Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

1

Nr 1.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till lag angående dyrtidstillågg för år 1952 å
särskilda barnbidrag till änkors och invaliders m. fl.
barn, dels ock i ämnet väckta motioner.

Genom en den 8 februari 1952 dagtecknad proposition, nr 70, har Kungl.
Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden, föreslagit riksdagen att

dels antaga vid propositionen fogat förslag till lag angående dyrtidstillågg
för år 1952 å särskilda barnbidrag till änkors och invaliders m. fl. barn;

dels ock till Särskilda barnbidrag till änkors och invaliders barn m. m.
för budgetåret 1952/53 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 9 300 000 kronor.

Det vid propositionen fogade lagförslaget är av följande lydelse:

Förslag

till

Lag

angående dyrtidstillågg för år 1952 å särskilda barnbidrag till änkors och

invaliders m. fl. barn.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Å särskilt barnbidrag, som avses i 5 § lagen den 26 juli 1947 (nr 530)
om särskilda barnbidrag till änkors och invaliders m. fl. barn, skall dyrtidstillägg
utgå med 35 kronor för envar av månaderna maj, augusti och
december 1952.

Ä särskilt barnbidrag enligt 6 § nämnda lag skall dyrtidstillågg utgå med
20 kronor för vardera av månaderna maj och augusti 1952 samt 30 kronor
för december 1952.

2 §•

Dyrtidstillägg enligt denna lag utbetalas från pensionsstyrelsen utan särskild
ansökning.

1—Bihang till riksdagens protokoll 1952. G sand. 2 avd. Nr 1.

2 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

3 §•

Bestämmelserna i 14 § samt 17—20 §§ lagen om särskilda barnbidrag till
änkors och invaliders m. fl. barn ävensom 38 § 2 mom. sista stycket lagen
den 29 juni 1946 om folkpensionering skola äga motsvarande tillämpning
å dyrtidstillägg enligt denna lag.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

I anledning av propositionen ha väckts två motioner, nämligen inom
första kammaren nr 376 av herr Söderquist och herr Andersson, Axel, samt
inom andra kammaren nr 499 av fröken Vinge m. fl. I motionerna, vilka
äro likalydande, har hemställts,

»att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj :ts proposition nr 70
måtte för sin del besluta, att dyrtidstillägget för 1952 a de särskilda barnbidrag,
som avses i 5 § lagen den 26 juli 1947 (nr 530) om särskilda barnbidrag
till änkors och invaliders m. fl. barn, skall utöver vad Kungl. Maj :t
föreslagit utgå med 35 kronor även för september 1952;

att riksdagen till Särskilda barnbidrag till änkors och invaliders barn
m. m. måtte för budgetåret 1952/53 under femte huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 9 334 000 kronor;

samt att riksdagen i övrigt måtte beakta i motionerna framförda synpunkter.
»

Propositionen och motionerna ha, såvitt angår anvisande av anslag under
femte huvudtiteln hänvisats till statsutskottet samt i övrigt till lagutskott,
därvid de tilldelats andra lagutskottet. Enligt överenskommelse mellan
statsutskottet och andra lagutskottet ha propositionen och motionerna hänskjutits
till behandling av sammansatt stats- och andra lagutskott.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i propositionen framlagda
förslagen, ävensom i fråga om de skäl, som motionärerna åberopat till stöd
för sina yrkanden, får utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas
här nedan, hänvisa till propositionen och motionerna.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås såsom ett provisorium, att under år 1952 dyrtidstillägg
skola utgå å de särskilda barnbidragen. Tilläggen föreslås utbetalade
under maj, augusti och december. Å särskilda barnbidrag enligt 5 § i 1947
års lag — bidrag om högst 420 kronor om året — föreslås tilläggen skola
utgå med 35 kronor under envar av nämnda månader samt å bidrag enligt
lagens 6 § — bidrag om högst 250 kronor om året — med 20 kronor under
vardera av månaderna maj och augusti och med 30 kronor under decembei.

3

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr l.

Kostnaderna för dyrtidstilläggen föreslås fördelade mellan staten och
kommunerna efter samma grunder som gälla för de särskilda barnbidragen.
Kostnaderna beräknas till omkring 2,4 milj. kronor, varav omkring 1,7
milj. kronor skulle belöpa på staten och 0,7 milj. kronor på kommunerna.

