukhusets maskinpersonal har ökat avsevärt. En tillbyggnad har blivit
ofrånkomlig. I denna bör inrymmas erforderlig verkstad, expedition för
maskinmästaren och förråd för verktyg.

Bostadhus för intendent och andre läkare. Vid sjukhuset finnes ej bostad
för sjukhusintendenten och endast en otillfredsställande lägenhet för
andre läkaren. Avsevärda olägenheter ha varit förknippade härmed. Ett
dubbelhus för dessa båda befattningshavare bör uppföras. Bostäderna böra
givas vedertagen storlek.

Kostnaderna, vilka beräknats av byggnadsstyrelsen uppgå till sammanlagt
1 185 000 kronor, varav 255 000 kronor för samlingssal och personalmatsal,
390 000 kronor för köksbyggnad, 250 000 kronor för tvättbyggnaden,
75 000 kronor för verkstadsbyggnaden samt 215 000 kronor för bostadshus
åt intendent och andre läkare. Medicinalstyrelsen hemställer, att för
påbörjande av ifrågavarande arbeten måtte anvisas 500 000 kronor för
nästa budgetår.

Förvärv av Brotorps arbetsliem.

Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag (prop. nr 151) bemyndigade
1951 års riksdag Kungl. Maj :t (skr. nr 195) att förvärva Brotorps
arbetshem i Hidingebro för en köpeskilling av högst 175 000 kronor under
villkor, att driftkostnaderna för hemmet hölle sig på normal nivå.

I skrivelse den 19 februari 1952 har medicinalstyrelsen anfört, att enligt
en av styrelsen företagen undersökning driftkostnaderna ej överstiga de
jämförbara sekundäravdelningarnas. Styrelsen upplyser, att den med ägaren
av hemmet slutit ett preliminärt avtal, vari köpeskillingen för den fasta
egendomen upptagits till i runt tal 165 000 kronor samt hemställer, att
sagda belopp måtte anvisas för nästa budgetår.

Genom beslut den 22 februari 1952 har Kungl. Maj :t godkänt avtalet.

Salberga sjukhus i Sala.

Anordnande av samlingssal.

I enlighet med förslag av Kungl. Maj :t i propositionen nr 256 till 1939
års riksdag beslöt riksdagen (skr. nr 413), att vid Salberga sjukhus skulle
genom ombyggnad av den gamla matsalsbyggnaden anordnas en festsal
samt anvisade för budgetåret 1939/40 40 000 kronor till ändamålet.

Genom beslut den 22 juni 1939 uppdrog Kungl. Maj:t åt medicinalstyrelsen
att låta utföra arbetet i fråga.

Sedan 1939 års urtima riksdag anmält sina beslut i enlighet med
Kungl. Maj :ts proposition nr 79 till riksdagen rörande åtgärder för begränsning
av statsutgifterna under budgetåret 1939/40 m. m., föreskrev
Kungl. Maj :t den 30 december 1939, med ändring av beslutet den 22 juni
1939, att sagda arbete icke finge komma till utförande med mindre Kungl.
Maj :t därtill lämnade tillstånd.

Kungl. Maj:ts proposition nr 123. 35

I yttrande den It) januari 1951 över en av statens sjukhuspersonalsförbund,
avd. 22, gjord framställning har medicinalstyrelsen framhållit, att
trängande behov föreligger av en fest- och samlingslokal för patienterna
vid sjukhuset. Behovet därav har blivit än mer uttalat genom inrättandet
sedan hösten 1950 av alkoholistanstalten vid sjukhuset. Styrelsen framhåller,
att klientelet inom denna anstalt är i särskilt hög grad i behov av
förströelse inom sjukhuset.

Byggnadsstyrelsen — som den 11 augusti 1951 utlåtit sig i ärendet —
har uppskattat kostnaderna till 170 000 kronor.

Slutligen har medicinalstyrelsen i skrivelse den 1 februari 1952 uppgivit,
att den från byggnadsstyrelsen erfarit, att kostnaderna numera —
efter prisläget den 1 juli 1951 —- kunna beräknas till 180 000 kronor, samt
hemställer, att sagda belopp måtte anvisas för budgetåret 1952/53 till ifrågavarande
byggnadsarbete.

• Säters sjukhus.

Ombyggnad av ekonomibyggnaden.

Med bifall till av Kungl. Maj :t framlagt förslag beslöt 1950 års riksdag
(prop. nr 113; riksd. skr. nr 209), att vid Säters sjukhus skulle för en
kostnad av högst 1 150 000 kronor verkställas ombyggnad av ekonomibyggna<3en,
samt anvisade under anslaget till vissa byggnadsarbeten vid
statens sinnessjukhus in. m. för budgetåret 1950/51 250 000 kronor för
ändamålet.

Genom beslut den 19 maj 1950 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen
att låta utföra ombyggnaden samt föreskrev, att styrelsen för ändamålet
skulle äga disponera högst 250 000 kronor för budgetåret 1950/51.

Vidare anvisade 1951 års riksdag (skr. nr 195) efter förslag av Kungl.
Maj:t i propositionen nr 151 -— vari kostnaderna för ombyggnadsarbetena
beräknats till 1 325 000 kronor -— för arbetena ifråga ytterligare 100 000
kronor.

För ombyggnadsarbetena ha sålunda hittills anvisats sammanlagt
(250 000 -f- 100 000) 350 000 kronor.

I skrivelse den 23 februari 1952 har statens kommitté för sinnessjukvårdens
utbyggande erinrat, att ombyggnadsarbetena icke kunde påbörjas
förrän ett personalbostadshus, avsett att ersätta de i ekonomibyggnaden inrymda
bostäderna, uppförts. Enligt uppgift från byggnadsstyrelsen räknade
man med alt ombyggnaden av ekonomibyggnaden kunde påbörjas omedelbart
efter det bostadshuset färdigställts, vilket beräknades ske under första
halvåret 1952 samt att arbetena komme att i huvudsak slutföras under
loppet av nästa budgetår.

Kommittén uppskattar medelsbehovet för nästa budgetår till 775 000
kronor samt hemställer, att detta belopp måtte anvisas för nästa budgetår.

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

Uppförande av personalbostadshus.

I skrivelse den 23 februari 1952 har statens kommitté för sinnessjukvårdens
utbyggande erinrat om 1951 års riksdags beslut (prop. nr 151;
riksd. skr. nr 195), att ett bostadshus för ogift personal skulle uppföras
vid Säters sjukhus. Bostadshuset, vilket skulle inrymma 2 dubbletter och
12 enkelrum, avsågs i huvudsak skola utgöra ersättning för de bostadsrum,
som komme att utgå ur ekonomibyggnaden vid genomförandet av
den beslutade renoveringen av denna byggnad. I den skrivelse, som låg till
grund för Kungl. Maj :ts ifrågavarande förslag, anförde kommittén beträffande
bostadsförhållandena för ogift personal vid sjukhuset i övrigt, att
antalet sådana rum uppginge till omkring 120 och att nästan alla dessa
rum vore belägna i vårdpaviljonger eller andra för sjukhusets drift erforderliga
byggnader. Kommittén anför vidare.

Erforderlig renovering av sjukhusets vårdpaviljonger kan icke påbörjas
förrän flertalet av de i dessa belägna personalrummen utrymts. Ersättningsbyggnader
för dessa bostäder böra uppföras i samma takt som
moderniseringen av paviljongerna fortskrider. För att möjliggöra påbörjandet
av renoveringsarbetena finner kommittén önskvärt, att ytterligare
ett antal bostadrum "anordnas vid sjukhuset. Kommittén får sålunda föreslå,
att för nästa budgetår medel anvisas för uppförande av ett bostadshus,
inrymmande 2 dubbletter om 28 in2 våningsyta, 8 enkelrum om 18 m2 och
4 enkelrum om 14 in2. Bostadshuset tänkes utformat pa samma sätt som
ovannämnda, av 1951 års riksdag beslutade byggnad samt förlagt i direkt
anslutning till detta.

Kostnaden för byggnaden har beräknats till 315 000 kronor. Kommittén
hemställer, att detta belopp måtte anvisas för budgetåret 1952/53.

Pärlby sjukhus i Grangärde.

Anordnande av promenadgård m. m.

Med bifall till av Kungl. Maj :t framlagt förslag beslöt 1951 års riksdag
(prop. nr 151; riksd. skr. nr 195), att vid Pärlby sjukhus skulle anordnas
en promenadgård, samt anvisade under anslaget till vissa byggnadsarbeten
vid statens sinnessjukhus in. m. för budgetåret 1951/52 45 000 kronor till
ändamålet.

Genom beslut den 15 juni 1951 uppdrog Kungl. Maj :t åt medicinalstyrelsen
att låta utföra arbetena i fråga.

I skrivelse den 23 februari 1952 har statens kommitté för sinnessjukvårdens
utbyggande anfört bland annat.

Enligt det av riksdagen fattade beslutet skulle i anslutning till promenadgården
uppföras en mindre tegel- eller lättbetongbyggnad, inrymmande
dels toaletter för patienter och personal, dels en bod för betryggande föryarin«
av brandredskap, dels ett transformatorrum och dels utrymme för
vattenverkets hydrofor. Medicinalstyrelsen har upplyst, att arbetena icke

påbörjats. . .

Sjukhuset består förutom av en huvudbyggnad bland annat av tva per -

K ungt. Maj.ts proposition nr 123. 37

sonalbostadshus och en mindre paviljong, samtliga uppvärmda genom lokala
varmvattenpannor. I huvudbyggnaden finnes vidare en mindre lågtryckspanna,
som användes endast för kökets behov. Denna panna är i
dåligt skick och måste allt som oftast avstängas för reparation. Vidare är
pannskorstenen i ett av de båda personalbostadshusen så bristfällig, att en
total ommurning av den är ofrånkomlig. En sådan reparation skulle ställa
sig dyrbar, då den kornrne att beröra ett stort antal bostadsrum. Härtill
kommer — till följd av husets grundförhållanden — att vid varje tjällossning
förskjutningar uppkomma, varigenom ett bestående resultat av en
ommurning icke kan garanteras.

Med hänsyn till anförda omständigheter anser kommittén lämpligt att
en för byggnaderna gemensam varmvattenpannanläggning installeras Eldningsarbetet
skulle härigenom kunna koncentreras till en plats och någon
ommurning av nämnda pannskorsten skulle ej behövas. I samband härmed
bor köket elektrifieras, varigenom lågtrycksångpannan, vilken snart måste
utbytas, kan borttagas.

Sjukhusets vattenbehov är i kvantitativt hänseende väl tillgodosett, men
berättigade klagomal ha framställts mot vattnets kvalitet. Det är aggressivt
och har vid upprepade tillfällen icke varit tillfredsställande i bakteriellt avseende.
Borrningar efter bättre vatten ha företagits på olika ställen i sjukhusets
närhet, men de ha givit negativa resultat.

Kommittén finner erforderligt, att en anläggning installeras för avhärdning,
borttagande av järn och mangan samt klorering av vattnet. Anläggningen
torde kunna inrymmas i förenämnda, till promenadgården anslutande
byggnaden.

Kostnaderna ha beräknats till i runt tal 230 000 kronor, varav cirka
98 000 kronor för installeringen av hydroforpumpverk, apparater för vattenrening
in. in. jämte byggnadskostnader, 24 000 kronor för promenadgården,
75 000 kronor för värmeanläggningen samt 33 000 kronor för elektrifiering
av köket. Då för innevarande budgetår anvisats 45 000 kronor
till anläggande av promenadgården jämte den därtill anslutande byggnaden,
uppgår medelsbehovet för nu ifrågasatta byggnadsarbeten till (230 000
— 45 000) 185 000 kronor.

Kommittén hemställer, att 185 000 kronor anvisas för ifrågavarande
ändamål för nästa budgetår samt att ovannämnda, för innevarande budgetår
anslagna medel 45 000 kronor -— måtte få tagas i anspråk för ändamålet.

Sidsjöns sjukhus i Sundsvall.

Anordnande av kolgård.

I skrivelse den 23 februari 1952 har statens kommitté för sinncssjukvårdcns
uthuggande föreslagit, alt vid Sidsjöns sjukhus skulle uppföras en
kolgård. Till stöd härför har kommittén anfört.

I panncentralen vid Sidsjöns sjukhus äro installerade pannor, som
lämpa sig såväl för vedeldning som koleldning medelst stoker. På grund
av bränslesituationen vid anläggningens utförande insattes inga stokerapparatcr.
För lagring av bränsle anordnades dels en öppen kolgård, vilken
rymmer 2 000 å 2 500 Lon kol, och dels en kolsilo för cirka 40 ton. Från

38 Kungl. May.ts proposition nr 123.

kolsilon skulle kolet tappas i korgar, som medelst en telferbana skulle köras
fram till stokerapparaterna. Sedan möjligheterna för eldning med kol efter
krigets slut förbättrats, installerades under hösten 1950 stokerapparater
för kol. När dessa skulle tagas i bruk vid jultiden samma år, visade det sig
omöjligt att tappa kolen ur silon, enär kolstyckena frusit ihop. För att vintertid
kunna fylla stokerapparaternas kolbehållare ha provisoriska transportanordningar
måst anordnas. .

Orsaken till kolens hopfrysning är, att den genom lagringen i det fria
blir fuktig. Detta försämrar även dess bränslevärde samt möjligheterna att
utnyttja stokerapparaterna. Härtill kommer, att arbetet med framgrävning
av frusen kol är mycket besvärligt och förenat med risk för att kolblock
skola rasa ned på de arbetande. Frysningen i kolsilon kan förhindras genom
att man anbringar värmerör utefter silons väggar. Därigenom avhjälpas
emellertid varken den av fukten orsakade olägenheten ifråga om
stokerapparaternas funktion, eller övriga angivna nackdelar. Därest svårigheterna
skola kunna övervinnas måste kolen under lagring skyddas för
nederbörd.

Med hänsyn till det anförda finner kommittén det angeläget, att en
täckt kolgård anordnas vid sjukhuset. Kolgården bör förses med ett betongdäck,
uppburet av betongkolonner. Under betongdäcket beräknas omkring
två tredjedelar av kolbehovet för ett år kunna lagras. Ovanpå däcket placeras
den del av kolförrådet, som utan olägenhet kan förvaras utan skydd.
Den föreslagna konstruktionen, som blir förhållandevis dyr i anläggning,
har måst väljas med hänsyn till de lokala förhållandena och den omgivande
terrängens beskaffenhet.

Kostnaden för nu föreslagna åtgärder har beräknats till 210 000 kronor.
Kommittén hemställer, att delta belopp måtte anvisas för nästa budgetår.

Frösö sjukhus vid Östersund.

Ombyggnad av administrationsbyggnaden in. in.

I det till statens sinnessjukvårdsberednings betänkande den It januari
1950 fogade expertutlåtandet anfördes beträffande administrationsbyggnaden
och medicinskt centrum vid Frösö sjukhus bland annat.

Administrationsbyggnaden är uppförd i tre våningar jämte inredd källarvåning.
I bottenvåningen inrymmas för närvarande sjukhuskontor, läkarexpeditioner,
operationssal m. m. De två övre våningarna disponeras
för bostäder. I en till byggnadens mittparti ansluten flygel är sjukhusets
kyrksal belägen.

Befintliga expeditionslokaler för läkare äro i hög grad otillräckliga, bälunda
har endast sjukhuschefen egen expedition. Utöver operationsrum och
apotek finnas vid sjukhuset inga som helst till ett mediciniskt centrum
eljest hörande undersöknings- och behandlingslokaler eller utrustning
därtill.

Arbetsförhållandena inom administrationsbyggnaden ha länge varit synnerligen
besvärliga. På framställning av sjukhuset har genom medicinalstyrelsens
försorg utarbetats förslag till modernisering och utökning av
administrationslokalerna. Såsom en första etapp i förslagets genomförande
har 1948 års riksdag (prop. nr 185, riksd. skr. nr 235) beviljat medel till

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

uppförande av en förste läkarbostad. Härigenom beräknades för utvidgningen
erforderliga lokaler kunna frigöras inom administrationsbyggnaden.
Enligt det framlagda förslaget skulle denna efter företagen ombyggnad
disponeras på följande sätt.

I källarvåningen iordningställas lokaler för ljusbehandling, röntgen,
EKG, BMB, tandklinik, apoteksförråd och arkiv.

I bottenvåningen placeras expeditioner för överläkare samt för uppsyningspersonal
och föreståndare i hjälpverksamheten, laboratorier, apotek,
undersökningsrum och väntrum.

