10

Andra kammarens allmänna beredningsutskotts utlåtande nr 13.

Nr 13.

Andra kammarens allmänna beredningsutskotts utlåtande över
motion angående lagstiftning om partiell sanering av
vissa bostadsområden.

I en inom andra kammaren väckt motion, nr 78, har herr Adamsson m. fl.
hemställt, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om att
de särskilda sakkunniga, som tillsammans med bostadsstyrelsen ha att utreda
frågan i sin helhet om sanering av äldre bebyggelse, måtte skyndsamt
verkställa utredning och inkomma med förslag till lagstiftning om partiell
sanering av bostadsområden, vilka av ekonomiska skäl ej kan saneras inom
rimlig tid, och vilka åtgärder som kan vidtagas i avbidan på lagstiftning
om sanering av äldre bebyggelse.

Motionen syftar till att lagstiftningsåtgärder skall vidtagas för att inom
äldre bostadskvarter skapa möjligheter för enhetligt ordnande och underhåll
av gemensamma gårdsutrymmen inom dessa kvarter.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionen från bostadsstyrelsen och
byggnadsstyrelsen, varjämte Sveriges fastighetsägareförbund och Hyresgästernas
riksförbund beretts tillfälle att yttra sig.

Bostadsstyrelsen anför bl. a.:

Styrelsen erinrar om att denna anbefallts att till Kungl. Maj:t avgiva utlåtande
över en av de svenska delegaterna vid ett nordiskt stadsplanechefsmöte
i Göteborg till Kungl. Maj:t ingiven framställning om åtgärder för
möjliggörande av gårdssanering inom befintliga bostadsområden. Den föreliggande
motionen och berörda till styrelsen remitterade skrivelse har ett
nära samband med saneringsfrågan över huvud, vilken styrelsen har att
utreda. Vissa speciella lagstiftningsåtgärder torde, som motionärerna framhåller,
bli erforderliga för att kunna genomföra gemensam förvaltning av
gårdsutrymmena inom byggnadskvarter. Men även för att kunna genomföra
en stadsplaneteknisk eller byggnadsteknisk sanering kan speciella lagstiftningsåtgärder
bli nödvändiga. Sanering av här berörda olika slag kan
bli aktuell inom samma kvarter och beröra samma fastighetsägare. Det
synes därför lämpligt, att frågan om lagstiftningsåtgärder tages upp till
behandling i samband med saneringsfrågan i sin helhet. Styrelsen anser det
sålunda icke lämpligt att frågan om gemensam förvaltning av gårdsutrymmena
inom ett kvarter (gårdssanering) f. n. blir föremål för särskilda lagstiftnings-
eller andra åtgärder. Frågan bör prövas i sammanhang med
övriga åtgärder, som över huvud kan bli erforderliga för att genomföra en
rekonstruktion av äldre befintlig bebyggelse. Enligt styrelsens mening är

Andra kammarens allmänna beredningsutskotts utlåtande nr 13.

11

det i hög grad önskvärt, att de av motionärerna påtalade åtgärderna med
gårdsutrymmena bli vidtagna, men frågan är icke av den brådskande natur,
att den påkallar speciella åtgärder utan sammanhang med saneringsfrågan
i övrigt. Det bör icke förbises att vissa om än begränsade möjligheter finns
att ordna gemensam förvaltning av kvartersutrymmen genom frivilliga
överenskommelser.

Byggnadsstyrelsen anför i huvudsak:

Behovet av att säkerställa anordnande och underhåll av gemensam gård
för flera fastigheter inom ett kvarter vitsordas. Detta är emellertid med
den nuvarande lagstiftningen förenat med stora svårigheter. Man är i fråga
om redan befintlig bebyggelse hänvisad till att söka ernå frivillig överenskommelse
mellan de berörda markägarna, vilket enligt vad erfarenheten
hittills visat lyckats i mycket ringa utsträckning. Med utgångspunkt från
vissa upprättade stadsplaneförslag för nya radhus- och villaområden i
Malmö har styrelsen därför kommit in på frågan om införande i stadsplan
av någon form av »kvartersallmänning». Inom styrelsens stadsplanebyrå
pågår f. n. en undersökning om den lämpligaste formen för skapandet av
ett sådant gemensamt område. I samband härmed har även övervägts den
i motionen väckta frågan om gemensamma gårdar för äldre, bebyggda
kvarter. Resultatet av denna undersökning kommer att överlämnas till 1951
års byggnadsutredning, som tillsatts för att undersöka möjligheten att förenkla
byggnadslagstiftningen och dess tillämpning och som även upptagit
till behandling vissa med byggnadslagstiftningen sammanhängande frågor.

Styrelsens undersökning av detta spörsmål har icke fortskridit så långt,
att denna ännu kan framlägga några preciserade förslag till frågans lösning.
En utväg vore måhända, att, såsom i motionen berörts, i byggnadslagstiftningen
infördes bestämmelser, motsvarande dem som införts i Köpenhamns
byggnadslov, vilka innebär, att i administrativ ordning kan föreskrivas
att gårdarna omplaneras, att staket och plank på gårdarna borttas
samt att cykelställ, klosett- och andra småbyggnader avlägsnas eller flyttas.
En förutsättning därför är dock, att väsentligt förbättrade förhållanden kan
uppnås och att vederbörande ägare icke därigenom förorsakas väsentligt
men.

I likhet med bostadsstyrelsen erinrar byggnadsstyrelsen om att vid behandlingen
av ovannämnda till bostadsstyrelsen remitterade skrivelse, däri
även deltagit representanter från byggnadsstyrelsen, frågan om gårdssanering
ej ansetts ha sådan omfattning eller vara av så brådskande natur, att
den borde utbrytas ur sitt sammanhang med pågående utredningar. Enär
förslag i av motionärerna angivet syfte torde komma att framläggas i en
nära framtid, anser sig styrelsen sålunda böra avstyrka motionen.

Fastighetsägareförbundet avstyrker motionen med åberopande av samma
skäl som byggnadsstyrelsen anfört.

12

Andra kammarens allmänna beredningsutskotts utlåtande nr 13.

Hyresgästernas riksförbund framhåller, att av detta hittills framlagda
förslag av det slag, som i motionen avses, alltid strandat på det motstånd,
som rests av vissa enskilda fastighetsägare. Enär det är en samhällelig
angelägenhet av stor vikt, att en partiell sanering genomföres inom överskådlig
framtid, anser sig förbundet böra tillstyrka motionen.

Utskottet. Såsom av inkomna yttranden framgår är det angeläget, att
sådana åtgärder vidtages, att det blir möjligt att utan alltför stora svårigheter
sanera gårdsutrymmena inom ett kvarter. Hela problemet angående
sanering av äldre bebyggelse är emellertid såsom i motionen framhålles för
närvarande föremål för utredning inom bostadsstyrelsen. Frågan blir därför
om detta delproblem om sanering av gårdsutrymmena är av den brådskande
natur, att det lämpligen bör brytas ut ur det större sammanhanget.
Bostadsstyrelsen anser icke, att så är fallet, och pekar på den möjlighet,
som förefinnes, att genom frivilliga överenskommelser nå fram till önskvärd
ordning. Utskottet delar denna uppfattning men vill understryka, att
det synes önskvärt, att utredningen färdigställes så fort ske kan.

Utskottet får alltså hemställa,

att motion 11:78 ej måtte till någon andra kammarens
åtgärd föranleda.

Stockholm den 11 mars 1952.

På utskottets vägnar:

PATRIK SVENSSON.

Närvarande: Se under utlåtande nr 12.