Statsutskottets utlåtande nr 8.

1

Nr 8.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter
för budgetåret 1952/53 under åttonde
huvudtiteln, avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet
väckta motioner.

(2:a avd.)

Ecklesiastikdepartementet.

l:o) Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln framställda förslag
(punkt 1, s. 1—3 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 4 januari 1952), vilket innebär en anslagshöjning med
185 400 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1952/53, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för ecklesiastikdepartementet,
som föranledas av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för ecklesiastikdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till departementschefen ........... 31 500

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 392 600

3. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t.......... 1 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 226 200

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 207 100

Summa kronor 858 400

c) till Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 858 400 kronor.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1952. 6 saml. Nr 8.

2

Statsutskottets utlåtande nr 8.

2:o) Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 2, s. 3), vilket innebär en anslagsminskning med
3 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till iEcklesiastikdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 86 500 kronor.

Arkiv, bibliotek och museer.

3:o) Riksarkivet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 3, s. 4—6)
föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen föreslagen
avlöningsstat för riksarkivet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1952/53, dels ock till Riksarkivet: Avlöningar för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 617 500 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Holmbäck m. fl.
(I: 191) och den andra inom andra kammaren av herr Håstad to. fl.
(II: 177), i vilka hemställts, att riksdagen, vid behandling av anslaget till
Riksarkivet: Avlöningar, ville dels fatta beslut om att den 1942 vid arkivet
vakantsatta förste arkivarietjänsten i lönegrad Ca 29 skall få återbesättas,
dels företaga de ändringar i personalförteckningen och avlöningsstaten för
riksarkivet, som härav följa.

Riksarkivet har i sina anslagsäskanden förklarat sig endast vilja framföra
de önskemål, som skulle avhjälpa de mest trängande behoven och
lätta det mest framträdande nödläget i fråga om arbetskraften vid arkivet.
Bland dessa önskemål har riksarkivet upptagit återbesättandet av nyssnämnda
förste arkivarietjänst.

Nu nämnda förslag har icke tillstyrkts av departementschefen, som dock
förklarat sig medveten om de svårigheter i arkivarbetet, som vållas av
bristen på arbetskraft.

Till stöd för det i motionerna 1:191 och II: 177 framförda yrkandet om
återbesättande av den vakantsatta förste arkivarietjänsten har anförts
bland annat följande.

Vid tidigare tillfälle har ecklesiastikministern särskilt framhållit önskvärdheten
av det här ifrågavarande återbesättandet. Statsutskottet har
1950 uttalat, att det funne återbesättandet av förste arkivarietjänsten synnerligen
önskvärt. Bland de skäl, som i främsta rummet kunna åberopas
för detta, märkas följande. Den vakantsatta tjänsten omfattar den sektion
på riksarkivet, under vilken såväl rikets ständers arkiv som de enskilda ar -

Statsutskottets utlåtande nr 8. 3

kiven falla. Med hänsyn till den ständigt stegrade internationella forskningen
på riksarkivet, vilken till stora delar inriktas just på arkiven inom
denna sektion, är det i hög grad kännbart, att den tjänsteman saknas, som
omhänderhaft dylika förbindelser. Vidare faller under denna sektions arbetsområde
en grupp arkiv, som för närvarande tilldrar sig ett för varje
dag ökat intresse, nämligen de svenska folkrörelsernas arkiv. Det synes
vara olyckligt att riksarkivet på grund av personalbrist saknar möjlighet
att stå till förfogande för folkrörelsernas representanter med råd och anvisningar
i fråga om detta grundläggande källmaterial till det moderna samhällets
framväxt, aktuellt dels genom samlade nordiska insatser, dels genom
en nyligen bildad kommitté för folkrörelseforskning i vårt land.

Utskottet. Den i motionerna I: 191 och II: 177 omförmälda förste arkivariebefattningen
(lönegraden Ca 29) finnes upptagen på riksarkivets personalförteckning.
Befattningen är emellertid genom särskilda beslut av
Kungl. Maj:t den 21 november 1941 och den 12 juni 1942 tills vidare
vakantsatt. Ett återbesättande av denna tjänst i enlighet med vad motionärerna
påyrkat innebär alltså icke inrättandet av en ny befattning vid
riksarkivet utan allenast ett utnyttjande till fullo av den för ämbetsverket
avsedda personalkadem. Då det synts utskottet angeläget, att riksarkivet
för bemästrande av sina arbetsuppgifter erhåller den personalförstärkning,
som ett återbesättande av förste arkivariebefattningen innebär, har utskottet
funnit sig böra tillstyrka bifall till de ifrågavarande motionerna I: 191
och II: 177.

På grund av vad utskottet sålunda förordat och då utskottet i övrigt icke
funnit något att erinra mot Ivungl. Maj:ts förslag under denna punkt böra
de i riksarkivets avlöningsanslag ingående anslagsposterna till avlöningar
till ordinarie tjänstemän och till rörligt tillägg ökas med i avrundade tal
13 200 kronor respektive 4 300 kronor till 285 200 kronor respektive 156 400
kronor samt avlöningsanslagets slutsumma höjas med (13 200 -j- 4 300 =)
17 500 kronor till (617 500 + 17 500 =) 635 000 kronor.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 191 och II: 177,

a) godkänna följande avlöningsstat för riksarkivet, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 285 200

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 193 400

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 156 400

Summa kronor 635 000

b) till Riksarkivet: Avlöningar för budgetåret 1952/53
anvisa ett förslagsanslag av 635 000 kronor.

4

Statsutskottets utlåtande nr 8.

4:o) Riksarkivet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 4, s. 6—9), vilket innebär en anslagsminskning med 5 200 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Omkostnader för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 100 300
kronor.

5:o) Riksarkivet: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5, s. 9), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Riksarkivet: Inköp av arkivalier
och tryckta arbeten för budgetåret 1952/53 anvisa ett
reservationsanslag av 8 000 kronor.

6:o) Riksarkivet: Fortsatt utgivande av sådana handlingar, som
äro av vikt för fäderneslandets historia. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 6, s. 9 och 10) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Fortsatt utgivande av
sådana handlingar, som äro av vikt för fäderneslandets
historia, för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 5 000 kronor.

7:o) Lands- och länsarkiven: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
7, s. 10—12) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med
tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1952/53, vidtaga av departementschefen
angiven ändring i personalförteckningen för lands- och
länsarkiven, dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat
för lands- och länsarkiven, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1952/53, dels ock till Lands- och länsarkiven: Avlöningar för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 500 600 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Bergh (1:136)
och den andra inom andra kammaren av fru Hellström m. fl. (II: 175), i
vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta, att i personalförteckningen
för landsarkivet i Härnösand skall upptagas även en ordinarie arkivarietjänst
i lönegrad Ca 26 samt att anslaget under åttonde huvudtiteln till
Lands- och länsarkiven: Avlöningar måtte uppföras med 515 000 kronor.

Förslag om inrättande av en arkivarietjänst i lönegraden Ca 26 vid landsarkivet
i Härnösand har framförts av riksarkivet i dess äskanden för nästa
budgetår. Förslaget har icke tillstyrkts av departementschefen, som emellertid
erinrat om att vid lands- och länsarkiven för närvarande finnas två
rörliga arkivarietjänster i Ce 26 samt föreslagit, att den ena av dessa
ordinariesättes och fast knytes vid härnösandsarkivet.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

5

I motionerna 1:136 och II: 175 har med olika siffror belysts omfattningen
av arbetet vid landsarkivet i Härnösand i jämförelse med förhållandena
vid övriga landsarkiv samt framhållits, att det icke kunde vara rimligt att
hämösandsarkivet hade fåtaligare personal än de övriga arkiven. I fråga
om de närmare detaljerna i motionerna torde få hänvisas till motionen
II: 175.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

Vidkommande hämösandsarkivet får utskottet erinra därom, att utskottet
i sitt utlåtande nr 8 den 22 mars 1949 framhöll, att arkivet syntes vara
i behov av förstärkning av den vetenskapligt utbildade personalen. Utskottet
förutsatte, att Kungl. Maj:t hade sin uppmärksamhet riktad på denna
fråga och att arkivet, så snart det ekonomiska läget så medgåve, komme
att erhålla en dylik förstärkning. Kungl. Maj:ts föreliggande förslag om
ordinariesättning av en av de rörliga arkivarietjänsterna vid landsarkiven,
vilken tjänst skall fast knytas till landsarkivet i Härnösand, innebär visserligen
en fördel för arkivet, som är i stadigvarande behov av denna befattning,
men medför icke någon ökning av de vetenskapligt utbildade
arbetskrafter, som nu stå till arkivets förfogande. Med anledning av motionerna
1:136 och II: 175 vill utskottet därför understryka, att härnösandsarkivet
enligt utskottets mening bör vara så utrustat, att arkivet kan på
tillfredsställande sätt bemästra sina arbetsuppgifter. Så torde enligt vad i
motionerna påvisats för närvarande knappast vara förhållandet. Utskottet,
som icke finner sig berett att tillstyrka bifall till motionerna, utgår från att
Kungl. Maj:t tager förevarande spörsmål under förnyat övervägande för
den åtgärd, vartill en dylik omprövning må giva anledning.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 136 och II: 175,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1952/53, vidtaga den ändring
i personalförteckningen för lands- och länsarkiven, som
föranledes av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för lands- och länsarkiven,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 192 800

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 188 800

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 119000

Summa kronor 500 600

c) till Lands- och länsarkiven: Avlöningar för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 500 600 kronor.

6

Statsutskottets utlåtande nr 8.

8:o) Lands- och länsarkiven: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 8, s. 12 och 13), vilket innebär en anslagshöjning med
34 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lands- och länsarkiven: Omkostnader
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av
109 100 kronor.

9:o) Lands- och länsarkiven: Inköp av arkivalier och tryckta
arbeten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9, s. 14), vilket innebär
en anslagshöjning med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lands- och länsarkiven: Inköjp av
arkivalier och tryckta arbeten för budgetåret 1952/53 anvisa
ett reservationsanslag av 4 000 kronor.

10:o) Lands- och länsarkiven: Bokbindning och konservering av
arkivalier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10, s. 14), vilket
innebär en anslagshöjning med 3 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lands- och länsarkiven: Bokbindning
och konservering av arkivalier för budgetåret 1952/53
anvisa ett reservationsanslag av 12 500 kronor.

ll:o) Kungl. biblioteket: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 11,
s. 14—17) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med
tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1952/53, vidtaga av departementschefen
angiven ändring i personalförteckningen för kungl. biblioteket,
dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för
kungl. biblioteket, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1952/53, dels ock till Kungl. biblioteket: Avlöningar för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 625 300 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Göransson (I: 192) och den andra inom andra kammaren av fröken
Vinge (II: 246), i vilka hemställts, att riksdagen ville besluta att vid kungl.
biblioteket dels återinrätta en år 1942 indragen förste bibliotekarietjänst i
Ce 29, avsedd för fortlöpande katalogrevision, dels nyinrätta en förste bibliotekarietjänst
i Ce 29, vars innehavare skall vara huvudredaktör för accessionskatalogen,

dels ock en inom andra kammaren av fröken Vinge m. fl. väckt motion
(II: 245), i vilken hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.
Maj:t hemställa om skyndsam utredning för uppgörande av en flerårsplan
för de vetenskapliga bibliotekens upprustning.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

7

Kungl. Maj:ts förslag innebär bland annat uppflyttning av en tjänst
som expeditionsvakt från Ca 10 till Ca 11.

Det i förstnämnda båda motioner framförda yrkandet sammanfaller med
förslag, som riksbibliotekarien tidigare framfört och återupprepat i sina
anslagsäskanden för nästa budgetår, men som icke medtagits i statsverkspropositionen.

I motionerna 1:192 och II: 246 har uttalats, bland annat, dels att den
fortlöpande katalogrevisionen vid kungl. biblioteket till oberäknelig skada
nu legat nere i inemot tio år sedan en förste bibliotekarietjänst från och
med budgetåret 1942/43 indragits på initiativ av besparingsutredningen
och att nämnda arbetes snara återupptagande icke blott vore önskvärt utan
oundgängligen nödvändigt, dels ock att inrättande av en tjänst som huvudredaktör
för accessionskatalogen skulle möjliggöra en välbehövlig revision
av detta oumbärliga men numera ganska svårhanterliga hjälpmedel.

I motionen II: 2^5 har anförts i huvudsak följande.

De svenska vetenskapliga biblioteken hotas av standardsänkning. I viss
utsträckning har en sådan redan börjat göra sig gällande. Redan före den
senaste kraftiga prisstegringen på svenska böcker reducerades realvärdet av
anslagen till bokinköp av krondevalveringen i september 1949. Dess verkningar
blevo särskilt kännbara för de bibliotek, som då ännu voro i färd med
att försöka fylla de luckor, som uppstått under krigsårens avspärrning från
betydande litteraturområden.

Till de svårigheter, som vållas av otillräckliga anslag för bokinköp, bindning
och expenser, kommer ofta en alltmer utpräglad personalbrist.

Denna accentueras stundom av otillräckliga eller oändamålsenliga lokaler,
som försvåra en rationell organisation av arbetet. Huruvida i övrigt de
möjligheter till rationalisering, som finnas, också bli tillvaratagna undandrar
sig emellertid ett bedömande. Frånvaron av ett samarbetsorgan de
vetenskapliga biblioteken emellan gör sig alltmer påmind.

För att komma till rätta med dessa förhållanden behöver man en undersökning
av de olika bibliotekens behov av anslag och lokaler, i första hand
för att återställa standarden vid tidpunkten för devalveringen, i andra
hand för att därutöver nå en standard, som motsvarar tidens krav. Utredningen
bör bedrivas så att underlag erhålles för en flerårsplan för en upprustning
av de vetenskapliga biblioteken. Vid utredningsarbetet böra även
frågorna om rationalisering och om samarbete behandlas i den mån de icke
redan behandlats av universitetsberedningen.

Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har riksbibliotekarien
upprepat av honom tidigare framlagda förslag om förstärkning
av den vetenskapligt utbildade personalen vid kungl. biblioteket med två
förste bibliotekarietjänster, av vilka den ena varit indragen sedan budgetåret
1942/43. Departementschefen har funnit dessa förslag i och för sig
motiverade men ansett, att förutsättningar även i år saknades för deras
genomförande. Det i motionerna I: 192 och II: 246 framställda yrkandet

8

Statsutskottets utlåtande nr 8.

överensstämmer med vad riksbibliotekarien hemställt. Behov av den begärda
personalförstärkningen torde enligt utskottets mening utan tvivel
föreligga. Särskilt synes det utskottet önskvärt att den år 1942 indragna
tjänsten åter tillföres biblioteket. Utskottet är likväl icke berett att tillstyrka
bifall till motionerna men vill för sin del understryka angelägenheten
av att Kungl. Maj:t upptager förevarande spörsmål till förnyat bedömande
och därvid främst beaktar det försämrade läge, vari kungl. biblioteket
kommit genom ovannämnda personalindragning.

Utskottet tillstyrker bifall till vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt
föreslagit.

Vidkommande motionen II: 245 får utskottet erinra därom, att universitetsberedningen
i sitt den 15 december 1947 avgivna betänkande, del III,
påpekade att ett samarbete mellan vårt lands stora vetenskapliga bibliotek
sedan länge ägt rum och på senare tid alltmera utvecklats. För att
ytterligare utveckla och organisera detta samarbete föreslog beredningen
inrättandet av ett de vetenskapliga bibliotekens chefsråd, vilket skulle utgöra
ett samlande organ för dessa bibliotek. Rådet skulle i varje fall till en
början bestå av cheferna för kungl. biblioteket, de båda universitetsbiblioteken
och Göteborgs stadsbibliotek. I sitt den 24 september 1948 avgivna
yttrande över detta betänkande tillstyrkte kanslern för rikets universitet
upprättandet av ett dylikt råd och förordade att rådet skulle äga rätt att
när så erfordrades med sig adjungera cheferna för andra vetenskapliga bibliotek
(t. ex. vetenskapsakademiens, de tekniska högskolornas och karolinska
institutets bibliotek). Kanslern hemställde, att ett anslag av 2 500
kronor skulle anvisas för ifrågavarande ändamål. Denna begäran liksom en
av kanslern i samband med framläggandet av universitetens anslagsäskanden
för budgetåret 1950/51 upprepad framställning i ämnet har emellertid
icke föranlett något förslag till riksdagen från Kungl. Maj:ts sida. Ärendet
är alltså alltjämt beroende på Kungl. Maj:ts prövning. I anledning av den
ovannämnda motionen II: 245 vill utskottet framhålla, att de i motionen
angivna uppgifterna lämpligen borde ankomma på det av universitetsberedningen
angivna samarbetsorganet. Innan detta kommit till stånd
synes det utskottet angeläget att största möjliga samarbete mellan de
vetenskapliga biblioteken äger rum under de former, som hittills förekommit
för överväganden av gemensamma problem. Att riksdagen i nuvarande
läge — innan slutlig ståndpunkt tagits till frågan om inrättandet av det
föreslagna chefsrådet — skulle hemställa om den av motionärerna begärda
utredningen finner utskottet sig icke böra tillstyrka. Utskottet anser därför
att motionen II: 245 icke bör till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 192 och II: 246,

Statsutskottets utlåtande nr 8.

9

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1952/53, vidtaga den ändring
i personalförteckningen för kungl. biblioteket, som föranledes
av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för kungl. biblioteket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 233 900

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 258 300

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 133 100

Summa kronor 625 300

c) till Kungl. biblioteket: Avlöningar för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 625 300 kronor;

II. att motionen II: 245 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.

12:o) Kungl. biblioteket: Omkostnader. I enlighet med Kungl.Maj:ts
förslag (punkt 12, s. 17 och 18), vilket innebär en anslagshöjning med 4 100
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kungl. biblioteket: Omkostnader
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 108 200
kronor.

13:o) Kungl. biblioteket: Bokinköp och bokbindning. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13, s. 18 och 19), vilket innebär en anslagshöjning
med 52 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kungl. biblioteket: Bokinköp och
bokbindning för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 202 000 kronor.

14:o) Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 14, s. 19—22), vilket innebär en anslagshöjning med
66 300 kronor, föranlett till stor del av förslag om inrättande av ett nytt
landsbibliotek i Västerås, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för stifts- och
landsbiblioteken, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1952/53:

10

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat:

Bibliotekarie
Lönegrad
Ca 30

Bibliotekarie
Lönegrad
Ca 29

Expeditions-

vakt

Lönegrad

Ca 10

Stifts- och landsbiblioteket i Linköping

i

_

i

» » > i Skara . .

—

i

i

» » > i Västerås .

—

i

i

b) godkänna följande avlöningsstat för stifts- och landsbiblioteken,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 56 900

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 60 500

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. 36 600

Summa kronor 154 000

c) till Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 154 000 kronor.

15:o) Stifts- och landsbiblioteken: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 15, s. 22), vilket innebär en anslagshöjning
med 3 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stifts- och landsbiblioteken: Omkostnader
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 6 300 kronor.

16:o) Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp och bokbindning

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16, s. 22 och 23), vilket
innebär en anslagshöjning med 18 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp
och bokbindning m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa
ett reservationsanslag av 38 000 kronor.

17:o) Nationalmuseet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 17, s. 23 och 24), vilket innebär en anslagshöjning med
91 200 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för nationalmuseet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53:

Statsutskottets utlåtande nr 8.

11

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 216 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t.......................... 6 550

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 206 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 134450

Summa kronor 564 300

b) till Nationalmuseet: Avlöningar för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 564 300 kronor.

18:o) Nationalmuseet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 18, s. 24—26), vilket innebär en anslagshöjning med 34 400
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Omkostnader för
budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 120 300
kronor.

19:o) Nationalmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 19, s. 26), vilket innebär en anslagshöjning
med 9 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Underhåll och
ökande av samlingarna för budgetåret 1952/53 anvisa ett
reservationsanslag av 100 000 kronor.

20:o) Nationalmuseet: Vandringsutställningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20, s. 26), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Vandringsutställningar
för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 2 500 kronor.

21 :o) Nationalmuseet: Inköp av konst för deposition. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 21, s. 27), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nationalmuseet: Inköp av konst
för deposition för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 30 000 kronor.

22:o) Livrustkammaren: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj ris
förslag (punkt 22, s. 27—29), vilket innebär en anslagshöjning med 22 900
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Majri att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1952/53, vidtaga den änd -

12

Statsutskottets utlåtande nr 8.

ring i personalförteckningen för livrustkammaren, som föranledes
av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för livrustkammaren,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53:
Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 73 100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t.......................... 1 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 43 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 28 500

Summa kronor 146 200

c) till Livrustkammaren: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 146 200 kronor.

23:o) Livrustkammaren: Omkostnader. I enlighet med Kungl.Maj:ts
förslag (punkt 23, s. 29 och 30), vilket innebär en anslagshöjning med 4 900
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Livrustkammaren: Omkostnader
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 22 000
kronor.

24:o) Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 24, s. 30—32) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t
att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1952/53, vidtaga
av departementschefen angivna ändringar i personalförteckningen för naturhistoriska
riksmuseet, dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat
för naturhistoriska riksmuseet, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1952/53, dels ock till Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 848 000
kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Björck (I: 264)
och den andra inom andra kammaren av herr Hastad (II: 372), i vilka
hemställts, att riksdagen måtte besluta att amanuensen vid riksmuseet dr
Herman Persson från den 1 juli 1952 uppflyttas till lönegrad Ce 26 och att
anslaget till löner vid museet i fråga höjes med 2 300 kronor.

Något yrkande om uppflyttning av den i motionerna avsedda amanuenstjänsten
har icke framförts i anslagsäskandena för museet för nästa budgetår.
Departementschefen har därför icke haft anledning att taga ställning
till denna fråga.

Kungl. Maj :ts förslag innebär bland annat ändrad lönegradsplacering för
viss personal vid museet med anledning av löneregleringarna för professorer
m. fl. och för viss biträdespersonal.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

13

I motionerna 126f+ och II: 372 har uttalats, att amanuensen Persson,
vilken sedan 13 år arbetat på museets paleobotaniska avdelning, gjort museet
verkligt betydelsefulla tjänster och i sitt fack skapat sig en ställning
bland de främsta. Han har skött museets omfattande mossherbarium, ett
av världens två främsta, och genom en rik och betydelsefull produktion
dokumenterat sina omfattande och betydelsefulla kunskaper.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och
har icke funnit sig böra biträda det i motionerna I: 264 och II: 372 framställda
yrkandet.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 264 och II: 372,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1952/53, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för naturhistoriska riksmuseet,
som föranledas av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för naturhistoriska
riksmuseet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 383 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t.......................... 16 420

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 238 480

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 209 300

Summa kronor 848 000

c) till Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 848 000
kronor.

25:o) Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25, s. 32 och 33), vilket innebär en anslagshöjning
med 21 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 114 000 kronor.

26:o) Naturhistoriska riksmuseet: Materiel m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26, s. 33 och 34), vilket innebär en anslagshöjning
med 46 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Materiel
m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 195 200 kronor.

14

Statsutskottets utlåtande nr 8.

27:o) Statens etnografiska museum: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27, s. 34 och 35), vilket innebär en anslagshöjning
med 26 400 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1952/53, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för statens etnografiska museum,
som föranledas av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens etnografiska
museum, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslag svis 43 100

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 56 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 27700

Summa kronor 126 800

c) till Statens etnografiska museum: Avlöningar för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 126 800 kronor.

28:o) Statens etnografiska museum: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28, s. 36), vilket innebär en anslagshöjning
med 15 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Omkostnader
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 52 400 kronor.

29:o) Statens etnografiska museum: Underhåll och ökande av
samlingarna m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29,
s. 36 och 37), vilket innebär en anslagshöjning med 1 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Underhåll
och ökande av samlingarna m. m. för budgetåret
1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 6 000 kronor.

30:o) Bidrag till nordiska museet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 30, s. 37 och 38), vilket innebär en anslagshöjning med 68 500
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till nordiska museet för
budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 343 500 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

15

31:o) Bidrag till ombyggnads- och reparationsarbeten å nordiska
museets byggnad. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31, s. 38
och 39), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till ombyggnads- och reparationsarbeten
å nordiska museets byggnad för budgetåret
1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 275 000 kronor.

32:o) Bidrag till kulturhistoriska museet i Lund. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 32, s. 39), vilket innebär en anslagshöjning
med 9 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till kulturhistoriska museet
i Lund för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 59 100
kronor.

33:o) Bidrag till egyptiska museet. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 33, s. 39 och 40), vilket innebär en anslagshöjning med 4 600
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till egyptiska museet för
budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 29 400 kronor.

34:o) Bidrag till vård av Cypernsamlingarna. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 34, s. 40), vilket innebär en anslagshöjning med
5 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vård av Cypernsamlingarna
för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 33 400
kronor.

35:o) Bidrag till musikhistoriska museet. Kungl. Maj:t har (punkt
35, s. 40 och 41) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1952/53 anvisa ett anslag av 35 100 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Lindblom m. jl.
(I: 193) och den andra inom andra kammaren av herr Håstad m.jl. (II: 251),
i vilka hemställts, att riksdagen måtte såsom bidrag till musikhistoriska
museet för budgetåret 1952/53 anvisa ett till 42 000 kronor förhöjt anslag.

Stiftelsen musikhistoriska museet har i sina av musikaliska akademien
tillstyrkta anslagsäskanden för nästa budgetår hemställt om, bland annat,
anvisande av i runt tal 6 800 kronor för att möjliggöra en utökning av museiföreståndarens
tjänstgöringstid. Departementschefen har förklarat sig
icke beredd att biträda detta förslag.

16

Statsutskottets utlåtande nr 8.

I motionerna 1:193 och II: 251 har lämnats en kort redogörelse för musikhistoriska
museets samlingar, verksamhet och organisation. Därvid har erinrats
om att museet, förutom en föreståndare, dr phil. Ernst Emsheimer
endast har två anställda, en kvinnlig assistent och en amanuens, vilka båda
sakna akademisk utbildning. Föreståndaren har en efter deltidstjänstgöring
avpassad lön, som utgår med något mer än hälften av lönebeloppet
i 26 löneklassen. Under de två sista åren har museet varit inrymt i nya
lokaler, vilket medfört betungande arbetsuppgifter. Föreståndaren har
också påtagit sig en arbetsbörda av vida större omfattning än som motsvarar
hans löneförmåner.

Det synes motionärerna uppenbart, att om musikhistoriska museet skall
kunna fylla sin uppgift som kulturinstitution så att dess rika och för forskningen
värdefulla tillgångar bli på ett fruktbärande sätt utnyttjade, så
måste åtminstone en inom området sakkunnig och utbildad tjänsteman
helt få ägna sina krafter åt museets skötsel och förkovran. För svensk musikforskning
och svenskt musikliv är detta en angelägenhet av sådan betydelse,
att den ifrågasatta jämförelsevis obetydliga ökningen av statens
ekonomiska stöd till museet enligt motionärernas mening måste anses väl
motiverad.

TJtskottet. Ett bifall till Ivungl. Maj:ts förslag innebär en höjning av
förevarande anslag med 5 100 kronor. Utskottet ansluter sig till vad Kungl.
Maj:t sålunda föreslagit. Ehuru — såsom i motionerna I: 193 och II: 251
närmare utvecklats — vissa skäl tala för att tjänstetiden för museets föreståndare,
omfattande för närvarande deltidstjänstgöring, utsträckes, anser
utskottet sig likväl icke böra för tillgodoseende av detta önskemål nu
tillstyrka en ökning av bidragsanslaget till musikhistoriska museet med
belopp, överstigande vad Kungl. Maj:t förordat. Utskottet avstyrker därför
bifall till nämnda motioner och hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 193 och II: 251, till
Bidrag till musikhistoriska museet för budgetåret 1952/53
anvisa ett anslag av 35 100 kronor.

36:o) Bidrag till Drottningholms teatermuseum. Kungl. Maj:t har
(punkt 36, s. 41 och 42) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1952/53 anvisa ett anslag av 8 800 kronor, innebärande oförändrad
medelsanvisning.

I samband härmed har utskottet till behandling föreliaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Söderquist och Sunne (I: 86) och den andra inom andra kammaren
av fröken Vinge m. fl. (II: 109), i vilka hemställts, att riksdagen måtte så -

17

Statsutskottets utlåtande nr 8.

som bidrag till Drottningholms teatermuseum för budgetåret 1952/53 anvisa
ett anslag på 31 800 kronor,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Nordenson m. jl. (I: 263) och den andra inom andra kammaren
av herr Larsson i Stockholm m. jl. (II: 349), i vilka hemställts, att riksdagen
vid behandlingen av anslagsfrågan till Drottningholms teatermuseum måtte
bevilja detsamma begärda 31 800 kronor.

Drottningholms teatermusei nämnd har i anslagsäskanden för nästa budgetår
hemställt om en höjning av det nuvarande anslaget — 8 800 kronor
— med 23 000 kronor till 31 800 kronor. Å museets stat finnes nu ett arvode
av 1 800 kronor till en amanuens med titeln andre intendent. Denne befattningshavare
har hittills från arbetsmarknadsstyrelsen uppburit ersättning
med 12 132 kronor för år för uppdrag som arbetsledare för ett antal arkivarbetare
vid museets bibliotek. Detta ersättningsbelopp synes icke längre
kunna påräknas från och med nästa budgetår. Med hänsyn härtill har
nämnden föreslagit, att å museets stat uppföres ett arvode av 15 000 kronor
till en andre intendent. Härvid har förutsatts, att det nuvarande amanuensarvodet
skall få disponeras till förstärkning av museets arbetskrafter
samt att till skrivhjälp skall anvisas 3 000 kronor och till ökade expensutgifter
5 000 kronor.

Nämndens äskanden ha tillstyrkts av riksmarskalksämbetet men avstyrkts
av statskontoret.

Till stöd för det i motionerna 1:86 och 11:109 gjorda yrkandet har anförts
bland annat följande.

_ Genom en anslagsökning med av Drottningholms teatermusei nämnd angivet
belopp skulle museets existens tryggas och dess mångskiftande verksamhet
kunna fortgå. Drottningholms teatermuseum är inte bara en nära
nog enastående kultur- och bildningsfaktor, som redan av denna anledning
förtjänar statsmakternas stöd för sin verksamhet, det utgör också en turistattraktion
av rang. Bland annat ordnas utom de vanliga visningarna ofta
specialvisningar för prominenta utlänningar efter anmodan av svenska
institutet eller utrikesdepartementet. Drottningholms teatermuseum har
inte bara till uppgift att arkivmässigt samla dött material. Det står i levande
kontakt med de aktuella företeelserna på teaterlivets område inte bara

1 Stockholm utan i olika delar av Sverige och i utlandet och tjänar alltså
den dagsaktuella teaterns behov. Därtill kommer, att museet med det därtill
hörande biblioteket fyller uppgiften som institution för ämnet teaterhistoria
vid Stockholms högskola. För närvarande läsa ett fyrtiotal studenter
detta ämne, och de äro hänvisade att bedriva sin kursläsning på biblioteket.

I motionerna 1:263 och II: 349 har framhållits i huvudsak följande.

Drottningholms teatermuseum öppnades för allmänheten den 19 augusti
1922. Medel för teaterns iordningställande som kulturhistoriskt monument
och för organiserandet av det därtill knutna och inom samma byggnad
inrymda teatermuseet, vid denna tid ännu till större delen baserat på
depositioner från nationalmuseum, livrustkammaren, akademien för de fria

2 — Bihang till riksdagens ''protokoll 1052. G saml. Nr 8.

18

Statsutskottets utlåtande nr 8.

konsterna, kungl. teatern, nordiska museet m. fl. offentliga institutioner,
utanordnades av riksmarskalksämbetet. År 1925 förordnades initiativtagaren
till museets grundande, dåvarande amanuensen vid kungl. biblioteket
Agne Beijer av Konungen till intendent för museet. Sitt livsuppehälle förvärvade
Beijer intill 1946 som publicist (teaterkritiker). År 1946 tillträdde
han en personlig professur i teaterhistoria vid Stockholms högskola. Då
detta reducerade hans möjligheter att ägna tid åt museets expeditionella
göromäl, knöts samtidigt fil. lic. Gustaf Hillcström som amanuens till museet,
vid vilket han sedan 1942 varit aktivt verksam.

Något bidrag av statsmedel togs under åren 1921—1944 icke i anspråk
vare sig för museets lönestat — utom intendenten med en årlig avlöningav
till en början 1 000 kronor, sedan 2 000 kronor var till år 1942 endast
anställd en vaktmästare, avlönad som pensionerad slottsknekt — eller för
museets löpande utgifter. Museets visningsinkomster i dess egenskap av
alltmer uppmärksammad turistattraktion förslogo för dessa, vartill kom
den relativa lättheten under dessa år att erhålla donationer för större engångsarbeten.

I och med andra världskrigets utbrott hösten 1939, som bland annat
medförde museimaterialets partiella evakuering, sjönko visningsinkomsterna
från cirka 13 000 kronor till cirka 2 000 kronor, vilken summa givetvis
icke förslog för museets underhåll sedan även tillgängliga donationsniedel
förbrukats. För att förekomma museets nedläggande framlade Kungl.
Maj:t förslag om anvisande för budgetåret 1945/46 på åttonde huvudtiteln
av ett anslag å 8 000 kronor till teatermuseet. Detta anslag har sedan utgått
varje budgetår och ökades från budgetåret 1946/47 till 8 800 kronor. För
museets vård och medelsförvaltning, sedan ståthållarämbetet bortfallit
som huvudman för detta, grundades våren 1945 stiftelsen Drottningholms
teatermuseum, förvaltad av en nämnd på fem personer, som utses av
Konungen på förslag av riksmarskalken och vars självskrivne ordförande
är ståthållaren på Drottningholms slott.

Utöver anslaget på riksstaten kan museet räkna med inkomsterna av
museivisningen under sommarmånaderna, vilka för innevarande år beräknats
till 7 000 kronor.

Det sammanlagda beloppet av de inkomster, på vilka museet enligt
statsverkspropositionen beräknas kunna basera sin verksamhet, blir sålunda
15 800 kronor. Därav skulle lönestaten utgöra oförändrat 6 300 kronor,
bestående av arvode till intendenten med 2 000 kronor, till amanuensen,
med titeln andre intendent, med 1 800 kronor, till vaktmästaren med
2 000 kronor (jämte fri bostad) och till kassören med 500 kronor.

Anmärkas må, att museet för innevarande budgetår för sin verksamhet
erhållit ett tillfälligt anslag å 5 000 kronor från åttonde huvudtitelns anslag
till extra utgifter.

En kort översikt över den på olika kulturområden ingripande och i flera
avseenden synnerligen betydelsefulla verksamhet, som bedrives vid teatermuseet,
må ge vid handen vilka arbetsprestationer som förutsättas av dess
personal inom ramen för denna lönestat.

1. Museal vård och tillsyn av Drottningholmsteatern och de i teaterbyggnaden
utställda och magasinerade samlingarna jämte därmed förknippade
expeditionsgöromål. Som belysning av museets storleksgrad må framhållas
att teaterbyggnaden utöver själva teatersalongen och dess unika scen och
de bevarade dekorationsuppställningarna från 1700-talet, vilkas tillsyn ävenledes
åligger de båda intendenterna, inrymmer ett 50-tal rum, av vilka

Statsutskottets utlåtande nr 8.

19

cirka 20 användas för den museala utställningen. Organiserande och ledning
av den för museets ekonomi så viktiga visningsverksamheten förutsätter
icke endast ett ständigt samarbete med landets turistorganisationer,
utan även ett aktivt deltagande från intendenternas sida i själva visningen.
Särskilt betydelsefulla äro härvidlag visningarna för internationella kongresser,
ofta kombinerade med mindre föreställningar, vilka skola organiseras
och övervakas såväl vid repetitioner som själva framförandet. Året runt
förekomma även, ibland flera gånger i veckan, separata visningar för prominenta
utlänningar efter anmodan av utrikesdepartementet, svenska turisttrafikförbundet,
svenska institutet eller någon av de främmande beskickningarna.

2. Föreställningar skola givas icke endast vid kongresser och för utländska
gäster. Från forsta början har det vid målsättningen för museets verksamhet
för dess ledning stått klart att den främsta uppgiften för dess verksamhet
borde vara att göra den enastående kulturtillgång vi äga i Drottningholmsteatern
produktiv i det aktuella nationella bildningsarbetet. I
detta syfte anordnar museet genom sin stödorganisation föreningen Drottningholmsteaterns
vänner årligen abonnerade föreställningar i bildningssyfte,
kombinerade med föredrag och visning av museet. Det konstnärliga
och organisatoriska förberedelsearbetet för denna verksamhet måste igångsättas
halvårsvis i förväg, program utväljas, artister engageras, överenskommelser
med abonnerande sammanslutningar träffas, själva föreställningarna
övervakas, gager utbetalas m. m.

Dessa bildningsföreställningar, vilka under de senaste åren uppgått till
ett tjugutal per säsong, ha tillvunnit sig ett ständigt stigande intresse från
våra folkliga bildningssammanslutningars sida och det är museets förhoppning
att successivt kunna ytterligare utvidga denna sida av sin verksamhet.
Särskilt stimulerande är det positiva intresse som härvidlag visats från
läroverksläramas sida. Ett inordnande av Drottningholmsteatern inom det
aktiva skolarbetet skulle innebära ett förverkligande av den måhända viktigaste
punkten på museets program.

Vid sidan av dessa föreställningar givas på Drottningholmsteatern sedan
några år regelbundet föreställningar i de kungliga teatrarnas egen regi.
Dessa föreställningar äga framför sina utländska motsvarigheter förmånen
att verken här presenteras i en autentisk tidsmiljö av fullständigt unik
karaktär. De ha också i världspressen väckt ett entusiastiskt eko.

3. Museets verksamhet är emellertid icke inskränkt till teatern på Drottningholm
och de där utställda samlingarna. Till detsamma är knutet ett
teaterhistoriskt bibliotek och arkiv. Detta bibliotek och arkiv hade redan
1937 vuxit till den omfattningen att stödföreningen Drottningholmsteaterns
vänner då förhyrde en lokal i Stockholm — Linnégatan 7 — för deras tillgänglighållande
året runt för forskare och allmänhet. Lokalhyran och övriga
omkostnader bestridas nu av stiftelsen Drottningholms teatermuseum,
medan stödföreningen alltjämt står för alla nyförviirv såväl till biblioteket
som till det egentliga museet. Någon post för nyförvärv rymmes nämligen
icke inom stiftelsens egen knappt tillmätta stat. Biblioteket, vilket iir Utan
motsvarighet i sitt slag i Skandinavien, hålles sedan många år Öppet dagligen
kl. 9—17 samt efter anmodan även om kvällarna. Det omfattar nu
närmare 20 000 st. inventarieförda tryck — in- och utländsk teaterlitteratur,
dramatik, tidskrifter m. m. —- cirka 8 000 svenska originalteckningar
till teaterdekorationer och dräkter såväl från äldre tid som moderna,
cirka 3 000 utländska gravyrer och handteckningar jämte en stor samling

20

Statsutskottets utlåtande nr 8.

fotografier av bildmaterial ur utländska samlingar. I biblioteket finnes
också en fotografisk bildsamling, omfattande omkring 35 000 övervägande
svenska skådespelarporträtt och scenbilder.

Med dessa samlingar har sedan 1949 sammanförts kungl. teaterns arkiv
av på såväl den dramatiska som lyriska scenen uppförda pjäser sedan dess
tillkomst — inalles omkring 10 000 pjäsmanuskript, de flesta föreliggande
i ett flertal exemplar med varianter — jämte dess administrativa arkiv, en
huvudkälla för svensk teaterhistorisk forskning.

Under år 1951 har vidare åt teatermuseet genom den svenska sektionen
av det internationella teaterinstitutet (1TI), till vilket Sverige förra året
anslöt sig, anförtrotts insamlingen av allt sådant material ■—- pjäsmanuskript,
tidningsurklipp, fotografier, program — som dagens teaterverksamhet
över hela landet avsätter. Därmed har ytterligare en huvudpunkt på
teatermuseets program förts närmare sitt förverkligande, den nämligen
att utbyggas till ett centralt svenskt teaterarkiv. Detta synes särskilt betydelsefullt,
då upprätthållandet av teatermuseets bibliotek och arkiv därigenom
ännu klarare framstår som ett svenskt riksintresse.

Biblioteket betjänar i första hand samtliga teaterintresserade i landet, i
stor utsträckning genom utlåning till andra bibliotek. Främst utnyttjas
det av den aktiva teaterns män — teaterledare, regissörer, scendekoratörer,
skådespelare —- men därjämte av forskare — även utländska sådana — av
tidningsmän, bokförlag o. s. v.

Biblioteket fungerar också som fackvetenskapligt institut under Stockholms
högskola, dock utan att från högskolan erhålla större bidrag än 500
kronor för expenser. För den teaterhistoriska undervisningen vid högskolan
är det en oumbärlig förutsättning, och skulle stiftelsen Drottningholms
teatermuseum se sig nödsakad att stänga detsamma av brist på en kvalificerad
tjänsteman, som omhänderhar expeditionen och övervakar studierna
— dessa måste till stor del bedrivas på platsen, då huvudparten av den
fackvetenskapliga litteraturen icke föreligger i andra exemplar än bibliotekets
och därför icke kunna utlämnas till hemlån — skulle detta omedelbart
beröva studenterna — för närvarande ett fyrtiotal, av vilka många
bedrivit studier i ämnet under flera år — det huvudsakliga underlaget för
deras studier och försvåra, ja, omöjliggöra för professorn att på ett tillfredsställande
sätt förbereda dem för deras examina. För de studenter, vilka
sedan lång tid varit sysselsatta med examensstudier, skulle ett avbrott i
dessa innebära ett svårt ekonomiskt avbräck.

Slutligen må framhållas att teatermuseet under de senaste åren gång på
gång anmodats att ur sina samlingar ordna utställningar på olika håll såväl
inom som utom landet.

Andre intendentens arbete är såsom av det föregående torde framgå
mycket omfattande. Förutom övervakning av de vid biblioteket och arkivet
verksamma arkivarbetarna har han hela tiden haft en dubbel arbetsbörda,
med en tjänstgöringstid som månader i sträck under de senaste
åren kunnat uppgå till 12 å 14 timmar om dygnet. Att hans arbetsuppgifter
som tjänsteman vid museet motivera en heltidsbefattning torde vara
uppenbart. Svenska museimannaföreningen har också hos stiftelsen protesterat
mot att en fil. lic. med denna arbetsbörda avlönas med en årslön
av 1 800 kronor. Att museet håller en heltidsanställd musealt utbildad
tjänsteman är också ett krav från nationalmuseum med hänsyn till dess i
Drottningholms teatermuseum deponerade samlingar. Att förutsätta, att
intendenten som ende tjänsteman vid museet vid sidan av sitt chefskap
för detta och sin lärarbefattning vid Stockholms högskola med därmed för -

Statsutskottets utlåtande nr 8.

21

bunden skyldighet till självständig forskning skulle kunna fullgöra även
andre intendentens göromål med den omfattning dessa nu nått, är fullständigt
ohållbart.

Kraven på ett halvtidsanställt skrivbiträde samt på ökat expensanslag
synas icke behöva närmare motivering, allra helst som teatermuseet under
innevarande år måst förhyra en större lägenhet för att få plats för sina samlingar
och bereda bättre arbetsmöjligheter åt forskarna,

Denna hittills med så mycken framgång utförda, samhällsgagnande och
inom och utom landet med stort intresse följda kulturgärning, som genom
bristande arbetskraft och otillräckliga anslag skulle äventyras, kan icke
betraktas som en enskild angelägenhet. Därtill äro alltför många statliga
intressen direkt berörda av den: högskoleundervisningen, det folkliga bildningsarbetet,
den statligt understödda teatern, turistväsendet och den kulturella
utlandsrepresentationen.

Den omständigheten att denna kulturgärning tack vare vederbörandes
offervilliga hängivenhet för uppgiften så länge kunnat genomföras genom
huvudsakligen frivillig arbetsinsats får heller icke undanskymma det faktum
att för framtiden en fast grund måste läggas för densamma genom
tillräckliga anslag av allmänna medel.

Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår disponerar Drottningholms
teatermuseum för sin omfattande verksamhet över mycket begränsade
personella och materiella resurser. Museets vetenskapligt utbildade
tjänstemän utgöras av en intendent, tillika professor vid Stockholms
högskola, och en andre intendent, vilka å museets stat uppbära årliga
arvoden av respektive 2 000 kronor och 1 800 kronor. För innevarande
budgetår stå till museets förfogande ett anslag på riksstaten av 8 800 kronor,
visningsmedel å omkring 7 000 kronor samt ett tillfälligt bidrag från
åttonde huvudtitelns anslag till extra utgifter å 5 000 kronor eller alltså
tillhopa 20 800 kronor. Härjämte utgår från arbetsmarknadsstyrelsen ett
belopp av 12 132 kronor som ersättning till andre intendenten för uppdrag
som arbetsledare för de vid biblioteket och arkivet tjänstgörande arkivarbetarna.
Arbetsmarknadsstyrelsen har emellertid varskott om att något
statsbidrag till arbetsledning sannolikt icke komme att utgå från och med
den 1 juli 1952. Drottningholms teatermusei nämnd har för nästa budgetår
äskat ett anslag av 31 800 kronor. Departementschefen har för sin
del föreslagit anslagets uppförande med oförändrat belopp, 8 800 kronor.
Drottningholmsmuseet med det därtill anknutna biblioteket och arkivet
kan alltså vid bifall till vad departementschefen förordat för sin verksamhet
under nästa budgetår icke räkna med större ordinarie anslagsmedel än
(8 800 + 7 000 =) 15 800 kronor.

Museet befinner sig enligt utskottets mening uppenbarligen i ett svårt
nödläge. För att bemästra de museet åvilande olika uppgifterna torde institutionen
vara beroende av att disponera (»ver minst en vetenskapligt utbildad
heltidsanställd arbetskraft vid sidan av professorn-intendenten. Härjämte
erfordras uppenbarligen medel för anställande av skrivhjälp, som nu
saknas vid museet, samt för ökade expenskostnader. Om de medel, som

22

Statsutskottets utlåtande nr 8.

hittills utgått från arbetsmarknadsstyrelsen för andre intendentens avlönande,
bortfalla — varmed man torde ha anledning räkna — synes allvarlig
risk föreligga för att museets verksamhet måste i huvudsak nedläggas genom
att erforderlig arbetskraft icke vidare kommer att stå till museets förfogande.