I våningen 1 tr. anordnas övriga läkarexpeditioner, direktionsrum och
sjukhuskontor. I våningen 2 tr. bibehållas familjebostäderna.

Det sålunda framlagda förslaget torde emellertid icke vara tillräckligt
för att fylla de lokalbehov, som en intensifiering av vården kan medföra.
Icke heller kan det anses lämpligt att på sätt som föreslagits till en souterrängvåning,
vilken sålunda delvis är belägen under mark, förlägga ett flertal
behandlingslokaler. Man torde kunna räkna med, att hela administrationsbyggnaden,
i vilken sammanlagda golvytan uppgår till omkring 900
m- exklusive källarlokaler och korridorer, efter hand kommer att behöva
tagas i anspråk för sjukhusets medicinska centrum, och den tilltänkta ombyggnaden
bör planeras med hänsyn härtill. De för ändamålet erforderliga
ytterligare lokalerna kunna därvid utvinnas genom frigörande av de bostäder,
som nu beräknas kvarligga.

I skrivelse den 23 februari 1952 har statens kommitté för sinnessjukvårdens
utbyggande erinrat, att i statens sjukhusutrednings betänkande
rörande sinnessjukvården (SOU 1948: 37) närmare angivits omfattningen
och storleken av för administration och medicinskt centrum erforderliga
lokaler vid ett sinnessjukhus. Kommittén anför vidare.

Den nuvarande adininistrationsbyggnaden vid Frösö sjukhus är icke
tillräckligt stor för att kunna rymma samtliga de lokaler, som enligt nyssnämnda
anvisningar erfordras för ifrågavarande behov. Genom att ombygga
och för ändamålet taga i anspråk den flygel av administrationsbyggnaden,
som nu inrymmer sjukhusets kyrksal, skulle dock en på lång sikt
tillfredsställande lösning av sjukhusets medicinska centrum kunna erhållas.
Därvid skulle bland annat en lämplig kulvertförbindelse kunna anordnas
mellan adininistrationsbyggnaden och det kulvertsystem, som nu
sammanbinder ekonomibyggnaden med flertalet av sjukhusets vårdpaviljonger.
Med hänsyn till den rådande bristen på läkare och annan personal
synes det icke nödvändigt att för närvarande förverkliga hela detta program.
Enligt kommitténs mening torde de lokaler, som under en relativt
lång tid komma att erfordras, kunna inrymmas inom den egentliga administra
tionsbyggnaden.

Kommittén framhåller, att vid förverkligandet av det nu framlagda förslaget
måste i första hand ersättningsbyggnader för de nu i administrationsbyggnaden
inrymda bostäderna uppföras. Förutom den redan beslutade
förste läkarbostaden, som beräknas bliva påbörjad till våren, erfordras
ytterligare en bostad för eu andre läkare samt en intendentsbostad. Dessa
bostäder liksom i övrigt erforderliga nya bostadshus vid sjukhuset höra,
såsom framgår av den bilagda situationsplanen, förläggas till ett särskilt
bostadsområde öster om sjukhusets huvudinfartsväg.

Kommittén upplyser, att bostadsbeståndet i övrigt vid sjukhuset befinner
sig med få undantag i dåligt skick samt anför i detta sammanhang.

Kungl. Maj:ls proposition nr 123.

För den gifta personalen utgöras bostäderna till stor del av enrumslägenheter,
vilka i allmänhet sakna såväl vattenklosett som centralvärme och
badrum. Flertalet bostadsbyggnader, som äro uppförda av trä, äro beträffande
teknisk kvalitet och ifråga om planlösning bristfälliga. Byggnadernas
läge — långt från skola och butiker — är därjämte mindre tillfredsställande.
Lämpligheten av att bygga om och modernisera desamma kan därför
ifrågasättas. Detta gäller särskilt de fem utmed den s. k. Mjällebäcken
belägna personalvillorna nr 18—23, vilkas läge dessutom kan komma att
utgöra ett hinder för sjukhusets framtida utbyggnad.

Till bostäderna för ogift personal, vilka alla äro inrymda i vårdpaviljonger
eller ekonomibyggnader, höra i regel icke badrum, tekök in. m.,
vilket numera anses behövligt.

För att ernå en tillfredsställande lösning av bostadsförhållandena bör
enligt kommitténs mening flertalet nu befintliga bostäder vid sjukhuset
slopas och ersättas med lägenheter i nya bostadshus.

Kommittén föreslår därför att såsom en första etapp bostadshus med
sammanlagt 8 lägenheter för gift personal uppföras. Lägenheterna böra
utföras enligt den standard, som tillämpats för de av 1950 års riksdag
(prop. nr 113; riksd. skr. nr 209) beslutade personalbostäderna vid Ryhovs
sjukhus i Jönköping och omfatta dels tre rum och kök, varav i vissa
fall ett av rummen bör anordnas såsom uthyrningsrum, och dels två rum
och kök. Dessa bostäder liksom övriga erforderliga bostadsbyggnader böra
ifråga om försörjning med värme och varmvatten anslutas till sjukhusets
panncentral. Därvid måste viss omläggning och komplettering av ledningssystemen
och utrustning i panncentralen verkställas. Omläggningen bör
lämpligen utformas så, alt den ansluter sig till de behov i nämnda avseende,
som komma att uppstå vid moderniseringen av sjukhusets vårdpaviljonger.
Åtgärderna bliva med hänsyn härtill av förhållandevis stor omfattning.
Bland annat bör paviljong X—XI, vilken nu är försedd med egen värmecentral
anslutas till panncentralen. I detta sammanhang böra vidare för
det planerade bostadsområdet i sin helhet erforderliga gemensamma yttre
kallvatten- och avloppsledningar samt elektriska servisledningar anordnas.

Kostnaderna för föreslagna byggnadsåtgärder ha beräknats till sammanlagt
1 850 000 kronor, varav 825 000 kronor för administrationsbyggnaden,
220 000 för bostadshus för andre läkare och intendent, 555 000 kronor för
bostadshus för gift personal och 250 000 kronor för omläggning och komplettering
av befintliga värme- och varmvattensystem, nyanläggning av
kulvertar och ledningar för värme, kall- och varmvatten samt avloppsledningar
ävensom framdragning av elektriska servisledningar.

Kommittén föreslår, att av nämnda belopp för nästa budgetår måtte anvisas
770 000 kronor för påbörjande av de föreslagna bostadshusen och för
erforderliga ledningar m. m.

Umedalens sjukhus vid Umeå.

Uppförande av tuberkulosavdelning.

I enlighet med förslag av Kungl. Maj :t beslöt 1949 års riksdag (prop.
nr 111; riksd. skr. nr 225), att vid Umedalens sjukhus skulle uppföras en
tuberkulosavdelning för en beräknad kostnad av 2 000 000 kronor. I detta

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

belopp ingingo icke kostnaderna för yttre ledningar, för eventuellt erforderlig
komplettering av panncentralen m. in. vid sjukhuset och för eventuellt
nödvändiga grundförstärkningsarbeten. Dessa kostnader voro nämligen
då ej möjliga att överblicka. För påbörjande av avdelningen anvisade
riksdagen för budgetåret 1949/50 under anslaget till vissa byggnadsarbeten
vid statens sinnessjukhus m. in. ett belopp av 400 000 kronor.

Vidare beslöt 1950 års riksdag (skrivelse nr 209) efter förslag av Kungl.
Maj :t i propositionen nr 113 — vari kostnaderna för avdelningen beräknats
till 2 700 000 kronor — att för arbetena anvisa ytterligare 300 000
kronor.

Slutligen har 1951 års riksdag (skr. nr 195) efter förslag av Kungl. Maj :t
(prop nr 151) beslutat, att för arbetena ifråga anvisa ytterligare 700 000
kronor.

För byggnadsföretaget ha sålunda hittills anvisats (400 000 + 300 000 +
700 000) 1 400 000 kronor.

I skrivelse den 23 februari 1952 har statens kommitté för sinnessjukvårdens
utbyggande upplyst, att den ena av de båda till avdelningen hörande
paviljongerna jämte vissa gemensamma yttre arbeten påbörjats under vintern
1951 och att den beräknas bliva färdigställd under budgetåret 1951/52.

Kommittén hemställer, att för påbörjande av den andra paviljongen för
nästa budgetår måtte anvisas 500 000 kronor.

Modernisering och utbyggnad av ekonomibyggnaden.

Med bifall till av Kungl. Maj :t framlagt förslag (prop. nr 151) beslöt
1951 års riksdag (skr. nr 195), att vid Umedalens sjukhus skulle utföras
modernisering och utbyggnad av ekonomibyggnaden för en beräknad kostnad
av högst 775 000 kronor, samt anvisade för budgetåret 1951/52 under
anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. 495 000
kronor för ändamålet.

Genom beslut den 15 juni 1951 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen
att låta verkställa ifrågavarande modernisering och utbyggnad samt
föreskrev, att styrelsen för detta ändamål skulle äga disponera ett belopp
av 495 000 kronor för budgetåret 1951/52.

I skrivelse den 23 februari 1952 har statens kommitté för sinnessjukvårdens
utbyggande upplyst, att arbetena beräknas bliva helt slutförda
under loppet av budgetåret 1952/53 samt hemställt, att för nästa budgetår
måtte anvisas (775 000 — 495 000) 280 000 kronor.

Modernisering av vissa personalbostäder.

I skrivelse den 23 februari 1952 har statens kommitté för sinnessjukvärdens
utbyggande föreslagit, att vissa personalbostäder vid Umedalens
sjukhus skulle moderniseras. Kommittén har därvid anfört.

Enligt beslut av 1951 års riksdag (prop. nr 151; riksd. skr. nr 195) anvisades
för budgetåret 1951/52 medel för renovering och utbyggnad av eko -

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

nomibyggnaden vid Umedalens sjukhus. I denna byggnad finnas 18 personalrum,
belägna över tvätt- och kökslokalerna. Dessa rum sakna tvättställ
och garderober, liksom gemensamma tekök och badrum, som numera anses
böra tillkomma bostäder av ifrågavarande slag. Även om dessa rum enligt
numera vedertagna principer framdeles ej böra bibehållas såsom bostäder
för fast anställd personal, finner kommittén påkallat, att de moderniseras.
De skulle därefter kunna nyttjas bland annat såsom bostäder åt vikarier.
Här berörda ombyggnadsarbeten böra lämpligen ske i samband med pågående
ombyggnad av ekonomibyggnaden i övrigt. Härigenom skulle vissa
besparingar kunna vinnas såsom ifråga om installation av rörledningar.

Kostnaderna ha beräknats till ett belopp av 110 000 kronor. Kommittén
hemställer, att sagda belopp måtte anvisas för nästa budgetår.

Uppförande av bostadshus för läkare och personal.

I skrivelse den 23 februari 1952 har statens kommitté för sinnessjukvårdens
utbyggande upplyst, att vid Umedalens sjukhus finnas för närvarande
omkring 370 befattningshavare. För dessa finnas vid sjukhuset inrättade
27 familjebostäder, 4 dubletter och 139 enkelrum.

I enlighet med beslut av 1949 års riksdag (prop. nr 111; riksd. skr. nr
225) har vid sjukhuset.uppförts och i huvudsak färdigställts en av de i
den beslutade nya tuverkulosavdelningen ingående paviljongerna. I anledning
härav kommer antalet läkare och andra befattningshavare vid sjukhuset
att öka. Redan med nu befintlig personal föreligger — enligt uppgift
från sjukhuset — brist på såväl familjebostäder som andra bostäder. Det
är sålunda enligt kommitténs mening nödvändigt att bostadsbeståndet vid
sjukhuset ökas. Att nu inrätta bostäder i sådant antal, att hela bristen skall
bliva täckt, anser kommittén icke böra komma ifråga. Utbyggnaden bör begränsas
till att avse bostäder för den ytterligare personal, som anställes vid
sjukhuset i anledning av de nytillkommande vårdplatserna. Under hänsynstagande
till att vissa av dessa befattningshavare böra söka sig bostäder
utanför sjukhuset anser kommittén tillfyllest, att en bostad för förste
läkare och 16 rum för ogift personal uppföras.

I fråga om utformning av bostäderna och deras placering anför kommittén.

Läkarbostaden torde böra utformas såsom de bostäder av detta slag,
vilka under senare år uppförts vid de statliga sinnessjukhusen. För hälften
av rummen för ogift personal beräknas en lägenhetsyta av 18 in2
och för hälften en lägenhetsyta av 14 in2. Bostäderna komma att utformas
och utrustas i överensstämmelse med de personalrum, som enligt beslut
av 1951 års riksdag uppföras vid bland annat Birgittas sjukhus i Vadstena.

Läkarbostaden bör förläggas i anslutning till övriga läkarbostäder vid
sjukhuset och personalbostadshuset placeras i omedelbar närhet av sjukhusentrén
i överensstämmelse med principen att bostäder lämpligen skola
förläggas utanför det egentliga sjukhusområdet.

Kostnaderna för nu föreslagna byggnader ha beräknats till sammanlagt
460 000 kronor, varav 130 000 kronor för läkarbostaden och 330 000 kronor

Kungl. Maj:ts proposition nr 123. 43

för personalbostadshuset. I detta belopp ingå kostnader för yttre planeringsarbeten
och yttre ledningar med 35 000 kronor.

Kommittén hemställer, att för nästa budgetår 460 000 kronor anvisas
till uppförande av ifrågavarande bostäder.

Anordnande av verkstäder vid panncentralen.

I skrivelse den 23 februari 1952 har statens kommitté för sinnessjukvårdens
utbyggande hemställt, att medel måtte anvisas för anordnande av
verkstäder vid panncentralen vid Umedalens sjukhus. Till stöd härför
har kommittén anfört.

I det till statens sinnessjukvårdsberednings betänkande angående sinnessjukvården
fogade expertutlåtandet framhålles beträffande Umedalens
sjukhus vid Umeå bland annat, att den till verkstäderna vid panncentralen
hörande smedjan är för liten för att sjukhusets större arbetsmaskiner m. m.
där skola kunna intagas och repareras. Förrådslokaler samt toalett- och
omklädningsrum för personal äro även otillräckliga.

Från sjukhusets sida har sedan länge uttalats önskemål om en utökning
av ifrågavarande verkstäder. Med hänsyn till sjukhusanläggningens ålder
och på grund av beslutad utbyggnad av densamma med två tuberkulospaviljonger
kunna erforderliga reparationer av olika slag beräknas komma
att väsentligt öka. För att tillgodose såväl nu föreliggande som kommande
behov av större lokaler och för att kunna intensifiera och i möjligaste
mån förbilliga driften finner kommittén önskvärt, att verkstäderna utvidgas.
Därvid böra även anordningar vidtagas för att tillgodose sjukhusets
behov av en sopförbränningsugn.

Kostnaderna för arbetena ha beräknats till 180 000 kronor. Kommittén
hemställer, att detta belopp måtte anvisas för nästa budgetår.

Uppförande av kolgård.

I skrivelse den 23 februari 1952 har statens kommitté för sinnessjukvårdens
utbyggande föreslagit, att en ny kolgård uppföres vid Umedalens
sjukhus. Kommittén har anfört härom.

Takkonstruktionen till den till panncentralen vid Umedalens sjukhus vid
Umeå hörande kolgården är angripen av röta, varför hela yttertaket inom
en nära framtid måste ersättas med ett nytt. Kolgården kan i befintligt skick
icke rymma mer än 800 ton kol. Årsförbrukningen uppgår till mellan 1 500
och 1 800 ton. Cirka 75 % härav eller 1 100—1 400 ton konsumeras vintertid.
Då seglationstiden normalt upphör i november och återupptages först
i maj, måste största delen av årsbehovet lagras under eldningssäsongen.
Lagringen kan under nuvarande förhållanden ej helt ske inom kolgården.
Eu del av kolen måste av brist på utrymme förvaras utan skydd, vilket med
hänsyn till de klimatiska förhållandena måste anses vara olämpligt.

Med hänsyn till angivna omständigheter finner kommittén erforderligt,
att en ny kolgård uppföres.

Den nya kolgården bör kunna rymma cirka 1 800 ton kol. Kostnaderna
för kolgården ha beräknats til! 165 000 kronor.

Kommittén hemställer, att sagda belopp måtte anvisas till ändamålet för
nästa budgetår.

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

Furunäsets sjukhus vid Piteå.

Ombyggnads- och utvidgningsarbeten.

