Statsutskottets utlåtande nr 3.

1

Bil* 3.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter
för budgetåret 1952/53 under tredje huvudtiteln,
avseende anslagen inom utrikesdepartementets verksamhetsområde,
jämte i ämnet väckta motioner.

(1 :a avd.)

Utrikesförvaltningen.

l:o) Utrikesförvaltningen: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl.
Maj:t under tredje huvudtiteln (punkt 1, s. 5—16 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över utrikesdepartementsärenden för den 4 januari 1952)
föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning
för utrikesförvaltningen, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för utrikesförvaltningen, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1952/53, dels ock till Utrikesförvaltningen:
Avlöningar för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 22 344 000
kronor.

I gällande statuppställning för tredje huvudtiteln finnas särskilda avlönings-
och omkostnadsanslag dels för utrikesdepartementet, dels ock för
beskickningar och konsulat. För utlandsrepresentationen redovisas dessutom
avlöningarna, respektive omkostnaderna under ett flertal olika anslag.
Denna uppdelning har visat sig medföra olägenheter för budgetarbetet samt
i kameralt hänseende. Vidare torde utrikesförvaltningen bland annat med
hänsyn till den ofta förekommande omplaceringen av personal mellan Sverige
och utlandet principiellt böra betraktas såsom en enhet. En sammanslagning
av vissa anslag har av dessa skäl framstått såsom önskvärd. Denna
har ansetts böra genomföras på följande sätt.

Anslagen A 1. Utrikesdepartementet: Avlöningar samt B 1. Avlöningar
vid beskickningar och konsulat: Diplomatisk och konsulär personal m. m.
B 2. Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Attachéer, B 3. Avlöningar
vid beskickningar och konsulat: Pressattachéer, B 4. Avlöningar vid beskickningar
och konsulat: Skrivbiträden samt B 5. Avlöningar vid beskickningar
och konsulat: Extra biträden och vaktbetjänte sammanföras till ett nytt anslag
A 1. Utrikesförvaltningen: Avlöningar, förslagsanslag.

Departementschefen har föreslagit, att en befattning inrättas som sekreterare
åt ministern för utrikes ärendena. Tjänsten har ansetts böra placeras
i 24 lönegraden och besättes med extra ordinarie befattningshavare.

1 lliliang till riksdagens protokoll 1952. 6 samt. Nr 3.

2

Statsutskottets utlåtande nr 3.

I fråga om räkenskapsbyrån föreslås en omläggning av den kamerala verksamheten
vid beskickningar och konsulat, innebärande bl. a. en effektivisering
av räkenskapsbyråns revision av utlandsmyndigheternas medelsförvaltning,
i förekommande fall genom platsrevision. Ett stadigvarande behov av
en befattning i 24 lönegraden såsom föreståndare för den arbetsdetalj
inom räkenskapsbyrån, där ärenden angående rese- och flyttningsersättningar
handläggas, har bedömts föreligga med hänsyn till nämnda ärendens
svårighetsgrad och antal. För ifrågavarande uppgift finnes för närvarande
en befattningshavare i lönegraden Cg 24. Denna tjänst föreslås skola överföras
till extra ordinarie stat. Personalen å räkenskapsbyrån föreslås ökad
med en amanuens. Byrån i fråga har ansetts böra erhålla den ändrade benämningen
ekonomibyrån.

Beträffande biträdespersonalen föreslår departementschefen — i avvaktan
på den allmänna regleringen av den kvinnliga biträdespersonalens lönegradsplacering
— följande förändringar: tre kanslibiträdestjänster å ordinarie
stat uppflyttas till befattningar såsom kansliskrivare (Ca 15), fyra kanslibiträdestjänster,
varav tre å ordinarie samt en å extra ordinarie stat, till
befattningar såsom kontorist (Ca 13, respektive Ce 13) samt fem kontorsbiträdestjänster
å ordinarie stat till lika antal befattningar såsom kanslibiträde
(Ca 11).

Stegrad arbetsbörda å den del av departementets verksamhetsområde, som
avser Sveriges deltagande i internationella samarbetsorgan, har medfört ett
ökat behov av biträden för skriv- och kontorsgöromål. Gjorda beräkningar
ha givit vid handen, att ytterligare tolv sådana biträden erfordras.

Sex extra ordinarie kontorsbiträden, vilka den 1 juli 1952 kunna räkna
sju tjänstår, böra då jämlikt grunderna för den reglerade befordringsgången
konstitueras till kontorsbiträden i lönegraden Ca 8. Dessa tjänster
ha ansetts böra medtagas vid beräkningen av antalet kontorsbiträdestjänster
i den nya personalförteckningen.

Med hänsyn till prisstegringar och växelkursförändringar i ett flertal
länder har posten till prisutjämningstillägg föreslagits skola ökas med
(2 075 000 + 283 000 = ) 2 358 000 kronor.

Beträffande den diplomatiska och konsulära personalen föreslås icke någon
annan ökning än inrättande av två attachébefattningar.

De nuvarande anslagen A 1 samt B 1—B 5 sluta på ett sammanlagt belopp
av 16 688 000 kronor. Det nya anslaget bör upptagas med 22 344 000
kronor, innebärande en ökning med 5 656 000 kronor. Denna har beräknats
på följande sätt.

