Statsutskottets utlåtande nr 183.
1
Nr 183.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
omorganisation av statens utlänningskommission
m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
(3:e avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t under elfte huvudtiteln, punkterna
229 och 230, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i
ämnet, till Statens utlänningskommission: Avlöningar resp. Omkostnader
för budgetåret 1952/53 beräkna två förslagsanslag av 2 522 000 resp. 337 000
kronor.
Därefter har Kungl. Maj :t i propositionen nr 147, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över i^rikesärenden för den 14 mars
1952, föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen framlagda
grunder till omorganisation av statens utlänningskommission, dels
bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa av departementschefen förordad personalförteckning
för statens utlänningskommission, dels ock under elfte
huvudtiteln för budgetåret 1952/53 såsom förslagsanslag anvisa till Statens
utlänningskommission: Avlöningar 2 460 000 kronor och till Statens utlänningskommission
: Omkostnader 446 000 kronor.
Förslag rörande den centrala utlänningsmyndighetens organisation m. m.
Med stöd av Kungl. Maj :ts den 4 mars 1949 givna bemyndigande ha tillkallats
sakkunniga för utredning om en revision av bl. a. utlänningslagen.
Åt de sakkunniga, vilka antogo benämningen 1949 års utlänningskommitté,
har med stöd av Kungl. Maj :ts den 29 juni 1950 givna bemyndigande jämväl
uppdragits att utreda frågan om den centrala utlänningsmyndighetens organisation.
Kommitténs förslag rörande den centrala utlänningsmyndighetens organisation
samt däröver avgivna yttranden redovisas i statsrådsprotokollet, till
vilket utskottet får hänvisa i den mån ej redogörelse härför lämnas i det
följande.
Beträffande utlänningsmyndighetens fortbestånd har departementschefen
anfört bl. a. följande.
Vid bedömningen av frågan om den framtida organisationsformen för
utlänningsärendenas centrala handläggning är givetvis av grundläggande
1 Bihang till riksdagens protokoll 1952. G samt. Nr 183.
2
Statsutskottets utlåtande nr 183.
betydelse, huruvida och i vilken omfattning man framdeles bör räkna med
behov av en utlänningskontroll. Liksom efter det första världskriget torde
även nu finnas ett önskemål att åstadkomma ett fritt folkutbyte, såsom
fallet var före 1914, dvs. möjlighet för utlänningar att utan särskilda
restriktioner resa till och bosätta sig i andra länder. Ett förverkligande av
en sådan ordning synes dock icke möjligt inom överskådlig tid. Jag vill
emellertid i detta sammanhang erinra om att den nordiska parlamentariska
kommittén för friare samfärdsel i dagarna framlagt förslag om passfrihet
för medborgare i de nordiska länderna samt att kommittén därvid jämväl
framhållit, att enligt dess mening medborgarna i de nordiska länderna böra
befrias från skyldigheten att söka uppehållstillstånd i dessa länder, varigenom
det fria folkutbvte, som härskade mellan länderna före ar 191/,
skulle återinföras. Det är uppenbart, att ett avskaffande av skyldigheten
för medborgarna i de övriga nordiska länderna att vid vistelse i Sverige
inneha uppehållstillstånd skulle medföra en avsevärd minskning i den kontrollverksamhet,
som f. n. utövas av kommissionen.
Utlänningskommittén framhåller, att enligt dess uppfattning till skydd för
svenska intressen, i främsta rummet landets säkerhet och svensk arbetskraft,
tillströmningen av utlänningar till vårt land under överskådlig tid
framåt måste kontrolleras och i viss mån också begränsas. En återgång
till de tidigare, friare förhållandena på detta område är enligt kommittén
givetvis önskvärd, och det är därför av vikt, att man vid kontrollsystemets
utbyggnad icke binder sig vid de syften, som i dagens läge äro mest framträdande.