Med bifall till av Kungl. Maj :t framlagt förslag beslöt 1945 års riksdag
(prop. nr 242; riksd. skr. nr 420), att vid Furunäsets sjukhus vid Piteå
skulle i enlighet med av chefen för socialdepartementet i propositionen nr
281 till 1944 års riksdag förordat förslag verkställas ombyggnads- och utvidgningsarbeten
för en sammanlagd kostnad av liögst 1 723 800 kronor.
Av detta belopp avsågos 990 000 kronor för uppförande av en ny paviljong,
668 800 kronor för ombyggnad av huvudbyggnaden och 65 000 kronor för
reparationer å huvudbyggnaden. För dessa arbeten ha av 1945, 1946 och

1948 års riksdagar för budgetåren 1945/46, 1946/47 och 1948/49 anvisats
sammanlagt 1 350 000 kronor.

Sedermera framlade byggnadsstyrelsen i skrivelse den 22 november 1948
ett omarbetat och utökat förslag till ombyggnad av huvudbyggnaden, vilket
av styrelsen kostnadsberäknades till 3 800 000 kronor. Samtidigt anmälde
styrelsen, att kostnaderna för nybyggnadsarbetena, d. v. s. den nya paviljongen
och därmed sammanhängande arbeten inom pannhuset, då uppskattades
till cirka 1 250 000 kronor. Vidare framlade medicinalstyrelsen i
skrivelse den 16 september 1949 förslag till viss utvidgning av byggnadsprogrammet
för ombyggnaden av huvudbyggnaden, vilken ökning kostnadsberäknats
till 350 000 kronor. De sammanlagda kostnaderna för arbetena
vid sjukhuset komme alltså att uppgå till (3 800 000 + 1 250 000 + 350 000)
5 400 000 kronor. Förslaget till ombyggnad av huvudbyggnaden förelädes

1949 års riksdag (prop. nr 111; riksd. skr. nr 225), som icke motsatte sig
den föreslagna omändringen och för fortsättande av arbetena vid sjukhuset
anvisade 700 000 kronor för budgetåret 1949/50. Förslagen till viss utvidgning
av byggnadsprogrammet för ombyggnaden av huvudbyggnaden
underställdes 1950 års riksdag (prop. nr 113; riksd. skr. nr 209), som lämnade
förslaget utan erinran samt för budgetåret 1950/51 anvisade 1 100 000
kronor för fortsättande av arbetena vid sjukhuset. Slutligen anvisade 1951
års riksdag efter förslag av Kungl. Maj:t (prop. nr 151; i-iksd. skr. nr 195)
900 000 kronor till ifrågavarande ändamål.

Sammanlagt ha alltså hittills för förenämnda arbeten vid sjukhuset anvisats
(1 350 000 + 700 000 + 1 100 000 + 900 000) 4 050 000 kronor.

I skrivelse den 23 februari 1952 har statens kommitté för sinnessjukvårdens
utbyggande upplyst, att arbetena med ombyggnad av huvudbyggnaden
pågått sedan hösten 1949 och beräknas bliva i huvudsak slutförda
under hösten 1953. Med hänsyn till arbetenas karaktär är det — enligt
vad kommittén erfarit av byggnadsstyrelsen — för närvarande icke möjligt
att bedöma, huruvida den senast angivna kostnaden (3 800 000 +
350 000) 4 150 000 kronor för om- och tillbyggnaden av huvudbyggnaden
av annan anledning än kostnadsstegringen från sommaren 1950 till sommaren
1951 kommer att överskridas eller ej.

Kungl. Maj:ts proposition nr 123. 45

Kommittén uppskattar medelsbehovet för nästa budgetår till 1 000 000
kronor samt hemställer, att detta belopp måtte anvisas.

Uppförande av vårdpaviljong för ålderspsykoser och senila patienter.

Enligt det av statens sinnessjukvårdsberedning framlagda betänkandet
med förslag till generalplan för sinnessjukvårdens utbyggande beräknades
antalet vårdplatser vid de statliga sinnessjukhusen — efter planens genomförande
— komma att uppgå till omkring 18 000 platser. Av dessa
platser avsågos omkring 1 500 skola utgöra platser på sekundäravdelningar,
i huvudsak avsedda för vård av kroniska fall och sinnessjuka åldringar.
Av sekundärplatserna beräknades omkring hälften kunna inrymmas i befintliga
anläggningar, medan cirka 700 platser föreslogos anordnade genom
att nya avdelningar inrättades.

I betänkandet framhöll sinnessjukvårdsberedningen.

Det synes beredningen synnerligen angeläget att genom tillskapande
av ett antal nya platser för kvalificerad vård söka höja den statliga sinnessjukvårdens
allmänna standard och samtidigt underlätta en ökning av
den totala patientomsättningen. Å andra sidan måste beaktas, att icke de
platser, som äro avsedda för bedrivande av en intensiv vård till följd av
ökat tryck utifrån kommer att i mera avsevärd omfattning beläggas med
kroniska, för behandling föga mottagliga fall. Beredningen vill i detta avseende
framhålla, att behovet av vårdplatser för sinnessjuka åldringar på
grund av de senares ökning icke torde kunna täckas enbart genom utnyttjande
av nuvarande sekundärplatser eller sådana i förhållande till respektive
sinnessjukhus välbelägna, landsting och kommuner tillhöriga ålderdomshem,
som äro mindre väl lämpade att i fortsättningen användas för
sitt nuvarande ändamål. Ej heller kan man utgå från att nya eller moderniserade
vårdplatser för akut vård skola kunna skapas i sådan takt, att
befintliga icke moderniserade vårdplatser kunna bliva tillgängliga för att
utfylla platsbehovet för ifrågavarande grupp av åldringar. Man måste därför
räkna med att jämväl anordna ett antal nya platser för sekundärsjukvård.
Beredningen har därvid tänkt sig att den för sådana åldringar, som
äro mindre svårskötta, två vårdavdelningar i en envåningspaviljong skulle
kunna sammanföras till en dubbelavdelning med vissa för de båda avdelningarna
gemensamma lokaler centralt förlagda. Vardera vårdavdelningen
i en sådan dubbelavdelning för dessa patienter skulle förslagsvis omfatta
cirka 30 platser. Då ett förhållandevis stort antal av dessa patienter äro
sängliggande, torde dag- och matrumsutrymmena kunna göras mindre än
vid normala vårdavdelningar, varigenom kostnaderna för avdelningarnas
inrättande ytterligare reduceras.

I skrivelse den 23 februari 1952 har statens kommitté för sinncssjulcvårdens
utbyggande erinrat, att antalet ålderspsykoser under de senaste
åren visat en markant stegring. Enligt tillgänglig statistik utgjorde antalet
inneliggande fall av praesenil och senil sinnessjukdom liksom av sinnessjukdom
på grund av åderförkalkning i förhållande till totala antalet
på sinnessjukhus (inbegripet sinnessjukhusen i Stockholm, Göteborg och
Malmö) intagna män vid slutet av år 1935, 5,7, år 1940 5,o, år 1945 7,3 och
år 1949 7,8 %. Motsvarande procenttal för kvinnorna utgjorde respektive

Kungl. May.ts proposition nr 123.

14,7, 14,3, 15,i och 15,2 %. Med utgångspunkt från relationstalen för år
1949 innebär detta, framhåller utredningen, att vid de statliga sinnessjukhusen
funnos vid slutet av år 1950 i runt tal 2 500 fall av ålderspsykoser.
Detta tal anser kommittén vara för lågt, då hänsyn ej tagits till bland annat
den sannolika ökningen under år 1950. Det bör även beaktas, att bland
exspektanterna finnas ett avsevärt antal senila, som nu vårdas i hemmen,
på enskilda eller kommunala vårdhem m. m.

I denna fråga anför kommittén vidare.

Kommittén, som med uppmärksamhet följer utvecklingen i detta avseende
har ingående dryftat frågan om lämpligaste sättet att tillgodose
det ökade behovet av vårdplatser för ålderspsykoser och andra senila fall.
Under hösten 1951 verkställde sålunda kommittén en undersökning av det
aktuella behovet av sekundärplatser vid de statliga sinnessjukhusen. Kommittén
införskaffade i detta syfte vissa uppgifter från de olika sjukhusen.
Därvid efterfrågades bland annat vilket platstillskott som krävdes för att
tillfredsställande tillgodose det nu kända behovet inom respektive upptagningsområde.
Det framhölls även, att de nya platser, som kunde erfordras,
avsågos bliva inrättade såsom sekundäravdelningar vid de befintliga sjukhusen.
Erfarenheterna av särskilda sekundärsjukhus på större eller mindre
avstånd från modersjukhusen äro nämligen icke uppmuntrande. Bland
annat ha betydande svårigheter förelegat att rekrytera personal till sådana
sjukhus, särskilt läkare.

De inkomna uppgifterna ha givit vid handen, att behovet av sekundärplatser
uppskattades till i runt tal 1 800 platser för män och 1 600 platser
för kvinnor eller totalt omkring 3 400 platser. I detta antal ingå dock platser
för cirka 500 patienter, vilka — enligt en per den 1 december 1951
gjord inventering — vårdas på sinnessjukhus, ehuru de lämpligen borde
hänföras till sinnesslövårdsanstalter.

I betraktande av det anförda finner kommittén angeläget, att ytterligare
vårdplatser för ifrågavarande klientel tillskapas.

Kommittén upplyser, att direktionen för Furunäsets sjukhus vid upprepade
tillfällen framfört önskemål om att en ny vårdpaviljong för vård
av i huvudsak senila patienter uppföres vid sjukhuset. Enligt direktionens
mening bör paviljongen stå färdig att tagas i bruk, när de nu pågående
ombyggnads- och moderniseringsarbetena äro genomförda. Vidare har antalet
nyintagna åldrande sjuka vid detta sjukhus under senare år ökat
avsevärt. Medan de patienter, vilka vid intagningen fyllt 60 år ännu 1947
utgjorde blott 6,5 % av samtliga under året intagna uppgick antalet under
1949 till 15,4 %. Under 1950 (till och med den 23 december) steg antalet
till 25,3 %.

Enligt kommitténs mening böra i allmänhet platser av ifrågavarande
slag kunna utvinnas genom begränsade ombyggnader av äldre vårdpaviljonger.
I förevar ande fall anser sig kommittén likväl böra föreslå, att en
ny paviljong uppföres framförallt med hänsyn till den allmänna dispositionen
av sjukhuset ifråga. Samtliga avdelningar för vård av akut sjuka
patienter äro nämligen sammanförda i en central huvudbyggnad, vilken
inrymmer även sjukhusets medicinska centrum. Någon annan för ändamålet
lämpad byggnad finnes ej vid sjukhuset.

Kungl. Maj:ts proposition nr 123. 47

I fråga om utformningen av paviljongen anför kommittén följande.

Vad angår vårdavdelningarnas storlek och planering har kommittén funnit
sig böra frångå den i ovannämnda betänkande skisserade utformningen
av vårdpaviljonger av detta slag. Såsom framgår av bilagda, av kommittén
upprättade utredningsförslag bör — i syfte att i görligaste mån begränsa
kostnaderna — paviljongen uppföras i två våningar, vardera inrymmande
en dubbelavdelning om sammanlagt 48 platser. Detta antal vårdplatser har
ansetts vara det högsta, som lämpligen bör ankomma på en översköterska.
Vardera avdelningen har vidare uppdelats i två delar, den ena bestående
av 3 enkelrum, 1 trepatientrum och 2 sexpatientrum eller sammanlagt 18
patienter och den andra av 3 enkelrum, 1 trepatientrum och 4 sexpatientrum
eller sammanlagt 30 patienter. Den mindre delen om 18 platser är avsedd
för vård av mer svårskötta patienter. Mellan dessa delar rumsgrupper
ha förlagts mat- och dagrum samt övriga för avdelningen gemensamma
lokaler. Med hänsyn till de klimatiska förhållandena bör paviljongen sammanbindas
med huvudbyggnaden med däri inrymt centralkök och medicinskt
centrum medelst en kulvert. Nu avsedd paviljong kommer att förläggas
i omedelbar närhet av den vid sjukhuset nyligen färdigställda, av
1945 års riksdag beslutade paviljongen för oroliga patienter. Denna paviljong
saknar invändig förbindelse med huvudbyggnaden, vilket medfört
betydande olägenheter, särskilt ifråga om mattransporterna. Det synes därför
lämpligt att den nu föreslagna kulverten utsträckes så att även sistnämnda
paviljong kan anslutas till huvudbyggnadens kulvertsystem.

Kostnaderna för den nya paviljongen jämte kulvertar ha beräknats till
1 905 000 kronor, varav 1 725 000 kronor för byggnaden och 180 000 kronor
för kulvertar. Kommittén hemställer, att för påbörjande av paviljongen
ett belopp av 100 000 kronor måtte anvisas för nästa budgetår.

Uppförande av personalbostadshus in. m.

På förslag av Kungl. Maj:t anvisade 1951 års riksdag (prop. nr 151;
riksd. skr. nr 195) medel för dels uppförande av ett bostadshus med 16
rum för ogift kvinnlig personal och dels till- och ombyggnad av befintligt
bostadshus nr 23 för ogift manlig personal vid Furunäsets sjukhus.

1 skrivelse den 23 februari 1952 har statens kommitté för sinnessjukvårdens
utbyggande erinrat, att den i sina förslag till byggnadsåtgärder
under budgetåret 1951/52 beträffande Furunäsets sjukhus anfört bland
annat, att ett successivt anordnande av nya bostäder och modernisering av
befintliga sådana måste ske i samma takt som sjukhusets om- och utbyggnad
samt att behovet av nya bostäder vid sjukhuset tidigare beräknats till
16 familjebostäder samt tillhopa 26 enkelrum och dubbletter.

För fortsättande av den påbörjade upprustningen av sjukhusets bostäder
föreslår kommittén, att för budgetåret 1952/53 medel anvisas för uppförande
av ett nytt bostadshus för gift personal och i samband därmed en
personal tvättstuga.

Kommittén anför vidare härom.

Bostadshuset, som bör inrymma 4 lägenheter om 3 rum och kök, vardera
med cirka 65 in’ lägenhetsyta, avses utgöra eu första etapp i en anläggning
om fyra sådana byggnader.

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

För uppförande vid sjukhuset av en byggnad för tvättstuga och desinfektionsanläggning
anvisade 1939 års lagtima riksdag (prop. nr 256; riksd.
skr. nr 413) ett belopp av 35 000 kronor.

1939 års urtima riksdag beslöt emellertid sedermera (prop. nr 79, bil.
11; riksd. skr. nr 97) att "dessa medel skulle få tagas i anspråk endast i
den mån Kungl. Maj :t prövade sådana förutsättningar vara för handen,
som gällde för användning av anslag, upptaget på allmän beredskapsstat.
Med anledning härav har denna byggnad ännu ej kommit till stånd. I skrivelse
den 27 augusti 1948 hemställde medicinalstyrelsen, att tillstånd måtte
meddelas för uppförande av ifrågavarande byggnad. I samband med ett
år 1949 framlagt förslag till uppförande av ny arbetspaviljong vid sjukhuset,
för vilket företag samma års riksdag (prop. nr 111; skr. nr 225) anvisade
medel, föreslog föredragande departementschefen, att byggnadsstyrelsen
skulle undersöka möjligheterna att anordna tvättstugan i källarvåningen
i förenämnda arbetspaviljong. Desinfektionsanläggningen borde
anordnas i anslutning till sjukhusets panncentral.

Vid utförandet av den beslutade arbetspaviljongen visade det sig mindre
lämpligt att placera tvättstugan i denna byggnad med hänsyn till dels dess
läge i förhållande till bostadshusen och dels det begränsade utrymmet inom
paviljongens källare, till vilken tvättstugan skulle ha förlagts. Då behovet
av ny personaltvättstuga vid sjukhuset är synnerligen trängande, bör tvättstuga
anordnas i källarvåningen till nyssnämnda personalbostadshus.

I samband med uppförande av personalbostadshuset böra vidare åtgärder
vidtagas, som möjliggöra en framtida modernisering av befintliga bostadshus
inom denna del av sjukhusområdet. Sålunda bör den kulvert med
värme- och varmvattenledningar, som skall betjäna den nya byggnaden,
förläggas och dimensioneras på sådant sätt, att till densamma kan anslutas
även bostadshusen nr 7b, 9, 10, 14, 15, 16, 17 och 18. Även vid nu erforderlig
omläggning och nyanläggning av kallvatten- och avloppsledningar
bör hänsyn tagas till den framtida moderniseringen av bostäderna.

