Statsutskottets utlåtande nr 99.

3

Nr 99.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare
utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1951/52, i vad propositionen avser socialdepartementets
verksamhetsområde.

(3:e avd.)

Driftbudgeten.

Femte huvudtiteln.

l:o) Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten
m. m. I propositionen nr 150 har Kungl. Maj :t (bilaga 4, punkt 1, s. 11
och 12 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den
14 mars 1952) föreslagit riksdagen att till Statens skolor tillhörande barnaoch
ungdomsvården: Byggnadsarbeten m. m. å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 43 000 kronor.

Under förevarande rubrik är för innevarande budgetår uppfört ett reservationsanslag
av 170 000 kronor, varav 76 000 kronor avsetts för uppförande
av ett personalbostadshus för två familjer vid Margretelunds yrkesskola.

Kostnaderna för ifrågavarande bostadshus beräknas numera till 119 000
kronor, varför en ytterligare medelsanvisning av 43 000 kronor erfordras.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Statens skolor tillhörande barna- och
ungdomsvården: Byggnadsarbeten m. m. å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 43 000 kronor.

2:o) Ersättning till inackorderingshem för driftförluster. Kungl. Maj:t har
(punkt 2, s. 12 och 13) föreslagit riksdagen att till Ersättning till inackorderingshem
för driftförluster å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 17 500 kronor.

Anslaget är för budgetåret 1951/52 uppfört med 25 000 kronor. Gällande
grunder för underskottsersättningar till inackorderingsbeinmen godkändes
av 1949 års riksdag (prop. nr 85, p. 6, r. skr. nr 286). Vid behandlingen av

4

Statsutskottets utlåtande nr 99.

denna fråga uttalade departementschefen att knappast mer än uppskattningsvis
halva årshyran kunde antagas komma att belasta statsverket i form
av underskottsersättning. De senaste årens prishöjningar ha i första hand
fått mötas genom att höja inackorderingsavgifterna. Enligt socialstyrelsen
ligga dessa numera i regel i nivå med motsvarande priser på den öppna
marknaden å resp. orter. Man har icke ansett sig kunna höja avgifterna
ytterligare. Då huvudmännen i princip icke skola vara ekonomiskt ansvariga
för hemmens drift, ha de kostnadsökningar, vilka icke kunnat kompenseras
genom höjning av avgifterna, kommit att drabba staten i form av
underskottsersättningar. Tillgängliga uppgifter tyda på att dessa ersättningar
f. n. kunna beräknas till i genomsnitt ca 90 % av årshyrornas belopp.

Med hänsyn till den utveckling, som sålunda förekommit, avser departementschefen
att föranstalta om att inackorderingsheminens driftkostnader
göras till föremål för en granskning. Å tilläggsstat till riksstaten för innevarande
budgetår föreslås i enlighet med socialstyrelsens förslag ett belopp av
17 500 kronor anvisas för täckande av de under andra hälften av år 1951
uppkomna driftförlusterna.

Utskottet, som understryker departementschefens uttalande rörande behovet
av en granskning av inackorderingshemmens driftkostnader, tillstyrker
Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Ersättning till inackorderingsheni
för driftförluster å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 17 500 kronor.

3:o) Riksförsäkringsanstalten: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 3, s.
13—15) föreslagit riksdagen medgiva att den i avlöningsstaten för riksförsäkringsanstalten
uppförda anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal må under budgetåret 1951/52 överskridas med högst 180 000
kronor.

I gällande avlöningsstat för riksförsäkringsanstalten är upptagen en anslagspost
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal å 2 738 000 kronor.

Den år 1950 inom anstalten beslutade omorganisationen, som i princip
skulle genomföras den 1 januari 1951, beräknades medgiva en personalminskning
med 92 befattningshavare. Enligt senare erfarenheter borde
minskningen dock stanna vid ca 70 tjänstemän. Vidare borde den år 1951
beslutade omorganisationen, som skulle ha genomförts den 1 juli 1951, anstå
i avvaktan på ombyggnad av tjänstelokalerna. Kungl. Maj :t har i statsverkspropositionen
beräknat 115 000 kronor för jämkning av 1950 års omorganisation.
Vad beträffar 1951 års omorganisation har Kungl. Maj:t äskat
medel å tilläggsstat till erforderliga byggnadsarbeten, vilka torde bli färdiga
vid årsskiftet 1952/53. Med hänsyn härtill har i statsverkspropositionen

Statsutskottets utlåtande nr 99.

5

beräknats endast omkring hälften, eller 20 000 kronor, av det för ett helt
års uppskov erforderliga beloppet. De av Kungl. Maj :t i statsverkspropositionen
gjorda förslagen förutsätta i dessa delar att den år 1950 beslutade
personalminskningen med vissa jämkningar skall genomföras successivt
under återstoden av innevarande budgetår och under nästa budgetår samt
att 1951 års omorganisation i sin helhet får anstå under innevarande budgetår.

Vid beräkningen av medelsbehovet för innevarande budgetår har hänsyn
icke tagits till behovet av jämkningar i annan mån än att ett belopp av
30 000 kronor avsetts för övergångsanordningar. Riksförsäkringsanstalten
anses böra erhålla medel för erforderliga jämkningsåtgärder även för innevarande
budgetår. Härför beräknas ett ytterligare medelsbehov av 132 000
kronor under icke-ordinarieposten. På grund av vissa löneförhöjningar åt
semestervikarier och förskjutningar från ordinarie- till icke-ordinarieposten
beräknas vidare ett ytterligare medelsbehov av 48 000 kronor.

Utskottet, som erinrar om vad utskottet anfört vid behandlingen av motsvarande
anslag för nästa budgetår, får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts
förslag hemställa,

att riksdagen må medgiva, att den i avlöningsstaten för
riksförsäkringsanstalten uppförda anslagsposten till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal må under budgetåret
1951/52 överskridas med högst 180 000 kronor.

4:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Kungl. Maj:t har
(punkt 4, s. 15 och 16) föreslagit riksdagen att till Kommittéer och utredningar
genom sakkunniga å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 175 000 kronor.

Avsevärda ansträngningar ha gjorts för att begränsa kommittékostnaderna.
Med bortseende från ett fåtal föga kostnadskrävande kommittéer, vilka
torde bliva färdiga med sitt arbete inom en nära framtid, beröra de f. n. arbetande
kommittéerna aktuella frågor, vilkas lösning icke bör fördröjas.
Bland dessa kommittéer återfinnas arbetskraftsutredningen, ungdoinsvårdsskoleutredningen,
1951 års bostadsutredning samt de enda under innevarande
budgetår tillsatta kommittéerna, nämligen 1951 års utredning om arbetslöshetsförsäkringen
och socialförsäkringsutredningen. För att utredningsarbetet
skall kunna fullföljas erfordras en förstärkning av kommittéanslaget
för innevarande budgetår med 175 000 kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och hemställer,

6

Statsutskottets utlåtande nr 99.

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 175 000 kronor.

Stockholm den 25 april 1952.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Gustaf Karlsson, Näsgård, Ohlon, fröken
Andersson, herrar Leander, Gillström, Pålsson, Sundelin, Bergh, Hesselbom,
Erik Gustaf Andersson, Einar Persson, fru Lindström, herrar Birger
Andersson och Bergman; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Svensson i Grönvik,
Mårtensson i Uddevalla, Wallentheim, Lindholm, Rubbestad, Åkerström,
Hoppe, Thapper, Widén, Birke, Wedén, Nihlfors, Gustafsson i Skellefteå och
fröken Nygren.