För budgetåret 1952/53 äskas anslag till Särskilda barnbidrag till änkors
och invaliders barn m. m. med 9,3 milj. kronor.

Gällande bestämmelser.

Lagen den 26 juli 1947 (nr 530) om särskilda barnbidrag till änkors och
invaliders m. fl. barn trädde i kraft den 1 januari 1948. De enligt lagen
bidragsberättigade barnen kunna med hänsyn till förutsättningarna för
bidrags erhållande samt bidragsbeloppens storlek indelas i två huvudgrupper.
Den ena gruppen omfattar föräldralösa och med dem jämställda barn.
För barn tillhörande denna kategori utgör bidraget högst 420 kronor om
året (5 §). Den andra gruppen omfattar barn till änkor och invalider m. fl.
För dessa barn utgår bidraget med högst 250 kronor om året (6 §). Bidrag
utgår längst till och med den månad, under vilken barnet fyller sexton år.

Bidrag enligt 5 § utgår ej eller nedsättes efter vad som finnes skäligt,
därest barnet har inkomst, som ej härrör från barnets eget arbete och som
helt eller i mera väsentlig mån kan anses täcka kostnaden för barnets uppehälle
och uppfostran.

Bidrag enligt 6 § reduceras med hänsyn till både barnets och försörj arens
inkomst. Barns egen arbetsinkomst inverkar dock ej på bidragets storlek.
Underhållsbidrag från någon som enligt lag är skyldig utgiva sådant bidrag
samt bidragsförskott skall i sin helhet avdragas å barnbidraget. I övrigt
gäller att annan inkomst som barnet åtnjuter är avdragsfri intill ett belopp
av 100 kronor om året, varefter avdrag sker med hela det överskjutande
inkomstbeloppet. Beträffande inverkan av försörjarens inkomst gäller, att
för ensamstående försörj are en årsinkomst av 1 800 kronor är avdragsfri.
Motsvarande belopp för sammanlevande makar eller föräldrar utgör 2 200
kronor. Överskjutande inkomster reducera barnbidraget med 25 procent av
inkomsten och med ytterligare 50 procent — alltså med sammanlagt 75
procent — i vad inkomsten överstiger för ogift 3 200 kronor och för sammanlevande
makar eller föräldrar 4 600 kronor.

Under förutsättning att barnet icke har egen inkomst upphör rätten till
barnbidrag enligt 6 §, när försörjarens årsinkomst uppgår till följande
belopp.

Årsinkomst vid vilken
rätten till barnbidrag
upphör

1

barn

Kr

2

barn

Kr

3

barn

Kr

4

barn

Kr

5

barn

Kr

6

barn

Kr

För ensamstående ......

2 800

3 200

3 400

4 200

3 740

4 800

4 070

5 140

4 400

5 470

4 740

5 800

För makar sammanlagt . .

4 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

De särskilda barnbidragen utbetalas av pensionsstyrelsen. Angående
utbetalningen äro särskilda föreskrifter meddelade i kungörelsen den 26
september 1947 (nr 769) angående sättet och tiden för utbetalning av särskilda
barnbidrag samt bidrag till änkor och änklingar med barn. Utbetalningen
sker genom postgiro månadsvis, dock att vad som av månadsbeloppet
överskjuter helt krontal utbetalas årsvis i samband med utbetalningen
för december månad. Barn, som uppbära högsta barnbidrag enligt 5 §,
erhålla i enlighet härmed 35 kronor i månaden och barn, som uppbära
högsta barnbidrag enligt 6 §, 20 kronor för envar av månaderna januari—
november och 30 kronor för december.

Kommunerna bidraga för varje kalenderår till kostnaderna för de särskilda
barnbidragen med viss andel — motsvarande 3Ao procent för varje
fullt tiotal skatteören per invånare i kommunen — av kostnaden för bidrag,
som under året utbetalas för barn, beträffande vilka pensionsnämnd inom
kommunen under året varit behörig pröva ansökning om särskilt baiii*
bidrag av det slag, varom är fråga. Kommunen svarar dock för högst hälften
av kostnaden (19 §).

Antalet barn, som äro berättigade till särskilda barnbidrag enligt 5 och
6 §§, beräknas till 1 400 resp. 33 000.