Kommittén anser uppenbart, att det måste finnas en central utlänningsmyndighet,
som handhar ledningen av utlänningskontrollen. Då kommittén‘i
sitt betänkande med förslag till ny utlänningslag föreslagit, att
den nya lagen skall gälla utan tidsbegränsning, har det synts kommittén
följdriktigt, att den myndighet, som skall vara central utlänningsmyndighet,
erhåller permanent karaktär.
Jag delar utlänningskommitténs uppfattning, att behov av någon form a\
utlänningskontroll kommer att föreligga under lång tid framöver. Jag är
emellertid icke nu beredd att avgöra frågan om utlänningskommissionens
omvandling till ett ämbetsverk utan förordar, att nuvarande provisoriska
anordning med en kommission tills vidare bibehålies. Såsom kommittén
framhållit synes dock detta icke böra medföra, att organisationsfrågan helt
ställes på framtiden. De förändringar, som med bibehållande av komnnssionsformen
äro möjliga att genomföra i syfte att erhålla en förbättrad
inre organisation, synas mig sålunda böra komma till stånd, varjämte särskilda
åtgärder för att bereda ett större antal av personalen tryggare anställningsförhållanden
böra vidtagas.
Departementschefen anser att någon ändring i kommissionens sammansättning
icke är påkallad. Den anses således böra bestå av en ordförande,
tillika chef, samt särskilda intresserepresentanter och lekmän såsom ledamöter.
Med bibehållande tills vidare av kommissionsformen följer vidare, att
myndighetens namn icke bör ändras.
Departementschefen anser kommitténs förslag innebära sådana förbättringar
i fråga om den centrala utlänningsmyndighetens funktioner, att en
omorganisation av utlänningskommissionen i enlighet med förslaget bör
komma till stånd. Det tillstyrkes därför att kommissionen tills vidare orga
-
Statsutskottets utlåtande nr 183.
3
niseras på en fackavdelning, två fackbyråer samt en kanslibyrå. Den föreslagna
advokatfiskalsavdelningen anses däremot icke nu böra upprättas.
Det anses välbetänkt att till en särskild fristående avdelning hänföra
ärenden rörande danskar och norrmän. Då det icke förefaller osannolikt,
att bl. a. dessa nationaliteter inom en nära framtid komma att beredas vissa
lättnader i kontrollavseende, anses möjligheter böra föreligga att snabbt
kunna anpassa organisationen efter de härigenom ändrade förhållandena.
Mot kommitténs förslag till organisation av de två fackbyråerna har
departementschefen intet att erinra. Dock understrykes vikten av att sektionsindelningen
icke fastlåses. Möjlighet anses sålunda stå öppen att vidtaga
de ändringar, som kunna visa sig lämpliga på grund av arbetsuppgifternas
förändring från tid till annan. Till sektion 1 på första byrån
föreslås utöver föreslagna ärenden rörande finnar och balter även böra
hänföras den tekniska utlänningskontrollen. Inspektören för passkontrollerna
föreslås underställd chefen för denna byrå.
Till kanslibyrån ha enligt kommitténs förslag hänförts — förutom register-
och expeditionsorgan för betjäning av de två fackbyråerna — vissa
allmänna administrativa organ, en inspektör för passkontrollerna samt
statistiksektionen. De arbetsuppgifter, som enligt förslaget skulle ankomma
på advokatfiskalsavdelningen, anses till övervägande delen böra hänföras
till kanslibyrån. Det anses dock icke vara vare sig möjligt eller lämpligt att
till denna byrå överföra samtliga de organisationsenheter, som enligt förslaget
skulle hänföras till advokatfiskalsavdelningen. För den skull föreslås
ärenden rörande passkontroll och teknisk utlänningskontroll skola överflyttas
till första byrån, varigenom större garantier anses kunna vinnas för
att behöriga säkerhetskrav tillgodoses.
I fråga om utlänningsstatistiken tillstyrkes införande av hålkortsmässig
kontroll av in- och utresor. Frågan om övergång till hålkortsmetod inom
Övriga grenar av utlänningsstatistiken anses däremot böra göras till föremål
för ytterligare överväganden.
