Statsutskottets utlåtande nr 5.
1
Nr 5.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter
för budgetåret 1952/53 under femte huvudtiteln,
avseende anslagen inom socialdepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
(3:e avd.)
Socialdepartementet.
l:o) Socialdepartementet: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 1, s. 1
och 2 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den
4 januari 1952) föreslagit riksdagen att dels besluta, att i personalförteckningen
för socialdepartementet en kontorsbiträdestjänst i Ca 8 skall utbytas
mot en kontoristtjänst i Ca 13, dels fastställa av departementschefen
förordad avlöningsstat för socialdepartementet, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1952/53, dels ock till Socialdepartementet: Avlöningar
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 586 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 469 000 kronor.
En kontorsbiträdestjänst i Ca 8 föreslås skola utbytas mot en kontoristtjänst
i Ca 13; merkostnaden beräknas till 1 800 kronor. Under hänsynstagande
i övrigt till chefslöneregleringen och automatiska löneökningar
anses anslaget böra uppräknas med tillhopa 117 000 kronor.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställex-,
att riksdagen må
a) besluta, att i personalförteckningen för socialdepartementet
en kontorsbiträdestjänst i Ca 8 skall utbytas mot en
kontoristtjänst i Ca 13;
b) fastställa följande avlöningsstat för socialdepartementet,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1952/53:
Avlöningsstat.
1. Avlöning till departementschefen..................... 31500
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 293 500
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 136 700
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 124 300
Summa kronor 586 000;
c) till Socialdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 586 000 kronor.
1—495 52 Bihang Ull riksdagens protokoll 1952. 6 sand. Nr 5.
2 Statsutskottets utlåtande nr 5.
2:o) Socialdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 2, s. 2 och 3), vilket innebär en anslagsökning med 1 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Socialdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 61 000
kronor.
Socialstyrelsen med dilhörande verksamhet samt
arbetsdomstolen.
3:o) Socialstyrelsen: Avlöningar till personal för verksamheten i allmänhet.
Kungl. Maj:t har (punkt 3, s. 4—10) föreslagit riksdagen att dels
besluta, att i personalförteckningen för socialstyrelsen antalet förste byråsekreterare
i Ca 29 skall ökas med en, antalet förste byråsekreterare i Ca 27
minskas med en, antalet lcontorsbiträden i Ca 8 ökas med tre, antalet skrivbiträden
i Ca 6 minskas med ett, antalet förste aktuarier i Ce 29 ökas med en,
antalet förste byråsekreterare i Ce 27 ökas med en samt en befattning som
förste aktuarie i Ca 27 föras på övergångsstat, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för socialstyrelsen, att tillämpas tills
vidare fr. o. m. budgetåret 1952/53, dels ock till Socialstyrelsen: Avlöningar
till personal för verksamheten i allmänhet för budgetåret 1952/53 anvisa
ett förslagsanslag av 1 992 000 kronor.
Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört
med 1 631 000 kronor.
På grund av ökningen i antalet från ungdomsvårdsskolor villkorligt
utskrivna elever från stockholmstrakten föreslås att ytterligare en befattning
som eftervårdskonsulent i Ce 24 skall inrättas å skolbyrån. Vidare
föreslås att en befattning i högst Ce 11 inrättas för ett biträde vid den på
skolbyrån ankommande räkenskapsgranskningen. Såsom tillfällig förstärkning
har för innevarande budgetår inrättats en befattning i Cg 29 å skolbyrån.
Då arbetsbelastningen icke beräknas bli mindre, anses medel även
för nästa budgetår böra beräknas för tjänsten.
För innevarande budgetår har till ersättningar till sakkunniga personer
å socialvårdens specialområden samt till arkitekt anvisats 9 200 kronor.
Med anledning av att socialstyrelsen hemställt om bemyndigande att som
sakkunniga anställa två läkare, varav en för barnavårdsfrågor och en för
åldringsvårdsfrågor, anses det böra ankomma på Kungl. Maj :t att pröva
huruvida medel utöver nämnda belopp böra ställas till styrelsens förfogande
för ifrågavarande ändamål.
En tjänst som förste aktuarie i Ca 27 å statistiska byrån föreslås utbytt
mot en tjänst i Ce 29, varvid den förstnämnda tjänsten förutsättes skola
föras på övergångsstat. Vidare föreslås uppflyttning av en tjänst som förste
byråsekreterare i Ca 27 å lagbyrån till Ca 29 samt inrättande av en befatt
-
Statsutskottets utlåtande nr 5. 3
ning som förste byråsekreterare i Ce 27 å skolbyrån i stället för en amanuenstjänst.
Arvodet till en hos socialstyrelsen anställd läkare såsom sakkunnig för
ärenden angående alkoholistvård föreslås höjt från 4 500 till 5 000 kronor
för år samt arvodet till generaldirektörens ställföreträdare från 1 200 till
1 500 kronor för år.
Antalet ordinarie kontor sbi trädest jänster ökas med 3 till 65, medan
antalet å övergångsstat uppförda befattningar som skrivbiträde i Ca 6
minskas med en.
Av departementschefen förordade förslag medföra en kostnadsökning av
sammanlagt 28 100 kronor. Chefslöneregleringen och automatiska löneökningar
föranleda en uppräkning med 332 900 kronor. Den sammanlagda
ökningen av avlöningsanslaget uppgår alltså till 361 000 kronor.
Utskottet, som förutsätter att förstärkningen av skolbyrån med en befattning
i Cg 29 är rent tillfällig, har i övrigt icke funnit anledning till
erinran mot Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,
att riksdagen må
a) besluta, att i personalförteckningen för socialstyrelsen
antalet förste byråsekreterare i Ca 29 skall ökas med en, antalet
förste byråsekreterare i Ca 27 minskas med en, antalet
kontorsbiträden i Ca 8 ökas med tre, antalet skrivbiträden i
Ca 6 minskas med ett, antalet förste aktuarier i Ce 29 ökas
med en, antalet förste byråsekreterare i Ce 27 ökas med en
samt en befattning som förste aktuarie i Ca 27 föras på övergångsstat;
b)
godkänna följande avlöningsstat för socialstyrelsen, att
tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1952/53:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 707 500
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis .............................. 16 300
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 787 600
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 480 600
Summa kronor 1 992 000;
c) till Socialstgrelsen: Avlöningar till personal för verksamheten
i allmänhet för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 1 992 000 kronor.
4:o) Socialstyrelsen: Avlöningar till viss personal för större statistiska
specialundersökningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4, s.
10 och 11), vilket innebär en anslagsökning med 6 000 kronor i anledning
av det rörliga tilläggets höjning, hemställer utskottet,
4
Statsutskottets utlåtande nr 5.
att riksdagen må till Socialstyrelsen: Avlöningar till viss
personal för större statistiska specialundersökningar för budgetåret
1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 35 000 kronor.
5:o) Socialstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 5, s. 11—13), vilket innebär eu anslagsökning med 69 000
kronor, avseende samtliga anslagsposter, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Socialstyrelsen: Omkostnader för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 417 000 kronor.
6:o) Socialstyrelsen: Socialstyrelsens ortsombud. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 6, s. 13), vilket innebär en anslagsökning med 5 000
kronor för höjning av ombudens arvoden, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Socialstyrelsen: Socialstyrelsens ortsombud
för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 55 800
kronor.
7:o) Statens fattigvårds- och barnavårdskonsulenter: Avlöningar. I enlighet
med Kungl. Majrts förslag (punk* 7, s. 14), vilket innebär eu ökning
av posten till rörligt tillägg med 32 200 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens fattigvårdsoch
barnavårdskonsulenter, att tillämpas tills vidare fr. o. m.
budgetåret 1952/53:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 189 200
2. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 51 500
Summa kronor 240 700;
b) till Statens fattigvårds- och barnavårdskonsulenter: Avlöningar
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av
240 700 kronor.
8:o) Statens fattigvårds- och barnavårdskonsulenter: Omkostnader. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8, s. 14), vilket innebär en ökad
medelsanvisning till reseersättningar med 10 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens fattigvårds- och barnavårdskonsulenter:
Omkostnader för budgetåret 1952/53 anvisa ett
förslagsanslag av 92 000 kronor.
9:o) Arbetsdomstolen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 9, s. 15—
17) föreslagit riksdagen att dels fastställa av departementschefen förordad
avlöningsstat för arbetsdomstolen, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret
1952/53, dels ock till Arbetsdomstolen: Avlöningar för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 137 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr o.
5
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 115 500
kronor.
Ledamotskapet i arbetsdomstolen medför en relativt betungande tjänstgöring
både på grund av sammanträdenas längd och det arbete, som
erfordras mellan sammanträdena. En viss höjning av de lägsta nu utgående
arvodena anses skälig. De fyra efter förslag av partsorganisationer utsedda
ledamöterna åtnjuta f. n., förutom årsarvode om 1 500 kronor, arvode med
30 kronor för sammanträdesdag. Sistnämnda arvoden anses böra höjas till
40 kronor. Ersättarna för nämnda ledamöter uppbära nu arvode med 40
kronor för sammanträdesdag. Dessa arvoden anses böra höjas till 50
kronor. Slutligen utgör arvodet för den särskilde ledamoten för tjänstemannamål
f. n. 30 kronor för sammanträdesdag. Detta arvode föreslås höjt
till 50 kronor.
Under anslaget ha medel beräknats under antagande, att biträdande
sekreteraren är placerad i Cg 25. Medel böra nu beräknas för lön enligt
27 lönegraden. Vidare föreslås att medel beräknas för en kontoristtjänst i
Ce 13 i stället för den nu hos domstolen inrättade kameralbiträdestjänsten
i Ce 12.
Förslagen föranleda en höjning av ifrågavarande anslag med 4 400
kronor. Härtill bör på grund av chefslöneregleringen och ökningen av det
rörliga tillägget läggas ett belopp av 17 151 kronor. Anslaget har alltså uppräknats
med sammanlagt 21 551 kronor eller avrundat 21 500 kronor.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,
att riksdagen må
a) fastställa följande avlöningsstat för arbetsdomstolen, att
tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1952/53:
Avlöningsstat.
1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis ................................. 70 700
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 51 500
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 14 800
Summa kronor 137 000;
b) till Arbetsdomstolen: Avlöningar för budgetåret 1952/53
anvisa ett förslagsanslag av 137 000 kronor.
10:o) Arbetsdomstolen: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 10, s.
17 och 18), föreslagit riksdagen att till Arbetsdomstolen: Omkostnader för
budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 11 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 27 000 kronor.
I sina medelsäskanden för innevarande budgetår upptog arbetsdomstolen
40 000 kronor till inköp av möbler för domstolens nya lokaler samt flyttningskostnader.
Departementschefen ansåg sig icke då kunna taga närmare
6
Statsutskottets utlåtande nr 5.
ställning till medelsbehovet för ändamålet och föreslog att 20 000 kronor
skulle beräknas härför, vilket också blev riksdagens beslut. Departementschefen
anmäler nu, att Kungl. Maj :t den 21 december 1951 medgivit, att
domstolens expenspost får överskridas med högst 25 000 kronor för ifrågavarande
möbelköp. För nästa budgetår beräknas anslaget genom bortfallet
av utgifter av engångs natur kunna minskas med 16 000 kronor trots att till
övriga expenser beräknas åtgå ytterligare 6 500 kronor.
Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,
att riksdagen må till Arbetsdomstolen: Omkostnader för
budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 11 000 kronor.
11 :o) Förlikningsmäll för medling i arbetstvister m. in.: Avlöningar.
Kungl. Maj :t har (punkt 11, s. 19—22) föreslagit riksdagen att till Förlikningsmän
för medling i arbetstvister m. in.: Avlöningar för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 168 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 140 000 kronor.
Socialstyrelsens år 1948 avgivna förslag om förstärkning av förlikningsväsendet
anmäldes i 1950 års statsverksproposition. Departementschefen fann
sig icke då kunna förorda större utökning av förlikningsmannadistrikten
än från sju till åtta. I övrigt ansåg han, att det då föreliggande undersökningsmaterialet
icke var tillfyllest för att tjäna som underlag för en bedömning
av behovet av en ytterligare utbyggnad. Även för innevarande
budgetår har den föreslagna utökningen fått anstå. De ytterligare erfarenheter,
som socialstyrelsen redovisat inför nästa budgetår, anses icke vara
av beskaffenhet att böra påverka statsmakterna till ett annat ställningstagande
än för innevarande budgetår. Den för arvoden till särskilda förlikningsmän
m. fl. avsedda anslagsposten anses i anslutning till utgifterna för
budgetåret 1950/51 böra bestämmas till 110 000 kronor eller 28 000 kronor
mer än för innevarande budgetår.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,
hemställer,
att riksdagen må till Förlikningsman för medling i arbetstvister
m. m.: Avlöningar för budgetåret 1952/53 anvisa ett
förslagsanslag av 168 000 kronor.
12:o) Förlikningsman för medling i arbetstvister in. in.: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 12, s. 22 och 23), vilket innebär
en ökad medelsanvisning till reseersättningar med 5 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Förlikningsmän för medling i arbetstvister
m. m.: Omkostnader för budgetåret 1952/53 anvisa ett
förslagsanslag av 35 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 5.
7
13:o) Fattigvård i allmänhet. Kungl. Maj :t har (punkt 17, s. 29 och 30)
föreslagit riksdagen att till Fattigvård i allmänhet för budgetåret 1952/53
anvisa ett förslagsanslag av 3 900 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 200 000 kronor.
Eu uppräkning av anslaget anses motiverad med hänsyn till medelsåtgången
under de två senaste budgetåren samt den ytterligare belastning,
som kan beräknas uppkomma genom att utgifterna för fattigvård åt de
nordiska ländernas medborgare numera skola bestridas från anslaget. I avbidan
på ytterligare erfarenhet föreslås höjningen begränsad till 700 000
kronor.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Fattigvård i allmänhet för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 3 900 000 kronor.
14 :o) Barnavård i allmänhet. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 18, s. 30), vilket innebär en anslagsökning med 50 000 kronor med
hänsyn till medelsåtgången under de två senaste budgetåren, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Barnavård i allmänhet för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 350 000 kronor.
15 :o) Fattigvård och barnavård enligt 1928 års nordiska fattigvårdskonvention
m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 19, s. 31),
vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fattigvård och barnavård enligt 1928
års nordiska fattigvårdskonvention in. m. för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor.
16 :o) Fattigvård och barnavård för lappar. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 20, s. 31 och 32), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet.
att riksdagen må till Fattigvård och barnavård för lappar
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 100 000
kronor.
17:o) Bidrag till svenska soeialvårdsförbundet. Kungl. Maj:t har
(punkt 21, s. 32—39) föreslagit riksdagen att till Bidrag till svenska socialvårdsförbundet
för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 35 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 25 000 kronor.
Departementschefen anför, att åtgärder för att förse ålderdomshemmen
med kompetent personal få ses som ett led i de strävanden att förbättra
förhållandena inom denna vårdgren, som kommit till uttryck i 1947 års
8
Statsutskottets utlåtande nr o.
riksdags beslut rörande grunder för ålderdomshemsvårdens ordnande.
Socialstyrelsen har framlagt förslag, som ha samband med utbildningen au
föreståndarinnor till dessa hem samt rekryteringen till denna utbildning.
Vid de kurser för föreståndarinnor, vilka hittills anordnats av svenska
socialvårdsförhundet, ha under senare år utbildats omkring 30 föreståndarinnor
årligen. Detta antal täcker emellertid ej ens hälften av det av socialstyrelsen
beräknade behovet. Styrelsens förslag innefattar därför bl. a. åtgärder,
som syfta till att öka tillströmningen till ifrågavarande kurser.
Beträffande huvudmannaskapet för utbildningen förordar departementschefen
styrelsens förslag att svenska socialvårdsförhundet tills vidare handhar
denna uppgift. Socialstyrelsens förslag om att införa skärpta kompetenskrav
anser sig departementschefen däremot icke kunna biträda. Departementschefen
har vidare i stort sett intet att erinra mot socialstyrelsens förslag
till ändringar i den hittills tillämpade kursplanen, innebärande bl. a., att
antalet läskurser utökas från två till tre, varvid den första läskursen skulle
förläggas till utbildningens början samt bedrivas i internat. Först sedan någon
tids erfarenhet vunnits, anses en mera definitiv utformning av den nya
kursplanen böra ske, varvid det förutsättes få ankomma på Kungl. Maj :t
eller myndighet, som Kungl. Maj:t förordnar, att fastställa kursplan för
utbildningen samt ge närmare direktiv rörande densamma. Socialstyrelsens
förslag att styrelsen med bidrag av statsmedel skulle erhålla i uppdrag att
anordna kompletteringskurser för i tjänst varande föreståndarinnor kan
departementschefen ej tillstyrka, då enligt vad han inhämtat socialvårdsförbundet
har för avsikt att anordna sådana kurser, varvid kostnaderna
helt avses skola gäldas av de deltagande föreståndarinnorna samt de kommuner,
hos vilka de äro anställda.
Vid beräkningen av kostnaderna för ifrågavarande utbildning räknas
med all de föreslagna ändringarna i kursplanerna skola kunna tillämpas
fr. o. m. läsåret 1952/53. Socialvårdsförhundet har uppskattat kostnaderna
— frånsett de s. k. byråkostnaderna — till 44100 kronor, varav 22 600
kronor utgöra löner till rektorn och assistenten samt 5 300 kronor förbundets
andel av pensionsavgifterna för dem. Därest byråkostnaderna inräknas,
uppgå förbundets utgifter för utbildningen till omkring 50 000 kronor.
