Statsutskottets utlåtande nr 185.

1

Nr 185.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
vissa tjänster vid kommunikationsverken m. m. jämte i
ämnet väckt motion.

(4:e avd.)

I propositionen nr 219 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 4 april
1952, föreslagit riksdagen att dels medgiva, att chefen för tillverkningsavdelningen
inom telegrafstyrelsens verkstadsbyrå må tillerkännas ett särskilt
lönetillägg av 1 200 kronor för år, dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i
den av riksdagen fastställda personalförteckningen för statens järnvägar
vidtaga de ändringar departementschefen förordat, dels medgiva att vattenfallsstyrelsen
må bemyndigas att i enlighet med vad departementschefen
förordat anställa tjänstemän genom personliga avtal, dels ock bemyndiga
Kungl. Maj :t att å övergångsstat uppföra de tjänster och utfärda de övergångsbestämmelser
i övrigt, som vid genomförandet av förberörda förslag
må erfordras.

Telegrafstyrelsen har hemställt, att chefen för verkstadsbyråns tillverkningsavdelning
uppflyttas från verkstadsöveringenjör i Cp 13 till överingenjör
i Cp 14. Beträffande de skäl styrelsen anfört härför torde få hänvisas
till propositionen (s. 3).

Departementschefen har förordat, att förenämnda chef med hänsyn till
de uppgifter, som beträffande televerkstäderna åvila honom i hans egenskap
av närmaste man till verkstadsdirektören, tillerkännes ett särskilt
lönetillägg av 1 200 kronor för år.

•

Järnvägsstyrelsen har i skrivelse den 16 februari 1951 framlagt vissa
förslag till omorganisation av statens järnvägars centrala ledning. Beträffande
den närmare innebörden av förslagen, vilka till utgångspunkt ha 1947
års järnvägsutrednings den 21 februari 1948 avgivna betänkande (SOU
1948:13), torde få hänvisas till propositionen (s. 4—6).

Över framställningen har yttrande avgivits av statens lönenämnd (s. 6
och 7).

Departementschefen har anfört följande.

Delade meningar torde icke råda om betydelsen av att de ekonomiska
frågorna inom ett företag av statens järnvägars storleksordning koncentre 1

Bihang till riksdagens protokoll 1952. 6 samt. Nr 185.

2

Statsutskottets utlåtande nr 185.

ras till en byrå, organisatoriskt så uppbyggd att bästa möjliga överblick,
effektivitet och snabbhet kan uppnås. Icke minst med hänsyn till de svåra
ekonomiska problem, som statsbaneföretaget i rådande läge har att lösa,
anser jag angeläget, att statsmakterna nu lämnar sin medverkan till att
de önskemål, som motiverat styrelsens förslag, kan tillgodoses. Härvid gäller
det bl. a. att genom lämpligt avvägd löneställning skapa förutsättningar
för att styrelsen skall kunna förvärva och behålla en för ledningen av en
ekonomibyrå av angiven karaktär väl skickad arbetskraft. Vid bedömandet
av löneställningen bör uppmärksammas att innehavaren av tjänsten, förutom
chefskapet för ekonomibyrån, skall tilldelas funktioner, som spänner
över andra byråers verksamhetsområden. Med hänsyn härtill förordar jag,
att tjänsten under benämningen ekonomidirektör placeras i Cp 17.

Jag tillstyrker vidare den av styrelsen föreslagna sammanslagningen av
de nuvarande persontrafik- och godstrafikbyråerna till en trafikbyrå. Efter
samråd med chefen för civildepartementet föreslår jag, att chefen för den
nya byrån med tjänstetiteln byråchef placeras i Cp 14. Vid bifall härtill bör
antalet byråchefer i Ca 37 minskas med två.

Liksom järnvägsstyrelsen anser jag, att persontaxe- och godstaxebyråerna
vid lämplig tidpunkt bör sammanföras till en taxebyrå.

Ej heller har jag något att erinra mot styrelsens förslag om att den ombildning
av ombudsmannaexpeditionen till en byrå (rättsavdelningen), som
redan ägt rum och som lett till att ombudsmannen tilldelats särskilt lönetillägg
och tjänstetiteln byråchef, också kommer till uttryck i personalförteckningen.
Jag tillstyrker därför, att antalet byråchefer i Ca 37 ökas
med en.