Utskottet vill för sin del i anledning av de motionsvis framställda yrkandena
framhålla, att utskottet är ense med motionärerna om att Drottningholms
teatermuseum utgör en tämligen enastående kultur- och bildningsfaktor,
vars verksamhet redan av denna anledning bör kunna påräkna erforderligt
stöd från statsmakternas sida. Ett nedläggande av museets verksamhet
skulle icke blott innebära ett svårt avbräck för det folkliga bildningsarbetet,
turistväsendet och den kulturella utlandsrepresentationen
utan även i det närmaste helt omöjliggöra den vid Stockholms högskola
bedrivna undervisningen i ämnet teaterhistoria. Genom beviljandet av det
i motionerna angivna anslaget, vilket till beloppet överensstämmer med
det av Drottningholms teatermusei nämnd begärda, kan uppenbarligen en
fast grund läggas för institutionens fortsatta framtida verksamhet. Enligt
utskottets mening ha så starka skäl förebragts för den i motionerna påyrkade
anslagsökningen, att utskottet ansett sig böra tillstyrka densamma.
Anmärkas må i detta sammanhang att den vid bifall till motionerna uppkommande
merutgiften för statsverket, i förhållande till de för innevarande
budgetår av statsmedel utgående beloppen, uppgående till i runt tal 26 000
kronor, utgör 5 800 kronor.

Utskottet förutsätter, att i andre intendentens åligganden bör från och
med nästa budgetår ingå att utan särskild ersättning härför vara arbetsledare
för de till institutionen knutna arkivarbetarna.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med bifall till motionerna I: 86 och II: 109 samt
I: 263 och II: 349, till Bidrag till Drottningholms teatermuseum
för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 31 800
kronor.

37:o) Bidrag till stiftelsen Thieiska galleriet. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 37, s. 42), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till stiftelsen Thieiska galleriet
för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 10 000
kronor.

38:o) Bidrag till svenska skolmuseet. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 38, s. 42), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska skolmuseet för
budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 3 500 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

23

39:o) Bidrag till stiftelsen Carl och Olga Milles’ Lidingöhem. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39, s. 42 och 43), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till stiftelsen Carl och
Olga Milles’ Lidingöhem för budgetåret 1952/53 anvisa ett
anslag av 15 000 kronor.

Kyrkliga ändamål.

40:o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 41, s. 51—55), vilket innebär en anslagshöjning
med 13 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Domkapitlen och stiftsnämnderna:
Omkostnader för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 109 700 kronor.

41 :o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Iordningställande av
vissa lokaler för domkapitlet i Skara m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 42, s. 55—57) hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) medgiva, att vid utgången av budgetåret 1951/52 förefintlig
reservation å det för budgetåret 1947/48 anvisade
reservationsanslaget till Domkapitlen och stiftsnämnderna:
Iordningställande av vissa lokaler för domkapitlet i Skara
m. m. må disponeras intill utgången av budgetåret 1952/53;

b) till Domkapitlen och stiftsnämnderna: Iordningställande
av vissa lokaler för domkapitlet i Skara m. m. för budgetåret
1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 13 000
kronor;

c) medgiva, att ur kyrkofonden må till sistnämnda ändamål
utgå ett belopp av 13 000 kronor.

42:o) Kleresistaten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 43,
s. 57), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kleresistaten för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 5 000 kronor.

43:o) Vissa ersättningar till kyrkofonden. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 44, s. 58), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa ersättningar till kyrkofonden
för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 5 050 800
kronor.

24

Statsutskottets utlåtande nr 8.

44 :o) Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 45, s. 58—60), vilket innebär en anslagshöjning
med 4 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för utbildande av kyrkomusiker
m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 33 800 kronor.

45 :o) Stipendier för utbildande av präster, förtrogna med finska
och lapska språken. I enlighet med Ivungl. Maj:ts förslag (punkt 46,
s. 60), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stipendier för utbildande av präster,
förtrogna med finska och lapska språken för budgetåret
1952/53 anvisa ett anslag av 4 800 kronor.

46:o) Kyrkors underhåll. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
47, s. 60), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kyrkors underhåll för budgetåret
1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 kronor.

47:o) Vissa skyddsarbeten å Uppsala domkyrka. Vissa kostnader
i samband med Uppsala domkyrkas restaureringssakkunnigas utredningsarbete.
Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkterna 48 och 49)
föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål har riksdagen
(skrivelse nr 99) redan fattat beslut; varom utskottet velat här

erinra.

48:o) Bidrag till restaurering av Linköpings domkyrka. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 50, s. 67 och 68), vilket innebär anvisande
endast av ett nominellt belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till restaurering av Linköpings
domkyrka för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 kronor.

49:o) Uppgörande av underhålls- och restaureringsförslag för
vissa Gotlandskyrkor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51,
s. 68) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppgörande av underhålls- och
restaureringsförslag för vissa Gotlandskyrkor för budgetåret
1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 17 900

kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

25

50:o) Ersättningar till kyrkor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 52, s. 68—70), vilket innebär en anslagshöjning med 5 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar till kyrkor för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 70 000 kronor.

51 :o) Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader,
förenade med friköp av lägenheter å kyrklig jord. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 53, s. 70), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bestridande i vissa jall med allmänna
medel av kostnader, för enade med friköp av lägenheter
å kyrklig jord, för budgetåret 1952/53 anvisa ett
förslagsanslag av 1 000 kronor.

52:o) Bidrag till stipendier för utbildande av diakoner för kyrklig
och social tjänst. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 54, s. 70),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till stipendier för utbildande
av diakoner för kyrklig och social tjänst för budgetåret
1952/53 anvisa ett anslag av 10 000 kronor.

53:o) Bidrag till svenska ekumeniska nämnden. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 55, s. 70 och 71), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska ekumeniska
nämnden för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av
20 000 kronor.

Akademier m. m.

54 :o) Bidrag till svenska akademien. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 56, s. 72), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska akademien för
budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 2 300 kronor.

55:o) Vetenskapsakademien: Bidrag till forskningsinstitutet för
experimentell fysik. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 57,
s. 72—74), vilket innebär en anslagshöjning med 38 700 kronor, hemställer
utskottet,

26

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Vetenskapsakademien: Bidrag till
forskningsinstitutet för experimentell fysik för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 314 000 kronor.

56:o) Vetenskapsakademien: Bidrag till naturvetenskaplig forskning
i övre Norrland. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 58,
s. 74), vilket innebär en anslagshöjning med 6 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vetenskapsakademien: Bidrag till
naturvetenskaplig forskning i övre Norrland för budgetåret
1952/53 anvisa ett anslag av 42 000 kronor.

57:o) Vetenskapsakademien: Bidrag till vetenskaplig verksamhet
i övrigt. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 59, s. 74—76), vilket
innebär en anslagshöjning med 19 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vetenskapsakademien: Bidrag till
vetenskaplig verksamhet i övrigt för budgetåret 1952/53
anvisa ett anslag av 41 900 kronor.

58:o) Vitterhets-, liistorie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. in.: Avlöningar.

Kungl. Maj:t har (punkt 60, s. 76—78) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga
Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret
1952/53, vidtaga av departementschefen angiven ändring i personalförteckningen
för det under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
lydande riksantikvarieämbetet m. in., dels godkänna av departementschefen
angiven avlöningsstat för de under vitterhets-, historie- och
antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet och statens historiska
museum m. m., att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53,
dels ock till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.: Avlöningar för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 1 052 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Arrhén och fröken
Andersson (1:138) och den andra inom andra kammaren av herr Hallén
m. fl. (II: 112), i vilka hemställts, att riksdagen måtte för sin del besluta
att vid Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien upprätta en professur
i runologi i Co 14 för docenten Sven B. F. Jansson.

Kungl. Maj:ts förslag innebär bland annat uppflyttning i lönegrad av
vissa tjänster i enlighet med framlagt förslag angående lönegradsplacering
av viss biträdespersonal m. m.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

27

Det i motionerna gjorda yrkandet har icke framförts av akademien i de
anslagsäskanden för nästa budgetår, som redovisats i statsverkspropositionen.
Till stöd för detsamma har emellertid i motionerna anförts i huvudsak
följande.

Som bekant har Sverige mångdubbelt flera runstenar än alla andra länder
tillsammans. Utforskningen och publiceringen av detta material kunna
sägas vara en svensk angelägenhet av första ordningen. Av ålder är också
Sverige den runologiska forskningens hemland. Detta enastående rika runinskriftsbestånd
kräver för sin bedömning och sitt riktiga utnyttjande bland
annat en förstahandskännedom, som av naturliga skäl är ytterst tidsödande
att förvärva. Det är en självklar plikt och en stor uppgift för vårt land, att
dessa källor publiceras på ett vetenskapligt tillfredsställande sätt. Denna
förpliktelse kan nu fyllas genom inrättandet av en personlig professur i
enlighet med ett av kungl. vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
enhälligt framlagt förslag. För närvarande finnes nämligen en person, vars
kompetens enligt samtliga sakkunniga är otvivelaktig. Denna person är
docenten vid Stockholms högskola och antikvarien vid riksantikvarieämbetet,
fil. dr Sven B. F. Jansson.

Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts förevarande förslag, har icke
funnit sig böra tillstyrka bifall till de ovannämnda motionerna I: 138 och
II: 112.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 138 och II: 112,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1952/53, vidtaga den ändring
i personalförteckningen för det under vitterhets-, historie-
och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet
m. m., som föranledes av vad departementschefen
anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för de under vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m., att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för slag svis

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

421 000

av Kungl. Maj:t

300

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . .

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . .

375 600
255 100

Summa kronor 1 052 000

28

Statsutskottets utlåtande nr 8.

c) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum
m. m.: Avlöningar för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 1 052 000 kronor.

59:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 61, s. 78 och 79), vilket innebär
en anslagshöjning med 23 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet och statens historiska
museum m. m.: Omkostnader för budgetåret 1952/53
anvisa ett förslagsanslag av 179 900 kronor.

60:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.: Inredning och
utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 62, s. 79 och 80),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet och statens historiska
museum m. m.: Inredning och utrustning för budgetåret
1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 65 000
kronor.

61 :o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Bidrag till
avlöning åt landsantikvarier. Kungl. Maj:t har (punkt 63, s. 81) föreslagit
riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa ett
förslagsanslag av 138 600 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Pettersson och
Franzén (I: 89) och den andra inom andra kammaren av herr Svensson i
Stenkyrka m. fl. (II: 110), i vilka hemställts, att riksdagen till arvode åt en
amanuens hos landsantikvarien på Gotland måtte anvisa 12 000 kronor.

Det i motionerna gjorda yrkandet har icke framförts av vitterhetsakademien
i dess i statsverkspropositionen redovisade äskanden beträffande detta
anslag. Till stöd för yrkandet har emellertid i motionerna till en början anförts
följande.

Med hänsyn till den stora mängden ärenden rörande dels Gotlands fasta
fornlämningar från förhistorisk tid och medeltid, dels kulturhistoriskt värdefulla
byggnadsverk och andra minnesmärken från skilda tider är det
förenat med större svårigheter att på ett tillfredsställande sätt sörja för den

Statsutskottets utlåtande nr 8. 29

praktiska fornminnes- och kulturvården på Gotland än inom andra landsantikvariedistrikt.

I motsats till flertalet övriga landsantikvarier, som samtidigt äro chefer
för stora museer, har landsantikvarien på Gotland ingen fast anställd, akademiskt
utbildad medarbetare. Utöver det belopp, som föreningen Gotlands
fornvänner under senare år kunnat ställa till förfogande till avlöning under
3 månader årligen åt en amanuens, ha tillfälliga anslag utverkats av vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien för att under ytterligare några
månader kunna bereda landsantikvarien absolut nödvändig hjälp. Genom
den ständiga överbelastningen av landsantikvarietjänsten ha dock i viss
utsträckning undersökningar dessutom fått skötas direkt ifrån riksantikvarieämbetet,
varigenom extra kostnader för resor m. m. uppstått.

I motionerna har vidare påpekats, att landsantikvariens arbetsuppgifter
ständigt ökats bland annat genom tillkomsten av nya författningar, som
beröra de kulturminnesvårdande organens verksamhetsområde. Därjämte
har framhållits, att kyrkorestaureringarna på Gotland såväl som ombyggnaderna
av gamla hus och gårdar på ön på senare år ökat i omfattning
ävensom att det effektiviserade jordbruket och talrika nyodlingsprogram
på Gotland ständigt beröra fornlämningar, vilket allt ökar landsantikvariens
arbetsbörda. Slutligen anföres i motionerna följande.

Föreningen Gotlands fornvänner, som är ägare till Gotlands fornsal och
landsantikvariens huvudman, har prövat utvägen att från Gotlands landsting
och från Visby stad erhålla höjda anslag. Dessa ansökningar ha mötts
av stort och välvilligt intresse, men med hänsyn till övriga höga skattekrav
har den begärda ökningen nedskurits till sammanlagt 4 000 kronor, vilket
belopp knappt motsvarar de ökade avlöningskostnaderna för redan nu
anställd personal. Någon möjlighet att inom länet få fram medel för avlöning
åt en helårsanställd kvalificerad amanuens finnes för närvarande
icke. Icke heller riksantikvarieämbetet lär ha möjlighet att av sina medel
lämna några ökade anslag för detta ändamål. Enligt nuvarande löner bör
det årliga arvodet för en amanuens beräknas till 12 000 kronor.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Beträffande det i motionerna I: 89 och II: 110 framställda yrkandet får
utskottet erinra därom, att vitterhetsakademien tidigare begärt en höjning
av detta anslag för bland annat inrättandet av en tjänst som byggnadsantikvarie
på Gotland. Detta förslag har icke föranlett någon framställning
till riksdagen från Kungl. Maj:ts sida. Emellertid uttalade föredragande
departementschefen i 1950 års åttonde huvudtitel (punkten 59), att han
vore beredd att föranstalta om utredning av landsantikvarieorganisationen.
Det i motionerna framställda förslaget om anställande av ett akademiskt
utbildat biträde åt landsantikvarien på Gotland synes enligt utskottets
mening i och för sig motiverat med hänsyn till de speciella förhållandena
med avseende å kulturminnesvården på Gotland. Detta spörsmål torde
dock lämpligen böra upptagas till närmare bedömande i samband med den

30 Statsutskottets utlåtande nr 8.

i utsikt ställda utredningen. Vid sådant förhållande avstyrker utskottet
bifall till motionerna.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 89 och II: Ilo, till Vitterhets-,
historia- och antikvitetsakademien: Bidrag till avlöning
åt landsantikvarier för budgetåret 1952/53 anvisa
ett förslagsanslag av 138 600 kronor.

62:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Statens
historiska museum m. m.: Underhåll och ökande av samlingarna.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 64, s. 81 och 82), vilket innebär
en anslagshöjning med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Statens historiska museum m. to.: Underhåll
och ökande av samlingarna för budgetåret 1952/53
anvisa ett reservationsanslag av 40 000 kronor.

63:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:
Vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 65,
s. 82—84), vilket innebär en anslagshöjning med 24 500 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet: Vård och underhåll
av fornlämningar och byggnadsminnesmärken för budgetåret
1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 104 500
kronor.

64:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:
Fornminnesinventering. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 66, s. 84), vilket innebär en anslagshöjning med 35 000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet: Fornminnesinventering
för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 217 600 kronor.

65:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska
arkeologiska samlingarna: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 67, s. 84—86), vilket innebär en anslagshöjning med
20 700 kronor, hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 8.

31

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för de under
vitterliets-, historie- och antikvitetsakademien lydande ostasiatiska
arkeologiska samlingarna, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1952/53:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänsteman å övergångsstat

1 professor och chef.......................... Co 14

b) godkänna följande avlöningsstat för de under vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien lydande ostasiatiska
arkeologiska samlingarna, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis 20 700

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 20 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 12 500

Summa kronor 53 200

c) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Ostasiatiska arkeologiska samlingarna: Avlöningar för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 53 200 kronor.

66:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska
arkeologiska samlingarna: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 68, s. 86), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Ostasiatiska arkeologiska samlingarna:

Omkostnader för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 5 900 kronor.

67:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Avlöningar.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 70, s. 89—91),
vilket innebär en anslagshöjning med 44 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1952/53, vidtaga den ändring
i personalförteckningen för akademien för de fria konsterna
med konsthögskolan, som föranledes av vad departementschefen
anfört;

32

Statsutskottets utlåtande nr 8.

b) godkänna följande avlöningsstat för akademien för de
fria konsterna med konsthögskolan, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 161 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 55 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 21 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 55 400

Summa kronor 293 900

c) till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
Avlöningar för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 293 900 kronor.

68:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 71, s. 91 och 92),
vilket innebär en anslagshöjning med 7 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna
med konsthögskolan: Omkostnader för budgetåret 1952/53
anvisa ett förslagsanslag av 62 000 kronor.

69:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
Undervisningsmateriel m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 72, s. 92), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna
med konsthögskolan: Undervisningsmateriel m. m. för budgetåret
1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 39 000
kronor.

70:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Stipendier
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 73, s. 92—94),
vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna
med konsthögskolan: Stipendier m. m. för budgetåret
1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 24 500 kronor.

71 :o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Avlöningar.

Kungl. Maj:t har (punkt 74, s. 94—96) föreslagit riksdagen att dels godkänna
av departementschefen angiven personalförteckning för musikaliska
akademien med musikhögskolan, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1952/53, dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat
för musikaliska akademien med musikhögskolan, att tillämpas

Statsutskottets utlåtande nr 8.

33

tills vidare från och med budgetåret 1952/53, dels ock till Musikaliska
akademien med musikhögskolan: Avlöningar för budgetåret 1952/53 anvisa
ett förslagsanslag av 665 400 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Lundqvist m. fl.
(I: 275) och den andra inom andra kammaren av herrar Kyling och Staxäng
(II: 337), i vilka hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte
anhålla, att i enlighet med vad 1942 års kyrkomusikerutredning och musikaliska
akademien föreslagit vid musikhögskolan snarast möjligt en kompletteringskurs
måtte anordnas för organister, som sakna musiklärarexamen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär bland annat uppflyttning i lönegrad av
vissa tjänster i enlighet med framlagt förslag angående lönegradsplacering
för viss biträdespersonal m. m.

I de anslagsäskanden av musikaliska akademien, som redovisats i statsverkspropositionen,
har icke föreslagits anordnande av någon kompletteringskurs
av det slag, som åsyftas i motionerna. I dessa har anförts följande.

Vissa kyrkomusiker, som sakna musiklärarexamen, ha genom de i kyrkomusikerstadgan
fastställda behörighetsvillkoren för ordinarie och extra ordinarie
organist fråntagits möjligheten att erhålla annan extra ordinarie
organistbefattning med högre timtal eller ordinarie sådan.

Det rör sig här om kyrkomusiker, som efter att ha avlagt vederbörliga organist-
och kantorsexamina ha fortsatt sina studier och som i flera fall ha
kompletterat sina betyg. Det torde icke kunna bestridas att de äro väl skickade
för sin kyrkomusikergärning. I själva kyrkomusikertjänsten ha de sett
sin viktigaste uppgift, och de ha därför — såsom förhållandena tidigare
voro — icke ansett det vara nödvändigt att avlägga musiklärarexamen.

Nu är läget ett annat. På grund av att här nämnda kyrkomusiker sakna
musiklärarexamen bli de placerade en lönegrad lägre än de organister,
som ha denna examen.

En möjlighet att lösa detta problem anvisades av 1942 års kyrkomusikerutredning
samt av musikaliska akademien, som föreslogo, att kompletteringskurser
skulle anordnas för denna grupp av kyrkomusiker, så att dessa
efter att ha gått igenom en sådan kurs skulle erhålla möjlighet till befordran.
I sitt anslagsäskande för budgetåret 1950/51 hemställde musikaliska
akademien om anslag för detta ändamål. Den föreslagna kompletteringskursen
skulle anordnas vid musikhögskolan i Stockholm och omfatta
nio veckors utbildning och en veckas examination. I kursen skulle ingå
undervisning i följande ämnen: pedagogik, skolsångmetodik, övningsundervisning,
kunskap i undervisning å violin eller violoncell eller annat symfoniorkesterinstrument,
musikens historia och estetik samt dirigering (såväl
kör- som orkester-).

I anledning av vad i motionerna anförts må här erinras om att i kyrkomusikerstadgan
§ 24 mom. 2 bland behörighetsvillkoren för organisttjänst
föreskrivits, att sökande skall hava avlagt musiklärarexamen. I stadgans

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1052. 6 samt. Nr 8.

34

Statsutskottets utlåtande nr 8.

övergångsbestämmelser hava lämnats föreskrifter (4:e punkten) om rätt
för kyrkomusiker, tillsatt enligt äldre ordning, att övergå till organisttjänst
enligt den nya ordningen. Därest enligt äldre ordning tillsatt kyrkomusiker,
som icke avlagt musiklärarexamen, vinner övergång till organisttjänst enligt
den nya ordningen, skall han jämlikt § 5 mom. 3 avlöningsreglementet
för kyrkomusiker placeras en lönegrad lägre än organist, som uppfyller
föreskrivna behörighetsvillkor i fråga om avlagda examina.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

Med anledning av vad i motionerna I: 275 och II: 337 anförts och hemställts
vill utskottet framhålla att de kyrkomusiker, som sakna musiklärarexamen
och därför icke ha behörighet till organisttjänst, kunna enligt
övergångsbestämmelserna till gällande kyrkomusikerstadga under vissa förutsättningar
få de nya tjänster, som ersatt de av dem tidigare innehavda.
De bli dock härvid placerade en lönegrad lägre än organist, som uppfyller
föreskrivna behörighetsvillkor i fråga om avlagda examina. Vidare ha de
icke möjlighet att erhålla annan organistbefattning. Den i motionerna angivna
kompletteringskursen torde avse att ge ifrågavarande kyrkomusiker
samma behörighet som om de avlagt musiklärarexamen. Då utskottet förutsätter
att Kungl. Maj:t redan har sin uppmärksamhet riktad på denna
fråga, saknas enligt utskottets mening anledning för riksdagen att såsom i
motionerna påyrkats till Kungl. Maj:t avlåta skrivelse i ämnet.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för musikaliska
akademien med musikhögskolan, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1952/53:

Personalförteckning.

Befattning

Tjänstemän å ordinarie stat:

1 direktör . .
1 sekreterare
1 bibliotekarie

Lönegrad

Cp 7
. Ca 29
, Ca 29

1 professor i komposition, instrumentation och

formlära .................................. Cq 4

17 lärare..................................... Ca 25

1 kansliskrivare.............................. Ca 15

1 förste expeditionsvakt ...................... Ca 11

1 expeditionsvakt ............................ Ca 10

1 portvakt, tillika eldare...................... Ca 9

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än Ce 24-

13 lärare

Ce 25

Statsutskottets utlåtande nr 8.

35

b) godkänna följande avlöningsstat för musikaliska akademien
med musikhögskolan, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 291 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t........................... 4 250

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis................................ 232 650

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 137 500

Summa kronor 665 400

c) till Musikaliska akademien med musikhögskolan: Av löningar

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 665 400 kronor;

II. att motionerna I: 275 och II: 337 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.

72:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 75, s. 97), vilket innebär en
anslagshöjning med 5 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:
Omkostnader för budgetåret 1952/53 anvisa ett
förslagsanslag av 37 600 kronor.

73:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Inköp och
bindning av böcker och musikalier samt underhåll och vård av instrument.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 76, s. 97 och 98),
vilket innebär en anslagshöjning med 7 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:
Inköp och bindning av böcker och musikalier
samt underhåll och vård av instrument för budgetåret
1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kronor.

74:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Stipendier

m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 77, s. 98) föreslagit riksdagen att till detta
ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 26 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Werner och
Bror Nilsson (I: 85) och den andra inom andra kammaren av herr Sundström
m. fl. (II: 83), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att för

36

Statsutskottets utlåtande nr 8.

budgetåret 1952/53 anslå 40 000 kronor på det under musikaliska akademiens
stat uppförda reservationsanslaget för stipendier m. m. åt svenska
tonsättare.

Kungl. Maj:ts förslag innebär i jämförelse med innevarande budgetår
en anslagshöjning med 6 000 kronor. Till stöd för förslaget om en ytterligare
höjning till 40 000 kronor anföres i motionerna bland annat följande.

Den av Kungl. Maj:t föreslagna anslagssumman utgör visserligen en höjning
från föregående års anslag med 30 procent, men beloppet representerar
med nuvarande penningvärde ett realvärde, som betydligt understiger
vad som vid åtskilliga tillfällen tidigare utgått till tonsättarna.

Dessas ogynnsamma ekonomiska situation i dagens läge i fråga om stipendieanslag
kommer även till synes vid en jämförelse med det reservationsanslag,
som upptagits till författarstipendier i årets statsverksproposition.
Detta anslag utgör 100 000 kronor, innebärande en ökning med
33Ys procent från föregående års anslag. Denna jämförelse, som utvisar
att till tonsättarna föreslagits ett stipendiebelopp, som utgör knappast mer
än fjärdedelen av författarnas, måste även ses mot bakgrunden av att tonsättarna
gentemot författarna även i övrigt äro ogynnsammare ställda i
fråga om inkomstmöjligheter. Härvidlag hänvisas till vad 1947 års musikutredning
framhåller i denna fråga i sin den 14 oktober 1949 överlämnade
promemoria rörande statliga tonsättarstipendier.

En höjning av tonsättaranslaget skulle närmast ha till syfte dels att bereda
produktiva tonsättare möjlighet att åtminstone under någon del av
året avsäga sig betungande förvärvsarbete för att helt kunna ägna sig åt
kompositionsverksamhet, dels att bereda yngre tonsättare sådana utländska
studiemöjligheter, som avses i bestämmelserna för detta anslag.

Utskottet. Kungl Maj:t har föreslagit en höjning av förevarande anslag
med 6 000 kronor. Ehuru skäl synas tala för en ytterligare förstärkning
av detta anslag, är utskottet likväl icke berett att i enlighet med vad i
motionerna I: 85 och II: 83 påyrkats tillstyrka en uppräkning av anslaget
utöver vad Kungl. Maj:t förordat. Utskottet ansluter sig alltså till Kungl.
Maj:ts förslag och avstyrker bifall till motionerna.

Utskottet får därför hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 85 och II: 83, till Musikaliska
akademien med musikhögskolan: Stipendier m. m.
för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 26 000 kronor.

Universiteten, den medicinska undervisningen
m. m.

75:o) Uppsala universitet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 80, s. 99 och 100), vilket innebär en anslagshöjning
med 248 000 kronor, hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 8.

37

att riksdagen må till Uppsala universitet: Omkostnader
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 808 000
kronor.

76:o) Uppsala universitet: Nyanskaffning av apparater m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 82, s. 101 och 102) hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Nyanskaffning
av apparater m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 200 000 kronor.

77:o) Uppsala universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 83, s.
102 och 103), vilket innebär en anslagshöjning med 95 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Bokinköp och
bokbindning för universitetsbiblioteket för budgetåret
1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 365 000 kronor.

78 :o) Uppsalauniversitet: Utrustning för kemiska och biokemiska
institutionerna m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 84,
s. 103 och 104), vilket innebär en anslagshöjning med 213 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Utrustning för
kemiska och biokemiska institutionerna m. m. för budgetåret
1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 360 000
kronor.

79:o) Uppsala universitet: Inredning och utrustning av fysiska
institutionen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 85, s. 105 och
106), hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Inredning och
utrustning av fysiska institutionen för budgetåret 1952/53
anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kronor.

80:o) Lunds universitet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.Maj:ts
förslag (punkt 87, s. 107), vilket innebär en anslagshöjning med 205 000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Omkostnader
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 619 000
kronor.

81 :o) Lunds universitet: Nyanskaffning av apparater m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 89, s. 108 och 109), hemställer
utskottet,

38

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Lunds universitet: Nyanskaffning
av apparater m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 200 000 kronor.

82:o) Lunds universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 90, s. 109),
vilket innebär en anslagshöjning med 90 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lunds universitet: Bokinköp och
bokbindning för universitetsbiblioteket för budgetåret
1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 350 000 kronor.

83:o) Lunds universitet: Inredning och utrustning av nya lokaler.

Kungl. Maj:t har (punkt 91, s. 110 och 111) föreslagit riksdagen att till
detta ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av
416 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr Andrée väckt motion (I: 31), vari hemställts, att riksdagen
vid behandlingen av propositionen nr 1 måtte besluta att för Lunds
universitets histologiska institution redan för budgetåret 1952/53 anvisa
ett inrednings- och utrustningsanslag av 69 000 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.

För budgetåret 1951/52 har anslag anvisats för ombyggnad för histologiska
institutionens räkning av den nuvarande fysiologiska institutionsbyggnaden.
Kostnaderna för inredning och utrustning av de nya lokalerna
för histologiska institutionen beräknades, inklusive vissa kostnader för institutionens
överflyttning, av det större akademiska konsistoriet i Lund
till 80 780 kronor. Sedan konsistoriet begärt, att detta belopp måtte anvisas
för nästa budgetår framhöll kanslern för rikets universitet i avgivet
yttrande i ärendet, att nämnda belopp syntes honom kunna fördelas på
två budgetår, därav 40 000 kronor för budgetåret 1952/53. Departementschefen
har biträtt kanslerns förslag.

Beträffande dispositionen i övrigt av det av Kungl. Maj:t under förevarande
punkt äskade anslaget torde få hänvisas till den i årets åttonde
huvudtitel lämnade redogörelsen.

Till stöd för det i motionen 1:31 framställda yrkandet har anförts huvudsakligen
följande.

Den nya institutionsbyggnaden för fysiologi kommer att stå färdig för
inflyttning under våren 1952, varför histologiska institutionen beräknas
övertaga de gamla fysiologiska institutionsbyggnadema under hösten 1952.
Omändringsarbetena i dessa avses vara färdigställda, så att undervisning
och forskning skall kunna bedrivas från och med januari 1953.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

39

Det av konsistoriet begärda inrednings- och utrustningsanslaget omfattar
till större delen sådan inredning och utrustning, som är oundgängligen
nödvändig redan vid övertagandet av de nya institutionslokalema, för att
i ämnet histologi undervisning och forskning då skall kunna bedrivas.

Nedan angivas specifikationer samt vid tiden för petitums avgivande
den 12 februari 1951 infordrade kostnadsuppgifter för den inredning och
utrustning, som måste finnas i de nya institutionslokalema redan vid inflyttningen
i dessa.

1. Utrustning av föreläsningssalar med mikroskoperingsbord . .

2. Fristående bord och skåp för laboratorierna................

3. Armatur (lysrörsarmatur och platsbelysningar) ............

4. Möblering .............................................

5. Mörkläggningsanordningar, persienner och gardiner ........

6. Inredning av djurstallet (burar) ..........................

7. Lokaltelefon ...........................................

8. Flyttningskostnader ....................................

9. Slädmikrotom ..........................................

10. Mikroskoperingslampor för kursändamål ..................

11. Tre mikroskop .........................................

12. Småbilds- och smalfilmsprojektorer ......................

13. Kylskåp ..............................................

14. Oförutsedda utgifter ....................................

4 918
6 490
6 214
3 293
3 000
9 200
6 003

3 720
1 300

1 225

4 200

2 360
1 300
1 000

Summa kronor 54 223

Den totala utgiftssumman för den inredning och utrustning, som är
oundgängligen nödvändig redan vid inflyttningen i de nya institutionslokalema,
utgör alltså 54 223 kronor. Då sedan petitumskrivelsen avgavs
prisstegring inträtt för flertalet av de här angivna utgiftsposterna, kan
emellertid den för budgetåret 1952/53 nödvändiga inredningen och utrustningen
icke anskaffas för det angivna beloppet. Enligt infordrade anbud
gällande för den 4 januari 1952 äro de nu aktuella priserna för den tidigare
angivna inredningen och utrustningen sammanlagt 69 033 kronor.

Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har det större
akademiska konsistoriet i Lund hemställt om anvisande för budgetåret
1952/53 av ett belopp av i runt tal 80 000 kronor för inredning och utrustning
av histologiska institutionens nya lokaler. Departementschefen har
förordat detta anslags uppdelande på två budgetår, därav för budgetåret
1952/53 40 000 kronor. I motionen I: 31 har framhållits, att detta belopp
icke täcker kostnaderna för de nya lokalernas utrustande under nästa budgetår
på sådant sätt, att vederbörlig undervisning och forskning där kunde
bedrivas. Motionären har därför påyrkat en höjning av den för nästa budgetår
avsedda delen av ifrågavarande inrednings- och utrustningsanslag för
tillgodoseende av de i motionen angivna aktuella behoven. Kostnaderna
härför belöpa sig enligt de uppgifter, som lågo till grund för universitetets
anslagsäskande, till 54 000 kronor. På grund av sedermera inträdda prisstegringar
måste man emellertid numera beräkna för samma ändamål
69 000 kronor.

40

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Då det är uppenbart att medel under alla förhållanden måste ställas till
förfogande för de nya lokalernas fullständiga utrustning och inredning har
utskottet vid sin prövning av förevarande ärende funnit sig böra tillstyrka,
att en större del av den för ändamålet i fråga erforderliga sammanlagda
anslagssumman anvisas redan för budgetåret 1952/53, medan återstoden
hänföres till det därpå följande budgetåret. På så sätt kunna de mycket
allvarliga svårigheter, som eljest skulle uppkomma under nästa budgetår
för institutionens verksamhet, elimineras. Då de i motionen angivna kostnadsberäkningarna
icke givit utskottet anledning till erinran får utskottet
alltså föreslå att det ovannämnda inrednings- och utrustningsanslaget för
histologiska institutionen höjes från 40 000 kronor med 29 000 kronor till
69 000 kronor.

I övrigt tillstyrker utskottet bifall till Kungl. Maj:ts under förevarande
punkt framställda förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och med bifall till motionen I: 31, till Lunds universitet:
Inredning och utrustning av nya lokaler för budgetåret
1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 445 000 kronor.

84:o) Lunds universitet: Inköp av vissa algsamlingar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 92, s. 112 och 113), hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lunds universitet: Inköp av vissa
alg samlingar för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av
15 000 kronor.

85:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Omkostnader. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 94, s. 113), vilket innebär en
anslagshöjning med 69 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Omkostnader för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 443 000 kronor.

86:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Materiel m. m. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 95, s. 114), vilket innebär en
anslagshöjning med 152 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Materiel m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett
reservationsanslag av 902 000 kronor.

87:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Bokinköp och
bokbindning för biblioteket. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 96, s. 114 och 115), vilket innebär en anslagshöjning med 15 000
kronor, hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 8.

41

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Bokinköp och bokbindning för biblioteket för budgetåret
1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 55 000
kronor.

88:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Engångsanslag
för vissa institutioner. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 97,
s. 115 och 116), vilket innebär en anslagsminskning med 190 300 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Engångsanslag för vissa institutioner för budgetåret
1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 69 700
kronor.

89:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Bidrag till fysiologisk-akustisk
forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
98, s. 116 och 117), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska
institutet: Bidrag till fysiologisk-akustisk forskning för
budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 5 000
kronor.

90:o) Medicinska högskolan i Göteborg: Avlöningar. I enlighet
med Kungl. Majrts förslag (punkt 99, s. 117—124), vilket innebär en anslagshöjning
med 710 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

A. besluta, att vid medicinska högskolan i Göteborg skola
inrättas

1. från och med den 1 september 1952 en professur i vartdera
ämnet medicin och kirurgi,

2. från och med den 1 november 1952 en professur i röntgendiagnostik,

3. från och med den 1 januari 1953 en professur i oftalmiatrik; B.

bemyndiga Kungl. Maj:t att i överensstämmelse med
vad departementschefen anfört fastställa personalförteckning
för medicinska högskolan i Göteborg, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1952/53;

C. godkänna följande avlöningsstat för medicinska högskolan
i Göteborg, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1952/53:

42

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
..................................... 400 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis............... 257 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 440 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 250 000

Summa kronor 1 347 000

Särskilda uppbördsmedel:

Bidrag från Göteborgs stad till avlönande av de

kliniska amanuenserna . ................... 77 000

Nettoutgift kronor 1 270 000

D. till Medicinska högskolan i Göteborg: Avlöningar för
budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 1270 000
kronor.

91 :o) Medicinska högskolan i Göteborg: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 100, s. 124 och 125), vilket innebär en
anslagshöjning med 82 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Medicinska högskolan i Göteborg:
Omkostnader för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 152 000 kronor.

92:o) Medicinska högskolan i Göteborg: Materiel m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 101, s. 125—127), vilket innebär en
anslagshöjning med 81 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Medicinska högskolan i Göteborg:
Materiel m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 245 000 kronor.

93:o) Medicinska högskolan i Göteborg: Bidrag till kostnaderna
för uppförande av patologisk-anatomisk institution m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 102, s. 127 och 128) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Medicinska högskolan i Göteborg:
Bidrag till kostnaderna för uppförande av patologisk-anatomisk
institution m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett
reservationsanslag av 310 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

43

94:o) Medicinska högskolan i Göteborg: Utrustning. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 103, s. 128—130) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Medicinslca högskolan i Göteborg:
Utrustning för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 350 000 kronor.

95:o) Medicinska högskolan i Göteborg: Bokinköp och bokbindning.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 104, s. 131), vilket
innebär en anslagshöjning med 15 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Medicinska högskolan i Göteborg:
Bokinköp och bokbindning för budgetåret 1952/53 anvisa
ett reservationsanslag av 80 000 kronor.

96:o) Medicinska högskolan i Göteborg: Bidrag till Göteborgs
stad för verksamheten vid högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 105, s. 131 och 132), vilket innebär en anslagshöjning
med 23 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Medicinska högskolan i Göteborg:
Bidrag till Göteborgs stad för verksamheten vid högskolans
bibliotek för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 70 000 kronor.

97:o) Medicinska högskolan i Göteborg: Organisationskommittén:
Förvaltningskostnader m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 106, s. 132), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Medicinska högskolan i Göteborg:
Organisationskommittén: Förvaltningskostnader m. m. för
budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 50 000
kronor.

98 :o) Bidrag till anordnande av en internationell engelskspråkig
kurs vid Stockholms högskola. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 108, s. 132—134), vilket innebär en anslagshöjning med 22 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till anordnande av en internationell
engelskspråkig kurs vid Stockholms högskola för
budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 82 000
kronor.

99 :o) Ersättning för vissa till Stockholms högskola upplåtna
lokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 109, s. 134), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

44

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Ersättning för vissa till Stockholms
högskola upplåtna lokaler för budgetåret 1952/53 anvisa
ett förslagsanslag av 25 000 kronor.

100:o) Bidrag till nybyggnad för marinbotaniska institutionen
vid Göteborgs högskola. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
111, s. 135 och 136) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till nybyggnad för marinbotaniska
institutionen vid Göteborgs högskola för budgetåret
1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 50 000
kronor.

101 :o) Tandläkarhögskolan i Stockholm: Avlöningar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 112, s. 136—143), vilket innebär en anslagshöjning
med 486 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i överensstämmelse med
vad departementschefen förordat fastställa personalförteckning
för tandläkarhögskolan i Stockholm, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1952/53;

b) godkänna följande avlöningsstat för tandläkarhögskolan
i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................... 496 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis........... 581 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis.............................. 637 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ............... 405 000

Summa kronor 2 120 000

c) till Tandläkarhögskolan i Stockholm: Avlöningar för
budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 2 120 000
kronor.

102:o) Tandläkarhögskolan i Stockholm: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 113, s. 143—145), vilket innebär en anslagshöjning
med 81 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Stockholm:
Omkostnader för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 513 500 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

45

103:o) Tandläkarhögskolan i Stockholm: Nyanskaffning och underhåll
av utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 114,
s. 145 och 146), vilket innebär en anslagshöjning med 40 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Stockholm:
Nyanskaffning och underhåll av utrustning för budgetåret
1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 140 000 kronor.

104:o) Tandläkarhögskolan i Stockholm: Utrustning av vissa nya
lokaler m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 115, s. 146
och 147) hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till Tandläkarhögskolan i Stockholm: Utrustning av
vissa nya lokaler m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett
reservationsanslag av 178 000 kronor;

b) medgiva, att vid utgången av budgetåret 1951/52
befintlig reservation å det senast för budgetåret 1948/49
anvisade reservationsanslaget till Utrustning av ett tandläkarinstitut
i Malmö må tillföras det under a) upptagna
anslaget.

105:o) Tandläkarhögskolan i Malmö: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 116, s. 148—152), vilket innebär en anslagshöjning
med 392 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i överensstämmelse med
vad departementschefen förordat fastställa personalförteckning
för tandläkarhögskolan i Malmö, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1952/53;

b) godkänna följande avlöningsstat för tandläkarhögskolan
i Malmö, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................... 235 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.............. 568 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 788 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 357 300

Summa kronor 1 949 000

c) till Tandläkarhögskolan i Malmö: Avlöningar för
budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 1 949 000
kronor.

46

Statsutskottets utlåtande nr 8.

106:o) Tandläkarhögskolan i Malmö: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 117, s. 152 och 153), vilket innebär en anslagshöjning
med 82 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Malmö:
Omkostnader för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 545 000 kronor.

107:o) Tandläkarhögskolan i Malmö: Bokinköp och bokbindning

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 118, s. 153), vilket
innebär en anslagshöjning med 3 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Malmö:
Bokinköp och bokbindning m. m. för budgetåret 1952/53
anvisa ett reservationsanslag av 13 500 kronor.

108:o) Tandläkarhögskolan i Malmö: Nyanskaffning och underhåll
av utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 119,
s. 153), vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Malmö:
Nyanskaffning och underhåll av utrustning för budgetåret
1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 60 000 kronor.

109:o) Tandläkarhögskolorna: Bidrag till elever för anskaffande
av instrument. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 120, s. 154),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarhögskolorna: Bidrag till
elever för anskaffande av instrument för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 220 000 kronor.

110:o) Tandläkarhögskolorna: Bidrag till driften av amanuenskliniker.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 121, s. 154—156),
vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tandläkarhögskolorna: Bidrag till
driften av amanuenskliniker för budgetåret 1952/53 anvisa
ett förslagsanslag av 50 000 kronor.

111 :o) Anordnande av utbildning för tandtekniker och tandsköterskor.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 122, s. 156—158),
vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Anordnande av utbildning för tandtekniker
och tandsköterskor för budgetåret 1952/53 anvisa
ett förslagsanslag av 160 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

47

112:o) Stipendier åt elever vid tandtekniker- och tandsköterskeskolor.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 123, s. 158), vilket
innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stipendier åt elever vid tandtekniker-
och tandsköterskeskolor för budgetåret 1952/53 anvisa
ett förslagsanslag av 85 000 kronor.

113:o) Gemensamma universitetsändamål: Kurser i krigskirurgi

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 125, s. 159), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Kurser i krigskirurgi m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa
ett anslag av 7-500 kronor.

114:o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt vissa
opponenter vid disputationer. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 126, s. 159), vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 40 000 kronor.

115:o) Gemensamma universitetsändamål: Naturastipendier åt
studerande vid universiteten och vissa högskolor. Kungl. Maj:t har
(punkt 127, s. 159—161) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för
budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 646 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom andra kammaren av herrar Johansson i Stockholm och
Lager väckt motion (II: 343), i vilken hemställts, att riksdagen måtte för
budgetåret 1952/53 anvisa 1 204 000 kronor till naturastipendier, att fördelas
enligt ett av Sveriges förenade studentkårer framlagt förslag, samt i
skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om snabb utredning och förslag till nästa
års riksdag om ett sådant stipendiesystem, att de ekonomiska hindren för
högre studier elimineras,

dels ock en inom andra kammaren av fru Wohlin och herr Wedén väckt
motion (II: 344), i vilken hemställts, att riksdagen måtte till Gemensamma
universitetsändamål: Naturastipendier m. m. åt studerande vid universiteten,
de s. k. fackhögskolorna och socialinstituten för budgetåret 1952/53
anvisa ett reservationsanslag av 1 204 000 kronor samt till förvaltningskostnader
och bokstipendier ett anslag av 56 000 kronor.

Beträffande motiveringen för de motionsvis framställda yrkandena hänvisas
— i den mån redogörelse i det följande icke lämnas för desamma —
till motionerna.

48

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.

Detta reservationsanslag disponeras dels till statsstipendier vid universiteten,
de medicinska högskolorna samt Stockholms och Göteborgs högskolor,
dels till bokstipendier vid universiteten, dels till de fyra statsstipendienämndernas
förvaltningskostnader.

Sveriges förenade studentkårer (SFS) har i skrivelse den 4 september
1951 hemställt, jämte annat,

att det statliga stödet i form av naturastipendier till studerande från
och med budgetåret 1952/53 måtte utvidgas till att omfatta även de studerande
vid fackhögskolorna och socialinstituten,

att antalet erforderliga naturastipendier måtte beräknas på grundval av
relationen mellan antalet stipendier och nettoantalet nyinskrivna vid tillkomsten
av naturastipendier vid vissa läroanstalter 1939/40,

att vissa ändrade bestämmelser måtte meddelas angående stipendierna
i anslutning till ett av studentsociala utredningen framlagt förslag (SOU
1948:42),

att under åttonde huvudtiteln måtte anvisas 1 204 400 kronor till statsstipendier
och 9 700 kronor till bokstipendier att fördelas på närmare angivet
sätt,

samt att en viss ökning måtte beslutas av anslagsmedlen till statsstipendienämndemas
förvaltningskostnader.

I yttrande över SFS förslag tillstyrker garantilånenämnden, att naturastipendieformen
utsträckes till samtliga s. k. fackhögskolor och till socialinstituten.
Nämnden anser, att anslaget med hänsyn härtill ävensom till
önskvärdheten av en uppräkning på grund av det förändrade penningvärdet
bör upptagas till det av SFS föreslagna beloppet, i runt tal 1 204 000
kronor. Den av SFS föreslagna fördelningen av anslaget på de olika läroanstalterna
ger dock nämnden anledning till erifiringar, och en förnyad
prövning av anslagsfördelningen är därför enligt nämndens mening nödvändig.
Nämnden anser sig därför icke för närvarande kunna föreslå den
närmare dispositionen av anslaget.