Kommittén erinrar vidare, att den av 1951 års riksdag beslutade bostadsbyggnaden
för ogift kvinnlig personal, vars uppförande ännu icke
påbörjats, avsågs bliva placerad norr om bostadshuset nr 24. Kommittén
har emellertid funnit lämpligt, att byggnaden i stället förlägges i närmare
anslutning till nu föreslagna bostäder för gift personal, även om en sådan
placering kommer att medföra viss utökning av yttre kulvertar och
ledningar.

Kostnaderna för nu föreslagna arbeten ha beräknats till sammanlagt
480 000 kronor, varav 280 000 kronor för det nya familjebostadshuset med
däri inrymd tvättstuga, 160 000 kronor för utvändiga värme-, vatten- och
avloppsledningar jämte vägar och planering och 40 000 kronor för erforderliga
yttre ledningar i samband med förflyttning av ovannämnda bostadshus.
Kommittén hemställer, att för nästa budgetår hela det för arbetenas
utförande erforderliga beloppet måtte anvisas.

Vissa arbeten inom panncentralen.

I enlighet med förslag av Kungl. Maj :t beslöt 1950 års riksdag (prop.
nr 113; riksd. skr. nr 209) utförande av vissa arbeten inom panncentralen
vid Furunäsets sjukhus till en kostnad av 625 000 kronor samt anvisade

Kungl. Maj.ts proposition nr 123.

under anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus in. in.
för budgetåret 1950/51 35 000 kronor till ändamålet.

Genom beslut den 19 maj 1950 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen
att låta utföra ifrågavarande arbeten samt föreskrev, att styrelsen skulle
för ändamålet äga disponera sagda belopp. Åtgärderna avsågo utökning av
pannhuset för att bereda plats för en ny ångpanna samt uppförande av
kolsilo jämte ny kolgård. De till byggnadsstyrelsens disposition ställda
medlen voro avsedda för beställning av pannutrustning.

I skrivelse den 23 februari 1952 har statens kommitté för sinnessjukvårdens
utbyggande anfört, att nämnda utrustning kunde beräknas bliva
levererad vid årsskiftet 1953/54 samt att panncentralens utbyggnad med
hänsyn härtill bör vara avslutad vid sagda tidpunkt.

Kommittén hemställer, att för nästa budgetår 590 000 kronor måtte anvisas
för ifrågavarande byggnadsarbeten.

Anordnande av verkstäder m. in.

1 skrivelse den 23 februari 1952 har statens kommitté för sinnessjukvårdens
utbyggande föreslagit, att vid Furunäsets sjukhus skulle anordnas
vissa verkstäder m. in. Till stöd härför har kommittén anfört.

De under maskinmästaren sorterande verkstäderna vid Furunäsets sjukhus
vid Piteå mekanisk och elektrisk verkstad, plåtslageriverkstad samt
smedja — äro otillräckliga och icke placerade i lämplig anslutning till
varandra, varjämte för verkstäderna erforderliga förråd äro otillfredsställande.
Vidare äro för personalen behövliga lokaler icke tillfredsställande
ur hygienisk synpunkt. I likhet med vad statens sinnessjukvårdsberedning
framhållit i sitt den 16 februari 1950 framlagda förslag i vad det avser uppförande
av panncentral med verkstäder vid S:ta Gcrtruds sjukhus anser
kommittén, att verkstäder jämte förråd av detta slag lämpligen böra anslutas
till panncentralen, därest arbetskraft och maskiner skola kunna rationellt
utnyttjas. Förslaget rörande S:ta Gertruds sjukhus har godtagits av
19o0 års riksdag (prop. nr 113; riksd. skr. nr 209). Även det förhållandet
att sjukhuset kommer att bliva i väsentlig grad utökat, sedan nu pågående
moderniseringsarbeten slutförts gör det angeläget, att ifrågavarande verkstäder
istandsättas för att tillgodose den ökning av antalet reparationer av''
olika slag, som kan beräknas bli en följd av utbyggnaden.

Nu föreslagna verkstäder torde böra utföras i samband med redan beslutad
utökning av panncentralen. Såsom kommittén framhållit beträffande
uppförande av nytt personalbostadshus vid sjukhuset bör sjukhusets desinfektionsanläggning
anordnas i anslutning till sjukhusets panncentral. Vidare
finner kommittén lämpligt, att ett bastubad, om vars inrättande sjukhuset
gjort framställning, utföres i samband med verkstädernas utbyggande.

Kostnaderna för nu föreslagna åtgärder ha beräknats till 375 000 kronor.
Kommittén hemställer, att av detta belopp 175 000 kronor måtte anvisas
för nästa budgetår för arbetets påbörjande.

Uppförande av nytt sinnessjukhus i Karlskrona.

I propositionen nr 244 till 1947 års riksdag föreslog föredragande departementschefen,
att ett nytt sinnessjukhus om 600 å 700 vårdplatser skulle

4—.val ss liihatif/ till riksdagens protokoll 1952. / sand. Kr 123.

50 Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

uppföras i Blekinge och förläggas till det s. k. Gullbernahultsområdet i
Karlskrona.

Riksdagen (skr. nr 352) lämnade nämnda förslag utan erinran och anvisade
i enlighet med Kungl. Maj :ts hemställan för budgetåret 1947/48
100 000 kronor för den fortsatta utredningen i ärendet. Genom beslut den
27 juni 1947 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att i samråd med
medicinalstyrelsen upprätta och till Kungl. Maj :t inkomma med förslag
till anordnande av eu allmän arkitekttävlan rörande uppförande av ett
nytt sinnessjukhus med 600 å 700 platser i Karlskrona.

Sedan Kungl. Maj :t godkänt ett i enlighet härmed upprättat förslag till
tävlingen och densamma avslutats, redovisade byggnadsstyrelsen till inrikesdepartementet
resultatet av tävlingen. Förslag i frågan förelädes sedermera
1950 års riksdag (prop. nr 113), som godkände detsamma i huvudsak
(skr. nr 209) och under anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens
sinnessjukhus in. in. anvisade 100 000 kronor för vidare utredning rörande
uppförande av sjukhuset.

Genom beslut den 19 maj 1950 uppdrog Kungl. Maj:t åt statens kommitté
för sinnessjukvårdens utbyggande att verkställa fortsatt bearbetning
av det av föredragande departementschefen omförmälda förslaget, därvid
de av riksdagen gjorda uttalandena skulle beaktas.

Vidare har 1951 års riksdag (prop. nr 151; riksd. skr. nr 195) anvisat
ytterligare 50 000 kronor för utredning av frågan.

I skrivelse den 23 februari 1952 har statens kommitté för sinnessjukvåi-dcns
utbyggande upplyst, att kommittén vid fullgörandet av ifrågavarande
uppdrag träffat preliminärt avtal med Karlskrona stad om överlåtelse
utan ersättning till Kungl. Maj :t och Kronan av Gullbernahultsområdet.
Avtalet — vilket är slutet under förbehåll av Kungl. Maj :ts och stadsfullmäktiges
i Karlskrona godkännande — är av följande lydelse.

§ 1.

Staden överlåter utan ersättning med full äganderätt till Kronan de
delar av stadsägorna nr 154 och 208 i Karlskrona — Gullbernahult — vilka
på den vid detta avtal fogade kartan begränsas med heldragen röd linje.

Från överlåtelsen undantages en i nordvästra delen av området belägen
förrådsbyggnad, som tillhör Karlskrona Barnens Dags-förening.

Därest vid den under § 4 här nedan avsedda tomtindelningen den blivande
tomtens gränser skulle undergå mindre justering i förhållande till
det å kartan angivna området, skall överlåtelsen avse den blivande tomten.

Området överlåtes gravationsfritt.

§ 2.

Området tillträdes av Kronan den 1 juli 1952.

§ 3.

Kronan utfäster sig att vidtaga erforderliga åtgärder för uppförande
snarast möjligt efter tillträdet inom området av ett sinnessjukhus, vilket
i utbyggt skick beräknas inrymma minst 700 vårdplatser.

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

§ 4.

Staden ombesörjer — utan att avvakta Kungl. Maj:ts godkännande av
detta avtal — upprättandet av förslag till stadsplan och tomtindelning för
området, vilket utlägges till en tomt.

Området betecknas i stadsplanen som kvartersmark för allmänt ändamål.
Utefter områdets västra gräns utlägges en 30 meter bred punktprickad
zon, vilken icke får bebyggas. I stadsplanen intagas bestämmelser att inom
de på ovannämnda karta med röd färg streckade områdena icke må vidtagas
anordningar, som hindra underjordiska allmänna ledningars framdragande
och bibehållande samt underhåll Ou-områden»).

§ 5.

Kronan medgiver, att den i det västra av i § 4 omförmälda ledningsområdena
nedlagda huvudvattenledningen samt den nya huvudvattenledningen
från Lyckeby till staden, som skall nedläggas i det östra av ledningsområdena
och vilken beräknas vara färdigställd den 1 juli 1954, må
för all framtid bibehållas inom respektive områden.

Kronan äger rätt att över ledningsområdena draga för bebyggelse erforderliga
ledningar men må inom områdena icke uppföra byggnad, plantera
träd eller i övrigt vidtaga åtgärder, varigenom huvudvattenledningarna
kunna skadas eller tillsynen eller underhållet av desamma försvåras eller
förhindras.

Staden äger att efter samråd med Kronan inom de båda ledningsområdena
borttaga träd eller annan växtlighet, som kan skada ledningarna,
samt att när som helst få tillträde till ledningsområdena för tillsyn, underhåll
och reparation av ledningarna.

I den mån stadens vattenledningar komma att beröra inom områdena
anlagda vägar har staden att vid framdragande eller reparation av ledningarna
vidtaga de åtgärder, som erfordras för trafikens behöriga upprätthållande,
samt för återställande av vägarna i ursprungligt skick.

För den händelse Kronan skulle helt eller delvis avhända sig det enligt
§ 1 överlåtna området åligger det Kronan tillse, att den nye ägaren i förhållande
till staden lämnar samma medgivande och ikläder sig samma
skyldigheter som Kronan enligt förevarande paragraf.

§ 6.

För sjukhusets förseende med vatten må Kronan på sin bekostnad utföra
högst två anknytningar till huvudvattenledningarna inom området. Anknytningar
och servisledningar skola utföras på sätt, som godkännes av
stadens byggnadskontor.

Intill dess den östra huvudvattenledningen är färdig tillhandahålles vatten
från den västra huvudledningen.

§ 7.

För av staden levererat vatten och tillhandahållen elektrisk energi erlägger
Kronan ersättning enligt den för konsument med motsvarande förbrukning
inom staden vid varje tillfälle bestämda ersättningen.

Uppmätning av vattnet sker genom högst två av staden mot fastställd
hyra tillhandahållna vattenmätare inom området. För avläsning och tillsyn
av dessa mätare äger personal vid stadens vattenverk obehindrat tillträde
till området.

K un al. Maj: is proposition nr 123.

§ 8.

Staden anordnar väg fram till områdets gräns.

Tjänlig tillfartsväg från staden skall vara anlagd den 1 oktober 1952.
Vägen skall vara fullt färdigställd den 1 januari 1954; dock förbinder sig
staden icke härigenom att till sistnämnda tidpunkt hava ordnat skenfri
korsning med järnvägen vid Gullberna eller lagt om vägen såvitt angår
sträckan mellan avtagsvägen till området och Vedeby.

§ 9.

Avloppsvattnet (exkl. regnvatten) från området ledes till ett vid f. d.
Sunna hållplats planerat reningsverk.

Kronan anlägger och underhåller tryckledning från området till reningsverket.
Förlägges reningsverket på längre avstånd från området än
mellan detta och f. d. Sunna hållplats svarar staden för de härav föranledda
merkostnaderna.

Till anläggande av reningsverket bidrager Kronan med etthundratusen
(100 000) kronor. Beloppet utbetalas till staden när reningsverket är färdigställt,
vilket beräknas vara fallet senast den 1 juli 1954.

Förlägges reningsverket närmare sjukhusområdet än som angivits i
första stycket bidrager Kronan till dess anläggande med — utöver vad som
angivits i tredje stycket — ett belopp, motsvarande minskningen i anläggningskostnaderna
för tryckledningen till reningsverket.

Kronan anordnar och underhåller för avloppsvattnets bortskaffande erforderlig
pumpstation inom området jämte alla övriga avloppsledningar
inom området. Avloppssystemet utföres efter samråd med stadens byggnadskontor.

§ 10.

Ifråga om tryckledningens sträckning upprättas särskilt avtal. Staden
tillförsäkrar Kronan motsvarande medgivanden beträffande ledningens
framdragande och bibehållande som Kronan under § 5 här ovan lämnat
staden beträffande huvudvattenledningarna.

§ 11.

De i §§ 5, 8 och 9 angivna tidpunkterna gälla endast under förutsättning
att staden erhåller vederbörliga tillstånd för arbetenas utförande.

§ 12.

Kronan svarar för samtliga kostnader för lagfarts vinnande samt för
tomtkarta och sammanläggning.

Kommittén har vidare upplyst, att staden jämlikt stadsfullmäktiges i
Karlskrona protokoll den 20 december 1951 för sin del godkänt avtalet.

Förslaget till nytt sinnessjukhus har — enligt vad kommittén upplyser
.— utformats med beaktande av bland annat de av 1950 års riksdag framförda
önskemålen rörande storleken av vårdavdelningar för akuta lugna
och akuta halvoroliga patienter. Med hänsyn till vunna erfarenheter och i
syfte att förbättra vårdmöjligheterna har kommittén vidare ansett en viss
omdisposition och utökning av det ursprungliga programmet böra vidtagas.

Beträffande sjukhusområdet och huvuddispositionen av sjukhuset har
kommittén anfört följande.

Området — cirka 520 000 in- — utgöres av en halvö, på södra och östra
sidorna omgiven av vatten. I norr gränsar området till sank ängsmark och

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

1 väster går gränsen mot ett koloniområde. Området, som är naturskönt och
väl lämpat för sitt ändamål, är förhållandevis kuperat och rikt bevuxet
med lövträd, huvudsakligen bok.

Infarten till sjukhuset är förlagd till områdets nordvästra hörn. Härifrån
utgå tre huvudvägar, en till sjukhusets ekonomibyggnader, en till
administrations- och behandlingslokaler och en till bostadsområdet. A norra
och östra delarna, vilka utgöras av en mot söder sluttande högplatå, äro de
egentliga sjukhusbyggnaderna förlagda med de för sjukhuset gemensamma
anläggningarna centralt placerade. Dessa omfatta utrymmen för administration,
medicinskt centrum, centralkök med matsalar, samlings- och gymnastiksalar,
arbetsterapilokaler, tvättinrättning samt panncentral med
verkstäder, öster om detta centrum ligga vårdpaviljonger för män och
väster därom vårdpaviljonger för kvinnor. Södra delen av sjukhusområdet
disponeras såsom fritidsområde för patienterna. Hit äro bland annat växthus
och idrottsplats förlagda. Sjukhusområdets västra del, som ligger förhållandevis
skilt från området i övrigt, avses för personalbostadshus.

I fråga om vårdpaviljongernas placering inom sjukhusområdet samt
vårdplatsernas fördelning på paviljonger och avdelningar anför kommittén
följande.

Paviljongerna äro för respektive överläkaravdelning grupperade så, att
vårdavdelningarna för lugna patienter ligga närmast sjukhusets centrum,
medan vårdavdelningarna för oroliga och kroniska patienter äro förlagda
längst bort från centrum. Av vårdpaviljongerna — 12 till antalet — äro 6
avsedda för manliga och 6 för kvinnliga patienter. Den manliga och den
kvinnliga sidan omfattar vardera dels 3 paviljonger för akuta lugna och
akuta halvoroliga patienter, vardera inrymmande 2 avdelningar om 28 platser
eller sammanlagt 56 platser i varje paviljong, dels 2 paviljonger för oroliga
patienter, vardera inrymmande 2 avdelningar om 24 platser eller sammanlagt
48 platser i varje paviljong, dels 1 paviljong för kroniska lugna
och kroniska halvoroliga patienter, vardera inrymmande 3 avdelningar om
42 platser eller sammanlagt 126 platser. Detta innebär, att de i sjukhuset
inrymda 12 avdelningarna för akuta lugna och akuta halvoroliga patienter
förlagts i 6 byggnader i stället för såsom tidigare avsetts 4 byggnader.
Det sammanlagda antalet vårdplatser i vårdpaviljongerna utgör för varje
överläkaravdelning (6 >< 28 + 4 x 24 + 3 x 42) 390 eller för hela sjukhuset
sammanlagt (2 x 390) 780 platser. Härtill komma (2 x 9) 18
platser i en i anslutning till sjukhusets medicinska centrum förlagd särskild
intagningsavdelning. Denna avdelning för vilken närmare redogöres
nedan, har tillkommit utöver det ursprungliga programmet.