Vid den av departementschefen förordade omläggningen av kursplanen tillkomma
utgifter för en viss utökning av antalet lektioner samt för undervisnings-
och förläggningsiokaler m. in. för den första läskursen, vilka
beräknas till i runt tal 8 000 kronor. Kostnaderna för utbildningens anordnande
skulle alltså stiga till 58 000 kronor.
Departementschefen anser det vara skäligt att staten även i fortsättningen
stöder denna utbildning och att detta bidrag fastställes till att i
huvudsak motsvara viss andel av förbundets kostnader för utbildningens
anordnande. En lämplig norm anses vara att staten påtager sig ungefär
hälften av dessa kostnader, vilket för budgetåret 1952/53 skulle medföra
ett bidrag av 29 000 kronor. Principen om ett 50-procentigt statsbidrag till
Statsutskottets utlåtande nr 5.
9
kurskostnaderna — vilken bör gälla även om elevtillströmningen ökar så
att kurserna måste dubbleras — har godtagits av svenska socialvårdsförbundet.
Då det anses önskvärt att söka undvika eu höjning av kostnaderna för
eleverna föreslås, att dessa tilldelas stipendier för bestridande av utgifterna
för kost under den första läskursen. Dessa stipendier, vilka ej anses böra
vara behovsprövade och beräknats till sammanlagt 6 000 kronor, föreslås
utgå av statsmedel och inräknas under förevarande anslag.
Av det till förbundet nu utgående beloppet är en mindre del avsedd
som bidrag till annan förbundets verksamhet än utbildning av ålderdomshemsföreståndarinnor.
Då bidraget endast utgör en ringa del av förbundets
utgifter för ifrågavarande ändamål och ej anses erforderligt för
verksamhetens bedrivande, föreslås att nämnda bidrag indrages fr. o. m.
nästa budgetår. Av socialvårdsförbundet begärt bidrag till avlönande av en
sysselsättningsterapeut anser sig departementschefen ej kunna tillstyrka.
Förevarande anslag bör därför upptagas till (29 000 + 6 000) 35 000 kronor.
Dessutom beräknas liksom för innevarande budgetår medel för utgivande
av stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever för deltagande
i den del av den teoretiska utbildningen, som alltjämt avses skola
förläggas till Stockholm, d. v. s. andra och tredje läskurserna. För detta
ändamål, vartill medel äskats under nästföljande punkt, räknas med oförändrat
anslagsbelopp, 3 000 kronor.
Utskottet ansluter sig till departementschefens uppfattning att staten
även i fortsättningen bör stödja utbildningen av föreståndarinnor vid ålderdomshem.
Den i sådant hänseende föreslagna principen om ett 50-procentigt
bidrag till kurskostnaderna likson* de riktlinjer, vilka uppdragits för utbildningen,
ha icke givit utskottet anledning till erinran.
Då utskottet icke heller i övrigt funnit anledning till erinran mot Kungl.
Maj:ts förslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till svenska socialvårdsförbundet
för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 35 000
kronor.
18 :o) Stipendier för utbildning av ålderdomshemsföreståndarinnor.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 22, s. 39), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Stipendier för utbildning av ålderdomshemsföreståndarinnor
för budgetåret 1952/53 anvisa ett
reservationsanslag av 3 000 kronor.
19:o) Bidrag till driftkostnaderna vid arhetshem. 1 enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 23, s. 40), vilket innebär en anslagshöjning med
15 000 kronor i anslutning till den genomsnittliga belastningen under de
tre sistförflutna budgetåren, hemställer utskottet.
10
Statsutskottets utlåtande nr 5.
att riksdagen må till Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av
50 000 kronor.
20 :o) Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag.
Kungl. Maj :t har (punkt 25, s. 41) föreslagit riksdagen att till Ersättning
till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 1 600 000 kronor.
Anslaget har för innevarande budgetår uppförts med 1 180 000 kronor.
Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag har, i
avbidan på resultatet av en allmän utredning rörande kostnaderna för
skilda grenar av postverkets drift, hittills utgått med 30 öre per utbetalning.
Socialstyrelsen har anfört, att ersättningen till postverket med oförändrat
belopp per utbetalning kan beräknas till 1 196 000 kronor. Enligt
generalpoststyrelsens nu föreliggande utredning bär det visat sig, att den
hittills utgående ersättningen icke längre täcker postverkets genomsnittskostnad
för ifrågavarande utbetalningar. Redan 1949 uppgick denna kostnad
till ca 34 öre per utbetalad barnbidragsanvisning. På grund av löneförhöjningar
och prisstegringar har genomsnittskostnaden numera ökats med
18,9 % till ca 40 öre per utbetalad barnbidragsanvisning. I enlighet härmed
uppräknas anslaget med 420 000 kronor.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,
att riksdagen må till Ersättning till postverket för utbetalning
av allmänna barnbidrag för budgetåret 1952/53 anvisa
ett förslagsanslag av 1 600 000 kronor.
It
21 :o) Bidrag till barnavårdsnämnderna för vissa kostnader enligt barnavårdslagen
m. in. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27, s. 42),
vilket innebär en anslagsminskning med 20 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till barnavårdsnämnderna för
vissa kostnader enligt barnavårdslagen m. m. för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 140 000 kronor.
22:o) Bidrag till uppförande eller inrättande av barnhem. Kungl. Maj:t
har (punkt 28, s. 43—45) föreslagit riksdagen att dels medgiva, att statsbidrag
till uppförande eller inrättande av barnhem t. o. m. budgetåret
1952/53 må beviljas intill ett belopp av 3 900 000 kronor utöver anvisade
anslag, dels ock till Bidrag till uppförande eller inrättande av barnhem för
budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor.
Å anslaget, som för innevarande budgetår uppförts med ett formellt
belopp av 100 kronor, fanns enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning
vid utgången av budgetåret 1950/51 en reservation av 4 797 405
kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 5.
11
För att undvika en anhopning av reservationsmedel under anslaget anses
även i fortsättningen medel böra anvisas endast i den mån så erfordras för
beräknade utbetalningar. Anslaget kan därför för nästa budgetår uppföras
med endast ett formellt belopp av 100 kronor. I överensstämmelse med vad
socialstyrelsen och statskontoret föreslagit begäres särskilt bemyndigande
av riksdagen att bevilja statsbidrag utöver anslagets belopp. Bemyndigandet
anses böra avse de barnhem, som byggas inom de t. o. in. år 1952 för ändamålet
avsatta byggnadskvoterna. Härför erforderligt statsbidragsbelopp kan
beräknas till 3 400 000 kronor. Vidare bör inräknas ett belopp av 500 000
kronor med hänsyn till de under budgetåret 1950/51 beviljade statsbidragen.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,
hemställer,
att riksdagen må
a) medgiva, att statsbidrag till uppförande eller inrättande
av barnhem t. o. m. budgetåret 1952/53 må beviljas intill ett
belopp av 3 900 000 utöver anvisade anslag;
b) till Bidrag till uppförande eller inrättande av barnhem
för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 100
kronor.
23:o) Bidrag till driften av barnhem. Kungl. Maj :t har (punkt 29, s.
45 och 46) föreslagit riksdagen att till Bidrag till driften av barnhem för
budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 2 300 000 kronor, vilket innebär
oförändrad medelsanvisning.
Utskottet. Vid behandlingen av motsvarande anslag för innevarande
budgetår uttalade utskottet i sitt av riksdagen godkända utlåtande, att
frågan om fördelningen av kostnaderna för barnhemmens drift borde upptagas
till omprövning så snart omständigheterna det medgåve.
Departementschefen har anfört att anledning f. n. icke finnes att frångå
den sålunda intagna ståndpunkten och har anmält sin avsikt att i lämpligt
sammanhang upptaga frågan om vårdavgifterna till förnyad prövning.
Utskottet har med hänsyn till vad departementschefen anfört icke funnit
anledning till särskilt uttalande i frågan.
Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Bidrag till driften av barnhem för
budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 2 300 000
kronor.
24:o) Bidrag till driften av anstalter för halvöppen barnavård. Kungl.
Maj :t har (punkt 30, s. 46—48) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
driften av anstalter för halvöppen barnavård för budgetåret 1952/53 anvisa
ett reservationsanslag av 2 450 000 kronor.
12
Statsutskottets utlåtande nr 5.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 225 000 kronor.
1946 års kommitté för den halvöppna barnavården har i juni 1951 avlämnat
sitt slutbetänkande, vilket innefattar vittsyftande förslag rörande
förskoleinstitutionernas utveckling m. in. Av betänkandet föranledda förslag
torde icke komma att föreläggas årets riksdag. Statsbidrag till institutioner
för halvöppen barnavård föreslås därför även under nästa budgetår
utgå enligt nu gällande grunder. Bidrag tillförsäkras numera icke samtliga
godkända institutioner; socialstyrelsen har att pröva institutionernas ekonomi
i syfte att lämna stöd åt de institutioner som ha största behovet därav.
Även om samtliga institutioner fortfarande icke kunna tillerkännas bidrag
anses medelsanvisningen med hänsyn till den fortgående utbyggnaden böra
ökas något. Departementschefen förordar, att ytterligare 225 000 kronor
ställas till förfogande under nästa budgetår.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer,
att riksdagen må till Bidrag till driften av anstalter för
halvöppen barnavård för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 2 450 000 kronor.
25 :o) Bidrag till utbildning av personal inom den halvöppna barnavården
m. ni. Kungl. Maj:t har (punkt 31, s. 48—51) föreslagit riksdagen
att till Bidrag till utbildning av personal inom den halvöppna barnavården
m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 321 500
kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 308 000 kronor, varav
233 000 kronor avsetts till driftbidrag åt förskoleseminarier samt 75 000
kronor till stipendier.
De av 1946 års kommitté för den halvöppna barnavården framlagda förslagen
innebära i fråga om förskoleseminarierna bl. a., att dessa skola förstatligas
under loppet av en tioårsperiod samt att statsbidragen skola förbättras
under övergångstiden. Nu gällande statsbidragsgrunder anses böra
i stort sett bestå i avbidan på att ställning tages till nämnda kommittéförslag.
I likhet med statskontoret anser departementschefen dock, att en av socialstyrelsen
föreslagen höjning av bidraget till lektioner och föreläsningar bör
genomföras fr. o. in. nästa budgetår. Anslaget räknas till följd härav upp
med 13 500 kronor. Då förskoleseminarierna redan nu som regel torde få
betala minst 30 kronor per timme i föreläsararvode, föreslås statsbidraget
få beräknas å högst sistnämnda belopp.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Bidrag till utbildning av personal inom
den halvöppna barnavården m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa
ett reservationsanslag av 321 500 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 5.
lo
26:o) Ferieresor för barn. Kungl. Maj :t har (punkt 32, s. 51 55 ) före
slagit
idksdagen att dels godkänna av departementschefen förordade ändringar
i bestämmelserna rörande ferieresor för barn, dels ock till Ferieresor
för barn för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 2 700 000
kronor.
Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 2 200 000 kronor
under rubriken Fria resor för barn.
I en inom socialdepartementet upprättad promemoria bar anförts i
huvudsak följande.
Socialstyrelsen har i sitt förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1952/
53 ej upptagit några ändringar av nu gällande bestämmelser rörande ferieresor
för barn och husmödrar. Vissa ändringar synas emellertid befogade.
Inkomstgränsen. Den nu gällande inkomstgränsen, 4 000 kronor beskattningsbar
inkomst, fastställdes av 1949 års riksdag under hänsynstagande
till inkomstutvecklingen t. o. m. 1948. För att i stort sett låta de inkomstskikt,
vilka hittills åtnjutit förmånen, behålla densamma, torde vissa justeringar
nu vara erforderliga. Med hänsyn till inkomstutvecklingen synes
det skäligt att fr. o. m. den tidpunkt under våren 1952, då bestämmelser
härom tidigast kunna utfärdas, höja inkomstgränsen till 4 500 kronor beskattningsbar
inkomst samt fr. o. m. 1 januari 1953 till 5 500 kronor beskattningsbar
inkomst. Förslaget om denna stegvis skeende höjning av
gränsen avser att förhindra, att förmånen 1952 tilldelas grupper, som 1953
åter skulle förlora den; risk för sådana följder föreligger om inkomstgränsen
redan 1952 höjes med 1 500 kronor.
Inkomstprövningen. F. n. gäller att inkomstprövningen grundas på den
senast utfärdade debetsedeln. Emellertid kan ferieresa medgivas om sökanden
styrker, att rätt därtill skulle ha förelegat, därest prövningen grundats
på en senare taxering än den, som den senast utdelade debetsedeln avser.
Vidare kan ferieresa vägras om det är känt för barnavårdsnämnden, att
sökandens inkomst passerat inkomstgränsen vid den senaste taxeringen.
I många kommuner och särskilt i de större städerna torde genomgående
den senast utdelade debetsedeln ligga till grund för prövningen. I mindre
kommuner torde däremot barnavårdsnämnderna icke sällan utnyttja den
sista taxeringslängden. Med hänsyn särskilt till penninginkomsternas
snabba förändringar under det senaste året synes enhetlighet vid inkomstprövningen
vara mer än eljest angelägen. Med hänsyn härtill föreslås att
inkomstprövningen i första hand skall grundas på den senast utfärdade
debetsedeln. Härigenom kommer förmånen av ferieresor under 1952 att
vara beroende av inkomsten under 1950. Oberoende av vad den senaste
debetsedeln utvisar böra emellertid ferieresor fortfarande kunna beviljas
om sökandens beskattningsbara inkomst enligt den senast verkställda taxeringen
ligger under den fastställda inkomstgränsen.
Avgifterna. Genom beslut av 1951 års riksdag infördes den avgift av 5
eller 10 kronor per person, som nu uttages för resor med järnväg. Enligt
de nu gällande reglerna uttages avgiften oavsett barnantalet i vederbörande
familj och utan alt hänsyn kan tas till ömmande omständigheter. Detta
torde medföra, att ferieresa i vissa fall kan utnyttjas endast om kommunen
bestrider avgiften av egna medel. Det är önskvärt, att reglerna åtminstone
beträffande barnresorna erhålla en något smidigare utformning genom att
barnavårdsnämnderna erhålla befogenhet att i vissa fall bevilja ferieresa
utan avgift. I första band böra härvid alla familjer med 3 eller flera barn
14
Statsutskottets utlåtande nr o.
under fjorton år samt barn till ensamstående mödrar undantagas från avgift.
Befrielsen från avgift bör gälla såväl barnens som deras eventuella vårdares
resor.
En förenkling torde vidare vara befogad såtillvida, att avgiften uttages
med 5 kronor för barn, oavsett åldern, samt för vårdare, och med 10 kronor
för husmor, som företar s. k. husmodersresa. Härigenom förhindras att en
tvåbarnsfamilj i något fall behöver vidkännas avgifter för barn- och vårdarresor
till ett sammanlagt belopp överstigande 30 kronor.
Såsom framgår av promemorian fastställdes den nu gällande inkomstgränsen
för ferieresorna, 4 000 kronor beskattningsbar inkomst, år 1949
med beaktande av inkomstutvecklingen t. o. m. år 1948. Departementschefen
framhåller att den därefter inträdda höjningen av penninginkomsterna
kommer, om inkomstgränsen icke höjes, att leda till att en del av
de befolkningsgrupper, som 1949 beräknades erhålla denna förmån, går
miste om densamma. På grund härav bör inkomstgränsen nu höjas. Departementschefen,
som delar den i promemorian uttryckta uppfattningen att
höjningen bör ske stegvis, kan icke tillstyrka fullt så stora höjningar som
föreslagits i denna utan förordar, att för ferieresorna fr. o. in. våren 1952
skall gälla en inkomstgräns av 4 300 kronor beskattningsbar inkomst samt
att denna gräns fr. o. in. den 1 januari 1953 höjes till 5 200 kronor.
Anordningen med endast en mindre höjning av inkomstgränsen för resor,
som företagas sommaren 1952, förutsätter, att den vid 1951 års taxering på
grundval av 1950 års inkomster upptagna beskattningsbara inkomsten
lägges till grund för inkomstprövningen. Vid 1952 års taxering upptagen
beskattningsbar inkomst, som höjts med hänsyn till 1951 års inkomststegringar,
bör läggas till grund för prövningen först år 1953. Det i promemorian
framlagda förslaget beträffande inkomstprövningen anses till följd
härav böra genomföras.
I likhet med vad som anförts i promemorian anser departementschefen
det önskvärt att erhålla en något smidigare utformning av bestämmelserna
om den avgift, som skall erläggas för ferieresorna. I promemorian har föreslagits,
att avgift icke skall utgå då fråga är om familjer med tre eller flera
barn under fjorton år samt barn till ensamstående mödrar. Socialstyrelsen
har avstyrkt detta förslag med hänsyn till att det skulle medföra ett ytterligare
komplicerande av reglerna för ferieresorna. Enligt departementschefens
mening behöver en dylik undantagsbestämmelse emellertid icke nämnvärt
komplicera barnavårdsnämndernas arbete. Härom anför departementschefen
vidare följande.
I flertalet kommuner torde barnavårdsnämnderna i regel på grundval
av sin kännedom om kommunens invånare samt med anlitande av sitt
register över barnbidragsberättigade barn och andra tillgängliga handlingar
kunna utan särskilt intyg avgöra, huruvida befrielse från avgift skall lämnas.
Endast i de större städerna torde prövningen kunna medföra praktiska
problem av någon betydelse, i det att barnavårdsnämnden icke alltid
kan företa prövningen på grundval av egen personkännedom och egna
handlingar. Även i dessa städer torde det dock i allmänhet vara tillräckligt
Statsutskottets utlåtande nr 5.
15
att intyg i enkel form företes. Järnvägspersonalens arbete torde icke ökas
om barnavårdsnämnderna å biljettrekvisitionerna göra en särskild anteckning
i de fall då avgift ej skall uttagas.