Genom vad nämnden sålunda föreslagit skulle anslagsmedlen till statsstipendier
(naturastipendier) under förevarande anslag komma att ökas
med 905 000 kronor. Samtidigt skulle emellertid vissa under åttonde och
nionde huvudtitlarna upptagna kontantstipendier bortfalla, vilket skulle
medföra en besparing av sammanlagt 97 100 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

Jag kan icke nu tillstyrka någon omläggning av stipendiesystemet och
ej heller någon utvidgning av verksamheten till att gälla andra lärosäten
än dem som nu omfattas av densamma. Med hänsyn till studentantalets
ökning och prisutvecklingen vill jag emellertid förorda en betydande ökning
av anslagsmedlen till statsstipendier. Den för dessa stipendier avsedda
delen av förevarande anslag föreslår jag därför höjd från nuvarande belopp
299 000 kronor till 600 000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl.
Maj:t att besluta om dessa anslagsmedels fördelning på de olika lärosätena.
Utöver vad jag nu sagt ifrågasätter jag icke för nästa budgetår någon ändring
beträffande förevarande anslag, som alltså bör höjas med 301 000 kronor
till 646 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

49

I motionen II: 343 anföres bland annat följande.

Naturastipendier åt studerande vid universiteten och vissa högskolor ha
under budgetåret 1951/52 utgått med 345 000 kronor. Sedan dessa stipendier
första gången utdelades, budgetåret 1939/40, har anslaget undergått
förhållandevis liten ökning. Då studenternas antal vid de berörda läroanstalterna
ökat med 56 procent och penningvärdet mycket kraftigt försämrats,
har den situationen uppstått, att det numera finns väsentligt färre
möjligheter för en student att erhålla dessa stipendier än år 1939/40. Ett
annat missförhållande, vilket framhållits bland annat i Sveriges förenade
studentkårers skrivelse av den 4 september 1951 och ett uttalande från
Svenska clartéförbundets kongress den 4 november samma år, är att stipendieanslaget
endast disponeras för universiteten, de medicinska högskolorna
samt Stockholms och Göteborgs högskolor, under det att de studerande
vid fackhögskolorna och socialinstituten ställts utanför möjlighet att
erhålla stipendier.

I motionen II: 344 har framhållits huvudsakligen följande.

Studentsociala utredningen ansåg sig i sitt betänkande (SOU 1948: 42)
kunna konstatera, att inga påtagliga skillnader föreligga beträffande den
sociala rekryteringen av studenter till fakultetsstudier och fackhögskolestudier,
och utredningen anslöt sig därför till den uppfattningen, att systemet
med naturastipendier borde utsträckas till de studerande vid samtliga
ekonomiska läroanstalter och universitet, de fria högskolorna och fackhögskolorna
samt socialinstituten.

I Kungl. Maj:ts proposition nr 99 till 1950 års riksdag anslöt sig föredragande
departementschefen i huvudsak till vad studentsociala utredningen
föreslagit men förklarade sig med hänsyn till det ekonomiska läget icke beredd
att då framlägga förslag till nya statsstipendier.

Departementschefen har icke tillstyrkt någon utvidgning av verksamheten
till nya lärosäten utan endast förordat en höjning av stipendieanslaget
från 299 000 kronor till 600 000 kronor. Detta belopp räcker dock nätt
och jämnt för att bibehålla den ursprungliga relationen mellan antalet nyinskrivna
studerande och antalet stipendier vid de högskolor, som redan
utdela dylika stipendier, och tillåter ingen utvidgning.

Då vi anse det i hög grad angeläget att göra den högre utbildningen tillgänglig
för begåvad ungdom ur alla befolkningslager, anse vi att ett ytterligare
anstånd med en utvidgning av stipendiestödet icke rimligen bör
ifrågakomma, Vi vilja även peka på den stora brist på arbetskraft med
högre utbildning, som förefinnes på många områden inom vårt samhälle.
Vi föreslå därför, att studerande vid landets samtliga högre utbildningsanstalter
beredas möjlighet att erhålla här ifrågavarande naturastipendier.
Vi ansluta oss härvid till garantilånenämndens förslag i ämnet.

Med hänsyn till det ökade arbetet vid statsstipendienämnderna, därest
en sådan utvidgning kommer till stånd, föreslå vi att administrationsanslaget
höjcs med 10 000 kronor från 46 000 till 56 000 kronor.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag innebär en betydande höjning av den
del av förevarande anslag, som avser naturastipendier, eller från 299 000
kronor till 600 000 kronor. Departementschefen har förordat denna fördubbling
av ifrågavarande anslagsmedel för att tillgodose de behov, som

4 — Iiihang till riksdagens protokoll 1952. 6 samt. Nr 8.

50

Statsutskottets utlåtande nr 8.

vid de lärosäten, där naturastipendiesystemet är infört, uppstått på grund
av studentantalets ökning och prisutvecklingen. Någon omläggning av stipendiesystemet
finner departementschefen sig icke nu kunna tillstyrka, ej
heller någon utvidgning av verksamheten att gälla andra lärosäten än dem
som för närvarande omfattas av densamma. Utskottet biträder Kungl.
Maj:ts ifrågavarande förslag.

I de i ämnet väckta motionerna II: 343 och II: 344 ha beaktansvärda
synpunkter anförts beträffande utsträckning av naturastipendiesystemet
till studerande vid sådana högre läroanstalter, vid vilka systemet nu icke
är infört. Utskottet är emellertid icke berett att tillstyrka bifall till de motionsvis
framställda yrkandena, varför utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna II: 343 och II: 344, till
Gemensamma universitetsändamål: Nåturastipendier åt
studerande vid universiteten och vissa högskolor för budgetåret
1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 646 000
kronor.

116:o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till tryckning
av doktorsavhandlingar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
128, s. 162), vilket innebär en anslagshöjning med 110 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 450 000 kronor.

117:o) Gemensamma universitetsändamål: Stipendier för främjande
av högre vetenskapliga studier. Kungl. Maj:t har (punkt 129,
s. 162—169) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 1 443 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Cassel m. fl. (I: 197) och den andra inom andra kammaren av herr
Braconier m. fl. (II: 199), i vilka — såvitt här är i fråga — hemställts, att
riksdagen måtte dels anvisa till Gemensamma universitetsändamål: Stipendier
för främjande av högre vetenskapliga studier för budgetåret
1952/53 ett reservationsanslag av 1 616 500 kronor, dels ock i skrivelse till
Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa ändringar
i ifrågavarande stipendiebestämmelser i enlighet med vad i motionerna
föreslagits;

dels ock en inom andra kammaren av herr Håstad väckt motion (11:447),
i vilken — såvitt här är i fråga — hemställts, att riksdagen vid behand -

51

Statsutskottets utlåtande nr 8.

lingen av åttonde huvudtiteln måtte besluta att höja licentiand- och doktorandstipendierna
till 4 000 kronor respektive 6 000 kronor, men i gengäld
göra vissa inskränkningar i det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget angående
stipendiaternas rätt till förvärvsarbete under stipendietiden.

Beträffande motiveringen för de motionsvis framställda yrkandena hänvisas
— i den mån redogörelse i det följande icke lämnas för desamma —
till motionerna II: 199 och II: 447.

Av statsrådsprotokollet inhämtas huvudsakligen följande.

Detta reservationsanslag är nu uppfört med 1 347 500 kronor och disponeras
på följande sätt:

Studium

Sammanlagt

stipendie-

belopp

Antal

stipendier

Fördelning

mindre
ä 2 500

större
k 5 000

Uppsala

Lund

Stockholm

Göteborg

teologi ....

90 000

12

12

6

6

_

juridik ....

75 000

—

15

5

5

5

—

medicin ....

175 000

—

35

9

9

15

2

samhällsveten-skap ....

240 000

32

32

9

9

9

5

humaniora i
övrigt ....

525 000

70

70

20

20

20

10

naturvetenskap

225 000

30

30

10

10

10

—

odontologi . .

15 000

6

—

4 i Stockholm, 2 i Malmö

farmaci ....

2 500

1

—

vid farmaceutiska institutet

Summa

1 347 500

151

194

Utöver förevarande anslag utgår för innevarande budgetår under åttonde
huvudtiteln ett anslag om 60 000 kronor till 24 stipendier av det mindre
slaget för främjande av högre tekniska studier, varjämte under nionde
huvudtiteln upptages anslag till 1 större och 3 mindre stipendier vid lantbrukshögskolan,
4 mindre stipendier vid skogshögskolan och 3 större vid
veterinärhögskolan. De mindre stipendierna äro å 2 500 kronor, de större
å 5 000 kronor.

Bestämmelser ha meddelats den 19 september 1945 beträffande stipendierna
för odontologiska och farmaceutiska studier och den 14 november
1947 rörande övriga stipendier, som utgå ur förevarande anslag.

Enligt sistnämnda bestämmelser äro de mindre stipendierna, licentiandstipendierna,
avsedda för studerande, som avlagt akademisk examen,
visat fallenhet för vetenskapligt arbete samt bedriva studier för avläggandet
av licentiatexamen.

De större stipendierna, doktorandstipendierna, avses för licentiater och
juris eller medicine kandidater, vilka visat utpräglad fallenhet för veten -

52

Statsutskottets utlåtande nr 8.

skapligt arbete samt äro sysselsatta med att utarbeta doktorsavhandling.
Stipendierna ha karaktären av meritstipendier, och de sökandes behov
skola enligt bestämmelserna blott beaktas vid i övrigt lika meriter.

Stipendierna utdelas årligen av vederbörande fakultet eller motsvarande
organ, vars beslut härom ej kan överklagas.

Licentiandstipendium kan innehavas under högst två år, doktorandstipendium
högst tre år. Samma person kan dock icke inneha stipendier under
mer än fyra år sammanlagt.

Studerande, som innehar stipendium, får därmed icke förena avlönad
befattning som underläkare (klinikamanuens), förste eller andre assistent
eller amanuens, ej heller ägna sig åt annan verksamhet än sådan av uppenbar
bisysslekaraktär, som enligt den stipendieutdelande myndighetens beprövande
icke kan i nämnvärd grad hindra hans vetenskapliga arbete.

Genom beslut den 3 juni 1949 uppdrog Kungl. Maj:t åt numera statssekreteraren
Ragnar Edenman att såsom sakkunnig verkställa översyn
av stipendiebestämmelserna. Utredningsmannen har den 12 februari 1951
avgivit betänkande i ämnet.

Utredningsmannen uttalar, att stipendiernas antal och fördelning på
olika studieriktningar bör avpassas efter ett genom allsidiga prognoser
uppskattat rekryteringsbehov, varefter stipendierna böra givas en sådan
utformning, att den avsedda rekryteringen kommer till stånd.

De frågor, som man därvid har att taga ställning till och som i betänkandet
givas en detaljerad behandling, äro, på vilket stadium stipendieringen
bör insättas, under vilken tid stipendium skall få uppbäras och till
vilket belopp stipendierna skola fixeras samt i samband härmed, i vilken
utsträckning stipendiat skall tillåtas inneha bisysselsättning.

Utredningsmannens förslag innebär sammanfattningsvis följande.

1) Ifrågavarande stipendier böra kunna utdelas jämväl till utländsk
eller statslös studerande av utmärkt förtjänst under förutsättning, att han
kan antagas komma att kvarstanna i landet;

2) Stipendieåret, som för närvarande sammanfaller med budgetåret, skall
i stället omfatta tiden den 1 september—den 31 maj;

3) Licentiandstipendium må kunna innehavas under högst två år och
doktorandstipendium, som icke avser juridiska eller medicinska studier, under
högst tre år utan inskränkning i tiden för tidigare innehaft licentiandstipendium; 4)

Maximitiden för innehav av doktorandstipendium för juridiska och
medicinska studier utsträckes från tre till fyra år;

5) Licentiandstipendium höjes från nu 2 500 kronor till 3 000 kronor
och doktorandstipendium från nu 5 000 kronor till 5 500 kronor;

6) Omfattningen av tillåtna bisysslor fastställes till i regel 10 schematimmar
för lärartjänst och 15 veckotimmar för annan tjänst; bisysselsättning
av större omfattning må kunna beviljas i speciella fall efter individuell
prövning.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

53

Utredningsmannens förslag om ökning av stipendiebeloppen till 3 000
kronor, respektive 5 500 kronor finna flertalet av de i ärendet hörda remissinstanserna
icke motsvara levnadskostnadsökningen. Endast statskontoret
finner nuvarande belopp väl avvägda. Universitetskanslern, Sveriges förenade
studenkårer och Sveriges yngre läroverlcslärares förening föreslå

3 500 och 6 000 kronor. Sveriges akademikers centralorganisation anser

4 000 respektive 7 000 kronor vara en lämplig avvägning men säger sig i
dagens läge kunna acceptera en höjning till 3 500 respektive 6 000 kronor.

Utredningsmannens förslag om rätt till bisysselsättning omfattande 10
schematimmars lärartjänst eller 15 timmars annat arbete per vecka tillstyrkes
av juridiska fakulteterna i Uppsala och Lund samt naturvetenskapliga
sektionen i Lund. Statskontoret, universitetskanslern och ett flertal
högskolemyndigheter anse, att nu vanligen praktiserade begränsning
till 8 respektive 12 veckotimmar bör fastställas. Humanistiska sektionen
i Lund säger sig dock önska vidhålla sin nuvarande praxis att endast
tillåta 6 respektive 10 veckotimmars tjänst. Sveriges akademikers centralorganisation
föreslår, att halvtidstjänst må tillåtas och att assistenter
och amanuenser ej må diskvalificeras från innehav av stipendium. Sveriges
förenade studentkårer och Sveriges yngre läroverkslärares förening framhålla,
att halvtidstjänst utgör den minimitjänstgöring, som en lärare för
närvarande har rätt att tillgodoräkna sig för extra ordinarie befattning.
Rektorn vid Stockholms högskola anser även, att föreskrifterna rörande
tillgodoräknande av tjänstgöring böra beaktas vid prövning av frågan om
bisysslor.

Kanslern för rikets universitet föreslår i anslagsäskanden för nästa budgetår
en ökning av antalet licentiandstipendier med 17 och av antalet
doktorandstipendier med 18.

Departementschefen har anfört följande.

I anslutning till den sakkunniges samt universitets- och högskolemyndigheternas
uppfattning föreslår jag sålunda, att ifrågavarande stipendier
vid universiteten och motsvarande läroanstalter samt vissa fackhögskolor
böra kunna utdelas till utländsk eller statslös studerande av utmärkt förtjänst
under förutsättning, att han kan antagas komma att kvarstanna i
landet. Jag biträder vidare förslaget, att stipendieåret skall omfatta tiden
från den 1 september till den 31 maj följande år och ej som nu budgetåret.
En sådan ändring kommer nämligen att medföra en önskvärd förbättring
av stipendiernas realvärde på grund av den oinskränkta rätt till förvärvsarbete
under ferierna, som sålunda ges.

I anslutning till det nyss sagda vill jag nämna, att jag har för avsikt att
framdeles förorda att förslag om garantilån åt flyktingstudenter förelägges
innevarande års riksdag.

Det står klart för mig, att omfattningen av tillåten bisysselsättning måste
göras till föremål för en realistisk avvägning, så att bästa möjliga rekrytering
till högre studier ernås även med nuvarande ökade levnadskostnader

54

Statsutskottets utlåtande nr 8.

och gynnsamma arbetsmarknadssituation för akademiker. Jag är dock icke
beredd att ansluta mig till studentorganisationernas yrkande på generell
rätt till halvtidstjänst. Däremot finner jag den föreslagna begränsningen
av tillåten ^sysselsättning till i regel tio schematimmars lärartjänstgöring
eller femton veckotimmar för annan tjänst väl avvägd. Jag förutsätter därvid,
att bisysselsättning av större omfattning må kunna beviljas efter
individuell prövning av vederbörandes möjligheter att förena ifrågasatt
verksamhet med framgångsrikt vetenskapligt arbete. Jag förutsätter vidare,
att koncentration av bisysselsättning till viss del av stipendieåret må tilllåtas.

Den sakkunniges förslag, att licentiandstipendium må kunna innehavas
under högst två år och doktorandstipendium, som icke avser juridiska eller
medicinska studier, under högst tre år utan inskränkning, kan utan olägenhet
genomföras liksom en ökning från tre till fyra år av maximitiden
för innehav av doktorandstipendium för juridiska och medicinska studier.
De av den sakkunnige gjorda undersökningarna angående den faktiska tid,
som stipendierna i medeltal innehafts, ge vid handen, att en sådan utsträckning
av stipendietiden endast behöver föranleda en utökning av antalet
doktorandstipendier för juridiska studier. Jag föreslår därför, att tre
nya sådana stipendier inrättas, varav ett i Uppsala, ett i Lund och ett i
Stockholm. Dessutom synes ett nytt medicinskt doktorandstipendium böra
tillkomma med hänsyn till den pågående utbyggnaden av den medicinska
högskolan i Göteborg. Däremot anser jag mig icke kunna förorda ett
genomförande av universitetskanslerns förslag i övrigt. Sammanlagt medföra
dessa utökningar av stipendieantalet en kostnadsstegring med 20 000
kronor.

För rekryteringen till högre studier torde det vara av avgörande betydelse,
att det redan vid början av de fortsatta studierna erbjudes ett tillräckligt
lockande alternativ till inkomstbringande förvärvsarbete i form
av väl dimensionerade licentiandstipendier. Jag finner mig därför böra
förorda en uppräkning av licentiandstipendiums belopp med 500 kronor
till 3 000 kronor. Däremot är jag icke beredd att nu förorda någon höjning
av doktorandstipendierna.

Uppräkningen av licentiandstipendierna medför en kostnadsökning under
förevarande anslag av 75 500 kronor. Då även de stipendier ä 2 500
kronor, som utgå för främjande av högre tekniska studier, böra höjas med
500 kronor, uppkommer en kostnadsökning även under anslaget till Stipendier
för främjande av högre tekniska studier. Jag återkommer härtill
i det följande. Även under nionde huvudtiteln uppstår på motsvarande
sätt ett ökat medelsbehov. Frågan härom torde komma att anmälas av
chefen för jordbruksdepartementet.

Vid bifall till vad jag nu förordat bör förevarande anslag för nästa budgetår
höjas med 95 500 kronor till 1 443 000 kronor. Det torde böra ankomma
på Kungl. Maj:t att meddela erforderliga ändringar i stipendiebestämmelsema.

Till stöd för det i motionerna 1:197 och II: 199 gjorda yrkandet har anförts
bland annat följande.

Med hänsyn till den stora realvärdeförsämring, som licentiand- och
doktorandstipendiema undergått på grund av levnadskostnadsstegringen,
och med hänsyn till att licentiandstipendierna från början varit otillräck -

Statsutskottets utlåtande nr 8. 55

liga vilja vi föreslå en höjning av stipendiebeloppen med vartdera 1 000
kronor.

Beträffande stipendiebestämmelserna föreslår departementschefen i enlighet
med utredningsmannens förslag, att rätten till bisysselsättning för
stipendiat skall begränsas till i regel 10 schematimmars lärartjänstgöring
eller 15 veckotimmar för annan tjänst. Stipendieåret föreslås vidare ändrat
till att omfatta tiden mellan 1 september och 31 maj från att för närvarande
gälla budgetår. Stipendieårets omläggning medför att sommarmånaderna
kunna användas till heltidstjänstgöring, vilket är av särskilt värde
för dem som på grund av en stor försörjningsbörda äro beroende av inkomster
från förvärvsarbete åtminstone under någon del av året. Denna omläggning
medför därför en fördel ur rekryteringssynpunkt.

En kategori stipendiater ställs dock enligt de föreslagna bestämmelserna
i viss mån i särställning. De blivande lärarna kunna nämligen icke på samma
sätt som de övriga stipendiaterna utnyttja sommarmånaderna för
tjänstgöring inom sitt blivande yrkesområde och torde också drabbas av
svårigheter att på studieorten erhålla lärartjänster av så begränsad omfattning
som den i propositionen angivna. Vi anse det därför rimligt, att stipendiat,
som tillhör denna kategori, under stipendieåret får rätt till bisyssla
12 schematimmar per vecka. En tjänstgöring av denna storlek är också den
minimitjänstgöring, en lärare har rätt att tillgodoräkna sig för extra ordinarie
befattning, vilket är ytterligare ett skäl för att bisyssla av sådan
karaktär och storlek bör vara tillåten för lärare. Med hänsyn till den för
läroverken svåra lärarbristen vilja vi också ifrågasätta, huruvida icke denna
kategori av licentiand- och doktorandstipendiater bör medgivas rätt att
koncentrera förvärvsarbetet till viss del av stipendieåret. Stipendiat skulle
sålunda kunna inneha full lärartjänst under exempelvis tre månader men
kompensera studieförlusten genom att utsträcka studietiden över viss del
av de för övriga stipendiater »studiefria» sommarmånaderna.

En sådan åtgärd, som endast skulle tillåtas efter studieinspektors prövning
i varje särskilt fall, skulle i någon mån tillgodose även landsortens
behov av välkvalificerade vikarierande läroverkslärare.

I motionen II: 447 har anförts bland annat följande.

För att kompensera stipendieinnehavarna för realminskningen av stipendiernas
värde har nu departementschefen gått den vägen, att han — i anslutning
till utredningsmannens betänkande — föreslår, att stipendiaterna
skola beredas ökade tillfällen till förvärvsarbete under stipendietiden. Hittills
ha, av brist på enhetliga regler, de akademiska myndigheterna förfarit
olika vid olika lärosäten. Mot förvärvsarbete i begränsad utsträckning torde
inga invändningar kunna göras, inte heller däremot att enhetliga regler
nu efter snart fem års praktiska erfarenheter utfärdas att gälla för alla hithörande
institutionernas stipendieutdelning. Men det synes mig alldeles
uppenbart att hela den utomordentliga idén med dessa stipendier skulle
förvanskas, om de legala möjligheterna till förvärvsarbete gjordes så vittomfattande
att förvärvsarbetet rent av toge mera tid i anspråk än de studier
och forskningar, som stipendierna tillkommit för att främja.

Enligt min mening är det ostridigt, att en stipendiat enligt de nu föreslagna
reglerna, vare sig han har ett tvingande behov därav eller ej, kan
skänka förvärvsarbetet eu längre sammanlagd ärlig tid iin studierna. Man
blir under de tre sommarmånaderna oförhindrad att ta vilket arbete han

56

Statsutskottets utlåtande nr 8.

önskar, och han skall under de nio återstående månaderna kunna ägna sig
åt förvärvsarbete under 15 timmar i veckan (eller 10 timmar, om lärartjänst
avses, vilket med hänsyn till förberedelsearbete, rättande av skrivningar,
håltimmar, kollegiesammanträden m. m. torde vara jämförligt med
15 timmars arbete av annat slag). Varje förvärvsarbete behöver härutöver
färdtid och ofta kan det fordra en stor insats av personligt intresse för
arbetsuppgifter under eller utom tjänsten. Utan överdrift kan det antas
att ett intellektuellt förvärvsarbete av detta slag i tid och krafter kan
fordra inemot halva arbetsdagen. Om man ändock räknar så liberalt att
det endast kräver reellt två femtedelar av hans arbetsdag, betyder detta
att stipendiaten kan anslå cirka 6 14 månad per år åt förvärvsarbetet och
blott ungefär 5 U, åt studier och forskning.

Det har aldrig någonsin varit statsmakternas tanke att genomföra en
dylik ordning, enligt vilken studierna kunna i extrema fall göras till bisak
och förvärvsarbetet till huvudsak. Detta framgår redan därav, att amanuenstjänster
1947 ej ansågos förenliga med stipendieinnehav trots att de
i många fall ta mycket mindre tid i anspråk än vad som nu föreslås vara
tillåten tid och trots att de oftast kunna vara innehavarna direkt till nytta
i studiearbetet.

Departementschefens förslag kan blott få en konsekvens: att studiebruttotiden
ytterligare förlänges och att den behövliga vetenskapliga rekryteringen
i samma grad fördröjes. De stipendierade komma helt visst att i
större utsträckning än hittills utnyttja all den tid, under vilken de kunna
vara stipendierade, och eftersom i stort sett antalet stipendier enligt propositionen
bibehålies vid det gamla, blir den oundvikliga följden att antalet
stipendier — särskilt doktorandstipendier — i realiteten blir lägre än förut,

d. v. s. att ett färre antal studerande beredes dessa synnerligen behövliga
och i vissa fall oundgängliga möjligheter till högre vetenskapliga studier.

Lidande på denna utveckling blir först vetenskapen, som får sitta emellan.
På samma sätt lidande blir vidare samhället, som i vår tid, med dess
brist även på kvalificerad intellektuell arbetskraft, har behov av att få ut
de unga vetenskapsmännen färdigutbildade så skyndsamt som möjligt i
förvärvslivet; jag behöver här blott peka på läroverkens behov av lärare.
Lidande bli ytterst studenterna själva, som tvingas eller i några fall kanske
frestas till att splittra sig mellan tillfälligt förvärvsarbete och studier samt
senare än nödvändigt bli färdiga med sina akademiska studier.

De synpunkter, som jag här ovan utvecklat, torde delas av många universitetslärare.
Även om de ej fått plats i propositionen ha de i yttrande
framförts bland annat av Stockholms högskolas humanistiska fakultet. Om
universitetsmyndigheterna på ett tidigare stadium än först genom yttranden
över utredningsmannens betänkande fått tillfälle att delge denne sina
direkta erfarenheter från denna stipendieverksamhet, skulle förslaget måhända
i högre grad ha beaktat dessa synpunkter. Jag vill här endast hänvisa
till att antalet doktorsavhandlingar trots stipendierna inte visat någon
ökning på sistone utan tvärtom i vissa fall minskat i antal.

Den enda rationella vägen synes mig vara att i stället för att öka den
för förvärvsarbete medgivna tiden höja stipendiernas belopp, så att stipendiaternas
behov av eller tvång till samtidigt förvärvsarbete inskränkes. På
annat sätt kan inte det storstilade syftet med dessa stipendier fullföljas i
den anda, som statsmakterna avsett. Följer riksdagen nu departementschefens
linje, ha stipendierna ej blott i realiteten reducerats till antalet utan

Statsutskottets utlåtande nr 8.

57

deras karaktär har också förändrats. Då det nuvarande statsfinansiella
läget tydligen lägger svårigheter i vägen för en omedelbar höjning av stipendieantalet,
föreslår jag att licentiandstipendiernas belopp höjas till
4 000 kronor och doktorandstipendiemas till 6 000 kronor. Samtidigt böra
inskränkningar göras i Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag rörande rätt
till förvärvsarbete.

Vare sig man ser frågan ur studenternas eller samhällets synpunkt måste
en anordning, som innebär höjning av stipendiebeloppen och större restriktioner
i avseende på rätten till förvärvsarbete än Kungl. Maj:t föreslår, på
lång sikt vara det enda rationella. Trots de statsfinansiella svårigheterna
vinna samhället och forskningen avgjort mest på denna linje, medan regeringsförslaget
endast skenbart är det för staten billigare.

Härtill kommer, att ett bibehållande av stipendierna vid den nivå, som
föreslås i statsverkspropositionen, kommer att ha de ogynnsammaste verkningarna
för de fattigaste av stipendiaterna. Höjas ej stipendiebeloppen,
är det just de som tvingas till förvärvsarbete, försenas i sina studier och
bli lidande på splittringen mellan förvärvsarbete och studier.

Utskottet. Enligt utskottets mening innefattar det av departementschefen
framlagda förslaget till ändringar i bestämmelserna rörande stipendier
för högre vetenskapliga studier väsentliga förbättringar med avseende å
detta stipendiesystem. Maximitiden för stipendieinnehav har sålunda utsträckts
för vissa slag av stipendier, och fasta regler ha uppdragits i fråga
om rätt till bisysselsättning. Härjämte föreslås en uppräkning av licentiandstipendiets
belopp med 500 kronor. Utskottet ansluter sig till departementschefens
förslag och har för sin del icke funnit sig böra biträda de i
motionerna I: 197 och II: 199 samt II: 447 framställda yrkandena. I anledning
av vad i de två förstnämnda motionerna anförts vill utskottet erinra
om att departementschefen förutsatt, att koncentration av bisysselsättning
till viss del av studieåret må tillåtas.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 197 och II: 199 samt
II: 447 — såvitt här är i fråga — till Gemensamma universitetsändamål:
Stipendier för främjande av högre vetenskapliga
studier för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 1 443 000 kronor.

118:o) Gemensamma universitetsändamål: Resestipendier åt ordinarie
lärare m. fl. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 130,
s. 109 och 170), vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Resestipendier åt ordinarie lärare m. fl. för budgetåret
1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 80 000 kronor.

58

Statsutskottets utlåtande nr 8.

119:o) Gemensamma universitetsändamål: Gästföreläsningar. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 131, s. 170), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Gästföreläsningar för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 62 500 kronor.

120:o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till tryckning
av rättsvetenskapliga arbeten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 132, s. 170), vilket innebär en anslagshöjning med 5 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Bidrag till tryckning av rättsvetenskapliga arbeten för
budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 20 000
kronor.

121:o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till främjande
av medicinsk forskning vid universiteten m. fl. läroanstalter. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 133, s. 170 och 171), vilket innebär
en anslagshöjning med 60 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Bidrag till främjande av medicinsk forskning vid universiteten
m. fl. läroanstalter för budgetåret 1952/53 anvisa
ett reservationsanslag av 586 000 kronor.

122:o) Bidrag till Stockholms högskolors rektorskonvents verksamhet.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 134, s. 171 och 172),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Stockholms högskolors
rektorskonvents verksamhet för budgetåret 1952/53 anvisa
ett reservationsanslag av 10 000 kronor.

123:o) Basbiologiska institutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 135, s. 172 och 173), vilket innebär en anslagshöjning
med 26 600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för rasbiologiska
institutet, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1952/53:

Statsutskottets utlåtande nr 8.

59

Personalförteckning.

Tjänsteman å ordinarie stat.

1 professor och chef........................... Co 14

b) godkänna följande avlöningsstat för rasbiologiska institutet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman ........... 20 700

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal......... 52 000

3. Rörligt tillägg, förslag svis . ................. 23 300

Summa kronor 96 000

c) till Rasbiologiska institutet: Avlöningar för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 96 000 kronor.

124:o) Rasbiologiska institutet: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 136, s. 173), vilket innebär en anslagshöjning
med 2 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Rasbiologiska institutet: Omkostnader
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av
13 300 kronor.

125:o) Rasbiologiska institutet: Materiel m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 137, s. 173 och 174), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Rasbiologiska institutet: Materiel
m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 31 100 kronor.

126:o) Farmacevtiska institutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 138, s. 174—180), vilket innebär en anslagshöjning
med 82 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1952/53, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för farmacevtiska institutet,
som föranledas av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för farmacevtiska
institutet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1952/53:

60

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Avlöningsstat.

Utgifter.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 63 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 45 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 130 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 66 000

Summa kronor 305 000
Särskilda upphördsmedel.

Avkastning av donationsfond ................. 7 000

Nettoutgift kronor 298 000

c) till Farmacevtiska institutet: Avlöningar för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 298 000 kronor.

127:o) Farmacevtiska institutet: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 139, s. 181), vilket innebär en anslagshöjning
med 6 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Farmacevtiska institutet: Omkostnader
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av
33 100 kronor.

128:o) Farmacevtiska institutet: Materiel m. m. I enlighet med
Ivungl. Maj:ts förslag (punkt 140, s. 181 och 182), vilket innebär en anslagshöjning
med 13 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Farmacevtiska institutet: Materiel
m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 30 000 kronor.

129:o) Ortnamnskommissionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 141, s. 182 och 183), vilket innebär en anslagshöjning
med 15 400 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för ortnamnskommissionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1952/53:

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t .......................... 3 300

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 67 500

3. Rörligt tillägg, förslagsvis . ................ 20 700

Summa kronor 91 500

b) till Ortnamnskommissionen: Avlöningar för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 91 500 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

61

130:o) Ortnamnskommissionen: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 142, s. 184), vilket innebär en anslagshöjning
med 3 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Omkostnader
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av
15 600 kronor.

131 :o) Ortnamnskommissionen: Insamling och bearbetning av
vetenskapligt material. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 143,
s. 185), vilket innebär en anslagshöjning med 3 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Insamling
och bearbetning av vetenskapligt material för budgetåret
1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 35 200 kronor.

132:o) Bidrag till institutet för ortnamns- och dialektforskning
vid Göteborgs högskola. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
144, s. 185 och 186), vilket innebär en sammanslagning av två under särskilda
rubriker nu utgående anslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till institutet för ortnamnsoch
dialektforskning vid Göteborgs högskola för budgetåret
1952/53 anvisa ett anslag av 10 000 kronor.

133:o) Landsmålsarkiven: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 146, s. 188 och 189), vilket innebär en anslagshöjning
med 3 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsmålsarkiven: Omkostnader
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 18 800
kronor.

134:o) Landsmålsarkiven: Insamling och bearbetning av vetenskapligt
material. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 147,
s. 189 och 190), vilket innebär en anslagshöjning med 3 500 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Landsmålsarkiven: Insamling och
bearbetning av vetenskapligt material för budgetåret
1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 69 300 kronor.

135:o) Bidrag till institutet för folkminnesforskning vid Göteborgs
högskola. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 148, s. 190
och 191), vilket innebär en anslagshöjning med 2 600 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till institutet för folkminnesforskning
vid Göteborgs högskola för budgetåret 1952/53
anvisa ett anslag av 18 300 kronor.

62 Statsutskottets utlåtande nr 8.

136:o) Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden vid universiteten
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 149, s. 191),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden
vid universiteten m. m. för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 80 000 kronor.

137:o) Bidrag till instituten för socialpolitisk och kommunal utbildning
och forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

150, s. 191—195), vilket innebär en anslagshöjning med 87 100 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till instituten för socialpolitisk
och kommunal utbildning och forskning för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 562 000 kronor.

138:o) Kurser för fortsatt utbildning av befattningshavare i kommunal
och social tjänst. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

151, s. 195), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för fortsatt utbildning av
befattningshavare i kommunal och social tjänst för budgetåret
1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 1 000
kronor.

139:o) Fortsättnings- och repetitionskurser för läkare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 152, s. 196), vilket innebär en anslagsminskning
med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortsättnings- och repetitionskurser
för läkare för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 10 000 kronor.

140:o) Garantilånenämnden: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 153, s. 196—198) hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för garantilånenämnden,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1952/53:

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 11 800

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 22 100

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 6 600

Summa kronor 40 500

b) till Garantilånenämnden: Avlöningar för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 40 500 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

63

141 :o) Garantilånenämnden: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 154, s. 198—201) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Garantilånenämnden: Omkostnader
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 17 200
kronor.

142:o) Kostnader för statlig kreditgaranti för vissa studielån.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 155, s. 201 och 202), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för statlig kreditgaranti
för vissa studielån för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 50 000 kronor.

143:o) Kostnader för avskrivning av studielån med statlig kreditgaranti
till studenter m. fl. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
156, s. 202), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för avskrivning av studielån
med statlig kreditgaranti till studenter m. fl. för
budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 100
kronor.

144:o) Bidrag till inventarier i studentbostadshus. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 157, s. 202 och 203), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till inventarier i studentbostadshus
för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 300 000 kronor.

145:o) Bidrag till Sveriges förenade studentkårer för redigering
av ett register över vissa licentiat- och doktorsavhandlingar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 158, s. 203), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Sveriges förenade studentkårer
för redigering av ett register över vissa licentiatoch
doktorsavhandlingar för budgetåret 1952/53 anvisa
ett anslag av 2 000 kronor.

146:o) Bidrag till anordnande av praktisk-pedagogiska utbildningskurser
för blivande läroverkslärare m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 159, s. 203 och 204), vilket innebär en anslagshöjning
med 4 500 kronor, hemställer utskottet,

64

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Bidrag till anordnande av praktisk-pedagogiska
utbildning skurser för blivande läroverkslärare
m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av
29 500 kronor.

147:o) Kurser för utbildande av laboratoriebiträden. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 160, s. 204 och 205), vilket innebär en anslagshöjning
med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för utbildande av laboratoriebiträden
för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av
11 000 kronor.

Tekniska högskolor.

148:o) Överstyrelsen för de tekniska högskolorna: Avlöningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 161, s. 206 och 207), vilket
innebär en anslagshöjning med 8 900 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för överstyrelsen för
de tekniska högskolorna, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 19 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t.............................. 14 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 13 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 9 000

Sumrna kronor 55 200

b) till Överstyrelsen för de tekniska högskolorna: Avlöningar
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av
55 200 kronor.

149ro) Överstyrelsen för de tekniska högskolorna: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 162, s. 207), vilket innebär en
anslagsminskning med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Överstyrelsen för de tekniska högskolorna:
Omkostnader för budgetåret 1952/53 anvisa ett
förslagsanslag av 12 000 kronor.

150:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar. Kungl. Maj:t
har (punkt 163, s. 207—221) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.
Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1952/53,

65

Statsutslcottets utlåtande nr 8.

vidtaga av departementschefen angivna ändringar i personalförteckningen
för tekniska högskolan i Stockholm, dels godkänna av departementschefen
angiven avlöningsstat för tekniska högskolan i Stockholm, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1952/53, dels ock till Tekniska högskolan
i Stockholm: Avlöningar för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 4 440 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Eskilsson och
Arrhén (I: 267) och den andra inom andra kammaren av herrar Ilåstad
och Hceggblom (II: 348), i vilka — såvitt här är i fråga — hemställts, att
riksdagen måtte fatta sådant beslut, att avgifterna för de studerande vid
tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola liksom för
närvarande vid Stockholms högskola kunna nedsättas och helst redan
nästa budgetår begränsas till 60 kronor per elev och år.

Kungl. Maj:ts förslag, innebärande en höjning av förevarande anslag
med 1 415 000 kronor, innefattar bland annat de lönegradsuppflyttningar,
som stå i samband med framlagda förslag om löne- och pensionsreglering
för professorer och vissa andra akademiska lärare m. fl. samt om lönegradsplacering
för viss biträdespersonal m. m. I den av Kungl. Maj:t föreslagna
avlöningsstaten ingår en inkomstpost Avgifter från de studerande med ett
belopp av 350 000 kronor, vilket är samma belopp som i innevarande
års stat.

I motionerna 1:267 och II: 34-8 har erinrats bland annat om att terminsavgifterna
för de studerande vid Stockholms högskola efter beslut av 1950
års riksdag nedsatts till 30 kronor, medan vid de tekniska högskolorna alltjämt
av de studerande uttagas avgifter av betydande storlek, nämligen
400 kronor per år. Beträffande handelshögskolorna har påpekats, att Kungl.
Maj:t för nästa budgetår föreslagit anslagshöjningar för att möjliggöra en
sänkning av terminsavgifterna, men att dessa ändå komma att uppgå till
betydande belopp. Vidare har anförts huvudsakligen följande.

Några skäl att pålägga studerande av vissa studieriktningar dryga avgifter,
medan andra befrias från motsvarande avgifter, torde svårligen
kunna anföras. De studerande vid de tekniska högskolorna rekryteras också
i något större utsträckning än fakultetsstudenterna från de lägre socialgrupperna,
och avgifter av nämnd storleksordning tvinga otvivelaktigt
många obemedlade och mindre bemedlade studerande att välja annan levnadsbana
än den, som de bäst äro ägnade för.

Både av sociala skäl och ur rättvisesynpunkt synes det befogat att terminsavgifterna
vid de tekniska högskolorna reduceras, och det synes lämpligt,
att de begränsas till en formell avgift av samma storlek, som för närvarande
uttages vid Stockholms högskola, d. v. s. 60 kronor per år. Högskolorna
böra givetvis lämnas full kompensation för det inkomstbortfall,
som härigenom uppstår. Skulle emellertid statsfinansiella skäl lägga hinder

5 — Bihan g till riksdagens ''protokoll 1952. 6 saml. Nr 8.

66

Statsutskottets utlåtande nr 8.

i vägen för förslagets genomförande i sin helhet under nästa budgetår, bör
en nedsättning av terminsavgiften ske successivt, så att eleverna vid de
tekniska högskolorna efter en kortare övergångstid bli likställda med eleverna
vid Stockholms högskola.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Med anledning av vad i motionerna I: 267 och II: 348 anförts och hemställts
vill utskottet framhålla önskvärdheten av att terminsavgifterna vid
de tekniska högskolorna, vilka nu uppgå till förhållandevis höga belopp,
så snart förhållandena det medgiva nedsättas. Utskottet finner sig likväl
icke berett att biträda motionärernas yrkande. Utskottet förutsätter emellertid
att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet riktad på detta spörsmål.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 267 och II: 348, såvitt
här är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1952/53, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för tekniska högskolan i
Stockholm, som föranledas av vad departementschefen
anfört,

b) godkänna följande avlöningsstat för tekniska högskolan
i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.............. ...................... 1 600 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt speciallärare och biträdande
lärare, förslagsvis........ 363 148

b. Övriga arvoden och särskilda ersättningar
................... 16 452 379 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 1 952 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 858 400

Summa kronor 4 790 000
Särskilda uppbördsmedel:

Avgifter från de studerande.................. 350 000

Nettoutgift kronor 4 440 000

c) till Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar för
budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 4 440 000
kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

67

151:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 164, s. 222—224), vilket innebär en anslagshöjning
med 89 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:
Omkostnader för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 900 000 kronor.

152:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Materiel m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 165, s. 224 och 225), vilket innebär en
anslagshöjning med 300 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:
Materiel m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 1 800 000 kronor.

153:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Bokinköp och bokbindning
för högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 166, s. 225 och 226), vilket innebär en anslagshöjning med 19 000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:
Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek för
budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 74 000
kronor.

154:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Stipendier. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 167, s. 226), vilket innebär en anslagshöjning
med 4 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:
Stipendier för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av
30 000 kronor.

155:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Inredning och utrustning
av nya lokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 168,
s. 226), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:
Inredning och utrustning av nya lokaler för budgetåret
1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor.

156:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Fortsättningskurs i
stadsbyggnad. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 169, s. 227),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:
Fortsättningskurs i stadsbyggnad för budgetåret 1952/53
anvisa ett reservationsanslag av 8 500 kronor.

68

Statsutskottets utlåtande nr 8.

157:o) Chalmers tekniska högskola: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 170, s. 227—236) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.
Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1952/53,
vidtaga av departementschefen angivna ändringar i personalförteckningen
för Chalmers tekniska högskola, dels godkänna av departementschefen angiven
avlöningsstat för Chalmers tekniska högskola, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1952/53, dels ock till Chalmers tekniska
högskola: Avlöningar för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av
2 491 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels de i det föregående under punkten 150 angivna motionerna 1:267
och 11:348, i vilka — såvitt här är i fråga — hemställts, att riksdagen
måtte fatta sådant beslut, att avgifterna för de studerande vid tekniska
högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola liksom för närvarande
vid Stockholms högskola kunna nedsättas och helst redan nästa budgetår
begränsas till 60 kronor per elev och år,

dels ock en inom andra kammaren av fröken Elmén och herr Gustafson
i Göteborg väckt motion (II: 244), i vilken hemställts, att riksdagen måtte
besluta att två kanslibiträdestjänster i Cell vid Chalmers tekniska högskola
utbytas mot två kansliskrivartjänster i Ce 15.

Kungl. Maj:ts förslag, innebärande en höjning av förevarande anslag
med 786 000 kronor, innefattar bland annat de lönegradsuppflyttningar,
som stå i samband med framlagda förslag om löne- och pensionsreglering
för professorer och vissa andra akademiska lärare m. fl. samt om lönegradsplacering
för viss biträdespersonal m. m. Den i avlöningsstaten upptagna
inkomstposten Avgifter från de studerande förutsättes utgå med oförändrat
belopp, 210 000 kronor.

Angående det i motionerna 1:267 och 11:348 gjorda yrkandet i fråga
om de studerandes avgifter torde få hänvisas till vad därom anförts under
punkten 150 i det föregående.

I fråga om biträdespersonalen vid högskolan har överstyrelsen för de
tekniska högskolorna föreslagit bland annat, att två kanslibiträdestjänster,
varav en å kansliet och en å kamrerarkontoret, skola uppflyttas till kansliskrivartjänster
i lönegraden Ce 15. Departementschefen har härvidlag hänvisat
till vad chefen för civildepartementet anfört i proposition den 28 december
1951 angående lönegradsplacering för viss biträdespersonal m. m.,
samt föreslagit uppflyttning av förstnämnda tjänst till kontoristtjänst i
lönegraden Ce 13. Beträffande den andra tjänsten har någon förändring
icke ifrågasatts.

Det i motionen 11:244 framställda yrkandet om uppflyttning av två
kanslibiträdestjänster avser nyssnämnda två tjänster. Till stöd för yrkan -

Statsutskottets utlåtande nr 8.

69

det har anförts, att de arbetsuppgifter, som tjänstinnehavama utföra, äro
synnerligen kvalificerade och rätteligen synas böra medföra en högre löneställning
än den departementschefen förordat.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet i det föregående anfört
under punkten 150 avstyrker utskottet bifall till motionerna I: 267 och
II: 348, såvitt här är i fråga.

Vidkommande motionen II: 244 får utskottet framhålla, att spörsmålet
"om ifrågavarande två kanslibiträdestjänsters lönegradsplacering varit föremål
för bedömande såväl av biträdesutredningen som av departementschefen,
vilken därvid ansett den ena tjänsten böra förändras till en kontoristbefattning
i 13 lönegraden och den andra tjänsten bibehållas som kanslibiträdesbefattning.
Utskottet har för sin del icke funnit anledning föreligga
till ett frångående av detta förslag, varför utskottet avstyrker bifall till
motionen II: 244.

Under åberopande av vad sålunda anförts och med biträdande av Kungl.
Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 267 och II: 348 —
såvitt här är i fråga — samt motionen II: 244,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1952/53, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för Chalmers tekniska högskola,
som föranledas av vad departementschefen anfört,

b) godkänna följande avlöningsstat för Chalmers tekniska
högskola, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................... 853 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt speciallärare och
biträdande lärare, förslagsvis . . 267 764

b. Övriga arvoden och särskilda

ersättningar ................ 13136 280 900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 1 117 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 476 900

Summa kronor 2 727 800

70

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Särskilda uppbördsmedel:

Avgifter från de studerande ................ 210 000

Bidrag från Göteborgs stad m. fl............. 26 800

Summa kronor 236 800
Nettoutgift kronor 2 491 000

c) till Chalmers tekniska högskola: Avlöningar för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 2 491 000
kronor.