Departementschefen.

De ökade levnadskostnaderna under senare tid ha medfört, att de särskilda
barnbidragen minskat i värde. En förbättring av dessa bidrag —
som utgå till kategorier vilka äro i särskilt behov av hjälp — är därför av
behovet påkallad.

Bestämmelserna i lagen om särskilda barnbidrag äro för närvarande föiemål
för översyn av särskilt tillkallade sakkunniga. Enligt direktiven för
dessa sakkunniga, vilka antagit benämningen änkepensioneringskommittén,
skola de sakkunniga bl. a. uppmärksamma frågan om de särskilda
barnbidragens belopp. Enligt vad jag erfarit har änkepensioneringskommittén
för avsikt att innevarande år framlägga ett förslag i ämnet. Kommitténs
betänkande torde emellertid icke föreligga färdigt i sådan tid, att
något därpå grundat förslag kan underställas årets riksdag. Med hänsyn
härtill och då det ej syntes mig försvarligt att i avvaktan på de mera
ingående överväganden, som kunna föranledas av kommitténs förslag, nu
helt underlåta att förbättra de särskilda barnbidragen, erhöll pensionsstyrelsen
i slutet av föregående ar under hand i uppdrag att uti eda fragan
om en provisorisk förbättring av dessa bidrag under år 1952.

Enligt pensionsstyrelsens förslag skall dyrtidskompensationen nu i ett
sammanhang fastställas för hela år 1952. Svenska landskommunernas förbund
förordar, att i stället ett system med indextillägg efter mönster av

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1. 5

folkpensioneringen kommer till användning, alltså ett system där varje
stegring av levnadskostnaderna med fem intervaller automatiskt utlöser en
förhöjning av förmånerna. Med hänsyn till att det här är fråga om ett
provisorium och för att icke föregripa resultatet av änkepensioneringskoinmitténs
överväganden — som bl. a. avse frågan om en indexreglering
av de särskilda barnbidragen — ansluter jag mig i detta hänseende till
pensionsstyrelsens mening, vilken såvitt nu är i fråga delas av dem som i
övrigt yttrat sig i ärendet.

När det från angivna utgångspunkt gäller att bestämma dyrtidskompensationens
storlek kunna två olika metoder komma till användning. Den ena
metoden innebär att man inför procentuella tillägg, d. v. s. tillägg som stå
i proportion till barnbidragets storlek i varje särskilt fall. Enligt den andra
metoden göras tilläggen fixa, varigenom alla barn inom samma huvudgrupp
erhålla lika stora tillägg, vare sig barnbidraget utgår med oavkortat
eller med reducerat belopp. Med hänsyn till att den proportionella metoden
medför den olägenheten, att avdragsfaktorn — d. v. s. det procenttal, varmed
egen inkomst reducerar barnbidraget — stegras i takt med dyrtidstilläggets
höjning, och då pensionsstyrelsen anser det mindre lämpligt att
ens provisoriskt ytterligare skärpa avdragsreglerna, har pensionsstyrelsen
föreslagit att tilläggen skola göras fixa. I remissyttrandena är man ense
om att förbättringen av de särskilda barnbidragen ej bör ske enligt den
proportionella metoden. Jag är av samma mening.

Enligt pensionsstyrelsens förslag böra de fixa tilläggen vidare konstrueras
såsom fristående tillägg och alltså ej såsom förhöjning av själva barnbidragen.
Systemet med fristående tillägg medför, konstaterar styrelsen,
visserligen den effekten, att i de fall, då vederbörandes inkomst ligger obetydligt
under den gräns där rätt till särskilt barnbidrag upphör, fullt tilllägg
kommer att utgå, medan en blott ringa ökning av inkomsten, varigenom
gränsen passeras, resulterar i att både barnbidraget och tillägget bortfalla. De
fall, där en sådan effekt teoretiskt kan inträda, skulle dock enligt styrelsens
mening i praktiken bli ytterst få. På grund härav och då det andra
alternativet -— enligt vilket tilläggen utformas såsom en förhöjning av
själva barnbidragen -—- skulle nödvändiggöra en omräkning av alla barnbidrag
och medföra vissa arbetstekniska svårigheter samt dessutom starkt
undanskymma anordningens karaktär av provisorium, har pensionsstyrelsen
funnit sistnämnda alternativ ej böra ifrågakomma. Vid remissbehandlingen
har förslaget i denna del tillstyrkts, dock ej av socialstyrelsen
som förordat en förhöjning av själva barnbidragen.