I överdirektörens arbetsuppgifter ingår förutom chefskapet för drifttjänstbyrån
att vara verkschefens närmaste man. Åt honom har överlämnats att
avgöra huvuddelen av de ärenden, som berör drifttjänsten. I likhet med
järnvägsstyrelsen anser jag, att hans beslutanderätt bör utvidgas till ärenden,
som tillhör andra byråers verksamhetsområden, och att därför hans
tjänsteställning redan nu bör ändras till överdirektör och souschef. Frågan
i vad mån de vidgade arbetsuppgifterna bör leda till en högre lönegradsplacering''
har jag för avsikt att upptaga, sedan någon tids erfarenhet vunnits
av de nya förhållandena.

Departementschefen har vidare erinrat om att, vid bifall till det i propositionen
nr 165 framlagda förslaget om införlivande av Köping—Uttersberg
—Riddarhyttans järnväg med statens järnvägar, erfordras å övergångsstat
fr. o. m. den 1 januari 1953 en tjänst i Ca 30 och en tjänst i Ca 25.

Vattenfallsstyrelsen har i skrivelse den 10 januari 1952 hemställt, att
Kungl. Maj:t måtte inhämta riksdagens bemyndigande att vid behov använda
kontraktsanställning för ledande personal vid verket. Beträffande den
närmare motiveringen för styrelsens förslag torde få hänvisas till propositionen
(s. 8).

Över vattenfallsstyrelsens framställning har utlåtande avgivits av statens
lönenåmnd (s. 9).

Departementschefen har anför följande.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har frågan om möjligheterna
att genom kontraktsanställning av ledande personal råda bot på de

Statsutskottets utlåtande nr 185.

3

svårigheter, med vilka vattenfallsverket sedan länge kämpar, varit föremål
för uppmärksamhet. För egen del vill jag icke motsätta mig tanken på att
genom försök med en friare lönesättning än den som står till buds med gällande
lönegradsplaceringar komma till rätta med de svårigheter, som är
särskilt framträdande inom vattenfallsstyrelsens verksamhetsområde på
grund av konkurrensen från enskilda byggnadsföretag. Efter samråd med
chefen för civildepartementet förordar jag därför, att Kungl. Maj:t inhämtar
riksdagens medgivande att bemyndiga vattenfallsstyrelsen att i enlighet
med vad jag i det följande förordar anställa tjänstemän genom personliga
avtal.

Bemyndigandet bör i regel avse ledande ingenjörspersonal vid byggnadsverksamheten.
Jag räknar härvid till byggnadsverksamhet även konstruktionsverksamhet
och av verkets byggande uppgifter i övrigt föranledd verksamhet.
Kontraktsanställning bör kunna användas vid såväl nyanställning
som då fråga uppkommer att vid verket kvarhålla viss tjänsteman. I sistnämnda
fall förutsättes, att tjänstemannen avgår från sin tjänst, vilken
därvid skall vakanssättas. Medgivande till sådan vakanssättning bör från fall
till fall inhämtas av Kungl. Maj:t. Kontraktsvillkoren bör det däremot ankomma
på styrelsen att bestämma.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom
första kammaren av herr Lundqvist in. fl. väckt motion (1:475), vari hemställts
att riksdagen, såvitt avser järnvägsstyrelsen, måtte dels besluta att
chefen för den föreslagna nya trafikbyrån placeras i Cp 15, dels ock hos
Kungl. Maj:t hemställa om förnyad prövning snarast möjligt av överdirektörens
lönegradsplacering ävensom av sammanslagningen av de båda taxebyråerna
med chefen för den nya taxebyrån placerad i Cp 15.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden torde
få hänvisas till motionen.

Utskottet. Kungl. Maj :ts förevarande förslag innebär, såvitt avser järnvägsstyrelsen,
bl. a. följande.

