4
Statsutskottets utlåtande nr 45.
Ifr 45.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar angående anslag för budgetåret
1952153 under statens allmänna fastighetsfond
m. m., i vad propositionen avser handelsdepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
(l:a avd.)
STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND.
1 :o) Utbyggnad av flygtekniska försöksanstalten. I propositionen nr 1
har Kungl. Maj:t beträffande kapitalbudgeten (bilaga 31, punkt 1, s. 1 av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 4 januari
1952) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1952/53 anvisa ett investeringsanslag av 1 656 000 kronor.
Utskottet, som under punkt 1 i sitt denna dag avgivna utlåtande nr 44
tillstyrker, att medel å driftbudgeten under tionde huvudtiteln för nästa
budgetår anvisas till utrustning för vindtunnelanläggning m. m. vid flygtekniska
försöksanstalten, får med åberopande av vad därvid anförts hemställa,
att riksdagen må till Utbyggnad av flygtekniska försöksanstalten
för budgetåret 1952/53 anvisa ett investeringsanslag
av 1 656 000 kronor.
2:o) Ombyggnadsarbeten vid statens hantverksinstitut. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 2, s. 2), vilket är föranlett av fördyring av
tidigare beslutade byggnadsarbeten vid institutet, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ombyggnadsarbeten vid statens hantverksinstitut
för budgetåret 1952/53 anvisa ett investeringsanslag
av 12 000 kronor.
3 :o) Säkerhetsanstaller för sjöfarten. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 3, s. 2 och 3) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1952/53 anvisa ett investeringsanslag av 608 000 kronor.
Utskottet, som under punkt 2 i sitt denna dag avgivna utlåtande nr 44
tillstyrker, att medel å driftbudgeten under tionde huvudtiteln anvisas till
säkerhetsanstalter för sjöfarten, får med åberopande av vad därvid anförts
hemställa,
att riksdagen må till Säkerhetsanstalter för sjöfarten för
budgetåret 1952/53 anvisa ett investeringsanslag av 608 000
kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 45.
b
4:o) Om- och tillhyggnadsarbeten vid statens skeppsprovningsanstalt.
Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 4, s. 3 och 4) att till ifrågavarande
ändamål för hudgetåret 1952/53 anvisa ett investeringsanslag av
50 000 kronor.
Riksdagen har för ändamålet hittills anvisat 450 000 kronor, vilket belopp
nu visat sig otillräckligt. Departementschefen har beträffande den
redan beslutade om- och tillbyggnaden av anstalten tillstyrkt styrelsens
för statens skeppsprovningsanstalt framställning om anvisande av ytterligare
50 000 kronor.
Utskottet biträder Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Om- och tillbijggnadsarbeten vid statens
skeppsprovningsanstalt för budgetåret 1952/53 anvisa ett
investeringsanslag av 50 000 kronor.
STATENS UTLÅNINGSFONDER.
5:o) Statens lånefond för den mindre skeppsfarten. Kungl. Maj :t har
föreslagit riksdagen (punkt 5, s. 5 och 6) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1952/53 anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor.
Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Björnberg och Arrhén (I: 206) och den andra inom andra
kammaren av herr Staxäng m. fl. (II: 275), hemställts, att riksdagen måtte
till Statens lånefond för den mindre skeppsfarten för budgetåret 1952/53
anvisa ett investeringsanslag av 4 000 000 kronor.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen II: 275.
Genom beslut av 1951 års riksdag (prop. nr 51, r. skr. nr 83) har den
verksamhet, som bedrives genom statens lånefond för den mindre skeppsfarten,
fr. o. in. den 1 juli 1951 utvidgats bl. a. på så sätt, att utfästelse om
lån från fonden skall kunna på förhand lämnas vid nybyggnad av fartyg
med en bruttodräktighet av högst 500 bruttoton samt att amorteringstiden
för lån från fonden utsträckts från 10 till 15 år. För att kunna möta de
ökade anspråken på fonden har denna enligt riksdagens medgivande till
én början tillförts 2 miljoner kronor från rederilånefonden. Lånefonden
för den mindre skeppsfarten har därigenom ökats till 3,5 miljoner kronor.