Beträffande formerna för avgörande av förekommande ärenden anför
departementschefen följande.
Kommittén har föreslagit, att beslutanderätten, vilken f. n. lägst tillkommer
byråchef, i stor utsträckning delegeras till tjänstemän under byråchefen.
Hur långt delegeringen skall ske anses böra bero på ärendenas art
och svårighetsgrad. Jag är ense med kommittén om att en avlastning från
byråcheferna av beslutanderätten är nödvändig, om den eftersträvade snabbheten
i handläggningen skall kunna uppnås. Å andra sidan måste kraven
på rättssäkerhet obetingat upprätthållas. lin tillfredsställande avvägning
härvidlag är svår att åstadkomma, men enligt min mening torde en delegering
av beslutanderätten kunna ske i betydande utsträckning. Inom kommissionen
torde nämligen regelmässigt handläggas ett stort antal ärenden,
vilka för sitt riitta bedömande icke kräva juridisk utbildning eller eljest
speciella kvalifikationer. Erforderlig delegering av beslutanderätten synes
4
Statsutskottets utlåtande nr 183.
möjlig att genomföra inom ramen för nu gällande instruktion för kommissionen.
Jag vill i detta sammanhang understryka vikten av att beslutanderättens
fördelning ständigt anpassas efter rådande förhållanden.
Avslutningsvis anför departementschefen följande allmänna synpunkter
på organisationen.
På utlänningskommissionen ankommande uppgifter kunna, såsom jag,
redan framhållit, i framtiden avsevärt förändras. Det är med hänsyn härtill
icke möjligt att i dagens läge bilda sig en bestämd uppfattning om
den organisation, som framdeles kan behövas. Härav följer, att en bedömning
i dag av den lämpliga organisationen för utlänningskommissionen
måste innefatta vissa osäkerhetsmoment. Eftersom en minskning i arbetsbelastningen
redan nu synes sannolik, framstår det som särskilt angeläget,
att organisationens omfattning och verksamhet lätt kan anpassas till denna
minskning. Den föreslagna organisationen synes mig emellertid fylla rimliga
krav på elasticitet och rörlighet. För att säkerställa en följsam och
snabb anpassning av organisationen efter förändrade betingelser i fråga om
kommissionens verksamhet och arbetsuppgifter torde Ivungl. Maj:t likväl
böra äga att inom personalförteckningens ram vidtaga de ändringar i organisationen,
som kunna påkallas av utlänningskontrollens framtida utformning
i fråga om medborgare i de nordiska länderna och rörande andra
nationaliteter.
Departementschefen anför bl. a. följande allmänna synpunkter på frågan
om den centrala utlänningsmyndighetens personal.
I direktiven för utredningen anförde dåvarande chefen för inrikesdepartementet,
att personalen vid den centrala utlänningsmyndigheten borde
erhålla tryggare anställningsförhållanden i syfte att för framtiden så långt
möjligt förebygga dittills rådande personalsvårigheter. Denna synpunkt
har beaktats av kommittén, som föreslagit, att den personal, som med
säkerhet kan bedömas som erforderlig för framtiden, skall erhålla ordinarie
eller extra ordinarie anställning. Detta förslag har från det övervägande
antalet remissmyndigheter icke mött någon gensaga. Jag är ense med kommittén,
att personalen hos den centrala utlänningsmyndigheten måste beredas
tryggare anställningsförhållanden än vad nu är fallet. Med utgångspunkt
från min uppfattning, att kommissionsformen tills vidare bör bibehållas,
kan jag emellertid icke tillstyrka inrättandet av ordinarie befattningar
hos kommissionen. Däremot anser jag ett ökat antal befattningshavare
böra erhålla extra ordinarie anställning.