Den nuvarande ekonomibyrån skall erhålla viss ändrad organisation och
underställas en ekonomidirektör i lönegraden Cp 17. Därjämte skola persontrafik-
och godstrafikbyråerna sammanslås till en gemensam trafikbyrå,
vars chef skall placeras i lönegraden Cp 14. I anslutning härtill har departementschefen
uttalat, att persontaxe- och godstaxebyråerna vid lämplig tidpunkt
böra sammanföras till en taxebyrå. Vidare har departementschefen
ansett, att överdirektörens beslutanderätt bör utvidgas till ärenden, vilka
tillhöra andra byråers verksamhetsområden, och att därför dennes tjänsteställning
redan nu bör ändras till överdirektör och souschef. Frågan i vad
mån de vidgade arbetsuppgifterna böra leda till en högre lönegradsplacering
har departementschefen sagt sig ha för avsikt att upptaga, sedan någon tids
erfarenhet vunnits av de nya förhållandena.

De sålunda förordade åtgärderna åsyfta ett partiellt förverkligande av
det förslag till omorganisation av järnvägsstyrelsen som på sin lid framlagts
av 1947 års järnvägsutredning.

4

Statsutskottets utlåtande nr 185.

I motionen 1:475 ha framförts vissa förslag i anslutning till Kungl. Maj:ts
förevarande proposition. Sålunda borde enligt motionärernas mening chefen
för den nya trafikbyrån placeras i lönegraden Cp 15. Motionärerna ha vidare
funnit överdirektörens nuvarande löneställning vara alltför låg samt ansett
vägande skäl tala för en omedelbar sammanslagning av de båda taxebyråerna.
I enlighet härmed har föreslagits, att riksdagen måtte hos Kungl
Maj :t hemställa om förnyad prövning av sistberörda spörsmål.

I likhet med motionärerna hyser utskottet den uppfattningen, att betydande
fördelar av organisatorisk art skulle vara förbundna med ett sammanförande
av jämväl persontaxe- och godstaxebyråerna till en gemensam byrå.
Vissa skäl synas även kunna åberopas för att överdirektören beredes en
förbättrad löneställning. Av propositionen torde framgå, att departementschefen
i princip är av samma mening och därför framdeles ämnar upptaga
dessa frågor till förnyat övervägande. Med hänsyn till vad i motionen anförts
finner emellertid utskottet det motiverat, att en dylik omprövning
kommer till stånd utan dröjsmål. Däremot är utskottet icke berett att i
förevarande sammanhang taga någon bestämd ställning till den i motionen
berörda frågan om lönegradsplaceringen för den nya trafikbyråns chef.

I förevarande proposition i övrigt framlagda förslag ha icke givit utskottet
anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

I. att riksdagen må

a) medgiva, att chefen för tillverkningsavdelningen inom
telegrafstyrelsens verkstadsbyrå må tillerkännas ett särskilt
lönetillägg av 1 200 kronor för år;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att i den av riksdagen fastställda
personalförteckningen för statens järnvägar vidtaga
de ändringar som förordats i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för den 4 april 1952;

c) medgiva, att vattenfallsstyrelsen må bemyndigas att i
enlighet med vad i samma statsrådsprotokoll förordats anställa
tjänstemän genom personliga avtal;

d) bemyndiga Kungl. Maj:t att å övergångsstat uppföra
de tjänster och utfärda de övergångsbestämmelser i övrigt
som vid genomförandet av förberörda förslag må erfordras;

II. att riksdagen må, i anledning av motionen 1:475, i
skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet ovan
anfört.

Stockholm den 20 maj 1952.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Statsutskottets utlåtande nr 185.

5

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Iwar
Anderson, Näsgård, Ohlon, fröken Andersson, herrar Leander, Gillström,
Eric Ericson, Pålsson, Näsström, Sundelin, Lundqvist, fru Lindström och
herr Edvin Thun; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Malmborg i Skövde,
Andersson i Malmö, Mårtensson i Uddevalla, Lindholm, Rubbestad,
Staxäng, Bergstrand, Åkerström, Johansson i Mysinge, Hoppe, Petterson i
Degerfors, fröken Elmén, herrar Gustafsson i Stockholm och Gustafsson i
Skellefteå.

Emil Kihlströms Tryckeri A.-B. Stockholm 1952
620710