1. Ökningar i förhållande till nuvarande anslaget A 1. Utrikesdepartementet:
Avlöningar. Den vid 1951 års riksdag beslutade regleringen av
vissa chefslöner medför en kostnadsökning av 65 600 kronor. För den genomförda
höjningen av det rörliga tillägget, löneklassuppflyttningar samt
uppflyttning i reglerad befordringsgång erfordras vidare 430 000 kronor,
respektive 46 500 kronor och 7 600 kronor. Avlöningar till en handsekreterare
åt ministern för utrikes ärendena samt en amanuens å ekonomibyrån

Statsutskottets utlåtande nr 3.

3

öka medelsbehovet med 13 600 kronor, respektive 12 900 kronor. Den i det
föregående föreslagna uppflyftningen i lönegrad av vissa tjänster för den
kvinnliga biträdespersonalen medför merutgifter å sammanlagt 4 200 kronor
samt den likaledes tidigare nämnda förstärkningen av samma personal
i departementet en utgiftsökning av 83 900 kronor. Såsom ersättning
åt tillsyningsmän för städning erfordras 1 000 kronor. För tillfällig personal
vid sjukdom och semestrar m. m. beräknas vidare ett belopp av 55 000
kronor. Arvode åt tillfällig arbetshjälp vid arkivet (jfr III ht 1951 s. 4—5)
bortfaller, varigenom medelsbehovet minskas med 14 000 kronor. Vidare
medför indragning av två extra tjänstemän en besparing av 18 600 kronor.

Den sammanlagda ökningen i förhållande till nuvarande anslaget A 1
blir alltså (65 600 + 430 000 + 46 500 + 7 600 + 13 600 + 12 900 + 4 200
+ 83 900 + 1 000 + 55 000 — 14 000 — 18 600 =) 687 700 kronor, eller i
runt tal 688 000 kronor.

2. Ökningar i förhållande till nuvarande anslaget B i. Avlöningar vid beskickningar
och konsulat: Diplomatisk och konsulär personal m. m. Regleringen
av chefslönerna samt höjningen åt det rörliga tillägget beräknas
medföra en ökning av 177 000 kronor, respektive 372 000 kronor. För löneklassuppflyttningar
erfordras 30 000 kronor. Kostnaderna för vikariatsersättning
böra i anslutning till de senaste årens belastning beräknas stiga med
10 000 kronor. Utgifterna för exspektansarvoden torde öka med 45 000 kronor.
Medelsbehovet för prisutjämningstillägg upptages i anslutning tili vad
i det föregående anförts till ett med 2 075 000 kronor förhöjt belopp. För
särskilda förmåner i övrigt (ortstillägg m. m.) erfordras i anledning av
ändrad placering av personal utomlands ytterligare 26 000 kronor. Det arvode
för en sjöfolkssakkunnig, som för närvarande finnes beräknat under anslagsposten
B 1:3 (jfr III ht 1940 s. 19), är tills vidare icke längre erforderligt.
Härigenom uppstår en kostnadsminskning av 15 000 kronor.

Medelsbehovet skulle alltså ökas med sammanlagt (177 000 -f- 372 000 +
30 000 + 10 000 + 45 000 + 2 075 000 + 26 000 — 15 000 =) 2 720 000
kronor.

3. Ökningar i förhållande till nuvarande anslaget B 2. Avlöningar vid
beskickningar och konsulat: Attachéer. För höjningen av det rörliga tilllägget
samt uppflyttningar inom reglerad befordringsgång räknas med
merutgifter å 92 000 kronor, respektive 42 300 kronor. Utgifterna för vikariatsersättning
böra med anledning av de senaste årens belastning samt
på grund av chefslöneregleringen upptagas till ett med 9 000 kronor förhöjt
belopp. Avlöning åt två nya attachéer påkallar en ökning med tillhopa
20 700 kronor. Slutligen erfordras för prisutjämningstillägg, såsom tidigare
anförts, 283 000 kronor. Kostnaderna för ortstillägg beräknas nedgå med
12 000 kronor.

Den sammanlagda kostnadsökningen skulle alltså uppgå till (92 000 +
42 300 + 9 000 + 20 700 + 283 000 — 12 000 =) 435 000 kronor.

4. ökningar i förhållande till nuvarande anslaget B 3. Avlöningar vid beskickningar
och konsulat: Pressattachéer. I anledning av höjningen av det

4

Statsutskottets utlåtande nr 3.

rörliga tillägget erfordras ytterligare 21 000 kronor, för löneklassuppflyttningar
1 000 kronor samt för ortstillägg 68 000 kronor.

Utgifterna skulle sålunda .stiga med (21 000 -f- 1 000 + 68 000 =) 90 000
kronor.