158:o) Chalmers tekniska högskola: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 171, s. 236—238), vilket innebär en anslagshöjning
med 68 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Omkostnader
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 423 000 kronor.

159 :o) Chalmers tekniska högskola: Materiel m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 172, s. 238 och 239), vilket innebär en anslagshöjning
med 170 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Materiel
m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 1 020 000 kronor.

160:o) Chalmers tekniska högskola: Bokinköp och bokbindning
för högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
173, s. 240), vilket innebär en anslagshöjning med 18 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Bokinköp
och bokbindning för högskolans bibliotek för budgetåret
1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 68 000
kronor.

161 :o) Chalmers tekniska högskola: Stipendier. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 174, s. 240), vilket innebär en anslagshöjning
med 3 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Stipendier
för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 15 000
kronor.

162:o) Chalmers tekniska högskola: Inredning och utrustning av

nya lokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 175, s. 240—
242), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 8.

71

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Inredning
och utrustning av nya lokaler för budgetåret 1952/53
anvisa ett reservationsanslag av 1 250 000 kronor.

163:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Stipendier
för främjande av högre tekniska studier. Kungl. Maj:t har
(punkt 176, s. 242 och 243) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för
budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 72 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels de i det föregående under punkten 117 angivna motionerna 1:197
och 11:199, i vilka — såvitt här är i fråga — hemställts, att riksdagen
måtte dels till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Stipendier
för främjande av högre tekniska studier för budgetåret 1952/53 anvisa
ett reservationsanslag av 84 000 kronor, dels ock i skrivelse till Kungl.
Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa ändringar i ifrågavarande
stipendiebestämmelser i enlighet med vad i motionerna föreslagits,

dels ock den i det föregående under punkten 117 angivna motionen
II: 7+1+7, i vilken hemställts, att riksdagen vid behandlingen av åttonde
huvudtiteln måtte besluta att höja licentiand- och doktorandstipendierna
till 4 000 kronor respektive 6 000 kronor men i gengäld göra vissa inskränkningar
i det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget angående stipendiaternas
rätt till förvärvsarbete under stipendietiden.

Beträffande motiveringen till de motionsvis framställda yrkandena hänvisas
till den redogörelse, som lämnats i det föregående under punkten
117.

Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt innebär en anslagshöjning
med 12 000 kronor, föranledd av att det belopp, varmed ifrågavarande
stipendier utgå, föreslagits höjt från 2 500 kronor till 3 000 kronor.

Utskottet. Under hänvisning till den ståndpunkt utskottet under punkten
117 intagit till de frågor, som beröra licentiand- och doktorandstipendierna,
biträder utskottet Kungl. Maj:ts förevarande förslag och avstyrker
bifall till de ovannämnda motionerna.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 197 och II: 199 samt
II: 447 — såvitt här är i fråga — till Gemensamma ändamål
vid de tekniska högskolorna: Stipendier för främjande
av högre tekniska studier för budgetåret 1952/53 anvisa
ett reservationsanslag av 72 000 kronor.

72

Statsutskottets utlåtande nr 8.

164:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:

Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 177, s. 243), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma ä?idamål vid de tekniska
högskolorna: Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 11 000 kronor.

165:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:

Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 178, s. 243 och 244), vilket innebär en anslagsminskning
med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska
högskolorna: Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 30 000 kronor.

166:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Resestipendier
åt lärare m. fl. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
179, s. 244), vilket innebär en anslagshöjning med 8 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska
högskolorna: Resestipendier åt lärare m. fl. för budgetåret
1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 64 000
kronor.

Allmänna läroverken m. m.

167:o) Allmänna läroverken: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 182, s. 246 och 247), vilket innebär en anslagshöjning
med 93 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Omkostnader
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av
447 000 kronor.

168:o) Allmänna läroverken: Bokinköp och bokbindning. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 183, s. 247), vilket innebär en anslagshöjning
med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Bokinköp
och bokbindning för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 202 000 kronor.

*

Statsutskottets utlåtande nr 8. 73

169:o) Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna.

Kungl. Maj :t har (punkt 184, s. 247—249) föreslagit riksdagen att till
detta ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av
3 185 000 kronor, vilket innebär en anslagshöjning med 985 000 kronor.

Lir statsrådsprotokollet inhämtas, att departementschefen icke ansett sig
kunna tillstyrka, att en omorganisation av arbetet å rektorsexpeditionema
i anslutning till föreliggande sakkunnigförslag genomföres från och med
nästa budgetår. Däremot har departementschefen biträtt ett alternativt
förslag av skolöverstyrelsen, att ur ljus- och vedkassoma skola få bestridas
kostnader ej endast för renskrivning och enklare kontorsgöromål utan för
expeditionsgöromål över huvud taget å rektorsexpeditionema. Departementschefen
har ansett, att vid bifall till detta förslag samtidigt borde bestämmas
ett maximibelopp, över vilket de totala kostnader för detta ändamål,
som belasta ljus- och vedkassorna vid samtliga ifrågakommande skolor,
icke finge stiga. Detta belopp har för nästa budgetår föreslagits till
580 000 kronor.

TJtskottet. De inkomster, som inflyta till läroverkens ljus- och vedkassor,
äro terminsavgifter och hyresmedel. Därtill komma bidrag av statsmedel
i de fall, då för bestridande av nödvändiga utgifter skulle ha erfordrats
en högre terminsavgift än 30 kronor. Ett bifall till Kungl. Maj:ts
förslag innebär, att nya utgifter utöver de hittillsvarande få belasta läroverkens
ljus- och vedkassor, vilket i sin tur kommer att göra det svårare
för de olika läroverken att hålla terminsavgifterna till kassorna nere under
maximibeloppet. Utskottet, som vill betona önskvärdheten av att de ekonomiska
utbildningshinder, som alltjämt föreligga på olika områden, i möjligaste
mån undanröjas, har ansett sig böra framhålla denna konsekvens
av Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet har dock icke velat motsätta sig, att
ur ljus- och vedkassoma i enlighet med förslaget skola få bestridas jämväl
kostnaderna för expeditionsgöromål över huvud taget å rektorsexpeditionema.

Utskottet tillstyrker, att förevarande anslag uppföres med det av departementschefen
föreslagna beloppet 3 185 000 kronor. Vad departementschefen
i övrigt anfört i detta sammanhang, har icke givit utskottet anledning
till erinran.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Bidrag till
ljus- och vedkassorna för budgetåret 1952/53 anvisa ett
förslagsanslag av 3 185 000 kronor.

170:o) Allmänna läroverken: Ersättning för djäknepenningar

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 185, s. 249), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

74

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Ersättning
för djäknepenningar m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa
ett anslag av 8 500 kronor.

171 :o) Direktionen över Stockholms stads undervisningsverk:
Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 187, s. 250
och 251), vilket innebär en anslagshöjning med 4 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för direktionen över
Stockholms stads undervisningsverk, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t ........ 8 500

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 13 400

3. Rörligt tillägg, förslagsvis . ................. 3 800

Summa kronor 25 700
Särskilda uppbördsmedel:

1. Räntemedel från Allmänna undervisningsver -

kens fond ................................ 6 700

2. Hyra .................................. 600

Summa kronor 7 300
Nettoutgift kronor 18 400

b) till Direktionen över Stockholms stads undervisningsverk:
Avlöningar för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 18 400 kronor.

172:o) Direktionen över Stockholms stads undervisningsverk:

Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 188, s. 251),
vilket innebär en anslagshöjning med 1 900 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Direktionen över Stockholms stads
undervisningsverk: Omkostnader för budgetåret 1952/53
anvisa ett förslagsanslag av 9 000 kronor.

173:o) Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor.
Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala realskolor. Kommunala
läroverk: Bidrag till praktiska kommunala realskolor. Kungl.
Maj:t har (punkt 190, s. 252—254) föreslagit riksdagen att till dessa ändamål
för budgetåret 1952/53 anvisa förslagsanslag av respektive 10 700 000,
4 250 000 och 6 000 000 kronor.

75

Statsutskottets utlåtande nr 8.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Arrhén (I: 271)
och den andra inom andra kammaren av herr Nestrup (II: 341), i vilka
hemställts, att riksdagen måtte besluta, att ersättning för konfirmationsundervisning
skall utgå i enlighet med bestämmelserna i timlärarkungörelsen
(SFS 1950:495).

Jämlikt gällande stadgor för de kommunala flickskolorna och de kommunala
mellanskolorna skall rektor för de lärjungar, som under sin vistelse
vid skolan enligt vederbörande målsmäns önskan skola beredas till konfirmation,
besörja tillfälle till lämplig, för lärjungarna avgiftsfri undervisning,
dock endast under förutsättning att sådan kan bestridas av vid skolan
anställd lärare eller att utanför skolan stående präst utan anspråk på
ersättning åtager sig uppgiften.

Kungl. Maj:ts föreliggande förslag innebär beträffande de kommunala
flickskolorna och de kommunala mellanskolorna — vilka sistnämnda från
och med den 1 juli 1952 skola benämnas kommunala realskolor — bland
annat att ersättning för konfirmationsundervisning vid dessa skolor skall
få utgå efter samma grunder som vid de allmänna läroverken. Den merkostnad,
som ett bifall till detta förslag kan väntas medföra, har av skolöverstyrelsen
uppskattats till 1 000 respektive 1 500 kronor.

I motionerna 1:271 och 11:341 har uttalats, att Kungl. Maj:ts förslag
synes innebära, att ersättning för ifrågavarande konfirmationsundervisning
skall utgå i enlighet med TC 21 enligt timlärarkungörelsen 1947:680.
Motionärernas yrkande går ut på att ersättning i stället skall utgå enligt
den timlärarkungörelse, som nu gäller, nämligen 1950: 495.

Angående bakgrunden till den av motionärerna upptagna frågan torde
här få anföras följande.

I 1948 års åttonde huvudtitel uttalade föredragande departementschefen
under punkten 146 i fråga om de allmänna läroverken, att skyldighet
för rektor vid läroverk att ombesörja konfirmationsundervisning för läroverkets
elever endast borde föreligga, därest detta kunde ske genom att
läroverkslärare åtoge sig uppgiften eller att präst gjorde samma åtagande
och därvid icke gjorde anspråk på någon ersättning. Departementschefen
förutsatte därvid, att konfirmationsundervisning genom lärare i viss utsträckning
borde kunna beredas inom ramen för vederbörandes undervisningsskyldighet.
Där så icke vore möjligt, syntes ersättning böra få utgå
enligt gällande taxa för timlärare.

Läroverksstadgan innehåller numera i § 145 den bestämmelse angående
skyldighet för rektor att ombesörja konfirmationsundervisning, som departementschefen
sålunda förordat. Däremot synas några föreskrifter —
bortsett från vissa bestämmelser som gällde endast budgetåret 1947/48 —

76

Statsutskottets utlåtande nr 8.

rörande arvode för dylik undervisning icke ha utfärdats av Kungl. Maj:t.
Skolöverstyrelsen torde emellertid sedan september 1948 ha ansett sig oförhindrad
att förorda, att ersättning för varje konfirmandgrupp skall utgå
med belopp motsvarande arvode för en timlärartimme i orten efter timarvodesgrupp
TC21. Vissa sedan den 1 juli 1948 gällande bestämmelser,
som nu återfinnas i 2 § 4 mom. timlärarkungörelsen (1950: 495), skulle, om
de tillämpades på konfirmationsundervisningen, innebära, att ersättningen
för denna i vissa fall komme att utgå med högre belopp än enligt TC 21.
Dessa bestämmelser ha emellertid icke av överstyrelsen ansetts tillämpliga
på konfirmationsundervisningen. Anledningen härtill torde ha varit den,
att den ursprungliga anknytningen till arvodesgrupp TC 21 av överstyrelsen
föreslagits endast av praktiska skäl — arvodet för konfirmationsundervisningen
blev därigenom dyrortsgrupperat och rörligt efter ändringarna
i pristalet. Överstyrelsen torde däremot icke ha avsett, att konfirmationsundervisningen
i övrigt skulle jämställas med undervisning i ämnen, som
inginge i läroverkens tim- och kursplaner.

Erinras må också, att frågan om efter vilka grunder ersättningen för
konfirmationsundervisning skall utgå, bragts inför Kungl. Maj:t genom en
ansökan av läroverksadjunkten K. J. Sundberg, i vilken denne — uppenbarligen
med hävdande av en annan principiell uppfattning än skolöverstyrelsen
— hemställt, att ersättning för viss av honom meddelad konfirmationsundervisning
måtte få utgå efter TC 27 i stället för efter TC21.
Kungl. Maj:t har emellertid den 21 december 1951 funnit denna ansökan
icke föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag.

Vad angår det i motionerna I: 271 och II: 341 gjorda yrkandet, att riksdagen
måtte besluta, att ersättning för konfirmationsundervisning skall
utgå enligt bestämmelserna i timlärarkungörelsen 1950: 495, får utskottet
framhålla, att utskottet för sin del icke vill resa någon invändning mot att
den praxis härvidlag, som hittills synes ha följts, ändras så att ersättningen
såväl vid de allmänna läroverken som vid de kommunala flickskolorna
och kommunala mellanskolorna framdeles får utgå enligt den vid varje
tillfälle gällande timlärarkungörelsen. Det synes emellertid böra ankomma
på Kungl. Maj:t att i denna fråga vidtaga de åtgärder, som av Kungl.
Maj:t må befinnas lämpliga och erforderliga. Med hänsyn härtill anser sig
utskottet icke böra biträda det i motionerna gjorda yrkandet.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må för budgetåret 1952/53 anvisa

a) till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala
flickskolor ett förslagsanslag av 10 700 000 kronor;

b) till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala
realskolor ett förslagsanslag av 4 250 000 kronor;

Statsutskottets utlåtande nr 8.

77

c) till Kommunala läroverk: Bidrag till praktiska kommunala
realskolor ett förslagsanslag av 6 000 000 kronor;

II. att motionerna I: 271 och II: 341 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.

174:o) Kommunala läroverk: Bidrag till hälsovården vid vissa
högre kommunala skolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
191, s. 254 och 255) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala läroverk: Bidrag till
hälsovården vid vissa högre kommunala skolor för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 81 000 kronor.

175:o) Privatläroverk: Bidrag till vissa privatläroverk. Kungl.
Maj:t har (punkt 192, s. 255—257) föreslagit riksdagen att till detta ändamål
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 4 785 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels en inom andra kammaren av herr Håstad m. fl. väckt motion
(II: 86), i vilken hemställts, att riksdagen måtte besluta att i enlighet med
förslag av skolöverstyrelsen tilldela Höglandsskolan i Stockholm statsbidrag
ur förslagsanslaget Bidrag till vissa privatläroverk, att de med detta anslag
förenade bestämmelserna skola äga tillämpning på denna skola, att därvid
skolans organisatoriska egenart skäligen beaktas samt att det under
nämnda förslagsanslag upptagna beloppet ökas med 85 000 kronor, av vilka
69 500 kronor överföras från i propositionen upptaget anslag till Höglandsskolan,

dels ock en inom andra kammaren av herr Larsson i Stockholm och fru
Gärde Widemar väckt motion (H: 351), i vilken — såvitt nu är i fråga —
hemställts, att riksdagen måtte beräkna anslaget till Höglandsskolan enligt
de under punkten 192 i bilagan åttonde huvudtiteln till statsverkspropositionen
angivna reglerna.

Ivungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 1 085 000 kronor,
vilken till väsentlig del sammanhänger med höjningen av det rörliga tilllägget.
Ett av skolöverstyrelsen framfört förslag, att även Höglandsskolan
i Stockholm skulle hänföras till de privatläroverk som avses i stadgan för
de statsunderstödda privatläroverken och som erhålla statsbidrag ur förslagsanslaget
till Bidrag till vissa privatläroverk, har departementschefen
icke ansett sig nu kunna tillstyrka.

Till stöd för det i motionen II: 86 framställda yrkandet har erinrats om
att statsutskottet och riksdagen tidigare uttalat önskemål om en utredning

78

Statsutskottets utlåtande nr 8.

med syfte att, om så befunnes lämpligt, överföra Höglandsskolan till nyss
nämnda grupp av statsunderstödda privatläroverk samt att skolöverstyrelsen
efter verkställd utredning föreslagit ett sådant överförande. Vidare
har anförts följande.

Av vad i ärendet förekommit framgår, att Kungl. Maj:ts ställningstagande,
i jämförelse med skolöverstyrelsens förslag, innebär en bestämd
nackdel för Höglandsskolan. Förutom den direkta differensen mellan det
belopp, som beräknats i detta senare, och det i statsverkspropositionen
upptagna, cirka 15 000 kronor, skulle lärarna komma att stå utanför pensionsbestämmelser
och rätt till lönetursberäkning, som medfölja förslagsanslaget.
Det är också lärarrekryteringen skolöverstyrelsen i sin hemställan
framför såsom ett väsentligt skäl till sitt ställningstagande.

Att skolöverstyrelsen föreslagit överförande till förslagsanslaget tyder
på att pedagogiska hinder inte torde kunna åberopas som stöd för Kungl.
Maj:ts avslagsyrkande. Statsutskottet och riksdagen ha tidigare inte heller
funnit organisatoriska skäl tala mot överstyrelsens förslag. Avslagsyrkandet
torde sålunda baseras på statsfinansiella synpunkter. Det belopp det
här gäller torde knappast vara ägnat att inge oro, då förhållandena i övrigt
synas tillfredsställande. Det förefaller i stället ur statsfinansiell synpunkt
vara mera betänkligt, om statsbidrag, som utgår till enskild verksamhet
av här ifrågavarande art, genom otillräcklighet och mindre fördelaktiga
former äventyrar verksamhetens effektivitet.

Med hänsyn till statsutskottets här anförda uttalanden och till skolöverstyrelsens
hemställan synes Kungl. Maj:ts förslag utgöra en icke närmare
motiverad diskriminering av Höglandsskolans verksamhet.

Utskottet. I anledning av vad i motionerna II: 86 och II: 351 yrkats angående
Höglandsskolan i Stockholm får utskottet erinra om att utskottet
förra året som sin mening framhöll, att starka skäl talade för att frågan om
inordnande av lärarna vid denna skola under löneregleringen för privatläroverken
med det snaraste prövades. Erforderlig utredning borde verkställas
inom skolöverstyrelsen med sikte på att förslag skulle kunna föreläggas
1952 års riksdag. Utredning och förslag i ämnet har nu avgivits av
överstyrelsen, men något därpå grundat förslag har icke av Kungl. Maj:t
framlagts för riksdagen.

Ett bifall till de i motionerna gjorda yrkandena, vilka i huvudsak sammanfalla
med överstyrelsens förslag, skulle medföra, att skolan erhölle en
bättre ställning i statsbidragshänseende än enligt Kungl. Maj:ts förslag
samt att bidrag till skolan i fortsättningen komme att utgå från förevarande
anslag, medan det särskilda anslaget till skolan komme att avföras från
riksstaten. Skillnaden i kostnader mellan överstyrelsens och Kungl. Maj:ts
förslag har hösten 1951 beräknats till omkring 15 000 kronor per år.

Enligt utskottets mening har Höglandsskolan en betydelsefull uppgift
att fylla inom Stockholms skolorganisation. Utskottet är också medvetet
om att det för skolan är av synnerlig vikt att få en säkrare ekonomisk

79

Statsutskottets utlåtande nr 8.

grundval än den hittillsvarande. Emellertid anser sig utskottet icke nu
böra förorda någon ändring i statsbidragshänseende beträffande skolan.
Utskottet biträder alltså Kungl. Maj:ts förslag, att statsbidrag till Höglandsskolan
även för nästa budgetår skall utgå från ett särskilt riksstatsanslag,
samt avstyrker bifall till motionen II: 86 ävensom — såvitt här äi
i fråga — till motionen II: 351.

Utskottet tillstyrker, att förevarande anslag i enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag uppföres med 4 785 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna II: 86 och II: 351 — sistnämnda
motion såvitt här är i fråga — till Privatläroverk:
Bidrag till vissa ''privatläroverk för budgetåret 1952/53 anvisa
ett förslagsanslag av 4 785 000 kronor.

176:o) Privatläroverk: Bidrag till Höglandsskolan i Stockholm.

Kungl. Maj:t har (punkt 193, s. 257 och 258) föreslagit riksdagen att till
detta ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 69 500 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 9 500 kronor motsvarande
det anslagsöverskridande, som jämlikt beslut av Kungl. Maj:t
den 29 juni 1951 för innevarande budgetår medgivits i anledning av höjningen
av det till statstjänstemännen utgående rörliga tillägget. Såsom
framgår av den under närmast föregående punkt lämnade redogörelsen har
departementschefen icke ansett sig nu kunna tillstyrka ett av skolöverstyrelsen
framlagt förslag, att Höglandsskolan skulle hänföras till de läroverk,
som erhålla statsbidrag ur anslaget Bidrag till vissa privatläroverk.

Utskottet, som får erinra om att utskottet under punkten 175 med avstyrkande
av vissa motionsvis framförda förslag tillstyrkt, att statsbidrag
till Höglandsskolan även för nästa budgetår skall utgå från ett särskilt riksstatsanslag,
biträder Kungl. Maj:ts förevarande förslag och hemställer
alltså

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till Höglandsskolan
i Stockholm för budgetåret 1952/53 anvisa ett
anslag av 69 500 kronor.

177:o) Privatläroverk: Bidrag till Franska skolan i Stockholm.

Kungl. Maj:t har (punkt 194, s. 258) föreslagit riksdagen att till detta
ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 59 500 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft den under punkten
175 angivna motionen 11:351, i vilken — såvitt här är i fråga —
hemställts, att riksdagen måtte dels uppdraga åt skolöverstyrelsen att

80

Statsutskottets utlåtande nr 8.

framlägga förslag till nästa års riksdag om statsbidrag till Franska skolan
enligt samma normer, som gälla för anslaget till Bidrag till vissa privatläroverk,
dels ock besluta om anslag till Franska skolan för nästa budgetår
med 75 000 kronor jämte den höjning, som kan betingas av en eventuell
förhöjning av de statsanställdas rörliga tillägg.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 9 500 kronor, motsvarande
ett anslagsöverskridande, som jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den
29 juni 1951 för innevarande budgetår medgivits i anslutning till höjningen
av det till statstjänstemännen utgående rörliga tillägget.

Till stöd för de i motionen II: 351 framförda yrkandena har anförts bland
annat följande.

Franska skolan fyller ett i många hänseenden mycket starkt behov av
undervisning på elementarstudiet med sin speciella inriktning på det klassiska
området. Dess egenart med ett flertal franskfödda lärare ger sin särskilda
prägel åt skolan och dess verksamhet. Även om ett flertal av skolans
lärare icke uppfylla de formella krav på svensk utbildning, som uppställas
vid andra skolor av denna typ, synes deras i utlandet inhämtade kompetens
i allmänhet vara av sådan betydelse för Franska skolans studiemål, att
en sådan olikhet icke borde lägga hinder i vägen ur statsbidragshänseende
för likställighet med den stora gruppen av statsunderstödda privatläroverk.
Skolan synes även ha nått sådan fasthet, att en dylik åtgärd vore till fullo
befogad. I särskild framställning har skolans styrelse även hemställt om
bidrag enligt de för andra statsunderstödda enskilda flickskolor gällande
reglerna. Skolöverstyrelsen har dock förordat, att understöd tills vidare
skall utgå från särskilt anslag. Det synes rimligt, att skolöverstyrelsen gives
i uppdrag att till nästa års riksdag framlägga förslag om inordnande även
av denna skola under de allmänna reglerna.

Skolöverstyrelsen har i sitt förslag förordat en anslagshöjning till Franska
skolan från nuvarande 59 500 kronor till 75 000 kronor. Det synes
vara rimligt, att skolan åtminstone erhåller detta anslag med tillägg för
den utgiftsstegring, som kan bli följden av ytterligare ökade löner på grund
av dyrtiden.

Utskottet, som icke anser sig böra biträda de i motionen II: 351 gjorda,
nu ifrågavarande yrkandena, tillstyrker, att förevarande anslag i enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag uppföres med 59 500 kronor. Utskottet hemställer
alltså,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionen II: 351, i vad den avser
ifrågavarande anslag, till Privatläroverk: Bidrag till Franslca
skolan i Stockholm för budgetåret 1952/53 anvisa ett
anslag av 59 500 kronor;

b) att motionen II: 351, i vad den avser ändrade statsbidragsnormer
för Franska skolan i Stockholm, icke må till
någon riksdagens åtgärd föranleda.

81

Statsutskottets utlåtande nr 3.

178:o) Privatläroverk: Bidrag till Lyceum för flickor i Stockholm
för dess realgymnasium. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
195, s. 259—261), vilket innebär en anslagsminskning med 12 600 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att den aktiebolaget Lyceum åvilande, av
bolaget medgivna skyldigheten att till statsverket återbära
12 183 kronor 69 öre, som bolaget för budgetåren
1947/49 felaktigt uppburit i statsbidrag för reallinjen av
gymnasiet vid Lyceum för flickor i Stockholm, må nedsättas
till 3 000 kronor;

b) till Privatläroverk: Bidrag till Lyceum för flickor i
Stockholm för dess realgymnasium för budgetåret 1952/53
anvisa ett anslag av 2 800 kronor.

179:o) Privatläroverk: Bidrag till Bestenässkolan. I en inom andra
kammaren av herr Svensson i Ljungskile m. fl. väckt motion (II: 253) har
hemställts, att riksdagen måtte för budgetåret 1952/53 till detta ändamål
anvisa ett anslag av 30 000 kronor.

Till stöd för detta yrkande har anförts bland annat följande.

Det torde knappast råda delade meningar om att behov föreligger av
ökade möjligheter till högre studier för barn från landsbygden och de mindre
orter, som sakna skolor, ledande till real- eller studentexamen. För
landsbygdsbarn är emellertid i många fall internatskolan den enda tänkbara
vägen till sådana studier, men dessa skolor äro i vårt land fåtaliga, och
de flesta av dem ha icke kunnat besökas av mindre bemedlade barn. En
internatskola av delvis ny typ är Restenässkolan, belägen i närheten av
Ljungskile. Den är en 4-årig realskola och sedan 1949 ställd under skolöverstyrelsens
inseende. Elevantalet är närmare 100 och studieresultaten
ha varit mycket goda. För ungdomen från västkusten fyller skolan en viktig
uppgift.

Skolan har strävat efter att hålla inackorderings- och terminsavgifterna
nere och därigenom gjort det möjligt för mången mindre bemedlad landsbygdsfamilj
att låta sina studiebegåvade barn få högre skolundervisning.
En följd av de låga avgifterna är emellertid, att skolan går med förlust.
För senaste läsår har skolans huvudman, Restenässtiftelsen, till täckande
av uppkommen brist måst tillskjuta ett belopp av över 70 000 kronor. Stiftelsen
har med hänsyn härtill för budgetåret 1952/53 hemställt om ett
statsbidrag till driften av skolan av 50 000 kronor.

Skolöverstyrelsen har i yttrande över denna framställning vitsordat, att
skolans undervisningsresultat är mycket gott och att skolan fyller en betydelsefull
uppgift. Överstyrelsen har också i sina petita för budgetåret
1952/53 hemställt om ett statsbidrag till skolan av 30 000 kronor. Denna
framställning har emellertid icke föranlett någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Utskottet. Av den lämnade redogörelsen framgår att Restenässkolan,
såsom skolöverstyrelsen vitsordat, har en viktig uppgift att fylla inom skol 6

— llihang till riksdagens ■protokoll 1052. G saml. Nr 8.

82

Statsutskottets utlåtande nr 8.

väsendet på västkusten. Med hänsyn härtill och till skolans beträngda ekonomiska
läge anser utskottet, att det i och för sig vore motiverat att skolan
erhölle statsbidrag. Den återhållsamhet i fråga om ökningar av statsutgifterna,
som synts utskottet nödvändig, gör emellertid, att utskottet
funnit sig böra avstå från att tillstyrka bifall till motionen. Utskottet hemställer
alltså,

att motionen II: 253 icke må av riksdagen bifallas.

180:o) Privatläroverk: Bidrag till Viggbyholmsskolan. I en inom
andra kammaren av herr Larsson i Stockholm m. fl. väckt motion (II: 350)
har hemställts, att riksdagen måtte uppföra anslag till stiftelsen Viggbyholmsskolan
med 65 000 kronor.

Till stöd för detta yrkande har erinrats om att skolöverstyrelsen tillstyrkt
anslag till stiftelsen för nästa budgetår samt vidare anförts följande.

Viggbyholmsskolan fullgör en synnerligen gagnande uppgift. Den är anordnad
som internatskola och mottager till stor del ett klientel, som eljest
säkerligen skulle tvingas stå utanför de möjligheter till utbildning, som
skolan avser att giva. Det vid skolan befintliga gymnasiet står under skolöverstyrelsens
överinseende och har av Kungl. Maj:t beviljats dimissionsrätt.
Åtminstone gymnasiedelen av skolan står således i sin målsättning
mycket nära de privatläroverk, som genom riksdagens beslut åren 1950 och
1951 erhållit rätt till statsbidrag enligt vissa normer.

De vid skolan under innevarande läsår beräknade utgifterna för gymnasiets
lärarlöner, vilka utgå i nära anslutning till det statliga lönesystemet,
jämte avgifter för pensionsförsäkring beräknas uppgå till 130 000 kronor.
En tillämpning av de ovannämnda normerna skulle medföra ett lägsta
statsbidrag om 78 000 kronor. Stiftelsens hemställan om ett anslag å 65 000
kronor synes ur denna synpunkt icke vara tilltaget i överkant. Därtill kommer,
att visst bidrag även borde vara motiverat för det lägre utbildningsstadiet
vid skolan.

Det vill synas, som om Viggbyholmsskolan numera nått en sådan nivå
och stadga, att statsbidrag borde kunna utgå enligt bestämmelserna för
statsunderstödda privatläroverk. För ett kommande budgetår synes därför
förslag i nämnda riktning böra framläggas. I avvaktan härpå torde vara
skäligt att för nästa budgetår bevilja det av stiftelsen begärda bidraget.

Utskottet. Ehuru verksamheten vid Viggbyholmsskolan ur åtskilliga
synpunkter måste betraktas som värdefull, är utskottet likväl icke berett
att biträda det i motionen II: 350 gjorda yrkandet, varför utskottet hemställer,

att motionen II: 350 icke må av riksdagen bifallas.

181 :o) Privatläroverk: Bidrag till de statsunderstödda enskilda
läroanstalternas vikariatskassa. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 196, s. 261), vilket innebär en anslagsminskning med 500 kronor,
hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 8.

83

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till de statsunderstödda
enskilda läroanstalternas vikariatslcassa för
budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 500
kronor.

182:o) Privatläroverk: Ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 197, s. 261), vilket innebär en anslagsminskning med 2 500
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Ersättning åt vissa
lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter för
budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 16 500
kronor.

183:o) Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Avlöningar.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 198, s. 262—265),
vilket innebär en anslagshöjning med 45 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens skolköksseminarium
och hushållsskola, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 80 000

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t........ 1 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

för slag svis ............................... 84 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 44 300

Summa kronor 210 000

b) till Statens skolköksseminarium och hushållsskola:
Avlöningar för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 210 000 kronor.

184:o) Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 199, s. 265), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skolköksseminarium och
hushållsskola: Omkostnader för budgetåret 1952/53 anvisa
ett förslagsanslag av 27 000 kronor.

84

Statsutskottets utlåtande nr 8.

185:o) Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Stipendier.
I enlighet med Kungl. Maj sts förslag (punkt 200, s. 265), vilket innebär
en anslagshöjning med 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skolköksseminarium och
hushållsskola: Stipendier för budgetåret 1952/53 anvisa
ett anslag av 3 500 kronor.

186:o) Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 201, s. 266 och 267), vilket innebär
en anslagshöjning med 145 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till fackskolan för huslig
ekonomi i Uppsala för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 460 000 kronor.

187:o) Understöd till vissa handarbets- och skolköksseminarier.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 202, s. 267 och 268), vilket
innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd till vissa handarbetsoch
skolköksseminarier för budgetåret 1952/53 anvisa ett
förslagsanslag av 165 000 kronor.

188:o) Fortbildningskurser för lärarinnor i husligt arbete. I en

inom andra kammaren av fröken Ager och herr Nihlfors väckt motion
(II: 339) har hemställts, att riksdagen måtte till detta ändamål för budgetåret
1952/53 anvisa ett anslag av 15 000 kronor.

Till stöd för detta yrkande har erinrats om att skolöverstyrelsen i sina
anslagsäskanden för nästa budgetår föreslagit, att medel skola anvisas till
anordnande av fortbildningskurser för lärarinnor på det husliga området i
psykologi och metodik, materiallära samt tillämpad kemi samt att överstyrelsen
beräknat det härför erforderliga anslaget till 41 000 kronor. Vidare
har anförts bland annat följande.

Undervisningen inom olika skolformer och i synnerhet i enhetsskolan
ställer stora krav på lärarinnorna i husligt arbete, vilka icke enbart genom
sin seminarieutbildning erhållit tillräckligt underlag för fyllandet av dessa
med utvecklingen växande krav. Framför allt erfordras fortbildningskurser
i psykologi och metodik samt praktiskt tillämpad kemi. Seminarieundervisningen
i psykologi och metodik är nämligen icke tillräckligt omfattande
och har särskilt tidigare icke varit tillfredsställande vid en del seminarier,
varför fortbildningskurser häruti äro synnerligen nödvändiga, speciellt med
hänsyn till undervisningen i enhetsskolan. Vidare är det fördelaktigt, om
den teoretiska undervisningen inom skolan kan få direkt praktisk tillämpning.
Vid undervisningen i hemkunskap och hushållsgöromål kunna bland
annat kunskaperna i kemi tillämpas och på vissa områden utvidgas. Inom
närings-, livsmedels-, textil- och tvättkemien ha stora framsteg gjorts un -

Statsutskottets utlåtande nr 8.

85

der senare år. Då dessa forskningsresultat vanligtvis icke äro lättillgängliga,
skulle fortbildningskurser i tillämpad kemi vara av stort värde för
undervisningen.

Utskottet har icke funnit skäl tillstyrka bifall till ifrågavarande motion
och hemställer förty,

att motionen II: 339 icke må av riksdagen bifallas.

189:o) Centralnämnden för skolungdomsutbytet med utlandet.

1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 204, s. 269), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Centralnämnden för skolungdomsutbytet
med utlandet för budgetåret 1952/53 anvisa ett
förslagsanslag av 15 000 kronor.

190:o) Intagningsnämnder vid vissa allmänna läroverk m. fl. läroanstalter.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 205, s. 269), vilket
innebär en anslagsminskning med 3 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Intagningsnämnder vid vissa allmänna
läroverk m. fl. läroanstalter för budgetåret 1952/53
anvisa ett förslagsanslag av 7 000 kronor.

191:o) Kurser för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter.
Kungl. Maj:t har (punkt 206, s. 269—271) föreslagit riksdagen
att till detta ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 25 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Sunne och Weiland (I: 199) och den andra inom andra kammaren
av herr Hammar m. fl. (II: 179), i vilka — såvitt här är i fråga — hemställts,
att riksdagen måtte till kurser för lärare vid de allmänna läroverken
in. fl. läroanstalter för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 140 000 kronor;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Arrhén och Lundqvist (I: 269) och den andra inom andra
kammaren av herr Nestrup (II: 340), i vilka hemställts, att riksdagen till
kurser för lärare vid de allmänna läroverken med flera läroanstalter för
budgetåret 1952/53 måtte anvisa ett sådant reservationsanslag, att detta
medger, att resekostnads- och traktamentsersättning kan utgå i enlighet
med allmänna resereglementet.

Under hänvisning till det stora behovet av kurser av olika slag har skolvverstyrelscn
i sina anslagsäskanden för nästa budgetår föreslagit, att detta
anslag måtte uppföras med 140 000 kronor.

8G

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Skolöverstyrelsen har vidare tagit upp frågan om resekostnads- och
traktamentsersättning åt deltagarna i lärarknrsema. Härvidlag gäller nu,
att under tiden för kurserna må till kursdeltagare, som ej är bosatt på kursorten,
kunna utgå traktamente med högst tio kronor om dagen. Sådan
kursdeltagare må även kunna erhålla resebidrag högst motsvarande kostnaderna
enligt klass III i allmänna resereglementet, dock att ersättning
för sovplats må utgå endast då överstyrelsen så prövar skäligt.

Skolöverstyrelsen har nu hemställt, att ersättning till deltagarna i kurserna
i stället skall få utgå enligt bestämmelserna i allmänna resereglementet.
Denna hemställan har tillstyrkts av statens lönenämnd men avstyrkts
av statskontoret, som därvid tillika uttalat, att vissa av skolöverstyrelsen
till jämförelse åberopade kurser inom andra områden av statsförvaltningen
vore av annan karaktär än nu ifrågavarande lärarkurser och
sålunda icke helt jämförliga med dessa.

Departementschefen har anslutit sig till statskontorets ståndpunkt i fråga
om resekostnads- och traktamentsersättning och därvid även framhållit,
att deltagandet i ifrågavarande lärarkurser är helt frivilligt. I betraktande
av de stegrade levnadskostnaderna har han emellertid beträffande dessa
såväl som vissa andra kurser föreslagit, att det traktamente, som må utgå,
höjes med två kronor till tolv kronor. Med hänsyn härtill och även för att
i någon mån förstärka anslaget har departementschefen föreslagit en höjning
av anslaget med 8 500 kronor till 25 000 kronor.

I motionerna 1:199 och 11:179 har till stöd för det i dessa motioner
gjorda, här ifrågavarande yrkandet anförts i huvudsak följande.

Skolöverstyrelsen har i sina riksdagspetita med stort eftertryck betonat
nödvändigheten av anslagshöjning. Alldeles särskilt är det av behovet påkallat,
att fortbildningsarbetet uppmuntras under nuvarande betydelsefulla
utvecklingsperiod. Det är av utomordentligt värde att stärka och bibehålla
lärarnas kompetens och därmed vidmakthålla den allmänna standarden
inom vårt undervisningsväsen.

Behovet av kurser för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter
är mycket stort. Det har ytterligare accentuerats, sedan den reducerade
timplanen medfört omläggning av kursplaner och metodik för flertalet ämnen.
Om behovet någorlunda skulle täckas, borde enligt beräkningar gjorda
inom skolöverstyrelsen åtminstone ett femtontal kurser anordnas årligen.

De 16 500 kronor, som beviljats för kurser för vart och ett av budgetåren
1947/51, ha endast medgivit anordnande av ett fåtal kurser.

Anmärkningsvärt är, att till deltagare i kurser för läroverkslärare traktamente
och reseersättning utgå efter helt andra grunder än till befattningshavare
från andra grenar av förvaltningen, som inom sina respektive områden
deltaga i frivilliga kurser av motsvarande slag. Till sådana befattningshavare
utbetalas förutom oavkortad lön under kurstiden resekostnads-
och traktamentsersättning enligt allmänna resereglementet. Till läroverkslärare,
som deltaga i fortbildningskurser och äro bosatta utanför kursorten,
utgår för närvarande ett traktamente av tio kronor om dagen, vilket
dock i statsverkspropositionen föreslås bliva höjt till tolv kronor om dagen.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

87

Deltagare i kurser för läroverkslärare erhålla ersättning för resa 3 klass från
hemorten till kursorten och åter och för sovplats endast i de fall, då skolöverstyrelsen
prövar detta vara skäligt.

Kostnaden för varje fortbildningskurs för läroverkslärare torde för närvarande
uppgå till i genomsnitt 9 000 kronor. Skulle läroverkslärarna erhålla
samma rätt som övriga statstjänstemän att vid deltagande i frivilliga
fortbildningskurser åtnjuta resekostnads- och traktamentsersättning enligt
allmänna resereglementet, skulle kostnaden för varje kurs ökas till i
genomsnitt 15 000 kronor.

Beträffande motiveringen till det i motionerna 1:269 och II: 840 framställda
förslaget torde få hänvisas till motionen I: 269.

Utskottet ansluter sig till den uppfattning, varåt departementschefen
givit uttryck, och har icke funnit sig böra biträda de motionsvis framställda
yrkandena.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kung]. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:199 och II: 179 — såvitt
här är i fråga — ävensom motionerna I: 269 och II: 340,
till Kurser för lärare vid de allmänna läroverken m. fl.
läroanstalter för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 25 000 kronor.

192 :o) Fortbildningskurser i hygien för lärare, skolläkare och skolsköterskor.
Kungl.Maj:t har (punkt 207, s.271—273) föreslagit riksdagen
att till detta ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 35 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor.
Av denna höjning hänför sig ett belopp av 5 000 kronor till fortbildningskurser
i sexualhygien och ett belopp av likaledes 5 000 kronor till departementschefens
under närmast föregående punkt redovisade förslag om en
höjning från 10 till 12 kronor av det traktamente, som må utgå till deltagare
i, bland annat, de kurser, som avses med förevarande anslag. Det
av skolöverstyrelsen även under detta anslag framlagda, av departementschefen
avstyrkta förslaget om resekostnads- och traktamentsersättning
enligt allmänna resereglementet har av överstyrelsen beräknats böra föranleda
en höjning av det för innevarande budgetår utgående anslaget med
31 500 kronor.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under nästföregående
punkt anfört tillstyrker utskottet bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och hemställer,

88

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Fortbildningskurser i hygien för
lärare, skolläkare och skolsköterskor för budgetåret 1952/53
anvisa ett reservationsanslag av 35 000 kronor.

193:o) Språkassistentverksamhet vid högre läroanstalter. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 208, s. 273 och 274), vilket innebär
en anslagshöjning med 12 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Språkassistentverksamhet vid högre
läroanstalter för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 74 000 kronor.

194:o) Resestipendier åt lärare vid de allmänna läroverken m. fl.
läroanstalter. Kungl. Maj:t har (punkt 209, s. 274) föreslagit riksdagen
att till detta ändamal för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 65 000 kronor.

Kungl. Maj :ts förslag innebär en anslagshöjning med 15 000 kronor. Anslaget
är avsett att i sin helhet disponeras till resestipendier åt lärare i
främmande, levande språk.

Utskottet, som vill understryka betydelsen för skolundervisningen av
att lärare i olika ämnen genom resestipendier få möjligheter till vidare
utbildning, tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag och hemställer
alltså,

att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid de allmänna
läroverken m. fl. läroanstalter för budgetåret
1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 65 000 kronor.

195:o) Psykologisk-pedagogiska institutet: Avlöningar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 210, s. 274—276), vilket innebär en anslagshöjning
med 7 300 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för psykologiskpedagogiska
institutet, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t .......................... 1 700

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 29 500

3. Rörligt tillägg, förslagsvis . ................. 9 600

Summa kronor 40 800

b) till Psykologisk-pedagogiska institutet: Avlöningar för
budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 40 800
kronor.

89

Statsutskottets utlåtande nr 8.

196:o) Psykologisk-pedagogiska institutet: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 211, s. 276), vilket innebär en anslagshöjning
med 1 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Psykologisk-pedagogiska institutet:
Omkostnader för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 11 000 kronor.

197:o) Psykologisk-pedagogiska institutet: Bokinköp och bokbindning
vid pedagogiska biblioteket. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 212, s. 276 och 277), vilket innebär en anslagshöjning med
4 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Psykologisk-pedagogiska institutet:
Bokinköp och bokbindning vid pedagogiska biblioteket
för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av
16 000 kronor.

198:o) Psykologisk-pedagogiska institutet: Undersökningar och
kurser. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 213, s. 277 och 278),
vilket innebär en anslagshöjning med 35 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Psykologisk-pedagogiska institutet:
Undersökningar och kurser för budgetåret 1952/53 anvisa
ett reservationsanslag av 100 000 kronor.

199:o) Vissa kostnader för student- och realexamina. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 214, s. 278—280), vilket innebär en anslagshöjning
med 140 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader för student- och
realexamina för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 600 000 kronor.

200:o) Stipendier för studier genom korrespondens och vid enskilda
realskolor med kombinerad undervisning. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 216, s. 283 och 284) hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) medgiva, att för budgetåret 1952/53 må till stipendier,
som under denna punkt avses, utdelas högst 75 000
kronor;

b) till Stipendier jör studier genom korrespondens och
vid enskilda realskolor med kombinerad undervisning för
budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 50 000
kronor.

90

Statsutskottets utlåtande nr 8.

201 :o) Bidrag till inrättande av skolhem för lärjungar vid högre
läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 217, s. 281
och 285), vilket innebär en anslagshöjning med 299 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till inrättande av skolhem
för lärjungar vid högre läroanstalter för budgetåret 1952/53
anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kronor.

202:o) Bidrag till avlönande av föreståndare vid skolhem för lärjungar
vid högre läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 218, s. 285), vilket innebär en anslagshöjning med 25 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till avlönande av föreståndare
vid skolhem för lärjungar vid högre läroanstalter för
budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 70 000
kronor.

Folkundervisningen.

Anstalter för lärarutbildning m. m.

203:o) Folkskoleseminarierna: Omkostnader. Kungl. Maj:t har
(punkt 220, s. 286—288) föreslagit riksdagen att till nämnda ändamål för
budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 1 239 100 kronor, innebärande
en ökning med 190 500 kronor.

Skolöverstyrelsen har, liksom för sistförflutna och innevarande budgetår,
hemställt om medelsanvisning för bestridande av rese- och traktamentskostnader
dels med 9 500 kronor för rektorernas eller deras ombuds studieresor
till folkskolor, dels med 20 000 kronor för lärare, som leda seminarieelevernas
studie- och idrottsutfärder, dels ock med 3 000 kronor för lärares
studiebesök vid seminarier och folkskolor. Överstyrelsen finner den begärda
medelsanvisningen synnerligen angelägen. Icke minst seminariernas
samarbete med den pågående försöksverksamheten med enhetsskola
nödvändiggör, att rektorer eller av rektorerna utsedda lärare beredas möjligheter
att besöka folkskolor av olika typer. Därest ej hela det begärda
beloppet kan beviljas, finner överstyrelsen det därför alldeles särskilt viktigt,
att föreslagna 9 500 kronor för detta ändamål ställas till förfogande.