Under dessa förhållanden tillstyrker departementschefen att det i promemorian
framlagda förslaget om avgiftsbefrielse i vissa fall genomföres.
Avgiftsbefrielsen anses böra gälla såväl barn som vårdare.
Departementschefen förordar likaledes promemorians förslag att i de fall
då avgift skall erläggas densamma uttages med ett enhetligt belopp av fem
kronor för såväl barn som vårdare oavsett huruvida barnet fyllt tolv år
eller icke.
Socialstyrelsen har med tillämpning av gällande bestämmelser uppskattat
kostnaderna för nästa budgetår — med avdrag av det belopp, ca
404 000 kronor, som de enskilda själva beräknats skola erlägga — till
2 700 000 kronor, vilket innebär en anslagsökning med 500 000 kronor.
Departementschefen har icke något att erinra mot denna beräkning. Någon
ytterligare höjning av anslaget, vars rubrik föreslås ändrad till Ferieresor
för barn, anses icke erforderlig på grund av de förordade ändrade bestämmelserna.
I en inom andra kammaren av fru Nilsson väckt motion (II: 258) hemställes
att riksdagen måtte, med upphävande av sitt under förra året fattade
beslut i ärendet, besluta en återgång till vad som gällde före ifrågavarande
beslut.
Beträffande de skäl, motionären åberopat till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen.
Utskottet. I jämförelse med gällande bestämmelser innebär departementschefens
förslag till ändringar en viss förenkling i fråga om det
administrativa handhavandet av bidragsverksamheten. Enligt utskottets
mening hade en ytterligare förenkling varit önskvärd. Överväganden i sådan
riktning ha även förekommit inom utskottet, som dock stannat för att tillstyrka
departementschefens förslag.
Under åberopande av det anförda och då vad i övrigt i ärendet förekommit
icke givit utskottet anledning till särskilt uttalande hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å
motionen II: 258 godkänna av departementschefen förordade
ändringar i bestämmelserna rörande ferieresor för barn;
b) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag till Ferieresor för
barn för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av
2 700 000 kronor.
27 :o) Ferieresor för husmödrar. Kungl. Maj:t har (punkt 33, s. 561
föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordade
ändringar i bestämmelserna rörande ferieresor för husmödrar, dels ock till
16 Statsutskottets utlåtande nr o.
Ferieresor för husmödrar för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 1 400 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 250 000 kronor.
För husmödrars ferieresor gäller samma inkomstgräns som i fråga om
ferieresor för barn eller 4 000 kronor beskattningsbar inkomst. I enlighet
med departementschefens förslag under nästföregående punkt, att inkomstgränsen
för barns och deras vårdares ferieresor skall höjas till 4 300 kronor
beskattningsbar inkomst fr. o. in. våren 1952 samt till 5 200 kronor beskattningsbar
inkomst fr. o. in. den 1 januari 1953 föreslås samma höjningar av
inkomstgränsen böra gälla beträffande ferieresorna för husmödrar. Även
den i nämnda sammanhang föreslagna ändringen av reglerna för inkomstprövningen
föreslås gälla i fråga om husmodersresorna.
Medelsbehovct beräknas enligt socialstyrelsens förslag till 1 400 000 kronor
under nästa budgetår.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,
att riksdagen må
a) godkänna av departementschefen förordade ändringar i
bestämmelserna rörande ferieresor för husmödrar;
b) till Ferieresor för husmödrar för budgetåret 1952/53 anvisa
ett förslagsanslag av 1 400 000 kronor.
28 :o) Bidrag till driften av semesterliein. 1 enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 34, s. 57), vilket innebär oförändrad mcdelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till driften av semesterhem för
budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 400 000 kronor.
29 :o) Stipendier för underlättande av lmsmoderssemester. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 35, s. 57), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Stipendier för underlättande av husmoderssemester
för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 800 000 kronor.
30 :o) Bidrag till driften av barnkolonier m. m. Kungl. Maj :t har (punkt
36, s. 57 och 58) föreslagit riksdagen att till Bidrag till driften av barnkolonier
m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000
kronor.
Anslaget, som i gällande riksstat är uppfört med 1 500 000 kronor, har
i enlighet med socialstyrelsens förslag för nästa budgetår upptagits med
oförändrat belopp.
Statsutskottets utlåtande nr 5.
17
I en inom andra kammaren av fru Nilsson och herr Dahlgren väckt
motion (11:259) hemställes, att riksdagen måtte för ändamålet anvisa ett
reservationsanslag av 2 000 000 kronor.
Angående de skäl, motionärerna åberopat till stöd för sitt förslag, hänvisas
till motionen.
Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag, hemställer,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionen II: 259 till Bidrag till driften av barnkolonier
m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 1 500 000 kronor.
31 :o) Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Avlöningar.
Kungl. Maj :t har (punkt 37, s. 58—71) föreslagit riksdagen att
dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för statens skolor
tillhörande barna- och ungdomsvården vidtaga de ändringar, som av departementschefen
angivits, dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat
för statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården, att
tillämpas fr. o. m. budgetåret 1952/53, dels ock till Statens skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården: Avlöningar för budgetåret 1952/53 anvisa
ett förslagsanslag av 3 540 000 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 2 992 000
kronor.
Ämnesläraren vid Brättegården föreslås uppflyttad från Ca 23 till Ca 26
i anslutning till riksdagens beslut om lönesättningen för lärare vid
statsunderstödda folkhögskolor. Merkostnaden uppgår till 804 kronor. De
till folkskollärarna utgående särskilda ersättningarna för undervisning i
slöjd och i fortsättningsskola ha höjts genom den senast vidtagna ändringen
i timlärarkungörelsen; med hänsyn härtill ökas anslaget med 400 kronor.
En särskild ersättning å 600 kronor till folkskollärarna tillkom i samband
med att folkskollärarlörierna vid ungdomsvårdsskolorna år 1947 omreglerades
efter ett nytt system. Med hänsyn till penningvärdets förskjutningar
föreslås att dessa arvoden skola höjas med 10 %, vilket medför en total
ökning av medelsbehovet med 1 320 kronor. Arvodena till skolstyrelsernas
verkställande ledamöter äro oförändrade sedan 1938. Med hänsyn härtill
anses här en något större kompensation böra ske. Departementschefen
föreslår, att arvodena höjas från 400 resp. 600 kronor till 525 resp. 800
kronor, därvid förutsättes, att det lägre arvodet fortfarande tills vidare skall
utgå vid Margretelund och Råby. Arvodeshöjningen påkallar i denna del
cn anslagsökning med 3 700 kronor. Vid 1951 års riksdag beslöts uppflyttning
till 32 lönegraden av överläkare vid fångvårdens sinnessjukavdelningar
och statens sinnessjukhus. Motsvarande uppflytlning föreslås för
de med dessa befattningshavare jämställda chefsläkarna vid ungdomsvårds2—495
52 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 6 sand. Nr 5.
18
Statsutskottets utlåtande nr 5.
skolorna. Förslaget att organisationens båda tjänster som chef, tillika
läkare, uppflyttas från Ga 31 till Ca 32 medför en ökad kostnad av 1 440 kronor.
Vidare föranleder 1951 års riksdags beslut om ändrad lönegradsplacering
från den 1 juli 1951 av viss vård- och ekonomipersonal att 1 översköterska
uppflyttas från Ca 12 till Ca 14 och 57 ekonomibiträden från Ce 2 till Ce 4.
Anslagsbehovet ökar i denna del med 10 714 kronor för år.
Vid beräkningen av anslaget för innevarande budgetår förutsattes, att
en tjänst som lärarinna vid Härsjögården, som återuppsattes såsom ungdomsvårdsskola
den 1 juli 1950, skulle kunna stå vakant under budgetåret.
Då Härsjögården numera är i det närmaste fullbelagd, anses medel åter
böra beräknas för tjänsten. Kostnaderna uppgå till 9 084 kronor. För tillfällig
skrivhjälp vid de skolor, som sakna heltidsanställda biträden, är för
innevarande budgetår beräknat ett belopp av 11 400 kronor, att fördelas
på 10 skolor. Detta belopp anses vara alltför lågt för att medgiva rektorerna
en någorlunda tillfredsställande avlastning av kontorsarbetet. Ytterligare
10 000 kronor beräknas därför för detta ändamål. För automatiska
löneökningar bör anslaget härjämte höjas med 561 529 kronor.
1951 års riksdag beslöt vissa ändringar i den för psykopatiska flickor
avsedda organisationen, innebärande att Skarvik-Tallåsen under innevarande
budgetår skall nedläggas och klientelet överflyttas till Ljungaskog
och Sonestorp. Omläggningen har beräknats medföra viss minskning av
medelsbehovet under förevarande anslag. Då förändringarna om möjligt
skulle vidtagas den 1 januari 1952, har för innevarande budgetår frånräknats
ett belopp, motsvarande i princip ett halvt års besparingar. Den ytterligare
besparing, som kan ske under nästa budgetår, beräknas till 56 496
kronor.
Ordinariesättning föreslås av en lärarinna i tvätt i 14 lönegraden, ett
kontorsbiträde i 8 lönegraden och 5 ekonomibiträden i 6 lönegraden. Vidare
föreslås att de åtta tjänster i högst Cg 11, vilka inrättats genom beslut av
1949 års riksdag i syfte att förstärka bevakningen vid Lövsta och Långanäs,
inplaceras i personalplanerna såsom vårdar tjänster i Cell. Departementschefen
framhåller att behovet av dessa tjänster torde vara permanent
och att den nuvarande anordningen har försvårat rekryteringen och medfört
ständiga ombyten å befattningarna.
Med hänsyn till departementschefens förslag ökas anslaget med 548 495
kronor, eller i runt tal 548 000 kronor.
I propositionen behandlas härefter ett av Ungdomsvårdsskoleutredningen
avgivet förslag, att Sundbo yrkesskola skall omändras i syfte att
sätta skolan i stånd att mottaga särskilt svårbehandlade normalbegåvade
yrkesskoleynglingar, vilka omhändertagits före fyllda 18 år. Härom anför
departementschefen bl. a. följande.
Utredningen beräknas icke kunna avgiva sitt huvudförslag i sådan tid,
att något på detsamma grundat förslag kan föreläggas 1952 års riksdag.
Statsutskottets utlåtande nr 5.
19
Emellertid har utredningen ansett, att frågan om de lämpligaste formerna
för omhändertagande av vissa elevgrupper omedelbart kräver sin
lösning. Det klientel, som hänvisas till ungdomsvårdsskolorna, har under
senare år blivit allt besvärligare. Denna utveckling har medfört betydande
svårigheter att med skolornas nuvarande resurser effektivt omhändertaga
de mest svårbehandlade. Särskilt gäller detta normalbegåvade ynglingar i
åldern 15—18 år. Resultatet har blivit, att Lövsta och Långanäs, vilka såsom
specialanstalter för svårbehandlade elever av andra kategorier än normalbegåvade
15—18-åringar förfogat över mera effektiva anordningar än
de vanliga yrkesskolorna, fått emottaga stora grupper av elever, för vilka
dessa båda skolor egentligen icke avsetts. Detta har medfört kännbara
störningar i organisationen. För att råda bot på dessa förhållanden har
ungdomsvårdsskolcutredningen föreslagit, att Sundbo-anstalten omorganiseras
så att skolan blir i stånd att taga hand om här ifrågavarande klientel.
Eleverna, som nu äro fördelade på två större elevförläggningar, föreslås
tördelade på fyra avdelningar, varav två normalavdelningar om vardera 15
platser, en specialavdelning om 8 platser för de besvärligaste och en utskrivningsavdelning
om 10 platser för dem, som inom kort väntas kunna
utskrivas. Antalet assistenter föreslås ökat från 2 till 3 och vårdpersonalen,
som nu omfattar 3 befattningshavare, ökad till 11 tjänstemän.
Departementschefen anför för egen del att det synes vara nödvändigt
att vidtaga särskilda åtgärder inom ungdomsvårdsskoleorganisationen för
att skapa tillfredsställande förutsättningar för 15—18-åringarnas omhändertagande.
Ungdomsvårdsskoleutredningens förslag, att Sundbo-skolan
skall utrustas med särskilda anordningar i detta syfte, kan departementschefen
godtaga samtidigt som han understryker, att han icke är beredd
att förorda några åtgärder, som innebära ett föregripande av den prövning,
som utredningens kommande huvudförslag i sinom tid skall underkastas.
Med dessa utgångspunkter anser departementschefen, att de ifrågasatta
åtgärderna vid Sundbo tills vidare i första hand böra avse anordnandet
av en specialavdelning för de besvärligaste eleverna och en därigenom
möjliggjord minskning av antalet elever inom skolans övriga avdelningar.
Därest en särskild utskrivningsavdelning, avsedd för i det närmaste utskrivningsfärdiga
elever, kan anordnas genom omdisposition av tillgängliga
lokaler, bör hinder icke föreligga mot att så sker. Då departementschefen
icke räknar med att specialavdelningen vid Sundbo skall vara färdig att
tagas i bruk förrän den 1 juli 1953, avser han att först inför budgetåret
1953/54 närmare precisera vilka tjänster, som härutinnan böra komma i
fråga. Av samma skäl äskas ej heller för nästa budgetår medel för specialavdelningen
under avlöningsanslaget.
I fråga om byggnadskostnaderna anför departementschefen följande.
Byggnadskostnaderna har ungdomsvårdsskolcutredningen beräknat till
831 600 kronor. Socialstyrelsen har därjämte hemställt, att 20 000 kronor
måtte anvisas till anskaffande av inventarier. Kostnaderna för det av mig
föreslagna mindre programmet bli dock avsevärt lägre. Specialavdelningen
har av utredningen kostnadsberäknats till 173 000 kronor förutom vad som
faller på utvändiga ledningar och planeringsarbeten in. in. Del bör undersökas
om icke denna avdelning kan göras något mindre än utredningen
20
Statsutskottets utlåtande nr 5.
föreslagit, eventuellt i anslutning till de principer, vilka kunna komma att
fastställas för vissa byggnader vid Roxtuna-anstalten inom ungdomsfängelseorganisationen.
Byggnadsprogrammet bör i övrigt begränsas till att omfatta
erforderliga personalbostäder samt en djupbrunn. Beträffande anslag
för dessa ändamål återkommer jag vid behandlingen av anslaget till byggnadsarbeten
vid ungdomsvårdsskolorna.
I förevarande sammanhang bär utskottet till behandling förehaft följande
motioner, nämligen
dels en inom andra kammaren av fröken Ager m. fl. väckt motion
(II: 65), i vilken hemställes, att riksdagen måtte besluta att uppflytta de
30 lärarinnorna i hushållsgöromål och i kvinnlig slöjd vid ungdomsvårdsskolorna
från 19 till 20 lönegraden,
dels ock en inom samma kammare av herr Andersson i Dunker väckt
motion (II: 358), vari yrkas, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär
utredning om lämpligheten att förlägga en eller flera ungdomsvårdsskolor
och liknande anstalter till städerna i stället för till landsbygden.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
hänvisas till motionerna.
Utskottet. Enligt beslut av 1951 års riksdag ha ungdomsvårdsskolornas
yrkeslärare i anslutning till en lönereglering för de centrala verkstadsskolornas
lärare uppflyttats från 19 till 20 lönegraden. Beträffande en samtidigt
ifrågasatt uppflyttning av hushålls- och slöjdlärarinnorna vid ungdomsvårdsskolorna
till denna lönegrad anslöt sig utskottet till departementschefens
uppfattning, att denna fråga borde prövas av 1949 års tjänsteförteckningskommitté.
Under hänvisning härtill är utskottet icke berett
att nu tillstyrka yrkandet i motionen II: 65 om uppflyttning av ifrågavarande
tjänster.
Departementschefens beräkning av medelsbehovet har icke givit utskottet
anledning till erinran.
Departementschefen har föreslagit att vid Sundbo yrkesskola skall anordnas
en specialavdelning för de besvärligaste eleverna vid ungdomsvårdsskolorna.
Med hänsyn till vad i ärendet upplysts om de störningar, soin
ett sammanförande av normalbegåvade elever med i psykiskt avseende skadade
ungdomar medfört för organisationen, har utskottet icke velat motsätta
sig detta förslag. Utskottet förutsätter, att förslagets genomförande
icke föregriper den framtida prövningen av ungdomsvårdsskoleutredningens
kommande huvudförslag. Till frågan om byggnadskostnaderna
återkommer utskottet vid behandlingen under punkten 33 av anslaget
till byggnadsarbeten m. m. vid ungdomsvårdsskolorna.
Vad angår den i motionen II: 358 berörda frågan om ungdomsvårdsskolornas
förläggning till städerna förutsätter utskottet att denna kommer
under bedömande i samband med den fortsatta prövningen av ungdomsvårdsskoleorganisationen.
Statsutskottets utlåtande nr 5.
21
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
I. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
och med avslag å motionen II: 65
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för
statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården vidtaga
de ändringar, som av departementschefen angivits i statsrådsprotokollet
över socialärenden för den 4 januari 1952;
b) fastställa följande avlöningsstat för statens skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården, att tillämpas fr. o. m.
budgetåret 1952/53:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 228 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 77 700
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
...................................................... 1 392 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 842 300
Summa kronor 3 540 000;
c) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
Avlöningar för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 3 540 000 kronor;
II. att motionen II: 358 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
32:o) Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Omkostnader.
Kungl. Maj :t har (punkt 38, s. 71—81) föreslagit riksdagen att
till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Omkostnader
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 2 929 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 567 000 kronor.
