Statsutskottets utlåtande nr 97.

3

Nr 97.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående
studielån med statlig kreditgaranti åt s. k. flyktingstudenter.

(2:a avd.)

Kungl. Maj:t har i propositionen nr 48, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 8 februari
1952, föreslagit riksdagen att godkänna av departementschefen förordade
grunder för studielån med statlig kreditgaranti åt s. k. flyktingstudenter.

I syfte att underlätta för de studerande vid universiteten och vissa fackhögskolor
m. fl. läroanstalter att erhålla studielån genomfördes efter beslut
av 1950 års riksdag ett system med statlig garanti av dylika lån. Bestämmelser
om dylik garanti äro meddelade i kungörelsen 1950: 469. Kungl.
Maj:ts föreliggande förslag innebär, att nämnda garanti, vilken nu ges
endast åt svenska studenter, skall kunna beviljas även s. k. flyktingstudenter.
Med hänsyn till de särskilda förhållandena beträffande dessa studenter
föreslås för deras del vissa särbestämmelser.

Departementschefen har anfört bland annat följande angående dessa
särbestämmelser för flyktingstudenterna.

Man kan beträffande flyktingstudenterna icke bortse från att en del av
dem framdeles kan vilja lämna vårt land. I den mån så sker kommer den
utbildning de här erhållit icke det svenska samhället till godo. Det synes
mig emellertid icke möjligt — och knappast heller lämpligt — att på sätt
garantilånenämnden antytt genom något slag av borgen av icke-ekonomisk
art söka hindra detta. Däremot vill jag föreslå, att som villkor för statsgaranti
föreskrives, att den sökande på heder och samvete förklarar sig ha
för avsikt att stanna i vårt land även efter avslutad utbildning. Detta villkor
i förening med direktiv om en noggrann prövning av de garantisökande
och en viss återhållsamhet vid beviljandet av statsgaranti synes mig kunna
erbjuda någon säkerhet för att de flyktingstudenter, som trots en sådan
avgiven förklaring sedermera anse sig böra lämna vårt land, icke också
samtidigt undandraga sig sina ekonomiska förpliktelser i fråga om de lån
de här erhållit.

De ekonomiska risker, statsverket åtager sig genom kreditgaranti åt flyktingstudenter,
måste det oaktat anses större relativt sett än de, som äro
förbundna med garanti åt svenska studenter. Absolut sett är det dock ej
fråga om alltför stora belopp, eftersom hela det antal flyktingstudenter,
som år 1951 ansågs vilja finansiera sina studier genom lån, uppgivits till
200 — en siffra som snart nog torde komma att sjunka betydligt, eftersom

4

Statsutskottets utlåtande nr 97.

åtskilliga av studenterna kunna väntas erhålla svenskt medborgarskap.
Jag anser det därför icke erforderligt med den föreslagna bestämmelsen
om ett maximibelopp, över vilket summan av de garanterade lånebeloppen
icke borde få stiga. En sådan bestämmelse skulle för övrigt göra det svårare
för de studerande att snabbt erhålla sin garanti. Garantilånenämnden
bör emellertid årligen i samband med avgivandet av sina anslagsäskanden
uppgiva storleken av de lånebelopp till flyktingstudenter, för vilka garanti
meddelats.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag men vill samtidigt i anslutning
till vad departementschefen anfört understryka vikten av att det
föreslagna systemet med statlig kreditgaranti å studielån åt flyktingstudenter
tillämpas med varsamhet. En särskilt noggrann prövning av de
garantisökande och en viss återhållsamhet vid beviljandet av garanti synes
nödvändig. Därjämte torde garantilånenämnden med uppmärksamhet böra
följa utvecklingen av ifrågavarande garantiverksamhet samt lämna Kungl.
Maj:t redogörelse för sina iakttagelser härvidlag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må godkänna de av departementschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 8
februari 1952 förordade grunderna för studielån med statlig
kreditgaranti åt s. k. flyktingstudenter.

Stockholm den 25 april 1952.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Gustaf Karlsson, Näsgård, Ohlon, fröken
Andersson, herrar Leander, Gillström, Pålsson, Sundelin, Bergh, Hesselbom,
Erik Gustaf Andersson, Einar Persson, fru Lindström, herrar Birger
Andersson och Bergman; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Svensson i
Grönvik, Mårtensson i Uddevalla, Wallentheim, Lindholm, Rubbestad,
Åkerström, Hoppe, Kollberg, Thapper, Widén, Birke, Wedén, Nihlfors och
fröken Nygren.

Stockholm 1952 Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.

521018