Departementschefen har icke föreslagit någon medelsanvisning för
ifrågavarande ändamål.

Utskottet har med hänsyn till angelägenheten av en intim kontakt och
ett nära samarbete mellan seminarierna och den pågående försöksverksamheten
med enhetsskola funnit starka skäl tala för att medel anvisas för

Statsutskottets utlåtande nr 8.

91

bestridande av kostnaderna för rektorernas eller deras ombuds studiebesök
vid folkskolor. Utskottet förordar därför att för ändamålet i enlighet
med skolöverstyrelsens förslag under förevarande anslag beräknas ett belopp
av 9 500 kronor. Då utskottet icke i övrigt funnit anledning till erinran
mot Kungl. Maj:ts förslag, torde förevarande anslag böra för nästa
budgetår uppföras med (1 239 100 + 9 500 =) 1 248 600 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,
till Folkskoleseminarierna: Omkostnader för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 1 248 600 kronor.

204:o) Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 221, s. 288 och 289), vilket innebär en
anslagshöjning med 60 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskoleseminarierna: Materiel,
böcker m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 359 000 kronor.

205:o) Folkskoleseminarierna: Utrustning. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 222, s. 289), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskoleseminarierna: Utrustning
för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av
400 000 kronor.

206:o) Småskoleseminarierna: Omkostnader. Kungl. Maj:t har
(punkt 224, s. 289—291) föreslagit riksdagen att till nämnda ändamål för
budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 390 500 kronor, innebärande
en ökning med 68 700 kronor.

Skolöverstyrelsen har med hänvisning till vad överstyrelsen anfört beträffande
motsvarande anslagspost under folkskoleseminariemas omkostnadsstat
föreslagit anvisande av dels 5 000 kronor för rektorernas studiebesök
i folkskolor, dels 9 500 kronor till rese- och traktamentsersättning
åt lärare, som leda seminarieelevernas studie- och idrottsutfärder, dels ock
2 000 kronor för lärares studiebesök vid andra seminarier och folkskolor
inom landet.

Departementschefen har icke förordat någon medelsanvisning för ifrågavarande
ändamål.

Utskottet har i överensstämmelse med sitt ställningstagande till motsvarande
spörsmål vid folkskoleseminarierna ansett sig böra förorda anvisande
av 5 000 kronor för bestridande av kostnaderna för rektorernas
eller deras ombuds studiebesök vid folkskolor. Förevarande anslag torde
därför böra uppföras med (390 500 + 5 000 =) 395 500 kronor.

92

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,
till Småskoleseminarierna: Omkostnader för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 395 500 kronor.

207:o) Småskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 225, s. 291), vilket innebär en anslagshöjning
med 15 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Småskoleseminarierna: Materiel,
böcker m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 84 000 kronor.

208:o) Småskoleseminarierna: Utrustning. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 226, s. 291 och 292), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Småskoleseminarierna: Utrustning
för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av
50 000 kronor.

209:o) Kurser för lärare vid folk- och småskoleseminarier. Kungl.
Maj:t har (punkt 227, s. 292 och 293) föreslagit riksdagen att till nämnda
ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 30 000
kronor.

Utskottet, som tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag,
har med tillfredsställelse konstaterat, hurusom departementschefens förslag
under denna punkt innebär tillmötesgående av ett sedan länge känt behov
av fortbildning även för seminariernas lärare. Utskottet anser i likhet med
skolöverstyrelsen, att till de särskilt angelägna önskemålen höra kurser
rörande den allmänna metodiken och de särskilda ämnenas metodiska behandling
samt rörande undervisningen i sexualhygien.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Kurser för lärare vid folk- och småskoleseminarier
för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 30 000 kronor.

210:o) Kurs för lärare rörande läs- och skrivsvårigheter hos barn.

Kungl. Maj:t har (punkt 228, s. 293—295) föreslagit riksdagen att till
nämnda ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av
20 000 kronor.

Utskottet, som tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag, får framhålla
angelägenheten av att de ifrågasatta åtgärderna till avhjälpande av läsoch
skrivsvårigheter hos skolungdom på lämpligt sätt komma även landsbygdsdistrikten
till godo. Utskottet hemställer,

Statsutskottets utlåtande nr 8.

93

att riksdagen må till Kurs för lärare rörande läs- och
skrivsvårigheter hos barn för budgetåret 1952/53 anvisa
ett reservationsanslag av 20 000 kronor.

211 ro) Bidrag till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning.
Kungl. Maj:t har (punkt 229, s. 296) föreslagit riksdagen att
till detta ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa’ett anslag av 20 000 kronor,
innebärande en ökning med 5 700 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av fröken Ager m. fl. väckt motion (11:338), vari hemställts,
att riksdagen måtte besluta att slöjdlärarnas utbildningsfråga göres till
föremål för utredning av lärarhögskoledelegationen och att densamma speciellt
skall utröna möjligheterna att förlägga seminarieutbildningen för
slöjdlärarna till de blivande lärarhögskolorna.

Utskottet tillstyrker, att anslaget i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
uppföres med 20 000 kronor.

Vad angår motionen II: 338 får utskottet framhålla att utskottet i likhet
med motionärerna finner det synnerligen angeläget, att en snar lösning
av utbildningsfrågan för lärare i manlig slöjd kan ernås. Det torde
emellertid vara nödvändigt, att frågan dessförinnan underkastas en allsidig
■och förutsättningslös utredning. Utskottet förordar därför, att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om en dylik utredning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) till Bidrag till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning
för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag
av 20 000 kronor;

b) i anledning av motionen II: 338 i skrivelse till Kungl.
Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning
med avseende å utbildningen av lärare i manlig
slöjd.

212:o) Fortbildningskurser för lärare vid egentliga folkskolor och
småskolor. Kungl. Maj:t har (punkt 230, s. 296 och 297) föreslagit riksdagen
att till detta ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 60 000 kronor, innebärande en ökning med 25 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de under punkten
191 angivna motionerna 1:199 och II: 179, i vilka, såvitt här är i fråga,

94

Statsutskottets utlåtande nr 8.

hemställts, att riksdagen måtte till förevarande ändamål anvisa ett reservationsanslag
av 115 000 kronor.

•

Skolöverstyrelsen föreslår, att anslaget, som nu är uppfört med 35 000
kronor, för nästa budgetår höjes med 115 000 kronor.

Skolöverstyrelsens förslag innebär bland annat, att kursdeltagarnas reseoch
traktamentsersättniilgar beräknas enligt allmänna resereglementet
(kostnadsökning 25 000 kronor) och att antalet dagar under läsåret, då
undervisning på grund av hithörande kursverksamhet får inställas, ökas
från nuvarande tre till fem dagar.

Departementschefen förordar en höjning av anslaget till 60 000 kronor,
men anser sig icke i vidare mån kunna biträda överstyrelsens förslag.

Motionärernas förslag ansluter sig till vad överstyrelsen förordat.

Utskottet får — under hänvisning till sitt ställningstagande till motionerna
I: 199 och II: 179, såvitt de beröra anslaget till kurser för lärare
vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter — avstyrka bifall till ifrågavarande
motioner jämväl i vad de avse förevarande punkt. Med tillstyrkande
av bifall till Kungl. Maj:ts förslag hemställer således utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 199 och II: 179, såvitt
här är i fråga, till Fortbildningskurser för lärare vid egentliga
folkskolor och småskolor för budgetåret 1952/53 anvisa
ett reservationsanslag av 60 000 kronor.

213:o) Besestipendier åt lärare vid vissa till folkundervisningen
hörande läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
231, s. 297), vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid vissa
till folkundervisningen hörande läroanstalter för budgetåret
1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 35 000
kronor.

214:o) Stipendier åt folkskollärare för vinnande av behörighet att
undervisa i engelska. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 232,
s. 298), vilket innebär en anslagshöjning med 20 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Stipendier åt folkskollärare för vinnande
av behörighet att undervisa i engelska för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 150 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

95

215:o) Bidrag till Ericastiftelsen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 233, s. 298—301), vilket innebär en anslagshöjning med 83 000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Ericastiftelsen för budgetåret
1952/53 anvisa ett anslag av 118 000 kronor.

Folkskolinspektionen.

216:o) Folkskolinspektionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 234, s. 301 och 302), vilket innebär en anslagshöjning
med 204 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för folkskolinspektionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 708 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
...................................... 358 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis . ................. 256 000

Summa kronor 1 322 000

b) till Folkskolinspektionen: Avlöningar för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 1 322 000 kronor.

217:o) Folkskolinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 235, s. 302), vilket innebär en anslagshöjning med
00 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolinspektionen: Omkostnader
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 410 000
kronor.

Skolmåltider.

218:o) Bidrag till anordnande av skolmåltider. Kungl. Maj:t har
(punkt 236, s. 303—308) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordade ändringar beträffande grunderna för statsbidrag
till skolmåltidsverksamheten, att tillämpas från och med budgetåret
1952/53, dels ock till detta ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa
ett förslagsanslag av 20 300 000 kronor, innebärande en anslagshöjning
med 0 800 000 kronor.

96

Statsutskottets utlåtande nr 8.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Ivar Nilzon (I: 141) och den andra inom andra kammaren av herr
Larsson i Luttra m. fl. (II: 182), i vilka hemställts, att riksdagen med ändring
av Kungl. Maj:ts proposition måtte besluta att med tillämpning från
och med budgetåret 1952/53 fastställa det särskilda bidragsunderlaget för
bespisningsenheter med högst två läraravdelningar till 90 öre per utspisad
måltid samt höja procentsatsen så, att den utgår med två tiondels procent
för varje fullt tiotal skatteören varmed skoldistriktets eller kommunens
skatteunderlag för redovisningsåret understiger 55 skattekronor per
invånare, dock med lägst 10 procent av bidragsunderlaget;

dels en inom andra kammaren av herr Jacobson i Vilhelmina m. fl. väckt
motion (II: 82), vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av Kungl.
Maj:ts förslag rörande bidrag till anordnande av skolmåltider för budgetåret
1952/53 måtte besluta

a) att — i avvaktan på den översyn av grunderna för statsbidrag till
skolmåltider, som departementschefen förutskickat — den ändringen redan
nu vidtages, att bidrag skall utgå med två tiondels procent för varje fullt
tiotal skatteören, varmed skoldistrikts eller kommuns skatteunderlag för
redovisningsåret understiger 55 skattekronor per invånare;

b) höja det särskilda bidragsunderlaget för mindre bespisningsenheter
med högst två läraravdelningar till 90 öre per måltid och lärjunge;

c) vidtaga den erforderliga höjning i det av departementschefen äskade
förslagsanslaget, som följer av ett bifall till motionen;

dels ock en inom andra kammaren av herrar Holmberg och Dahlgren
väckt motion (II: 445), vari hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen
måtte i enlighet med skolöverstyrelsens förslag till förevarande ändamål
anvisa ett förslagsanslag av 30 000 000 kronor.

Statsbidraget utgår nu med viss procent av ett bidragsunderlag. Procentsatsen
utgör 0,2 procent för varje tiotal skatteören, varmed skoldistriktets
(kommunens) skatteunderlag för redovisningsåret understiger
50 skattekronor per invånare (där synnerliga skäl föreligga, må Kungl.
Maj:t fastställa högre procentsats). Bidragsunderlaget utgör 60
öre för varje utspisad måltid, dock att bidragsunderlaget vid bespisningsenhet
med högst två läraravdelningar utgör 80 öre per måltid. Kungl.
Maj:t må, då synnerliga skäl därtill äro, fastställa högre bidragsunderlag.
För lärjunge, som tillhör annat skoldistrikt (annan kommun), utgår statsbidraget
med belopp, motsvarande hela bidragsunderlaget.

Skolöverstyrelsen föreslår, att anslaget för nästa budgetår höjes med
10 500 000 kronor på sätt och av orsaker, som framgå av följande sammanställning: -

Statsutskottets utlåtande nr 8.

97

1.

2.

3.

5.

Beräknad ökning av antalet deltagare ..............

Anslagsminskning på grund av stegring av antalet skattekronor
per invånare................................

Höjning av bidragsunderlagen från 60 och (för mindre
bespisningsenheter) SO öre till 70 respektive 90 öre ....
Höjning av procentsatsen till 0,2 procent för varje tiotal
skatteören, varmed skatteunderlaget understiger 55

skattekronor per invånare, dock lägst 10 procent......

Höjning av statsbidraget för »främmande» lärjunge till
belopp, motsvarande verkliga kostnaden per måltid, dock
högst 1 krona.....................................

Ökning eller
minskning

+ 6 600 000
— 500 000

+ 1 500 000

+ 2 500 000

+_400 000

Ökning kronor 10 500 000

Departementschefen har anfört bland annat följande.

I likhet med skolöverstyrelsen anser jag den kraftiga stegringen av livsmedels-
och lönekostnaderna för skolmåltiderna böra föranleda, att det
bidragsunderlag, som ligger till grund för statsbidragsberäkningen, höjes
från och med nästa budgetår. Bidragsunderlaget fastställdes år 1946 till
60 öre per måltid och lärjunge, vilket belopp vid denna tid torde ungefärligen
ha motsvarat skoldistriktens (kommunernas) genomsnittliga kostnader
i de hänseenden statsbidraget avser. År 1950 höjdes bidragsunderlaget
till 80 öre för mindre bespisningsenheter. Enligt överstyrelsens nu
framlagda undersökningar utgjorde de verkliga kostnaderna för skolmåltid
läsåret 1950/51 inom de flesta skoldistrikten 76—90 öre. Jag finner mig
därför böra biträda överstyrelsens förslag om höjning av det allmänna
bidragsunderlaget till 70 öre. Även det särskilda bidragsunderlaget för
mindre bespisningsenheter torde böra undergå viss höjning. Med hänsyn
till att jag räknar med att inom den närmaste tiden tillkalla sakkunniga för
översyn av bland annat grunderna för statsbidrag till skolmåltiderna torde
höjningen av det sistnämnda bidragsunderlaget såsom statskontoret föreslagit
kunna begränsas till 5 öre, och underlaget sålunda fastställas till 85
öre. Merkostnaden för statsverket — vilken delvis faller på budgetåret
1953/54 — torde i enlighet med skolöverstyrelsens beräkning för nästa budgetår
kunna uppskattas till 1 500 000 kronor.

Med hänsyn till den av mig nyss berörda sakkunnigutredningen beträffande
statsbidragsgrunderna för skolmåltidsverksamheten kan jag icke
tillstyrka överstyrelsens förslag om höjning av procentsatsen för statsbidraget
från och med nästa budgetår.

För. »främmande» lärjunge äger skoldistrikt (kommun) nu uppbära
statsbidrag med belopp motsvarande bidragsunderlaget. Överstyrelsen har
föreslagit höjning av detta statsbidrag, under framhållande att därigenom
skulle ernås en starkt önskvärd utvidgning av skolmåltidsverksamheten
vid de högre skolorna. Mot tidigare framställningar av liknande art ha
statsmakterna ställt sig avvisande (jfr t. ex. 1948 års åttonde huvudtitel,
s. 255). På grund av vad överstyrelsen anfört och med hänsyn till de svårigheter,
som yppat sig i fråga om den ekonomiska regleringen vid hänvisning
av skolpliktiga barn till annat skoldistrikt, anser jag mig böra — utan

7 — Dihang till riksdagens protokoll 1052. 6 saml. Nr 8.

98

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att avvakta resultatet av en blivande sakkunnigutredning — i viss mån
biträda överstyrelsens framställning. Jag föreslår sålunda, att statsbidrag
skall från och med den 1 juli 1952 utgå med belopp, motsvarande den
verkliga kostnaden per måltid, dock högst 85 öre. Den härigenom uppkommande
merkostnaden för statsverket torde för nästa budgetår kunna
beräknas till 300 000 kronor.

Yrkandena i motionerna 1:1 £1 och 11:182 samt 11:82 om höjning av
bidragsunderlaget för mindre bespisningsenheter och höjning av procentsatsen
överensstämma med skolöverstyrelsens förslag i dessa hänseenden.
Yrkandet i motionen 11: 448 ansluter sig helt till överstyrelsens förslag.

Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har skolöverstyrelsen
förordat höjning av det allmänna bidragsunderlaget från 60 till 70
öre och av bidragsunderlaget för mindre bespisningsenheter från 80 till
90 öre, varjämte beträffande statsbidraget till skolmåltider för »främmande»
lärjungar föreslagits, att detta skall från och med den 1 juli 1952 utgå
med belopp, motsvarande verkliga kostnaden per måltid, dock högst en
krona. Departementschefen har biträtt förslaget om höjning av det allmänna
bidragsunderlaget från 60 till 70 öre men beträffande bidragsunderlaget
för mindre bespisningsenheter stannat vid en höjning till 85 öre.
I fråga om bidraget till skolmåltider för »främmande barn» förordar departementschefen,
att detta skall utgå med belopp, motsvarande verkliga
kostnaden per måltid, dock högst 85 öre.

Utskottet biträder denna departementschefens ståndpunkt och anser i
likhet med departementschefen, att ytterligare jämkningar i de nuvarande
bidragsgrundema icke lämpligen böra vidtagas med hänsyn till den sakkunnigutredning,
som numera tillsatts för översyn av bland annat förevarande
bidragssystem. Utskottet avstyrker alltså bifall till motionerna
I: 141 och II: 182, II: 82 samt II: 445, sistnämnda motion såvitt här är
i fråga, och tillstyrker, att förevarande anslag i enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag för nästa budgetår uppföres med 26 300 000 kronor.

Utskottet vill i detta sammanhang framhålla angelägenheten av att skolmåltidsverksamheten
så snabbt som möjligt vinner en allmännare utbredning,
varigenom i en tid av stegrade levnadsomkostnader barnfamiljerna
kunna beredas en icke oväsentlig lättnad. En förutsättning härför torde
emellertid vara, att ej alltför stränga krav ställas på de lokaler, som skola
utnyttjas för denna verksamhet. Utskottet vill i anslutning till sitt i fjol
gjorda uttalande ånyo kraftigt understryka vikten av att vederbörande
myndigheter vid sin prövning av dessa frågor taga hänsyn till de svårigheter,
som för närvarande föreligga beträffande skolans lokalförhållanden,
så att även provisoriska anordningar för skolmåltidsverksamhet i skälig
utsträckning godtagas.

99

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 141 och II: 182, II: 82
samt II: 445, sistnämnda motion såvitt här är i fråga,

a) godkänna av departementschefen förordade ändringar
beträffande grunderna för statsbidrag till skolmåltidsverksamheten,
att tillämpas från och med budgetåret 1952/53;

b) till Bidrag till anordnande av skolmåltider för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 26 300 000
kronor.

219:o) Bidrag till anskaffande av inventarier för skolmåltider.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 237, s. 308 och 309), vilket,
innebär en anslagshöjning med 400 000 kronor, och under hänvisning till
utskottets ställningstagande under närmast föregående punkt hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till anskaffande av inventarier
för skolmåltider för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 1 400 000 kronor.

220:o) Kurser för utbildande av personal för skolmåltider. Kungl.
Maj:t har (punkt 238, s. 309 och 310) föreslagit riksdagen att till detta
ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 80 000
kronor, innebärande oförändrad medelsanvisning.

Skolöverstyrelsen hemställer om höjning av anslaget med 22 000 kronor,

vilken höjning fördelar sig på olika utgiftsändamål sålunda:

1. Föreståndararvoden (höjning med 25 kronor för enmånads-och

sexveckorskurser samt med 50 kronor för tvåmånaderskurser) 400

2. Lärararvoden (utgå nu med i medeltal 7 kronor 50 öre för undervisningstimme,
överstyrelsen beräknar höjning till 9 kronor

vid internatkurser och 10 kronor vid övriga kurser) .......... 7 500

3. Kost och logi .......................................... 11 900

4. Kursdeltagarnas resor.................................... 900

5. Läroböcker m. m........................................ 1 000

6. Studiebesök ............................................ 500

Summa i runt tal 22 000

Departementschefen har anfört följande.

Till här ifrågavarande kursverksamhet torde anslag böra anvisas även
för nästa budgetår. Såsom överstyrelsen framhållit har medelsbehovet ökats
till följd av löne- och kostnadsstegringarna. -lag finner icke anledning till
erinran mot överstyrelsens beräkningar av kostnaderna för föreståndararvoden,
kost och logi samt kursdeltagarnas resor. Lärararvodena synas
böra beräknas till i medeltal 9 kronor för undervisningstimme. I likhet med

100

Statsutskottets utlåtande nr 8.

statskontoret anser jag ökningar icke böra beräknas i fråga om kostnaderna
för läroböcker m. m. och studiebesök. Trots det ökade medelsbehovet för
kurserna torde, enär enligt budgetredovisningen vid utgången av sistförflutna
budgetår en reservation av omkring 55 800 kronor fanns på anslaget,
någon höjning av anslaget icke erfordras för nästa budgetår.

Utskottet har icke funnit anledning till annan erinran beträffande Kungl.
Maj:ts förslag än att anslaget med hänsyn till den förefintliga reservationens
storlek och den väntade belastningen å anslaget torde kunna minskas
med 25 000 kronor till 55 000 kronor. Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,
till Kurser för utbildande av personal för skolmåltider för
budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 55 000
kronor.

Folkskoleväsendet.

221 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 239, s. 310—325),
vilket innebär dels att den årliga lästiden i folkskolan enhetligt fastställes
till 39 veckor, dels ock en anslagshöjning med 89 miljoner kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) förklara sig icke hava något att erinra mot att den
årliga lästiden i folkskolan fastställes till en enhetlig tid
av 39 veckor från och med läsåret 1952/53;

b) till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare
vid folkskolor för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 346 000 000 kronor.

222:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till hälsovården vid folk- och
småskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 240, s. 325 och
326), vilket innebär en anslagshöjning med 115 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna av departementschefen förordade ändrade
grunder beträffande statsbidrag till skolläkare vid folk- och
småskolor, att tillämpas från och med den 1 juli 1952;

b) till Folkskolor m. m.: Bidrag till hälsovården vid folkoch
småskolor för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 1 060 000 kronor.

223:o) Folkskolor m. m.: Resekostnadsersättningar åt skolläkare

vid folk- och småskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
241, s. 327), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 8.

101

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Resekostnadsersättningar
åt skolläkare vid folk- och småskolor för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 65 000 kronor.

224 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål
vid särskilda anstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 242, s. 327), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning
åt lärarinnor i liushållsgöromål vid särskilda anstalter
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av
50 000 kronor.

225 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare för vid
statsunderstödda sjukvårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna
barn i skolåldern. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
243, s. 327 och 328), vilket innebär en anslagshöjning med 60 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning
åt lärare för vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter
och vid vissa barnhem intagna barn i skolåldern för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 500 000
kronor.

226:o) Folkskolor m. m.: Folkundervisningens befrämjande i
rikets nordligaste gränsorter m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 244, s. 328), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Folkundervisningens
befrämjande i rikets nordligaste gränsorter m. m.
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 300 000
kronor.

227 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor
och biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 245, s. 328), vilket innebär en
anslagsminskning med 100 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m. Bidrag till avlöning
åt föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor
vid skolhem och arbetsstugor för budgetåret 1952/53 anvisa
ett förslagsanslag av 650 000 kronor.

<•>

228:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn i
skolhem, arbetsstugor eller enskilda hem. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 246, s. 329 och 330), vilket i fråga om medelsauvisningen

102 Statsutskottets utlåtande nr 8.

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av
skolbarn i skolhem, arbetsstugor eller enskilda hem för
budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 2 250 000
kronor;

b) medgiva, att vid utgången av budgetåret 1951/52
befintlig reservation å det senast för budgetåret 1947/48
anvisade reservationsanslaget till Folkskolor m. m.: Bidrag
till skolhemsbyggnader och deras inredning må disponeras
intill utgången av budgetåret 1952/53.

229 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar
för skolpliktiga barn. Kungl. Maj:t har (punkt 247, s. 330 och 331)
föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa
ett förslagsanslag av 18 000 000 kronor, innebärande en ökning med
3 000 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Niklasson m. fl. (I: 35) och den andra inom andra kammaren av
herr Rubbestad m. fl. (II: 59), i vilka hemställts, att riksdagen måtte i
skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte upptaga i motionerna
anförda spörsmål till omprövning och vidtaga de åtgärder, som
erfordras för ett lämpligare anordnande av skolskjutsar;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Lundqvist och Hjalmar Nilsson (1:142) och den andra inom
andra kammaren av herrar Nilsson i Bästekille och Östlund (II: 171), i
vilka hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla
att Kungl. Maj:t föranstaltar om en översyn av nu gällande bestämmelser
för skolskjutsar i syfte att uppnå smidigare bidrags villkor och billigare
transporter.

I motionerna 1:35 och II: 59 har anförts bland annat följande.

Att skjutskostnaderna blivit så höga som de blivit, torde bero till en stor
del på de strikta bestämmelser för skolskjutsar, som utfärdats och som
säkert skulle kunna lättas utan risk. Sålunda föreskrives att antalet barn
per åkdon ej får vara större än motsvarande högst 1 % barn per vuxen
passagerare, d. v. s. att i en bil, godkänd för högst 4 passagerare utom
chauffören, få medtagas högst 6 barn och i en bil, godkänd för högst 7
passagerare, högst 10 barn. Vidare är skolskjuts per bil att anse som beställningstrafik,
varför den får utföras endast av trafikföretag med rätt till
beställningstrafik. Målsman med egen bil kan därför ej lämnas ersättning,
om han skjutsar sina barn till skolan, och har ej rätt att mottaga ersätt -

Statsutskottets utlåtande nr 8.

103

ning av andra barn som eventuellt kunna medfölja. Ej heller andra bilar,
som av olika anledning befara sådana sträckor, att skolbarn lämpligen
kunna medtagas, ha rätt att mottaga ersättning, och kan här ansvarigheten
gentemot barnen även vålla trassel.

Om lättnader i här berörda hänseenden kunna åvägabringas, skulle kostnaderna
säkert kunna nedbringas avsevärt, och framför allt skulle skjutsar
kunna ordnas i sådana fall, där det nu är uteslutet. Då folkskolinspektörerna
ha att avgöra, i vilken utsträckning skoldistrikten få anordna skolskjutsar
med statsbidrag, äga dessa säkert möjlighet att kontrollera, att
skolskjutsarna anordnas på ett tillfredsställande sätt, även om de nuvarande
bestämmelserna lättas och förenklas.

I motionerna 1:14% och 11:171 pekas särskilt på det förhållandet, att
statsbidrag nu icke kan utgå vid skjutsning med av lärjungen själv framfört
fordon (cykelbidrag) i andra fall än när det gäller elever i klass 7 eller
fortsättningsskola. I sådana fall, där skjutsarna t. ex. måste dubbleras
med anledning av ett par barn i klasserna 5 eller 6, skulle möjligheten att
hänvisa dem till självskjuts väsentligt förbilliga transporten.

Utskottet tillstyrker, att förevarande anslag i enlighet med Kungl.Maj:ts
förslag uppföres med 18 000 000 kronor.

Vad beträffar de i motionerna I: 35 och II: 59 samt I: 142 och II: 171
angivna spörsmålen får utskottet framhålla, att enligt utskottets uppfattning
de nu gällande bestämmelserna för statsbidrag till skolskjutsar torde,
såvitt avser de allmänna grundprinciperna, vara i huvudsak lämpligt avvägda.
Emellertid kan man otvivelaktigt peka på vissa detalj spörsmål,
vilka antingen äro otillräckligt beaktade eller underkastade föreskrifter,
som icke medgiva önskvärt hänsynstagande till de faktiska förhållandena
i enskilda fall. Förutom de av motionärerna aktualiserade frågorna må sålunda
erinras om den oklarhet, som råder beträffande rätten till statsbidrag
för sådana fall, att förhållandena motivera skolskjutsar fram till de ordinarie
skolskjutsarna (»biskjutsar»). Utskottet finner i likhet med motionärerna
motiverat, att en översyn kommer till stånd av de nuvarande
bidragsbestämmelserna för skolskjutsar i syfte att förbilliga transporterna
och skapa ett smidigare tillämpningsförfarande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) till Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar
jör skolpliktiga barn för budgetåret 1952/53 anvisa
ett förslagsanslag av 18 000 000 kronor;

b) med bifall till motionerna I: 35 och II: 59 samt I: 142
och II: 171 i skrivelse till Ivungl. Maj:t anhålla, att Ivungl.
Maj:t måtte låta verkställa översyn av gällande statsbidragsbestämmelser
för skolskjutsar i enlighet med vad
utskottet ovan anfört.

104

Statsutskottets utlåtande nr 8.

230:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till kostnaderna för tillhandahållande
av fria läroböcker m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 248, s. 331
och 332) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad höjning från och med den 1 juli 1952 av statsbidraget för tillhandahållande
av fria läroböcker m. m. åt lärjungar vid folk- och småskolor,
dels ock till Folkskolor m. m.: Bidrag till kostnaderna för tillhandahållande
av fria läroböcker m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 8 300 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med
1 650 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft den under punkten
218 angivna motionen II: 445, vari, såvitt här är i fråga, hemställts, att
riksdagen måtte till Folkskolor m. m.: Bidrag till kostnaderna för tillhandahållande
av fria läroböcker m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 10 350 000 kronor.

Skolöverstyrelsen har föreslagit en höjning av anslaget från 6 650 000
kronor med 3 700 000 kronor till 10 350 000 kronor. Av höjningen föranledas
250 000 kronor av ökat elevantal och 3 450 000 kronor av förordad
höjning av bidragsbeloppet per lärjunge från 10 till 15 kronor.

Departementschefen, som endast förordat en höjning av bidragsbeloppet
per lärjunge till 12 kronor, har beräknat det ökade medelsbehovet till
1 400 000 kronor utöver den automatiska ökningen av 250 000 kronor.

Utskottet, som tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag om höjning
av bidragsbeloppet från 10 till 12 kronor per lärjunge och om anslagets
uppförande med 8 300 000 kronor, anser sig icke böra biträda det i motionen
II: 445 framställda yrkandet. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionen II: 445, såvitt här är i fråga,

a) godkänna av departementschefen förordad höjning
från och med den 1 juli 1952 av statsbidraget för tillhandahållande
av fria läroböcker m. m. åt lärjungar vid folkoch
småskolor;

b) till Folkskolor m. m.: Bidrag till kostnaderna för tillhandahållande
av fria läroböcker m. m. för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 8 300 000 kronor.

231 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa byggnadsarbeten.

Kungl. Maj:t har (punkt 249, s. 332—334) föreslagit riksdagen att till
detta ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av
50 000 000 kronor, innebärande en ökning med 16 000 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

105

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Bergh rrv. fl. (I: 201) och den andra inom andra kammaren av herr
Jansson i Kalix m. fl. (II: 241), i vilka hemställts, att riksdagen i samband
med behandlingen av ifrågavarande anslag måtte göra ett uttalande i enlighet
med vad i motionerna närmare angivits;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Spetz (I: 14) och den andra inom andra kammaren av herr TJtbult
m. fl. (II: 20), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse
till Kungl. Maj:t hemställa om utredning om i vad mån särskilda villkor
för statsbidrag till byggnadsarbeten för folkskoleväsendet böra fastställas
för skoldistrikten i skärgården;

dels ock den under punkten 218 angivna motionen 11:445, vari, såvitt
här är i fråga, hemställts, att riksdagen måtte till förevarande ändamål
anvisa ett förslagsanslag av 78 000 000 kronor.

Skolöverstyrelsen har för nästa budgetår föreslagit en höjning av detta
anslag från 34 miljoner till 78 miljoner kronor, varvid överstyrelsen utgått
från en tillståndsgivning under kalenderåret 1952 motsvarande ett belopp
av 300 miljoner kronor.

Departementschefen har förklarat sig ämna tillkalla särskilda sakkunniga
för utredning av frågan om ändrade grunder för ifrågavarande statsbidrag.
— Vid beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår till 50
miljoner kronor har departementschefen utgått från en viss ökning av investeringsbeloppet
för folkskolebyggen, ehuru icke av den storlek överstyrelsen
räknat med.

I motionerna 1:201 och 11:241 har anförts bland annat följande.

Det väsentliga hindret för att råda bot på eftersläpningen i skolbyggandet
är dock icke anslagsfrågan utan kvottilldelningen för skolbyggnadsändamål.
Frågan om byggnadskvotens storlek träder därför i förgrunden.
Det är icke möjligt för en enskild riksdagsman att bedöma de överväganden
som lett fram till i bilaga 1 till statsverkspropositionen framlagt förslag
till investeringsbudget (bilaga 1, bihang 3, tabell 3). Man finner där
av naturliga skäl en betydande disproportion mellan framställda och tillgodosedda
önskemål. Fråga är emellertid, om icke den våldsamma stegringen
av byggnadskostnaderna kommer att medföra en begränsning av
byggnadsverksamheten i de fall, då uppskov är möjligt, särskilt där räntabilitetssynpunkter
måste anläggas. Man skulle diirför kunna ifrågasätta,
om det innebure någon större risk att i investeringsplanen minska t. ex.
diversekvoten (se nämnda tabell 3) något till förmån för skolbyggnadskvoten.
I varje fall synes det vara högeligen påkallat att begagna varje uppkommande
möjlighet att utan ökning av den totala investeringen åstadkomma
en förskjutning till förmån för folkskolebyggnaderna.

106

Statsutskottets utlåtande nr 8.

I motionerna 1:14 och 11:20 framhålles, att byggnadskostnaderna i en
skärgårdskommun av olika skäl, främst de dyrbarare transporterna av
byggnadsmaterial, i regel äro högre, än i en kommun på fastlandet. Större
kostnader för skolhusbyggnader vållas också därav, att centralisering av
skolväsendet ej kan genomföras på samma sätt i skärgården som på andra
orter. Det kan därför anses motiverat, att ett särskilt tillägg utgår för de
extra byggnadskostnaderna, som skärgårdsdistrikten åsamkas.

Utskottet. Av den lämnade redogörelsen framgår att departementschefen
för kalenderåret 1952 räknat med en viss ökning av investeringsverksamheten
för folkskolebyggen och i anslutning därtill för budgetåret
1952/53 förordat en höjning av anslaget till bidrag till vissa byggnadsarbeten
från 34 till 50 miljoner kronor.

Även om den ökning av skolbyggnadsverksamheten, som sålunda är att
räkna med, givetvis måste hälsas med tillfredsställelse, synes det likväl
uppenbart, att den långt ifrån är tillräcklig för att åstadkomma någon
nämnvärd ljusning i den allvarliga situationen beträffande folkskolans
lokalförhållanden. Utskottet finner det därför i hög grad angeläget, att
åtgärder vidtagas för att i ännu större utsträckning tillgodose folkskolans
byggnadsbehov. I anslutning till vad i motionerna I: 201 och II: 241 anförts
vill utskottet understryka önskvärdheten av att, därest omständigheterna
skulle medgiva en större total investeringsverksamhet än man hittills
ansett sig böra räkna med eller därest en omfördelning inom den nuvarande
investeringsramen skulle visa sig påkallad eller önskvärd, hänsyn
därvid tages till folkskoleväsendets allvarliga brist på skollokaler.

I detta sammanhang anser sig även utskottet böra framhålla vikten av
att ej alltför höga krav ställas på skolanläggningarnas standard och planering,
skoltomternas storlek m. m. Det är enligt utskottets mening angeläget,
att den begränsade byggnadskvoten effektivt utnyttjas genom ett
ekonomiskt och praktiskt byggnadssätt.

I motionerna I: 14 och II: 20 yrkas, att särskild hänsyn vid bidragsgivningen
bör tagas till de särskilda förhållandena i skärgårdsdistrikten. Den
sålunda väckta frågan är otvivelaktigt värd uppmärksamhet men bör enligt
utskottets mening icke begränsas enbart till skärgårdsdistrikten utan
utsträckas att gälla även de övriga delar av landet, där kostnaderna för
skolbyggandet av olika skäl bli särskilt höga. Utskottet utgår ifrån, att
detta spörsmål kommer att beaktas vid den numera tillsatta sakkunnigutredningen,
varför det icke torde vara erforderligt att i särskild skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla om utredning i ämnet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag tillstyrker utskottet, att för nästa
budgetår anvisas till bidrag till vissa byggnadsarbeten ett belopp av 50
miljoner kronor, varför utskottet avstyrker bifall till motionen II: 445,
såvitt här är i fråga.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

107

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
å motionen II: 445, såvitt här är i fråga, till Folkskolor
m. rrv.: Bidrag till vissa byggnadsarbeten för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 50 000 000 kronor;

b) i anledning av motionerna I: 201 och II: 241 samt
I: 14 och II: 20 i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna
vad utskottet ovan anfört.

232 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 250, s. 334), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa
fullbordade byggnadsarbeten för budgetåret 1952/53 anvisa
ett förslagsanslag av 2 500 000 kronor.

233:o) Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag för vissa äldre undervisningslokaler.
I enlighet med Kungl.Maj:ts förslag (punkt251, s.335),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. rrv.: Byggnadsbidrag
för vissa äldre undervisningslokaler för budgetåret 1952/53
anvisa ett förslagsanslag av 600 000 kronor.

234 :o) Folkskolor m. m.: Hyresbidrag för undervisningslokaler

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 252, s. 335—338), vilket
bland annat innebär en anslagshöjning med 50 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att hyresbidrag från och med budgetåret
1952/53 må i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen
förordat utgå också för vederbörande
kommun tillhörig lokal;

b) till Folkskolor m. m.: Hyresbidrag för undervisningslokaler
m. ra. för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 900 000 kronor.

235:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till undervisningsmateriel. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 253, s. 338 och 339), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

108

Statsutskottets utlåtande nr S.

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till undervisningsmateriel
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 2 900 000 kronor.

236:o) Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag till tjänstebostäder.

Kungl. Maj:t har (punkt 254, s. 339—343) föreslagit riksdagen att dels
godkänna av departementschefen förordad höjning från och med budgetåret
1952/53 av byggnadsbidragen till tjänstebostäder för folkskolans
lärare, dels medgiva, att under budgetåret 1952/53 må beviljas byggnadsbidrag
till tjänstebostäder för folkskolans lärare med tillhopa högst
5 000 000 kronor, dels ock till förevarande ändamål för budgetåret 1952/53
anvisa ett förslagsanslag av 3 900 000 kronor, innebärande en anslagshöjning
med 400 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Einar Persson m. fl. (I: 88) och den andra inom andra kammaren
av herr Ericsson i Sörsjön m. fl. (II: 169), i vilka hemställts, att riksdagen
måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om utredning angående
de i folkskolestadgan upptagna bestämmelserna om skyldighet för
vissa skoldistrikt att tillhandahålla tjänstebostäder för lärare och att därvid,
i syfte att åstadkomma större rättvisa för de skoldistrikt, vilka bli utsatta
för detta tvång, undersöka huruvida åsyftat resultat lämpligast kan
vinnas genom att ur folkskolestadgan avlägsna bestämmelserna om hyresmarknad
eller att tillräckligt höja nu utgående statsbidrag till bostäder för
lärare vid folkskola samt att, sedan utredningen slutförts, till riksdagen avgives
det förslag vartill utredningen kan föranleda;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Ivar Nilzon (1:140) och den andra inom andra kammaren av herr
Larsson i Luttra m. fl. (II: 181), i vilka hemställts, att riksdagen vid behandlingen
av Kungl. Maj:ts proposition måtte besluta, att från och med
budgetåret 1952/53 byggnadsbidragen till tjänstebostäder för folkskolans
lärare skola utgå med 50 procent av byggnadskostnadema, dock högst med
30 000 kronor för tjänstebostad för ordinarie folkskollärare och 20 000 kronor
för tjänstebostad för annan lärare;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Spetz m. fl. (I: 13) och den andra inom andra kammaren av herr
Utbult m. fl. (II: 21), i vilka hemställts, att riksdagen med ändring av vad
Kungl. Maj:t hemställt måtte för sin del besluta, att byggnadsbidragen till
tjänstebostäder för folkskolans lärare skola från och med budgetåret
1952/53 utgå med 50 procent av byggnadskostnadema, dock högst 30 000
kronor för tjänstebostad för ordinarie folkskollärare och 20 000 kronor för
tjänstebostad för annan lärare, samt att till Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag
till tjänstebostäder för budgetåret 1952/53 anvisas ett förslagsanslag
av 4 000 000 kronor;

Statsutskottets utlåtande nr 8.

109

dels ock den under punkten 218 angivna motionen II: J+U5, vari, såvitt
här är i fråga, hemställts, att riksdagen till Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag
till tjänstebostäder för budgetåret 1952/53 måtte anvisa ett förslagsanslag
av 4 000 000 kronor.

Beträffande det närmare innehållet i de angivna motionerna torde få
hänvisas till motionerna II: 169, II: 181, II: 21 och II: 445.

Skolöverstyrelsen föreslår höjning av anslaget, som nu är uppfört med
3 500 000 kronor, med 500 000 kronor. Överstyrelsen framhåller, att en avsevärd
eftersläpning i fråga om utbetalningen av beviljade bidrag synes förekomma.
Anslaget för budgetåret 1952/53 torde sålunda väsentligen komma
att belastas av byggnadsbidragen enligt Kungl. Maj:ts under budgetåret
1950/51 meddelade beslut. Under nämnda budgetår har Kungl. Maj:t medgivit
statsbidrag för anskaffande genom nybyggnad eller genom inköp av
befintlig byggnad av sammanlagt 227 tjänstebostäder för ordinarie folkskollärare
och 89 tjänstebostäder för annan lärare. Under samma budgetår
har Kungl. Maj:t dessutom meddelat ett antal beslut om byggnadsbidrag
till kostnader för förbättrande av vissa befintliga tjänstebostäder. Sammanlagda
beloppet av dessa byggnadsbidrag beräknas till 3 881 000 kronor.
Medelsåtgången torde dock även något påverkas av statsbidrag, som
beviljas innevarande budgetår.

Överstyrelsen föreslår vidare, att byggnadsbidrag till nybyggd (nyinredd)
tjänstebostad från och med nästa budgetår skall utgå med 50 procent
av byggnadskostnadema, dock högst med 30 000 kronor för tjänstebostad
för ordinarie folkskollärare och 20 000 kronor för tjänstebostad
för annan lärare. Från kostnaderna skall avdragas merkostnad för påfallande
hög standard. Förslagets genomförande beräknas ej nämnvärt påverka
medelsbehovet för nästa budgetår. Däremot bör sammanlagda beloppet
av de byggnadsbidrag, som må beviljas under budgetåret, höjas i förhållande
till tidigare år.

Statskontoret anser, att anslaget för nästa budgetår bör uppföras med
3 900 000 kronor. Ämbetsverket finner det i och för sig skäligt, att byggnadsbidragen
höjas till respektive 16 000 och 10 000 kronor, men hyser
tvekan om nödvändigheten av att nu genomföra en sådan ändring. Statskontoret
anför bland annat följande.

Under hand har inhämtats, att byggnadskostnadsindex från den 1 juli
1945 till den 1 januari 1951 stigit med för stenhus 21, för trähus 36 och
för trerumsvilla av trä 30 procent. Det kan vidare konstateras, även om
indexserierna ännu icke färdigställts, att kostnadsstegringen under första
halvåret 1951 varit avsevärd, särskilt i fråga om trähus. Man torde emellertid
icke, i avsaknad av hållpunkter beträffande den kommande kostnadsutvecklingen,
nu böra taga hänsyn till under 1951 inträffade förändringar
av indextalen.

I enlighet med sin tidigare intagna ståndpunkt har statskontoret, som

no

Statsutskottets utlåtande nr 8.

avstyrker förslaget om ändring av maximiprocenten, i och för sig intet att
erinra mot en höjning av bidraget i huvudsak motsvarande kostnadsfördyrningen
fram till år 1951. Byggnadsbidraget borde sålunda i avrundade
belopp lämpligen kunna fastställas till 16 000 kronor för tjänstebostad
för ordinarie folkskollärare och till 10 000 kronor för tjänstebostad
för annan lärare. Ämbetsverket hyser emellertid viss tvekan, om de olika
statsbidragen till det kommunala skolväsendet, bland annat med hänsyn
till det inom allmänna statsbidragsutredningen pågående arbetet, böra
undergå någon ändring för närvarande, därest icke alldeles särskilda skäl
kunna anföras härför. Byggnadsbidragen till tjänstebostäder tillhöra den
typ a,v bidrag, vilkas betydelse för kommunerna enligt statskontorets uppfattning
är av så begränsad räckvidd, att omedelbara åtgärder för en anpassning
av dem efter prisnivån icke framstå som ofrånkomliga.

Departementschefen har anfört följande.

Frågan om höjning av byggnadsbidragen för tjänstebostäder var föremål
för behandling vid 1950 års riksdag (jfr åttonde huvudtit., p. 242,
och statsutskottets uti. 8, p. 234:o). Skolöverstyrelsens då behandlade
förslag, _ vars grunder återgå i dess nu ifrågavarande framställning, hade
mött viss kritik, och någon ändring av byggnadsbidragen skedde icke.
Läget är nu i många avseenden annorlunda. Byggnadskostnaderna ha
undergått en kraftig stegring. En vidgad erfarenhet finnes i fråga om
de verkliga kostnaderna för uppförande av tjänstebostäder. Vissa åtgärder
ha också vidtagits i syfte att förhindra, att tjänstebostäder erhålla
en för hög standard. Frågan om en lämpligare utformning av statsbidragssystemet
torde emellertid böra bli föremål för särskild utredning,
och jag ämnar därför inom kort tillkalla sakkunniga. På grund härav
anser jag mig nu endast böra föreslå höjning av bidragsbeloppen med hänsyn
till den betydande stegringen av byggnadskostnaderna. Jag förordar i
anslutning till statskontorets utlåtande, att byggnadsbidragen från och
med nästa budgetår höjas för tjänstebostad åt ordinarie folkskollärare från
12 000 kronor till 16 000 kronor och för tjänstebostad åt annan lärare från
8 000 kronor till 10 000 kronor.