Uppräkningen av anslaget föranledes av ökade kostnader för sjukvård
in. in. med 2 300 kronor, för bränsle, lyse och vatten med 150 100 kronor
samt för tvätt och renhållning, utspisning samt beklädnad resp. 11 200,
40 000 och 34 500 kronor.
För löpande byggnadsunderhåll beräknas ytterligare 29 200 kronor, posten
till inventarier föreslås höjd med 9 300 kronor, varjämte för brandskyddsåtgärder
vid de fem senast tillkomna statliga skolorna beräknas
9 450 kronor.
Villkorligt utskriven elev kan f. n. efter beslut av skolstyrelsen erhålla
ett årligt eftervårdsbidrag om högst 600 kronor. Efter prövning i varje särskilt
fall kan socialstyrelsen medgiva, att elev erhåller högre bidrag, dock
högst 1 200 kronor. Med hänsyn till bl. a. de ökade levnadskostnaderna
föreslås maximibeloppet höjt till 1 500 kronor. Därest ytterligare bidrag i
22
Statsutskottets utlåtande nr 5.
undantagsfall kan vara påkallat, bör det ankomma på Kungl. Maj :t att meddela
beslut härom i varje enskilt fall. I samband härmed föreslås en höjning
av delposten till eftervård och utackordering med 24 500 kronor.
Till följd av den av 1951 års riksdag beslutade nedläggningen av SkarvikTallåsen
in. in. beräknas delposten till diverse minska med 4 000 kronor.
I propositionen behandlas härefter ett av ungdomsvårdsskoleutredningen
avgivet förslag till omläggning av det tillämpade flitpenningssystemet vid
skolorna. I likhet med utredningen anser departementschefen att flitpenningsbestämmelserna
böra inordnas under ett enhetligt system, varvid
elevernas allmänna uppförande bör utmönstras som bedömningsgrund. Det
anses böra ankomma på socialstyrelsen att närmare utforma de bestämmelser,
som kunna anses lämpliga, sedan utredningens förslag underkastats
en grundlig prövning. Ungdomsvårdsskoleutredningen har beräknat, att
elevbelönings- och eftervårdsanslagen vid bifall i alla delar till utredningens
förslag behöva ökas med tillhopa 75 000 kronor. Av statsfinansiella skäl
är departementschefen emellertid icke beredd att föreslå högre ökning än
med 30 000 kronor.
Ungdomsvårdsskoleutredningen har slutligen föreslagit, att ytterligare
medel skola ställas till förfogande för att sätta skolorna i tillfälle att i ökad
utsträckning utackordera elever i enskilda hem eller annorstädes. Departementschefen
delar helt utredningens uppfattning om utackorderingsverksamhetens
betydelse men anser sig icke f. n. böra föreslå, att de för utackordering
avsedda medlen ökas med mer än 25 000 kronor.
Ungdomsvårdsskolornas omkostnadsanslag föreslås sålunda ökat med
361 550 kronor eller avrundat 362 000 kronor.
I två likalydandc motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Cassel (I: 126) och den andra inom andra kammaren av fröken Wetterström
m. fl. (II: 183), hemställes, att riksdagen ville med bifall till ungdomsvårdsskoleutredningens
förslag anvisa 50 000 kronor till kostnader för
utackordering varigenom förenämnda anslag höjes till 2 954 000 kronor.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen II: 183.
Utskottet ansluter sig till departementschefens uppfattning att ökade möjligheter
böra beredas att utackordera skolhemselever i enskilda hem. I
likhet med departementschefen kan utskottet emellertid icke nu tillstyrka
yrkandet i motionerna I: 126 och II: 183 att medel för ändamålet
anvisas med högre belopp än som föreslagits i propositionen.
Då Kungl. Maj:ts förslag icke heller i övrigt givit utskottet anledning till
erinran, hemställer utskottet,
att riksdagen må med bifall till Ivungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 126 och II: 183 till Statens skolor
tillhörande barna- och ungdomsvården: Omkostnader för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 2 929 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 5.
23
33:o) Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten
m. in. Kungl. Maj:t har (punkt 39, s. 81—87) föreslagit riksdagen
att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att av Fonden för utbyggnad av
statens ungdomsvårdsskolor disponera ett belopp av 295 000 kronor för
byggnadsarbeten vid ungdomsvårdsskolorna efter de av departementschefen
angivna riktlinjerna, dels ock till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
Byggnadsarbeten in. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett
reservationsanslag av 705 000 kronor.
För innevarande budgetår har till byggnadsarbeten in. in. vid ungdomsvårdsskolorna
anvisats dels under förevarande anslag 170 000 kronor och
dels från fonden för utbyggnad av statens ungdomsvårdsskolor 585 000
kronor eller tillhopa 755 000 kronor.
Departementschefen anför att ett betydande behov av byggnadsarbeten
fortfarande kvarstår vid skolorna och att byggnadsverksamheten bör fortgå
i stort sett i oförändrad omfattning under nästa budgetår. De för innevarande
budgetår anvisade beloppen beräknas med hänsyn till byggnadskostnadsstegringarna
numera motsvara lågt räknat 1 000 000 kronor.
Departementschefen tillstyrker till en början, att ombyggnad får ske av
elevförläggningen vid Eknäs för en kostnad av 16 800 kronor. Vidare föreslås
att 45 000 kronor beräknas för reparationer av bostäderna för jordbrukspersonal
vid Råby och Margretelund. Med hänsyn till behovet att
komplettera betesmarkerna vid östra Spång beräknas 11 000 kronor för
visst markförvärv. För att täcka uppkomna merkostnader för vissa av 1951
års riksdag beslutade byggnadsarbeten vid Ljungaskog-Sonestorp och Margretelund
äskas tillhopa 81 000 kronor. I övrigt föreslås, att medel anvisas
för dels anordnande av personalbostäder och dels de av departementschefen
vid behandlingen av skolornas avlöningsanslag förordade åtgärderna vid
Sundbo. I denna fråga anför departementschefen följande.
Skolorna sakna fortfarande lämpliga personalbostäder i betydande omfattning.
Flertalet skolor äro belägna på orter, där hyresmarknad saknas;
här föreligga givetvis speciella problem. På grund av läget på hyresmarknaden
ha emellertid även andra skolor betydande svårigheter när det gäller
att skaffa personalen bostäder. Det är för skolorna av stor betydelse att
erhålla duglig personal, som stannar i verksamheten. I den män möjligheter
föreligga böra därför personalbostäder anordnas vid skolorna. Således
böra, såsom socialstyrelsen föreslagit, flygelbyggnaderna vid Ilornö
och Broby inredas till bostäder för eu kostnad av tillhopa 15 000 kronor,
t övrigt är jag icke f. n. beredd att precisera kostnaderna för varje byggnadsföretag.
Det är nämligen min avsikt alt undersöka, huruvida icke
skolorna kunna förses med de prisbilliga hus, som enligt avtal med aktiebolaget
Elementhus i Mockfjärd skola till ett visst antal årligen levereras
till staten, när bolaget inom eu relativt snar framtid påbörjar sina leveranser.
Jag förutsätter emellertid, att ett byggnadsprogram upplägges,
sedan läget härulinnan klarnat, och att bostadsbyggandet skall hållas inom
ramen för vad som återstår av en miljon kronor, sedan medel avsatts för
av mig i övrigt förordade byggnadsarbeten.
24
Statsutskottets utlåtande nr 5.
Ombyggnaden av Sundbo bör enligt mitt därom i det föregående gjorda
förslag begränsas till att omfatta uppförande av en specialavdelning och
för personalen vid denna avdelning erforderliga bostadshus. Dessutom bör
en brunn anordnas vid skolan. Jag förutsätter, att bostadshusen utformas
efter de riktlinjer, som jag anvisat vid behandlingen av bostadsbyggnadsprogrammet
i övrigt. Socialstyrelsen har räknat med eu kostnad av 20 000
kronor för anskaffning av inventarier till Sundbo-anstaltcn. Medel för
detta ändamål torde — till ett betydligt reducerat belopp — böra utgå av
det anslag, som anvisats för byggnadsarbetena.
Av fonden för utbyggnad av statens ungdomsvårdsskolor återstår numera
odisponerat ett belopp av 295 000 kronor. Departementschefen föreslår
att dessa medel tagas i anspråk för de av honom förordade byggnadsarbetena
jämte ett belopp av 705 000 kronor, som bör anvisas å riksstaten
för nästa budgetår.
Utskottet har med hänsyn till vad i ärendet upplysts om det betydande
byggnadsbehov, som föreligger vid ungdomsvårdsskolorna, funnit sig kunna
tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag. Emellertid förutsätter utskottet att alla möjligheter
till besparing noga prövas vid det föreslagna byggnadsprogrammets
genomförande.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att av Fonden för utbyggnad
av statens ungdomsvårdsskolor disponera ett belopp av
295 000 kronor för byggnadsarbeten vid ungdomsvårdsskolorna
efter de av departementschefen angivna riktlinjerna,
b) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
Byggnadsarbeten m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett
reservationsanslag av 705 000 kronor.
34:o) Fortbildningskurs för befattningshavare vid skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt
40, s. 87), vilket innebär en anslagsökning med 4 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fortbildningskurs för befattningshavare
vid skolor tillhörande barna- och ungdomsvården för
budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 20 000
kronor.
35 :o) Bidrag till inrättande av inackorderingsliem. Kungl. Maj:t har
(punkt 41, s. 87 och 88) föreslagit riksdagen att till Bidrag till inrättande
av inackorderingshem för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 2 500 kronor.
Anslaget har för innevarande budgetår uppförts med 2 000 kronor.
Under anslaget hittills anvisade medel förslå till anordnande av 11 inackorderingshem.
Samtliga dessa hem beräknas ha igångsatt sin verksam
-
Statsutskottets utlåtande nr 5.
25
het före utgången av innevarande budgetår. Under erinran att här ifrågavarande
verksamhet fortfarande är av försöksnatur anser departementschefen,
att medel icke böra anvisas för ytterligare utbyggnad av organisationen
under nästa budgetår. Då det anses angeläget att intresset för inackorderingshemmen
fortfarande stimuleras inom I. O. G. T. och dess lokalorganisationer,
förordas däremot att I. O. G. T. även under budgetåret
1952/53 erhåller statsbidrag för sitt arbete med inackorderingshemsfrågorna;
härför beräknas 2 500 kronor.
I en inom andra kammaren av herr Engkvist m. fl. väckt motion (II: 116)
hemställes, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte anvisa 36 000 kronor
i reservationsanslag för inrättande av två nya inackorderingshem under
budgetåret 1952/53.
Beträffande de skäl, motionärerna åberopat till stöd för sitt yrkande,
hänvisas till motionen.
Utskottet anser i likhet med departementschefen att med hänsyn till
verksamhetens försökskaraktär medel icke böra anvisas för utbyggnad av
organisationen under nästa budgetår. Utskottet avstyrker därför motionen
II: 116 i denna del.
Under åberopande härav får utskottet, som icke heller i övrigt funnit
anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag, hemställa,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionen II: 116, i vad den avser förevarande
anslag, till Bidrag till inrättande av inackorderingshem för
budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 2 500
kronor.
36 :o) Ersättning till inackorderingshem för driftförluster. Kungl. Maj:t
har (punkt 42, s. 88 och 89) föreslagit riksdagen att till Ersättning till inackorderingshem
för driftförluster för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 40 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 25 000 kronor.
Socialstyrelsen har under hänvisning till bl. a. allmänna ökningar i omkostnaderna
föreslagit att anslaget för nästa budgetår uppföres med 50 000
kronor, medan departementschefen ansett ett belopp av 40 000 kronor vara
tillräckligt.
I den under nästföregående punkt nämnda motionen av herr Engkvist
m. fl. (II: 116) hemställes, såvitt nu är i fråga, att riksdagen till ersättning
till inackorderingshem för driftförluster för budgetåret 1952/53 anvisar
ett förslagsanslag av 50 000 kronor.
Angående de skäl, som motionärerna åberopat till stöd för sina yrkanden,
hänvisas till motionen.
26
Statsutskottets utlåtande nr 5.
Utskottet är icke berett att taga ställning till yrkandet i motionen II: 116
om anvisande av medel för ifrågavarande ändamål under anslag av förslagsanslags
natur. Däremot har utskottet i likhet med motionärerna funnit
en höjning av medelsbeloppet utöver Kungl. Maj :ts förslag befogad med
hänsyn till uppgift som utskottet inhämtat angående de nuvarande inackorderingshemmens
omkostnader under det sistförflutna budgetåret.
Denna höjning bör enligt utskottets mening tills vidare begränsas till 5 000
kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och
motionen II: 116, i vad den avser förevarande anslag, till Ersättning
till inackordering shem för driftförluster för budgetåret
1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 45 000 kronor.
37 :o) Bidrag till frälsningsarmens flickhem. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 43, s. 89), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till frälsningsarmens flickhem
för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 3 000 kronor.
Arbetsmarknadsstyrelsen med dithörande verksamhet.
38:o) Bidrag till erkända arbetslöshetskassor. Kungl. Maj:t har (punkt
50, s. 91—94) föreslagit riksdagen att till Bidrag till erkända arbetslöshetskassor
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 14 000 000
kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 17 000 000 kronor.
Utredningsmän ha numera tillkallats för en översyn av den frivilliga
statsunderstödda arbetslöshetsförsäkringen. Då översynen icke väntas
kunna föranleda förslag till årets riksdag, som nämnvärt påverka statsbidraget
till försäkringen, anses medelsbehovet kunna beräknas på grundval
av gällande statsbidragsbestämmelser. De åtgärder, som vidtagits för
att minska säsongarbetslösheten inom byggnadsfacken, ha haft god effekt.
Arbetsmarknadsstyrelsen har främst av denna anledning uppskattat medelsbehovet
till 2 500 000 kronor lägre belopp än det för innevarande budgetår
beräknade. Departementschefen finner det försvarligt att anslaget
minskas med ytterligare 500 000 kronor.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag till
Bidrag till erkända arbetslöshetskassor för budgetåret 1952/53
anvisa ett förslagsanslag av 14 000 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 5.
27
39:o) Kostnader för arbetslöshetens bekämpande in. m. Kungl. Maj :t
har (punkt 51, s. 94—100) föreslagit riksdagen att till Kostnader för arbetslöshetens
bekämpande m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 13 800 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 17 600 000 kronor.
Anslag till kostnader för arbetslöshetens bekämpande har brukat äskas
i särskild proposition på ett relativt sent stadium under riksdagens vårsession.
Anledningen härtill har främst varit svårigheten att överblicka utvecklingen
på arbetsmarknaden. Förhållandena anses f. n. vara sådana,
att anslaget bör kunna behandlas i statsverkspropositionen. Skulle utvecklingen
mot förmodan föranleda ett väsentligt ökat behov av medel till arbetslöshetsbekämpande
åtgärder förutsättes erforderlig anslagsförstärkning
få äskas på tilläggsstat.
Medelsförbrukningen vid beredskapsarbeten beräknas till 9 330 000 kronor
för statliga och till 1 450 000 kronor för statskommunala arbeten. För
eftersläpande statsbidrag beräknas 100 000 kronor samt för färdigställningsarbeten
m. m. 500 000 kronor. — Intressentbidragen uppskattas till
300 000 kronor.
Jämlikt Kungl. Maj:ts uppdrag utreder arbetsmarknadsstyrelsen frågan
om arkivarbetenas framtida utformning och organisation. Med anledning
härav upptagas kostnaderna för arkivarbeten och musikerhjälp till oförändrat
4 700 000 kronor. Till kontantunderstödsverksamhet och resebidrag
till hjälpsökande arbetslösa beräknas likaså oförändrat 250 000 resp. 10 000
kronor. Till understödsverksamheten till förmån för sjömän beräknas
40 000 kronor.
Då förslag med anledning av 1946 års stenindustriutrednings betänkande
icke torde komma att föreläggas innevarande års riksdag, beräknas
för steninköp oförändrat 2 600 000 kronor.
Utgifterna under anslaget beräknas sålunda till 18 980 000 kronor och
inkomsterna till 300 000 kronor, vartill kommer en reservation under anslaget
uppskattad till 4 890 000 kronor. Medelsbehovet för nästa budgetår
uppskattas sålunda till 13 790 000 eller avrundat 13 800 000 kronor.
I en inom andra kammaren av herr Lindberg väckt motion (11:267)
hemställes, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om
utredning angående slopande av det nuvarande systemet med statliga och
statskommunala beredskapsarbeten samt införande av ett smidigare och
tidsenligare system än det nuvarande för uttagning och hänvisning av arbetskraft
till arbeten för arbetslösa.
Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sina yrkanden, får
utskottet hänvisa till motionen.
Utskottet, som avser att i annat sammanhang behandla motionen II: 267,
tillstyrker Kungl. Maj-.ts förslag och hemställer,
28
Statsutskottets utlåtande nr 5.
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag till
Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. för budgetåret
1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 13 800 000 kronor.
40 :o) Kostnader för överflyttning av arbetskraft. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 52, s. 100—105), vilket innebär en anslagsminskning
med 350 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kostnader för överflyttning av arbetskraft
för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 000 kronor.
41 :o) År betskliniken i Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 53, s. 105—108), vilket innebär en ökad medelsanvisning med
19 500 kronor i anledning av ökade utgifter för vissa byggnadsarbeten samt
personal- och driftkostnader, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Arbetskliniken i Stockholm för budgetåret
1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 138 500
kronor.
42 :o) Bidrag till kommunal och enskild arbetsvårdsverksamhet. Kungl.
Maj:t har (punkt 54, s. 108—110) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
kommunal och enskild arbetsvårdsverksamhet för budgetåret 1952/53 anvisa
ett reservationsanslag av 257 500 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 152 500 kronor.