Kommittén framhåller med avseende på paviljongernas utformning, att
varje paviljong givits formen att ett T, varigenom byggnadskroppens utsträckning
i längd — i jämförelse med tidigare skisser minskats. Härmed
ha möjligheter givits till ökad differentiering av patienterna inom avdelningarna.
Samtidigt vinnes förhållandevis vindskyddadc promenadgårdar,
varjämte de utvändiga kulvertar, som förbinda de olika paviljongerna,
kunna något begränsas. Även med hänsyn till terrängens beskaffenhet
och kraven på byggnadernas orientering i visst väderstreck, innebär den
föreslagna byggnadsformen vissa fördelar. 1 förhållande till det ursprungliga
programmet ha lokalerna inom vårdavdelningarna utökats med etl
särskilt personalrum.

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

Byggnaderna för administrativt och medicinskt centrum jämte vissa
andra gemensamhetslokaler, personalmatsal samt verkstads- och arbetsterapilokaler
ha grupperats så, att ett torgliknande område bildats. Avsikten
härmed är enligt kommittén att åstadkomma en central plats av sådan
karaktär att intryck av anstalt i görligaste mån elimineras. Lokalerna för
läkare och sjukhuskontor överensstämma i huvudsak med tidigare förslag.
Däremot ha lokalerna för medicinskt centrum utökats med utrymmen för
elektroencefalografi och för undersökning av ögon samt med rum för sjukgymnast.

I fråga om den tidigare nämnda intagningsavdelningen anför kommittén.

Utöver det tidigare programmet har tillkommit en särskild intagningsavdelning
om 18 platser, vilken förlagts i direkt anslutning till undersöknings-
och behandlingsavdelningen. Syftet med denna placering är att underlätta
det diagnostiska arbetet för läkarna. Avdelningen väntas bliva
en stor tillgång för sjukvården vid behandling av sjukdomsfall, vilka ha
utsikt att gå till snar bättring. Det torde nämligen vara värdefullt att sådana
patienter ligga nära behandlingsavdelningen men skilda från de större
vårdavdelningarna med deras mer blandade klientel. Tillkomsten av en
sådan avdelning beräknas komma att utgöra ett led i den högvärdigare och
effektivare medicinska behandling, som eftersträvas inom sinnessjukvården.

Vad härefter angår lokalerna för centralkök med förråd upplyser kommittén,
att det nu framlagda förslaget innebär en viss ökning i jämförelse
med det ursprungliga programmet. Orsaken härtill är, att kommittén efter
verkställda utredningar funnit de i tävlingsprogrammet angivna lokalytorna
för detta ändamål vara för knappa för att eu fullt tillfredsställande och
driftsekonomisk lösning av berörda anläggning skall kunna vinnas.

Även ifråga om panncentral med tillhörande verkstäder och förråd har
kommittén funnit de i programmet angivna förutsättningarna beträffande
lokaler och utrustning icke svara mot de behov, som föreligga i detta avseende.
Med stöd av de erfarenheter, som vunnits vid företagna utredningar
rörande av riksdagen beslutade nya panncentraler vid S:ta Gertruds, Restads
och Mariebergs sjukhus, har kommittén ansett en utökning av lokalerna
erforderlig. Sålunda böra pannhus med maskinsal och ångpannor
dimensioneras på sådant sätt, att installation av apparatur för egengenegering
av elektrisk kraft är möjlig. Vidare har den omfattande tekniska
och maskinella utrustning, som ingår i ett modernt sinnessjukhus, gjort
behovet av till panncentralen anslutna verkstäder och förråd avsevärt större
än vad tidigare varit fallet.

Kommittén säger sig icke vara beredd att nu framlägga förslag till uppförande
av tvättinrättning vid sjukhuset. Tvättinrättningens utformning är
nämligen beroende av den av kommittén upptagna utredningen rörande
frågan om en samordning av den statliga tvättverksamheten, och resultatet
härav beräknas icke kunna föreligga förrän tidigast i slutet av innevarande
år.

Kungl. Maj:ts proposition nr 123. 55

Beträffande arbetsterapilokaler och personalbostäder anför kommittén.

Storleken av för patienterna erforderliga arbets- och verkstadslokaler
hade i det ursprungliga programmet icke närmare angivits i avvaktan på
resultatet av då pågående undersökningar av statens sjukhusutredning
rörande planläggningen av arbetsterapien inom sinnessjukvården. Sådana
undersökningar ha bedrivits även av kommittén. Någon definitiv ståndpunkt
till denna fråga har kommittén dock ännu icke fattat. På frågan inverkande
omständigheter äro bland annat det antal patienter, som kan beräknas
komma att sysselsättas inom arbetsterapien, samt tillgången på utbildad
personal för ledning av densamma. Med hänsyn till det anförda anser
sig kommittén för närvarande icke kunna framlägga slutgiltigt förslag i
frågan. De på ritningarna angivna arbetsterapilokalerna jämte till dem anslutna,
för patienternas trevnad avsedda anordningar utvisa endast, hur
kommittén tänkt sig läget och den principiella utformningen av dessa
lokaler.

Behovet av personalbostäder vid sjukhuset är beroende av tillgången på
bostäder i fria marknaden. Uppförandet av här berörda sjukhus liksom förverkligandet
av generalplanen för de äldre sinnessjukhusens upprustning
kommer, därest icke personalen kan söka sig bostäder utom sjukhusen, att
för statens del medföra betydande kapitalinvesteringar även i bostadsbyggnader.
Med hänsyn härtill och i anslutning till numera tillämpade principer
rörande bostadsbyggandet i allmänhet synes det angeläget, att där
så prövas lämpligt söka erhålla vederbörande kommuns medverkan till
lösningen av bostadsfrågorna vid sjukhusen. Kommittén har därför med
avseende på bostäder för personal vid Karlskronasjukhuset diskuterat detta
spörsmål med Karlskrona stad. Enär behovet av bostäder för sjukhuset
icke torde bliva aktuellt förrän 2 å 3 år efter det arbetena med anläggningen
i övrigt påbörjats, anser sig kommittén icke nu böra framlägga
förslag i ämnet. Kommittén vill dock redan nu framhålla, att uppförandet
av de i programmet föreslagna bostäderna — 7 bostäder för läkare och
intendent, 22 familjebostäder, 34 dubbletter och 100 enkelrum, — beräknats
draga eu kostnad av i runt tal 5 300 000 kronor.

I huvudsaklig överensstämmelse med det ursprungliga programmet böra
enligt kommitténs mening växthus anläggas. Naturområdet bör upprensas
och förses med mindre promenadvägar. Vidare förordas, att den föreslagna
idrottsplatsen anordnas och andra för patienternas trevnad erforderliga
anordningar vidtagas.

På grund av att de fjärdar och vikar, som omgiva sjukhusområdet äro
mycket grunda, anser kommittén ofrånkomligt att avloppsvattnet från
sjukhuset renas samt anför i denna fråga följande.

Verkställd utredning har givit vid handen, att anläggande av ett för sjukhusets
del avsett reningsverk jämte bräddavloppsledning, pumpverk och
utloppsledning i vattnet skulle draga en kostnad av cirka 300 000 kronor,
medan kostnaderna för pumpverk, bräddavloppsledning och tryckledning
i anslutning till ett av staden planerat reningsverk beräknas uppgå till
cirka 200 000 kronor. Då en anslutning av sjukhusets avlopp till stadens
reningsverk kommer att medföra en viss utökning av detta reningsverk,
finner kommittén skäligt — såsom framgår av § 0 i det med Karlskrona
stad slutna preliminära avtalet —- afl staden gottgöres med 100 000 kronor,
vilket belopp motsvarar kostnadsskillnaden mellan ovannämnda två förslag
till rening av sjukhusets avloppsvatten. Kronan får därvid vidkännas

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

kostnaderna för pumpning av avloppsvattnet till stadens reningsverk, men
behöver i stället icke vidkännas de förhållandevis höga kostnader, som
äro förenade med drift och underhåll av eget reningsverk. Det måste vidare
anses vara av fördel alt kunna undvika ett reningsverk inom ett område,
som i övrigt kommer att disponeras för promenader och rekreation.

Vad slutligen angår kostnadsberäkningarna anför kommittén.

Kommitténs nu framlagda förslag till uppförande av nytt sinnessjukhus
vid Karlskrona kommer att draga betydande kostnader. Därest samtliga
planerade bostäder skulle uppföras, torde totalkostnaderna vid nuvarande
prisläge icke komma att understiga 35 miljoner kronor. Uppförandet
av sjukhuset inom 5 å 6 år — en tidrymd, som med hänsyn till platsbristen
vid sinnessjukhusen icke bör överskridas — kommer sålunda att
föranleda en kapitalinvestering av 6 å 7 miljoner kronor per år. Kommittén,
som är väl medveten om önskvärdheten av att söka begränsa de
statliga investeringarna, kommer därför att vid den fortsatta detalj bearbetningen
av sjukhusets utformning söka i möjligaste mån inskränka omfattningen
av lokaler och utrustning för att därmed söka nedbringa kostnaderna
utan eftersättande av medicinska och driftsekonomiska synpunkter.

Medelsbehovet för utförande av de byggnader, om vilka kommittén enligt
vad ovan anförts nu ansett sig kunna framlägga förslag, uppgå till i
runt tal 27 000 Q00 kronor enligt nedanstående sammanställning.

Kronor

Vårdpaviljonger ............................................................... 16 400 000

Byggnad för kök, matsal, samlingssal in. m......................... 2 230 000

Byggnad för behandling och intagning av patienter ............... 1 220 000

Administrationsbyggnad ................................................... 760 000

Panncentral med verkstäder och kolgård .............................. 2 265 000

Gravkapell ..................................................................... 150 000

Växthusbyggnader ............................................................ 215 000

23 240 000

Trafikkulvertar, yttre rörledningar, gemensamma elektriska anläggningar,
vägar, idrottsplats och andra yttre anordningar 3 760 000

27 000 000

Kommittén föreslår, att för nästa budgetår anvisas ett belopp av 1 500 000
kronor för påbörjande av arbetena.

Elektriska arbeten vid vissa statens sinnessjukhus.

I skrivelse den 23 februari 1952 har statens kommitté för sinnesjukvårdens
utbyggande framlagt förslag om utförande av elektriska arbeten
vid vissa statens sinnessjukhus. Kommittén har därvid anfört följande.

Under senare år ha medel regelbundet anvisats för renovering och utbyggnad
av de elektriska installationerna Aid statens sinnessjukhus. Planer
och kostnadsberäkning för fortsatta sådana arbeten, vilka lämpligen
böra påbörjas under budgetåret 1952/53 samt kostnadsberäkningar för
planernas genomförande ha upprättats av Elektriska Prövningsanstalten
Aktiebolag. Samråd med byggnadsstyrelsen har ägt rum beträffande de
olika arbetena.

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

S:ta Annas sjukhus i Nyköping. Sedan kraftleverantören under 1950
framdragit ny serviskabel för 380/320 v 50 p/s växelström, påbörjades samtidigt
omläggning av installationerna till växelströmsmatning. För närvarande
matas installationerna inom paviljong 3, maskincentralen, köksbyggnaden,
snickarverkstaden, paviljong 5 samt administrations- och portvaktsbyggnaderna
med växelström. Av övriga byggnader vid sjukhuset böra
nu de elektriska installationerna inom intendentsbostaden, kapellet, personalbostadshusen,
växthusen och uthusbyggnaden omläggas och kompletteras.
Vidare bör armaturen inom snickarverkstaden, mekaniska verkstaden
och smedjan kompletteras. Slutligen bör även ytterbelysning inom sjukhusområdet,
som nu saknas, anordnas. Kostnaderna för nu föreslagna arbeten
ha beräknats till sammanlagt 24 000 kronor.

Sundby sjukhus i Strängnäs. Ytterbelysning saknas för vissa vägar, som
efter mörkrets inbrott användas av sjukhusets personal. Inom det centrala
sjukhusområdet utgöres belysningen huvudsakligast av lampor, placerade
över ingångarna till de olika byggnaderna. Dessa lampor äro ej tillfyllest
för vägbelysning. Ett helt nytt ytterbelysningssystem med järnstolpar
utefter de olika vägarna samt med separat jordkabelnät bör anordnas.
Belysningen bör manövreras med tidur. Anläggningskostnaderna
för ett sådant nytt ytterbelysningssystem ha beräknats till 32 000 kronor.
I detta belopp ha inräknats kostnader för grävnings- och igenfyllningsarbeten
samt för kabelgravar och stolpar.

Birgittas sjukhus i Vadstena. Distributionsnätet och ytterbelysningsanläggningen
inom de äldre delarna av norra sjukhusområdet uppfylla ej
kraven enligt gällande föreskrifter. Det är därför angeläget, att dessa anläggningar
omläggas. Även installationerna inom byggnaderna på området
behöva i slor usträckning förnyas och omläggas till annan spänning. Då
någon närmare plan ännu icke upprättats beträffande vilka av dessa byggnader
som skola bibehållas sedan ersättningsbyggnader i sin helhet utförts
för sjukhuset, bör endast en partiell spänningsanläggning, omfattande
intendentsbostaden, garaget och potatiskällaren nu verkställas. Kostnaderna
för nu angivna arbeten ha beräknats till sammanlagt 30 000 kronor.

Under senare delen av år 1947 anslöts södra sjukhusområdet vid Birgittas
sjukhus till Motala Ströms Kraft Aktiebolags distributionsnät för
380/320 v. I samband därmed kompletterades befintliga anläggningar med
avseende på centraler in. in. Härvid utelämnades emellertid vissa 3-lcdarekablar
in. in., som på grund av då rådande materialbrist fingo bibehållas
oförändrade under en viss övergångsperiod. Tillstånd att bibehålla dessa
ledningar gäller emellertid ej längre. De måste därför utbytas mot 4-ledarekablar.
Utbytet avser kablar till läkare- och personalbostäder samt uthusbyggnader.
Samtidigt härmed böra även de gamla ledningarna på knopp
i panncentral och ulhusbyggnader ersättas med andra, varvid även armaturer
och väggapparater böra i viss omfattning utbytas in. in. Kostnaderna
för dessa arbeten ha beräknats till 4 000 kronor.

Det sammanlagda mcdelsbehovet för elektriska arbeten vid sjukhuset
skulle sålunda uppgå till 130 000 -j- 4 000) 34 000 kronor.

S:In Gc.rtruds sjukhus i Västervik. I enlighet med tidigare upprättad
generalplan ha arbeten påbörjats avseende omläggning av det elektriska
distributionssystemet från likström till växelström. Sålunda har i en
första etapj) anordnats transformatorslation och kabelnät för sjukhusets
ytterområden. Vidare ha medel beviljats för nytt kabelnät till vissa paviljonger
och bostadshus. För fortsatt avlastning av det befintliga likströmsnätet
bör för spännings- och strömarlsomläggningen matarkablar framdragas
till paviljongerna 0, 7, 8, 9, 10, 17ö, 17n, 19ö, 19n, 21v, 21h och

Kunyl. Maj ds proposition nr 123.

47 samt garaget och samlingssalen. Kostnaderna för kabelnätet till ovannämnda
byggnader ha beräknats till 34 000 kronor. Vidare bör omläggning
och komplettering av inomhusinstallationerna i de byggnader verkställas,
till vilka nytt kabelnät redan framdragits. Kostnaderna för sådan
omläggning ha beräknats till 15 000 kronor. För elektriska arbeten vid sjukhuset
skulle sålunda erfordras (34 000 + 15 000) 49 000 kronor.