Den av mig förordade bidragshöjningen torde endast obetydligt påverka
medelsbehovet för nästa budgetår. Den automatiska anslagsökning, som
emellertid måste beräknas för samma budgetår, uppskattar jag i enlighet
med statskontorets förslag till 400 000 kronor. Anslaget bör således uppföras
med 3 900 000 kronor. Vid bifall till mitt förslag om höjning av byggnadsbidragens
belopp bör maximibeloppet av byggnadsbidrag, som Kungl.
Maj:t må bevilja, för nästa budgetår höjas från 4 miljoner kronor till 5
miljoner kronor.

Utskottet. Enligt bestämmelserna i kungörelsen 1946: 887 utgår för närvarande
statsbidrag med 12 000 kronor till anskaffande av tjänstebostad
för ordinarie folkskollärare och med 8 000 kronor till anskaffande av tjänstebostad
för annan lärare, dock att statsbidraget icke må överstiga 40 procent
av de styrkta byggnadskostnaderna. Skolöverstyrelsen har — såsom
av den lämnade redogörelsen framgår — föreslagit en förbättring av
bidragsgrunderna på så sätt, att byggnadsbidrag till nybyggd tjänstebostad
skulle utgå med 50 procent av byggnadskostnaderna, dock högst med
30 000 kronor för tjänstebostad för ordinarie folkskollärare och 20 000 kro -

Statsutskottets utlåtande nr 8. 111

nor för tjänstebostad för annan lärare. Från kostnaderna skulle avdragas
merkostnad för påfallande hög standard. Departementschefen har emellertid
— under hänvisning till att den tidigare omnämnda sakkunnigutredningen
avsåges omfatta även en översyn av nu ifrågavarande statsbidragssystem
— endast ansett sig böra föreslå en mindre höjning av de nuvarande
bidragsbeloppen, nämligen från 12 000 till 16 000 kronor respektive från
8 000 till 10 000 kronor. Departementschefen framhåller, att den sålunda
förordade bidragshöjningen endast obetydligt torde påverka medelsbehovet
för nästa budgetår.

I motionerna I: 140 och II: 181, 1:13 och II: 21 samt II: 445 ha framställts
yrkanden, som överensstämma med skolöverstyrelsens förslag.

Utskottet får för sin del framhålla att byggn ad skostnad er n as kraftiga
stegring medfört en sådan avsevärd förskjutning till kommunernas nackdel
av kostnaderna för hållande av tjänstebostäder, att snara åtgärder erfordras
för att lätta denna ökade ekonomiska börda för skoldistrikten. Utskottet
är medvetet om att med hänsyn till den omnämnda sakkunnigutredningen
någon ändring av själva bidragssystemet nu icke lämpligen bör
ske, varför en provisorisk förbättring bör få formen av en höjning av de
nuvarande bidragsbeloppen. Det synes emellertid utskottet som om den
av departementschefen förordade höjningen är väl knappt tillmätt och utgör
en alltför ringa kompensation för byggnadskostnadernas stegring. Utskottet
har därför ansett sig böra ytterligare höja nämnda belopp och förordar,
att bidraget för tjänstebostad åt ordinarie folkskollärare bestämmes
till 18 000 kronor och för bostad åt annan lärare till 12 000 kronor. Givetvis
bör alltjämt gälla, att bidraget icke må överstiga 40 procent av de
styrkta byggnadskostnaderna.

Av departementschefens uttalande synes framgå att han avsett, att de
höjda bidragsbeloppen skulle utgå endast för de tjänstebostäder, beträffande
vilka Kungl. Maj:t kommer att meddela statsbidragsbeslut efter den
1 juli 1952. Härigenom skulle undantagas alla de bostäder, vilkas uppförande
påbörjats under år 1951 och första halvåret 1952 och vilka i lika
hög grad drabbats av kostnadsfördyring. Utskottet, som funnit detta
obilligt, har ansett sig böra föreslå, att de förhöjda beloppen skola,
utbetalas för de bostäder, beträffande vilka Kungl. Maj:t meddelat
bidragsbeslut efter den 1 januari 1951. Detta innebär, att den förordade
höjningen av bidragsbeloppen kan väntas komma att i icke oväsentlig
utsträckning belasta redan nästa budgetårs anslag. Den av departementschefen
föreslagna höjningen torde kunna beräknas medföra en årlig kostnadsökning
av omkring 1 000 000 kronor och den av utskottet därutöver
ifrågasatta höjningen en ytterligare kostnadsökning av omkring 500 000
kronor. Med hänsyn till den av skolöverstyrelsen påtalade eftersläpningen
i fråga om utbetalningen av beviljade bidrag torde det emellertid
för nästa budgetår vara tillfyllest, om anslaget uppräknas med 900 000

112

Statsutskottets utlåtande nr 8.

kronor utöver den av departementschefen förordade automatiska höjningen
och sålunda uppföres med (3 900 000 + 900 000 —) 4 800 000 kronor. Tilllika
bör maximibeloppet av byggnadsbidrag, som ICungl. Maj:t må bevilja
under nästa budgetår, höjas till 5 500 000 kronor.

Beträffande vad i motionerna I: 88 och II: 169 anförts får utskottet
framhålla att enligt direktiven för den omförmälda sakkunnigutredningen
denna kommer att omfatta en översyn såväl av det nuvarande statsbidragssystemet
som av vissa frågor rörande skyldigheten för skoldistrikt att tillhandahålla
tjänstebostäder. Motionerna torde vid sådant förhållande icke
böra föranleda någon riksdagens åtgärd. Utskottet har även med tillfredsställelse
erfarit, att frågan om tjänstebostädernas allmänna standard, bland
annat med avseende å storleken, kommer att övervägas vid nämnda utredning.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
ävensom motionerna I: 140 och II: 181, I: 13 och 11:21
samt II: 445, sistnämnda motion såvitt här är i fråga,

a) godkänna av utskottet förordad höjning från och med
budgetåret 1952/53 av byggnadsbidragen till tjänstebostäder
för folkskolans lärare,

b) medgiva, att under budgetåret 1952/53 må beviljas
byggnadsbidrag till tjänstebostäder för folkskolans lärare
med tillhopa högst 5 500 000 kronor,

c) till Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag till tjänstebostäder
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 4 800 000 kronor;

II. att motionerna I: 88 och II: 169 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.

237:o) Folkskolor m. m.: Övergångsbidrag till tjänstebostäder.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 255, s. 343), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Övergångsbidrag
till tjänstebostäder för budgetåret 1952/53 anvisa
ett förslagsanslag av 250 000 kronor.

238 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 256, s. 343—345), vilket innebär
en anslagshöjning med 12 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor rrv. rrv.: Bidrag till
Skytteanska skolan i Tärna för budgetåret 1952/53 anvisa
ett förslagsanslag av 39 000 kronor.

113

Statsutskottets utlåtande nr 8.

239:o) Folkskolor m. m.: Anordnande av kombinerad korrespondens-
och radioundervisning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 257, s. 346—348), vilket innebär en anslagsminskning med 121 000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor rrv. to.: Anordnande av
kombinerad korrespondens- och radioundervisning för budgetåret
1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 315 000
kronor.

240:o) Nomadskolor: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 258, s. 348—351), vilket innebär en anslagshöjning med 150 800
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1952/53, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för nomadskolorna, som föranledas
av vad departementschefen anfört,

b) godkänna följande avlöningsstat för nomadskolorna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, jörslagsvis 271 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, jörslagsvis................ 19 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

jörslagsvis ............................... 240 000

4. Rörligt tillägg, jörslagsvis.................. 143 300

Summa kronor 674 000

c) till Nomadskolor: Avlöningar för budgetåret 1952/53
anvisa ett förslagsanslag av 674 000 kronor.

241:o) Nomadskolor: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 259, s. 351—353), vilket innebär en anslagshöjning med
96 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Omkostnader för
budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 354 000
kronor.

242:o) Nomadskolor: Fortsättningsskolundervisning för nomadbarn.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 260, s. 353), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

8 — Bihang till riksdagens protokoll 1952. 6 samt. Nr 8.

114

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Nomadskolor: Fortsättning sskolundervisning
för nomadbam för budgetåret 1952/53 anvisa
ett förslagsanslag av 38 900 kronor.

243 :o) Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning åt lärare. Kungl.
Maj:t har (punkt 261, s. 353 och 354) föreslagit riksdagen att till detta
ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 5 000 000
kronor, innebärande en anslagsminskning med 200 000 kronor.

Detta anslag har för budgetåren 1949/52 uppförts med respektive
3 200 000, 5 400 000 och 5 200 000 kronor. Belastningen å anslaget har för
budgetåren 1949/51 utgjort respektive 2 734 653 och 2 796 770 kronor.

Skolöverstyrelsen föreslår, att anslaget sänkes med 200 000 kronor. Eu
viss minskning av fortsättningsskolorganisationen kan nämligen väntas i
samband med övergång till åttaårig skolplikt i vissa distrikt.

Departementschefen har anfört följande.

Den låga anslagsbelastningen under budgetåret 1950/51 sammanhänger
med särskilda förhållanden med avseende å genomförandet av löneregleringarna
för fortsättningsskolans lärare. En motsvarande underbelastning
kan icke beräknas för de följande budgetåren. I betraktande härav och
med hänsyn till rörliga tilläggets höjning bör anslaget för nästa budgetår
endast sänkas på sätt överstyrelsen föreslagit med 200 000 kronor till
5 000 000 kronor.

Utskottet, som låtit införskaffa närmare upplysningar rörande den bristande
överensstämmelsen mellan medelsanvisning och anslagsbelastning för
budgetåret 1950/51, anser sig böra förorda, att anslaget sänkes till 4 800 000
kronor. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,
till Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning åt lärare för
budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 4 800 000
kronor.

244:o) Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering av fortsättningsskolväsendet.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 262,
s. 354 och 355), vilket innebär en anslagshöjning med 125 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att statsbidraget per lärjunge för centralisering
av fortsättningsskolväsendet må från och med budgetåret
1952/53 höjas till 2 kronor 50 öre per dag;

b) till Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering av
fortsättningsskolväsendet för budgetåret 1952/53 anvisa
ett förslagsanslag av 725 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

115

245:o) Fortsättningsskolor: Utbildningskurser för lärare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 263, s. 355), vilket innebär en anslagshöjning
med 4 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Utbildningskurser
för lärare för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 30 000 kronor.

Högre folkskolor och folkhögskolor.

246:o) Högre folkskolor: Understöd. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 264, s. 356), vilket innebär en anslagsminskning med 340 000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre folkskolor: Understöd för
budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 700 000
kronor.

247:o) Högre folkskolor: Bidrag till arvoden åt skolläkare m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 265, s. 356 och 357), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre folkskolor: Bidrag till arvoden
åt skolläkare m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett
förslagsanslag av 5 000 kronor.

248:o) Folkhögskolor: Understöd. Kungl. Maj:t har (punkt 266, s.
357) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa
ett förslagsanslag av 5 500 000 kronor, vilket innebär en anslagshöjning
med 1 000 000 kronor till följd av det rörliga tilläggets höjning och
tillkomsten av nya skolor.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Enligt vad utskottet under hand inhämtat har ett antal folkhögskolor
sedan åtskilliga år tillbaka anordnat en tredje årskurs, vilken inräknats i
den statsunderstödda verksamheten som en parallellavdelning till andra
årskursen. Under läsåret 1951/52 ha tretton folkhögskolor dylik tredje årskurs
med sammanlagt 188 elever. Till följd av statsmakternas ställningstagande
vid fjolårets riksdag i samband med löneregleringen för folkhögskolans
lärare till frågan om tredje årskurs vid folkhögskola har emellertid
skolöverstyrelsen ansett sig förhindrad att bevilja statsbidrag till denna
kurs för innevarande läsår. Då emellertid kursen förberetts och elever i
flertalet fall antagits med löfte om stipendier, innan riksdagsbeslutet förelegat
och den nya folkhögskolestadgan utkommit, skulle de ifrågavarande
skolorna åsamkas en ekonomisk förlust, därest kursen innevarande budgetår
icke bleve statsbidragsbcrättigad. Enligt utskottets mening utgöra

116

Statsutskottets utlåtande nr 8.

de sålunda angivna särskilda omständigheterna visst skäl för att statsbidrag
skulle som hittills få utgå även för den tredje årskurs, som läsåret
1951/52 anordnats vid en del folkhögskolor.

Såvitt utskottet har sig bekant kommer 1946 års skolkommission att
snart framlägga vissa förslag beträffande folkhögskoleorganisationen, bland
annat innefattande även en tredje årskurs. Vilket beslut statsmakterna
än kunna komma att fatta i anledning av ett sådant förslag, förefaller det
utskottet skäligt, att de nuvarande tredje årskurserna må bibehållas i avvaktan
på ett dylikt beslut. Några nya kurser böra däremot givetvis icke
få inrättas. Utskottet vill därför icke motsätta sig, att Kungl. Maj:t, därest
så skulle befinnas lämpligt, lämnar medgivande till att statsbidrag må utgå
till en tredje årskurs vid ifrågavarande 13 folkhögskolor för budgetåret
1951/52 och därefter, intill dess statsmakternas beslut med anledning av
skolkommissionens väntade förslag föreligger. Utskottet vill betona, att
vad sålunda anförts icke får betraktas som ett preliminärt ställningstagande
från utskottets sida till frågan, om för framtiden en tredje årskurs bör
vara anordnad vid folkhögskolor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Folkhögskolor: Understöd för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 5 500 000
kronor.

249:o) Folkhögskolor: Bidrag till arvoden åt skolläkare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 267, s. 357 och 358), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna av departementschefen förordade ändrade
grunder för statsbidrag till skolhälsovården vid folkhögskolorna,
att tillämpas från och med den 1 juli 1952;

b) till Folkhögskolor: Bidrag till arvoden åt skolläkare
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 15 000
kronor.

250:o) Folkhögskolor: Förberedande samhällsvetenskapliga kurser.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 268, s. 358 och 359),
vilket innebär en anslagshöjning med 7 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkhögskolor: Förberedande samhällsvetenskapliga
kurser för budgetåret 1952/53 anvisa
ett reservationsanslag av 46 500 kronor.

251 :o) Folkhögskolor: Understöd lör utbildning av lärare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 270, s. 360), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 8.

117

att riksdagen må till Folkhögskolor: Understöd för utbildning
av lärare för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 14 500 kronor.

Abnormundervisningen.

252:o) Läroanstalter för blinda: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 272, s. 360—363), vilket innebär en anslagshöjning
med 49 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Läroanstalter för blinda: Omkostnader
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av
308 600 kronor.

253:o) Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte:
Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 274, s. 364
och 365), vilket innebär en anslagshöjning med 40 100 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Vårdanstalten i Lund för blinda
med komplicerat lyte: Omkostnader för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 173 600 kronor.

254 :o) Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 275, s. 365 och 366), vilket innebär en anslagshöjning
med 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever
för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 16 600 kronor.

255 :o) Resor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 276, s. 366), vilket innebär en anslagshöjning
med 4 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resor för blindskolelever jämte åtföljande
vårdare för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 27 000 kronor.

256:o) Arvoden åt blivande blindlärare. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 277, s. 366), vilket innebär en anslagsminskning med
4 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Arvoden åt blivande blindlärare
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 3 800
kronor.

257:o) Tryckning av blindskrifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 278, s. 367), vilket innebär en anslagshöjning med 4 000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tryckning av blindskrifter för
budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 17 000
kronor.

118

Statsutskottets utlåtande nr 8.

258:o) Dövstumskolorna: Resor för dövstumskolelever jämte åtföljande
vårdare. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 280, s.
367 och 368), vilket innebär en anslagshöjning med 7 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Dövstumskolorna: Resor för dövstumskolelever
jämte åtföljande vårdare för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 55 000 kronor.

259:o) Dövstumskolorna: Stipendier åt vissa fortsättningsskolpliktiga
dövstumma m. fl. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
281, s. 368), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumskolorna: Stipendier åt
vissa fortsättningsskolpliktiga dövstumma m. fl. för budgetåret
1952/53 anvisa ett anslag av 8 000 kronor.

260:o) Dövstumskolorna: Arvoden åt blivande dövstumlärare.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 282, s. 368 och 369), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumskolorna: Arvoden åt blivande
dövstumlärare för budgetåret 1952/53 anvisa ett
förslagsanslag av 96 500 kronor.

261 :o) Bidrag till bildningsverksamhet bland dövstumma. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 284, s. 369 och 370), vilket innebär
en anslagshöjning med 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till bildningsverksamhet
bland dövstumma för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag
av 7 500 kronor.

262 :o) Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Avlöningar. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 285, s. 370), vilket innebär en
anslagshöjning med 12 300 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för dövstumprästerna
och dövstumkonsulenterna, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 122 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, för -

slagsvis .................................. 1 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 39 000

Summa kronor 162 000

Statsutskottets utlåtande nr 8. 119

Särskilda uppbördsmedel:

Bidrag från kyrkofonden . . ................... 83 800

Nettoutgift kronor 78 200

b) till Döv stumpräster och döv stumkonsulenter: Avlöningar
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av
78 200 kronor.

263 :o) Dövstumpräster och do vs tumkonsulenter: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 286, s. 371), vilket innebär en
anslagshöjning med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumpräster och dövstumkonsulenter:
Omkostnader för budgetåret 1952/53 anvisa ett
förslagsanslag av 29 300 kronor.

264:o) Bidrag till tidning för dövstumma. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 287, s. 371 och 372), vilket innebär en anslagshöjning
med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till tidning för dövstumma
för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 2 000 kronor.

265:o) Bidrag till hörselfrämjandet för kursverksamhet. Kungl.
Maj:t har (punkt 288, s. 372 och 373) föreslagit riksdagen att till detta
ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 20 000 kronor, innebärande
en anslagsökning med 6 000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom andra
kammaren av fröken Nygren väckt motion (II: 336), vari hemställts, att
riksdagen måtte besluta, att den delpost på 6 000 kronor, som i statsverkspropositionen,
åttonde huvudtiteln, punkt 288, föreslås utgå till Hörselfrämjandet
för anordnande av kurs för utbildning av lärare för hörselsvaga
i stället måtte få användas för bestridande av kostnaderna för en av Hörselfrämjandet
planerad nordisk fortbildningskurs för avläselärare.

Av det för innevarande budgetår anvisade anslaget av 14 000 kronor disponeras
4 000 kronor till bidrag till anordnande av kurs för utbildning av
lärare för hörselsvaga barn och vuxna dövblivna. Skolöverstyrelsen har
föreslagit höjning av denna anslagspost med 3 000 kronor för förbättring
av deltagarnas traktamentsförmåner; departementschefen har tillstyrkt en
höjning av posten med 2 000 kronor till 6 000 kronor.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag och har för sin del
icke funnit anledning till erinran mot att, i enlighet med yrkandet i motionen
II: 336, det belopp av 6 000 kronor, som avsetts till kurs för utbildning
av lärare för hörselsvaga, i stället må av Kungl. Maj:t, därest så
skulle befinnas lämpligt, disponeras för bestridande av kostnaderna för en
av hörsel främjandet planerad nordisk fortbildningskurs för avläselärare.

120

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) till Bidrag till hörselfrämjandet för kursverksamhet
för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 20 000 kronor;

b) i anledning av motionen II: 336 i skrivelse till Kungl.
Maj:t giva tillkänna vad utskottet ovan anfört.

266:o) Informationskurs för dövstumlärare. I en inom andra kammaren
av fröken Nygren och herr Iiåstad väckt motion (II: 335) har hemställts,
att riksdagen måtte bevilja ett anslag på 6 400 kronor för bestridande
av kostnaderna för en informationskurs för dövstumlärare i huvudsaklig
överensstämmelse med i motionen angivna plan.

Till stöd för yrkandet har anförts bland annat följande.

Då statsmakterna under de senaste åren beviljat betydande belopp för
anskaffande av apparatur av olika slag för dövstumundervisningen, torde
det vara synnerligen angeläget, att landets samtliga rektorer och lärare i
kunskapsämne vid dövstumskolorna beredas tillfälle att erhålla teoretisk
instruktion och praktiska övningar i handhavandet av nämnda apparatur.
En obligatorisk informationskurs i detta syfte synes därför böra komma
till stånd, förslagsvis under första veckan av höstterminen 1952. Kursen
kan hållas å Manilla dövstumskola, Stockholm.

Vid en sådan kurs böra även förekomma föreläsningar berörande de
senaste rönen angående hörselträningens betydelse och i vad mån en metodisk
och målmedvetet bedriven sådan träning kan bidraga till att neutralisera
dövstumhetens verkningar. Även moderna mentalhygieniska synpunkter
på de dövstumma barnens behandling är ett område, som kräver
uppmärksamhet.

Kursen beräknas bli obligatorisk för att samtliga tjänstgörande lärare
vid de olika skolorna skola erhålla de nödiga informationerna, och det är då
nödvändigt att kursen ordnas utan kostnad för deltagarna. Om densamma
förlägges till första veckan av höstterminen och sommarlovet för eleverna
får motsvarande förlängning, kan inkvartering och kosthåll ordnas på skolan
för samtliga deltagare. Kostnaderna härför torde få bestridas ur skolans
ordinarie kostanslag.

Reseersättning III klass för deltagare ej bosatt i Stockholm torde få utgå.

Utskottet, som blivit övertygat om det stora värdet av en kurs av angiven
art, har ansett sig böra tillstyrka bifall till motionärernas förslag om
anvisande av ett anslag av 6 400 kronor för ändamålet. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj:t att bestämma den närmare tidpunkten under budgetåret
1952/53 för kursens hållande samt att även i övrigt meddela de
närmare föreskrifter rörande kursens anordnande och anslagets disposition,
som kunna befinnas erforderliga. Utskottet har icke funnit anledning till
erinran mot att kostnaderna för kursdeltagarnas kost och logi å Manillaskolan
bestridas ur skolans omkostnadsanslag. Enligt vad utskottet inhämtat,
ha samtliga tjänstgörande lärare vid de olika dövstumskolorna skriftligen
förklarat sig vilja deltaga i kursen. Utskottet hemställer alltså,

Statsutskottets utlåtande nr 8.

121

att riksdagen må, med bifall till motionen II: 335, till
Informationskurs för dövstumlärare för budgetåret 1952/53
anvisa ett anslag av 6 400 kronor.

*

Y rkesundervisningen.

267:o) Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar. Kungl.
Maj:t har (punkt 289, s. 374—377) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga
Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret
1952/53, vidtaga av departementschefen angivna förändringar i personalförteckningen
för överstyrelsen för yrkesutbildning, dels godkänna av departementschefen
angiven avlöningsstat för överstyrelsen för yrkesutbildning,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53, dels ock
till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar för budgetåret 1952/53
anvisa ett förslagsanslag av 975 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
friherre De Geer och herr Näslund (I: 202) och den andra inom andra kammaren
av herr Widén m. fl. (II: 243), i vilka hemställts, att riksdagen måtte
i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t måtte verkställa
en allmän översyn av yrkesutbildningens centrala ledning och därvid undersöka
i vad mån en samordning kan ske;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Sunne och Björck (I: 272) och den andra inom andra kammaren
av fröken Elmén m. fl. (II: 362), i vilka hemställts, att riksdagen
måtte besluta, att en tjänst som skolöverläkare inrättas inom överstyrelsen
för yrkesutbildning för verkställande av utredning av frågan om hälsovårdens
ordnande vid de läroanstalter som äro underställda överstyrelsen
för yrkesutbildning samt att för detta ändamål och omkostnader i samband
härmed för budgetåret 1952/53 medel måtte utgå med 30 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 191 000 kronor,
huvudsakligen föranledd av förslag om en uppräkning av anslagsposten till
rörligt tillägg samt därutöver av förslag om vissa smärre personalförstärkningar.

Till stöd för det i motionerna 1:202 och II: 243 framförda yrkandet om
en översyn av yrkesutbildningens centrala ledning har anförts i huvudsak
följande.

Yrkesundervisningen har alltmera kommit i blickpunkten. En fråga, som
då tränger sig fram, är, huruvida den centrala ledningen av denna undervisning
är ordnad på mest ändamålsenliga sätt. Att så icke i alla avseenden
är fallet synes uppenbart. En överslagsgranskning, som dock ej gör anspråk
på att vara fullständig, visar, att omkring 15 centrala ämbetsverk ha att
svara för egentlig yrkesutbildning. Visserligen är denna utbildning i något
fall av så speciell art, att den icke lämpligen kan anordnas av annat verk än

122

Statsutskottets utlåtande nr 8.

det, som även har att nyttiggöra den utbildade arbetskraften, men i åtskilliga
fall är den — ehuru förlagd till olika verk — av närbesläktad, ibland
t. o. m. ensartad karaktär. Dessa 15 ämbetsverk sortera under fem olika
departement. Om framtidens yrkesutbildning skall kunna bli vad vi alla
tro och hoppas, synes det angeläget, att de lämpligaste formerna för dess
centrala ledning med det snaraste utredas. Enligt statsverkspropositionen
skall överstyrelsens för yrkesutbildning organisation bli föremål för översyn.
Det synes oss angeläget att även ovanberörda frågor därvid övervägas.

I motionerna I: 272 och II: 362 har angående behovet av en skolöverläkare
inom överstyrelsen för yrkesutbildning anförts bland annat följande.

Lärjungarna vid de allmänna läroverken och övriga läroanstalter under
skolöverstyrelsens inseende åtnjuta ordnad hälsovård. Detta är också förhållandet
med den ungdom, som går ut i förvärvslivet och som intill fyllda
18 år åtnjuter lagstadgad hälsovård.

Vid de läroanstalter, som stå under överstyrelsens för yrkesutbildning
inseende, förekommer statligt reglerad skolhälsovård endast vid tekniska
fackskolor och tekniska gymnasier. Vid övriga under överstyrelsens inseende
ställda läroanstalter bedrives hälsovård i skiftande former, och densamma
är helt beroende av kommunernas initiativ och anslag för ändamålet.
Den övervägande delen av eleverna vid de kommunala och enskilda
anstalterna för yrkesundervisning, centrala verkstadsskolorna, handelsgymnasierna
och de särskilda anstalterna för yrkesundervisning befinner
sig ännu i uppväxtåldern och i sådana sociala och ekonomiska förhållanden,
att det måste anses nödvändigt med en på lämpligt sätt bedriven skolhälsovård.
Denna kategori ungdom har också en betydande arbetsbörda genom
att ofta skolarbete och förvärvsarbete bedrivas vid sidan av varandra. Den
alldeles övervägande delen av eleverna vid de kommunala anstalterna för
yrkesundervisning tillhör denna grupp. Arbetstiden blir med hänsyn till
den dubbla arbetsbördan mycket lång, vilket kan medföra allvarliga rubbningar
i dessa ungdomars hälsotillstånd, därest de icke stå under en kontinuerlig
läkarkontroll. Totalantalet elever vid här ifrågavarande läroanstalter
var hösten 1951 cirka 95 000.

En förberedande undersökning verkställdes år 1946 av skolöverläkaren i
skolöverstyrelsen angående hälsovårdsförhållandena vid kommunala och
enskilda anstalter för yrkesundervisning, centrala verkstadsskolor, handelsgymnasier
och särskilda anstalter för yrkesundervisning. Denna undersökning
visade till fullo de otillfredsställande förhållanden, som rådde på detta
område. Skolläkare eller skolsköterska fanns sålunda endast vid ett fåtal
av läroanstalterna. Intresset bland skolledarna för införande av reglerad
skolhälsovård visade sig också vara stort.

Men den utveckling, som de under överstyrelsen för yrkesutbildning
ställda läroanstalterna genomgått och fortfarande genomgå, synes tiden
vara inne för vidtagande av åtgärder för en ordnad skolhälsovård även
inom detta område.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

De ärenden, som avse yrkesutbildningen äro för närvarande uppdelade
på ett flertal olika myndigheter och ämbetsverk. Departementschefen har
ansett att en översyn av överstyrelsens för yrkesutbildning organisation
bör komma till stånd och meddelat, att han hade för avsikt att föranstalta

Statsutskottets utlåtande nr 8.

123

om tillkallande av sakkunniga för ändamålet. Utskottet vill för sin del
med anledning av departementschefens uttalande samt motionerna I: 202
och II: 243 framhålla, att utskottet funnit den i utsikt ställda utredningen
icke blott böra taga sikte på ifrågavarande ämbetsverks ändamålsenliga
organisation utan — på sätt i motionerna antytts — vidgas till att omfatta
samtliga de problem, som stå i samband med yrkesutbildningens centrala
ledning. Det är enligt utskottets mening angeläget att i möjligaste
mån få en samordning till stånd av de frågor, som beröra yrkesutbildningen.
Detta spörsmål torde därför vid utredningen särskilt böra uppmärksammas.

Vad angår det i motionerna I: 272 och II: 362 framställda förslaget är
utskottet icke berett att nu tillstyrka bifall till detsamma. Utskottet anser
nämligen att jämväl denna fråga bör upptagas till bedömande i samband
med den förordade utredningen.

Utskottet får alltså under åberopande av det anförda föreslå, att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller att en utredning tillsättes med
de uppgifter utskottet ovan angivit.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

I. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag
å motionerna I: 272 och II: 362,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1952/53, vidtaga de förändringar
i personalförteckningen för överstyrelsen för
yrkesutbildning, som föranledas av vad departementschefen
förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för överstyrelsen för
yrkesutbildning, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 335 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ................. 7 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar till inspektörer
och sakkunniga biträden m. m., förslagsvis 37 200

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis................................ 365 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 230 800

Summa kronor 975 000

c) till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar för
budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 975 000
kronor;

124

Statsutskottets utlåtande nr 8.

II. med bifall till motionerna I: 202 och II: 243, i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla om utredning i ovan av
utskottet angivna avseenden.

268:o) Överstyrelsen för yrkesutbildning: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 290, s. 377 och 378), vilket innebär
en anslagshöjning med 16 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Överstyrelsen för yrkesutbildning:
Omkostnader för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 129 000 kronor.

269:o) Överstyrelsen för yrkesutbildning: Yrkespedagogisk reformverksamhet.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 291, s.
378), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Överstyrelsen för yrkesutbildning:
Yrkespedagogisk reformverksamhet för budgetåret 1952/53
anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

270:o) Högre tekniska läroverk: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 293, s. 379 och 380), vilket innebär en anslagshöjning
med 76 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Omkostnader
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av
531 500 kronor.

271 :o) Högre tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 294, s. 380—382), vilket innebär en anslagshöjning
med 75 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Materiel,
böcker m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 430 000 kronor.

272:o) Högre tekniska läroverk: Stipendier. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 295, s. 382), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Stipendier
för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 30 000 kronor.

273:o) Högre tekniska läroverk: Föreläsningar och fortbildningskurser.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 296, s. 382), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr S.

125

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Föreläsningar
och fortbildningskurser för budgetåret 1952/53 anvisa
ett reservationsanslag av 21 000 kronor.

274:o) Konstfackskolan: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 297, s. 383—386), vilket innebär en anslagshöjning med
107 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1952/53, vidtaga den ändring
i personalförteckningen för konstfackskolan, som föranledes
av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för konstfackskolan,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 247 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt skolläkare m. m., förslagsvis
......................... 5 780

b. Ersättning åt vissa sakkunniga, förslagsvis
......................... 100

c. Arvode åt bibliotekarie............ 5 940

d. Arvode åt tillsynslärare........... 400

e. Arvode åt portvakt............... 880

f. Ersättning åt vissa teckningslärare

och handledare, förslagsvis ........ 4 800

g. Ersättning åt styrelsens sekreterare . 2 200 20 100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis................................ 438 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 160800

Summa kronor 867 000

Särskilda uppbördsmedel:

1. Elevavgifter, förslagsvis ............ 22 000

2. Avkastning ur Sjöstedtska fonden .... 2 880

3. Bidrag från Stockholms stad, förslags -

vis .............................. 176 120 201 000

Nettoutgift kronor 666 000

c) till Konstfackskolan: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 666 000 kronor.

126

Statsutskottets utlåtande nr 8.

275:o) Konstfackskolan: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 298, s. 387), vilket innebär en anslagshöjning med
7 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Konstfackskolan: Omkostnader för
budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 71 100
kronor.

276:o) Konstfackskolan: Undervisningsmateriel m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 299, s. 387 och 388), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Konstfackskolan: Undervisningsmateriel
m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 83 200 kronor.

277:o) Understöd åt handelsgymnasier. Kungl. Maj:t har (punkt
300, s. 388—392) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1952/53 anvisa ett anslag av 979 600 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likaIvdande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Elmgren
och fru Sjöström-Bengtsson (I: 143) och den andra inom andra kammaren
av herr Nilsson i Göteborg m. fl. (II: 166), i vilka hemställts, att riksdagen
måtte besluta att hemställa hos Kungl. Maj:t, att Kungl. Maj:t måtte
till nästa års riksdag framlägga förslag till omorganisation av handelsgymnasierna.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 281 500 kronor.
Departementschefen har — utan att i övrigt taga ställning till ett av
handelsutbildningskommittén framlagt betänkande angående handelsgymnasierna
(SOU 1950:12) — förklarat sig anse en försiktig utbyggnad av
den nuvarande handelsgymnasieorganisationen vara i dagens läge önskvärd.
I anslutning därtill har bland annat förordats statsbidrag till en parallellavdelning
vid handelsgymnasiet i Norrköping samt till handelsgymnasierna
i Kalmar och Karlstad, vilka icke tidigare erhållit sådant bidrag.

I motionerna 1:14-3 och II: 166 har anförts i huvudsak följande.

Det är tydligt, att bestämmelserna om handelsgymnasiemas statsunderstöd
äro högst otillfredsställande utformade. Å ena sidan måste gymnasierna
beträffande de ordinarie lärarnas löner följa de beslut, som statsmakterna
kunna fatta i fråga om läroverkslärarnas löner, å andra sidan
äro inkomsterna genom lärjungeavgifter begränsade genom givna bestämmelser,
men några som helst garantier för statsunderstödens storlek äro
icke givna. Åtskilliga gymnasier ha också måst utverka Kungl. Maj:ts

Statsutskottets utlåtande nr 8.

127

medgivande att upptaga högre lärjungeavgifter än de föreskrivna — i vissa
fall avsevärt högre — och i synnerhet de enskilda gymnasierna ha sedan
länge kämpat med stora ekonomiska svårigheter.

Till följd av att statsanslaget till handelsgymnasierna är ett fast anslag,
inträffar vid utgiftsökningar — om över huvud förhöjning av anslagen äger
rum — en eftersläpning i anslagstilldelningen, som kan vara högst besvärande.
I flera fall under senare år har Kungl. Maj:t måst föreslå riksdagen
att bevilja medel till handelsgymnasierna på tilläggsstat. I längden kan icke
gärna detta system fortgå.

Om den ordinarie lärarkåren vid så betydelsefulla skolor som handelsgymnasierna
skall kunna rekryteras på ett tillfredsställande sätt, måste
lärarna beredas tryggare anställningsförhållanden och tjänsterna inpassas
i de statliga avlöningsreglementena. För närvarande saknas bland annat
bestämmelser om ersättning för läkarvård, läkemedel och sjukhusvård liksom
rörande andra till ordinarie statstjänstemän utgående förmåner, frånsett
de rena löneförmånerna. Handelsgymnasierna intaga en alltför betydelsefull
plats i vårt lands undervisningsväsen för att deras anslagsförhållanden
skola kunna vara ordnade på ett så otillfredsställande sätt som nu
är fallet.

Att en omorganisation av handelsgymnasiernas anslagsförhållanden är
synnerligen påkallad torde tydligt framgå av det nu anförda. Handelsgymnasiernas
anslag är för övrigt nu av den storleksordningen att det icke
bör beräknas och disponeras efter så lösa grunder som hittills.

Utan att taga ställning till de av handelsutbildningskommittén gjorda
förslagen i detalj vilja vi framhålla, att dessa förslag torde kunna bilda utgångspunkt
för de fortsatta övervägandena rörande lämpligaste sättet att
ordna handelsgymnasiernas anslagsförhållanden. Kommittén, som i princip
anser, att gymnasierna böra förstatligas, föreslår, att desamma under en
övergångstid anordnas som kommunala anstalter med statsbidrag i huvudsak
efter samma grunder, som gälla för de högre kommunala skolorna. Enligt
kommitténs åsikt skulle, därest anslagsförhållandena ordnades på nu
nämnt sätt, villighet kunna påräknas från kommunerna att övertaga de
nuvarande enskilda gymnasierna.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Med anledning av vad i motionerna I: 143 och II: 166 anförts får utskottet
understryka, att en omorganisation av handelsgymnasiernas anslagsförhållanden
synes av olika anledningar motiverad. Utskottet anser sig
emellertid icke böra biträda motionärernas yrkande men utgår från att
Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet riktad på ifrågavarande spörsmål
och i sinom tid för riksdagen framlägger det förslag i ämnet, som må befinnas
påkallat.

Utskottet hemställer alltså,

a) att riksdagen må till Understöd åt handels gymnasier
för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 979 600 kronor; b)

att motionerna I: 143 och II: 166 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.

128

Statsutskottets utlåtande nr 8.

278:o) Anordnande av handelsgymnasieexamen för lärjungar

från enskild undervisning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
301, s. 392), vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Anordnande av handelsgymnasieexamen
för lärjungar från enskild undervisning för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 22 000 kronor.

279:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning. Kungl.
Maj:t har (punkt 302, s. 392—396) föreslagit riksdagen att dels godkänna
av departementschefen förordade förändrade grunder för statsunderstöd
åt kommunala anstalter för yrkesundervisning, dels ock till Kommunala
och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd åt kommunala anstalter
för yrkesundervisning för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 11 200 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Bergh (I: 144) och den andra inom andra kammaren av fru Hellström
m. fl. (II: 173), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta, att statsbidrag
skall utgå till i motionerna nämnda teoretiska heldagskurser vid
kommunala yrkesskolor med minst 30 veckors läsår med 78 procent av
kostnaderna för rektors och lärares löner, dock högst 8 kronor per undervisningstimme,
och att i anslutning därtill förevarande anslag för budgetåret
1952/53 skall höjas med 30 000 kronor;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Näslund och Axel Andersson (I: 273) och den andra inom andra
kammaren av herr Svensson i Ljungskile m. fl. (II: 254), i vilka — såvitt
här är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte bevilja ett statsbidrag till
administration för kommunala yrkesanstalter för undervisning med 5 procent
av statsbidraget till utgående lärarlöner samt att statsunderstödet för
kommunala anstalter för yrkesundervisning måtte höjas från 11200 000
kronor till 11 760 000 kronor;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Axel Andersson (1:145) och den andra inom andra kammaren av
herr Andersson i Långviksmon (II: 252), i vilka hemställts, att riksdagen
måtte besluta att hos Kungl. Maj:t begära åtgärder för överförande av
Örnsköldsviks stads tekniska skola till statlig drift;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Sten m. fl. (I: 274) och den andra inom andra kammaren av herr
Johnsson i Skoglösa m. fl. (II: 356), i vilka hemställts, att riksdagen måtte

Statsutskottets utlåtande nr 8.

129

dels för budgetåret 1952/53 bevilja Hässleholms tekniska skola ett tilläggsanslag,
utöver eljest utgående statsbidrag, av 30 000 kronor, dels uttala
att skolan i statsbidragshänseende måtte ställas i en förmånligare ställning
till dess att frågan om dess förstatligande avgjorts.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 5 700 000 kronor.

Statsbidrag till kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning
utgå enligt bestämmelserna i kungörelsen 1921: 705. Med stöd av riksdagens
beslut har Kungl. Maj:t för budgetåret 1951/52 medgivit, att vissa
i kungörelsen angivna maximibelopp per undervisningstimme må höjas.
Till två kommunala yrkesskolor, nämligen kvarnskolan i Mariestad och
Steneby skolor för yrkesundervisning, utgå understöd enligt vissa förmånligare
grunder än de eljest gällande.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.

I ett den 8 november 1950 dagtecknat betänkande har 191+6 års skolkommission
avgivit förslag till nya statsbidragsgrunder för det kommunala och
enskilda yrkesskolväsendet (SOU 1950:44). Kommissionen har utformat
statsbidragsgrundema med utgångspunkt från vad som nu i statsbidragshänseende
gäller för högre kommunala skolor samt under hänsynstagande
jämväl till för yrkesskolväsendet speciella förhållanden.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har i sina anslagsäskanden för nästa
budgetår hemställt, att förslag till nya statsbidragsgrunder för det kommunala
och enskilda yrkesskolväsendet måtte föreläggas 1952 års riksdag
i enlighet med skolkommissionens förslag samt med beaktande av vissa
ändringar däri, som överstyrelsen förordat. Medelsbehovet under förevarande
anslag beräknar överstyrelsen därvid till minst 14 000 000 kronor.
Enligt nu gällande statsbidragsgrunder skulle enligt överstyrelsens beräkningar
medelsbehovet uppgå till 7 000 000 kronor.

Det av skolkommissionen framlagda förslaget till nya statsbidragsgrunder
har departementschefen förklarat sig icke beredd att nu tillstyrka.
Däremot har departementschefen föreslagit, att statsbidragsvillkoren på
annat sätt förbättras, samt därom anfört följande.

Jag anser det vara ytterst angeläget, att redan från och med nästa budgetår
gynnsammare statsbidragsvillkor tillskapas för yrkesskolväsendet. Den
närmast till hands liggande utvägen synes därvid vara att påbygga nu gällande
statsbidragssystem. Jag föreslår, att statsbidraget till avlöning åt
rektor och övriga lärare från och med nästa budgetår fastställes till högst
78 procent av deras sammanlagda avlöning i stället för nu högst två tredjedelar.
Då något skäl icke torde föreligga att längre uppehålla den nuvarande
skillnaden mellan bidragen till olika slag av undervisning, bör ett enhetligt
högsta bidragsbelopp per undervisningstimme införas. Jag föreslår, att
detta belopp fastställes till 5 kronor innebärande — alltefter skolformen —
en höjning med 2 kronor respektive 2 kronor 20 öre i förhållande till innevarande
års maximibelopp. Därjämte torde skäligen de åt föreläsare vid
yrkesskola utgående maximiersättningarna för föreläsningstimme — 10

9 — Bihav g till riksdagens protokoll 1052. 6 saml. Nr 8.

130

Statsutskottets utlåtande nr 8.

kronor, när rese- och traktamentsersättning icke utgår, och 20 kronor, när
rese- och traktamentsersättning utgår — böra uppräknas till respektive
12 kronor 50 öre och 25 kronor. I övrigt ifrågasätter jag inga ändringar i
nu gällande statsbidragsgrunder.

Även efter genomförandet av nu förordade förbättrade statsbidragsgrunder
torde kvamskolan i Mariestad och Steneby skolor för yrkesundervisning
böra bibehålla sin i förhållande till övriga kommunala yrkesskolor förmånligare
ställning.

I motionerna 1:144 och II: 173 har anförts i huvudsak följande.

I propositionen föreslås ett statsbidrag till avlöningar med högst 78 procent
av de verkliga utgifterna för dessa. Beloppen maximeras emellertid till
5 kronor per undervisningstimme, oberoende av skolformen, vilket innebär
en nyhet, då tidigare en viss differentiering skedde. Motiveringen för det
enhetliga maximibeloppet är att »något skäl icke torde föreligga att längre
uppehålla den nuvarande skillnaden mellan bidragen till olika slag av undervisning».
Den föreslagna maximeringen får emellertid mindre lämpliga konsekvenser
i en del fall.

Vid vissa kommunala yrkesskolor ordnas en ettårig heldagskurs med
minst 30 veckors läsår. Undervisningen är huvudsakligen teoretisk och avser
att bibringa eleverna kunskaper, som ungefär motsvara realexamen.
Dessa kurser användas som inträdeskurs för tekniskt gymnasium och fordra
för sin effektivitet kvalificerade lärare. Dessa lärares löner måste helt naturligt
sättas högre än vissa andra yrkesskollärares. Skolkommissionen räknar
med lönegrad 25, vilket numera, efter höjningen av lönetillägget till 32 procent,
motsvarar ett arvode av lägst 12: 60 kronor per undervisningstimme i
ortsgrupp 3. Det föreslagna högsta beloppet är sålunda i detta fall inte ens
50 procent av den verkliga kostnaden. Departementschefens ovan anförda
uppfattning, att skäl inte föreligger för någon skillnad mellan bidragen till
olika slag av undervisning, resulterar i en uppenbart orimlig situation, om
man inte låter likheten gälla procentsatsen i stället för ett maximerat belopp.
.....

Om de ifrågavarande kurserna skola drivas även i fortsättningen, krävs
enligt de föreslagna statsbidragsgrunderna ett väsentligt kommunalt bidrag.
I och för sig vore detta inte alldeles orimligt om kurserna vore en rent kommunal
angelägenhet. På grund av den ojämna geografiska fördelningen av
denna yrkesutbildning söka sig nu elever till kurserna från även andra
kommuner än den, där skolan är belägen. I själva verket rekryteras de
från hela riket. Det måste då anses orimligt att lägga kostnaderna för dessa
elever på skolkommunen. Då återstår endast att utkräva avsevärda avgifter,
vilket ställer denna yrkesutbildning i ogynnsamt läge i jämförelse
med t. ex. läroverksutbildning, vilket strider mot riksdagens avsikt att
åstadkomma likställighet mellan teoretisk och praktisk^ utbildning. Även
nu utgöra elevavgifterna en avsevärd del av kursernas inkomster.

I motionerna 1:273 och II: 254 bär erinrats om skolkommissionens förslag
till nya statsbidragsgrunder samt vidare anförts följande.

Tyvärr har statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet inte heller
i år ansett sig kunna lägga fram utredningens förslag till ändrade statsbidragsgrunder
och därmed giva skolornas huvudmän en möjlighet att utifrån
kända förutsättningar planera för skolornas framtid. Bidragen till

Statsutskottets utlåtande nr 8.

131

lärarlöner ha dock enligt Kungl. Maj:ts förslag höjts. Såväl enligt riksdagens
tidigare uttalade mening som enligt statsrådets framställning bör
väl även det i år föreslagna bidraget betraktas som ett provisorium i avvaktan
på ett mera definitivt ställningstagande till utredningens förslag.