Utöver den personal, som mera fast skall ingå i den av kommittén föreslagna
organisationen, har kommittén räknat med att under den närmaste
framtiden skulle finnas arbetsuppgifter, vilka påkallade viss extra anställd
personal. Sålunda syntes det antal tjänster, som motsvarade den skandinaviska
avdelningen och dennas andel i för myndigheten gemensam personal,
böra uppföras på extra stat så länge frågan om ytterligare lättnader i kontrollen
av danskar och norrmän icke erhållit en definitiv lösning. \ id avvägningen
av antalet extra tjänster borde man även taga hänsyn till önskvärdheten
att erhålla en viss elasticitet i personalorganisationen. Jag delar
kommitténs uppfattning härvidlag. Jag finner sålunda, att en viss för
-
Statsutskottets utlåtande nr 183.
siktighet bör iakttagas även vid inrättandet av extra ordinarie befattningar.
Härigenom blir det lättare att genomföra de ändringar i organisationen,
som utvecklingen kan giva anledning till.
I likhet med kommittén anser jag önskvärt, att en bättre avvägd löneställning
åstadkommes för de befattningshavare, som ha att självständigt
handlägga och avgöra kvalificerade ärenden. Jag förordar därför i det följande
inrättande av ett större antal förste byråsekreterartjänster. De ökade
möjligheter, kommissionen härigenom får att förvärva kvalificerad arbetskraft,
böra medföra den önskvärda lättnaden i arbetsbördan för byråcheferna.
Däremot är jag icke beredd att tillstyrka inrättandet av amanuensbefattningar
till det antal kommittén föreslagit utan anser antalet dylika
befattningar böra avsevärt reduceras. På ifrågavarande befattningshavare
torde i betydande utsträckning även komma att falla arbetsuppgifter av
mera rutinmässig karaktär. För dessa arbetsuppgifter synes det lämpligare
att tills vidare inrätta assistenttjänster i 21 lönegraden. Sedan ytterligare
erfarenheter vunnits av en sådan anordning, bör undersökas, om icke några
befordringstjänster torde inrättas för denna personalgrupp.
I fråga om biträdespersonalen har kommittén föreslagit en utökning av
befattningarna som kontorister och kanslibiträden i arbetsledarställning,
vilka närmast ansvara för det omfattande registerarbetet. Förandet av de
olika registren inom utlänningskommissionen utgör en mycket viktig del
av kommissionens arbete. På de olika registren bygger sålunda väsentligen
den individuella kontrollen av utlänningar. Med hänsyn till vikten av att
registren föras på ett betryggande sätt föreslår jag därför en förstärkning
av den kvalificerade registerpersonalen.
Departementschefen övergår därefter till att närmare behandla personalorganisationen
inom de för utlänningskommissionen föreslagna byråerna
och avdelningarna.
Skandinaviska avdelningen. Det erinras om att avdelningens verksamhet
avser ärenden rörande danskar och norrmän. Som chef för avdelningen och
tillika chef för sektionen inom avdelningen anses böra anställas en förste
byråsekreterare i 29 lönegraden. För handläggningen i övrigt av på sektionen
ankommande ärenden erfordras 1 amanuens, 2 assistenter i 21 lönegraden,
1 kontorist i 13 lönegraden, ett kanslibiträde ill lönegraden samt
5 kontorsbiträden. Behov anses föreligga av en kansliskrivare i 15 lönegraden
som chef för centralregistret och en kontorist i 13 lönegraden som
chef för kontrollregistret. Vidare anses erforderliga 2 kontorister i 13 lönegraden,
6 kanslibiträden ill lönegraden och 22 kontorsbiträden.
Första bgrån. Chefen för byrån föreslås placerad i 37 lönegraden. För
vardera sektionen anses böra anställas en förste byråsekreterare i 29 lönegraden.
Under sektionschefen anses för vardera sektionen för handläggning
av viktigare ärenden behövlig en förste byråsekreterare i 27 lönegraden.
