Statsutskottets utlåtande nr 27.
1
Nr 27.
Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning angående anslag för budgetåret
1952/53 till Marinen: Fartygsbyggnader, dels ock
Kungl. Maj:ts proposition angående plan för flottans fartygsbyggnader
jämte i sistnämnda ämne väckta motioner.
(l:a avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under fjärde huvudtiteln (bilaga 6,
punkt 91, s. 128—135 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för den 4 januari 1952) föreslagit riksdagen att dels godkänna utökning
av ny- och ombyggnadsprogrammen för marinens fartyg i den omfattning
som i förberörda statsrådsprotokoll angivits, dels bemyndiga Kungl.
Maj:t att i enlighet med i samma statsrådsprotokoll angivna grunder medgiva
utläggande av beställningar i fråga om modernisering av marinens fartyg
och försöksverksamhet avseende fartygsmateriel inom en kostnadsram av
21 011 000 kronor, dels ock till Marinen: Fartygsbyggnader för budgetåret
1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 70 000 000 kronor.
Vidare har Kungl. Maj:t i propositionen nr 18, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 4 januari 1952,
föreslagit riksdagen att dels godkänna den plan för flottans fartygsbyggnader
för budgetåren 1952/53—1958/59, som i nämnda statsrådsprotokoll angivits,
dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva utläggande av beställningar
enligt nämnda plan inom en kostnadsram av 350 000 000 kronor.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
öhman m. fl. (I: 254) och den andra inom andra kammaren av herr Hagberg
i Luleå m. fl. (II: 334), har hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts
proposition nr 18.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen I: 242.
Av statsverkspropositionen (bilaga 6, punkt 91) framgår följande.
Vad först angår marinens nybyggnadsprogram föreslås nybyggnad av ännu
en minutläggare för kustartilleriet till en kostnad av 1 850 000 kronor enligt
prisläget den 1 juli 1951. För fortsatt ersättningsbyggnad av trängfartyg beräknas
vidare ett belopp av 1 000 000 kronor.
Marin förvaltningen beräknar prisstegringarna beträffande i nybyggnads
3ti
52 Bihang till riksdagens protokoll 1952. f> sand. Nr 27.
2
Statsutskottets utlåtande nr 27.
planen upptagna sex mindre motortorpedbåtar till 2 100 000 kronor, varemot
departementschefen icke har något att erinra. För tre ubåtar har marinförvaltningen
anmält kostnadsökningen till tillhopa 21000 000 kronor, vilken
ökning endast delvis sammanhänger med den allmänna prisstegringen. Inemot
11 miljoner kronor avse kostnader för reservmateriel för reparationstjänsten,
konstruktionsförbättringar m. m. Med de nu redovisade merkostnaderna beräknas
varje ubåt komma att draga en kostnad, inklusive reservmateriel, av
17 miljoner kronor, mer än en fördubbling i förhållande till de ursprungliga
beräkningarna, Det är givetvis betänkligt, framhåller departementschefen,
när de kostnadsberäkningar, varpå statsmakterna grunda sina beslut, äro
så bristfälliga som i detta fall. Emellertid torde enligt departementschefen
särskilda svårigheter ha förelegat, när det gällt projekteringen och konstruktionen
av dessa fartyg, och det borde därför finnas anledning antaga, att det
här vore fråga om ett undantagsfall. Departementschefen tillstyrker, att förde
anmälda merkostnaderna beträffande ubåtarna beräknas det av marinförvaltningen
angivna beloppet, 21 000 000 kronor. Bemyndiganderamen för nybyggnader
föreslås även ökad med 1 400 000 kronor för färdigställande av
fyra mindre motortorpedbåtar.
Totalt stiga kostnaderna för marinens nybyggnadsprogram vid bifall till
vad sålunda förordats med 27 350 000 kronor.
Yad därefter angår marinens moderniseringsprogram beräknas 900 000 kronor
för fortsatt modernisering av torpedbåtsmotorer. För ombyggnad av
ytterligare två vedettbåtar tillhörande kustartilleriet upptages ett belopp av
200 000 kronor samt för iordningställande av vissa fartyg m. m. och förberedelser
för ombyggnad av hjälpfartyg 500 000 kronor respektive 50 000
kronor.