S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg. Enligt tidigare beslut skall det elektriska
distributionssystemet vid sjukhuset omläggas från likström till
växelström 380/220 v. Omläggningen har redan påbörjats genom att växelström
framdragits till bland annat ekonomibyggnaderna. Plan för det framtida
växels trömsnätets utformning har numera upprättats. I princip innebär
denna plan, att ett nytt kabelnät för växelström anordnas. Nätet beräknas
skola matas dels från befintlig transformatorstation i maskinhuset
och dels från en ny understation i närheten av paviljong 6. Det nya distributionssystemet
bör utbyggas i etapper. I första etappen bör ingå uppförande
av en ny understation samt anläggande av tillhörande kabelnät.
Härjämte bör även omläggning av inomhusinstallationerna i bostäder påbörjas.
Kostnaderna för dessa arbeten ha beräknats till sammanlagt 83 000
kronor. Enligt beslut av 1951 års riksdag (prop. nr 151; riksd. skr. nr 195)
anvisades 50 000 kronor för det nya växelströmsnätet, i första hand fölen
ringkabel för de centralt liggande paviljongerna. Ifrågavarande arbeten
ingå i "huvudsak i ovan angivna utbyggnadsetapp 1. För genomförande av
denna etapp skulle sålunda erfordras ytterligare (83 000 — 50 000) 33 000
kronor.

Det nuvarande ytterbelvsningssystemet vid sjukhuset består huvudsakligast
av lampor, placerade på paviljonger och övriga byggnader. Endast
ett fåtal lampor äro anordnade i belvsningsstolpar. På grund av uppväxande
trädvegetation in. m. ger det nuvarande systemet otillfredsställande belysning.
Därest ändamålsenlig ytterbelysning skall kunna erhållas, bör ett
helt nytt belysningssystem anordnas. Därvid bör ett separat jordkabelnät
nedläggas och lampor monteras i järnrörsstolpar. Anläggningskostnaderna
för detta belysningssystem ha beräknats till 85 000 kronor. Utbyggnaden
bör lämpligen utföras i etapper och i första etappen föreslås belysning skola
anordnas utefter vissa huvudvägar i de centrala delarna av sjukhusområdet
samt för vissa vägar till i utkanterna liggande paviljonger. Kostnaderna
härför ha beräknats till 28 500 kronor.

Sjukhusets ackumulatorbatteri är gammalt och bristfälligt och bör snarast
slopas. I samband därmed blir det nödvändigt att för det kvarvarande
likströmsnätets del installera ett nytt utjämningsaggregat samt utföra vissa
kompletteringar för befintlig motorgenerator. För att trygga sjukhusets
elektriska kraftförsörjning vid avbrott i det befintliga växelströmsnätet,
har det visat sig nödvändigt att anskaffa ett motordrivet reservkraftaggregat
med en angiven växelströmseffekt av 100 kVA. Aggregatet kan installeras
i panncentralen. Kostnaderna för utjämningsaggregat, reservkraftaggregat,
instrumentering och montage samt erforderliga byggnadsarbeten
ha beräknats till 50 000 kronor.

I enlighet härmed skulle sålunda för elektriska arbeten vid sjukhuset
erfordras ett belopp av (33 000 -f 28 500 + 56 000) 117 500 kronor.

S:t Jörgens sjukhus i Göteborg. Säkerheten i det normalt matande högspänningsnätet
till sjukhuset är otillfredsställande. Det kan nämnas, att
den 3 december 1951 inträffade ett strömavbrott, vilket varade omkring
13 timmar och som förorsakade stora svårigheter ifråga om upprätthållandet
av driften vid sjukhuset. Det är ej möjligt att ordna dubbla servisledningar
till sjukhuset. Ett förbränningsmotordrivet nödströmsaggregat med

Kungl. Maj-.is proposition nr 123. 59

en växeiströmsgenerator på 100 kV A bör därför installeras. Kostnaderna
för det föreslagna reservkraftaggregatet jämte erforderliga kablar, instrument
och montage ha beräknats till 52 000 kronor.

För att installation av elektriska spisar i intendentsbostaden och portvaktsstugorna
skall kunna ske måste förstärkning av det elektriska ledningsnätet
utföras. Kostnaderna ha beräknats till 4 000 kronor.

För elektriska arbeten vid sjukhuset bör sålunda anvisas sammanlagt
(52 000 + 4 000) 56 000 kronor.

Restads sjukhus i Vänersborg. Vid sjukhuset pågår för närvarande tidigare
beslutad spänningsomläggning av det elektriska systemet samt anordnande
av ytterbelysning. För dessa arbetens fortsättande erfordras för nästa
budgetår 15 000 kronor för spänningsomläggningen och 10 000 kronor för
ytterbelysningen. Sålunda bör för elektriska arbeten vid sjukhuset anvisas
sammanlagt (15 000 + 10 000) 25 000 kronor.

Mariebergs sjukhus i Kristinehamn. Ytterbelysningsanordningarna för
de centrala norra, östra och södra områdena inom sjukhuset äro otillfredsställande.
Fn ny anläggning bör utföras i tre skilda delar, vilka vardera
manövreras automatiskt med kopplingsur. Kostnaderna för dessa arbeten
ha beräknats till 26 000 kronor, i nämnda belopp ingå kostnaderna för
grävnings- och igenfyllningsarbeten för erforderliga kabelgravar. På grund
av särskilda förhållanden, förorsakade bland annat av de nu pågående ombyggnadsarbetena
vid sjukhuset, ha vissa delar av den nya vtterbelysningsanläggningen
redan måst utföras av byggnadsstyrelsen. Kostnaderna härför,
som förskotterats av medel anvisade för sjukhusets ombyggnad, ha
uppgått till 6 000 kronor. För nästa budgetår synes ett motsvarande belopp
böra anvisas för att täcka de förskotterade kostnaderna. Arbetena i övrigt
torde kunna uppskjutas ännu ett år.

Säters sjukhus. Enligt tidigare uppgjorda planer skulle omläggningen
av de elektriska installationerna från likström till växelström vid sjukhuset
utföras i sex etapper. Därjämte skulle servisledningen förstärkas. Av dessa
arbeten äro etapperna 1 och 2 samt förstärkningen av servisledningen, omfattande
nybyggnad av en 20 kV mottagningsstation och ett nytt 3 kVställverk
slutförda. De i etapp 3 ingående arbetena pågå och beräknas
snart vara slutförda. För i planen ingående etapper 4 och 5, som kostnadsberäknats
till 67 000 kronor har tidigare beviljats ett anslag på 35 000
kronor (prop. nr 113/1950; riksd. skr. nr 209/1950). Dessa arbeten ha påbörjats
och beräknas vara avslutade under år 1952. För avslutande av i
dessa etapper återstående arbeten bör med hänsyn till kostnadsstegringarna
ett med 40 000 kronor ökat belopp anvisas.

Sekundäravdelningen i Olofsfors. Vid sjukhuset finnes för närvarande
endast ytterbelysning vid respektive byggnad. Denna belysning kan ej anses
tillfredsställande, då avstånden mellan de olika byggnaderna är förhållandevis
stort. Belysningen bör därför kompletteras med lampor, monterade
på järnstolpar. Kostnaden härför har beräknats lill 7 500 kronor.

Gådeå sjukhus i Härnösand. För närvarande pågå vid sjukhuset arbeten
med omläggning från likström till växelström. För dessa arbeten, vilka
enligt de ursprungliga planerna omfattade omläggning av kabelnät och
inomhusinstallationer, ha tidigare anvisats 55 000 kronor. På grund av speciella
omständigheter har därvid även ytterbelysningssystemet måst renoveras
och omläggas. För att täcka de därav föranledda merkostnaderna
fordras ett belopp på 11 000 kronor.

I samband med övergången till växclströinsdistribulion inom sjukhuset
måste även sjukhusets transformatorstation kompletteras och bland annat
utrustas med eu reservtransformator. Kostnaderna för dessa kompletteringsarbeten
ha beräknats lill 20 000 kronor.

Kungl. ?,laj:ts proposition nr 123.

Sammanlagt bör sålunda för elektriska arbeten vid sjukhuset anvisas
111 000 -k 20 000) 31 000 kronor.

Frösö sjukhus i Östersund. Enligt tidigare fastställd generalplan pågår
för närvarande omläggning från likström till växelström av de elektriska
anläggningarna vid sjukhuset. Omläggningen beräknades kunna utföras i
5 etapper. Av dessa ha etapperna 1 och 2 blivit utförda. Vidare ha medel
beviljats för etapp 6, som beräknas bliva avslutad under innevarande år.
På grund av föreslagen ombyggnad och modernisering av sjukhuset har
omläggningen av det elektriska nätet i vissa byggnader, ingående i nyssnämnda
etapper, icke utförts.

Etapp 4 omfattar samtliga byggnader å del till sjukhuset hörande s. k.
Mjälleområdet. Kostnaden för däri ingående arbeten hade i generalplanen
beräknats till 28 000 kronor. På grund av inträffade prisstegringar, hör
detta belopp höjas till 46 000 kronor.

I samband med genomförandet av 4:e etappen böra installationerna inom
de byggnader, som tidigare utelämnats, utföras. Vidare bör den nuvarande
ytterbelysningen provisoriskt omläggas från likström till växelström,
en ny motor för reservpumpen för råvattenverket anskaffas samt
motor till den till sjukhuset hörande motorsågen anskaffas. Kostnaderna
för nu nämnda åtgärder ha uppskattats till 4 000 kronor. För utbyte av
motor till reservpumpen ha beräknats 3 000 kronor och för ny motor till
sågen likaledes 3 000 kronor.

Kostnaderna för samtliga nu föreslagna åtgärder skulle alltså uppgå till
sammanlagt (46 000 + 4 000 -|- 3 000 + 3 000) 56 000 kronor.

Umedalens sjukhus vid Umeå. På uppdrag av medicinalstyrelsen har
Elektriska Prövningsanstalten Aktiebolag framlagt förslag till distributionssystem
för anslutning av de nya tuberkulospaviljongerna vid sjukhuset.
Anstalten förordar därvid anordnandet av en ny transformatorstation
i sjukhusets administrationsbyggnad. Stationen är i första hand avsedd
för distribution till de nya tbc-paviljongerna, men den förutsättes framdeles
även kunna ersätta befintliga stationer i paviljongerna 3 och 7, vilka
böra utgå i samband med föreslagen framtida spänningshöjning. Kostnaderna
för den nya transformatorstationen jämte högspänningskabel från
maskinhuset samt erforderliga byggnadsarbeten ha beräknats till 28 000
kronor.

I samband med planerad till- och ombyggnad av ekonomibyggnaden vid
sjukhuset beräknas de elektriska anläggningarna inom denna byggnad
skola omläggas från 3 x 220 V till 380/220 V driflspänning. Då för närvarande
endast 3 x 220 V spänning finnes tillgänglig inom sjukhuset, erfordras
en komplettering av transformatorstationen i panncentralen. Vid
sjukhuset finnes en reservtransformator, som är omkopplingsbar till
380/220 V. För inkoppling av transformatorn erfordras dock viss komplettering
av befintliga hög- och lågspänningsställverk. Kostnaderna för
dessa arbeten ha beräknats till 8 000 kronor.

Bostadsområdet vid sjukhuset matas för närvarande med växelström,
3 x 220 V från befintlig transformatorstation i paviljong 21. Inom bostäderna
pågår installation av elektriska spisar. För att möjliggöra installation
av de elektriska spisarna utan utbyte av serviskablar bör transformatorstationen
i paviljong 21 förläggas till en mindre friliggande byggnad
och ombyggas för 380/220 V distributionsspänning. Kostnaderna för den
nya transformatorstationen och därmed sammanhängande arbeten ha beräknats
till 28 000 kronor.

De föreslagna elektriska arbetena vid sjukhuset skulle sålunda draga
en kostnad av sammanlagt (28 000 -f- 8 000 -f 28 000) 64 000 kronor.

KungI. Maj:ts proposition nr läo. (il

I enlighet härmed skulle för nästa budgetår erfordras (24 000 + 32 000
+ 34 000 + 49 000 + 117 500 + 56 000 + 25 000 + 6 000 -t- 40 000 +
7 500 + 31 000 + 56 000 + 64 000) 542 000 kronor.

Vidare har medicinalstyrelsen i skrivelse den 1 februari 1952 föreslagit,
att elektriska arbeten måtte utföras Aid vissa sinnessjukhus under nästa
budgetår. Av vid skrivelsen fogade promemorior framgår följande.

Västra Ny sjukhus. Kraftleverans till sjukhuset sker för närvarande
medelst friledning för 20 kV. Driftsäkerheten är otillfredsställande och ett
flertal avbrott ha förekommit, en del av mycket lång varaktighet. Ett befintligt
reservaggregat med ångmaskindriven generator på 16 "kVA är helt
otillräckligt, då belastningen på nätet redan uppgår till 100 kW. Då det ej
visat sig möjligt att erhålla säkrare matning genom ser\äskompletteringar
bör ett förbränningsmotordrivet reservkraftaggregat för 100 kV A avgående
växelströmseffekt installeras. Kostnaderna beräknas till 46 000 kronor.

Västra Marks sjukhus. Ytterbelysningen vid sjukhuset utgöres för närvarande
aAr ett relativt litet antal, i allmänhet olämpligt placerade lampor.
Inom stora delar av sjukhusområdet saknas helt ytterbelysning. För erhållande
av ändamålsenlig ytterbelysning erfordras ett system med lampor
på järnrör sstolpar och atomatisk manövrering med tidur. Kostnaderna ha
beräknats till 12 000 kronor.

Sålunda skulle medelsbehovet för nästa budgetår för berörda arbeten
uppgå till (46 000 + 12 000) 58 000 kronor.

Utredningsmedel.

i skrivelse den 23 februari 1952 har statens kommitté för sinnessjukvårdens
utbyggande upplyst, att av de till kommitténs förfogande ställda
medlen för bestridande av kostnader för utredningar samt av de med kommitténs
verksamhet i ÖArigt förenade kostnaderna kvarstod den 1 februari
1952 en disponibel reservation av i runt tal 33 000 kronor. Reservationen
beräknas vara i det närmaste förbrukad vid utgångan av budgetåret 1951/52.
Kostnaderna för arvoden samt till avlöning till kommitténs arkitekt och
kontorist uppgå till sammanlagt 3 500 kronor för månad. Därest det rörliga
tillägget höjes ökas detta belopp. Expensutgifterna per månad kunna
enligt kommittén uppskattas till i genomsnitt 700 kronor. Sålunda skulle
de fasta månadsutgifterna utgöra i runt tal 4 200 kronor. Härtill komma
förskotterade arvoden till de arkitekter, vilka av kommittén anlitas för utredningar
rörande av kommittén planerade byggnadsåtgärder. Därest arbetena
komma till utförande, återflvta förskotten till kommittén från de
medel, som anvisats för byggnadsändamål. Dessa utgifter uppskattas för
nästa budgetår till cirka 140 000 kronor. Slutligen beräknar kommittén
kostnaderna för genomförande av den av Kungl. Maj :t anbefallda utredningen
rörande samordning av den statliga tvätlverksamheten till i runt
tal 10 000 kronor.

Medelsbehovct för nästa budgetår beräknas i enlighet härmed till sammanlagt
(12 x 4 200 f 140 000 + 10 000) 200 000 kronor. Kommittén hemställer,
att 200 000 kronor måtte anvisas för sagda ändamål för budgetåret
1952/53.

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

Departementschefen.

Till en början vill jag göra några allmänna reflexioner rörande byggnadsarbetena
vid de statliga sinnessjukhusen under den närmaste framtiden.

Behovet av vårdplatser är trängande. Antalet platser vid de egentliga
statliga sinnessjukhusen uppgick i november 1951 till i runt tal 17 700.
Sedan pågående byggnadsarbeten avslutats tillkomma härutöver ca 250 nya
platser, överbeläggningen uppgår till i runt tal 18 % och antalet exspektanter
till i det närmaste 1 500. Det skulle ur dessa synpunkter vara önskvärt,
att utbyggnaden av vårdplatserna kunde ske i snabbare tempo. Detta
låter sig emellertid av praktiska skäl icke göra. Vid ett flertal sjukhus äro
nämligen de olika ekonomibyggnaderna i sådant skick, att man först måste
sätta dessa i stånd, innan moderniseringen av befintliga vårdpaviljonger
eller uppförande av nya sådana kan påbörjas. Vidare är det nödvändigt att
i nuvarande läge på bostadsmarknaden sörja för, att bostäder i erforderlig
omfattning finnas för den personal, som tillkommer i anledning av det
ökade antalet vårdplatser. Genom ombyggnader av paviljonger och ekonomibyggnader
komma vidare åtskilliga i sådana byggnader inrymda bostäder
att försvinna. Det är av dessa skäl som man under den närmaste tiden
tvingas att i betydande utsträckning om- och nybygga ekonomibyggnader
samt uppföra och reparera personalbostäder. Denna del av byggnadsprogrammet
kommer följaktligen under nästa budgetår att taga i anspråk betydande
anslag och en förhållandevis stor del av den för hälso- och sjukvården
disponibla byggnadskvoten. Jag anser emellertid samtidigt behovet
av nya vårdplatser så trängande, att det sedan flera år tillbaka planerade
sjukhuset i Karlskrona nu bör påbörjas, för att till en början i viss omfattning
användas som evakueringssjukhus under ombyggnad av andra vårdpaviljonger.
Jag återkommer senare till detta förslag.