5. Ökningar i förhållande till nuvarande anslagen B 4. Avlöningar vid beskickningar
och konsulat: Skrivbiträden och B 5. Avlöningar vid beskickningar
och konsulat: Extra biträden och vaktbetjänte samt del av nuvarande
anslaget B 7. Ersättningar åt olönade konsuler. För täckande av merkostnader
i anledning av myntreformen i Polen anvisades å tilläggsstat till
riksstaten för budgetåret 1950/51 (skr. 1951:268) 350 000 kronor, motsvarande
ett belopp av 525 000 kronor för år. Genom indragningar av personal
vid representationen i Polen har medelsbehovet i jämförelse med denna beräkning
kunnat nedbringas. Även för nästa budgetår måste dock betydande
kostnader för sagda ändamål täckas. Vidare nödvändiggör den redan inträffade
samt alltjämt fortgående ökningen av levnadskostnaderna i andra länder
ytterligare medelsanvisning.. Vid beräkningen av de härför erforderliga
medlen ha samma principer tillämpats som i fråga om uppräkningen av
prisutjämningstilläggen. En viss förstärkning av biträdespersonalen är vidare
ofrånkomlig till följd av den stora arbetsbördan vid vissa beskickningar
och konsulat. De sammanlagda merutgifterna ha beräknats till
1 723 000 kronor, varav omkring 1 200 000 kronor äro att hänföra till stegrade
levnadskostnader i andra länder än Polen.

Det nya anslaget skall alltså i jämförelse med summan av de gamla anslagen
A 1, B 1—B 5 samt ifrågavarande del av B 7 uppvisa en ökning
av (688 000 + 2 720 000 + 435 000 + 90 000 + 1 723 000 =) 5 656 000
kronor.

Den administrativa personalen inom departementet föreslås skola erhålla
de tjänstebeteckningar, som eljest äro brukliga inom Kungl. Maj :ts kansli.

För att utrikesförvaltningen skall kunna inom gällande organisatoriska
ram på ett smidigt sätt anpassas efter de behov, som föreligga vid olika tidpunkter,
är det, framhåller departementschefen, angeläget, att Kungl. Maj :t
äger befogenhet att flytta befattningar inom utrikesförvaltningen. Denna
befogenhet borde innebära, att en vid beskickning eller konsulat placerad
befattning kunde flyttas till departementet eller till beskickning eller konsulat,
där behov av personalförstärkning förelåge, samt att befattning inom
departementet vid behov finge disponeras för representationen utomlands.
Genom en dylik anordning kunde Kungl. Maj :t genom omflyttningar inom
ramen för gällande organisation utnyttja denna på det sätt, som vid varje
tidpunkt ansåges mest rationellt. Vad särskilt sändebudsbefattningarna (Co
19, Co 17 och Co 15) beträffar, borde Kungl. Maj:t äga inom ramen för
antalet tillgängliga befattningar i varje lönegrad bestämma, vilken lönegrad
en beskickningschef skulle i förekommande fall tillhöra, samt såsom
hittills verkställa byten mellan befattning såsom sändebud samt chargé
d’affaires med sändebuds ställning.

Statsutskottets utlåtande nr 3.

5

Utskottet. Förslaget om sammanslagning av vissa anslag under tredje
huvudtiteln har icke givit utskottet anledning till erinran. De föreslagna
personalförstärkningarna, vilka beträffande den diplomatiska och konsulära
personalen avse två attachébefattningar, torde böra godtagas. Då den
förordade omläggningen av den kamerala verksamheten vid beskickningar
och konsulat synes ändamålsenlig, tillstyrkes jämväl detta förslag. Den ifrågasatta
effektiviseringen av räkenskapsbyråns revision av utlandsmyndigheternas
medelsförvaltning har förutsatts skola kunna ske bland annat
genom platsrevision. Med hänsyn till angelägenheten av att i möjligaste mån
begränsa resekostnaderna vill utskottet ifrågasätta, om icke en så anordnad
revision endast bör komma i fråga i undantagsfall.

Utskottet har icke funnit något vara att erinra mot att Kungl. Maj :t får
befogenhet att på sätt föreslagits inom ramen för gällande organisation flytta
befattningar inom utrikesförvaltningen och att bland antalet tillgängliga
sändebudsbefattningar i varje lönegrad bestämma, vilken lönegrad en beskickningschef
skall i förekommande fall tillhöra.

Vad departementschefen i övrigt under förevarande punkt föreslagit har
utskottet lämnat utan erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för utrikesför.
valtningen:

Personalförteckning.

I. Diplomatisk och konsulär personal.

A. Ordinarie tjänstemän:

Befattning Lönegrad

1 sändebud såsom kabinettssekreterare............. Co 19

4 sändebud...................................... Co 19

7 sändebud...................................... Co 17

1 chef för handelsavdelningen...............I ^

I eller Co 15

3 utrikesråd såsom avdelningschefer................ Co 15

19 sändebud...................................... Co 15

6 generalkonsuler................................. Co 15

1 protokollchef.................................... Ca 37

10 byråchefer..................................... Ca 37

24 beskickningsråd, handelsråd eller konsuler......... Ca 37

9 förste sekreterare............................... Ca 29

22 förste beskickningssekreterare eller förste vicekonsuler Ca 29

12 andre sekreterare............................... Ca 24

12 beskickningssekreterare eller vicekonsuler......... Ca 24

33 förste kanslister eller kanslister............j Ca 20

| eller Ca 16

6

Statsutskottets utlåtande nr 3.

B. Extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad än Ce 24:
Befattning Lönegrad

1 beskickningsråd................................. Ce 37

5 förste sekreterare............................... Ce 29

3 förste beskickningssekreterare eller förste vicekonsuler Ce 29

II. Administrativ personal.

A. Ordinarie tjänstemän:

Befattning Lönegrad

1 kansliråd och chef för arkivet................... Ca 37

1 kansliråd och chef för ekonomibyrån............. Ca 37

1 kamrerare...................................... Ca 29

1 förste arkivarie ................................ Ca 29

1 förste bibliotekarie............................. Ca 29

2 arkivarier...................................... Ca 26

1 revisor......................................... Ca 24

16 kansliskrivare.................................. Ca 15

3 kontorister..................................... Ca 13

31 kanslibiträden.................................. Ca 11

3 förste expeditionsvakter......................... Ca 11

7 expeditionsvakter............................... Ca 9

91 kontorsbiträden................................. Ca 8

B. Tjänstemän å övergångsstat:

2 kanslibiträden.................................. Ca 11

III. Pressattachéer.

Befattning Lönegrad

7 pressattachéer.................................. Ce 29

b) godkänna följande avlöningsstat för utrikesförvaltningen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53:

Avlöningsstat.

Kronor

I. Diplomatisk och konsulär personal......... 13 193 000

1. Avlöning till departementschefen, Kronor

ministern för utrikes ärendena 37 800

2. Avlöningar till ordinarie tjänste män,

förslagsvis............. 2 621 000

3. Arvoden, bestämda av Kungl.

Maj:t...................... 8 000

4. Exspektansarvoden, bestämda av

Kungl. Maj it, förslagsvis..... 130 000

Statsutskottets utlåtande nr 3.

7

Kronor Kronor

5. Avlöningar till övrig icke-ordi narie

personal.............. 958 000

6. Särskilda löneförmåner till ordi narie

och icke-ordinarie tjänstemän
....................... 8 393 000

a. Representationsbidrag
till ministern
för utrikes ärendena

b. Representations och

hyresbidrag till
vissa befattningshavare
i utrikesdepartementet
.........

c. Prisutjämningstill -

lägg............. 5 690 000

d. Särskilda förmåner

i övrigt, förslagsvis 2 663 000

7. Rörligt tillägg, förslagsvis...... 1 045 200

II. Administrativ personal.................... 6 363 000

1. Avlöningar till ordinarie tjänste- Kronor

män, förslagsvis............. 557 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie per sonal

...................... 2 206 000

3. Ortstillägg................... 2 725 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis...... 875 000

III. Pressattachéer............................ 395 000

1. Avlöningar till icke-ordinarie per- Kronor

sonal...................... 101 000

2. Ortstillägg, förslagsvis......... 260 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis...... 34 000

IV. Av vederbörande utlandsmyndigheter anställd

personal............................... 2 393 000

Summa kronor 22 344 000

c) till Utrikesförvaltningen: Avlöningar för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 22 344 000 kronor.

2:o) Utrikesförvaltningen: Omkostnader. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 2, s. 16—19) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 6 704 000 kronor.

De nuvarande anslagen — Utrikesdepartementet: Omkostnader, Rese- och
flgttningsersättningar, Skrivmaterialier och inventarier m. m. vid beskickningar
och konsulat samt Övriga omkostnader vid beskickningar och kon -

Kronor

20 000

20 000

8

Statsutskottets utlåtande nr 3.

sulat — ha ansetts böra sammanslås till ett anslag med benämningen Utrikesförvaltningen:
Omkostnader.

Med hänsyn till belastningen och den fortgående prisstegringen skulle
enligt departementschefens förslag det nya anslaget i jämförelse med summan
av de gamla anslagen uppvisa en ökning av (858 000 + 400 000 -j900
000 + 400 000 =) 2 558 000 kronor och sålunda uppföras med 6 704 000
kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Utrikesförvaltningen: Omkostnader
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 6 704 000
kronor.

3:o) Kontorskostnadsersättningar åt lönade tjänstemän. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 3, s. 19) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 360 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 285 000 kronor.

Anslagshöjningen är avsedd dels att täcka kostnadsökning å 20 000 kronor
för konsulatet i Gdansk på grund av den polska myntreformen, dels att
bestrida tidigare icke förutsedda engångskostnader å 30 000 kronor i samband
med upprättande av konsulatet i Houston samt ytterligare utgifter för
beskickningarna i Djakarta och Tel-Aviv och konsulatet i Houston till följd
av förskjutningar i prisnivån, dels ock att möta stegrade hyreskostnader
m. m. å olika orter, beräknade till 25 000 kronor.

Utskottet, som erinrar om att innevarande års riksdag å tilläggsstat anvisat
20 000 kronor för här ifrågavarande ändamål, anser sig böra godtaga
den under förevarande punkt verkställda anslagsberäkningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Kontorskostnadsersättningar åt lönade
tjänstemän för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 360 000 kronor.

4:o) Ersättningar åt olönade konsuler. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 4, s. 19 och 20), vilket i förhållande till motsvarande anslag
för löpande budgetår innebär en höjning med 57 000 kronor, beroende på
anslagsbelastningen samt huvudtitelns ändrade statuppställning, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar åt olönade konsuler för
budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 360 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 3.

9

Bidrag till vissa internationella organisationer in. in.

5:o) Permanenta skiljedomstolens internationella byrå i Haag. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 5, s. 20 och 21), innebärande en anslagshöjning
av 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Permanenta skiljedomstolens internationella
byrå i Haag för budgetåret 1952/53 anvisa ett
förslagsanslag av 4 000 kronor.

6:o) Förenta Nationerna. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 6,
s. 21) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 3 825 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 3 825 000 kronor.