Härav ha 32 500 kronor avsetts för bidrag till driften av Göteborgs stads
arbetsklinik, 20 000 kronor för bidrag till driften av särskilda avdelningar för
halvskyddad sysselsättning av partiellt arbetsföra samt 100 000 kronor för
bidrag till driften av träningsverkstäder och arbetscentraler för partiellt
arbetsföra.
Verksamheten vid träningsverkstäder och arbetscentraler har utbyggts
avsevärt sedan 1949. Lönerna för föreståndare och arbetsledare uppgå nu
till ca 400 000 kronor per år. Antalet avdelningar för halvskyddad verksamhet,
som 1949 var två, har nu ökats till tre. Det är enligt departementschefens
mening av vikt att en fortsatt utbyggnad stimuleras. På grund härav
och med hänsyn till den höjda lönenivån föreslås att ytterligare 25 000
kronor beräknas för avdelningar för halvskyddad verksamhet samt att
200 000 kronor anvisas för träningsverkstäder och arbetscentraler, Yilkct
innebär en med sammanlagt 105 000 kronor ökad medelsanvisning.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer alltså,
att riksdagen må till Bidrag till kommunal och enskild arbetsvårdsverksamhet
för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 257 500 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 5.
29
43 :o) Arbetsmarknadsstyrelsens arbetsvårdsverksamhet. Kungl. Maj:t
har (punkt 55, s. 110 och 111) föreslagit riksdagen att till Arbetsmarknadsstyrelsens
arbetsvårdsverksamhet för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 960 000 kronor.
Omskolningsbidragens maximibelopp ha med anledning av de ökade
levnadskostnaderna och i anslutning till reglerna om omskolningsbidrag
till personer, som skadats under militärtjänstgöring, enligt Kungl. Maj:ts
beslut höjts från 250—300 kronor i månaden beroende på ortsgrupp till
300—350 kronor i månaden. Med hänsyn härtill och då en fortsatt ökning
av antalet beviljade utbildningar kan emotses, tillstyrker departementschefen,
att för omskolningsbidrag under nästa budgetår beräknas ett med
150 000 kronor ökat belopp.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,
att riksdagen må till Arbetsmarknadsstyrelsens arbetsvårdsverksamhet
för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 960 000 kronor.
44 :o) Kostnader för främjande av företagsverksamhet in. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 57, s. 112 och 113), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kostnader för främjande av företagsverksamhet
m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 1 500 000 kronor.
Förbättrande av bostadsförhållandena in. m.
45 :o) Bostadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 58, s.
H4_125) föreslagit riksdagen att dels besluta, att å personalförteckningen
för bostadsstyrelsen antalet kontorsbiträden i lönegrad Ca 8 skall ökas med
två, antalet byrådirektörer i Ce 31 ökas med en, antalet förste byråingenjörer
i Ce 29 ökas med två samt antalet förste byråingenjörer i Ce 27
minskas med en, dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat
för bostadsstyrelsen, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1952/53, dels ock till Bostadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1952/53
anvisa ett förslagsanslag av 2 939 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 237 000 kronor.
Bostadsstyrelsens organisation prövades i vissa delar av 1951 års riksdag
på grundval av förslag, som framkommit i samband med en av statens
organisationsnämnd företagen undersökning rörande i första hand
olika konlorstekniska spörsmål berörande styrelsens verksamhet. Härvid
indrogos i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag 24 lönegradsplacerade be
-
30
Statsutskottets utlåtande nr 5.
fattningar. Samtidigt uppräknade emellertid riksdagen bostadsstyrelsens
avlöningsanslag med 60 000 kronor utöver Kungl. Maj :ts förslag för att
möjliggöra ett provisoriskt tillgodoseende av uppkommande personalbehov.
I anledning av utvidgning fr. o. in. den 1 januari 1952 av den statliga långivningen
för bostadsbyggnadsändamål har 1951 års riksdag vid höstsessionen
medgivit, att den för innevarande budgetår i bostadsstyrelsens avlöningsstat
uppförda icke-ordinarieposten får överskridas med högst 50 000
kronor.
Departementschefen erinrar om att det tidigare förutsatts, att eu decentralisering
av handläggandet av ärenden rörande dels familj ebostadsbidrag,
dels lån till flerfamiljshus med högst 10 lägenheter skulle komma
till stånd. Beträffande familjebostadsbidragen har ifrågasatts att för städer
med minst 10 000 invånare överflytta hidragsgivningen på det kommunala
bostadspolitiska organet och för övriga kommuner på länsbostadsnämnderna.
Anledningen till att detta ännu icke har skett är, att bidragsverksamheten
är tämligen ny och att det visat sig önskvärt att först en
enhetlig praxis vid behandlingen av olika särfall blir utbildad. Beträffande
flerfamiljshusen har genom byggnadskostnadsstegringen uppkommit
värderingsproblem, som tillfälligt försvårat en decentralisering av låneärenden
avseende dylika hus.
Departementschefen förutsätter, att det skall visa sig möjligt att under
nästa budgetår till länsbostadsnämnderna överflytta långivningen avseende
vissa typer av flerfamiljshus, varvid det torde få ankomma på Kungl. Maj:t
att pröva i vilken utsträckning en decentralisering bör ske. Vidare utgår
han från att ärenden angående familjebostadsbidrag och bränslebidrag till
familjer i flerfamiljshus skola kunna handläggas av lokala organ, i första
hand länsbostadsnämnderna men också i den mån så visar sig lämpligt
av kommunala bostadspolitiska organ.
Eftersom det icke kan bestämt sägas, vid vilken tidpunkt under nästa
budgetår olika arbetsuppgifter komma att överföras från bostadsstyrelsen
till lokala organ, anses det icke möjligt att precisera de förändringar i personalorganisationen
som vid den förutsatta decentraliseringen böra vidtagas.
Några mera betydande minskningar av styrelsens organisation förutsättas
dock ej komma i fråga redan under budgetåret 1952/53. Hänsyn
bör vidare tagas till bl. a. den ökning av styrelsens arbetsbörda, som betingas
av den utvidgade långivningen för bostadsbyggnadsändamål.
Departementschefen har anmält, att Kungl. Maj:t i november 1951 medgivit
inrättande av ett vikariatslöneförordnande i 29 lönegraden för att
provisoriskt åstadkomma en mera tillfredsställande organisation för flerfamiljshussektionen.
Detta förordnande föreslås ersatt med en byrådirektörstjänst
i Ce 31, varvid samtidigt en ingenjör stjänst i Ce 21 å sektionen
föreslås till indragning. För en tillfällig personalförstärkning å tekniskekonomiska
utredningsbyrån beräknas ett belopp av 25 000 kronor. Medel
beräknas vidare till en byråingenjör i Ce 24 för utförande av visst index
-
Statsutskottets utlåtande nr 5. 31
arbete. På grund av den fortgående ökningen av antalet lån beräknas ytterligare
tre biträden för kamerala sektionen.
Två befattningar som förste byråingenjör i Cg 29, den ena å tvätterisektionen
och den andra å marksektionen, ävensom en tjänst såsom ritbiträde
i Cg 15 å tekniska byrån föreslås ombildade till extra-ordinarie.
En befattning i Ce 27 på marksektionen bör samtidigt indragas. Med anledning
av befordringsgången för kontorsbiträden böra två ordinarie biträde
sbefattningar i Ca 8 inrättas. Arvodet till generaldirektörens ställföreträdare
föreslås höjt från 1 200 till 1 500 kronor för år samt arvodet
till en sakkunnig på tvätterisektionen (f. n. 7 500 kronor för år) med 750
kronor.
Anslaget för nästa budgetår uppräknas i första hand enligt följande.
13 572 kronor beräknas för en byråingenjörsbefattning i Ce 24, 18 864
kronor för anställande av tre biträden, 25 000 kronor för förstärkning av
teknisk-ekonomiska utredningsbyrån, 5 000 kronor för partiell inventering
av styrelsens valv och 18 000 kronor för minskade taxeinkomster. Inrättandet
av en byrådirektör stjänst i utbyte mot en ingenjörsbefattning i
Ce 21 å flerfamiljshussektionen medför ett ökat medelsbehov av 7 668 kronor.
Merkostnaden för chefslöneregleringen och löneklassuppflyttningar
samt för höjning av rörligt tillägg beräknas till 61 200 resp. 402 200 kronor.
Anslaget höjes vidare med 20 300 kronor för att ordinarieposten skall
överensstämma med summan av de grundlöner, som skola bestridas från
posten.
Det belopp av 60 000 kronor, vilket riksdagen anvisat utöver Kungl.
Maj:ts förslag för budgetåret 1951/52, beräknas jämväl för nästa budgetår.
Det av riksdagen vid höstsessionen 1951 lämnade medgivandet att överskrida
icke-ordinarieposten med högst 50 000 kronor anses böra föranleda
höjning av anslaget för budgetåret 1952/53, varvid hänsyn bör tagas till
att det för innevarande budgetår medgivna överskridandet av anslaget beräknats
för endast ett halvt år. Ifrågavarande höjning av icke-ordinarieposten
medför uppräkning av det rörliga tillägget, varför avlöningsanslaget
på förevarande grund uppräknas med 130 000 kronor. Dessa medel anses
böra stå till Kungl. Maj:ts förfogande och ställas till styrelsens disposition
endast i mån av behov.
Det för nästa budgetår ökade medelsbehovet beräknas sålunda till
701 804 eller avrundat 702 000 kronor.
I en inom första kammaren av herrar Norling och Ola Persson väckt
motion (1:77) föreslås, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer
om sådan ändring av kungörelsen nr 547/1948 att de kommunala
förmedlingsorganen få beslutanderätt i bidragsfrågor.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen.
Utskottet. Vid bostadsstyrelsens tillkomst förutsattes att en successiv
decentralisering av lån- och bidragsgivningen skulle komma till stånd.
32
Statsutskottets utlåtande nr 5.
Denna har även genomförts i viss utsträckning såtillvida, att länsbostadsnämnderna
handlägga låne- och bidragsärenden rörande egnahem och tvåfamilj
slius med undantag av ärenden rörande Stockholm och Göteborg.
Departementschefen förutsätter, att det under nästa budgetår skall bli
möjligt att överflytta även långivningen avseende vissa typer av flerfamiljshus
till länsbostadsnämnderna samt att bidragsgivningen beträffande
familjer i flerfamiljshus skall kunna handhavas icke endast av nämnderna
utan också av kommunala bostadspolitiska organ i den mån detta visar
sig lämpligt. Utskottet, som ansluter sig till departementschefens förslag
att den ifrågasatta decentraliseringen av ärenden till länsbostadsnämnderna
kommer till stånd under nästa budgetår, förutsätter dock att en dylik
decentralisering av verksamheten icke kommer att medföra några mera
omfattande kostnadsökningar på grund av personalökningar eller dylikt.
Utskottet vill icke heller motsätta sig departementschefens förslag att
bidragsverksamheten i vissa fall skall kunna handhavas av de kommunala
förmedlingsorganen, i den mån detta kan ske utan särskilda kostnader
för kommunerna och en tillfredsställande kontroll från de statliga
organens sida kan åstadkommas utan nämnvärd kostnadsökning. Vad utskottet
sålunda och i anledning av motionen I: 77 anfört torde i skrivelse
böra delgivas Kungl. Maj :t.
Mot medelsberäkningen har utskottet icke funnit anledning till erinran.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
I. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
a) besluta, att å personalförteckningen för bostadsstyrelsen
antalet kontorsbiträden i lönegrad Ca 8 skall ökas med två,
antalet byrådirektörer i Ce 31 ökas med en, antalet förste
byråingenjörer i Ce 29 ökas med två samt antalet förste byråingenjörer
i Ce 27 minskas med en;
b) fastställa följande avlöningsstat för bostadsstyrelsen, att
tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1952/53:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 464 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................ 73 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 1 701 000
4. Ersättningar till experter och sakkunniga, förslagsvis
...................................................... 15 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 686 000
Summa kronor 2 939 000;
c) till Bostadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1952/53
anvisa ett förslagsanslag av 2 939 000 kronor;
II. att riksdagen må i anledning av motionen I: 77 i skrivelse
till Kungl. Maj :t giva tillkänna vad utskottet ovan anfört.
Statsutskottets utlåtande nr 5.
33
46:o) Bostadsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 59, s. 125—127), vilket innebär en anslagshöjning med 20 000
kronor i anledning av ökade utgifter för sjukvård m. m. och för övriga
expenser, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bostadsstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 452 000 kronor.
47:o) Länsbostadsnämnderna: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 60, s. 127—130), vilket vad angår anslagsberäkningen innebär
en höjning med 374 000 kronor, därav 75 000 kronor för personalförstärkning,
36 500 kronor för löneklassuppflyttningar m. m. samt 262 500
kronor för rörligt tillägg, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) besluta, att i personalförteckningen för länsbostadsnämnderna
antalet kontorsbiträden i Ca 8 skall ökas med 2;
b) fastställa följande avlöningsstat för länsbostadsnämnderna,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1952/53:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 44 300
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 100 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 1 318 000
4. Ersättningar till experter och sakkunniga, förslagsvis
...................................................... 130 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 441 700
Summa kronor 2 034 000;
c) till Länsbostadsnämnderna: Avlöningar för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 2 034 000 kronor.
48:o) Länsbostadsnämnderna: Omkostnader. 1 enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 61, s. 130), vilket innebär en ökad medelsanvisning
med 20 000 kronor för expenser, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Länsbostadsnämnderna: Omkostnader
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 585 000
kronor.
49:o) Statens nämnd för samlingslokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 67, s. 135 och 136), vilket innebär en anslagsökning med
3 300 kronor för arvodeshöjningar samt automatiska utgiftsstegringar
m. m., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens nämnd för samlingslokaler
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 28 900
kronor.
3—las »s Bihang till riksdagens protokoll 1952. 6 samt. Nr 5.
34
Statsutskottets utlåtande nr 5.
50 :o) Bidrag till vissa riksorganisationer för samlingslokaler. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 68, s. 136), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till vissa riksorganisationer
för samlingslokaler för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag
av 15 000 kronor.
51 :o) Bidrag till anordnande av allmänna samlingslokaler. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 69, s. 136 och 137) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till anordnande av allmänna
samlingslokaler för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 100 kronor.
52:o) Statens bosättningslån: Ersättning åt ortsombud. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 70, s. 137), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens bosättningslån: Ersättning åt
ortsombud för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av
60 000 kronor.
53:o) Statens bosättningslån: Ersättning åt riksbanken. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 71, s. 137 och 138), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens bosättningslån: Ersättning åt
riksbanken för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 175 000 kronor.
Olycksfallsförsäkring och arbetarskydd.
54:o) Försäkringsrådet: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 72, s.
139—141) föreslagit riksdagen att dels besluta, att å personalförteckningen
för försäkringsrådet 2 kanslibi trädest jänster i Ca 11 skola utbytas mot 2
kontoristtjänster i Ca 13, dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för försäkringsrådet, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1952/53, dels ock till Försäkringsrådet: Avlöningar för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 698 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 569 000 kronor.
Departementschefen föreslår, att arbetsgivar- och arbetarrepresentanternas
årsarvoden höjas från 3 504 kronor till 3 900 kronor, att läkarledamöterna
erhålla arvoden efter 7 000 kronor om året mot f. n. 6 300 kronor
samt att ersättningen till suppleant för arbetsgivar- eller arbetarrepresentant
höjes från 15 till 20 kronor för dag. Förordade höjningar kräva en
Statsutskottets utlåtande nr 5.
35
uppräkning av arvodesposten med 9 100 kronor. Reglerad befordringsgång,
löneklassuppflyttningar, chefslöneregleringen och ökning av rörligt tillägg
medföra en ökning av medelsbehovet med 118 039 kronor.
Till det försäkringsråd, som jämte försäkringsrådets ordförande tjänstgör
såsom gruppordförande, utgår f. n. ett arvode av 1 200 kronor. Detta
föreslås höjt med 300 kronor till 1 500 kronor.
Slutligen föreslås att två kanslibi trädest jänster i Ca 11 utbytas mot lika
många kontoristtjänster i Ca 13 samt att en kanslibi trädest jänst i Ce 11
inrättas i utbyte mot en biträdest jänst i reglerad befordringsgång. Härför
erforderlig anslagsökning beräknas till 1 416 kronor.
Anslaget höjes sålunda med 128 855 kronor eller i avrundat belopp
129 000 kronor.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer,
att riksdagen må
a) besluta, att å personalförteckningen för 1''örsäkringsrådet
2 kanslibi trädest jänster i Ca 11 skola utbytas mot 2 kontoristtjänster
i Ca 13;
b) godkänna följande avlöningsstat för försäkringsrådet,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1952/53:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 345 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis .............................. 68 500
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 132 200
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 152 300
Summa kronor 698 000;
c) till Försäkringsrådet: Avlöningar för budgetåret 1952/53
anvisa ett förslagsanslag av 698 000 kronor.
55:o) Försäkringsrådet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj ris
förslag (punkt 73, s. 142), vilket innebär en ökad medelsanvisning med
3 700 kronor för sjukvård och övriga expenser, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Försäkringsrådet: Omkostnader för
budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 28 100 kronor.
56:o) Riksförsäkringsanslalten: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
74, s. 142—150) föreslagit riksdagen att dels besluta att i personalförteckningen
för riksförsäkringsanstalten antalet förste byråsekreterare i Ce 27
skall ökas med en, dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat
för riksförsäkringsanstalten, att tillämpas tills vidare fr. o. m.
budgetåret 1952/53, dels ock till Riksförsäkringsanstalten: Avlöningar för
budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 6 087 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 5.
3(i
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 4 975 000 kronor.