Vidare anses behövas 5 assistenter i 21 lönegraden, 2 kontorister i 13 lönegraden,
3 kanslibiträden i 11 lönegraden och 7 kontorsbiträden. Slutligen
föreslås för passkontrollärenden 1 förste byråsekreterare i 27 lönegraden
6
Statsutskottets utlåtande nr 183.
samt för skötseln av den tekniska utlänningskontrollen 1 amanuens och 1
förste kansliskrivare i 17 lönegraden.
För andra byrån föreslås följande personalstat, nämligen en chef i 37
lönegraden, 4 förste byråsekreterare, varav två i 29 och två i 27 lönegraden,
4 assistenter i 21 lönegraden, 2 kontorister i 13 lönegraden, 3 kanslibiträden
ill lönegraden och 7 kontorsbiträden.
Kanslibyrån. Chefen för byrån anses böra placeras i 37 lönegraden. Med
hänsyn till arbetsuppgifternas art och omfattning föreslås under chefen
en förste byråsekreterare i 29 lönegraden. Vidare anses en amanuens behövlig
som biträde vid behandlingen av personalärenden. Chefen för statistiksektionen
anses med hänsyn till vikten och omfattningen av de statistiska
arbetsuppgifterna böra inplaceras i 27 lönegraden. Vidare föreslås inrättande
av en assistentbefattning i 19 lönegraden samt en befattning som
materialförvaltare i 14 lönegraden. I övrigt anses behov föreligga av följande
personal, nämligen en assistent i 21 lönegraden, 1 kassör i 18 lönegraden,
2 kansliskrivare i 15 lönegraden, 11 kontorister i 13 lönegraden, 27 kanslibiträden
ill lönegraden, 1 förste expeditionsvakt i 11 lönegraden, 4 expeditionsvakter
i 9 lönegraden samt 107 kontorsbiträden. Som sekreterare åt
ordföranden förordas en befattning som kontorist i 13 lönegraden.
Den sammanlagda personalen skulle sålunda uppgå till 3 byråchefer, 11
förste byråsekreterare, 1 förste aktuarie, 3 amanuenser, 13 assistenter, 1
kassör, 1 förste kansliskrivare, 3 kansliskrivare, 20 kontorister, 1 materialförvaltare,
40 kanslibiträden, 1 förste expeditionsvakt, 4 expeditionsvakter
samt 148 kontorsbiträden eller tillhopa 250 befattningshavare. Härtill kommer
en representant vid utlänningslägret Citadellet i Landskrona samt för
utlänningsnämnden erforderlig kanslipersonal eller en förste byråsekreterare
i 27 lönegraden och ett kontorsbiträde.
För att säkerställa en tillfredsställande rekrytering och bereda personalen
tryggade anställningsförhållanden förordas att den personal i utlänningskommissionen,
som för överskådlig tid bedömes som erforderlig, beredes
extra ordinarie anställning. Det föreslås, att på kommissionens personalförteckning
uppföras följande extra ordinarie befattningar i högre lönegrad
än Ce 24, nämligen 3 byråchefer (Ce 37), 5 förste byråsekreterare (Ce 29),
6 förste byråsekreterare (Ce 27) och en förste aktuarie (Ce 27).
Härtill skulle komma 10 assistenter (Ce 21), 1 assistent (Ce 19), 1 kassör
(Ce 18), 1 förste kansliskrivare (Ce 17), 2 kansliskrivare (Ce 15), 1 materialförvaltare
(Ce 14), 16 kontorister (Ce 13), 33 kanslibiträden (Cell),
1 förste expeditionsvakt (Cell), 3 expeditionsvakter (Ce 9) samt inom
den reglerade befordringsgången 2 amanuenser och 100 kontorsbiträden.
Sammanlagda antalet sålunda mera fast anställda befattningshavare skulle
uppgå till 186 mot f. n. 160.
Å extra stat anses böra uppföras följande personal däribland samtliga
Statsutskottets utlåtande nr 183.