Departementschefen har framhållit, att storleken av Sveriges bidrag till
Förenta Nationerna för år 1952 icke kunnat vid statsverkspropositionens
framläggande med full säkerhet bedömas, varför han för nästa budgetår
räknat med oförändrat anslag.

Sedermera har till utskottet under hand överlämnats en inom utrikesdepartementet
upprättad promemoria, varav inhämtas att Förenta Nationernas
tjänsteförrättande generalsekreterare i skrivelse den 31 december
1951 meddelat, att Sveriges bidrag till Förenta Nationerna för år 1952 efter
en bidragskvot av 1,73 % (1,85 % föregående år) bestämts till 695 530 dollars
netto, motsvarande i svenskt mynt 3 602 845 kronor. (Brutto: 742 862 dollars,
varifrån avgår 1) kreditering vid överförande av Nationernas förbunds tillgångar
eller 23 332 dollars samt 2) kreditering från kapitalfonden i anledning
av lägre bidragsprocent i år eller 24 000 dollars.)

Utskottet. Såsom av förenämnda promemoria framgår utgör Sveriges bidrag
till Förenta Nationerna för år 1952 3 602 845 kronor eller, i avrundat
tal, 3 600 000 kronor. Anslaget torde därför böra uppföras med sistnämnda
belopp, vilket i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag innebär en minskning
med 225 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag till
Förenta Nationerna för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 3 600 000 kronor.

7:o) Organisationen för europeiskt ekonomiskt samarbete. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 7, s. 21), innebärande oförändrat anslagsbelopp,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Organisationen för europeiskt ekonomiskt
samarbete för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 1 000 000 kronor.

10

Statsutskottets utlåtande nr 3.

8:o) Europarådet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8, s. 22),
innebärande en av den allmänna prisutvecklingen föranledd anslagshöjning
av 175 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Europarådet för budgetåret 1952/53
anvisa ett förslagsanslag av 325 000 kronor.

9:o) Särskilda förhandlingar med främmande makter. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 9, s. 22 och 23) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 1 900 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 500 000 kronor.

Anslagshöjningen är föranledd av den stora belastningen under senare
år, den fortgående stegringen av utgifterna vid resor och vistelse i utlandet
samt det förhållandet att vissa kostnader för deltagande i internationellt
samarbete avses skola påföras anslaget.

Utskottet anser sig kunna godtaga den verkställda anslagsberäkningen
och tillstyrker alltså, att anslaget höjes med 400 000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Särskilda förhandlingar med främmande
makter för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 1 900 000 kronor.

10 :o) Bidrag till internationell hjälpverksamhet. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 10, s. 23—27) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 6 000 000 kronor.

Under de senaste åren ha ökade krav ställts på bidrag från de enskilda
staternas sida till internationell hjälpverksamhet. Anspråk på en svensk
insats göras för närvarande särskilt i vad avser hjälp åt flyktingar, bidrag
till en planerad aktion för Koreas återhämtning, hjälp åt underutvecklade
länder samt bidrag till den internationella hjälpfonden för barn (UNICEF).

Medelsbehovet har för tiden fram till den 30 juni 1953 beräknats till 8
miljoner kronor. För vissa brådskande utgifter, såsom bidrag för hjälp åt
flyktingar samt åt UNICEF, erfordras enligt departementschefen ett belopp
av 2 miljoner kronor redan under löpande budgetår.

Den redogörelse för vissa hjälpbehov, som nu lämnats, är, framhåller departementschefen,
enligt sakens natur icke uttömmande. Endast de områden,
där det för närvarande av olika skäl med särskild styrka reses anspråk
på svenska bidrag, ha sålunda medtagits. Även andra hjälpbehov kunna
snabbt bli aktuella, och för att hjälpen skall bli effektiv måste den kunna
lämnas omedelbart. Det har därför synts departementschefen angeläget,
att de medel, som må anvisas, icke knytas till vissa bestämda hjälpbehov
utan ställas till Kungl. Maj :ts förfogande att användas i överensstämmelse
med lägets krav.

t

Statsutskottets utlåtande nr 3.

11

Något särskilt statligt organ har icke ansetts behöva inrättas för att samordna
eller stå i spetsen för de olika nya hjälpinsatserna. Denna uppgift har
i mån av behov synts kunna anförtros åt Svenska kommittén för internationell
hjälpverksamhet, under vars ledning de tidigare svenska hjälpaktionerna
till de krigshärjade länderna genomförts.

Utskottet, som får erinra att riksdagen å tilläggsstat för innevarande budgetår
för här ifrågavarande hjälpverksamhet anvisat ett anslag av 2 000 000
kronor, tillstyrker att för ändamålet ställes till Kungl. Maj :ts förfogande
för nästa budgetår ett anslag av 6 000 000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till internationell hjälpverksamhet
för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 6 000 000 kronor.

Diverse.

11 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 11, s. 27) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond
för budgetåret 1952/53 anvisa

a) för Beskicknings fas tigheternas delfond ett förslagsanslag
av 2 550 000 kronor;

b) för Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av
449 000 kronor.

12 :o) Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nödställda svenska medborgare.
Förstärkning av avkastningen av understödsfonden för rysslandssvenskar.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 12 och 13, s. 28),
innebärande beträffande förstnämnda anslag en minskning av 50 000 kronor
och beträffande sistnämnda anslag oförändrat belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1952/53 anvisa

a) till Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nödställda
svenska medborgare ett förslagsanslag av 150 000 kronor;

b) till Förstärkning av avkastningen av understödsfonden
för rysslandssvenskar ett anslag av 70 000 kronor.