Jag har redan förut givit tillkänna, att enligt min mening den nu företagna
förhöjningen av de särskilda barnbidragen bör givas en provisorisk
karaktär samt att tilläggen böra utformas på sådant sätt, att svårigheter
ej skapas vid övergången till en mera definitiv ordning. Ett system med
fristående dyrtidstillägg är härvid avgjort att föredraga. Visserligen upp -

6 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

kommer i vissa fall en s. k. inkomsttröskel, men eftersom denna tröskel
blir obetydlig och de berörda fallen fåtaliga, anser jag mig kunna bortse
från denna olägenhet.

I fråga om det närmare bestämmandet av ett fristående dyrtidstillägg
har pensionsstyrelsen föreslagit, att tilläggen fördelas på tre månader, nämligen
maj, eventuellt mars, samt augusti och december. Med utgångspunkt
från vad tidigare anförts därom, att den provisoriska förhöjningen ej bör
överstiga 30 procent av barnbidragens maximibelopp, har pensionsstyrelsen
föreslagit, att tillägg å det stora flertalet barnbidrag — bidrag enligt 6 §
om högst 250 kronor — skola utgå med samma belopp, som nu vid oavkortat
barnbidrag utbetalas under nämnda månader, nämligen 30 kronor
i december och 20 kronor under vardera av de båda övriga månaderna. Tillläggen
skulle därmed komma att utgöra 70 kronor och motsvara 28 procent
av barnbidragets maximibelopp. Å de särskilda barnbidragen enligt
5 §, vilka nu utgå med 35 kronor under envar av årets månader, föreslås
tre tillägg om vartdera 35 kronor, alltså en dyrtidskompensation om sammanlagt
105 kronor, motsvarande 25 procent av maximibeloppet för dessa
barnbidrag. Med ifrågavarande system vinnes, att utanordningen av tillläggen
kan förenklas i alla fall, där barnbidragen utgå med oavkortat
belopp, genom att dubbla postgiroanvisningar tryckas och expedieras samtidigt
de tre månader tilläggen utgå. I de omkring 2 000 fall, då barnbidraget
är reducerat, få däremot postgiroanvisningarna å barnbidraget
kompletteras med dyrtidstilläggets belopp, något som emellertid ej behöver
bli nämnvärt tids- eller kostnadskrävande.

Jag övergår nu till att beräkna medelsbehovet för nästa budgetår under
förslagsanslaget till Särskilda barnbidrag till änkors och invaliders barn
m. m., vilket anslag för innevarande budgetår är uppfört med 7,2 milj.
kronor.

Enligt pensionsstyrelsens i vederbörlig anslagsframställning redovisade
beräkningar torde de totala kostnaderna under budgetåret 1952/53 komma
att, med tillämpning av nu gällande bestämmelser, uppgå till 8,5 milj. kronor
för de särskilda barnbidragen och 2,5 milj. kronor för bidragen till
änkor och änklingar med barn, eller tillhopa 11 milj. kronor. Vid beräkningen
har förutsatts, att pensionspristalet — som reglerar indextillägget
å bidragen till änkor och änklingar med barn — förblir mellan 120 och
130. Den ökning i antalet skattekronor, som alltjämt torde kunna förväntas,
samt införandet av nya kommunala ortsavdrag vid 1953 års taxering
beräknas tillsammans ha den effekten, att kommunernas procentuella andelar
för nästa budgetår kunna uppskattas till 31 procent beträffande de
särskilda barnbidragen och 35 procent beträffande bidragen till änkor och
änklingar med barn. Med ledning härav beräknas kommunernas andel till

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr i. 7

sammanlagt 3,5 milj. kronor och den på statsverket belöpande andelen av
kostnaderna till 7,5 milj. kronor.

Pensionspristalet har numera uppnått 133. Det synes lämpligt att vid
anslagsberäkningen för nästa budgetår förutsätta ett pensionspristal av 135.
Med anledning härav böra ytterligare 100 000 kronor beräknas för indextillägg.
I övrigt har jag icke något att erinra mot pensionsstyrelsens beräkning
i denna del.