7
befattningshavare på den skandinaviska avdelningen, nämligen 1 förste
byråsekreterare (Cg 29), 1 representant vid Citadellet (Cg 24), 1 amanuens
(Cg 24), 2 assistenter (Cg 21), 1 kansliskrivare (Cg 15), 4 kontorister
(Cg 13), 7 kanslibiträden (Cg 11), en expeditionsvakt (Cg 9) och 49 kontorsbiträden
(Cg 8) eller tillhopa 67 extra tjänstemän. Departementschefen
förutser dessutom ett övergående behov i samband med omorganisationen
av ytterligare personal.
Tidpunkten för den nya organisationens genomförande anser departementschefen
böra bestämmas till den 1 januari 1953. Med hänsyn till omfattningen
av den omorganisation, varom nu är fråga, anses nämligen efter
statsmakternas beslut i huvudfrågorna en icke alltför kort tid böra stå till
förfogande för den nya organisationens förberedande. Tjänstetillsättningen
föreslås ske etappvis under en övergångsperiod. Tiden före den 1 januari
1953 anses böra utnyttjas härför. Departementschefen kan icke tillstyrka,
att, såsom kommittén föreslagit, samtliga befattningar — frånsett byråchefsbefattningarna
— skola tillsättas av kommissionen. Det anses sålunda,
att befattningar i 27 och högre lönegrader böra tillsättas av Kungl. Maj :t
efter vederbörandes förslag och att vedertaget kungörelseförfarande bör
iakttagas vid tjänstetillsättningen. Då vid omorganisationen entledigande
av övertaliga befattningshavare ifrågakommer, anses rimligt, att särskild
hänsyn tages till sådan personal, vilken har lång tjänstetid hos kommissionen.
Sålunda föreslås kommissionen vara aktivt verksam för att bereda befattningshavare,
som icke kan erhålla fortsatt anställning i kommissionen,
annan anställning. Vidare hänvisas till att utlänningskommissionens tillfälliga
personalbehov i samband med omorganisationen beräknas lämna vissa
möjligheter till placering under kortare tid av visst mindre antal befattningshavare,
som dessförinnan icke kunnat beredas sysselsättning annorstädes.
Det förutsättes få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela de övergångsbestämmelser,
som i övrigt kunna befinnas erforderliga.
Anslagsberäkningar.
Avlöningar. Till Statens utlänningskommission: Avlöningar har för innevarande
budgetår anvisats ett förslagsanslag av 2 078 000 kronor.
Vid bibehållande av kommissionsformen för den centrala utlänningsmyndigheten
anser departementschefen medel under avlöningsanslaget böra
beräknas för följande ändamål, nämligen till ordföranden för mistade avlöningsförmåner,
till arvoden åt ordförande, vice ordförande och ledamöter,
till ersättningar till av kommissionen anlitade sakkunniga, till arvoden till
ledamöter och suppleanter i utlänningsnämnden, till avlöningar till ickeordinarie
personal samt Ull rörligt tillägg. Ersättningar till utlänningsnämn
-
8
Statsutskottets utlåtande nr 183.
dens kanslipersonal ha därvid förutsatts skola utgå från de till kommissionen
för motsvarande ändamål anvisade posterna.
Vid bifall till ovan framförda förslag anses man vid beräkningen av förevarande
anslag böra utgå från dels utlänningskommissionens medelsbehov
under ett helt budgetår med nuvarande organisation och personalstyrka,
dels ock kommissionens medelsbehov under ett helt budgetår efter genomförd
omorganisation. Med denna utgångspunkt beräknas medelsbehovet till
avlöningar på följande sätt. För ersättning till ordföranden för mistade avlöningsförmåner
anses böra avses 25 000 kronor. Under posten till arvoden
åt ordförande, vice ordförande och ledamöter beräknas oförändrat anslag
av 17 000 kronor. Posterna till ersättning till av kommissionen anlitade
sakkunniga samt arvoden till ledamöter och suppleanter i utlänningsnämnden
anses böra beräknas till 2 000 resp. 8 000 kronor.