I anslutning till en av riksförsäkringsanstalten företagen översyn av
statsskadeavdelningens organisation, innebärande att avdelningens nuvarande
tre grupper ersättas med två sektioner, föreslås att en byråsekreterarbefattning
i Ce 24 utbytes mot en förste byråsekr eter ar tjänst i Ce 27. Merkostnaden
beräknas till 1 572 kronor.
Då 1950 och 1951 års omläggningar av anstaltens organisation beslötos,
förutsattes att jämkningar i organisationsplanerna kunde bliva erforderliga.
Särskilda medel anvisades för budgetåren 1950/51 och 1951/52 i syfte
att medgiva en gradvis övergång till den nya organisationen och för att
säkra medelsbehovet vid eventuella jämkningar. Riksförsäkringsanstalten
har nu anmält dels att anstalten anser sig böra räkna med att personalminskningen
enligt 1950 års omorganisation åtminstone tills vidare stannar
vid ca 70 befattningshavare i stället för 92 och dels att de av 1951 års
riksdag beslutade indragningarna å andra skaderegleringsbyrån böra anstå
tills anstaltens ämbetslokaler ombyggts. Anstalten har fördenskull hemställt,
att å avlöningsanslaget för nästa budgetår medel åter anvisas för
vissa tjänster vid första och fjärde samt andra skadcregleringsbyråerna.
Vad angår första och fjärde skaderegleringsbyråcrna (1950 års omorganisation)
vill departementschefen icke motsätta sig, att anstaltens avlöningsanslag
uppräknas med ett visst belopp för att jämkningar skola kunna
vidtagas. Då anstalten ställt i utsikt, att personalbehovet å dessa byråer
efter hand som personalen blivit mera förfaren med den nya organisationen
skall kunna ytterligare nedbringas utöver vad som hittills varit möjligt,
är departementschefen icke beredd att föreslå, att mer än 115 000 kronor
anvisas för jämkningar av 1950 års omorganisation.
För andra skaderegleringsbyråns vidkommande (1951 års omorganisation)
räknar departementschefen med att omorganisationen, sedan medel i
enlighet med förslag till årets riksdag anvisats till viss ombyggnad av ämbetsbyggnaden,
skall kunna vara helt genomförd vid årsskiftet 1952—53.
Det synes därför tillräckligt om halva årsbeloppet, eller 20 000 kronor, anvisas
för täckande av de genom omorganisationens dröjsmål uppkommande
avlöningskostnaderna.
Det för innevarande budgetår anvisade beloppet för övergångsanordningar,
30 000 kronor, kan med hänsyn till dessa förslag indragas. För
automatiska ökningar beräknas ett belopp av 1 001 000 kronor. Läkararvodena
jämte ett för vikarier avsett belopp anses böra höjas med sammanlagt
5 100 kronor, varjämte arvodet till generaldirektörens ställföreträdare
föreslås höjt med 300 kronor till 1 500 kronor.
Anslaget uppräknas sålunda med 1 112 972 kronor eller i runt tal
1 112 000 kronor.
Utskottet, som finner det beklagligt att den beslutade omorganisationen
av riksförsäkringsanstalten icke kunnat genomföras i enlighet med
Statsutskottets utlåtande nr 5.
37
tidigare fastställda planer, förutsätter att den pågående rationaliseringsverksamheten
inom anstalten fortsättes i den utsträckning som är möjlig.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må
a) besluta att i personalförteckningen för riksförsäkringsanstalten
antalet förste byråsekreterare i Ce 27 skall ökas
med en;
b) fastställa följande avlöningsstat för riksförsäkringsanstalten,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1952/53:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 637 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t ............................................. 58 200
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 2 904 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 1 487 800
Summa kronor 6 087 000;
c) till Riksförsäkringsanstalten: Avlöningar för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 6 087 000 kronor.
57 :o) Riksförsäkringsanstalten: Omkostnader. Kungl. Maj :t har (punkt
75, s. 151 och 152) föreslagit riksdagen att till Riksförsäkringsanstalten:
Omkostnader för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 585 000
kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 433 000 kronor.
Medelsanvisningen föreslås ökad med 10 000 kronor till sjukvård m. in.,
med 2 000 kronor till reseersättningar, med 4 000 kronor till bränsle, lyse
och vatten, med 137 000 kronor till övriga expenser, med 1 000 kronor till
publikationstryck och med likaledes 1 000 kronor till övriga utgifter, medan
under särskilda uppbördsmedel beräknas eu med 3 000 kronor förhöjd inkomst.
Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,
att riksdagen må till Riksförsäkringsanstalten: Omkostnader
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 585 000
kronor.
58 :o) Riksförsäkriiigsanstalteu: Riksförsäkringsanstallens ortsombud
in. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 76, s. 153 och 154),
vilket innebär en ökad medelsanvisning med 18 000 kronor i anledning av
höjda arvoden till ortsombuden in. fl., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Riksförsäkringsanstalten: Riksförsäkringsanstaltens
ortsombud m. in. för budgetåret 1952/53 anvisa
ett förslagsanslag av 303 000 kronor.
38
Statsutskottets utlåtande nr 5.
39 :o) Bidrag till fiskares försäkring. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 79, s. 156), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till fiskares försäkring för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor.
60 :o) Arbetarskyddsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
80, s. 156—158) föreslagit riksdagen att dels fastställa av departementschefen
förordad avlöningsstat för arbetarskyddsstyrelsen, att tillämpas tills
vidare fr. o. m. budgetåret 1952/53, dels ock till Arbetarskyddsstyrelsen:
Avlöningar för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 833 000
kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 693 000 kronor.
En ritartjänst i Cg 20 föreslås placerad på extra-ordinarie stat. Chefslöneregleringen
och automatiska utgiftsstegringar föranleda uppräkning av anslaget
med 135 899 kronor. Arvodet till generaldirektörens ställföreträdare
föreslås höjt med 300 kronor till 1 500 kronor samt arvodena till överläkaren
och biträdande läkaren med 800 resp. 600 kronor. Till semestervikarier
för läkarna erfordras med hänsyn härtill ytterligare 150 kronor.
Två biträdestjänster i reglerad befordringsgång föreslås skola utbytas mot
två kanslibi trädest jänster i Ce 11. Merkostnaden beräknas till 2 208 kronor.
Anslaget ökas sålunda med (135 899 + 300 -f 800 + 600 + 150 + 2 208)
139 957 kronor eller i runt tal 140 000 kronor.
I en inom andra kammaren av fröken Elmén och herr Nihlfors väckt
motion (11:361) hemställes att riksdagen måtte besluta, att å arbetarskyddsstyrelsen
inrättas två kanslibiträdestjänster med placering på resp.
tekniska byrån och kansliavdelningen samt en kontoristtjänst med placering
som generaldirektörens handsekreterare, därvid en kanslibiträdes- och
två kontor sbi trädest jänster kunna indragas.
Beträffande de skäl, motionärerna åberopat till stöd för sitt yrkande,
hänvisas till motionen.
Utskottet. Enligt Kungl. Maj ris förslag skola två biträdestjänster i reglerad
befordringsgång utbytas mot två kanslibiträdestjänster i Ce 11. Med
hänsyn härtill kan utskottet icke förorda någon ytterligare uppflyttning av
tjänster. Huruvida behov föreligger för anställande av en kontorist som
handsekreterare åt generaldirektören är en fråga som enligt utskottets
mening i första hand bör prövas av Kungl. Maj ri. Utskottet kan således
icke tillstyrka ifrågavarande motion.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj ris förslag och
med avslag å motionen II: 361
a) fastställa följande avlöningsstat för arbetarskyddsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1952/53:
Statsutskottets utlåtande nr 5.
39
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 390 G00
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 47 700
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 203 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 191 700
Summa kronor 833 000;
b) till Arbetarskyddsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 833 000 kronor.
61 :o) Arbetarskyddsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 81, s. 158—160), vilket innebär en anslagshöjning
med 20 000 kronor i anledning av ökad medelsanvisning till bl. a. expenser,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Arbetarskyddsstyrelsen: Omkostnader
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 112 000
kronor.
62 :o) Yrkesinspektionen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 82, s.
160 och 161) föreslagit riksdagen att dels besluta, att å personalförteckningen
för yrkesinspektionen 1 yrkesinspektrisassistenttjänst i Ca 22 å
övergångsstat skall utgå samt 11 kontorsbiträdestjänster i Ca 8 skola utbytas
mot 11 kanslibiträdestjänster i Ca 11, dels fastställa av departementschefen
förordad avlöningsstat för yrkesinspektionen, att tillämpas tills
vidare fr. o. m. budgetåret 1952/53, dels ock till Yrkesinspektionen: Avlöningar
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 1 896 000 kronor.
Anslaget har för innevarande budgetår uppförts med 1 565 000 kronor.
E^tt förslag om anställande av ytterligare en läkare kan departementschefen
icke biträda. Däremot tillstyrkes att för löneklassuppflyttning och
reglerad befordringsgång samt i anledning av ökning av det rörliga tillägget
beräknas ett belopp av 318 604 kronor. För höjning av läkararvodena och
ett för semestervikarier avsett belopp beräknas 1 200 resp. 100 kronor.
11 kontorsbiträdestjänster i Ca 8 föreslås skola utbytas mot lika många
kanslibiträdestjänster i Ca 11. Merkostnaderna beräknas till 11 400 kronor.
Anslaget höjes sålunda med 331 304 kronor eller i runt tal 331 000 kronor.
En å övergångsstat uppförd tjänst som yrkesinspektrisassistent i Ca 22
kan numera utgå ur personalförteckningen.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande
motioner, nämligen
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Sten m. fl. (T: 185) och den andra inom andra kammaren av fröken
40
Statsutskottets utlåtande nr 5.
Elmén och herr Jonsson i Järvsand (II: 266), vari hemställes att riksdagen
måtte besluta att kontorsbiträdestjänsten i Ca 8 inom skogsyrkesinspektionens
norra distrikt utbytes mot en kanslibi trädest jänst i Ca 11,
dels en inom andra kammaren av herr Nihlfors m. fl. väckt motion
(II: 360), i vilken hemställes att riksdagen måtte besluta, att inom allmänna
yrkesinspektionen 11 kontorsbiträdestjänster i Ca 8 utbytas mot kansliskrivartjänster
i Ca 15 samt 4 kontorsbiträdestjänster mot kanslibiträdestjänster
i Ca 11,
dels ock en inom andra kammaren av fröken Elmén in. fl. väckt motion
(11:363), vari hemställes, att riksdagen måtte besluta att en läkartjänst
inrättas vid yrkesinspektionen med stationsort i Göteborg och med huvudsaklig
verksamhet förlagd till sjätte distriktet men även fjärde, sjunde och
åttonde distrikten, och att härför anslås ett belopp av 6 000 kronor.
Angående de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas
till motionerna I: 185, II: 360 och II: 363.
Utskottet får erinra om att enligt Kungl. Maj ris förslag elva kontorsbiträdestjänster
i Ca 8 skola utbytas mot elva kanslibi trädest jänster i Ca 11.
I anledning härav kan utskottet icke biträda yrkandet i motionerna I: 185
och II: 266 samt II: 360 om ytterligare uppflyttningar av tjänster.
Den i motionen II: 363 berörda frågan om inrättande av en läkartjänst
vid yrkesinspektionen med stationsort i Göteborg bör enligt utskottets mening
i första hand prövas av Kungl. Maj ri. Utskottet avstyrker således även
nämnda motion.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj ris förslag och
med avslag å motionerna 1:185 och 11:266, 11:360 samt
II: 363
a) besluta, att å personalförteckningen för yrkesinspektionen
1 yrkesinspektrisassistenttjänst i Ca 22 å övergångsstat
skall utgå samt 11 kontorsbiträdestjänster i Ca 8 skola utbytas
mot 11 kanslibiträdestjänster i Ca 11;
b) fastställa följande avlöningsstat för yrkesinspektionen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1952/53:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 996 500
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj ri.............................................. 14 300
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 424 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 461 200
Summa kronor 1 896 000;
c) till Yrkesinspektionen: Avlöningar för budgetåret 1952/53
anvisa ett förslagsanslag av 1 896 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 5.
41
63 :o) Yrkesinspektionen: Ömkostnader. Kungl. Maj :t har (punkt 83,
s. 161—163) föreslagit riksdagen att till Yrkesinspektionen: Omkostnader
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 451 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 389 000 kronor.
Anslagsposten till sjukvård uppräknas med 3 000 kronor. Utgifterna för
reseersättningar uppgingo under budgetåret 1950/51 enligt arbetarskyddsstyrelsens
uppgifter till 274 955 kronor och enligt riksräkenskapsverkets
specialredovisning till 310 839 kronor. Enligt vad departementschefen inhämtat
är det lägre beloppet missvisande på grund av vissa bokföringstekniska
förhållanden. De verkliga utgifterna uppgingo till det av riksräkenskapsverket
redovisade beloppet. Då det anses angeläget, att yrkesinspektionens
inspektionsverksamhet i möjligaste mån fortsätter i samma
omfattning som under år 1950, bör reseanslaget höjas, ökningen föreslås
dock begränsad till 50 000 kronor. För bränsle, lyse och vatten beräknas en
utgiftsökning med 1 000 kronor och för övriga expenser med 8 000 kronor.
Anslaget uppräkas sålunda med (3 000 + 50 000 + 1 000 + 8 000) 62 000
kronor.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,
att riksdagen må till Yrkesinspektionen: Omkostnader för
budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 451 000 kronor.
64 :o) Undervisnings- och upplysningsverksamhet på arbetarskyddets
område. I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 85, s. 164), vilket
innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Undervisnings- och upplysningsverksamhet
på arbetarskyddets område för budgetåret 1952/53
anvisa ett anslag av 80 000 kronor.
65 :o) Ersättningar för vissa läkarundersökningar enligt arbetarskyddslagen.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 86, s. 164), vilket innebär
en anslagsminskning med 5 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättningar för vissa läkarundersökningar
enligt arbetarskyddslagen för budgetåret 1952/53 anvisa
ett förslagsanslag av 5 000 kronor.
Folkpensionering in. m.
66:o) Pensionsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 87, s.
165—169) föreslagit riksdagen att dels besluta, att en av de i personalförteckningen
för pensionsstyrelsen upptagna befattningarna som förste kontorsskrivare
i lönegrad Ca 21 skall föras å övergångsstat, dels fastställa av
42
Statsutskottets utlåtande nr 5.
departementschefen förordad avlöningsstat för pensionsstyrelseu, att tilllämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1952/53, dels ock till Pensionsstyrelsen:
Avlöningar för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av
4 707 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 927 000 kronor.
Departementschefen anmäler att pensionsstyrelsen förordnat fem ordinarie
befattningshavare (två i Ca 11 och tre i Ca 8) att mot vikariatslön
bestrida göromål, som eljest ankomma på tjänsteman i högre lönegrader
(en i lönegrad 15, en i 13 och tre i 11). Då hänsyn härtill icke tagits vid
medelsberäkningen, har styrelsen hemställt om medgivande att under innevarande
budgetår bestrida avlöningskostnaderna för ifrågavarande förordnanden
från ordinarieposten i stället för icke-ordinarieposten. Kungl. Maj:t
har den 21 december 1951 lämnat styrelsen det begärda medgivandet.
Den betydande avgången av personal från försäkringsbyråns maskinavdelning
har fortsatt och medfört avsevärda svårigheter vid fullgörande
av avdelningens uppgifter. Med hänsyn till nödvändigheten av att utbetalningen
av folkpensionerna icke äventyras och efter en inom civildepartementet
företagen undersökning av löneförhållandena för hålkortspersonal
har Kungl. Maj :t den 30 november 1951 bemyndigat pensionsstyrelsen att
å avdelningen inrätta en befattning i Ce 23, en i Ce 19, 4 i Ce 13 samt 3 i
Cell. I avbidan på resultatet av de ytterligare undersökningar, som torde
komma att företagas beträffande lönegradsplaceringen för med hålkortsarbete
sysselsatt personal, beräknas för nästa budgetår medel i enlighet
med Kungl. Maj :ts nyssnämnda beslut. Samtidigt bortfalla avlöningskostnaderna
för 8 lägre tjänster (4 i Cg 9 och 4 i Cg 7). En befattning soin.
förste kontorsskrivare i Ca 21 bör föras på övergångsstat. Med hänsyn till
den fortgående ökningen av antalet folkpensionärer beräknas medel för
anställande av ytterligare 4 biträden.
Arvodet till generaldirektörens ställföreträdare föreslås höjt från 1 200
till 1 500 kronor, för överläkaren från 10 008 till 11 004 kronor samt för
envar av 5 biträdande läkare från 6 000 till 6 600 kronor.
Departementschefens förslag medföra ett ökat medelsbehov av 43 312
kronor. Till löneklassuppflyttningar och rörligt tillägg beräknas 62 000
resp. 710 752 kronor. Å andra sidan bör anslaget till följd av minskade
kostnader i samband med kommunindelningsreformen räknas ned med
35 400 kronor. Anslaget höjes sålunda med 780 664 kronor, vilket belopp
avrundas till 780 000 kronor.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer alltså,
att riksdagen må
a) besluta, att en av de i personalförteckningen för pensionsstyrelsen
upptagna befattningarna som förste kontorsskrivare
i lönegrad Ca 21 skall föras å övergångsstat;
Statsutskottets utlåtande nr 5. 43
b) fastställa följande avlöningsstat för pensionsstyrelsen, att
tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1952/53:
, A vlöningsstcit.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 679 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 60 300
3. Avlöningar till övrig iclce-ordinarie personal, förslagsvis
...................................................... 1 820 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 1 147 700
Summa kronor 4 707 000;
c) till Pensionsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1952/53
anvisa ett förslagsanslag av 4 707 000 kronor.