Kostnaderna för ett genomförande av föreliggande förslag kunna beräknas
till omkring 2,4 milj. kronor, varav omkring 1,7 milj. kronor skulle
belöpa på staten och 0,7 milj. kronor på kommunerna. Statens kostnader för
de dyrtidstillägg, som äro avsedda att utbetalas i maj 1952, kunna skattas
till omkring 0,5 milj. kronor. Sistnämnda belopp torde få belasta det för
budgetåret 1951/52 anvisade förslagsanslaget till förevarande ändamål.

Även om kostnaderna för den nu föreslagna dyrtidskompensationen till
viss del komma att belasta statsbudgeten för innevarande budgetår, synas
övervägande skäl tala för att någon motsvarande anordning kommer att
genomföras även avseende år 1953. Medelsbehovet för dyrtidsförbättring
av de särskilda barnbidragen torde vid sådant förhållande böra för budgetåret
1952/53 beräknas till samma belopp, som nyss angivits i fråga om
statens kostnader för det föreslagna dyrtidstillägget under år 1952, eller
till 1,7 milj. kronor.

Jag föreslår sålunda, att ett förslagsanslag av (7 500 000 + 100 000 +
1 700 000) 9 300 000 kronor äskas för nästa budgetår.

Motionerna.

I motionerna framhålles, att det i propositionen föreslagna dyrtidstillägget
icke ger full kompensation för levnadskonstnadernas stegring. Motionärerna
fortsätta:

Inte heller den tekniska utformning, som dyrtidskompensationen erhållit
i det i propositionen framlagda förslaget, kan anses fullt tillfredsställande.
Departementschefen föreslår i likhet med pensionsstyrelsen, att dyrtidskompensationen
skall utgå i form av fixa, fristående tillägg. Detta innebär
att förmånstagarna inom vardera huvudgruppen i dyrtidstillägg erhåller
samma belopp i kronor räknat (enligt förslaget 105 resp. 70 kronor) oavsett
om barnbidragen utgår med till följd av inkomstprövningen reducerade
belopp eller icke. De nuvarande inkomstgränserna skulle därvid bibehållas.

Pensionsstyrelsen har varit medveten om de olägenheter, som medföljer
systemet med fristående fixa tillägg, men har ansett, att detta system
dock borde accepteras såsom ett provisorium i avvaktan på en mera definitiv
anordning. En lösning i form av förhöjning av själva barnbidragen
skulle nämligen med det nuvarande utbetalningssystemet möta vissa arbets -

8 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr i.

tekniska svårigheter. Departementschefen har anslutit sig till pensionsstyrelsens
mening.

Med hänsyn till de arbetstekniska svårigheterna och till vikten av att
dyrtidskompensationen kan börja utbetalas så snart som möjligt, torde
det vara nödvändigt att godtaga det föreslagna systemet såsom ett provisorium.
Vi vill dock starkt understryka, att en definitiv reglering av dyrtidskompensationen
bör åstadkommas fr. o. m. nästa år, och att man då
bör övergå till ett system med förhöjning av själva barnbidragen.

Enligt vår mening tillhör de särskilda barnbidragen den kategori av
sociala förmåner, vilkas realvärde borde tryggas genom indexreglering.
Eftersom frågan om en mera definitiv dyrtidsreglering av de särskilda
barnbidragen är föremål för utredning avstår vi dock nu från att göra
yrkande härom i avvaktan på utredningens förslag.

Utskottet.

Starka skäl tala enligt utskottets mening för den förbättring av de
särskilda barnbidragen, som nu föreslås. Bidragens maximibelopp fastställdes
år 1947, och bidragen ha genom den därefter inträdda försämringen
av penningvärdet avsevärt förlorat i värde. Bidragen äro vidare
avsedda för grupper, som äro i särskilt behov av hjälp från samhällets
sida. En förbättring av dessa bidrag är därför synnerligen önskvärd, och
utskottet delar departementschefens uppfattning, att det icke synes försvarligt
att låta med denna förbättring anstå i avvaktan på det förslag
angående de särskilda barnbidragen, som änkepensioneringskommittén
kommer att framlägga.