Det av statsmakterna godkända moderniseringsprogrammet har kostnadsberäknats
till 88 250 000 kronor. Vid bifall till vad nu förordats och med beaktande
av att belopp om tillhopa 491 000 kronor tillgodoförts anslaget från
anslag under tolfte huvudtiteln, skulle totalkostnaden för programmet stiga
med 2 141 000 kronor till 90 391 000 kronor.
För ifrågavarande moderniseringsplan ha tidigare lämnats beställningsbemyndiganden
till ett belopp av 70 380 000 kronor. Departementschefen
föreslår nu, att bemyndigande utverkas av riksdagen att slutföra programmet.
Det ytterligare beställningsbemyndigande, som sålunda erfordas, uppgår till
20 011 000 kronor.
För försöksverksamhet föreslås ett beställningsbemyndigande på 1 000 000
kronor.
Sammanlagt skulle således erfordras nya beställningsbemyndiganden om
48 361 000 kronor, varav 27 350 000 kronor till nybyggnader, 20 011 000 kronor
till moderniseringar och 1 000 000 kronor till försöksverksamhet.
Marinförvaltningen har hemställt om 91 000 000 kronor i betalningsmedel.
Departementschefen räknar emellertid med att för budgetåret 1952/53
70 000 000 kronor skola visa sig tillräckliga. Detta innebär en ökning i järn
-
Statsutskottets utlåtande nr 27.
3
förelse med anslaget för innevarande budgetår med 10 000 000 kronor. Med
föreslaget belopp anser departementschefen det möjligt att täcka betalningsutfallet
å dels tidigare lämnade och i detta sammanhang föreslagna bemyndiganden,
dels bemyndiganden avseende det i propositionen nr 18 framlagda
förslaget till ny- och ombyggnadsplan för flottans fartyg.
Vid bifall till de för nästa budgetår framställda förslagen -— inberäknat
det i propositionen nr 18 avgivna förslaget om bemyndigande att intill ett
belopp av 350 miljoner kronor utlägga beställningar enligt flottans fartygsbyggnadsplan
-— komma den 30 juni 1953 bemyndiganden om sammanlagt
421 211 000 kronor att icke vara täckta av betalningsmedel.
Av propositionen nr 18 framgår följande.
Efter budgetåret 1946/47 -— det sista året i den femårsperiod som avsågs i
1942 års försvarsbeslut — har ingen fast plan för flottans ersättningsbyggnad
förefunnits. Vid 1948 års riksdags behandling av försvarsfrågan fastslogos
visserligen vissa allmänna riktlinjer för ersättningsbyggnaden under den närmaste
framtiden men beslutet innefattade icke någon detaljerad plan för
ersättningsbyggnaden för en längre tidsperiod.
De av 1948 års riksdag fastställda riktlinjerna inneburo, att flottans ersättningsbyggnad
skulle inriktas på att vidmakthålla beståndet av jagare och av
lättare fartyg samt att komplettera detsamma med ett antal större torpedbåtar,
avsedda att planenligt ingå i de operationsgrupper, vilka skapades
genom 1942 års försvarsbeslut. Med dessa riktlinjer som utgångspunkt äskade
marinförvaltningen för budgetåren 1950/51 och 1951/52 medel för nybyggnad
av bland annat två jagare av typ Halland och ett antal ubåtsjaktfartyg av ny typ.
Främst med hänsyn till det då pågående arbetet inom 1949 års försvarsutredning
föranledde dessa förslag icke någon statsmakternas åtgärd.
Sedan det i början av år 1951 visat sig, att utredningsarbetet inom försvarsutredningen
måste uppskjutas på oviss tid, har chefen för marinen, såsom
redan i propositionen 1951: 223 anmälts, framlagt en inom marinledningen
verkställd utredning av frågan om fartygstyper lämpliga för flottans ersättningsbyggnad
ävensom ett på grundval därav utarbetat förslag till plan för
ny- och ombyggnad av flottans fartyg under de sex budgetåren 1952/53—
1957/58.