_ Enligt skolkommissionens förslag skulle till skolorna utgå ett administrationsbidrag
inklusive rektorsarvode motsvarande 10 procent av bidraget till
lärarlönerna. De administrativa uppgifterna vid skolorna äro numera synnerligen
omfattande och lägga betydande arbetsuppgifter på rektor och
personal. Det vore därför enligt vår mening riktigt, att riksdagen redan i år
beaktade behovet av ett särskilt bidrag till yrkesskolornas administration.
Därmed skulle man upphäva den ogynnsamma särställning, som dessa skolor
befinna sig i. Om ett bidrag provisoriskt begränsades till 5 procent mot
av skolkommissionen föreslagna 10 procent, så skulle Kungl. Maj:ts kommande
prövning knappast därigenom på något ogynnsamt sätt föregripas.

Av motionerna I: 145 och II: 252 inhämtas bland annat följande till stöd
för yrkandet om överförande till statlig drift av Örnsköldsviks stads tekniska
skola.

För ett tiotal år sedan startades i Örnsköldsvik på enskild väg ett tekniskt
institut för att ge ungdomen i orten möjlighet till utbildning. Skolan
övertogs den 1 januari 1948 av staden och har numera, enligt vad elevförteckningen
utvisar, vuxit ut till en skola för hela Norrland. Stadens
kostnader för skolan äro avsevärda och beräknas för 1952 till Ilo 000 kronor,
motsvarande en utdebitering av 63 öre per skattekrona. Under sådana
omständigheter är det förklarligt, att det inom staden vuxit fram en stark
opinion för att skolan skall läggas ned. Staden, som är svårt skattetyngd,
anses icke ha ekonomiska resurser att hålla en skola, som främst är att anse
som en skola för Norrland och i endast obetydlig grad en skola för staden.
När staden övertog skolan förespeglades de beslutande, att det fanns
goda skäl antaga, att staten inom kort skulle övertaga ansvaret för skolan.

Till stöd för de i motionerna 1:274 och II: 356 framförda yrkandena angående
Hässleholms tekniska skola har anförts bland annat följande.

Verksamheten vid Hässleholms tekniska skola har till följd av den inflationistiska
utvecklingen de senare åren blivit alltmer betungande för Hässleholms
stad i ekonomiskt hänseende. Driftsunderskottet, som budgetåret
1946/47 utgjorde 36 418 kronor exklusive räntekostnader på cirka 20 000
kronor, väntas budgetåret 1951/52 komma att uppgå till 150 000 kronor,
motsvarande 60 öre per skattekrona. Då uttaxeringen i Hässleholm belöper
sig på 14 kronor per skattekrona, inses att tekniska skolans driftsunderskott
måste kännas som en hård belastning på den redan förut ansträngda budgeten.

Undervisningen vid skolan har fått mycket goda vitsord av sakkunskapen,
vilket framgår av utlåtanden av professorerna vid tekniska högskolan
Gustaf Löfgren och Georg Wästlund. Det framgår av dessa utlåtanden, att
undervisningen vid Hässleholms tekniska skola står kvalitativt lika högt
som undervisningen i motsvarande faekämnen vid de tekniska läroverken
och att skolans resurser i fråga om laboratorier äro fullt jämförliga med och
i vissa fall överträffa vad de tekniska läroverken i detta avseende äro utrustade
med.

132

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Hässleholms tekniska skola har sedan många år karaktär av riksskola och
är ej på något sätt provinsiellt betonad, vilket framgår av en särskild utredning
för tioårsperioden 1942—1951 om hur eleverna fördela sig landskapsvis.
_ _ • . _

Då frågan om ett förstatligande av skolan icke torde kunna få sin lösning
inom de närmaste åren och då kostnaderna för skolans verksamhet
uppnått sådana proportioner att staden härför måste uttaxera minst 60 öre
per skattekrona, ha de kommunala myndigheterna på allvar börjat överväga
en nedläggning av verksamheten vid skolan. Enligt vår mening är
det ett allmänt intresse att skolan får fortsätta sin verksamhet. Skolan
tillgodoser nämligen, som överstyrelsen för yrkesutbildningen framhåller
i sin skrivelse till Kungl. Maj:t av den 13 november 1951, en utbildning som
är av väsentlig betydelse för näringslivet. Den har med stora kostnader
från stadens sida försetts med goda lokaler och utrustning, i vissa fall till
och med mycket god utrustning. Inför den upprustning av vägväsendet
som nu planeras kommer utbildningen inom skolans väg- och vattenbyggnadsfackavdelning
att spela en icke oväsentlig roll. Ett eventuellt nedläggande
av skolan skulle också medföra stora nackdelar för de socialgrupper,
från vilka eleverna rekryteras. Elevklientelet rekryteras till övervägande
del från arbetar- och jordbrukarhem. Dessa elever ha i regel haft bristande,
möjligheter till utbildning utöver folkskolan men ha kunnat vinna inträde
vid skolan tack vare sin relativt goda begåvning. Många elever ha också
uppnått mycket goda resultat.

Med hänsyn till Hässleholms tekniska skolas karaktär av riksskola och
skolans stora betydelse för landets näringsliv anse vi det motiverat att
skolan får fortsätta sin verksamhet och att staten i detta syfte lämnar den
ett vidgat stöd till dess att frågan om dess förstatligande blir löst. Därigenom
skulle riskerna för ett nedläggande av skolan kunna elimineras. För
nästkommande budgetår bör skolan således erhålla ett tilläggsanslag av
30 000 kronor, varjämte enligt vår mening riksdagen bör uttala att^skolan
i statsbidragshänseende skall ställas i en mera gynnad ställning, så länge
den befinner sig i Hässleholms stads ägo.

Utskottet får framhålla, att den revidering av statsbidragsgrunderna,
som departementschefen föreslagit, i och för sig innebär en icke oväsentlig
förbättring för yrkesskolväsendet. Utskottet ger detta förslag sin anslutning
och avstyrker bifall till motionerna 1:144 och II: 173 samt I: 273 och
II: 254, sistnämnda motioner såvitt här är i fråga. Samtidigt vill utskottet
emellertid med anledning av dessa motioner understryka önskvärdheten
av att frågan om en ytterligare förbättring av nämnda statsbidragsvillkor
blir föremål för bedömande i samband med att Ivungl. Maj:t tager slutlig
ställning till det av skolkommissionen framlagda förslaget i ämnet.

Det i motionerna 1:274 och II: 356 framställda yrkandet angående
Hässleholms tekniska skola har givit utskottet anledning uttala, att utskottet
för sin del icke har något att erinra mot att skolan om Kungl. Maj :t
efter närmare prövning av föreliggande förhållanden så finner befogat
erhåller ett vidgat stöd från statens sida. Utskottet får vidare framhålla,
att jämväl andra skolor — bland dem Örnsköldsviks stads tekniska skola

Statsutskottets utlåtande nr 8.

133

kunna befinna sig i motsvarande svåra ekonomiska läge. Utskottet förutsätter,
att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet riktad på dessa spörsmål.

På grund av vad utskottet sålunda anfört torde de ovannämnda motionerna
I: 274 och II: 356 samt 1:145 och II: 252 icke böra till någon riksdagens
åtgärd föranleda.

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:144 och II: 173,1: 274 och
II: 356 samt I: 273 och II: 254, sistnämnda bägge motioner
såvitt här är i fråga,

a) godkänna av departementschefen förordade förändrade
grunder för statsunderstöd åt kommunala anstalter för
yrkesundervisning,

b) till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av
11 200 000 kronor;

II. att motionerna 1:145 och II: 252 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.

280:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning. Kungl.
Maj:t har (punkt 303, s. 396—398) föreslagit riksdagen att till detta ändamål
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 1 950 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de under närmast
föregående punkt angivna motionerna 1:273 och 11:254> i vilka —
såvitt här är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte bevilja ett statsbidrag
till administration för enskilda anstalter för yrkesundervisning med
5 procent av statsbidraget till utgående lärarlöner samt att statsunderstödet
för enskilda anstalter för yrkesundervisning måtte höjas från
1 950 000 kronor till 2 047 500 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 1 020 000 kronor.
Ett bifall till det förslag angående ändrade statsbidragsgrunder för de
kommunala yrkesskolorna, för vilket redogjorts under närmast föregående
punkt, kommer att medföra en i statsbidragshänseende avsevärt förbättrad
ställning även för vissa enskilda yrkesskolor, nämligen dem som hänföras
till den s. k. A-gruppen. Beträffande övriga enskilda yrkesskolor, hänförliga
till grupp B, föreslås nu, att medel beräknas för en frikostigare bidragsgivning
än hittills.

134

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Angående motiveringen till de i motionerna 1:273 och II: 254- gjorda,
nu ifrågavarande yrkandena, vilka sammanhänga med motsvarande yrkanden
beträffande de kommunala yrkesskolorna, torde få hänvisas till vad
därom anförts under närmast föregående punkt.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under nästföregående
punkt anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 273 och II: 254, såvitt
här är i fråga, till Kommunala och enskilda anstalter för
yrkesundervisning: Understöd åt enskilda anstalter för
yrkesundervisning för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 1 950 000 kronor.

281 :o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till inrättande av centrala verkstadsskolor m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 304, s. 398 och 399), vilket innebär en
anslagshöjning med 500 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Bidrag till inrättande av centrala
verkstadsskolor m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett
förslagsanslag av 1 500 000 kronor.

282:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till driften av centrala verkstadsskolor. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 305, s. 399 och 400), vilket innebär en anslagshöjning
med 670 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Bidrag till driften av centrala verkstadsskolor
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 4 000 000 kronor.

283:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till driften av flygmekanikerskolan i Mölndal. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 306, s. 400—403), vilket innebär en
anslagshöjning med 30 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Bidrag till driften av flygmekanikerskolan
i Mölndal för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 285 000 kronor.

284:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till inrättande av sjömansskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 307, s. 403 och 404) hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 8.

135

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Bidrag till inrättande av sjömansskolor
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av
75 000 kronor.

285:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till driften av sjömansskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 308, s. 404), vilket innebär en anslagshöjning med 30 000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Bidrag till driften av sjömansskolor
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av
130 000 kronor.

286:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till anordnande av kurser för utbildning av elektriska installatörer.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 309, s. 404—

406) , vilket innebär en anslagshöjning med 12 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Bidrag till anordnande av kurser
för utbildning av elektriska installatörer för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 72 000 kronor.

287:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Stipendier åt elever. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 310,
s. 406 och 407), vilket innebär en anslagshöjning med 1 000 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Stipendier åt elever för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 7 000 000 kronor.

288:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till grafiska
institutet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 311, s.

407) , vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till grafiska institutet för budgetåret
1952/53 anvisa ett anslag av 3 600 kronor.

289:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till
bergsskolan i Filipstad m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 312, s. 407—409), vilket innebär en anslagshöjning med 8 000 kronor,
hemställer utskottet,

136

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till bergsskolan i Filip stad m. m. för budgetåret
1952/53 anvisa ett anslag av 54 300 kronor.

290:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till
textilinstitutet i Borås. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

313, s. 409—411), vilket innebär en anslagshöjning med 15 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till textilinstitutet i Borås för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 77 500 kronor.

291 :o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till Lennings
textiltekniska institut i Norrköping. Kungl. Maj:t har (punkt

314, s. 411 och 412) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1952/53 anvisa ett anslag av 45 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom
andra kammaren av herr Bergstrand väckt motion (II: 479), vari hemställts,
att riksdagen måtte besluta att till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till Lennings textiltekniska institut i Norrköping för
läsåret 1952/53 anslå ett belopp av 60 000 kronor.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har tillstyrkt att anslaget för nästa
budgetår uppräknas från 33 000 kronor med 27 000 kronor till 60 000
kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 12 000 kronor,
föranledd av de ökade kostnaderna för institutets verksamhet.

Till stöd för det i motionen II: 479 gjorda yrkandet om en höjning av
det av Kungl. Maj:t föreslagna statsbidraget till institutet med 15 000
kronor till 60 000 kronor har framhållits, bland annat, att institutets verksamhet
ginge med förlust och att det blivit nödvändigt att sänka standarden
genom att öka elevantalet per klass och öka antalet undervisningstimmar
för rektor och heltidsanställda lärare.

Beträffande motiveringen i övrigt torde få hänvisas till motionen.

Utskottet. Lennings textiltekniska institut har otvivelaktigt en viktig
uppgift att fylla på yrkesutbildningens område. Med hänsyn till de ökade
kostnader för institutets verksamhet, som föranletts av att institutet utökats
samt av att utgifterna för lärarlöner och undervisningsmateriel under
senare tid avsevärt stigit, har departementschefen förordat en höjning av
statsbidraget med 12 000 kronor till 45 000 kronor. Ehuru detta belopp
icke torde täcka samtliga de ökade kostnaderna för nästa budgetår innebär
likväl ifrågavarande anslagsförstärkning en icke oväsentlig förbättring

Statsutskottets utlåtande nr 8.

137

för institutet. Enligt utskottets mening torde institutet såväl för Norrköpings
stad som för industrien vara av den betydelse att ökade ekonomiska
insatser borde kunna påräknas från dessa håll för understödjande
av institutets verksamhet. Utskottet är för sin del icke berett att tillstyrka
bifall till det i motionen II: 479 framställda yrkandet utan ansluter sig
till Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionen II: 479, till Särskilda anstalter
för yrkesundervisning: Bidrag till Lennings textiltekniska
institut i Norrköping för budgetåret 1952/53 anvisa ett
anslag av 45 000 kronor.

292:o) Bidrag till vissa omskolningskurser m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 315, s. 412 och 413) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa omskolningskurser
m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 1 100 000 kronor.

293 :o) Befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare.
Kungl. Maj:t har (punkt 316, s. 413) föreslagit riksdagen att
till detta ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av
265 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Axel
Andersson och Lundqvist (1:146) och den andra inom andra kammaren
av herrar Nilsson i Bästekille och Gunnarsson (II: 170), i vilka hemställts,
att riksdagen måtte för budgetåret 1952/53 medgiva att understöd får beviljas
under budgetåret för utbildning av högst 400 lärlingar samt att understödsbeloppen
höjas med 300 kronor till 1 200 kronor att utanordnas
med 500, 300 och 400 kronor efter respektive första, andra och sista utbildningsåret.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 15 000 kronor,
föranledd dels av anslagsbelastningen, dels av en av förra årets riksdag
beslutad ökning av antalet understödsrum. För nästa budgetår har föreslagits
en ytterligare ökning av antalet understödsrum från 325 till 350.
Ett bifall härtill kommer emellertid att kunna föranleda en ökning i anslagsbelastningen
först från och med budgetåret 1953/54. I fråga om understödsbeloppet,
900 kronor, vilket utanordnas med 400 kronor efter
första och 200 kronor efter andra utbildningsåret samt 300 kronor efter
utbildningstidens slut, ifrågasättes i Kungl. Maj:ts förslag icke någon
ändring.

138

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Till stöd för de i motionerna 1:146 och 11:170 framställda yrkandena
har anförts bland annat följande.

Hantverket och småindustrien svara för en betydande del av produktionsapparaten.
Statsmakterna ha i det allmännas intresse och på grund
av den enskilde hantverksmästarens, i förhållande till den medelstora och
storindustriens blygsamma ekonomiska resurser, lämnat vissa bidrag i yrkesutbildande
syfte: till praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare,
till granskning av utförda gesällprov, till resestipendier för yrkesutbildning
m. m. Av penningvärdeförsämringen och därmed följande kostnadsstegringar
betingade anslagskrav ha emellertid icke alls eller blott i mindre
grad tillgodosetts i statsverkspropositionen. Sålunda har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att öka antalet understödsrum för utbildning av lärlingar
endast med 25 till 350 samt att besluta en uppräkning av anslaget
för lärlingsutbildning med 15 000 kronor till 265 000 kronor.

För att motsvara det beräknade behovet under budgetåret 1952/53 har
överstyrelsen för yrkesutbildning begärt att antalet understödsrum för utbildning
av lärlingar höjes med 75 till 400.

På grund av att första utbetalningen å beviljade understöd icke verkställes
förrän efter utgången av första läroåret inverkar den sålunda föreslagna
höjningen av antalet understödsrum icke på anslagsbehovet under
budgetåret 1952/53.

För budgetåret 1953/54 skulle däremot den föreslagna ökningen av antalet
understödsrum medföra en merutgift av cirka (75 X 400 —) 30 000
kronor, vartill skulle komma ersättningar till ett ökat antal lärlingsombud.

Nu gällande understödsbelopp utgå med 900 kronor, av vilka 400, 200
och 300 kronor utbetalas efter respektive första, andra och sista utbildningsåret.
Från Sveriges hantverks- och småindustriorganisation har emellertid
till överstyrelsen ingivits en till Konungen ställd framställning angående
höjning av statsunderstöden från 900 till 1 200 kronor att utanordnas
med 500, 300 och 400 kronor efter respektive första, andra och sista
utbildningsåret. Överstyrelsen, som delat hantverksorganisationens uppfattning
om angelägenheten av att understödsbeloppen höjas med hänsyn
till penningvärdets försämring, har tillstyrkt den föreslagna höjningen av
understödsbeloppen. Den sålunda föreslagna höjningen av beloppen skulle
inverka på anslagsbehovet först fr. o. m. budgetåret 1953/54, under vilket
år den skulle kunna medföra en merutgift av högst 400 X 100 = 40 000
kronor.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt innebär en
utökning av antalet understödsrum från och med nästa budgetår med 25.
Utskottet ansluter sig till detta förslag och är icke berett att föreslå den
ytterligare utökning, som i motionerna I: 146 och II: 170 påyrkats. Utskottet
anser sig icke heller böra tillstyrka, att understödsbeloppen höjas
i enlighet med motionärernas förslag. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 146 och II: 170, till Befrämjande
av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 265 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

139

294 :o) Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 317, s. 414), vilket
innebär en anslagshöjning med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till kostnader för granskning
av utförda gesällprov för budgetåret 1952/53 anvisa
ett reservationsanslag av 20 000 kronor.

295:o) Resestipendier för yrkesutbildning. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 318, s. 414), vilket innebär en anslagshöjning med
6 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier för yrkesutbildning
för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 46 000 kronor.

296 :o) Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 319, s. 414—416), vilket innebär en
anslagshöjning med 40 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen
för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 240 000 kronor.

297:o) Resestipendier åt lärare vid yrkesundervisningen. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 320, s. 416), vilket innebär en anslagshöjning
med 1 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid yrkesundervisningen
för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 11 500 kronor.

298 :o) Bidrag till vissa kurser i cement- och betongteknik. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 321, s. 416), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa kurser i cementoch
betongteknik för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 13 700 kronor.

Folkbildningsåtgärder i övrigt m. m.

299:o) Understöd åt folkbiblioteksväsendet. Kungl. Maj:t har (punkt
322, s. 417—423) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 4 334 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr Nilsson i Kristinehamn m. fl. väckt motion (II: 85), vari
hemställts, att maximum för statsbidrag i vissa, i motionen angivna av -

140

Statsutskottets utlåtande nr 8.

seenden höjes och att ifrågavarande anslag följaktligen i enlighet med skolöverstyrelsens
beräkningar höjes med 449 500 kronor samt att anslag beviljas
till ytterligare två bibliotekskurser med 13 400 kronor.

Skolöverstyrelsen har för nästa budgetår föreslagit en anslagshöjning,
som betydligt överstiger anslagets nuvarande belopp 3 900 000 kronor.
Huvuddelen av höjningen avser genomförande i vissa delar av folkbibliotekssakkunnigas
förslag (SOU 1949:28).

Departementschefen har icke funnit det möjligt att nu föreslå mera
kostnadskrävande ändringar i fråga om statsunderstödet åt folkbiblioteksväsendet
utan har begränsat sig till att för nästa budgetår förorda huvudsakligen
vissa höjningar, som äro av automatisk natur eller föranledda av
penningvärdets förändring. I sådant avseende har departementschefen tillstyrkt
en anslagsförstärkning med 434 000 kronor.

I motionen 11:85 framhålles som uppenbart, att det statliga stöd, som
ges biblioteken efter grunder, som fastställdes i början av 1930-talet, icke
är tillräckligt i våra dagar. Kommunerna ha visserligen genom ökade anslag
trätt emellan, men detta har skett ytterst ojämnt. Framför allt har
landsbygden blivit lidande på att statligt stöd icke givits i tillräcklig omfattning.

Vidare uttalas i motionen, att det av årets statsverksproposition framgår,
att man för nästa budgetår icke ens kan räkna med att de knappa
statsbidragens realvärde upprätthålles, samt exemplifieras hur i några avseenden
folkbiblioteksväsendet skulle komma att få vidkännas en avsevärd
standardsänkning, därest icke åtminstone vad skolöverstyrelsen föreslagit
i anslagsavseende godtages. En justering av de maximeringsregler,
som fastställdes i början på trettiotalet, säges därför i dagens läge vara ett
synnerligen rimligt krav. Härutöver hemställa motionärerna om bifall till
överstyrelsens förslag om anslag till tre bibliotekskurser.

Utskottet tillstyrker bifall till Ivungl. Maj:ts förevarande förslag och
har icke funnit sig böra biträda det i motionen II: 85 framställda yrkandet.
Utskottet vill emellertid i detta sammanhang framhålla, att utskottet uppmärksammat
att de under åttonde huvudtiteln redovisade anslagen till
bokinköp och bokbindning vid de vetenskapliga biblioteken enligt Kungl.
Maj:ts förslag för nästa budgetår uppräknats med 35 procent, medan den
uppräkning, som departementschefen förordat med avseende å anslaget
till understöd åt folkbiblioteksväsendet, utgör allenast omkring 11 procent.
Då det synes utskottet angeläget att en standardsänkning icke kommer
till stånd beträffande folkbiblioteksväsendet, vill utskottet understryka
önskvärdheten av att Kungl. Maj:t ägnar denna fråga fortsatt uppmärksamhet
och därvid beaktar de svårigheter, som kunna uppstå för de bibliotek,
där understöden nu äro maximerade. För skolbibliotekens vidkomman -

Statsutskottets utlåtande nr 8.

141

de synes särskilt kommunindelningsreformen vid bibehållande av de nuvarande
understödsgrunderna kunna inverka i ogynnsam riktning.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionen II: 85, till Understöd åt folkbiblioteksväsendet
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 4 334 000 kronor.

300:o) Bidrag till bildningsverksamhet bland sjömän. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 323, s. 423), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till bildningsverksamhet
bland sjömän för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag
av 5 000 kronor.

301 :o) Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga
föreläsningar. Kungl. Maj:t har (punkt 324, s. 423
—425) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1952/53
anvisa ett anslag av 550 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Weiland (I: 147) och den andra inom andra kammaren av herrar
Hammar och Antby (II: 178), i vilka hemställts, att riksdagen ville, utöver
vad Kungl. Maj:t föreslagit, bevilja till centralbyråer 11 700 kronor, till
bidrag till anordnande av föreläsningar i anslutning till lokalt organiserat
studiearbete 30 000 kronor samt till bidrag till anordnande av föreläsningar
på orter, där lokala föreläsningsanstalter icke finnas, m. m., och till
bidrag åt lokala föreläsningsanstalter för samtliga föreläsningar, till vilka
statsbidrag författningsenligt kan utgå, 10 800 kronor och sålunda under
åttonde huvudtiteln såsom bidrag till Understöd åt anstalter och föreningar,
som anordna populärvetenskapliga föreläsningar, anvisa tillhopa
602 500 kronor;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Sunne m. fl. (I: 53) och den andra inom andra kammaren av fru
Sjöstrand m. fl. (II: 64), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta,
att bidraget per föreläsning från och med budgetåret 1952/53 skall utgå
med högst 35 kronor för varje under ett och samma budgetår anordnad
föreläsning upp till ett antal av 10 och med högst 20 kronor för varje
under budgetåret därutöver anordnad föreläsning, samt att riksdagen
måtte som understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populär -

142

Statsutskottets utlåtande nr 8.

vetenskapliga föreläsningar, anvisa ett belopp om 120 000 kronor utöver
vad i kungl. statsverkspropositionen föreslås eller 670 000 kronor;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Spetz m. fl. (I: 91) och den andra inom andra kammaren av
herr Bark m. fl. (II: 114), i vilka — såvitt här är i fråga — hemställts, att
bidraget till föreläsningar i anslutning till lokalt organiserat studiearbete
upptages enligt skolöverstyrelsens förslag till 170 000 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.

Skolöverstyrelsen har föreslagit, att anslaget för nästa budgetår höjes
med sammanlagt 193 000 kronor enligt följande sammanställning.

1. Bidrag åt centralbyråer (nu högst 72 000) ................ 21 700

2. Bidrag åt föreläsningsförbund (nu högst 26 500) .......... 3 500

3. Bidrag till anordnande av föreläsningar i anslutning till lokalt

organiserat studiearbete (nu högst 117 000) .............. 53 000

4. Bidrag till anordnande av föreläsningar på orter, där lokala

föreläsningsanstalter icke finnas m. m. (nu minst 25 000). . 5 000

5. Bidrag åt lokala föreläsningsanstalter för samtliga föreläsningar,
till vilka statsbidrag författningsenligt kan utgå .... 9 800

6. Höjning av bidraget per föreläsning från 25 kronor till högst
35 kronor upp till tio föreläsningar samt från 10 kronor till

15 kronor för varje föreläsning därutöver ................ 100 000

Summa kronor 193 000

Departementschefen åter har föreslagit en sammanlagd höjning av
40 000 kronor, varav 10 000 kronor under posten 1, 3 000 kronor under
posten 2, 23 000 kronor under posten 3 och sammanlagt 4 000 kronor
under posterna 4 och 5.

De i motionerna 1:147 och 11:178 framförda yrkandena avse höjningar
utöver vad departementschefen förordat med 11 700 kronor under posten 1,
30 000 kronor under posten 3 och sammanlagt 10 800 kronor under posterna
4 och 5. Motionärernas yrkanden sammanfalla med vad skolöverstyrelsen
föreslagit i fråga om nämnda poster. Vad angår den närmare motiveringen
torde få hänvisas till motionen II: 178.

I fråga om de yrkanden, som framställts i motionerna 1:53 och 11:64,
torde få hänvisas till motionen II: 64.

Det i motionerna 1:91 och 11:114 gjorda, här ifrågavarande yrkandet
avser en höjning i överensstämmelse med skolöverstyrelsens förslag av
posten 3 med 53 000 kronor i stället för det av departementschefen förordade
beloppet 23 000 kronor. För den närmare motiveringen till detta
yrkande hänvisas till motionen II: 114.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag innebär en höjning av förevarande
anslag för nästa budgetår med sammanlagt 40 000 kronor. Vid den prövning
utskottet ägnat de under denna punkt redovisade motionerna I: 147

Statsutskottets utlåtande nr 8.

143

och 11:178, 1:53 och 11:64 samt 1:91 och 11:114 har utskottet funnit
starka skäl tala för att en ytterligare höjning av anslaget vidtages. I sådant
avseende vill utskottet förorda en ökning med 20 000 kronor, därav 10 000
kronor till bidrag till anordnande av föreläsningar i anslutning till lokalt
organiserat studiearbete och 10 000 kronor till understöd åt lokala föreläsningsanstalter.
Utskottet tillstyrker alltså, att anslaget uppföres med
(550 000 + 20 000 =) 570 000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt motionerna I: 147 och II: 178, I: 53 och II: 64 ävensom
I: 91 och II: 114 — sistnämnda bägge motioner såvitt
här är i fråga — till Understöd åt anstalter och föreningar,
som anordna populärvetenskapliga föreläsningar, för budgetåret
1952/53 anvisa ett anslag av 570 000 kronor.

302:o) Understöd för anordnande av folkbildningskurser m. m.

Kungl. Maj:t har (punkt 325, s. 425—427) föreslagit riksdagen att dels
godkänna av departementschefen förordade ändrade grunder för statsbidrag
till folkbildningskurser, att tillämpas från och med den 1 juli 1952,
innebärande en höjning av maximibidraget för längre folkbildningskurs från
400 till 500 kronor och höjning av bidraget för undervisningstimme i ämneskurs
från 15 till 20 kronor, dels ock till Understöd för anordnande av
folkbildningskurser m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av
155 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Pettersson
m. fl. (I: 90) och den andra inom andra kammaren av herr Andersson i
Ronneby m. fl. (II: 111), i vilka hemställts, att riksdagen måtte höja anslaget
till Bidrag till Folkbildningsförbundet för konsulentverksamhet från
30 000 kronor till 45 000 kronor för budgetåret 1952/53 för att möjliggöra
statsbidrag till konsulenter i vissa i motionerna angivna län.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att skolöverstyrelsen föreslagit en höjning
med 15 000 kronor av ett belopp av 30 000 kronor, som nu finnes
anvisat under detta anslag såsom bidrag till Folkbildningsförbundet för
konsulentverksamhet, medan departementschefen för samma ändamål föreslagit
oförändrad medelsanvisning.

Det i motionerna 1:90 och II: 111 gjorda yrkandet avser att skapa möjlighet
till statsbidrag för dels Kopparbergs, Blekinge och Gotlands län,
där konsulentbefattningar redan inrättats, dels Västerbottens län, som
enligt uppgift planerar att inrätta en dylik befattning,

Beträffande den närmare motiveringen härför torde få hänvisas till motionen
II: 111.

144

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag, har icke
ansett sig böra tillstyrka bifall till motionerna I: 90 och II: 111.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 90 och II: 111,

a) godkänna av departementschefen förordade ändrade
grunder för statsbidrag till folkbildningskurser, att tillämpas
från och med den 1 juli 1952;

b) till Understöd för anordnande av folkbildningskurser
m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 155 000
kronor.

303:o) Resekostnadsersättning åt föreläsare. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 326, s. 427), vilket innebär en anslagshöjning med
25 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resekostnadsersättning åt föreläsare
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av
175 000 kronor.

304:o) Understöd åt studiecirkelverksamhet. Kungl. Maj:t har
(punkt 327, s. 427—432) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordade ändringar av grunderna för här ifrågavarande
understöd, att tillämpas från och med den 1 juli 1952, dels ock till Understöd
åt studiecirkelverksamhet för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 2 300 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Nerman m. fl. (I: 203) och den andra inom andra kammaren av herr
Svensson i Ljungskile m. fl. (II: 255), i vilka hemställts, att riksdagen måtte
avslå de punkter i Kungl. Maj:ts förevarande förslag, som avse en förändring
av bestämmelserna rörande statsunderstöd i kungl. kungörelsen 1947
nr 508;

dels ock en inom andra kammaren av herr Wiklund i Stockholm m. fl.
väckt motion (II: 250), vari hemställts, att riksdagen — vid behandlingen
av Kungl. Maj:ts förslag till anslag till understöd åt studiecirkelverksamhet
— i syfte att stimulera studiet av nykterhetsfrågan, bland annat bland
frivilliga medarbetare inom samhällets nykterhetsvård, ville uttala, att
studiecirklar, som upptaga denna fråga, böra erhålla ett tillägg till eljest
utgående statsbidrag enligt procentsats, som Kungl. Maj:t bestämmer,
eventuellt att samma förmån bör beredas studiecirklar, som behandla andra
sociala ämnen, vilkas studium ur samhällets synpunkt just nu också är
särskilt önskvärt.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

145

Kungl. Maj:ts förslag innebär i anslagsliänseende en höjning med 100 000
kronor. Därjämte föreslås av besparingsskäl vissa ändringar i nu gällande
grunder för statsunderstöden åt studiecirkelverksamhet. Härom har departementschefen
anfört följande.

Att statens utgifter för studiecirkelverksamheten under de senaste budgetåren
stigit mycket kraftigt vittnar om att denna värdefulla bildningsform
undergått en ur folkbildningssynpunkt glädjande utveckling. Emellertid
synes ökningen av statsutgifterna tendera mot en utvidgning av sådan
storlek, att det förefaller nödvändigt att överväga vissa begränsande åtgärder.
Såsom av den föregående redogörelsen framgår har skolöverstyrelsen
med studieförbunden träffat överenskommelse om vissa frivilliga begränsningsåtgärder.
På grund av prisnivåns höjning har vidare statsbidragets
realvärde minskats, vilket också hejdar den kvantitativa utvecklingen.
Dessa omständigheter böra föranleda, att besparingsåtgärderna begränsas
till att blott avse vissa ur folkbildningssynpunkt mindre angelägna grenar
av studiecirkelverksamheten.

Överstyrelsens förslag att statsbidrag icke vidare skall utgå till allmänna
studiecirklar i hobbybetonade ämnen, vilka ämnen skola angivas i en av
överstyrelsen efter samråd med studieförbunden utgiven förteckning, anser
jag mig böra biträda. En dylik åtgärd avses drabba vissa cirklar med lågt
bildningsvärde. Jag anser mig däremot icke böra tillstyrka överstyrelsens
förslag om viss begränsning av understödet till studiecirklar i yrkesutbildande
ämnen, enär jag anser de med ett genomförande av detta förslag
förenade svårigheterna alltför stora. Överstyrelsen har vidare funnit en
maximering av det sammanlagda statsbidraget per studiecirkel och arbetsår
kunna övervägas. Statskontoret har föreslagit en glidande skala för
maximiunderstöd. Jag finner det icke oskäligt, att en maximering införes.
Det synes mig lämpligast, att endast ett maximibelopp för studiecirkel och
arbetsår fastställes, och jag föreslår att detta försöksvis bestämmes till
300 kronor.

Till stöd för det i motionerna 1:203 och II: 255 gjorda yrkandet har anförts
bland annat följande.

Framhållas bör, att det ofta är mycket svårt att avgränsa hobbybetonade
ämnen från studieämnen av högt bildningsvärde. Detta gäller t. ex.
i fråga om konst, musik och teater, där ett stort antal övergångsformer
existera mellan rena övningsgrupper och högt kvalificerade teoretiska studiegrupper.
Vidare måste beaktas, att de hobbybetonade ämnena spela en
betydande roll för att förmedla kontakten mellan det fria och frivilliga
bildningsarbetet och vissa grupper av befolkningen. Det har sålunda omvittnats,
att särskilt kvinnorna tack vare de hobbybetonade ämnena mer
och mer kommit med i bildningsarbetet. Man torde böra betänka sig,
innan man inför bestämmelser, som kunna vara ägnade att försvåra för
kvinnorna att nå kontakt med det egentliga bildningsarbetet. Propositionen
förutsätter, att en särskild förteckning skall upprättas över sådana
hobbybetonade ämnen, till vilka bidrag ej skola kunna utgå. Man måste
betvivla, att en sådan förteckning kan göras fullständig. Det torde vara
mest ändamålsenligt att kontrollen av vilka studiecirklar i hobbybetonade
ämnen som skola få statsbidrag och vilka som skola uteslutas från stats 10

— Bihang till riksdagens ■protokoll 1952. 6 sand. Nr 8.

146

Statsutskottets utlåtande nr 8.

bidrag såsom hittills får ske genom avgörande från fall till fall av de olika
studieförbundens ledningar.

I fråga om den föreslagna maximeringen av statsbidraget till 300 kronor
för studiecirkel och år har i samma motioner uttalats, att den besparing
man kunde vinna genom en sådan maximering vore mindre betydande medan
kontrollsvårigheterna komme att öka högst avsevärt.

Beträffande motiveringen till det i motionen 11:250 gjorda yrkandet
torde få hänvisas till motionen.

Utskottet har funnit sig böra biträda de av departementschefen förordade
ändringarna i grunderna för understöd åt studiecirkelverksamheten och
avstyrker alltså bifall till motionerna I: 203 och II: 255.

Utskottet har icke ansett sig böra biträda det i motionen II: 250 framställda
förslaget.

I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit torde förevarande anslag för
nästa budgetår böra uppföras med ett belopp av 2 300 000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 203 och II: 255 samt
II: 250,

a) godkänna av departementschefen förordade ändringar
av grunderna för här ifrågavarande understöd, att tillämpas
från och med den 1 juli 1952;

b) till Understöd åt studiecirkelverksamhet för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 2 300 000 kronor.

305:o) Understöd för anordnande av s. k. universitetscirklar. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 328, s. 432), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Understöd för anordnande av s. k.
universitetscirklar för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 30 000 kronor.

306:o) Utbildning av studieledare för folkbildningsarbetet m. in.

Kungl. Maj:t har (punkt 329, s. 432—434) föreslagit riksdagen att till detta
ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 62 500
kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Birger Andersson
och Boo (I: 36) och den andra inom andra kammaren av herr Gustafson
i Dädesjö m. fl. (II: 31), i vilka hemställts, att riksdagen måtte
besluta att till tidskriften Folklig kultur anvisa ett statsbidrag på 8 000
kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

147

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 1 000 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att departementschefen räknat med
att utgivandet av tidskriften Folklig kultur komme att inställas med utgången
av år 1951 och att till följd därav det statsbidrag av 4 500 kronor,
som tidskriften åtnjutit, kunde disponeras sålunda, att 3 000 kronor tillföras
tidskriften Studiekamraten, vilken också drabbats av svårigheter till
följd av prisstegringar, medan återstoden, 1 500 kronor, borde stå till
Kungl. Maj:ts disposition.

I motionerna 1:36 och 11:31 har anförts följande.

Tidskriften Folklig kultur, som utges av de Samverkande bildningsförbunden,
har sedan 1936, då tidskriften började utkomma, erhållit statsbidrag.
Under hösten 1951 förvärrades tidskriftens ekonomiska läge så att
bildningsförbundens styrelse i början av november månad såg sig nödsakad
att besluta inställa utgivningen under 1952. Under den efterföljande tiden
uppenbarades emellertid möjligheter att undanröja de största ekonomiska
svårigheterna, varigenom tidskriftens utgivning kunde fortsätta.

Eftersom tidskriften sålunda inte nedlagts, är det rimligt, att den även i
fortsättningen erhåller statsbidrag. Skolöverstyrelsen har tillstyrkt en höjning
med 3 500 kronor av tidigare utgående bidrag, kronor 4 500.

TJtskottet har icke funnit annat att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag än
att på grund av vad i ovannämnda motioner I: 36 och II: 31 upplysts bidrag
alltjämt synes böra utgå till tidskriften Folklig kultur. Bidraget anser
utskottet böra bestämmas till 6 000 kronor. Det belopp av 1 500 kronor,
som enligt departementschefens förslag skulle av förevarande anslag stå
till Kungl. Maj:ts disposition, synes utskottet böra tilldelas nämnda tidskrift,
varför anslagsökningen kan begränsas till (6 000 — 1 500 =) 4 500
kronor och anslaget uppföras med 67 000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt motionerna I: 36 och II: 31, till Utbildning av studieledare
för folkbildningsarbetet m .m. för budgetåret 1952/53
anvisa ett reservationsanslag av 67 000 kronor.

307:o) Bidrag till inköp av filmapparater för föreläsnings- och
studielokaler. I två likalydande motioner, väckta den ena inom första
kammaren av herrar Lindblom och Hansson (I: 148) och den andra inom
andra kammaren av herr Hammar och fröken Vinge (II: 180), har hemställts,
att riksdagen måtte under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 25 000 kronor till inköp av filmapparater för föreläsningsoch
studielokaler för budgetåret 1952/53 att ställas till skolöverstyrelsens;
förfogande för fördelning enligt i huvudsak samma grunder, som gällde för
bidrag till inköp av ljudfilmsapparater för smalfilm under budgetåren
1947/51.

148

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Till stöd för detta yrkande har anförts i huvudsak följande.

Under budgetåren 1947/51 utgick under åttonde huvudtiteln ett reservationsanslag
om sammanlagt 30 000 kronor till inköp av film- och radioapparater
för föreläsnings- och studielokaler. Efter förslag av 1950 års besparingsutredning
indrogs nämnda bidrag för budgetåret 1951/52.

Under de gångna åren har det visat sig föreligga ett mycket stort behov
av bidrag till inköp av ljudfilmsapparater för smalfilm. Varje år ha sålunda
bidrag kunnat beviljas endast omkring en fjärdedel av de sökande, trots att
det stora flertalet ansökningar varit mycket väl motiverade.

Vi vilja understryka värdet av att folkbildningsorganisationerna beredas
möjlighet att använda filmen i sin verksamhet. Bidraget till inköp av filmapparater
har underlättat strävandena inom folkbildningsarbetet att följa
med i den pedagogiska utvecklingen. För närvarande äro dock möjligheterna
för olika organisationer att visa film mycket begränsade på grund
av de höga kostnader, som äro förenade med inköp av filmapparater. Det
är därför av mycket stor betydelse, att möjlighet beredes folkbildningsorganisationerna
att erhålla bidrag till inköp av filmapparater.

Utskottet. Anslaget till bidrag till inköp av filmapparater för föreläsnings-
och studielokaler avfördes i fjol ur riksstaten. Med hänsyn härtill
och då utskottet icke funnit tillräckliga skäl föreligga för anvisande av det
i motionerna I: 148 och II: 180 begärda beloppet avstyrker utskottet bifall
till motionerna.

Utskottet hemställer alltså,

att motionerna I: 148 och II: 180 icke må av riksdagen
bifallas.

308:o) Bidrag till studieförbund för organisations- och administrationskostnader.
Kungl. Maj:t har (punkt 330, s. 434—436) föreslagit
riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa ett
anslag av 720 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft de i det föregående
under punkten 301 angivna motionerna 1:91 och 11:114, i vilka
— såvitt här är i fråga — hemställts, att bidraget till studieförbunden för
organisations- och administrationskostnader upptages till det belopp som
skolöverstyrelsen föreslagit eller 1 290 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 120 000 kronor
eller alltså från 600 000 till 720 000 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att ur förevarande anslag för innevarande
budgetår må utgå bidrag till organisations- och administrationskostnader
med 582 700 kronor, medan återstoden av anslaget disponeras
för annat ändamål. Skolöverstyrelsen har föreslagit en höjning av förstnämnda
belopp till 1 300 000 kronor. Departementschefen har ansett en
så stor höjning icke vara möjlig utan föreslagit en uppräkning med 100 000
kronor samt därutöver anvisande av 20 000 kronor för nytillkommande
studieförbund.

Statsutskottets utlåtande nr 8. 149

Till stöd för det i motionerna I: 91 och II: 114 — såvitt här är i fråga —
framställda yrkandet har anförts följande.

Den statsunderstödda folkbildningsverksamheten har under de senaste
årtiondena uppvisat en glädjande utveckling. Allt flera medborgargrupper
ha kommit i kontakt med verksamheten och fått möjlighet till vidare utveckling
av anlag och intressen i personlighets- och medborgarf ost rande
riktning.

Denna utveckling har blivit möjlig genom den ökade insikten om att
bildningsarbetet bland vuxna är en lika viktig samhällsangelägenhet som
den grundläggande obligatoriska skolundervisningen. 1947 års riksdagsbeslut
och därpå grundade författning om statsunderstöd till det fria och
frivilliga folkbildningsarbetet synas oss vara ett klart uttryck för denna
inställning.

Tyvärr har det emellertid av kända skäl inte varit möjligt för statsmakterna
att vid bidragsgivningen följa författningens maximibestämmelse.
Så har bidraget till studieförbundens organisations- och administrationskostnader
blivit avsevärt lägre än de 50 procent, som författningen medger.
Studieförbunden ha hitintills i genomsnitt inte erhållit mer i statsbidrag
än 30,5 procent av sina verkliga kostnader. Som exempel kan nämnas, att
för ABF:s del uppgick för verksamhetsåret 1950/51 statsbidraget till 227 000
kronor, medan de redovisade utgifterna, som ligga till grund för bidraget,
slutade på 724 437:29. Det egna tillskottet blev sålunda 496 537:29 eller
68,5 procent av totalkostnaderna mot statsbidragets 31,5 procent. För Studieförbundet
Medborgarskolan (SFM) äro motsvarande siffror för samma
år 22 600 och 102 901: 87. Det egna tillskottet blev i detta fall inte mindre
än 80 301: 87 eller 78,i procent av totalkostnaderna mot statsbidragets 21,9
procent. Situationen är i stort sett densamma för samtliga studieförbund.
Det bör dessutom uppmärksammas, att totalkostnaderna för studieförbunden
faktiskt äro ännu högre, då deras verksamhet upptar poster, på vilka
statsbidrag icke utgår. Som exempel härpå kan anföras, att intet bidrag
utgår till inackorderingskostnadema vid studieledarkurser, varigenom statsbidragsbestämmelserna
verka i hög grad restriktivt på den verkligt angelägna
uppgiften att utbilda studieledare.

Skolöverstyrelsen har med beaktande av dessa synpunkter föreslagit,
att administrationsbidraget till studieförbunden skulle utgå med samma
belopp, som förbunden själva tillskjutit till denna verksamhet under föregående
år, vilket i princip innebär en tillämpning av den ovannämnda 50-procent-regeln.

Vidare kan anföras, att studiecirklarnas antal väsentligt har ökat. År
1947/48 hade de då 12 erkända studieförbunden 22 567 cirklar. 1950/51
hade denna siffra stigit till 30 198 på 13 erkända studieförbund. Det är
uppenbart att denna starka tillväxt medför väsentligt ökade centrala arbetsuppgifter
och därmed ökade kostnader för studieförbunden såväl beträffande
administrationen som framför allt beträffande utbildningen av studieledare,
instruktionsverksamhet otc.

Till allt detta kommer vidare inflationen, som inte är lätt för någon
att bära och allra minst för studieorganisationerna, vilka som känt är alltid
kämpat med ekonomiska svårigheter. De starkt ökade kostnaderna för resor,
porton och telefon, trycksaker, papper och annat expedition,smaterial,
löner för personalen etc. ställa i många fall studieförbunden inför nödvän -

150

Statsutskottets utlåtande nr 8.

digheten att minska sin verksamhet i stället för att tillmötesgå det stegrade
intresset från allmänheten.

Betydande utgifter åvila numera studieförbunden centralt även genom
det starka intresse för det estetiska folkbildningsarbetet, som för närvarande
gör sig gällande, fastän statsmakterna på grund av det statsfinansiella
läget icke sett sig i stånd att realisera de förslag 1944 års folkbildningsutredning
kom fram till i sitt andra betänkande om det estetiska folkbildningsarbetet.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag innebär en höjning av förevarande
anslag med 120 000 kronor. Utskottet har för sin del funnit det motiverat
att anslaget ytterligare förstärkes. Utskottet är likväl icke berett att tillstyrka
den mycket betydande anslagshöjning, som förordats i motionerna
I: 91 och II: 114, men vill i anledning av motionerna föreslå en
uppräkning av anslaget utöver vad Kungl. Maj:t angivit med 80 000 kronor.
Anslaget torde alltså för nästa budgetår böra uppföras med (720 000 +
+ 80 000 —) 800 000 kronor.