Det nu framlagda förslaget om dyrtidstillägg avser endast år 1952, och
det är att betrakta som ett provisorium. Den i propositionen föreslagna
konstruktionen av förhöjningen, innebärande fixa, fristående tillägg, är,
såsom påpekas såväl i motionerna som i vissa remissyttranden, behäftad
med en del påtagliga brister, främst att det s. k. tröskelproblemet förvärras.
Med hänsyn till anordningens provisoriska karaktär anser utskottet
likväl det föreslagna systemet godtagbart. Motionärerna understryka, att
en definitiv reglering av dyrtidskompensationen bör åstadkommas från och
med nästa år och att man då bör övergå till ett system med förhöjning av
själva barnbidragen. Motionärerna anse vidare, att de särskilda barnbidragen
tillhöra den kategori av sociala förmåner, vilkas realvärde borde
tryggas genom indexreglering. Då, såsom ovan nämnts, bestämmelserna i
lagen om särskilda barnbidrag äro föremål för översyn av änkepensioneringskommittén,
som särskilt upplyst, att den kommer att avgiva förslag
om en mera definitiv dyrtidsreglering av bidragen, kan utskottet icke finna
lämpligt, att riksdagen nu skall uttala sig om hur dyrtidskompensationen
bör utformas för framtiden.

Vad angår förhöjningens storlek för år 1952 har till utgångspunkt tagits
dyrtidskompensationen inom folkpensioneringen. Då pensionspristalet för

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1. 9

november 1951—januari 1952 utgjorde 130, har förhöjningen ansetts böra
ske inom ramen av 30 procent. I propositionen har föreslagits, att å bidrag
för föräldralösa och med dem jämställda barn — vilka bidrag utgöra högst
420 kronor om året — skall utgå tillägg med 35 kronor under en var av
månaderna maj, augusti och december samt att å bidrag för änkors och
invaliders m. fl. barn — bidrag om högst 250 kronor om året — skall utgå
tillägg med 20 kronor under vardera av månaderna maj och augusti och
med 30 kronor under december. Detta motsvarar en höjning med 25 resp.
28 procent av bidragens maximibelopp. Vid remissbehandlingen ha icke
framställts några erinringar mot förslaget i denna del. I motionerna har
däremot föreslagits, att tillägg för den förstnämnda gruppen barn skall
utgå jämväl under september månad med 35 kronor. Det sammanlagda
tillägget för denna grupp skulle därigenom komma att motsvara en förhöjning
med omkring 33 procent.

Pensionspristalet har för februari—april månader innevarande år fastställts
till 133, och såsom departementschefen uttalat, kommer detta tal
med all sannolikhet att ytterligare stiga inom den närmaste tiden. Med
hänsyn till den stegring av levnadskostnaderna som sålunda redan inträtt
synes, såsom motionärerna framhålla, den föreslagna dyrtidskompensationen
icke fullt tillräcklig för att återställa bidragens realvärde. Men utskottet
anser icke underkompensationen bliva av sådan storleksordning,
att den bör föranleda ändring i det av Kungl. Maj :t framlagda förslaget.
Med det föreslagna systemet för dyrtidstilläggens konstruktion synes det
icke kunna komma i fråga att avpassa tilläggen så, att de exakt ansluta sig
till pensionspristalet. Att, såsom motionärerna föreslagit, öka tillägget upp
till 33 procent allenast för den ena gruppen av ifrågavarande barn, nämligen
de föräldralösa och med dem jämställda, anser utskottet ur rättvisesynpunkt
mindre tillfredsställande. Behovet av kompensation för stegrade
levnadskostnader torde vara minst lika stort, när det gäller bidrag för
änkors och invaliders in. fl. barn.

På grund av vad nu anförts får utskottet med avstyrkande av motionerna
i denna del tillstyrka det av Kungl. Maj :t framlagda förslaget om dyrtidstillägg.
Mot utformningen av den föreslagna lagen har utskottet ej funnit
anledning till erinran.

Kostnaderna för genomförande av Kungl. Maj:ts förslag beräknas till
2,4 miljoner kronor, varav omkring 1,7 miljoner kronor skulle belöpa på
staten och 0,7 miljoner kronor på kommunerna. Anslaget till Särskilda
barnbidrag till änkors och invaliders barn in. in. har för innevarande
budgetår upptagits med 7 200 000 kronor och har i årets statsverksproposition
preliminärt beräknats till 9 200 000 kronor. I enlighet med Kungl.
Maj :ts i förevarande proposition gjorda beräkningar, som icke föranlett
någon erinran från utskottets sida, bör anslaget för nästa budgetår upplagas
till 9 300 000 kronor.