67 :o) Pensionsstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj :t har (punkt 88, s.
169—171) föreslagit riksdagen att till Pensionsstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 1 054 500 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 975 000 kronor.
Anslagsposten till kostnader för folkpensionernas utbetalande uppräknas
med 49 000 kronor, posten till övriga expenser med 45 000 kronor, posten till
publikationstryck med 1 500 kronor och posten till övriga utgifter med
2 000 kronor, varjämte inkomstposten ökas med 18 000 kronor.
Anslaget höjes sålunda med 79 500 kronor.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,
att riksdagen må till Pensionsstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 1 054 500
kronor.
68:o) Pensionsstyrelsen: Pensionsstyrelsens ortsombud. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 89, s. 171), vilket innebär en anslagsökning
med 22 500 kronor för höjning av ortsombudens arvoden, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Pensionsstyrelsen: Pensionsstyrelsens
ortsombud för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 392 500 kronor.
69 :o) Ersättning till postverket för pensionsntbetalningar. 1 enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 92, s. 175), vilket innebär en anslagsökning
med 400 000 kronor i anledning av att postverkets kostnader ökats
från 25 till 30 öre per utbetalning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till postverket för pensionsntbetalningar
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 2 600 000 kronor.
44
Statsutskottets utlåtande nr 5.
70 :o) Åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet. Kungi.
Maj:t har (punkt 93, s. 175—178) föreslagit riksdagen att till Åtgärder till
förebyggande och hävande av invaliditet för budgetåret 1952/53 anvisa ett
reservationsanslag av 11 615 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 9 375 000 kronor.
Det senaste årets löne- och prisstegringar ha avsevärt ökat kostnaderna
för pensionsstyrelsens sjukvårdande verksamhet. Anslaget anses av denna
anledning böra höjas med 2 055 000 kronor. Till vård å lasarett och lupushem
beräknas en anslagsökning av 50 000 kronor.
Pensionsstyrelsen har icke föreslagit ökad medelsanvisning till styrelsens
yrkesutbildande verksamhet men har hemställt, att det nu för styrelsens
bidrag gällande maximibeloppet av 2 000 kronor per person och år
höjes till 2 500 kronor. Enligt departementschefen bör denna höjning tills
vidare begränsas till 300 kronor.
Till bidrag till maskinanskaffning vid igångsättande av självständig
verksamhet, invalidvagnar in. m. ha för innevarande budgetår beräknats
175 000 kronor. Under budgetåret 1950/51 uppgingo kostnaderna till ca
276 000 kronor. Pensionsstyrelsen har hemställt, att ytterligare 175 000
kronor anvisas för nästa budgetår. Departementschefen kan icke tillstyrka,
att för ändamålet beräknas större ökning än med 100 000 kronor. Slutligen
beräknas för resor ytterligare 35 000 kronor.
Anslaget höjes alltså med 2 240 000 kronor.
I en inom andra kammaren av herrar Jonsson i Järvsand och Andersson
1 Alfredshem väckt motion (II: 122) hemställes, att riksdagen måtte besluta
att dels maximibeloppet vid yrkesutbildning ändras från 2 000 kronor till
2 500 kronor, dels medelsbehovet för igångsättande av självständig verksamhet
beräknas till 350 000 kronor, vilket innebär en uppräkning med
175 000 kronor, och dels till åtgärder till förebyggande och hävande av
invaliditet för budgetåret 1952/53 anvisas ett reservationsanslag av
11 690 000 kronor i stället för av departementschefen föreslagna 11 615 000
kronor.
Beträffande de skäl, motionärerna åberopat till stöd för sina yrkanden,
hänvisas till motionen.
Utskottet tillstyrker departementschefens förslag, vilket torde medgiva
icke oväsentligt förbättrade möjligheter i fråga om bidragsgivningen till
yrkesutbildning och igångsättande av självständig verksamhet. Av detta
ställningstagande följer, att utskottet avstyrker motionen II: 122.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionen II: 122 till Åtgärder till förebyggande
och hävande av invaliditet för budgetåret 1952/53 anvisa ett
reservationsanslag av 11 615 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 5.
4;''>
71 :o) Bidrag till sjukkassor. Kungl. Maj:t har (punkt 95, s. 179 och
180) föreslagit riksdagen att till Bidrag till sjukkassor för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 60 900 000 kronor.
Anslaget har för innevarande budgetår anvisats med 56 400 000 kronor.
I enlighet med Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 december 1951 ha
utredningsmän tillkallats för översyn av den allmänna sjukförsäkringen,
yrkesskadeförsäkringen samt vissa hjälpf ormer vid havandeskap och
barnsbörd. Avsikten är, att såväl sjukförsäkringsförmånerna som sjukförsäkringens
finansiering skola omprövas, varvid det ankommer på utredningsmännen
att eftersträva sådana ändringar i de tidigare beslutade reglerna
att förutsättningar skapas för ett genomförande av en effektiv allmän
sjukförsäkring. En viktig uppgift för utredningsmännen är också att undersöka
möjligheterna till en samordning mellan sjukförsäkringen och yrkesskadeförsäkringen
främst beträffande de olycksfall, som endast föranleda
en kortare tids arbetsoförmåga. I avbidan på utredningen av denna fråga
torde det av socialvårdskommittén framlagda förslaget till ny lag om yrkesskadeförsäkring
icke komma att föreläggas riksdagen.
Även om sålunda frågan om den allmänna sjukförsäkringen upptages
till förnyad behandling anses det angeläget, att den nuvarande frivilliga
sjukförsäkringen göres effektivare i avbidan på den allmänna försäkringens
ikraftträdande. 1951 års riksdag biföll ett förslag om slopande av
bestämmelserna om maximering av statsbidraget till de erkända sjukkassorna
i vad angår ersättning för läkarvård. Härigenom ha sjukkassorna
erhållit viss ökning av statsbidraget. Proposition har vidare avlåtits till
årets riksdag om ändringar i sjukkasseförordningen. Dessa ändringar förutsättas
emellertid icke kunna påverka statsbidraget till sjukkassorna
under nästa budgetår i sådan utsträckning, att särskild uppräkning av
anslaget av denna anledning är motiverad. Anslaget anses därför redan i
statsverkspropositionen kunna upptagas med definitivt beräknat belopp.
Främst på grund av att den av sjukkassorna utgivna ersättningen för
läkarvård och annan sjukvård än sjukhusvård stigit avsevärt, torde det
för innevarande budgetår anvisade anslaget enligt pensionsstvrelsens beräkning
komma att överskridas med ca 2 000 000 kronor. En motsvarande
ökning av statsbidraget — utöver den ökning som föranledes av det
stigande medlemsantalet — beräknas under nästa budgetår. I enlighet härmed
uppskattas medelsbehovet under anslaget till 60 900 000 kronor.
Utskottet, som erinrar att riksdagen numera med bifall till andra lagutskottets
i dess utlåtande nr 16 gjorda hemställan bifallit Kungl. Maj:ts
förenämnda proposition angående ändring i förordningen den 26 juni 1931
(nr 280) om erkända sjukkassor, tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må till Bidrag till sjukkassor för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 60 900 000 kronor.
46
Statsutskottets utlåtande nr 5.
72 :o) Moderskapspenning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
96, s. 180 och 181), vilket innebär en anslagsminskning med 200 000 kronor
i anledning av nedgången i antalet fall med moderskapspenning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Moderskapspenning för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 1 100 000 kronor.
73 :o) Driften av centraldepån för blindas arbeten. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 97, s. 181—184), vilket innebär en ökad
medelsanvisning med 37 000 kronor, därav 20 200 kronor till lönekostnader
samt 16 800 kronor till omkostnader, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) fastställa följande stat för centraldepån för blindas
arbeten, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1952/53:
Stat.
1. Avlöningar, förslagsvis .................................... 134 200
2. Omkostnader, förslagsvis ................................. 88 800
Summa kronor 223 000;
b) till Driften av centraldepån för blindas arbeten för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 223 000 kronor.
74 :o) Bidrag till de blindas förening. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 98, s. 184), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till de blindas förening för budgetåret
1952/53 anvisa ett anslag av 105 000 kronor.
Divers e.
75 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 99 och 100, s. 185) hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1952/53 såsom förslagsanslag
anvisa
a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond 1 298 000 kronor;
b) till Ersättning till statens domäners fond för upplåten
mark 5 400 kronor.
76:o) Statens hyresråd: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 101, s.
185—187) föreslagit riksdagen att till Statens hyresråd: Avlöningar för
budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 627 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 5.
47
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 500 000 kronor.
Anslagsposten till arvoden åt ordförande ni. fl. föreslås höjd med 10 000
kronor samt posten till ersättningar till kanslipersonal in. m. med dels
61 500 kronor, motsvarande den å helt år belöpande kostnaden för av
Kungl. Maj:t under år 1951 medgivna arvodeshöjningar för rådets personal,
och dels 5 500 kronor för löneklassuppflyttningar. Samtliga arvoden till
ledamöter och suppleanter för dem föreslås skola höjas med tio kronor,
vilket medför en ökning av medelsbehovet med ca 15 000 kronor. Ersättningarna
till extra föredragande höjas med 20 kronor. Kostnadsökningen beräknas
till ca 5 000 kronor för år.
Vidare erinras att Kungl. Maj :t den 7 december 1951 uppdragit åt hyresrådet
att i samråd med bostadsstyrelsen, statistiska centralbyrån och priskontrollnämnden
verkställa en statistisk undersökning rörande utvecklingen
av de faktiska utgifterna för fastighetsförvaltning under åren
1949—1951. Undersökningen, som skall omfatta högst 5 000 fastigheter, skall
bedrivas så, att bearbetningen av uppgifter för ett urval av ca 500 fastigheter
kan vara avslutad före den 1 juli 1952. Kostnaderna beräknas till ca 80 000
kronor, varav för ett vart av budgetåren 1951/52 och 1952/53 för avlöningar
30 000 kronor och för omkostnader 10 000 kronor. Under förevarande anslag
beräknas därför för nästa budgetår ett belopp av 30 000 kronor för
avlöningar till den med undersökningen sysselsatta personalen.
Anslaget uppräknas sålunda med 127 000 kronor.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,
att riksdagen må till Statens hyresråd: Avlöningar för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 627 000 kronor.
77:o) Statens hyresråd: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj ris
förslag (punkt 102, s. 187 och 188), vilket innebär en ökad medelsanvisning
med 14 000 kronor, därav 4 000 kronor till expenser och 10 000 kronor för
omkostnader i anledning av den under nästföregående punkt nämnda
statistiska undersökningen, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens hyresråd: Omkostnader för
budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 51 000 kronor.
78:o) Ersättning för skador vållade av vissa rymlingar m. fl. Kungl,
Majri har (punkt 103, s. 188—193) föreslagit riksdagen att till Ersättning
för skador vållade av vissa rymlingar in. fl. för budgetåret 1952/53 anvisa
ett förslagsanslag av 45 000 kronor.
Anslaget är under något avvikande rubrik för innevarande budgetår uppfört
med samma belopp.
Från detta anslag utgå ersättningar för skador, som genom brott åstadkommits
av rymlingar från fångvårdsanstalter, ungdomsvårdsskolor, alkoholistanstalter
och sinnessjukhus.
48
Statsutskottets utlåtande nr 5.
Ersättningar från anslaget, vilka prövas av Kungl. Maj:t, ha ansetts
endast kunna beviljas för skador, som åstadkommas av rymlingar. Denna
begränsning har vållat betydande svårigheter i tillämpningen och stundom
lett till resultat, som ur saklig synpunkt varit mindre tillfredsställande.
En utvidgning av ersättningsmöjligheterna är därför motiverad. Då regleringen
endast har provisorisk karaktär och erfarenheterna av hithörande
spörsmål ännu äro relativt begränsade, anses det dock tillrådligt att gå fram
med stor försiktighet.
Olägenheterna av de nu gällande reglerna ha framför allt föranletts av
två omständigheter: dels beviljas ersättning icke för skador, som vållas av
permittenter, och dels har tvekan rått, huruvida begreppet rymning kan
ges en så vidsträckt innebörd, att personer, som avvikit under permission,
kunna betraktas som rymmare i regleringens bemärkelse. Ungdomsvårdsskoleutredningen
har framlagt ett förslag, som innebär en utvidgning
av ersättningsmöjligheterna. Enligt förslaget skall sålunda skada av permittent
likställas med skada av rymmare, och såsom rymmare skall anses
icke blott den, som olovligen avvikit från själva anstalten, utan även den,
som missbrukat sin permission genom att hålla sig undan. Dessutom förordas,
att regleringen utvidgas till att omfatta skador av frigångare och
personer, som utackorderats genom anstalternas försorg utan att utskrivning
ägt rum. Gränsen för statens ansvar skall alltså enligt förslaget gå
vid utskrivningen.
Enligt departementschefen kan det ifrågasättas, huruvida tillräckliga
skäl föreligga att nu utsträcka statens ansvar så långt, som utredningen
avsett. Departementschefen hyser icke någon tvekan om att skador, som
åstadkommas under kortvarig permission eller under rymning i anslutning
till dylik permission, böra inordnas under den provisoriska regleringen.
Med permission bör härvid, såsom utredningen föreslagit, likställas s. k.
frigång. Kommer denna utvidgning av ersättningsmöjligheterna till stånd
undanröjas i allt väsentligt de olägenheter, som äro förknippade med den
nuvarande ordningen. Framför allt vinnes, att ersättning i avsevärt större
utsträckning än nu kan lämnas för skador, som åstadkommas i anstalternas
närhet. Härigenom skulle många konflikter mellan anstalterna och
ortsbefolkningen kunna om ej helt bortfalla så i varje fall mildras.
Innan ytterligare erfarenheter vunnits anser departementschefen det
icke tillrådligt att utsträcka ersättningsmöjligheterna längre än som framgår
av det anförda. Skador, som åstadkommas av utackorderade eller
under mera långvarig permission eller under rymning i anslutning till
dylik permission, lämnas sålunda tills vidare utanför regleringen.
Den förordade ‘utvidgningen förutsätter att en gräns dragés mellan
kortvarig och långvarig permission. Att redan nu fixera denna gräns vid
ett visst dagantal anses knappast böra komma i fråga. I stället förutsättes
det få överlämnas åt Kungl. Maj :t att med ledning av de erfarenheter som
kunna vinnas under tillämpningen pröva sig fram till en så tillfredsställande
gränsdragning som möjligt.
Statsutskottets utlåtande nr 5. 49
På grund av vanskligheten att söka bedöma medelsbehovet under anslaget
upptages detta med oförändrat belopp, 45 000 kronor.
I två lilralydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Cassel (I: 255) och den andra inom andra kammaren av herr Birke
(II: 365), hemställes att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ville anhålla
att förslag med beaktande av i motionen anförda synpunkter måtte framläggas
om slutlig reglering av statens ersättningsskyldighet till person,
vilken lidit skada genom åtgärder av vid sinnessjukhus eller vissa andra
anstalter intagna.
Beträffande de skäl, motionärerna åberopat till stöd för sina yrkanden,
hänvisas till motionen 1: 255.
Utskottet. Av vad departementschefen anfört framgår att de nuvarande
bestämmelserna enligt vilka ersättning endast kan beviljas för skador, som
åstadkommas av rymlingar, bl. a. lett till ur saklig synpunkt otillfredsställande
resultat. Ersättning utgår sålunda icke för skador, som vållas av
permittenter, och det har vidare befunnits tveksamt huruvida avvikande
under permission kan anses som rymning i regleringens mening. Enligt
de riktlinjer, som departementschefen uppdragit för den fortsatta verksamheten,
skola skador, som åstadkommas under kortvarig permission eller
under rymning i anslutning till dylik permission, medföra rätt till ersättning.
Ur rättvisesynpunkter synes en sådan utvidgning av ersättningsmöjligheterna
önskvärd och utskottet kan därför tillstyrka det föreliggande
förslaget.
Mot medelsberäkningen har utskottet icke funnit anledning till erinran.
Vad härefter angår yrkandet i motionerna I: 255 och II: 365 beträffande
slutlig reglering av statens ersättningsskyldighet på förevarande område
är utskottet icke berett att tillstyrka utredning härom, innan ytterligare
erfarenheter vunnits.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
a) att riksdagen må till Ersättning för skador vållade av
vissa rymlingar m. fl. för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 45 000 kronor;
b) att motionerna I: 255 och II: 365 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
79 :o) Internationellt socialpolitiskt samarbete. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 104, s. 194), vilket innebär en ökad medelsanvisning
med 30 000 kronor i anslutning till belastningen under budgetåret 1950/51,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Internationellt socialpolitiskt samarbete
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 780 000
kronor.
4—495 62 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 6 saml. Nr 5.
50
Statsutskottets utlåtande nr 5.
80 :o) Understöd åt utlandssvenskar in. in. I enlighet med Knngl. Maj :ts
förslag (punkt 105, s. 194 och 195), vilket innebär en nedräkning med
125 000 kronor i anledning av minskade utgifter för verksamheten, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt utlandssvenskar m. m.
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 50 000
kronor.
81 :o) Bidrag till utlandssvenskarnas förening. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 106, s. 195—197), vilket innebär en anslagsminskning
med 44 000 kronor med hänsyn till fortsatt minskning av livsmedelssändningarna
till svenskar i utlandet, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till utlandssvenskarnas förening
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 104 000
kronor.
82 :o) Understöd åt flyktingar in. in. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 107, s. 197 och 198), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt flyktingar m. m. för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 470 000 kronor.
83:o) Social upplysningsfilm. Kungl. Maj:t har (punkt 108, s. 198—
200) föreslagit riksdagen att till Social upplysningsfilm för budgetåret
1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.