Förslaget innebär i huvudsak följande. Byggnadsverksamheten under sexårsperioden
bör i princip ha till ändamål att dels tillföra flottan nya enheter
som ersättning för fartyg vilka under sexårsperioden beräknas bli överförda
från linje- till reservflottan eller utrangeras, dels komplettera operationsgruppema
(numera benämnda eskadrar). För att nå dessa mål föreslås nybyggnad
av fyra jagare av modifierad ölandtyp, 11 motortorped—motorkanonbåtar
av större typ, 15 motortorpedbåtar av typ T 32, tre ubåtar av Hajentyp,
ett minfartyg av ny typ och 12 mindre minsvepare (typ M51). Dessutom föreslås
att 11 äldre jagare skola ombyggas till fregatter (för eskorttjänst, ubåtsjakt
m. m.). De till nybyggnad föreslagna fyra jagarna avses som ersättning för
4
Statsutskottets utlåtande nr 27.
två stadsjagare och för kryssaren Gotland. Motortorped—motorkanonbåtarna
avses för komplettering av eskadrarna. Övriga till nybyggnad föreslagna fartygskola
ersätta motsvarande enheter, vilka under perioden enligt nu gällande
tidsnormer beräknas bli överförda till reservflottan eller utrangeras.
Det föreslagna ny- och ombyggnadsprogrammet har kostnadsberäknats till
373 miljoner kronor enligt prisläget den 1 juli 1950.
För egen del erinrar departementschefen om att flottans fartygsbestånd
helt naturligt utgör den kärna, omkring vilken verksamheten inom flottan
bygges upp. Ovisshet om fartygsbeståndets framtida storlek och sammansättning
måste därför väsentligt försvåra planläggningen beträffande personal,
utbildning, landorganisation o. s. v. Departementschefen har därför i likhet
med de militära myndigheterna funnit det angeläget, att en för flera år gällande
plan för flottans fartygsbyggnader fastställes av statsmakterna.
Det av chefen för marinen framlagda förslaget, vilket ansluter sig till de
riktlinjer för fartygsbyggnadspolitiken som fastställts av 1948 års riksdag, har
departementschefen funnit väl avvägt ur ekonomisk synpunkt, önskemål föreligga
om ytterligare nybyggnad av lätta fartyg för att kompensera bortfallet
ur reservflottan av pansarskeppen av typ Sverige m. m. I likhet med chefen
för marinen har departementschefen emellertid ansett, att med denna ersättningsbyggnad
bör anstå till tid efter utgången av den period, som den nu
föreslagna planen skall avse.
Enligt förslaget skall nybyggnaden av fartyg i huvudsak inriktas på typer
för vilka redan finnas konstruktionsritningar. Med hänsyn till såväl tillgången
på teknisk personal som de betydande kostnaderna för nykonstruktioner på
detta område har departementschefen funnit detta välbetänkt.
Redan vid 1951 års riksdags höstsession har beslutats, att nybyggnaden av
jagare skall avse dylika av modifierad ölandtyp. I fråga om motortorped- -motorkanonbåtar har i berörda riksdagsbeslut förutsatts nybyggnad av en typ
motsvarande typ T 101. I fråga om sistnämnda fartyg bör emellertid, framhåller
departementschefen, med hänsyn till de begränsade erfarenheter som
hittills erhållits beträffande denna fartygstyp, möjligheter till jämkningar
föreligga. Förslaget beträffande övriga fartygstyper föranleder ingen erinran
från departementschefens sida liksom ej heller mot den föreslagna benämningen
fregatter på fartyg för ubåtsjakt- och eskortuppgifter.
Enligt förslaget skola 4(5 fartyg nybyggas, samtliga lätta. Detta skulle
innebära, att antalet enheter skulle stiga under perioden samtidigt som det
sammanlagda tonnaget minskar. Departementschefen har funnit denna utveckling
i riktning mot ökat antal enheter erforderlig för att motverka den
nedgång i slagkraft, som blir följden av att vissa större fartyg slopas utan
att ersättas av nya enheter av samma styrka.
Departementschefen har sålunda ansett sig kunna till alla delar ansluta
sig till marinchefens förslag beträffande såväl fartygstyper som antalet enheter.
Härvid har förutsatts, att förslaget kan genomföras utan att medföra
ökning av de årliga kostnaderna för personal, utbildning och underhåll m. in.