Kommerskollegium har nu hemställt, att fonden måtte förstärkas med
ett belopp av minst 4 000 000 kronor för att tillgodose de närmast föreliggande
lånebehoven. Kollegium har därvid hl. a. anfört, alt lånenämnden
för den mindre skeppsfarten meddelat, att av fondens sammanlagda kapital
ä 3 500 000 kronor för utlåning numera återstå endast cirka 400 000 kronor
ävensom alt därutöver redan nu finnas vilande låneansökningar på i runt
6
Statsutskottets utlåtande nr 45.
tal 3 000 000 kronor, för vilka sålunda icke några medel finnas disponibla.
Dessutom göras ofta förfrågningar till fonden om möjligheter att erhålla
lån, vilka måste besvaras nekande.
Departementschefen har framhållit, att i den utredning, som låg till
grund för propositionen nr 51/1951 angående ökade lånemöjligheter för
den mindre skeppsfarten, uttalades från flera håll, att en mera väsentlig
nybyggnad av mindre fartyg icke kunde ske, förrän byggnadskostnaderna
blivit lägre. Med hänsyn till att de nya lånemöjligheter na sålunda beräknades
bli utnyttjade endast i ringa omfattning, begränsades kapitalförstärkningen
av fonden till 2 milj. kronor. Departementschefen uttalade emellertid
samtidigt att frågan om ytterligare medel till lånefonden för den mindre
skeppsfarten ånyo torde få anmälas, när bättre överblick vunnits över vilka
anspråk, som kunde ställas på fonden.
Såsom framgår av uppgifterna från lånenämnden ha låneanspråken från
den mindre skeppsfarten fått en betydande omfattning. Orsaken härtill
torde främst vara, att varvspriserna numera bedömas icke komma att
sjunka inom sådan tid att anledning finnes att längre uppskjuta förnyelsen
av det nuvarande på grund av dess ålder oekonomiska fartygsbeståndet.
Då det måste anses angeläget att åtminstone i viss utsträckning tillgodose
lånebehoven för förnyelse av den mindre handelsflottan, har departementschefen
förordat, att lånefonden för nästa budgetår erhåller ett
kapitaltillskott av 2 000 000 kronor.
Utskottet. Såsom av handlingarna i ärendet framgår ha låneanspråken
från den mindre skeppsfarten fått en avsevärd omfattning. Det är därför
jämväl enligt utskottets mening nödvändigt, att ifrågavarande lånefond
förstärkes. Med allt beaktande av den stora betydelse, som denna gren av
svensk sjöfartsnäring har, ej blott såsom ett viktigt och under krigsförhållandena
för försvar och folkförsörjning oumbärligt transportmedel utan
även såsom rekryteringskälla för den större handelsflottans bemanning, anser
utskottet sig dock i nuvarande läge icke kunna förorda större kapitaltillskott
än som av departementschefen föreslagits. Härav följer, att utskottet
nödgas avstyrka de i ämnet väckta motionerna.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 206 och II: 275, till Statens lånefond
för den mindre skeppsfarten för budgetåret 1952/53 anvisa
ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor.
6:o) Lotsverkeis båtlånefond. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 6, s. 6 och 7), vilket innebär, att fonden för nästa budgetår tillföres
samma belopp som för löpande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lotsverkets båtlånefond för budgetåret
1952/53 anvisa ett investeringsanslag av 500 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 45. *
FONDEN FÖR STATENS AKTIER.
7:o) Garanti för lån åt Norrbottens järnverk aktiebolag. Kungl. Maj :t
har föreslagit riksdagen (punkt 8, s. 7—9) att besluta, att staten genom
riksgäldskontoret skall ställa garanti i mån av behov för lån åt Norrbottens
järnverk aktiebolag å högst 35 000 000 kronor.