De framlagda förslagen i fråga om vårdpaviljonger avse påbörjande av
arbeten som, slutförda, medföra ett tillskott av 392 platser. I detta antal
har jag självfallet ej inräknat de ca 800 vårdplatserna vid karlskronasjukhuset.
Av tillskottet torde dock omkring hälften komma att ersätta platser,
som framdeles komma att utgå.

I detta sammanhang må framhållas, att en intensifiering av sinnesjukhusens
öppna vård skulle minska antalet exspektanter åtminstone för en
tid. Det är därför enligt min mening av vikt, att man försöker intressera
familjer inom upptagningsområdena för att mottaga ytterligare patienter
i familjevården, t. ex. genom en höjning av de härför utgående ersättningsbeloppen.

Av propositionen nr 113 till 1950 års riksdag framgår, att sinnessjukvårdsberedningen
utgick ifrån att generalplanen för sinnessjukvårdens utbyggande
skulle kunna genomföras under loppet av ca 15 år. En förutsättning
härför var årliga anslag på i runt tal 17 miljoner kronor och en

(53

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

häremot svarande byggnadskvot. Vid nu rådande prisläge skulle med angivna
utgångspunkt den årliga investeringen uppgå till minst 22 miljoner
kronor. Det skulle givetvis vara önskvärt, att denna tid för planens genomförande
kunde hållas. Med hänsyn till bl. a. den alltjämt nödvändiga investeringsbegränsningen
anser jag det emellertid ofrånkomligt att något
reducera detta belopp. Det totala byggnadsprogrammet beräknar jag därför
till i runt tal 19 miljoner kronor.

Beträffande de särskilda av byggnadsstyrelsen, medicinalstyrelsen och
statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande framlagda förslagen
vill jag anföra följande.

I fråga om förslagen avseende nya vårdplatser vill jag erinra, att 1949
års riksdag godkänt de av föredragande departementschefen uppdragna
riktlinjerna rörande anordnande vid vissa sinnessjukhus av särskilda tuberkulosavdelningar.
Departementschefen räknade med ett behov av 600 sådana
platser för den statliga sinnessjukvården, fördelade på fem avdelningar
om vardera 120 platser. Hittills har riksdagen beslutat, att vid vartdera
av Ulleråkers och Uinedalens sjukhus skall uppföras en sådan avdelning.
Det föreliggande förslaget till uppförande av en tuberkulosavdelning
vid S:t Lars’ sjukhus innebär sålunda, att den tredje av de erforderliga avdelningarna
skulle komma till stånd. Jag finner detta synnerligen angeläget,
ej blott med hänsyn till behovet av sådana platser utan även därför,
att möjlighet därigenom skulle öppnas till vidare ombyggnad av vårdpaviljongerna
vid sjukhuset. Under en övergångstid skulle nämligen avdelningen
kunna tagas i anspråk för patienter i sådana paviljonger, vilka behöva ombyggas.

Den första etappen i moderniseringen av Birgittas sjukhus i Vadstena,
vilken nu i det närmaste avslutats, avsåg anordnande av vårdplatser i ersättning
för de gamla, i nunneklostret inrymda avdelningarna. Det nu föreliggande
förslaget om uppförande av två nya vårdpaviljonger vid sjukhuset
utgör början av en andra etapp, vilken, sedan den i sin helhet genomförts,
kommer att göra det möjligt alt sammanföra sjukhusets nu på olika platser
inom staden belägna avdelningar till ett sammanhängande sjukhusområde.
Med hänsyn till bl. a. de uppenbara fördelar ur driftekonomisk synpunkt,
som stå att vinna härmed, tillstyrker jag kommitténs förslag.

Då uppförandet av den föreslagna paviljongen för oroliga kvinnor vid
Mariebergs sjukhus i Kristinehamn utgör en förutsättning för slutförandet
av den sedan lång tid tillbaka pågående renoveringen av sjukhuset, tillstyrker
jag kommitténs förslag i denna del.

Vad angår förslaget om ett nytt sinnessjukhus i Karlskrona har kommittén
träffat preliminärt avtal med Karlskrona stad om överlåtelse till
kronan av ett av staden utan vederlag erbjudet område. I avtalet stadgas,
att viss ersättning skall utgå till staden för anläggande av ett reningsverk.
Då avtalet måste anses vara förmånligt för kronan, tillstyrker jag, att det
godkännes.

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

Mot förslaget till planlösning för sjukhuset, vilket väsentligen överensstämmer
med det tidigare tävlingsförslaget, har jag ej något att erinra.
Vårdavdelningarna äro till storlek och omfattning i huvudsak lika sjukhusutredningens
principförslag till ett sinnessjukhus. Platsantalet på avdelningarna
för lugna och halvoroliga patienter överensstämmer med de
av 1950 års riksdag för sådana avdelningar förordade normerna. Såsom
en nyhet har kommittén föreslagit anordnande av en särskild mindre avdelning
om 18 vårdplatser. Denna är avsedd för mindre svårt akut sjuka
patienter, vilka kunna väntas bliva återställda på kort tid, samt såsom en
diagnostisk avdelning. I anledning härav har avdelningen förlagts i anslutning
till sjukhusets medicinska centrum. En sådan avdelning anser
jag vara en mycket värdefull tillgång och ett led i strävandena att åstadkomma
en effektivare vård. Utformningen av sjukhusets medicinska centrum
anser jag mig böra godtaga. De föreslagna utrymmena för administrationen
torde emellertid vid de fortsatta detalj bearbetningarna av förslaget
böra i görligaste mån begränsas. Mot dispositionen av utrymmena för
samlings- och matsalar samt kök och panncentral har jag i huvudsak ej
något att erinra. När utredningen om arbetsterapiens omfattning och drift
vid sinnessjukhusen närmare klarlagts, räknar jag med att kommittén inkommer
med förslag rörande arbetsterapilokalerna. Till frågan om sjukhusets
tvättinrättning torde man icke böra taga ställning, förrän den åt
kommittén uppdragna utredningen om en samordning av den statliga tvättverksamheten
slutförts. Såsom kommittén förutsatt, bör frågan om uppförande
av personalbostäder ställas på framtiden till dess kommittén förhandlat
med Karlskrona stad om stadens medverkan till lösandet av bostadsfrågan.

Kostnaderna för den nu projekterade delen av karlskronasjukhuset ha
beräknats till ca 27 miljoner kronor. Till detta belopp kunna sedan komma
kostnader för arbetsterapilokaler, tvättinrättning och bostäder. Hur stora
belopp det kan bli fråga om, låter sig nu icke exakt bedömas och således
ej heller den slutliga bruttokostnaden i nuvärde per vårdplats. Jag utgår
emellertid ifrån att kommittén väl tillvaratager varje möjlighet till besparingar
utan att standarden i stort sett inskränkes. För nästa budgetår begäres
ett belopp av 1,5 miljoner kronor för arbetenas påbörjande.

Förslagen om byggnadsarbetena i övrigt samt om elektriska arbeten
och utredningsmedel föranleda från min sida ej annan erinran, än att det
torde böra anstå med bastubaden vid Mariebergs, Restads och Furunäsets
sjukhus.

Kostnadsberäkningarna — vilka, enligt vad jag inhämtat, grunda sig
på prisläget i juli 1951 — anser jag mig i huvudsak kunna godtaga. Medelsanvisningen
för de byggnadsobjekt, vari nyssnämnda bastubad ingå,
torde böra nedräknas med resp. 10 000, 5 000 och 10 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

UTRUSTNING AV NYA SINNESSJUKHUS.

Förslag.

I årets statsverksproposition, elfte huvudtiteln, punkten 31, har anslaget
till Utrustning av nya sinnessjukhus upptagits med ett allenast preliminärt
beräknat belopp, 600 000 kronor. Anledningen härtill var, att
medicinalstyrelsen vid tiden för statsverkspropositionens färdigställande
inkommit med endast preliminärt förslag.

Med skrivelse den 26 februari 1952 har medicinalstyrelsen avgivit slutligt
förslag i ärendet.

Styrelsen har därvid till en början hemställt om medel för utrustning
av vissa nytillkommande och ombyggda lokaler vid statens
sinnessjukhus. Härom anföres i huvudsak.

För utrustning av en av de två beslutade tuberkulospaviljongerna vid
Ulleråkers sjukhus i Uppsala ha preliminärt anvisats sammanlagt 85 000
kronor. Efter granskning av sjukhusets förslag till utrustning av paviljongen
har centrala sjukvårdsberedningen tillstyrkt, att ett belopp om sammanlagt
126 300 kronor anvisas för ändamålet. I vissa avseenden är emellertid
utrustningsförslaget icke fullständigt. Sålunda ha erforderliga kylskåp
och möbler för promenadgårdarna ej upptagits däri. Kostnaden härför
torde uppgå till omkring 4 000 kronor. Efter det att centrala sjukvårdsberedningen
avgav sitt utlåtande ha priserna på vissa inventarier stigit.
Anslaget bör på grund härav höjas med 5 000 kronor. Vidare har vid utrustningsförslagets
upprättande skett ett räknefel, som minskat summan
med i runt tal 2 000 kronor. Styrelsen föreslår, att det av beredningen tillstyrkta
beloppet uppräknas till (126 300 + 4 000 + 5 000 + 2 000) 137 000
kronor. Sålunda bör för ifrågavarande utrustning anvisas ytterligare
(137 000 — 85 000) 52 000 kronor.

Direktionen för sjukhuset har vidare avgivit förslag till viss nyutrustning
av södra flygelbyggnaden av sjukhusets norra mansavdelning, som
för närvarande är föremål för ombyggnad. Vid granskning av sjukhusets
förslag har centrala sjukvårdsberedningen tillstyrkt, att ett belopp av
227 200 kronor anvisas för detta ändamål. Från detta belopp bör emellertid
dragas cirka 42 000 kronor, vilka avsetts till anskaffning av gångkläder,
vilka emellertid enligt medicinalstyrelsens mening icke erfordras.

Behovet av medel för Ulleråkers sjukhus skulle sålunda uppgå till sammanlagt
(52 000 + 227 000 — 42 000) 237 000 kronor.

Genom beslut den 15 juni 1951 har Kungl. Maj:t uppdragit åt byggnadsstyrelsen
att vid S:ta Annas sjukhus i Nyköping låta uppföra två bostadshus.
Det ena av dessa, som avses skola inrymma omkring 20 möblerade
bostäder för ogift personal, beräknas bliva färdigställt under nästkommande
budgetår. Något förslag till utrustning av de cirka 20 bostäderna
i de av 1951 års riksdag beslutade bostadshusen vid S:ta Annas sjukhus i
Nyköping har ännu ej upprättats. Medicinalstyrelsen anser dock, att medel
böra ställas till förfogande näsla budgetår för utrustningens påbörjande.
Kostnaden per bostad kan uppskattas till i genomsnitt lägst 1 500 kronor.
Med utgångspunkt härifrån föreslår styrelsen, att ett preliminärt belopp
av 20 000 kronor anvisas för ändamålet.

5—52i 52 Bihawj till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 123.

Kungl. May.ts proposition nr 123.

För utrustning av nybyggnader vid Birgittas sjukhus i Vadstena för dels
centralkök, tvätteri, panncentral, obduktionslius och portvaktsstuga, dels
ock en upptagningspaviljong med 46 vårdplatser och två andra sjukpaviljonger
med sammanlagt 296 vårdplatser har anvisats 293 000 kronor. I
stort sett har denna utrustning slutförts, så långt de anvisade medlen medgivit.
Till följd av prisstegringar ha åtskilliga inventarier och textilier icke
kunnat anskaffas till ursprungligen beräknade priser. Vid överflyttningen
från de tidigare använda klosterbyggnaderna till de nyuppförda sjukpaviljongerna
har det vidare icke varit möjligt eller lämpligt att, i den utsträckning
man tidigare räknat med, överföra inventarier och annan utrustning.
Därjämte häradet visat sig, att den beräknade utrustningen i en hel del
avseenden ej är tillräcklig.

Medicinalstyrelsen uppskattar det ytterligare medelsbehovet till /O 000
kronor.

Vid sjukhuset pågår vidare uppförande av ett bostadshus, inrymmande
40 möblerade bostäder för ogift personal. Dessa bostäders utrustning har
av direktionen kostnadsberäknats till 62 000 kronor. Medicinalstyrelsen
föreslår, att 52 000 kronor preliminärt anvisas för ändamålet.

Medelsbehovet för Birgittas sjukhus skulle alltså uppgå till sammanlagt
(70 000 + 52 000) 122 000 kronor.

För utrustning av paviljongerna 5 och 6 samt 8 och 9 vid Mariebergs
sjukhus i Kristinehamn, som äro föremål för ombyggnad, har preliminärt
anvisats 200 000 kronor. I utlåtande den 30 mars 1951 har centrala sjukvårdsberedningen
på grundval av dåvarande prisläge beräknat kostnaderna
för densamma till 225 000 kronor. Med hänsyn till därefter inträffade prisstegringar
bör detta belopp uppräknas med 10 000 kronor till (225 0Ö0 +
10 000) 235 000 kronor. Sålunda skulle för ändamålet erfordras ytterligare
(235 000 — 200 000) 35 000 kronor.

En ny upptagningspaviljong med 56 vårdplatser vid samma sjukhus beräknas
bliva i huvudsak färdigställd under våren 1953. Något komplett
förslag till denna paviljongs utrustning har ännu icke färdigställts. Kostnaden
kan emellertid uppskattas till omkring 125 000 kronor. Medicinalstyrelsen
föreslår, att 90 000 kronor preliminärt anvisas för påbörjande av
utrustningen.

Vid sjukhuset pågår vidare uppförande av två bostadshus, inrymmande
20 möblerade bostäder för ogift personal. Till utrustning av dessa bostadshus
böra beräknas 35 000 kronor.

I enlighet härmed skulle medelsbehovet för Mariebergs sjukhus uppgå
till sammanlagt (35 000 + 90 000 + 35 000) 160 000 kronor.

För påbörjandet av erforderlig nyutrustning av administrationsbyggnaden
i Säters sjukhus, vilken är under ombyggnad har under budgetåret
1950/51 preliminärt anvisats 55 000 kronor. Enligt numera föreliggande
slutligt förslag har denna utrustning kostnadsberäknats till 124 600 kronor.
Enär förslaget och kostnadsberäkningen ännu icke hunnit slutgranskas
samt ytterligare medel likväl böra anvisas för fortsättande av utrustningen,
föreslår medicinalstyrelsen, att 45 000 kronor preliminärt anvisas för nästa
budgetår.

Vid sjukhuset pågår även uppförande av en byggnad med 14 bostader tor
ogift personal. Utrustningen har av sjukhusdirektionen kostnadsberäknats
till 23 600 kronor. Enligt medicinalstyrelsens mening bör preliminärt anvisas
ett belopp om 18 000 kronor.

Sålunda skulle i enlighet med det anförda medelsbehovet för Säters
sjukhus uppgå till sammanlagt (45 000 + 18 000) 63 000 kronor.

Den ena av de två beslutade tuberkulospaviljongerna vid Umedalens

Kungl. May.ts proposition nr 1X3.

sjukhus vid Umeå är numera i det närmaste färdigställd. För dess utrustning
ha preliminärt anvisats sammanlagt 85 000 kronor. I enlighet med av
centrala sjukvårdsberedningen gjorda beräkningar föreslår medicinalstyrelsen,
att ytterligare (146 000—-85 000) 61 000 kronor anvisas.

Tredje etappen av ombyggnadsarbetena vid Furunäsets sjukhus vid
Piteå, vilken berör ett antal vårdavdelningar samt sjukhusets centralkök
beräknas bliva i huvudsak genomförd under nästa budgetår. Sjukhusdirektionen
har till erforderlig nyutrustning i anslutning härtill hemställt om
101 000 kronor ävensom om 6 865 kronor för kylskåp till samtliga av ombySSnaderna
vid sjukhuset berörda avdelningskök och ett för huvudbyggnaden
avsett fasadur. Centrala sjukvårdsberedningen har icke funnit skäl
till erinran häremot men uppskattat det erforderliga beloppet till allenast
(97 500 + 6 865) 104 365 kronor. Medicinalstyrelsen hemställer, att 104 000
kronor anvisas.