Statsutskottets utlåtande nr 27. 5
Departementschefen har intet haft att erinra mot marinchefens kostnadsberäkningar,
slutande pa ett belopp av 373 miljoner kronor enligt prisläget den
1 juli 1950. Med hänsyn till de efter denna tidpunkt inträdda prisstegringarna
måste man enligt departementschefen räkna med en ökning av nämnda belopp.
Departementschefen har uppskattat kostnaderna per den 1 juli 1951
till i runt tal 440 miljoner kronor.
Efter undersökningar bl. a. rörande produktionsläget inom berörda industrier
har chefen för marinen ansett sig kunna räkna med att det föreslagna
programmet skall kunna genomföras under sexårsperioden 1952/53—1957/58.
Då det med ledning av vunna erfarenheter synes departementschefen tveksamt
om planen skall kunna genomföras på denna tid, har han, med beaktande
jämväl av statsfinansiella synpunkter, föreslagit, att planen utsträckes
att omfatta jämväl budgetåret 1958/59.
Totalkostnaderna för fartygsbyggnadsplanen beräknas såsom nyss anförts
enligt prisläget den 1 juli 1951 till 440 miljoner kronor. Enligt beslut vid 1951
års riksdags höstsession har marinförvaltningen bemyndigats att utlägga beställningar
intill ett belopp av 20 miljoner kronor, varför resterande kostnad
skulle utgöra 420 miljoner kronor. Då det icke synts erforderligt att under
budgetåret 1952/o3 beställa de i planen upptagna ubåtarna, har departementschefen
föreslagit, att av riksdagen nu utverkas bemyndigande att utlägga
ytterligare beställningar för planens genomförande inom ramen för ett belopp
av 350 miljoner kronor. Departementschefen har utgått från att Kungl. Maj i
skall äga utnyttja bemyndigandet redan under innevarande budgetår. Uppkommande
behov av betalningsmedel syntes kunna rymmas inom de anslag
till Marinen: Fartygsbyggnader, som anvisats för budgetåret 1951/52 respektive
äskats i 1952 års statsverksproposition.
Den här framlagda planen avser endast flottans fartyg. Vid en uppskattning
av det totala medelsbehovet för fartygsbyggnader måste även beaktas kostnaderna
för ny- och ombyggnad av kustartilleriets fartygsmateriel samt av trängfärtyg
m.m. ävensom för den försöksverksamhet som avser fartygsmaterielen. 1
planen ha icke heller inräknats kostnader för att avsluta de nybyggnads- och
moderniseringsarbeten, varom riksdagen redan fattat beslut eller varom förslag
framlagts i årets statsverksproposition. De sammanlagda kostnaderna för
ändamål, som skola tillgodoses med anlitande av anslaget Marinen: Fartygskygguader,
kunna enligt prisläget den 1 juli 1951 preliminärt uppskattas på
sätt framgår av följande sammanställning (beloppen i miljoner kronor).
Ny- och ombyggnad av fartyg för flottan enligt nu framlagd plan ......... 440
Vid utgången av budgetåret 1951/52 kvarstående äldre bemyndiganden
som icke täckts av betalningsanslag ............................................. 73
I 1952 års statsverksproposition äskade bemyndiganden för budgetåret
1952/53 .............................................................................. 4g
Bemyndiganden för budgetåren 1953/59 för kustartilleriets fartyg, trärig
fartyg
och försöksverksamhet ......................."............................ 36
Merkostnader på grund av prisstegringar avseende äldre beställningar ... 27
Summa 624
6
Statsutskottets utlåtande nr 27.
Ehuru dem tidsperiod, eom den nu föreslagna planen skall avse, enligt det
föregående skulle förlängas till sju år, torde det enligt departementschefen
vara berättigat att räkna med att av sagda belopp cirka 90 miljoner kronor
komma att erfordras först efter sjuårsperiodens utgång. Genomsnittskostna
-
miljoner kronor, eller 15 miljoner kronor mera än som anvisats för innevarande
budgetår.
Det har synts få ankomma på Kungl. Maj:t att enligt i det föregående
angivna riktlinjer meddela de närmare bestämmelser som erfordras för planens
genomförande.
Utskottet. Den föreslagna nya planen för fartygsbyggnader innebär nybyggnad
av 46 lätta fartyg. Totalkostnaderna beräknas enligt prisläget den
1 juli 1951 till 440 miljoner kronor. Utskottet, som erinrar om att efter femårsperioden
1942/47 någon fast plan för flottans ersättningsbyggnad icke förefunnits,
anser riktigt att en för flera år gällande plan nu fastställes av riksdagen.