1944, 1946 och 1947 års riksdagar ha i form av anslag och lånegaranti
för utbyggnad av järnverket anvisat sammanlagt 155 000 000 kronor.
Styrelsen för järnverket hemställde, att för budgetåret 1951/52 måtte
anvisas ytterligare 110 000 000 kronor till aktieteckning i bolaget och att
staten måtte ställa garanti för ytterligare lån till bolaget intill-ett belopp
av 35 000 000 kronor.
I propositionen 1951: 74 förordades, att för budgetaret 1951/52 endast
75 000 000 kronor skulle tillföras bolaget i form av aktiekapital. Det förutsattes,
att frågan om ytterligare medelsanvisning i denna form finge bli
beroende på förnyad framställning från bolagsstyrelsen. Den av bolagsstyrelsen
gjorda hemställan om ytterligare statsgaranti för lån till bolaget å
högst 35 000 000 kronor tillstyrktes i propositionen.
I statsutskottets utlåtande i ärendet (nr 104/1951) anfördes, att utskottet
för sin del icke kunde godtaga den föreslagna uppdelningen av det erforderliga
medelstillskottet mellan aktiekapital och upplåning med statsgaranti.
Med hänsyn till ovissheten beträffande bolagets räntabilitetsmöjligheter
på längre sikt syntes enligt utskottets mening en ytterligare nedprutning
av aktiekapitalet motiverad. Utskottet föreslog, att kapitaltillskottet
nu begränsades till 60 000 000 kronor och att lånegarantien bestämdes till
högst 50 000 000 kronor. En sådan lösning, som närmare anslöte sig till
sedvanliga affärsprinciper, tedde sig för utskottet ur statsfinansiell synpunkt
mera lämplig, enär bolaget då finge svara för en mera rimlig andel
av de totala räntekostnaderna. I anslutning till vad sålunda anförts hemställde
utskottet, att riksdagen måtte till aktieteckning i Norrbottens järnverk
aktiebolag för budgetaret 19al/52 anvisa ett investeringsanslag a^
60 000 000 kronor samt besluta att staten genom riksgäldskontoret skulle
ställa garanti i mån av behov för lån åt Norrbottens järnverk aktiebolag
å högst 50 000 000 kronor.
Riksdagen fattade beslut i enlighet med vad utskottet föreslagit.
Styrelsen för järnverket har nu hemställt, att för budgetåret 1952/53
måtte anvisas 35 000 000 kronor till teckning av ytterligare aktier i bolaget.
Styrelsen framhåller, alt kostnaderna för järnverkets utbyggnad enligt senast
gjorda beräkningar synas stanna inom ramen för det tidigare angivna
beloppet trots den kostnadsstegring, som skett sedan hösten 1950.
Departementschefen har framhållit, att av kostnaderna för ifrågavarande
utbyggnad ett belopp av (110 000 000 -f- 35 000 000 -60 000 000-
50 000 000 =) 35 000 000 kronor ännu återstår att täcka. Bolagsstyrelsen
har anhållit, att detta belopp anvisas för budgetåret 1952/53 till teckning
av aktier i bolaget. Med hänsyn till vad statsutskottet anförde vid behand
-
8
Statsutskottets utlåtande nr 45.
lingen föregående år av bolagets finansieringsfrågor har departementschefen
ansett sig emellertid icke kunna tillstyrka, att medelsanvisningen sker
i denna form. Ifrågavarande kapitalbehov bör enligt departementschefen
i stället tills vidare täckas genom upplåning, för vilken staten liksom tidigare
i mån av behov ställer garanti genom riksgäldskontoret.