Vid den till Säters sjukhus anslutna sekundäravdelningen i Grangärde,
Pärlby sjukhus, pågår uppförande av beslutade tre bostadshus. EU av dessa
är avsett att inrymma 10 möblerade bostäder för ogift personal. Till utrustning
av dessa bostäder bör enligt medicinalstyrelsen anvisas 17 000
kronor.

Det är enligt medicinalstyrelsens mening angeläget att anordna samlingslokaler
för patienter och personal samt lokaler för patientsysselsättningen
vid de till Sundby sjukhus anslutna sekundäravdelningarna i Ribbingelund
och Rosöga. Kostnaderna för utrustning av lokalerna uppskattar
styrelsen till 60 000 kronor.

Med skrivelse den 19 februari 1952 har medicinalstyrelsen med hemställan
om godkännande till Kungl. Maj :t överlämnat förslag till avtal om
inköp av Brotorps arbetshem, vilken anstalt 1951 års riksdag (skr. nr 195)
bemyndigat Kungl. Maj :t förvärva för en köpeskilling av högst 175 000
kronor. Enligt nämnda kontraktsförslag skulle i runt tal 11 000 kronor av
ovan angivna köpeskilling anses motsvara värdet av i köpet ingående utrustning
av hemmet. Därest förslaget godkännes böra medel anvisas för
bestridande av denna del av köpeskillingen.

Vidare erinrar styrelsen, att under förevarande anslag från och med
budgetåret 1948/49 anvisats särskilda medel för anskaffande av diverse
modern medicinsk utrustning till sinnessjukhusen, under vart och
ett av de senare budgetåren 85 000 kronor. Åtskilliga brister förefinnas
ännu, och det är enligt styrelsens mening angeläget, alt denna upprustning
får fortsätta. Styrelsen hemställer, att för nästa budgetår måtte anvisas
85 000 kronor.

Medicinalstyrelsen föreslår slutligen, alt medel för nyanskaffning
av verkskydds-, mörkläggnings- och alarmeringsmateriel anvisas
under förevarande anslag. Enligl gjorda beräkningar, grundade på
sjukhusens verkskyddsplaner, skulle erfordras ett belopp om cirka 650 000
kronor för att täcka förefintliga brister. Anskaffningen torde emellertid
enligt medicinalstyrelsens mening böra fördelas på flera år. Styrelsen föreslår,
att 200 000 kronor anvisas för nästa budgetår.

Medelsbehovet för nästa budgetår skulle alltså enligt styrelsen uppgå till
(237 000 + 20 000 + 122 000 -f 160 000 + 63 000 + 61 000 + 104 000 +
17 000 i 60 000 | 11 000 -j- 85 000 200 000) 1 140 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

Departementschefen.

Allt efter det nybyggnads- och renoveringsarbetena vid statens sinnessjukhus
slutföras uppkommer behov av att nyutrusta lokaler. Vissa
av de av medicinalstyrelsen beräknade beloppen för utrustning äro
preliminära. Då de slutliga kostnaderna otvivelaktigt komma att överstiga
de preliminärt beräknade beloppen, anser jag mig kunna tillstyrka
framställningarna. I övrigt har medicinalstyrelsens förslag ej givit mig
anledning till erinran. Det av styrelsen för nästa budgetår upptagna beloppet,
1 140 000, torde dock kunna avrundas nedåt till 1 000 000 kronor.

SAMMANFATTNING OCH HEMSTÄLLAN.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle å tilläggsstat II till
riksstaten för innevarande budgetår under anslaget till vissa byggnadsarbeten
vid statens sinnessjukhus in. in. avses medel för följande ändamål:

Renovering av vissa personalbostäder vid Sundby sjukhus ...... 45 000

Ytterligare ombyggnadsarbeten vid sekundäravdelningarna i Rosöga,
Ribbingelund och Olofsfors .................................... 97 000

Ombyggnad av köks- och tvättbyggnaden vid S:ta Annas sjukhus 18 000

Ombyggnad av Birgittas sjukhus .......................................... 660 000

Uppförande av personalbostadshus vid Ryhovs sjukhus ............ 106 000

Vissa ombyggnadsarbeten vid S:ta Maria sjukhus .................. 18 200

Uppförande av personalbostäder vid S:t Jörgens sjukhus ......... 145 000

Renovering och tillbyggnad av Mariebergs sjukhus ............... 275 000

Uppförande av personalbostadshus vid Mariebergs sjukhus ...... 90 000

Ombyggnad av administrationsbyggnaden vid Säters sjukhus ... 150 000

Uppförande av personalbostadshus vid Pärlby sjukhus ............ 90 000

Elektriska arbeten vid vissa statens sinnessjukhus ............... 44 000

Summa kronor 1 738 200

Sammanlagt skulle alltså till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
in. in. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisas
1 738 200 kronor eller i runt tal 1 739 000 kronor.

Härjämte skulle vid bifall till vad jag i det föregående förordat för budgetåret
1952/53 under anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
m. m. avses medel för följande ändamål:

Ulleråkers sjukhus:

Uppförande av tuberkulosavdelning .............................

Ombyggnad av norra mansavdelningen .......................

Uppförande av bostadshus för personal och förste läkare

S:ta Annas sjukhus:

Uppförande av personalbostadshus m. m.....................

400 000
895 000
630 000

360 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 123. 69

Sundby sjukhus:

Ombyggnad av tvättinrättningen .......................................... 155 000

Reparation av ångbåtsbryggan ............................................. 75 000

Birgittas sjukhus:

Uppförande av vårdpaviljonger ............................................. 1 350 000

Anordnande av kolgård ...................................................... 100 000

Komplettering av utrustningen i tvättinrättningen .................. 20 000

Västra Ny sjukhus:

Uppförande av panncentral ................................................ 200 000

Om- och nybyggnadsarbeten ................................................ 500 000

Sekundäravdelningen i Hammar:

Uppförande av personalbostadshus ....................................... 250 000

Ryhovs sjukhus:

Uppförande av personalbostadshus ....................................... 400 000

S:t Sigfrids sjukhus:

Uppförande av panncentral jämte kolgård och verkstäder ......... 130 000

S:ta Gertruds sjukhus:

Uppförande av panncentral ................................................ 900 000

Modernisering av kök och tvättinrättning .............................. 57 000

Uppförande av personalbostadshus ....................................... 300 000

S:t Olofs sjukhus:

Utbyte av ångpannor i panncentralen .................................... 35 000

S:t Lars’ sjukhus:

Uppförande av tuberkulosavdelning ....................................... 500 000

Uppförande av personalbostadshus ....................................... 150 000

Ombyggnad av tvättinrättningen ....................................... -—

Vipeholms sjukhus:

Ombyggnad av personalbostadshus ....................................... 160 000

Uppförande av personalbostäder .......................................... 200 000

S:ta Maria sjukhus:

Installation av ny ångpanna m. m........................................ 230 000

Anordnande av personaltvättstuga ....................................... 50 000

S:t Jörgens sjukhus:

Uppförande av panncentral ................................................ 400 000

Restads sjukhus:

Uppförande av panncentral ................................................ 170 000

Uppförande av personalbostadshus m. m............................... 500 000

Anordnande av kolgård ................................................... 160 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

Mariebergs sjukhus:

Uppförande av panncentral ................................................ 150 000

Uppförande av upptagningspaviljong .................................... 450 000

Uppförande av vårdpaviljong ............................................. —

Modernisering av personaltvättstuga in. m............................ 125 000

Anordnande av kolgård ...................................................... 190 000

Västra Marks sjukhus:

Modernisering av ekonomibyggnaderna .................................. 500 000

Förvärv av Brotorps arbetshem ....................................... 165 000

Salberga sjukhus:

Anordnande av samlingssal ................................................ 180 000

Säters sjukhus:

Ombyggnad av ekonomibyggnaden ....................................... 775 000

Uppförande av personalbostadshus ....................................... 315 000

Pärlby sjukhus:

Anordnande av promenadgård in. in..................................... 185 000

Sidsjöns sjukhus:

Anordnande av kolgård ...................................................... 210 000

Frösö sjukhus:

Ombyggnad av administrationsbyggnaden m. in...................... 770 000

Umedalens sjukhus:

Uppförande av tuberkulosavdelning ....................................... 500 000

Modernisering och utbyggnad av ekonomibyggnaden ............... 280 000

Modernisering av vissa personalbostäder ................................. 110 000

Uppförande av bostadshus för läkare och personal .................. 460 000

Anordnande av verkstäder vid panncentralen ........................ 180 000

Uppförande av kolgård ...................................................... 165 000

Furunäsets sjukhus:

Ombyggnads- och utvidgningsarbeten .................................... 1 000 000

Uppförande av vårdpaviljong för ålderspsykoser och senila patienter
........................................................................... 100 000

Uppförande av personalbostadshus m. m............................... 480 000

Vissa arbeten inom panncentralen ....................................... 590 000

Anordnande av verkstäder m. m........................................... 175 000

Uppförande av nytt sinnessjukhus i Karlskrona ..................... 1 500 000

Elektriska arbeten vid vissa statens sinnessjukhus .................. 600 000

Utredningsmedel ........................................... 200 000

Summa kronor 19 632 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

Sammanlagda medelsbehovet under budgetåret 1952/53 för nu föreslagna
arbeten m. m. skulle alltså uppgå till 19 632 000 kronor.

Med avseende å de anvisade medlen torde få gälla, att de i det föregående
angivna fördelningarna icke skola vara i detalj bindande för medlens
disposition. I den mån så med hänsyn till sättet för byggnadsarbetenas bedrivande
eller eljest kan befinnas lämpligt, torde enligt Kungl. Maj:ts bestämmande
en minskning av beräknad medelsdisposition för visst ändamål
kunna tagas i anspråk för annat ändamål.

För utrustning av nya sinnessjukhus skulle slutligen anvisas ett belopp
av 1 000 000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

I. besluta

a) att vid Ulleråkers sjukhus i Uppsala skall i huvudsaklig
överensstämmelse med av mig förordat förslag uppföras bostadshus
för personal och förste läkare för en beräknad kostnad
av sammanlagt högst 1 000 000 kronor;

b) att vid Birgittas sjukhus i Vadstena skall i huvudsaklig
överensstämmelse med av mig förordat förslag uppföras två
vårdpaviljonger för en beräknad kostnad av högst 2 500 000
kronor;

c) att vid Västra Ny sjukhus skall i huvudsaklig överensstämmelse
med av mig förordat förslag uppföras panncentral
för en beräknad kostnad av högst 480 000 kronor;

d) att vid Ryhovs sjukhus i Jönköping skall i huvudsaklig
överensstämmelse med av mig förordat förslag uppföras två
personalbostadshus för en beräknad kostnad av sammanlagt
högst 1 010 000 kronor;

e) att vid S:t Sigfrids sjukhus i Växjö skall i huvudsaklig
överensstämmelse med av mig förordat förslag uppföras panncentral
jämte kolgård och verkstäder för en beräknad kostnad
av sammanlagt högst 2 150 000 kronor;

f) att vid S:t Lars’ sjukhus i Lund skall i huvudsaklig överensstämmelse
med av mig förordat förslag uppföras en tuberkulosavdelning
för en beräknad kostnad av sammanlagt högst
3 350 000 kronor;

g) alt vid Restads sjukhus i Vänersborg skall i huvudsaklig
överensstämmelse med av mig förordat förslag uppföras personalbostadshus
m. in. för en beräknad kostnad av sammanlagt
högst 1 360 000 kronor;

h) att vid Mariebergs sjukhus i Kristinehamn skall i huvudsaklig
överensstämmelse med av mig förordat förslag uppföras
en vårdpaviljong för en beräknad kostnad av högst
1 540 000 kronor;

i) att vid Västra Marks sjukhus i Örebro skall i huvudsaklig

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

överensstämmelse med av mig förordat förslag verkställas
modernisering av ekonomibyggnaderna för en beräknad kostnad
av högst 1 185 000 kronor;

j) att vid Frösö sjukhus vid Östersund skall i huvudsaklig
överensstämmelse med av mig förordat förslag verkställas
ombyggnad av administrationsbyggnaden m. m. för en beräknad
kostnad av sammanlagt högst 1 850 000 kronor;

k) att vid Furunäsets sjukhus i Piteå skall i huvudsaklig
överensstämmelse med av mig förordat förslag uppföras vårdpaviljong
för ålder spsykoser och senila patienter för en beräknad
kostnad av högst 1 905 000 kronor;

l) att vid Furunäsets sjukhus i Piteå skall i huvudsaklig
överensstämmelse med av mig förordat förslag anordnas verkstäder
m. m. för en beräknad kostnad av sammanlagt högst
365 000 kronor;

in) att i Karlskrona skall i huvudsaklig överensstämmelse
med av mig förordat förslag uppföras nytt sinnessjukhus fölen
beräknad kostnad beträffande de delar, som jag i det föregående
tillstyrkt, av högst 27 000 000 kronor;

II. godkänna det mellan statens kommitté för sinnessjukvårdens
utbyggande och Karlskrona stad slutna avtalet om
överlåtelse till Kungl. Maj :t och Kronan av det s. k. Gullbernahultsområdet; III.

till Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
m. m. under statens allmänna fastighetsfond anvisa

a) å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52 ett
investeringsanslag av 1 739 000 kronor;

b) för budgetåret 1952/53 ett investeringsanslag av 19632 000
kronor;

IV. Till Utrustning av nya sinnessjukhus för budgetåret
1952/53 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,
att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

C.-G. Carlström.

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

Anslag till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m.____ 2

Anslag & tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1951/52.

Förslag...............................................................

Renovering av vissa personalbostäder vid Sundby sjukhus ................ 2

Ytterligare ombyggnadsarbeten vid sekundäravdelningarna i Rosöga, Ribbingelund
och Olofsfors ................................................. 3

Ombyggnad av köks- och tvättbyggnaden vid S:ta Annas sjukhus........ 3

Ombyggnad av Birgittas sjukhus............................................ 4

Uppförande av personalbostadshus vid Ryhovs sjukhus.................... 5

Vissa ombyggnadsarbeten vid S:ta Maria sjukhus.......................... 5

Uppförande av personalbostäder vid S:t Jörgens sjukhus .................. 6

Renovering och tillbyggnad av Mariebergs sjukhus ........................ 6

Uppförande av personalbostadshus vid Mariebergs sjukhus ................ 6

Ombyggnad av administrationsbyggnaden vid Säters sjukhus.............. 7

Uppförande av personalbostadshus vid Pärlby sjukhus .................... 7

Elektriska arbeten vid vissa statens sinnessjukhus ........................ 8

Departementschefen ........................................................ g

Anslag för bndgetåret 1952/53.

Förslag............................................................... 9

Ulleråkers sjukhus..................................................... 9

S:ta Annas sjukhus .......................................................... n

Sundby sjukhus ........................................................ 12

Birgittas sjukhus.......................................................... 13

Västra Ny sjukhus........................................................ ig

Sekundäravdelningen i Hammar ........................................ 17

Ryhovs sjukhus ...................................................... 17

S:t Sigfrids sjukhus ........................................................ Ig

S:ta Gertruds sjukhus...................................................... 20

S:t Olofs sjukhus .................................................. 22

S:t Lars’ sjukhus........................................................ 22

Vipeholms sjukhus...................................................... 25

S:ta Maria sjukhus..................................................... 26

S:t Jörgens sjukhus ................................................... 27

Restads sjukhus ....................................................... 27

6—521 62 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 123.

74 Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

Mariebergs sjukhus ..........................................................

Västra Marks sjukhus........................................................ 33

Förvärv av Brotorps arbetshem.............................................. 34

Salberga sjukhus.............................................................. 34

Säters sjukhus................................................................ 35

Pärlby sjukhus................................................................ 36

Sidsjöns sjukhus.............................................................. 37

Frösö sjukhus ................................................................ 38

Umedalens sjukhus .......................................................... 40

Furunäsets sjukhus .......................................................... 44

Uppförande av nytt sinnessjukhus i Karlskrona............................ 49

Elektriska arbeten vid vissa statens sinnessjukhus ........................ 56

Utredningsmedel.............................................................. 61

Departementschefen ................................................................ 62

Utrustning av nya sinnessjukhus. 65

Förslag............................................................................. 65

Departementschefen ................................................................ 67

Sammanfattning och hemställan ............................................ 68

Stockholm 1952. K. L. Beckmans Boktryckeri.