10 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A. att riksdagen måtte med avslag å motionerna 1:376
och II: 499, såvitt de avse förevarande lagförslag, antaga
det genom propositionen framlagda förslaget till lag angående
dyrtidstillägg för år 1952 å särskilda barnbidrag till
änkors och invaliders m. fl. barn;

B. att riksdagen måtte med avslag å motionerna 1:376
och II: 499, såvitt de avse förevarande anslag, till Särskilda
barnbidrag till änkors och invaliders barn m. m. för budgetåret
1952/53 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 9 300 000 kronor;

C. att motionerna I: 376 och II: 499, i den mån de icke
besvarats genom vad utskottet ovan anfört och hemställt,
icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 26 mars 1952.

På sammansatt stats- och andra lagutskotts vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit

från statsutskottet: herrar Mårtensson i Uddevalla, Bergh*, Gustaf
Karlsson, Iwar Anderson*, Boman i Kieryd och Rubbestad;

från andra lagutskottet: herrar Norman, Sten, Wahlund, Jacobsson
i Igelsbo, fru Nordgren* och herr Hagård.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

RESERVATION

av herrar Boman i Kieryd, Wahlund och Jacobsson i Igelsbo, vilka ansett,
att utskottets utlåtande bort erhålla följande lydelse:

Starka skäl--—- (lika med utskottet)---att framlägga.

Det nu — ■—- -—- (lika med utskottet)---för framtiden.

Vad angår förhöjningens storlek för år 1952 har till utgångspunkt tagits
dyrtidskompensationen inom folkpensioneringen. Då pensionspristalet för

11

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

november 1951—januari 1952 utgjorde 130, har i propositionen förhöjningen
ansetts böra ske inom ramen av 30 procent. I propositionen har
föreslagits, att å bidrag för föräldralösa och med dem jämställda barn —
vilka bidrag utgöra högst 420 kronor om året — skall utgå tillägg med
35 kronor under en var av månaderna maj, augusti och december, samt
att å bidrag för änkors och invaliders in. fl. barn — bidrag om högst 250
kronor om året — skall utgå tillägg med 20 kronor under vardera av
månaderna maj och augusti och med 30 kronor under december. Detta
motsvarar en höjning med 25 resp. 28 procent av bidragens maximibelopp.
I motionerna har däremot föreslagits, att tillägg för den förstnämnda
gruppen barn skall utgå jämväl under september månad med 35 kronor.
Det sammanlagda tillägget för denna grupp skulle därigenom komma att
motsvara en förhöjning med omkring 33 procent.

Pensionspristalet har för februari—april månader innevarande år fastställts
till 133, och såsom departementschefen uttalat, kommer detta tal
med all sannolikhet att ytterligare stiga inom den närmaste tiden. Avsevärda
prisstegringar ha redan inträtt under innevarande år.

Med hänsyn till denna stegring av levnadskostnaderna är den i propositionen
föreslagna dyrtidskompensationen icke tillräcklig för att återställa
bidragens realvärde. Samma uppfattning gav departementschefen
uttryck åt i sitt svar i andra kammaren den 19 innevarande mars på fråga
angående återställande av de sociala förmånernas realvärde. Departementschefen
uttalade nämligen beträffande de särskilda barnbidragen i sitt svar
— efter att ha hänvisat till förevarande proposition och stegringen av
levnadskostnaderna — bl. a., att numera hade dock stegringen gått längre,
varför det torde kunna sägas, att den föreslagna förbättringen endast
knappt kompenserade penningvärdeförsämringen för bidragstagare med helt
särskilt barnbidrag. Utskottet anser särskilt angeläget, att statsmakterna
försöka bibehålla realvärdet av sådana förmåner som ifrågavarande barnbidrag.
Såsom ovan nämnts bör till utgångspunkt för den nu förordade
förhöjningen tagas dyrtidskompensationen inom folkpensioneringen. Med
det föreslagna systemet för dyrtidstilläggens konstruktion synes det dock
icke möjligt att avpassa tilläggen så, att de exakt ansluta sig till pensionspristalet.