13 :o) Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige. Kungl. Maj:t
har föreslagit riksdagen (punkt 14, s. 28—31) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 1 090 000 kronor.

12

Statsutskottets utlåtande nr 3.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 972 000 kronor.

Beträffande Svenska institutet för kulturellt utbyte med utlandet, som nu
uppbär ett statsbidrag av 450 000 kronor, föreslår departementschefen, att
bidraget till följd av prisstegringar ökas med 80 000 kronor samt att ett
belopp av 15 000 kronor överföres till nu ifrågavarande delpost från delposten
till upplysningsverksamheten i Sydamerika. Posten i fråga föreslås
alltså höjd med 95 000 kronor till 545 000 kronor.

Svensk-amerikanska nyhetsbyrån uppbär nu ett statsbidrag av 382 000
kronor. Departementschefen föreslår, att byrån beredes ersättning för
minskningen i enskilda bidrag och egna inkomster samt för de utgiftsökningar,
som förorsakas av prisstegringen. Härför erfordras 30 000 kronor.
Statsbidrag har vidare ansetts böra utgå för någon del av planerad ökning
av bulletinverksamheten samt referens- och bildmaterialet. Departementschefen
föreslår, att för ändamålet anvisas 3 000 kronor. Det nuvarande
bidraget bör sålunda höjas med 33 000 kronor.

Departementschefen föreslår, att bidraget till Svensk-internationella pressbyrån
ökas med 5 000 kronor till 100 000 kronor.

För upplysningsverksamheten i övrigt utgå under innevarande budgetår
dels ett belopp av 25 000 kronor för upplysningsverksamheten i Sydamerika,
dels ock ett belopp av 20 000 kronor, som ställts till ministerns för utrikes
ärendena förfogande. Departementschefen föreslår, att av delposten till
upplysningsverksamheten i Sydamerika 15 000 kronor överföras på sätt i
det föregående nämnts till delposten till bidrag till Svenska institutet och
återstående 10 000 kronor begagnas främst för att täcka kostnader för
den av beskickningarna i Latinamerika på platsen bedrivna upplysningsverksamheten.
Vad som eventuellt icke åtgår för detta ändamål skulle användas
såsom utfyllnad till de till ministerns för utrikes ärendena förfogande
stående medlen. De senare borde å andra sidan vid behov få tagas i
anspråk för att i viss utsträckning täcka eventuella ytterligare utgifter för
upplysningsverksamheten i Latinamerika. Delbeloppet 10 000 kronor föreslås
med hänsyn härtill skola överföras till delposten Till ministerns för
utrikes ärendena förfogande.

För nästa budgetår föreslås alltså, att delposten Upplysningsverksamheten
i Sydamerika utgår samt att delposten Till ministerns för utrikes ärendena
förfogande upptages med (20 000 -f- 10 000 =) 30 000 kronor.

Utskottet vill erinra om riksdagens uttalande de båda senaste åren om
angelägenheten av att undersöka möjligheterna för åstadkommande av en
bättre samordning av Svenska institutets och andra organisationers verksamhet
i syfte att undvika kostnadskrävande dubbelarbete.

I samband härmed vill utskottet framhålla, att enligt vad utskottet under
hand inhämtat statens sakrevision verkställt granskning rörande Svenska
institutets verksamhet, i vad avser den allmänna organisationen samt upphandling,
försäljning och redovisning av institutets publikationer och filmer.
I denna undersökning, vilken icke berörts i statsverkspropositionen,

Statsutskottets utlåtande nr 3.

13

ha framställts vissa erinringar beträffande förhållandena vid institutet.
Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj :t ägnar uppmärksamhet åt de av sakrevisionen
därvid framförda synpunkterna.

Med tillstyrkande av det av Kungl. Maj :t under förevarande punkt äskade
anslaget får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Upplysningsverksamhet i utlandet
angående Sverige för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag
av 1 090 000 kronor.

14:o) Utländska pressbesök. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
15, s. 31), innebärande en av ökade priser på färdbiljetter och restaurangmåltider
föranledd anslagshöjning med 5 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Utländska pressbesök för budgetåret
1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kronor.

15 :o) Upplysningsarbete rörande mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska
frågor. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 16, s. 32 och
33) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag
av 75 000 kronor.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Lindblom m. fl. (I: 251) och den andra inom andra kammaren
av fru Löfqvist m. fl. (II: 346), hemställts, att riksdagen måtte besluta
att till upplysningsarbete rörande mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska
frågor för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 85 000 kronor samt
att därav 10 000 kronor skola fördelas mellan Internationella kvinnoförbundet
för fred och frihet, svenska sektionen, Svenska freds- och skiljedomsföreningen
samt Skolornas fredsförening i ungefärlig proportion till tidigare
utgående belopp.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen I: 251.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 75 000 kronor.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (III ht 1951 s. 32—33) anvisade
1951 års riksdag för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1951/52 ett anslag
av 75 000 kronor. Detta har av Kungl. Maj :t fördelats sålunda, att till
Utrikespolitiska institutet anvisats 59 500 kronor, Föreningen Mellanfolkligt
samarbete för fred 8 300 kronor, Internationella kvinnoförbundet för
fred och frihet, svenska sektionen, 3 000 kronor, Svenska freds- och skiljedomsföreningen
2 200 kronor, Svenska skolornas fredsförening 1 000 kronor,
Nordiska fredsförbundet 500 kronor samt Utrikespolitiska föreningen i
Lund 500 kronor.