Medelsbehovet för avlöningar till icke-ordinarie personal anses för första
hälften av budgetåret böra beräknas till 930 000 kronor.
Grundlönerna till den efter omorganisationens genomförande erforderliga
personalen beräknas till 1 559 430 kronor eller i runt tal 1 560 000 kronor.
För bestridande av kostnader för övertidsarbete samt för vikarier in. in.
har ett belopp av 75 000 kronor ansetts erforderligt. Avlöningskostnaderna
skulle alltså uppgå till sammanlagt 1 635 000 kronor eller för hälften av
budgetåret till 818 000 kronor. Medelsbehovet för ytterligare arbetskraft i
samband med genomförandet av omorganisationen beräknas till 60 000 kronor.
Ifrågavarande anslagspost anses alltså böra uppföras med (930 000 -f818
000 60 000) 1 808 000 kronor. Anslagsposten till rörligt tillägg beräk
nas
till 600 000 kronor.
Anslaget i dess helhet skulle alltså komma att uppgå till 2 460 000 kronor.
Omkostnader. Till Statens utlänningskommission: Omkostnader har för
innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag av 248 000 kronor.
Anslagsposten till sjukvård in. m. anses med hänsyn till belastningen
under föregående budgetår böra uppräknas med 3 000 till 23 000 kronor.
För reseersättningar beräknas ett oförändrat belopp av 10 000 kronor. Till
bränsle och lyse beräknas i nära anslutning till belastningen under föregående
budgetår 23 000 kronor. Utgifterna för övriga expenser uppskattas till
i runt tal 390 000 kronor. Därvid har medelsbehovet för löpande expenser
uppskattats till 260 000 kronor, varav för hyra av hålkortsmaskiner 22 000
kronor och för inköp av hålkort 8 000 kronor. För engångskostnader anses
för nästa budgetår böra beräknas 130 000 kronor, inberäknat ett belopp av
62 000 kronor för en automatisk telefonväxel. Enligt dessa beräkningar upptages
anslaget för nästa budgetår till 446 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 183.
<>
Motioner.
I de likalydande motionerna I: 413 (av herr Holmbäck) och II: 583 (av
herr Hastad) har hemställts, att extra ordinarie och extra amanuenser eller
assistenter med en anställningstid av mer än fem år, vilkas tjänster sättas
ner eller föreslås till indragning och vilka icke omedelbart kunna i annan
statstjänst beredas anställning motsvarande den, som de hittills haft, få
upptagas i utlänningskominissionens personalplan i avvaktan på att de
kunna få likvärdig annan anställning, och att vakantsättning samtidigt äger
rum av de föreslagna assistenttjänsterna eller, om antalet amanuenser,
vilka kvarstå i sina befattningar enligt nyss angivna regel, skulle bli mindre
än antalet assistenttjänster, av så många av dessa sistnämnda tjänster, som
överskjuta det antal amanuenser, vilka enligt propositionen skola finnas i
den nya organisationen.
I motionen II: 271 (av herr Wiklund i Stockholm m. fl.) har hemställts,
att riksdagen dels ville medverka till att vederbörande kommuner beredas
möjlighet att av statsmedel erhålla skälig ersättning för de merutgifter, som
hittills åsamkats och framdeles kunna komma att åsamkas dem på grund
av den genom de ifrågavarande ändringarna i utlänningskungörelsen genomförda
ändrade ordningen för utlänningsärendenas handläggning, dels
ville göra ett principuttalande rörande spörsmålet, huruvida kommunerna
böra belastas med utgifter av liknande slag utan att de och riksdagen beredas
tillfälle att yttra sig i frågan.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, hänvisas
till motionerna I: 415 och IT: 271.
Utskottet.