I detta sammanhang får utskottet framhålla önskvärdheten av att en
samordning åstadkommes mellan bildningsförbund med likartad inriktning,
i syfte att i möjligaste mån nedbringa organisations- och administrationskostnaderna.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt motionerna I: 91 och II: 114, såvitt här är i fråga,
till Bidrag till studieförbund för organisations- och administrationskostnader
för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag
av 800 000 kronor.

309:o) Bidrag till verksamheten vid hemgårdar. Bidrag till verksamheten
vid studiehem. Kungl. Maj:t har (punkt 331, s. 436 och 437)
föreslagit riksdagen att till dessa ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa
anslag av 35 000 kronor respektive 30 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Göransson
m. fl. (1:125) och den andra inom andra kammaren av fröken Elmén m. fl.
(II: 167), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta dels att i skrivelse
till Kungl. Maj:t hemställa om utredning angående statsbidrag till hemgårdsföreståndares
lön ävensom angående pensionsrätt och lönetursberäkning
för dem, dels ock att öka anslaget till Bidrag till verksamheten vid
hemgårdar från 30 000 kronor till 150 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

151

Departementschefen har anfört följande.

Statsanslaget till hemgårdarna är givetvis litet i förhållande till hemgårdarnas
driftkostnader och i betraktande av rörelsens betydelse för ungdomsvården.
Jag kan dock icke nu tillstyrka ökning av bidragen till hemgårdarna.
Jag vill erinra om att i fjolårets åttonde huvudtitel framhållits
önskvärdheten av att vederbörande kommuner — i regel städer eller andra
tätorter med relativt gott skatteunderlag — i större omfattning än hittills
understödja hemgårdarna. Emellertid synes riksförbundet böra erhålla
begärt statsbidrag till bestridande av administrationskostnaderna, vilka
enligt vad förbundet framhållit starkt ökats till följd av hemgårds verksamhetens
ansvällning. Jag föreslår alltså höjning av anslaget till hemgårdsverksamheten
med 5 000 kronor till 35 000 kronor.

Anslaget till studiehemmen torde böra uppföras med oförändrat belopp.

I motionerna 1:125 och 11:167 har i korthet redogjorts för arten av
verksamheten vid hemgårdarna samt framhållits, att av det av Kungl.
Maj :t föreslagna anslaget ett belopp av 30 000 kronor skall fördelas på
icke mindre än 37 hemgårdar, vilket klart visar anslagets otillräcklighet.
Vidare böra frågorna om hemgårdsföreståndarnas lön och lönetursberäkning
samt angående deras pensionsrätt lösas.

Beträffande motionernas innehåll i övrigt torde få hänvisas till motionen
1:125.

Utskottet, som vill vitsorda betydelsen av hemgårdarnas verksamhet
och i likhet med departementschefen anser statsanslaget litet i förhållande
till hemgårdarnas driftkostnader och rörelsens betydelse för ungdomsvården,
ansluter sig under hänvisning till vad departementschefen i övrigt
anfört till Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet finner sig alltså icke böra biträda
det i ovannämnda motioner framställda yrkandet och hemställer,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 125 och II: 167, i vad
de avse ökat anslag för nästa budgetår till verksamheten
vid hemgårdar,

a) till Bidrag till verksamheten vid hemgårdar för budgetåret
1952/53 anvisa ett anslag av 35 000 kronor,

b) till Bidrag till verksamheten vid studiehem för budgetåret
1952/53 anvisa ett anslag av 30 000 kronor;

II. att motionerna I: 125 och II: 167, i vad de avse den
i motionerna begärda utredningen, icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.

310:o) Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet
m. m. för nykterhetens främjande. Kungl. Maj:t har (punkt 332, s.
437—440) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1952/53
anvisa ett anslag av 564 000 kronor.

152

Statsutskottets utlåtande nr 8.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Lindblom
och Söderquist (I: 340) och den andra inom andra kammaren av herr Gustafson
i Göteborg m. fl. (II: 438), i vilka hemställts, att riksdagen ville till
undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m. för nykterhetens främjande
för budgetåret 1952/53 anvisa en summa av 597 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 75 000 kronor.
Härav har ett belopp av 65 000 kronor motiverats med angelägenheten
av att den nuvarande organisationen för undervisnings- och upplysningsverksamhet
för nykterhetens främjande m. m. icke till följd av penningvärdets
försämring bringas i ett sådant läge, att dess upprätthållande äventyras.
Återstoden av den föreslagna höjningen, 10 000 kronor, är avsedd för
utgivande av en handledning för lärare vid nykterhetsundervisning.

I motionerna 1:340 och II: 4-38 har anförts bland annat följande.

Strävandena att höja nykterhetstillståndet inom vårt folk måste från
det allmännas sida betraktas såsom synnerligen betydelsefulla. I dessa
strävanden spelar undervisnings- och upplysningsverksamheten i alkoholfrågan
en mycket stor roll. Det råder en starkt utbredd folkmening, att
denna verksamhet på allt sätt bör stödjas.

Skolöverstyrelsen har i sin motivering till förslag om höjning av förevarande
anslag framhållit, att det är av den största vikt, att de enskilda
organisationer, som på detta område utföra ett samhällsnyttigt arbete, erhålla
förbättrade arbetsbetingelser och bli i stånd att effektivare än hittills
varit möjligt gripa sig an nya arbetsuppgifter. Överstyrelsen vitsordar, att
verksamheten mer och mer inriktats på att informera allt vidare kretsar
i nykterhetsfrågan.

Vi skulle önska, att en betydande förstärkning av nykterhetsanslaget
kunde genomföras utan dröjsmål. Då det emellertid finnes skäl för att
formerna för mera långtgående åtgärder härvidlag böra övervägas i sammanhang
med nykterhetskommitténs förslag, vilja vi nu inskränka oss till
att föreslå, att anslaget höjes på sådant sätt, som motsvarar den sista tidens
förändring av penningvärdet. Det synes oss skäligt, att ökningen blir ungefär
20 procent i enlighet med vad skolöverstyrelsen föreslagit. Detta motsvarar
98 000 kronor eller 35 000 kronor mera än Kungl. Maj:t äskat. Till
det av oss föreslagna högre beloppet böra komma de 10 000 kronor, som
departementschefen föreslagit till handledning för lärare vid nykterhetsundervisningen.

Utskottet, som tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag,
har icke ansett sig böra biträda det i motionerna I: 340 och II: 438 framställda
yrkandet.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:340 och II: 438, till
Bidrag till undervisnings- och upplysning sverksamhet m. m.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

153

för nykterhetens främjande för budgetåret 1952/53 anvisa
ett anslag av 564 000 kronor.

311:o) Folkliga musikskolan i Arvika: Stipendier. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 334, s. 440), vilket innebär en anslagshöjning
med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkliga musikskolan i Arvika:
Stipendier för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 14 000 kronor.

312:o) Statens studielån: Studielånenämnden. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 335, s. 441), vilket innebär en anslagshöjning
med 25 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens studielån: Studielånenämnden
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av
125 000 kronor.

313:o) Statens studielån: Ersättning till postverket för dess bestyr
med statens studielån. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 336, s. 441), vilket innebär en anslagshöjning med 8 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens studielån: Ersättning till
postverket för dess bestyr med statens studielån för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 40 000 kronor.

314:o) Statens biografbyrå: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 337, s. 442 och 443), vilket innebär en anslagshöjning
med 19 700 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens biografbyrå,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 57 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t.......................... 30 300

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 18 700

Summa kronor 106 500

b) till Statens biografbyrå: Avlöningar för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 106 500 kronor.

154

Statsutskottets utlåtande nr 8.

315:o) Statens biografbyrå: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 338, s. 443), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens biografbyrå: Omkostnader
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 10 000
kronor.

316:o) Bidrag till Samfundet för hembygdsvård. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 339, s. 443), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Samfundet för hembygdsvård
för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av
25 000 kronor.

Gymnastiska centralinstitutet m. m.

317:o) Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 340, s. 444—447), vilket innebär en anslagshöjning
med 60 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1952/53, vidtaga den ändring
i personalförteckningen för gymnastiska centralinstitutet,
som föranledes av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för gymnastiska centralinstitutet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 109 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 52 100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 92 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 66 500

Summa kronor 320 000

c) till Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 320 000 kronor.

318:o) Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 341, s. 447 och 448), vilket innebär en
anslagshöjning med 15 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet:
Omkostnader för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 101 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

155

319:o) Gymnastiska centralinstitutet: Materiel, böcker m. m. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 342, s. 448), vilket innebär en
anslagshöjning med 2 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet:
Materiel, böcker m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett
reservationsanslag av 14 500 kronor.

320:o) Gymnastiska centralinstitutet: Stipendier. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 343, s. 448 och 449), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Stipendier
för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 3 000
kronor.

321 :o) Gymnastiska centralinstitutet: Särskild undervisning i
idrott och gymnastik m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 344, s. 449), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Särskild
undervisning i idrott och gymnastik m. m. för budgetåret
1952/53 anvisa ett anslag av 7 500 kronor.

322:o) Gymnastiska centralinstitutet: Engångsanslag för vissa

ändamål. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 345, s. 449 och
450), vilket innebär en anslagshöjning med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Engångsanslag
för vissa ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa
ett reservationsanslag av 13 000 kronor.

323 :o) Bidrag till Stockholms studenters idrottsförening till lokalhyra
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 346, s. 450),
vilket innebär en anslagshöjning med 1 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Stockholms studenters
idrottsförening till lokalhyra m. m. för budgetåret 1952/53
anvisa ett anslag av 6 500 kronor.

324:o) Undervisning i idrott för högskolestudenter i Stockholm
och Göteborg. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 347, s. 450
—452), vilket innebär en anslagshöjning med 5 100 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Undervisning i idrott för högskolestudenter
i Stockholm och Göteborg för budgetåret
1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 26 500 kronor.

156

Statsutskottets utlåtande nr 8.

325:o) Understöd åt svenska Dalcroze-institutet. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 348, s. 452), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt svenska Dalcrozeinstitutet
för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av
10 000 kronor.

Understöd åt vetenskap, vitterhet
och konst m. m.

326 :o) Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och
läroböcker. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 349, s. 453 och
454), vilket innebär en anslagshöjning med 80 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd för utgivande av tidskrijter,
lärda verk och läroböcker för budgetåret 1952/53
anvisa ett reservationsanslag av 365 000 kronor.

327:o) Bidrag till främjande av humanistisk forskning. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 350, s. 454), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till främjande av humanistisk
forskning för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag
av 600 000 kronor.

328:o) Statens medicinska forskningsråd: Förvaltningskostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 351, s. 455), vilket innebär
en anslagshöjning med 2 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens medicinska forskningsråd:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1952/53 anvisa ett
förslagsanslag av 95 500 kronor.

329:o) Statens medicinska forskningsråd: Främjande av medicinsk
forskning. Kungl. Maj:t har (punkt 352, s. 455—457) föreslagit
riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 1 320 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Holmbäck m. fl. (I: 339) och den andra inom andra kammaren av
herr Lindberg m. fl. (II: 347), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta,
att av anslaget till statens medicinska forskningsråd för främjande

Statsutskottets utlåtande nr 8.

157

av medicinsk forskning för budgetåret 1952/53 en summa av minst 60 000
kronor skall användas till medicinsk alkoholforskning;

dels en inom andra kammaren av herrar Johansson i Stockholm och
Senander väckt motion (II: 345), vari hemställts, att riksdagen till Statens
medicinska forskningsråd: Främjande av medicinsk forskning för budgetåret
1952/53 måtte anvisa ett reservationsanslag av 1 536 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 220 000 kronor.

I motionerna 1:839 och II: 31+7 har erinrats om att av förevarande anslag
för budgetåren 1945/47 viss del förbehölls alkoholforskningen men att
så icke skett för följande budgetår, ehuru forskningsrådets subkommitté
för alkoholforskning framställt önskemål därom. Beträffande innehållet i
övrigt i motionerna torde få hänvisas till motionen II: 347.

Det i motionen 11:31+5 gjorda yrkandet sammanfaller med forskningsrådets
äskanden för nästa budgetår och innebär bland annat att medel
anvisas för inrättandet av fem forskarstipendier.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag och har icke funnit
sig böra i nuvarande läge biträda det i motionen II: 345 framställda yrkandet.

Vidkommande motionerna I: 339 och II: 347 vill utskottet understryka
den stora betydelsen av den medicinska alkoholforskningen. Utskottet är
likväl icke berett att ansluta sig till motionärernas förslag.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionen II: 345, till Statens medicinska
forskningsråd: Främjande av medicinsk forskning
för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av
1 320 000 kronor;

b) att motionerna I: 339 och II: 347 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.

330:o) Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Förvaltningskostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 353, s. 457 och
458), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens naturvetenskapliga forskningsråd:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1952/53
anvisa ett förslagsanslag av 60 000 kronor.

331 :o) Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Främjande av
naturvetenskaplig forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 354, s. 458), vilket innebär en anslagshöjning med 200 000 kronor,
hemställer utskottet,

158

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Statens naturvetenskapliga forskningsråd:
Främjande av naturvetenskaplig forskning för
budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av
1 200 000 kronor.

332:o) Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Naturvetenskaplig
publiceringsverksamhet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 355, s. 458 och 459), vilket innebär en anslagshöjning med 85 000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens naturvetenskapliga forskningsråd:
Naturvetenskaplig publiceringsverksamhet för
budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av
335 000 kronor.

333 :o) Bidrag till publicering av den svenska djuphavsexpeditionens
resultat. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 356, s. 459),
vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till publicering av den svenska
djuphavsexpeditionens resultat för budgetåret 1952/53
anvisa ett reservationsanslag av 60 000 kronor.

334:o) Statens samhällsvetenskapliga forskningsråd: Förvaltningskostnader
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 357,
s. 459 och 460), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens samhällsvetenskapliga
forskningsråd: Förvaltningskostnader m. m. för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 20 000 kronor.

335:o) Statens samhällsvetenskapliga forskningsråd: Främjande
av samhällsvetenskaplig forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 358, s. 460), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens samhällsvetenskapliga
forskningsråd: Främjande av samhällsvetenskaplig forskning
för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 300 000 kronor.

336:o) Flyg- och navalmedicinsk forskning. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 359, s. 460—464), vilket innebär en anslagshöjning
med 40 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flyg- och navalmedicinsk forskning
för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 335 600 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

159

337:o) Bidrag till Konung Gustaf V:s forskningsinstitut. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 362, s. 464 och 465), vilket innebär
en anslagshöjning med 16 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Konung Gustaf V:s
forskningsinstitut för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag
av 131 800 kronor.

338:o) Bidrag till medicinska Nobelinstitutets avdelning för biokemi.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 363, s. 465), vilket innebär
en anslagshöjning med 18 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till medicinska Nobelinstitutets
avdelning för biokemi för budgetåret 1952/53 anvisa
ett reservationsanslag av 83 900 kronor.

339:o) Bidrag till oceanografiska institutet. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 364, s. 465 och 466), vilket innebär en anslagshöjning
med 16 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till oceanografiska institutet
för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 81 300
kronor.

340:o) Understöd åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt
förtjänst. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 365, s. 466
och 467), vilket innebär en anslagshöjning med 25 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt inhemska skönlitterära
författare av utmärkt förtjänst för budgetåret
1952/53 anvisa ett anslag av 100 000 kronor.

341 :o) Understöd åt skriftställaren E. H. Thörnberg. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 366, s. 467), vilket innebär en anslagshöjning
med 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt skriftställaren E. II.
Thörnberg för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av
4 800 kronor.

342:o) Statens konstråd. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
367, s. 467), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens konstråd för budgetåret
1952/53 anvisa ett anslag av 10 500 kronor.

343:o) Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 368, s. 467 och 468), vilket innebär
en anslagshöjning med 25 000 kronor, hemställer utskottet,

160

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Konstnärlig utsmyckning av statliga
byggnader för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 175 000 kronor.

344 :o) Bidrag till samfundet De nio. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 369, s. 468), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till samfundet De nio för
budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 10 000 kronor.

345:o) Bidrag till den akademiska musikverksamheten vid Stockholms
högskolor. I två likalydande motioner, väckta den ena inom första
kammaren av herr Wistrand m. fl. (I: 33) och den andra inom andra
kammaren av herr Sundström (II: 32) har hemställts, att riksdagen ville
besluta att till i motionerna angivna akademiska musiksammanslutningar
i Stockholm bevilja ett årligt anslag om tillsammans 25 000 kronor, avsett
att täcka kostnaderna för deras fortsatta verksamhet samt fördelat på de
särskilda föreningarna med 6 000 kronor till Stockholms studentsångarförbund,
15 000 kronor till Stockholms akademiska orkesterförening och 4 000
kronor till Akademiska kören.

Beträffande det närmare innehållet i motionerna torde få hänvisas till
motionen I: 33.

Utskottet, som icke underskattar betydelsen av den uppgift de ovannämnda
musikaliska sammanslutningarna ha att fylla icke blott inom det
akademiska livet utan även inom samhällslivet i övrigt, har likväl icke
funnit sig böra tillstyrka bifall till de ifrågavarande motionerna. Utskottet
vill ifrågasätta huruvida icke Stockholms högskolors rektorskonvent borde
i första hand till prövning upptaga frågan om en fastare organisatorisk
ledning av sammanslutningarnas verksamhet. Utskottet hemställer alltså,

att motionerna I: 33 och II: 32 icke må av riksdagen
bifallas.

Diverse.

346:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond. Ersättning till statens allmänna
fastighetsfond: Uppsala universitets delfond. Ersättning
till statens allmänna fastighetsfond: Lunds universitets delfond.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 370, s. 469), vilket beträffande
det förstnämnda anslaget innebär oförändrad medelsanvisning, beträffande

Statsutskottets utlåtande nr 8.

161

det andra anslaget en anslagshöjning med 636 000 kronor, beträffande det
tredje anslaget en höjning med 201 000 kronor och beträffande det sista
anslaget en höjning med 173 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1952/53 anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Slottsbyggnadernas delfond ett förslagsanslag av 29 000
kronor;

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 9 142 000
kronor;

c) till Ersättning till statens allmämia fastighetsfond:
Uppsala universitets delfond ett förslagsanslag av 927 000
kronor;

d) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Lunds universitets delfond ett förslagsanslag av 854 000
kronor.

347:o) Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 371, s. 469), vilket innebär
en anslagsminskning med 2 400 kronor hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens domäners
fond för upplåten mark för budgetåret 1952/53 anvisa
ett förslagsanslag av 12 100 kronor.

348 :o) Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga

sammanslutningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 372,
s. 470), vilket innebär en anslagshöjning med 3 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges anslutning till vissa internationella
vetenskapliga sammanslutningar för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 18 800 kronor.

349 :o) Bidrag till svenska institutet i Bom m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 373, s. 470 och 471), vilket innebär en anslagshöjning
med 2 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska institutet i Rom
m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 79 500
kronor.

350:o) Bidrag till driften av stiftelsen San Michele. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 374, s. 471), vilket innebär en anslagsminskning
med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av stiftelsen
San Michele för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av
5 000 kronor.

II — Bihang till riksdagens protokoll 1952. 6 samt. Nr 8.

162

Statsutskottets utlåtande nr 8.

351 :o) Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av
S:te Geneviévebiblioteket i Paris m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 375, s. 471 och 472), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska
avdelningen av S:te Geneviévebiblioteket i Paris
m. to. för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 4 600
kronor.

352 :o) Bidrag till avlöning av föreståndare för svenska studenthemmet
i Paris. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 376, s.
472), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till avlöning av föreståndare
för svenska studenthemmet i Paris för budgetåret
1952/53 anvisa ett anslag av 9 000 kronor.

353 :o) Främjande av internationellt-kulturellt samarbete. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 377, s. 472), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Främjande av internationellt-kulturellt
samarbete för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 225 000 kronor.

354:o) Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete. Kungl. Maj:t
har (punkt 378, s. 473) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr Edberg m. fl. väckt motion (II: 172), vari hemställts,
att riksdagen måtte besluta att till den svenska riksavdelningen för Nordiskt
sommaruniversitet såsom bidrag för deltagande i Nordiskt sommaruniversitets
andra möte (1952) bevilja ett anslag av högst 30 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår. För innevarande budgetår är under anslaget uppförd
en delpost å 47 400 kronor till »Kungl. Maj:ts disposition».

I motionen 11:172 har anförts bland annat följande.

I augusti 1950 bildades Nordiskt sommaruniversitet såsom en sammanslutning
av professorer och studenter vid samtliga nordiska universitet och
högskolor. Dess syfte är att bevara och stärka enheten inom vetenskapen
genom att ge nordiska akademiker möjlighet att sätta in studierna i det
egna ämnet i ett större sammanhang. Det avser sålunda att motarbeta den
isolering och ensidighet, som blivit en följd av den nödvändiga fackveten -

Statsutskottets utlåtande nr 8.

163

skapliga specialiseringen. Särskilt eftersträvar Nordiskt sommaruniversitet
att främja samarbetet mellan vetenskaperna, dels genom att behandla
gränsämnen, som behöva belysas utifrån flera vetenskaper, dels genom att
dryfta mera allmänna och teoretiska frågor och dels genom att ge akademiker
från olika ämnesområden möjlighet att erhålla en inblick i varandras
arbetsmetoder och problem. De nu existerande ämnesföreningarna och ämneskonferenserna
ge lika litet som den normala universitetsundervisningen
tillräckliga möjligheter eller incitament till en sådan ömsesidig orientering.

Nordiskt sommaruniversitets första möte ägde rum på Askov i Danmark
i augusti 1951 och det nästa är avsett att hållas i Norge innevarande år.
Kostnaderna för svenskt deltagande år 1952 beräknas till 34 500 kronor,
nämligen till organisationskostnader 3 000 kronor samt till resor och uppehälle
för 20 ledare 7 000 kronor och för 70 deltagare 24 500 kronor.

Nordiskt sommaruniversitet har, såvitt vi kunna bedöma, redan genom
sin hittillsvarande korta verksamhet framträtt som en ytterst värdefull
form av nordiskt kulturellt samarbete, som omfattas med livligt intresse i
samtliga nordiska länder, även om Finland och Island av naturliga skäl icke
kunna bli så väl representerade som övriga nordiska länder. Det är därför
av stor vikt, att Sverige vid årets sommaruniversitet verkligen ges en representation,
som svarar mot vårt lands ställning i det nordiska kulturutbytet,
och att det till fullo deltager i kostnaderna härför och icke låter en orimligt
stor del av dessa falla på våra grannländer. Det belopp som krävs härför är
emellertid för stort för att kunna bestridas ur i statsverkspropositionen äskade
anslag för nordiskt-kulturellt samarbete. De belopp som i nämnda punkt
upptagits för att stå till Kungl. Maj:ts disposition krävas för den nordiska
kulturkommissionens arbete och andra angelägna nordiska samarbetsuppgifter.

Utskottet. Då möjlighet föreligger för att det i motionen II: 172 angivna
ändamålet kan efter prövning av Kungl. Maj:t i viss utsträckning tillgodoses
inom ramen för det av Kungl. Maj:t äskade anslaget till främjande av
nordiskt-kulturellt samarbete finner utskottet sig icke böra tillstyrka bifall
till motionen. Förevarande anslag torde alltså i enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag för nästa budgetår böra uppföras med ett belopp av 200 000 kronor.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionen II: 172, till Främjande av nordiskt-kulturellt
samarbete för budgetåret 1952/53 anvisa
ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

355:o) Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco. Kungl.
Maj:t har (punkt 379, s. 473—475) föreslagit riksdagen att till detta ändamål
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 990 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Svärd
(I: 204) och den andra inom andra kammaren av herr Birke (II: 353), i
vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att Kungl. Maj:ts proposition
nr 1 i vad avser förslagsanslaget på 990 000 kronor för medlemskap i

164

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Unesco skall avslås, varigenom Sveriges utträde ur Unesco från den 1 januari
1953 skulle bli ett faktum.

Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår. Huvuddelen därav, eller 895 000 kronor, har
beräknats som årsbidrag till Unesco. Anslagssumman i övrigt disponeras
för kostnader för deltagande i generalkonferensen 1952, för av Unesco anordnade
internationella kongresser samt för det svenska Unescorådets
verksamhet.

I motionerna 1:20J+ och II: 353 har bland annat anförts följande.

Det har såväl när beslutet om Sveriges anslutning till Unesco fattades
som vid de två senaste riksdagarna framförts allvarlig kritik mot vårt lands
medlemskap i denna organisation. Under år 1951 har denna kritik skärpts
och bland annat accentuerats genom den av svenska Unescodelegationen
till Unescokonferensen i Paris framförda kritiken, i vilken delegationens
ordförande t. o. m. anförde, att svenska regeringen »icke kände sig fullt
säker på att Unesco ännu lämnat experimentstadiet». Även i svensk press
har framförts allvarlig kritik mot det mångsyssleri som präglar Unescos
verksamhet och de verklighetsfrämmande uppgifter den åtagit sig.

Det måste tyvärr konstateras, att kritiken mot organisationen icke varit
obefogad. Erfarenheterna från dess gångna verksamhetsår torde knappast
kunna betraktas som positiva. De stora kostnadskrävande undersökningar,
som Unesco gjort, äga förvisso visst kulturhistoriskt värde. Med tanke på
de enorma problem av helt annan innebörd, som världen av i dag står inför,
torde emellertid Unescos mångsyssleri och brist på konkret målsättning
knappast vara värt de stora kostnaderna, som dessutom tendera att snabbt
ökas att döma av organisationens direkta arbetsresultat.

Det torde alltså föreligga skäl till Sveriges utträde ur Unesco. Då formella
möjligheter icke synas föreligga att utgå ur organisationen, som icke stadgat
något angående utträde, återstår möjligheten att besluta att icke vidare
betala medlemsavgift för att därigenom vinna uteslutning.

Utskottet. Enligt vad utskottet under hand inhämtat kommer kvoten för
Sveriges årsbidrag 1952 att utgöra 1,9 procent av Unescos hela budget, motsvarande
cirka 858 000 kronor eller alltså 37 000 kronor mindre än det belopp,
varmed departementschefen räknat. Till följd härav kan enligt utskottets
mening förevarande anslag nedsättas med sistnämnda summa.
Med biträdande i övrigt av Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda
förslag och med avstyrkande av bifall till de ovannämnda motionerna,
hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 204 och II: 353, till Kostnader
för Sveriges medlemskap i Unesco för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 953 000 kronor.

356:o) Bidrag till bestridande av kostnader för vissa internationella
kongresser i Sverige. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
380, s. 475—478), vilket innebär en anslagshöjning med 111 000 kronor,
hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 8.

165

att riksdagen må till Bidrag till bestridande av kostnader
för vissa internationella kongresser i Sverige för budgetåret
1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 161 000
kronor.

357:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 381, s. 478), vilket innebär en anslagshöjning
med 100 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 850 000 kronor.

358:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
382, s. 479), vilket innebär en anslagshöjning med 35 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret
1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 210 000 kronor.

359:o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 383, s. 479), vilket innebär en
anslagsminskning med 975 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 75 000 kronor.

360:o) Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings-
m. fl. anstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 384, s. 479), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa
statsunderstödda undervisnings- m. fl. anstalter för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 50 000 kronor.

361 :o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 385, s. 480), vilket innebär
en anslagsminskning med 20 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare
i statens tjänst för budgetåret 1952/53 anvisa ett
förslagsanslag av 80 000 kronor.

362:o) Barntillägg åt vissa lärare vid högre kommunala skolor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 386, s. 480), vilket innebär
en anslagsminskning med 3 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa lärare vid högre
kommunala skolor för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 3 000 kronor.

166

Statsutskottets utlåtande nr 8.

363:o) Kristillägg. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 387,
s. 480), vilket innebär en anslagsminskning med 3 700 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Kristillägg för budgetåret 1952/53
anvisa ett förslagsanslag av 300 000 kronor.

Uppskjutna frågor.

364:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen under de
punkter, som angivas i vid detta utlåtande fogad bilaga (Bilaga), avgiver
utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket utskottet härmed får
för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 29 april 1952.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Iwar Anderson, Näsgård, Ohlon, fröken
Andersson, herrar Leander, Gillström, Eric Ericson, Pålsson, Näsström,
Hesselbom, Ragnar Persson, Edvin Thun, Bergman, Söderquist och
Arrhén; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Bergström,
Svensson i Grön vik, Mårtensson i Uddevalla, Wallentheim, Svensson i
Ljungskile, Bergstrand, Åkerström, Hoppe, Petterson i Degerfors, Kyling,
fröken Elmén, herrar Onsjö, Widén och Persson i Växjö;

dock att vid behandlingen av punkterna 218—364 herr Ivar Nilzon deltagit
i stället för herr Pålsson.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

167

Reservationer.

1) vid -punkten 7:o) (Lands- och länsarkiven: Avlöningar) av fröken
Andersson samt herrar Arrhén och Kyling, vilka ansett, att utskottet bort
tillstyrka bifall till motionerna I: 136 och II: 175 och att därför utskottets
yttrande och hemställan bort hava följande lydelse:

»Utskottet får beträffande härnösandsarkivet erinra därom, att utskottet
i sitt utlåtande nr 8 den 22 mars 1949 framhöll, att arkivet syntes vara
i behov av förstärkning av den vetenskapligt utbildade personalen. Utskottet
förutsatte, att Kungl. Maj:t hade sin uppmärksamhet riktad på denna
fråga och att arkivet, så snart det ekonomiska läget så medgåve, komme
att erhålla en dylik förstärkning. Kungl. Maj:ts föreliggande förslag om
ordinariesättning av en av de rörliga arkivarietjänsterna vid landsarkiven,
vilken tjänst skall fast knytas till landsarkivet i Härnösand, innebär visserligen
en fördel för arkivet, som är i stadigvarande behov av denna befattning,
men medför icke någon ökning av de vetenskapligt utbildade
arbetskrafter, som nu stå till arkivets förfogande. Med anledning av motionerna
1:136 och II: 175 vill utskottet därför understryka, att härnösandsarkivet
enligt utskottets mening bör vara så utrustat att arkivet kan på
tillfredsställande sätt bemästra sina arbetsuppgifter, vilket emellertid för
närvarande knappast torde vara förhållandet. Behovet av den av motionärerna
föreslagna ordinarie arkivariebefattningen har varit omvittnat alltsedan
tillkomsten av landsarkivet i Härnösand år 1935, och riksarkivet
har i sina anslagsäskanden för budgetåret 1952/53 också begärt befattningens
inrättande. Utskottet, som funnit det angeläget att den ifrågavarande
arkivarietjänsten redan från och med nästa budgetår tillföres arkivet för
att arbetet vid landsarkivet icke må äventyras, biträder därför det i motionerna
I: 136 och II: 175 framställda yrkandet.

På grund av vad utskottet sålunda förordat och då utskottet i övrigt
icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts under förevarande
punkt framställda förslag, böra de i avlöningsstaten för lands- och länsarkiven
ingående anslagsposterna till avlöningar till ordinarie tjänstemän och
till rörligt tillägg höjas med i avrundade tal 11 000 respektive 3 400 kronor
till 203 800 respektive 122 400 kronor samt avlöningsanslagets slutsumma
ökas med (11 000 + 3 400 =) 14 400 kronor till (500 600 + 14 400 =)
515 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 136 och II: 175,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1952/53, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för lands- och länsarkiven,
som föranledas av vad utskottet anfört;

168

Statsutskottets utlåtande nr 8.

b) godkänna följande avlöningsstat för lands- och länsarkiven,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags -

vis ...................................... 203 800

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 188 800

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 122 400

Summa kronor 515 000

c) till Lands- och länsarkiven: Avlöningar för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 515 000 kronor.»

2) vid punkten 52:o) (Bidrag till stipendier för utbildande av diakoner
för kyrklig och social tjänst) av herr Wallentheim, som ansett, att utskottet
bort avstyrka bifall till vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt
förordat och alltså hemställa,

att riksdagen må avslå Kungl. Maj:ts ifrågavarande
förslag.

3) vid punkten 71:o) (Musikaliska akademien med musikhögskolan:
Avlöningar) av herrar Hoppe och Kyling.

4) vid punkten 117:o) (Gemensamma universitetsändamål: Stipendier
för främjande av högre vetenskapliga studier) av herr Arrhén.

5) vid punkten 150:o) (Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar)
av herr Arrhén.

6) vid punkten 157:o) (Chalmers tekniska högskola: Avlöningar) av
fröken Elmén.

7) vid punkten 175:o) (Privatläroverk: Bidrag till vissa privatläroverk)
av herr Ohlon, fröken Andersson, herrar Söderquist, Arrhén, Svensson i
Ljungskile, Bergstrand, Hoppe, Kyling, fröken Elmén och herr Widén,
vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till det i motionerna II: 86
och II: 351 framställda yrkandet om hänförande av Höglandsskolan i
Stockholm till de läroverk, som erhålla statsbidrag ur förevarande anslag,
och att därför

dels de två sista styckena i utskottets yttrande bort hava följande
lydelse:

»Enligt utskottets mening har Höglandsskolan en betydelsefull uppgift
att fylla inom Stockholms skolorganisation. Utskottet är också medvetet
om att det för skolan är av synnerlig vikt att erhålla en säkrare ekonomisk
grundval än den hittillsvarande. Med hänsyn härtill anser sig ut -

169

Statsutskottets utlåtande nr 8.

skottet i enlighet med sitt i fjol gjorda uttalande böra tillstyrka, att Höglandsskolan
hänföres till de läroverk, för vilka stadgan för de statsunderstödda
privatläroverken gäller, och därmed också erhåller statsbidrag ur
förevarande anslag. Vid bifall härtill synes anslaget böra höjas med 85 000
kronor.

Kungl. Maj:ts förslag i övrigt beträffande förevarande anslag anser sig
utskottet böra biträda. Anslaget bör sålunda för nästa budgetår uppföras
med (4 785 000 -)- 85 000 =) 4 870 000 kronor.»

dels ock utskottets hemställan bort hava följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna II: 86 och II: 351 — sistnämnda
motion såvitt här är i fråga — till Privatläroverk:
Bidrag till vissa ''privatläroverk för budgetåret 1952/53 anvisa
ett förslagsanslag av 4 870 000 kronor.»

8) vid punkten 176:o) (Privatläroverk: Bidrag till Höglandsskolan i
Stockholm) av herr Ohlon, fröken Andersson, herrar Söderquist, Arrhén,
Svensson i Ljungskile, Bergstrand, Hoppe, Kyling, fröken Elmén och herr
Widén, vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort hava följande
lydelse:

»Utskottet får under hänvisning till sitt ställningstagande under närmast
föregående punkt till frågan om statsbidrag till Höglandsskolan hemställa,
att riksdagen må avslå Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.
»

9) vid punkten 179:o) (Privatläroverk: Bidrag till Restenässkolan) av
herrar Söderquist, Arrhén, Svensson i Ljungskile, Bergstrand, Kyling, fröken
Elmén och herr Widén, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall
till motionen II: 253 och alltså hemställa,

att riksdagen må, med bifall till motionen II: 253, till
Privatläroverk: Bidrag till Restenässkolan för budgetåret
1952/53 anvisa ett anslag av 30 000 kronor.

10) vid punkten 191 :o) (Kurser för lärare vid de allmänna läroverken
m. fl. läroanstalter) av herrar Ohlon, Söderquist, Arrhén, Kyling och
Widén.

11) vid yunkten 212:o) (Fortbildningskurser för lärare vid egentliga
folkskolor och småskolor) av herrar Ohlon, Söderquist, Arrhén, Kyling och
Widén.

12) vid punkten 218:o) (Bidrag till anordnande av skolmåltider) av
herrar Näsgård, Ohlon, fröken Andersson, herrar Ivar Nilzon, Söderquist,
Arrhén, Svensson i Ljungskile, Bergstrand, Åkerström, Kyling, fröken

170

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Elmén och herr Onsjö, vilka ansett, att utskottet i anledning av de i
ämnet väckta motionerna bort tillstyrka en höjning av bidragsunderlaget
för mindre bespisningsenheter till 90 öre och att därför

dels andra stycket i utskottets yttrande bort hava följande lydelse:

»Utskottet anser i likhet med departementschefen, att några mer avsevärda
jämkningar i nuvarande bidragsgrunder icke lämpligen böra vidtagas
med hänsyn till den sakkunnigutredning, som enligt vad utskottet inhämtat
departementschefen nu fått Kungl. Maj:ts bemyndigande att tillsätta
för översyn av bland annat före varande bidragssystem. Utskottet har därför
ansett sig böra godtaga departementschefens förslag i fråga om det allmänna
bidragsunderlagets höjning och bidraget till skolmåltider för främmande
barn. Beträffande bidragsunderlaget för mindre bespisningsenheter
synas däremot enligt utskottets mening starka skäl tala för att detta nu
höjes från 80 till 90 öre i enlighet med skolöverstyrelsens och motionärernas
förslag. Den härav uppkommande relativt obetydliga merkostnaden
torde med hänsyn till anslagets storlek och karaktär av förslagsanslag icke
behöva föranleda någon uppräkning av detsamma. Då utskottet icke i
övrigt funnit anledning till erinran beträffande Kungl. Maj:ts förslag, bör
anslaget i enlighet därmed uppföras med 26 300 000 kronor.»

dels ock utskottets hemställan i nedan angivna delar bort hava följande
lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
ävensom motionerna I: 141 och II: 182, II: 82 samt II: 445,
sistnämnda motion såvitt här är i fråga,

a) godkänna av utskottet förordade ändringar beträffande
grunderna för statsbidrag till skolmåltidsverksamheten,
att tillämpas från och med budgetåret 1952/53;»

13) vid ''punkten 279:o) (Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning) av
herr Svensson i Ljungskile.

14) vid punkten 291 :o) (Särskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till Lennings textiltekniska institut i Norrköping) av herrar Södcrquist,
Svensson i Ljungskile, Bergstrand, Ii oppe, fröken Elmén och herr
Widén, vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort hava följande
lydelse:

»Kostnaderna för verksamheten vid Lennings textiltekniska institut ha
under den senare tiden stigit på grund av institutets utökning och avsevärt
stegrade utgifter för lärarlöner och undervisningsmateriel. Den viktiga uppgift
institutet har att fylla på yrkesutbildningens område motiverar enligt
utskottets mening ett statsbidrag för nästa budgetår av den storleksordningen
att undervisningen vid institutet även i fortsättningen kan bedrivas

171

Statsutskottets utlåtande nr 8.

i nuvarande omfattning. För säkerställande av detta önskemål synes det
av Kungl. Maj:t föreslagna statsbidraget, innebärande en anslagsökning
med 12 000 kronor, emellertid otillräckligt, varför utskottet funnit sig böra
i enlighet med vad i motionen II: 479 yrkats förorda en ytterligare uppräkning
av anslaget med 15 000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och med bifall till motionen II: 479, till Särskilda anstalter
för yrkesundervisning: Bidrag till Lennings textiltekniska
institut i Norrköping för budgetåret 1952/53 anvisa ett
anslag av 60 000 kronor.»

15) vid punkten 801:o) (Understöd åt anstalter och föreningar, som
anordna populärvetenskapliga föreläsningar) av herr Svensson i Grönvik,
som ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och avstyrka bifall till de i ämnet väckta motionerna samt hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 147 och II: 178, I: 53 och
II: 64 ävensom 1:91 och II: 114 — sistnämnda bägge
motioner såvitt här är i fråga — till Understöd åt anstalter
och föreningar, som anordna populärvetenskapliga föreläsningar,
för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av
550 000 kronor.

16) vid punkten 304:o) (Understöd åt studiecirkelverksamhet) av herrar
Ohlon och Svensson i Ljungskile, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka
bifall till motionerna I: 203 och II: 255 och att därför

dels första stycket i utskottets yttrande bort hava följande lydelse:

»Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har departementschefen
förordat vissa ändringar av grunderna för understöd till studiecirkelverksamheten,
avseende dels att statsbidrag icke vidare skall utgå till allmänna
studiecirklar i hobbybetonade ämnen, dels ock att ett maximibelopp av 300
kronor fastställes för studiecirkel och arbetsår. I motionerna I: 203 och
II: 255 har på anförda skäl yrkats, att de ifrågasatta ändringarna icke måtte
vidtagas. Då utskottet delar den uppfattning, som kommit till uttryck i
nämnda motioner, anser utskottet sig icke kunna tillstyrka bifall till vad
departementschefen sålunda förordat.»

dels ock utskottets hemställan i nedan angivna delar bort hava följande
lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 203 och II: 255 ävensom
med avslag å motionen II: 250,

a) avslå de av departementschefen förordade ändringarna
av grunderna för här ifrågavarande understöd;»

172

Statsutskottets utlåtande nr 8.

17) vid punkten 808:o) (Bidrag till studieförbund för organisations- och
administrationskostnader)

a) av herrar Ohlon, Söderquist, Svensson i Ljungskile, Bergstrand,
Kyling, fröken Elmén och herr Widén, vilka ansett, att utskottets yttrande
och hemställan bort hava följande lydelse:

»Studieförbunden kämpa med stora ekonomiska svårigheter på grund av
höjda löner och stegrade utgifter i övrigt. Det synes utskottet i hög grad
angeläget att förbunden erhålla ett så avsevärt stöd från det allmännas
sida, att de mest trängande behoven kunna tillgodoses. Statsbidraget borde
rimligen avpassas så, att anslaget under nästa budgetår utginge med lika
stort belopp som förbunden själva tillsköto för ändamålet under budgetåret
1949/50. I enlighet härmed borde det i motionerna I: 91 och II: 114 angivna
beloppet av 1 290 000 kronor vara motiverat, vilket skulle innebära
en anslagshöjning med 570 000 kronor utöver vad Kungl. Maj:t förordat.
Med hänsyn till det statsfinansiella läget inskränker emellertid utskottet
sig till att föreslå att anslaget höjes — förutom med av Kungl. Maj:t föreslagna
120 000 kronor — med ytterligare 180 000 kronor och alltså uppföres
med (600 000 + 120 000 + 180 000 =) 900 000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt motionerna I: 91 och II: 114, såvitt här är i fråga,
till Bidrag till studieförbund för organisations- och administrationskostnader
för budgetåret 1952/53 anvisa ett
anslag av 900 000 kronor.»

b) av herr Svensson i Grönvik, som ansett, att utskottet bort tillstyrka
bifall till Kungl. Maj:ts förslag och avstyrka bifall till motionerna 1:91
och II: 114 samt hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt avslag å motionerna I: 91 och II: 114, såvitt här är
i fråga, till Bidrag till studieförbund för organisations- och
administrationskostnader för budgetåret 1952/53 anvisa
ett anslag av 720 000 kronor.

18) vid punkten 809:o) (Bidrag till verksamheten vid hemgårdar.
Bidrag till verksamheten vid studiehem) av fröken Andersson, herrar
Söderquist, Arrhén, Svensson i Ljungskile, Bergstrand, Hoppe, Kyling,
fröken Elmén och herr Widén, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka
bifall till motionerna I: 125 och II: 167 samt hemställa,

I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 125 och II: 167, i vad de
avse anslag för nästa budgetår till verksamheten vid hemgårdar,

173

Statsutskottets utlåtande nr 8.

a) till Bidrag till verksamheten vid hemgårdar för budgetåret
1952/53 anvisa ett anslag av 150 000 kronor;

b) till Bidrag till verksamheten vid studiehem för budgetåret
1952/53 anvisa ett anslag av 30 000 kronor;

II. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 125
och II: 167, i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om utredning
angående statsbidrag till hemgårdsföreståndares
lön ävensom angående pensionsrätt och lönetursberäkning
för dem.

19) vid punkten 310:o) (Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet
m. m. för nykterhetens främjande) av herrar Ohlon, Söderquist,
Arrhén, Svensson i Ljungskile, Bergstrand, fröken Elmén och herr Widén,
vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort hava följande
lydelse:

»Utskottet har funnit en höjning av förevarande anslag utöver vad
Kungl. Maj:t föreslagit starkt motiverad och tillstyrker att anslaget för
nästa budgetår uppföres med det belopp, som i motionerna I: 340 och
II: 438 påyrkats eller alltså med 597 000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna 1:340 och II: 438, till
Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet
m. m. för nykterhetens främjande för budgetåret 1952/53
anvisa ett anslag av 597 000 kronor.»

20) vid punkten Säjf-.o) (Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete)
av herr Hoppe.

174

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Bilaga.

Uppskjutna frågor.

Punkt i

8:e huvud-titeln

Anslagets rubrik

40

Domkapitlen och stiftsnämnderna: Avlöningar.

69

Förvärv av en fastighet invid Uppsala högar.

78

Universitetskanslersämbetet:

Avlöningar.

Omkostnader.

79

Uppsala universitet: Avlöningar.

81

Uppsala universitet: Materiel m. m.

86

Lunds universitet: Avlöningar.

88

Lunds universitet: Materiel m. m.

93

Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar.

107

Bidrag till Stockholms högskola.

no

Bidrag till Göteborgs högskola.

124

Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt överläkare vid vissa epidemi-sjukhus för klinisk undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater.

145

Landsmålsarkiven: Avlöningar.

180

Skolöverstyrelsen:

Avlöningar.

Omkostnader.

Försöksverksamhet m. m.

181

Allmänna läroverken: Avlöningar.

186

Arvoden åt deltagare i praktiska lärarkurser m. m.

189

Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier m. m.

203

Läroboksnämnden.

215

Stipendier åt lärjungar vid högre läroanstalter.

219

Folkskoleseminarierna: Avlöningar.

223

Småskoleseminariema: Avlöningar.

269

Folkhögskolor: Stipendier åt elever.

271

Läroanstalter för blinda: Avlöningar.

273

Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Avlöningar.

279

Dövstumskoloma:

Avlöningar.

Omkostnader.

Engångsanskaffning av utrustning m. m.

283

Bidrag till förskolor och skolhem för dövstumma barn.

292

Högre tekniska läroverk: Avlöningar.

333

Folkliga musikskolan i Arvika: Understöd.

360

Atomenergiforskning.

361

Matematikmaskinnämnden: Förvaltningskostnader m. m.

Stockholm 1952 Ivar Hasggströms Boktryckeri A. B.

520866