I början av december 1951 återstod för nyproduktion ett belopp av
16 000 kronor. Departementschefen anser det önskvärt, att filmverksamheten
får fortgå även under nästa budgetår.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Fritjof Thun och Edvin Thun (I: 58) samt den andra inom andra
kammaren av herr Lundberg m. fl. (II: 66) hemställes, att riksdagen måtte
för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor till
social upplysningsfilm.
Angående de skäl, motionärerna åberopat till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen II: 66.
Utskottet. I likhet med departementschefen anser utskottet det önskvärt
att filmverksamheten fortsättes under nästa budgetår. Däremot kan
utskottet icke tillstyrka yrkandet i motionerna 1: 58 och II: 66 att medel
för ändamålet anvisas med högre belopp än departementschefen föreslagit.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 5.
51
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna 1:58 och 11:66 till Social upplysnings
film för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 30 000 kronor.
84 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 109, s. 200), vilket innebär en ökad medelsanvisning
med 100 000 kronor med hänsyn till bl. a. ökade krav å anslaget
genom de sedan ingången av 1951 inträdda löneökningarna, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 650 000 kronor.
85 :o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 110,
s. 200), vilket innebär en ökad medelsanvisning med 15 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1952/53
anvisa ett reservationsanslag av 65 000 kronor.
86 :o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 111, s. 200), vilket innebär en anslagsminskning
med 2 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare
i statens tjänst för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 9 000 kronor.
87:o) Uppskjutna frågor. Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande
beträffande nedannämnda, av Kungl. Maj :t under följande punkter
framställda förslag, nämligen
punkten 13: Mödrahjälp;
punkten lå: Mödrahjälpsnämnderna;
punkten 15: Bidrag till avlönande av hemvårdarinnor;
punkten 16: Prov- och kompletteringskurser för hemvårdarinnor;
punkten 2å: Allmänna barnbidrag;
punkten 26: Ersättning till barnavårdsnämnderna för bidragsförskott;
punkten åå: Arbetsmarknadsstyrelsen: Avlöningar;
punkten å5: Arbetsmarknadsstyrelsen: Omkostnader;
punkten å6: Arbetsmarknadsstyrelsen: Krisorganisationen;
punkten ål: Den offentliga arbetsförmedlingen: Avlöningar;
punkten å8: Den offentliga arbetsförmedlingen: Omkostnader;
punkten å9: Den offentliga arbetsförmedlingen: Krisorganisationen;
punkten 56: Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet;
52
Statsutskottets utlåtande nr 5.
punkten 62: Kapitalmedelsförluster och ränteeftergifter å vissa bostadsbyggnadslån;
punkten
63: Hyresrabatter för mindre bemedlade, barnrika familjer;
punkten 64: Särskilda bostadsrabatter;
punkten 65: Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden;
punkten 66: Bidrag till inrättande av pensionärshem;
punkten 77: Vissa tillägg å ersättningar i anledning av olycksfall i arbete
m. m.;
punkten 78: Statsverket åliggande, av andra medel ej utgående ersättningar
i anledning av olycksfall i arbete in. m.;
punkten 90: Bidrag till folkpensioner m. m.;
punkten 91: Indextillägg å folkpensioner;
punkten 94: Särskilda barnbidrag till änkors och invaliders barn m. m.;
vilket utskottet härmed får för riksdagen
anmäla.
Stockholm den 14 mars 1951.
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson,
Iwar Anderson, Näsgård, Ohlon, fröken Andersson, herrar Leander, Eric
Ericson, Näsström, Sundelin, Bergh, Ragnar Persson, Bergman och Fridolf
Jansson; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Bergström,
Andersson i Malmö, Mårtensson i Uddevalla, Lindholm, Rubbestad, Ståhl,
Johansson i Mysinge, Kollberg, Thapper, fröken Elmén, herrar Persson i
Växjö, Birke, fru Ericsson i Luleå och herr Gustafsson i Skellefteå;
dock att vid behandlingen av punkterna 62 :o)—87 :o) deltagit herr Söderquist
i stället för herr Ohlon, herr Gustafsson i Stockholm i stället för
herr Bergström och herr Åkerström i stället för herr Andersson i Malmö.
Reservationer.
1) vid punkten 26:o) (Ferieresor för barn)
a) av herrar Bergh, Skoglund i Doverstorp och Birke, vilka ansett, att
utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
Statsutskottets utlåtande nr 5.
53
»Då de nuvarande avgiftsbestämmelserna beslutats av riksdagen så sent
soin 1951 och då de föreslagna reglerna snarast synas innebära en ytterligare
komplikation i stället för en förenkling, kan utskottet icke tillstyrka
ett frångående av gällande bestämmelser i denna del. Däremot har utskottet
icke funnit anledning till erinran mot departementschefens förslag beträffande
inkomstprövningen och höjningen av inkomstgränserna.
Vid ett bibehållande av de nuvarande avgiftsbestämmelserna torde anslaget
kunna uppföras med ett till 2 550 000 kronor begränsat belopp eller
150 000 kronor mindre än departementschefen beräknat.
Under hänvisning till det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och med avslag å
motionen II: 258 godkänna av utskottet i det föregående förordade
ändringar i bestämmelserna rörande ferieresor för
barn;
b) i anledning av Kungl. Maj :ts förslag till Ferieresor för
barn för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av
2 550 000 kronor.»
b) av herr Kollberg och fru Ericsson i Luleå.
2) vid punkten 31 :o) (Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
Avlöningar) av herr Ohlon, fröken Andersson, herrar Sundelin,
Ståhl, Kollberg, fröken Elmén och herr Gustafsson i Skellefteå.
3) vid punkten 38:o) (Bidrag till erkända arbetslöshetskassor) av fröken
Andersson, herrar Bergh, Skoglund i Doverstorp och Birke, vilka ansett,
att utskottet bort tillstyrka en minskning av anslaget och att därför
utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
»Av vad departementschefen anfört framgår att den av utskottet i tidigare
sammanhang påtalade tendensen till ökade utbetalningar i nuvarande
arbetsmarknadsläge kunnat motverkas genom åtgärder, som vidtagits för
att minska säsongarbetslösheten inom byggnadsfacken. Huvudsakligen av
denna anledning anses anslaget kunna nedsättas från 17 000 000 till
14 000 000 kronor. Då belastningen under budgetåret 1950/51 utgjorde endast
cirka 11 600 000 kronor synes även vid en begränsning av anslaget till
13 000 000 kronor utrymme erhållas för en eventuell ökad belastning i förhållande
till nämnda budgetår, varför anslaget torde kunna minskas till
detta belopp.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag till
Bidrag till erkända arbetslöshetskassor för budgetåret 1952/53
anvisa ett förslagsanslag av 13 000 000 kronor.»
4) vid punkten 39:o) (Kostnader för arbetslöshetens bekämpande in. m.)
av fröken Andersson, herrar Bergh, Skoglund i Doverstorp och Birke, vilka
54
Statsutskottets utlåtande nr 5.
ansett, att utskottet bort tillstyrka en minskning av anslaget och att därför
utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
»Den i motionen II: 267 väckta frågan om avskaffande av det nuvarande
systemet med beredskapsarbeten avser utskottet att behandla i annat sammanhang.
Såväl arbetsmarknadsstyrelsen som departementschefen räknar i huvudsak
med oförändrat utgiftsbehov för arbetslöshetsbekämpande åtgärder
under nästa budgetår, ehuru anslagsbehovet på grund av föreliggande reservation
minskas från 17 600 000 till 13 800 000 kronor. Enligt utskottets
mening böra i nuvarande arbetsmarknadsläge ansträngningarna i ökad grad
inriktas på överflyttning till andra arbetsområden av de hjälpsökande
arbetslösa.
Med hänsyn härtill synes utgiftsbehovet under förevarande anslag kunna
icke oväsentligt begränsas såsom exempelvis beträffande beredskapsarbeten,
arkivarbeten och steninköp. Den härav föranledda anslagsminskningen
beräknar utskottet till 3 800 000 kronor, varför anslaget sålunda för nästa
budgetår bör uppföras med 10 000 000 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag till
Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. för
budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av
10 000 000 kronor.»
5) vid punkten 45:o) (Bostadsstyrelsen: Avlöningar) av fröken Andersson,
herrar Bergh och Birke, vilka ansett, att utskottet bort föreslå minskad
medelsanvisning med 80 000 kronor och att därför
dels tredje stycket i utskottets yttrande på s. 32 bort ersättas med text
av följande lydelse:
»Vad härefter angår medelsberäkningen finner utskottet anledning
erinra om den prövning, som 1951 års riksdag underkastade styrelsens organisation.
Samtidigt som vissa befattningar indrogos uppräknade riksdagen
styrelsens avlöningsanslag med 60 000 kronor utöver Kungl. Maj :ts förslag
för att möjliggöra ett provisoriskt tillgodoseende av uppkommande personalbehov.
Av dessa medel belöpa 54 000 kronor på anslagsposten till avlöningar
till icke-ordinarie personal och återstoden på anslagsposten till
rörligt tillägg. Vidare har 1951 års riksdag vid höstsessionen medgivit, att
styrelsens icke-ordinariepost må för innevarande budgetår överskridas med
högst 50 000 kronor i anledning av utvidgningen från och med den 1 januari
1952 av den statliga långivningen för bostadsbyggnadsändamål. I anslagsberäkningen
för nästa budgetår ha under icke-ordinarieposten inräknats
dels nämnda 54 000 kronor, dels ock medel för ett helt budgetår i anledning
av det medgivna överskridandet för innevarande budgetår eller 100 000
kronor. Under icke-ordinarieposten äskas sålunda för nästa budgetår för
tillfällig personalförstärkning sammanlagt 154 000 kronor. Härutöver be
-
Statsutskottets utlåtande nr ö.
55
räknas för nästa budgetår en ytterligare förstärkning av styrelsens personalorganisation,
innebärande en uppräkning av nämnda anslagspost med
cirka 65 000 kronor.
I betraktande av dels de medel, som sålunda begäras för tillfällig personalförstärkning,
dels att den föreslagna decentraliseringen av ärenden till
länsbostadsnämnderna bör föranleda minskning av styrelsens personalbehov,
dels ock att pågående utredningar på bostadsväsendets område kunna
komma att påverka styrelsens organisation, kan utskottet icke för närvarande
tillstyrka att medel anvisas för de ifrågasatta personalförstärkningarna,
innebärande anställande av tre biträden, inrättande av en byråingenjörstjänst
i Ce 24 och en byrådir ek törst jänst i Ce 31 i utbyte mot en
ingenjörsbefattning i Ce 21 samt förstärkning av teknisk-ekonomiska utredningsbyrån.
Den härav föranledda minskningen av medelsbehovet under avlöningsanslaget
beräknar utskottet till 80 000 kronor.»
dels ock att utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:
»I. att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
a) besluta, att å personalförteckningen för bostadsstyrelsen
antalet kontorsbiträden i lönegrad Ca 8 skall ökas med två,
antalet förste byråingenjörer i Ce 29 ökas med två samt antalet
förste byråingenjörer i Ce 27 minskas med en;
b) fastställa följande avlöningsstat för bostadsstyrelsen, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 464 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 73 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal... 1 636 000
4. Ersättningar till experter och sakkunniga, förslagsvis
................................................ 15 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 671 000
Summa kronor 2 859 000;
c) till Bostadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1952/53
anvisa ett förslagsanslag av 2 859 000 kronor;»
6) vid punkten 60:o) (Arbetarskyddsstyrelsen: Avlöningar) av fröken
Elmén.
7) vid punkten 62:o) (Yrkesinspektionen: Avlöningar) av herrar Söderquist,
Ståhl, Kollberg, fröken Elmén och herr Gustafsson i Skellefteå, vilka
ansett, att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:185 och 11:266 samt
11:363, såvitt angår uppflyttning av en konlorsbiträdestjänst i Ca 8 till
kanslibiträdestjänst i Ca 11 samt inrättande av ytterligare en läkartjänst
vid yrkesinspektionen, och att därför utskottets yttrande och hemställan
bort ha följande lydelse:
56
Statsutskottets utlåtande nr 5.
»Departementschefen har föreslagit att 11 kontorsbiträdestjänster i Ca 8
skola utbytas mot lika många kanslibiträdestjänster i Ca 11. Härigenom
kommer ett kontorsbiträde å varje distrikt inom den allmänna yrkesinspektionen
att placeras i den högre lönegraden. Utskottet har icke funnit
någon anledning till erinran mot detta förslag men har av skäl, som anföras
i motionerna I: 185 och II: 266, ansett sig böra tillstyrka att jämväl en kontorsbiträdestjänst
i Ca 8 inom skogsinspektionens norra distrikt uppflyttas
till kanslibiträdestjänst i Ca 11. Merkostnaden uppgår till 564 kronor. Någon
uppräkning av anslaget i anledning härav synes icke erforderlig.
Inom yrkesinspektionen finnas för närvarande två arvodesanställda
läkare, knutna till första respektive andra distriktet med stationeringsort
i Stockholm. Arbetarskyddsstyrelsen har nästa budgetår liksom tidigare
hemställt om anvisande av medel för ytterligare en läkare med stationeringsort
i Göteborg. Departementschefen har icke ansett sig kunna biträda
detta förslag. I motionen II: 363 yrkas bifall till arbetarskyddsstyrelsens
förslag, varvid som skäl åberopas bland annat svårigheter för de nuvarande
läkarna att medhinna uppgifter berörande andra distrikt än dessa för vilka
de i första hand äro avsedda. Under erinran om att redan 1938 års arbetarskyddskommitté
föreslagit att en yrkesläkare skulle finnas på varje distrikt
och då de områden, för vilka den nu föreslagna läkaren avses, äro starkt
industrialiserade och kräva eu ökad specialisering av läkarbehovet, tillstyrker
utskottet motionens förslag att medel beräknas för en läkare med
stationeringsort i Göteborg. För denne bör avses samma arvode som departementschefen
föreslagit för de nu befintliga tjänsterna eller 6 600 kronor
för år, varjämte till semestervikarie bör beräknas ett belopp av 550 kronor.
Under åberopande av det anförda får utskottet, som i övrigt icke funnit
anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag, hemställa,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och
motionen II: 360 samt med bifall till motionerna I: 185 och
II: 266 samt II: 363
a) besluta, att å personalförteckningen för yrkesinspektionen
1 yrkesinspektrisassistenttjänst i Ca 22 å övergångsstat
skall utgå samt 12 kontorsbiträdestjänster i Ca 8 skola utbytas
mot 12 kanslibiträdestjänster i Ca 11;
b) fastställa följande avlöningsstat för yrkesinspektionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 996 500
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t ............................................. 21450
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 424 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 461 200
Summa kronor 1 903 150;
Statsutskottets utlåtande nr 5.
57
c) till Yrkesinspektionen: Avlöningar för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 1 903 150 kronor.»
8) vid punkten 78:o) (Ersättning av skador vållade av vissa rymlingar
in. fl.) av fröken Andersson, herrar Snndelin, Bergh, Skoglund i Doverstorp,
Kollberg och Birke, vilka ansett, att
dels de tre första styckena i utskottets yttrande på s. 49 bort ersättas
med text av följande lydelse:
»Av vad departementschefen anfört framgår att de nuvarande bestämmelserna
enligt vilka ersättning endast kan beviljas för skador, som åstad
kommas av rymlingar, bland annat lett till ur saklig synpunkt otillfredsställande
resultat. Ersättning utgår sålunda icke för skador, som vållas av
permittenter, och det har vidare befunnits tveksamt huruvida avvikande
under permission kan anses som rymning i regleringens mening. Enligt
de riktlinjer, som departementschefen uppdragit för den fortsatta verksamheten,
skola skador, som åstadkommas under kortvarig permission eller
under rymning i anslutning till dylik permission, medföra rätt till ersättning.
Ungdoinsvårdsskoleutredningen har ansett att statens ersättningsskyldighet
bör gå längre och gränsen sättas vid utskrivningen från anstalt.
Med hänsyn till den olikhet i uppfattningarna som sålunda kommit till
uttryck och till de skäl som anförts i motionerna 1:255 och 11:365, har
utskottet blivit övertygat om att ersättningsfrågan bör göras till föremål
för utredning i syfte att slutligt reglera statens skyldighet på förevarande
område. Utskottet har dock intet att erinra mot att förekommande ersättningsfrågor
tills vidare prövas i enlighet med de av departementschefen
föreslagna riktlinjerna.
Mot medelsberäkningen har utskottet icke funnit anledning till erinran.»
dels ock utskottets hemställan i nedan angiven del bort ha följande
lydelse:
»b) att riksdagen må i anledning av motionerna 1:255 och
11:365 i skrivelse till Kungl. Maj :t giva tillkänna vad utskottet
anfört.»
9) vid punkten 83:o) (Social upplysningsfilm) av fröken Andersson,
herrar Snndelin, Bergh, Fridolf Jansson, Skoglund i Doverstorp, Rubbestad
och Birke, vilka ansett, all utskottets yttrande och hemställan bort
ha följande lydelse:
»Utskottet hyser i likhet med statskontoret den uppfattningen, att filmverksamheten
utgör ett sådant ändamål, där möjlighet till tillfällig begränsning
av statsutgifterna föreligger. I enlighet härmed kan utskottet icke
tillstyrka att medel för verksamheten anvisas för nästa budgetår.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må med avslag å Kungl. Maj:ts förslag samt
motionerna 1:58 och II: 66 besluta att reservationsanslaget
till Sociid upplgsningsfilm icke skall uppföras å riksstaten för
budgetåret 1952/53.»
5—uti öa liihang till riksdagens protokoll 1052. H sand. Nr 5.