Utrikespolitiska institutet har i en framställning om statsbidrag för budgetåret
1952/53 framhållit, att den stigande prisutvecklingen under det senaste
året ställt institutet inför risken av en nedskärning av verksamheten,

14

Statsutskottets utlåtande nr 3.

samt hemställt, att för undvikande därav institutet måtte erhålla höjt statsbidrag.
Föreningen Mellanfolkligt samarbete för fred har ävenledes anhållit
om ökat anslag under hänvisning till sin växande verksamhet såsom officiell
svensk FN-förening och till den allmänna prisstegringen. Från övriga
här nämnda föreningar ha ansökningar om ökat statsbidrag likaledes
inkommit.

Departementschefen har framhållit, att det enligt hans mening vore ett
betydande allmänt intresse, att Utrikespolitiska institutet alltjämt kunde få
fullfölja sin strävan att sprida objektiv upplysning i utrikespolitiska frågor,
likaså att Föreningen Mellanfolkligt samarbete för fred finge möjlighet att
fortsätta sin verksamhet att särskilt verka för ökat intresse och kunskap
om Förenta Nationerna. Departementschefen har därför funnit sig böra förorda,
att de av statsmedel anvisade bidragen till dessa båda organisationer
för nästa budgetår få utgå med ökade belopp. Å andra sidan har departementschefen
icke ansett sig kunna påyrka någon höjning av det sammanlagda
anslaget under denna punkt. Ökningen av bidragen till ifrågavarande
organisationer syntes därför få tillgodoses inom ramen för ett oförändrat
anslag. Utan att vilja underkänna värdet av den ideella verksamhet, som
bedrives av övriga nämnda sammanslutningar, har departementschefen funnit
det ofrånkomligt, att de med hänsyn till det stränga kravet på sparsamhet
med allmänna medel nu få hänvisas till att söka finansiera verksamheten
genom enskilda bidrag.

Departementschefen har sålunda föreslagit, att anslaget i sin helhet måtte
få reserveras för Utrikespolitiska institutet och Föreningen Mellanfolkligt
samarbete för fred, och hemställt om bemyndigande att mellan dem få fördela
de delar av anslaget, som hittills utgått till övriga sammanslutningar.

Utskottet. Det är jämväl enligt utskottets mening ett allmänt intresse,
att Utrikespolitiska institutet och Föreningen Mellanfolkligt samarbete för
fred beredes möjlighet att få fortsätta sin verksamhet. Det synes utskottet
därför motiverat, att bidraget till dessa organisationer med hänsyn till den
allmänna prisstegringen ökas till sammanlagt 75 000 kronor. Härav skulle
emellertid följa, såsom departementschefen även förutsatt, att övriga fem
organisationer, vilka under en följd av år beviljats bidrag från anslaget, i
fortsättningen hänvisas till att finansiera sin verksamhet helt genom enskilda
bidrag.

Utskottet, som icke vill underkänna värdet av den upplysning, som meddelas
av sistberörda fem organisationer och som närmast avser informationsverksamhet
rörande Förenta Nationernas organisation och arbete samt frågor
i övrigt av internationell räckvidd, vill emellertid ifrågasätta, om icke
dessa organisationer bättre skulle kunna samordna sin verksamhet i syfte
att undvika onödigt dubbelarbete och därmed åstadkomma ett förbilligande
av kostnaderna. Ehuru utskottet i prinicip kan ansluta sig till departementschefens
förslag till fördelning av förevarande anslag, anser utskottet dock
vissa svårigheter komma att föreligga för sistnämnda organisationer att

Statsutskottets utlåtande nr 3.

15

redan vid instundande budgetårsskifte nedskära eller omlägga sin verksamhet.
Utskottet anser därför vissa billighetsskäl tala för att bidrag av statsmedel
får utgå under ytterligare ett budgetår.

I de i ämnet väckta motionerna föreslås, att ifrågavarande organisationer
med undantag av Nordiska fredsförbundet och Utrikespolitiska föreningen i
Lund beviljas bidrag med sammanlagt 10 000 kronor. Utskottet vill med hänsyn
till det anförda förorda, att det av Kungl. Maj :t äskade anslaget höjes
med sistnämnda belopp men anser sig icke böra taga ställning till frågan
hur dessa medel lämpligen böra fördelas mellan de olika organisationerna.
Det torde nämligen liksom hittills få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta
i fråga om anslagets fördelning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt motionerna 1:251 och 11:346, till Upplysningsarbete
rörande mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska frågor
för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 85 000 kronor.

16 :o) Restitutionsnämnden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 17,
s. 33), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Restitutionsnämnden för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 22 000 kronor.

17 :o) Flyktkapitalbyrån. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 18,
s. 33 och 34) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa
ett förslagsanslag av 200 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 145 000 kronor.

