Statsutskottets utlåtande nr 20.

1

Nr 20.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående
utgifter å tilläggsstat 11 till riksstaten för budgetåret
1951/52, i vad propositionen avser finansdepartementets
verksamhetsområde.

(5:e avd.)

Driftbudgeten.

Sjunde huvudtiteln.

1 ro) 1951 års penningvärdeundersökning. I propositionen nr 2 har Kungl.
Maj :t (bilaga 6, punkt 1, s. 43 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
finansärenden för den 4 januari 1952), under åberopande av vad departementschefen
tidigare samma dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen
av frågan om beräkningen av reservationsanslaget till 1951 års
penningvärdeundersökning för budgetåret 1952/53 (bilaga 9, punkt 75),
föreslagit riksdagen att till 1951 års penningvärdeundersökning å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 100 000 kronor.

Utskottet, som denna dag i utlåtande nr 7, punkt 67, lämnat utan erinran
vad i statsverkspropositionen anförts vid anmälan av frågan om beräkningen
av förenämnda reservationsanslag för budgetåret 1952/53, får med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställa,

att riksdagen må till 1951 års penningvärdeundersökning
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa
ett reservationsanslag av 100 000 kronor.

Kapitalbudgeten.

Diverse kapitalfonder.

Fonden för kreditgivning till utlandet.

2:o) Kreditgivning till Sovjetunionen. Kungl. Maj:t har (bilaga 17, s. 105
och 106) föreslagit riksdagen att till Kreditgivning till Sovjetunionen å
iilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa ett investeringsanslag
av 175 000 000 kronor.

Enligt den mellan Sverige och De Socialistiska Rådsrepublikernas Union
träffade kreditöverenskommelsen av den 7 oktober 1946 beviljades Sovjetunionens
regering en kredit å 1 000 miljoner kronor att utnyttjas under
t Iiihang till riksdagens protokoll 1952. 6 samt. AV 20.

2

Statsutskottets utlåtande nr 20.

loppet av fem år, räknat från och med dagen för avtalets ikraftträdande.
Krediten beräknades enligt avtalsbestämmelserna komma att utnyttjas med
i genomsnitt 200 miljoner kronor för varje år. Under en ettårsperiod icke
utnyttjat kvarstående kreditbelopp skulle dessutom få tagas i anspråk
under följande ettårsperioder, därvid den totala belastningen av krediten
under en ettårsperiod dock icke finge överskrida 300 miljoner kronor. I
anslutning till överenskommelsen har riksdagen för budgetåret 1947/48
under fonden för kreditgivning till utlandet anvisat ett investeringsanslag
till Kreditgivning till Sovjetunionen å 200 miljoner kronor. För ifrågavarande
kreditgivning har jämväl disponerats medel från det för budgetåret
1946/47 under fonden för kreditgivning till utlandet anvisade anslaget till
Bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete.

De medel som sammanlagt stått till förfogande för ändamålet uppgingo
vid femårsperiodens utgång, den 9 december 1951, till 428,3 miljoner kronor.
Den totala belastningen av krediten kan enligt av riksbanken lämnade uppgifter
beräknas till i runt tal 570 miljoner kronor. Härvid har hänsyn
tagits till den ytterligare belastning som enligt kreditavtalets bestämmelser
kan äga rum under ettårsperioden den 10 december 1951-—den 9 december
1952. Departementschefen framhåller, att det slutliga beloppet för kreditutnyttjandet
med hänsyn till sistnämnda förhållande ännu icke med säkerhet
kan beräknas. Med hänsyn härtill anses, utöver det i det föregående
angivna medelsbehovet av (570 — 428 =) 142 miljoner kronor, böra räknas
med att ytterligare några tiotal miljoner kronor kunna tillkomma. För slutlig
reglering av de i enlighet med kreditavtalet gjorda utbetalningarna föreslås
därför skola uppföras ett investeringsanslag av 175 miljoner kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer

att riksdagen må till Kreditgivning till Sovjetunionen å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa ett
investeringsanslag av 175 000 000 kronor.

Stockholm den 26 februari 1952.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Iwar
Anderson, Näsgård, Ohlon, fröken Andersson, herrar Leander, Gillström,
Pålsson, Näsström, Sundelin, Bergh, Hesselbom, Ragnar Persson och Edvin
Thun; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Svensson
i Grönvik, Andersson i Malmö, Wallentheim, Lindholm, Ståhl, Staxäng,
Johansson i Mysinge, Hoppe, Kollberg, fröken Elmén, herrar Andersson i
Munkaljungby, Wedén och Gustafsson i Stockholm.

527240- Stockholm. Isaae Marcus Boktryckeri Aktiebolag. 1952.