Utskottet finner sig kunna helt ansluta sig till marinchefens av
departementschefen tillstyrkta förslag med avseende å såväl fartygstyper som
antalet enheter. Mot departementschefens kostnadsberäkningar har utskottet
icke något att erinra liksom ej heller mot att —- utöver av 1951 års riksdag
lämnat beställningsbemyndigande för ändamålet — ytterligare beställningar
för planens genomförande få utläggas inom ramen av 350 miljoner kronor.
Bemyndigandet synes böra av Kungl. Maj:t få utnyttjas redan under innevarande
budgetår. Marinchefen har räknat med att det föreslagna flottprogrammet
skall kunna genomföras under eu sexårsperiod, under det att departementschefen
funnit det med hänsyn till vunna erfarenheter tveksamt, om
planen skall kunna genomföras på denna tid. Med hänsyn härtill och med
beaktande jämväl av statsfinansiella synpunkter har departementschefen föreslagit,
att planen utsträckes att omfatta en sjuårsperiod. Utskottet kan ansluta
sig till vad departementschefen sålunda förordat men förutsätter, att
flottplanens verkställighetstid begränsas till sex år, därest detta med hänsyn
till industriens leveranskapacitet och förhållandena i övrigt kan komma att
visa sig möjligt.
Av det anförda framgår, att utskottet avstyrker de i ämnet väckta motionerna.
Vidkommande Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen framlagda förslag
har utskottet funnit sig böra tillstyrka den förordade utökningen av marinens
nybyggnadsprogram, innebärande en merkostnad av 27,3 5 miljoner kronor.
Utskottet har uppmärksammat, att merkostnaderna för de i byggnadsplanen
ingående tre ubåtarna beräknats till 21 miljoner kronor, vilket innebär att
varje ubåt kommer att draga en kostnad, inklusive reservmateriel, av 17
miljoner kronor eller mer än en fördubbling i förhållande till de ursprungliga
beräkningarna. Utskottet anser i likhet med departementschefen betänkligt,
när kostnadsberäkningar, varpå statsmakterna grunda sina beslut, äro så brist
-
den per år under sjuårsperioden skulle
624-90
omkring 75
då utgöra
Statsutskottets utlåtande nr 27.
7
fälliga som i detta fall. Förslagen om utökning av modemiseringsprogrammet
samt i fråga om försöksverksamheten synas böra godtagas. Mot det för nästa
budgetår föreslagna beställningsbemyndigandet har utskottet icke något att
erinra liksom ej heller mot det äskade anslaget.
Utskottet hemställer,
I. att riksdagen må
a) godkänna utökning av ny- och ombyggnadsprogrammen
för marinens fartyg i den omfattning, som i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 4 januari 1952 (statsverkspropositionen)
angivits;
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med i nämnda statsrådsprotokoll
angivna grunder medgiva utläggande av beställningar
i fråga om modernisering av marinens fartyg och försöksverksamhet
avseende fartygsmateriel inom en kostnadsram av
21 011 000 kronor;
c) till Marinen: Fartyg sbyggnader för budgetåret 1952/53
under fjärde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
70 000 000 kronor;
II. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 254 och II: 334
a) godkänna den plan för flottans fartygsbyggnader för budgetåren
1952/53—1958/59, som i statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för den 4 januari 1952 (propositionen nr 18) angivits;
b)
bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva utläggande av beställningar
enligt nämnda plan inom en kostnadsram av 350 000 000
kronor.
Stockholm den 15 februari 1952.
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Iwar
Anderson, Näsgård, Ohlon, fröken Andersson, herrar Leander, Eric Ericson,
Pålsson, Hesselbom, Erik Gustaf Andersson, Einar Persson, Axel Andersson,
Lundgren och Bergman; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg
i Skövde, Bergström, Svensson i Grönvik, Lindholm, Rubbestad, Eriksson i
Sandby, Ståhl, Staxäng, Bergstrand, Åkerström, Petterson i Degerfors,
fröknarna Elmén och Nygren.
Reservation
av herrar Karl Andersson, Hesselbom, och Åkerström.