Nr 64—66.

Statsutskottets utlåtande nr 64.

1

Nr M.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående
anslag till aktieteckning i Aktiebolaget Ceaverken.

(l:a avd.)

I årets statsverksproposition (bil. 31, punkt 7) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Aktieteckning
i Aktiebolaget Ceaverken å kapitalbudgeten under fonden för statens aktier
för budgetåret 1952/53 beräkna ett investeringsanslag av 1 300 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj :t i propositionen nr 69, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 1 februari
1952, föreslagit riksdagen att till Aktieteckning i Aktiebolaget Ceaverken
för budgetåret 1952/53 under kapitalbudgeten, fonden för statens aktier,
anvisa ett investeringsanslag av 1 300 000 kronor.

Tillverkning av röntgenfilm och annan fotografisk materiel, främst för
sjukvårdens behov, äger i Sverige endast rum vid Aktiebolaget Ceaverken.
Detta bolag var ursprungligen ett enskilt företag. Kungl. Maj :t föreslog
emellertid 1943 års riksdag, att staten skulle förvärva bolagets aktier. I anledning
härav framhöll riksdagen, att utsikterna att sedan fredsförhållanden
inträtt bedriva rörelsen med vinst fingo betecknas som ytterst små.
Av beredskapsskäl fann riksdagen sig dock böra bifalla Kungl. Maj :ts förslag.

Frågan om bolagets fortsatta verksamhet förelädes därefter 1946 års riksdag.
Riksdagen erinrade då, att bolaget uppnått ett betydande tillverkningsresultat
och att dess produkter i stort sett kunde mäta sig med motsvarande
utländska fabrikat. Då bolaget syntes ha vissa förutsättningar att även under
fria marknadsförhållanden kunna hävda sig i konkurrens med utländska
företag, borde bolaget beredas möjlighet att fortsätta sin verksamhet under
någon tid. Härigenom skulle erfarenheter under fredsförhållanden kunna
vinnas till stöd för ett senare bedömande av driften i fortsättningen. Riksdagen
anvisade därför medel för ökning av aktiekapitalet m. in.

Till följd av förändringarna i det handelspolitiska läget under 1947 reducerades
importen av röntgenfilm och Ceavcrkens produktion visade sig
behövlig för alt täcka landets behov av röntgenfilm. Vid denna tidpunkt
framfördes vissa anmärkningar mot bolagets röntgenfilm. Riksdagens år
1949 församlade revisorer underströko, att beredskapssynpunkterna alltjämt
voro synnerligen betydelsefulla, och ansågo det högst angeläget, att
1 liihang till riksdagens protokoll 1952. 6 samt. Nr 64 —66.

2

Statsutskottets utlåtande nr 64.

Ceaverken genom ökad forskning och förbättrad tillverkning sattes i stånd
att höja röntgenfilmens kvalitet.

Resultaten av det forsknings- och utvecklingsarbete, som efter 1946 ars
rekonstruktion genomförts av bolaget, ha nu börjat framträda. Sålunda
har, framhåller departementschefen, icke blott bolagets kapacitet avsevärt
ökat utan även kvaliteten på produkterna förbättrats därhän, att den numera
anses fullt tillfredsställande ur medicinsk synpunkt. Bolagets försäljningssiffror
ha under 1951 kraftigt stegrats och verksamheten syntes enligt
departementschefen under detta år ha lämnat ett gott ekonomiskt resultat.
Även om normala handelsförhållanden ännu icke i alla avseenden inträtt,
ha likväl enligt departementschefens mening sådana erfarenheter vunnits,
att frågan om bolagets fortsatta verksamhet kan bedömas.

Från bolagets sida har nu framhållits, att den under senaste tiden uppnådda
produktionskapaciteten icke i längden kan bibehållas, om bolaget ej
erhåller en viss förbättring i fråga om lokaler och maskinutrustning. Bolaget
har därför lagt fram fyra alternativa förslag till utbyggnad, medförande
en kostnad av respektive 1,3, 3,6, 4,2 och 9 miljoner kronor.

Departementschefen har vidare framhållit, att vid ett ställningstagande
till bolagets verksamhet beredskapsskälen fortfarande komme i förgrunden.
Härjämte borde dock beaktas att utvecklingen av bolagets verksamhet ur
kommersiella synpunkter varit sådan att bolaget nu borde anses som ett
normalt långtidsföretag. Den föreliggande utredningen visade, att bolagets
kapacitet vid en utbyggnad enligt alternativ 1 torde vara tillräcklig för att
täcka sjukvårdens behov, under det att de militära kraven icke i full utsträckning
kunde tillgodoses. Detta skulle* emellertid kunna ske enligt de
övriga alternativen, av vilka de med 3 och 4 betecknade jämväl innefattade
viss tillverkning i bergrum.

Någon nedgång i fråga om tillverkningens omfattning eller kvalitet har
departementschefen ansett icke böra äga rum. En viss utbyggnad har under
sådana omständigheter ansetts nödvändig. Departementschefen har icke
någon erinran mot de av bolagsstyrelsen i alternativ 1 i denna del gjorda
beräkningarna och förordar därför, att ett belopp av 750 000 kronor beräknas
för investeringar i byggnader och maskiner. I samband därmed har
framhållits, att dessa investeringar icke utgöra hinder för en eventuellt fortsatt
utbyggnad enligt något av alternativen 2—4.