Följande personalstyrka beräknas av byrån uppskattningsvis bliva erforderlig
under budgetåret 1952/53, nämligen kanslichef, en sekreterare, tre
assistenter, ett kanslibiträde och två kontorsbiträden. Byrån har hemställt,
att för densamma måtte i riksstaten för budgetåret 1952/53 upptagas ett förslagsanslag
av 200 000 kronor, varav 173 000 kronor för arvoden och löner till
styrelsen, kanslipersonal och sakkunniga samt 27 000 kronor till omkostnader.

Enligt byråns mening är det alltjämt icke möjligt att angiva, när byråns
arbete kan slutföras.

Utskottet. Vid sin behandling av ifrågavarande anslag senast vid föregående
års riksdag uttalade utskottet, att utskottet förutsatte att byrån komme
att utnyttja alla tillfällen till inskränkning och avveckling av verksamheten
och till en begränsning av dess medelsbehov. Utskottet, som tillstyrker
den nu äskade medelsanvisningen, förutsätter, att byrån vinnlägger sig om
att i möjligaste mån påskynda avvecklingen.

16

Statsutskottets utlåtande nr 3.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flyktkapitalbyrån för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kronor.

18 :o) Ersättningar för viss från ockuperat land härrörande egendom. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 19, s. 34 och 35), innebärande
oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar för viss från ockuperat
land härrörande egendom för budgetåret 1952/53 anvisa ett
förslagsanslag av 10 000 kronor.

19:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 20, s. 35), innebärande en av anslagsbelastningen
föranledd höjning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 40 000 kronor.

20:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 21, s. 35),
innebärande en anslagshöjning av 25 000 kronor för fullföljande av vissa
arkivstudier, till vilka 1948 års riksdag anvisat medel, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1952/53
anvisa ett reservationsanslag av 65 000 kronor.

21 :o) Tillfälliga representationskostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 22, s. 36), innebärande en av den allmänna prisstegringen
föranledd anslagshöjning av 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tillfälliga representationskostnader
för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av
50 000 kronor.

22 :o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 23, s. 36), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare
i statens tjänst för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 1 000 kronor.

23 :o) Inventarier för Arvfurstens palats m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 24, s. 36) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 75 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 3.

17

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 330 000 kronor.

Dessa medel voro avsedda att täcka kostnaderna för departementets återflyttning
till palatset och nyanskaffning av inventarier. I de beräkningar,
som lågo till grund för anslagsäskandet, hade emellertid icke medtagits kostnader
för köksutrustning och inventarier för lunchrum åt personalen samt
för servisutrustning, avsedd att användas vid representationsmåltider. Ytterligare
medel erfordras nu för dessa ändamål. Kostnaderna ha beräknats
till 75 000 kronor.

Utskottet tillstyrker, att ytterligare medel för ändamålet anvisas i enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Inventarier för Arvfurstens palats
m. in. för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 75 000 kronor.

Stockholm den 26 februari 1952.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Iwar
Anderson, Näsgård, Ohlon, fröken Andersson, herrar Leander, Gillström,
Pålsson, Näsström, Sundelin, Hesselbom, Erik Gustaf Andersson, Ragnar
Persson och Lundgren; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Bergström,
Svensson i Grönvik, Andersson i Malmö, Mårtensson i Uddevalla,
Lindholm, Ståhl, Staxäng, Johansson i Mysinge, Kollberg, Thapper, fröken
Elmén, herrar Wedén och Gustafsson i Stockholm.

Reservationer.

1) vid punkten lo (Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige)
av herrar Lundgren, Skoglund i Doverstorp och Ståhl.

2) vid punkten 15 (Upplysningsarbete rörande mellanfolkligt samarbete
och utrikespolitiska frågor)

a) av fröken Andersson, herrar Lundgren, Skoglund i Doverstorp och
Staxäng, vilka ansett, att utskottet bort avstyrka motionerna I: 251 och II:
346 och att därfpr utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse: 2

Bihang till riksdagens protokoll 19.r>2. 6 samt. Nr 3.

18

Statsutskottets utlåtande nr 3.

»Utskottet har icke funnit anledning frångå Kungl. Maj :ts förslag och
avstyrker därför det motionsvis gjorda yrkandet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 251 och II: 346, till Upplysningsarbete
rörande mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska
frågor för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag
av 75 000 kronor.»

b) av herrar Gustaf Karlsson, Ohlon, Sundelin, Ståhl, Kollberg, fröken Elmén
och herr Wedén, vilka ansett, att det stycke i utskottets yttrande på
s. 14 och 15, som börjar med orden »Utskottet, som» och slutar med orden
»ett budgetår», bort hava följande lydelse:

»Utskottet anser, att behovet av den upplysning, som meddelas av sistnämnda
fem organisationer och som närmast avser informationsverksamhet
rörande Förenta Nationernas organisation och arbete samt frågor i övrigt av
internationell räckvidd, är ej minst under rådande utrikespolitiska förhållanden
särskilt framträdande. Med bidrag från förevarande anslag har dessa
organisationers upplysningstjänst nått ut i vida kretsar och stimulerat allmänhetens
intresse för utrikespolitiska och mellanfolkliga problem. Med
hänsyn till det arbete, som sålunda utförts på detta område, kan utskottet
icke biträda departementschefens förslag utan anser starka skäl tala för
att statsbidrag jämväl i fortsättningen beviljas ifrågavarande organisationer.
»

Stockholm 1952. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

520571