Då detta tal emellertid redan före de senaste prisstegringarna stigit till
133 anser utskottet, att ramen för de nu föreslagna dyrtidstilläggen bör
vara minst 33 procent. Utskottet tillstyrker därför det av motionärerna
framförda förslaget, att tillägget för gruppen föräldralösa och med dem
likställda barn ökas med 35 kronor att utbetalas under september månad.
Härigenom uppkommer visserligen skillnad i kompensationsgraden jämfört
med gruppen änkors och invaliders in. fl. barn, men detta torde vara ofrånkomligt
med den föreslagna konstruktionen av tillägget och om man vill
fasthålla vid att bidragen böra utgöra samma månadsbelopp som utgår vid

12 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

helt bidrag. Framhållas må att liknande skillnad även uppkommer enligt
propositionens förslag.

På grund av vad nu anförts får utskottet med tillstyrkande av motionerna
i denna del förorda den ändringen i Kungl. Maj :ts förslag, att dyrtidstilllägg
för föräldralösa och med dem jämställda barn skall utgå, utöver vad
som föreslås i propositionen, jämväl under september månad 1952 med
35 kronor.

Kostnaderna för genomförande av Kungl. Maj :ts förslag beräknas till
2,4 miljoner kronor, varav omkring 1,7 miljoner kronor skulle belöpa på
staten och 0,7 miljoner kronor på kommunerna. Bifall till den av utskottet
förordade ändringen skulle medföra en kostnadsökning av omkring 49 000
kronor, varav 15 000 kronor skulle belöpa på kommunerna och 34 000
kronor på statsverket. Anslaget till Särskilda barnbidrag till änkors och
invaliders barn m. m. har för innevarande budgetår upptagits med 7 200 000
kronor och har i årets statsverksproposition preliminärt beräknats till
9 200 000 kronor. I enlighet med Kungl. Maj :ts i förevarande proposition
gjorda beräkningar och på grund av den av utskottet ovan förordade ändringen
bör anslaget för nästa budgetår upptagas till 9 334 000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A. att riksdagen — med förklaring att riksdagen med
bifall till motionerna I: 376 och II: 499, såvitt de avse ifrågavarande
lagförslag, funnit viss ändring böra vidtagas i det
genom propositionen framlagda lagförslaget — måtte för
sin del antaga följande förslag till

Lag

angående dyrtidstillägg för år 1952 å särskilda barnbidrag till änkors''och

invaliders m. £1. barn.

Härigenom förordnas som följer.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

1 §•

Å särskilt barnbidrag, som avses i
5 § lagen den 26 juli 1947 (nr 530)
om särskilda barnbidrag till änkors
och invaliders m. fl. barn, skall dyrtidstillägg
utgå med 35 kronor för
envar av månaderna maj, augusti och
december 1952.

Å särskilt barnbidrag enligt 6 § nämnda lag skall dyrtidstillägg utgå med
20 kronor för vardera av månaderna maj och augusti 1952 samt 30 kronor
för december 1952.

(Utskottets förslag:)

1 §•

A särskilt barnbidrag, som avses i
5 § lagen den 26 juli 1947 (nr 530)
om särskilda barnbidrag till änkors
och invaliders m. fl. barn, skall dyrtidstillägg
utgå med 35 kronor för
envar av månaderna maj, augusti,
september och december 1952.

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1. 13

2 §.

Dyrtidstillägg enligt denna lag utbetalas från pensionsstyrelsen utan särskild
ansökning.

3 §.

Bestämmelserna i 14 § samt 17—20 §§ lagen om särskilda barnbidrag till
änkors och invaliders m. fl. barn ävensom 38 § 2 mom. sista stycket lagen
den 29 juni 1946 om folkpensionering skola äga motsvarande tillämpning
å dyrtidstillägg enligt denna lag.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

B. att riksdagen måtte med bifall till motionerna 1:376
och II: 499, såvitt de avse förevarande anslag, till Särskilda
barnbidrag till änkors och invaliders barn m. m. för budgetåret
1952/53 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 9 334 000 kronor;

C. att motionerna I: 376 och II: 499, i den mån de icke
besvarats genom vad utskottet ovan anfört och hemställt,
icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Iduns tr., Esselte, Sthlm 52

216264