Ehuru bolagets räntabilitet i hög grad förbättrats har den växande omfattningen
av verksamheten medfört vissa likviditetssvårigheter. Bolaget
har således varit nödsakat att taga upp ett tillfälligt banklån och begära
förhöjd checkräkningskredit. Departementschefen har därför ansett sig böra
tillstyrka det i alternativ 1 ävenledes framlagda förslaget om höjning av
driftskapitalet med 550 000 kronor.

Det av departementschefen förordade kapitaltillskottet (750 000 -f550
000 =) 1 300 000 kronor har ansetts böra ställas till bolagets förfogande
genom höjning av aktiekapitalet.

Under remissbehandlingen har erinrats om riskerna för driftsavbrott så

Statsutskottets utlåtande nr 64.

3

länge bolaget endast har en gjutmaskin. Det syntes, framhåller departementschefen,
få ankomma på bolagsstyrelsen att överväga, huruvida bolagets
resurser framdeles medgiva att ytterligare en sådan maskin anskaffas.
Departementschefen har därvid förutsatt, att dylik anskaffning företages
endast om den är förenlig med en bibehållen sund likviditetsställning.

Departementschefen har slutligen framhållit, att bolagets forskningsverksamhet
varit av stor betydelse och även i fortsättningen borde bedrivas
med intensitet. Huruvida liksom hittills särskilt anslag på riksstaten till
sådan verksamhet borde utgå efter budgetåret 1952/53, då de nu föreslagna
investeringarna i huvudsak torde vara genomförda, syntes dock böra omprövas.
Då bolaget numera finge betraktas som ett normalt affärsföretag,
kunde det ifrågasättas, om icke forskningsverksamheten helt borde finansieras
av bolaget. Detta gällde dock närmast sådan forskning, som vore avsedd
att tjäna som underlag för bolagets produktion.

Utskottet. Utöver vad i propositionen upplysts har utskottet under hand
införskaffat vissa uppgifter i ärendet från landstingens inköpscentral och
sj ukvårdsberedskapsnämnden.

Även om för bolagets fortsatta bestånd beredskapssynpunkterna alltjämt
komma i förgrunden, synes dock bolaget i betraktande av utvecklingen av
dess verksamhet under de senaste åren numera ha ett i kommersiellt avseende
mera fast underlag.

Med hänsyn till vad i ärendet framkommit synas jämväl enligt utskottets
mening skäl tala för att bolagets nuvarande tillverkning bibehålies. Den
ökade produktionen har emellertid medfört överbelastning av lokaler och
utrustning samt en stark förslitning av maskinparken. Med anledning härav
erfordras viss utbyggnad samt förnyelse av maskinutrustningen. Av de avbolagsstyrelsen
framlagda fyra förslagen för dylik utbyggnad anser utskottet
åtminstone i nuvarande läge övervägande skäl tala för det med
alternativ 1 betecknade. Utskottet vill alltså tillstyrka detsamma, vilket innebär
ett medelstillskott av 750 000 kronor.

Utvidgningen av verksamheten har i förening med penningvärdeförsämringen
medfört en minskning av bolagets likviditet. Utskottet finner sig
därför böra som en ytterligare stödåtgärd tillstyrka, att driftskapitalet i
enlighet med det likaledes i alternativ 1 framlagda förslaget höjes med
550 000 kronor.

I likhet med departementschefen anser utskottet, att det sålunda förordade
sammanlagda kapitaltillskottet av 1 300 000 kronor bör ställas till
bolagets förfogande genom höjning av aktiekapitalet.

Utskottet delar departementschefens uppfattning, att bolagets forskningsverksamhet
även i fortsättningen bör bedrivas med intensitet. Huruvida
liksom hittills särskilt anslag på riksstaten till sådan verksamhet bör utgå
efter budgetåret 1952/53, då de nu föreslagna investeringarna i huvudsak
torde vara genomförda, synes, såsom departementschefen även förutsatt,
dock böra omprövas. Det kan jämväl enligt utskottets mening ifrågasättas,
om icke forskningsverksamheten, närmast sådan forskning, som är avsedd

4

Statsutskottets utlåtande nr 64.

att tjäna som underlag för bolagets produktion, helt bör finansieras av
bolaget.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Aktieteckning i Aktiebolaget Ceaverkcn
för budgetåret 1952/53 under fonden för statens aktier
anvisa ett investeringsanslag av 1 300 000 kronor.

Stockholm den 28 mars 1952.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Gustaf Karlsson, Iwar Anderson, Näsgård,
fröken Andersson, herrar Leander, Gillström, Eric Ericson, Pålsson,
Näsström, Sundelin, Birger Andersson, Axel Andersson, Lundgren, Edvin
Thun och Bergman; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Boman i
Kieryd, Mårtensson i Uddevalla, Lindholm, Rubbestad, Ståhl, Åkerström,
Johansson i Mysinge, Kollberg, Thapper, fröken Elmén, herrar Birke, Gustafsson
i Stockholm och Karlsson i Olofström.