Utskottet. Enligt beslut av föregående års riksdag skulle anläggningsarbetena
vid järnverket fullföljas. Härför beräknades erforderligt 145 milj.
kronor. Riksdagen anvisade i form av anslag och lånegaranti sammanlagt
110 milj. kronor. Ett belopp av 35 milj. kronor skulle alltså nu återstå att
täcka. Utskottet tillstyrker denna medelsanvisning, som jämväl enligt utskottets
mening bör ske i form av upplåning.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må besluta, att staten genom riksgäldskontoret
skall ställa garanti i mån av behov för lån åt Norrbottens
järnverk aktiebolag å högst 35 000 000 kronor.
DIVERSE KAPITALFONDER.
Väg- och vattenbyggnadsverkets förråd sfond.
8:o) Anordnande av eu bombsäker oljelagringsanläggning. Kungl.
Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 9, s. 9 och 10) att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa ett investeringsanslag av 7 000 000
kronor.
1950 och 1951 års riksdagar ha för ifrågavarande ändamål anvisat tillhopa
6 000 000 kronor. Den nu äskade medelsanvisningen är avsedd dels
för de fortsatta arbetena på cisternanläggningen och dels för anordnande
i anslutning till denna av ett bombskyddat lagerrum för torrgods.
Utskottet får — med erinran att riksdagen å tilläggsstat för innevarande
budgetår för ändamålet anvisat ett anslag av 2 000 000 kronor — tillstyrka
Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Anordnande av en bombsäker oljelagringsanläggning
för budgetåret 1952/53 anvisa ett investeringsanslag
av 7 000 000 kronor.
9:o) Anordnande av ytterligare en bombsäker oljelagringsanläggning.
Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 10, s. 11) att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa ett investeringsanslag av
3 000 000 kronor.
1951 års riksdag har för ändamålet anvisat ett anslag av 500 000 kronor.
Den nu begärda medelsanvisningen erfordras för att byggnadsarbetena på
cisternanläggningen skola kunna fortsätta planenligt.
Utskottet, som erinrar om att riksdagen å tilläggsstat för innevarande
budgetår för ändamålet anvisat 1 000 000 kronor, tillstyrker Kungl. Maj :ts
förslag och hemställer alltså,
Statsutskottets utlåtande nr 45.
9
att riksdagen må till Anordnande av ytterligare en bombsäker
oljelagringsanläggning för budgetåret 1952/53 anvisa
ett investeringsanslag av 3 000 000 kronor.
10 :o) Anordnande av bombsäker smörjoljefabrik ni. m. Kungl. Maj :t
har föreslagit riksdagen (punkt 11, s. 11 och 12) att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa ett investeringsanslag av 3 000 000
kronor.
1951 års riksdag har för ändamålet anvisat 1 500 000 kronor. Den nu
begärda medelsanvisningen erfordras för att byggnadsarbetena på anläggningen
planenligt skola kunna fortsätta utan avbrott.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer alltså,
att riksdagen må till Anordnande av bombsäker smörjoljefabrik
m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett investeringsanslag
av 3 000 000 kronor.
UPPSKJUTEN FRÅGA.
11 :o) Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande i fråga om
Kungl. Maj :ts under punkten 7 framställda förslag om anslag till Aktieteckning
i Aktiebolaget Ceaverken; vilket utskottet härmed får för riksdagen
anmäla.
Stockholm den 7 mars 1952.
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND.
Närvarande: se under utlåtandet nr 44.
Reservationer
vid punkten 5 (Statens lånefond för den mindre skeppsfarten)
1) av herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Ohlon, fröken Andersson,
herrar Rubbestad och Staxäng, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka
motionerna I: 206 och II: 275 och att därför utskottets hemställan bort hava
följande lydelse:
»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt
med bifall till motionerna I: 206 och II: 275, till Statens lånefond
för den mindre skeppsfarten för budgetåret 1952/53 anvisa
ett investeringsanslag av 4 000 000 kronor.»
2) av herr Mårtensson i Uddevalla.