Av den i propositionen lämnade redogörelsen framgår, att departementschefen
icke nu är beredd att avgöra frågan om utlänningskommissionens
omvandling till ett ämbetsverk. Kungl. Maj :ts förslag innebär i
stället, att nuvarande provisoriska anordning med en kommission tills vidare
skall bibehållas men att förändringar skola genomföras i syfte att
erhålla en förbättrad inre organisation. I betraktande av de många ovissa
faktorer, som påverka behovet och omfattningen av den framtida utlänningskontrollen,
har utskottet intet att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag.
Icke heller Kungl. Maj:ts förslag rörande den centrala utlänningsmyndighetens
organisation m. in. har givit utskottet anledning till erinran.
I fråga om utlänningskominissionens personal innebär departementschefens
förslag i huvudsak, att ett ökat antal befattningshavare skola
2. Bihang till riksdagens protokoll 1952. fi samt. Nr 183.
10
Statsutskottets utlåtande nr 183.
erhålla extra ordinarie anställning samt att ett större antal förste byråsekre
ter artjänster inrättas, medan amanuensernas antal reduceras och
vissa på dessa befattningshavare ankommande arbetsuppgifter överföras
till assistenttjänster i 21 lönegraden. I fråga om biträdespersonalen
föreslås en förstärkning av den kvalificerade registerpersonalen. Sammanlagda
antalet mera fast anställda befattningshavare skulle uppgå till
186 mot f. n. 160 och hela personalen till 253 befattningshavare mot f. n.
297. Då Kungl. Maj :ts ifrågavarande förslag, vilka grundats på utförda organisationsundersökningar,
synas möjliggöra en bättre avvägd löneställning
för befattningshavarna, tillstyrker utskottet desamma, så mycket hellre som
utskottet inhämtat att Civila statsförvaltningens tjänstemannaförbund icke
i och för sig har något att erinra mot dessa förslag.
Beträffande övergångsfrågor har departementschefen ansett det rimligt,
att särskild hänsyn tages till sådan personal, vilken har lång tjänstetid hos
kommissionen. Sålunda anses kommissionen böra vara aktivt verksam för
att bereda befattningshavare, som icke kunna erhålla fortsatt anställning i
kommissionen, annan anställning. Vidare anses utlänningskommissionens
tillfälliga personalbehov i samband med omorganisationen lämna vissa möjligheter
till placering under kortare tid av visst mindre antal befattningshavare,
som dessförinnan icke kunnat beredas sysselsättning annorstädes.
På Kungl. Maj :t förutsättes få ankomma att meddela de övergångsbestämmelser,
som i övrigt kunna befinnas erforderliga. I motionerna I: 415 och
II: 585 ha framlagts vissa förslag, avsedda att säkerställa den hänsyn till
personalen, varom departementschefen talat.
För egen del vill utskottet uttala, att det rent allmänt sett uppenbarligen
icke bör ifrågakomma att staten skulle under en längre tid hålla flera befattningshavare
anställda eller betala avlöning till befattningshavare i högre
löneställning än som betingas av de föreliggande arbetsuppgifterna. Några
delade meningar torde heller icke råda om att staten — liksom ax-betsgivare
i allmänhet — bör taga all rimlig hänsyn, när till följd av arbetsuppgifternas
förändring eller som i detta fall en föreslagen rationalisering eller av
annan orsak tjänster bliva överflödiga eller arbetsuppgifterna kunna fullgöras
av mindre kvalificerad personal. Såvitt utskottet kunnat finna föreligga
icke några skiljaktigheter mellan departementschefen och motionärerna
i fråga om dessa principer tagna var för sig. Det är angående sättet
för den samtidiga tillämpningen av dem, som departementschefen funnit
sig böra förorda mera allmänt avfattade riktlinjer, medan motionärerna
ansett, att garantier icke kunna vinnas med mindre riktlinjerna utformas
som konkreta föreskrifter.
Utskottet är såsom ovan antytts överens med motionärerna om att all
hänsyn här bör tagas, som är förenlig med principen att överflödig eller
överkvalificerad arbetskraft icke varaktigt kan behållas. Å andra sidan
finner utskottet i likhet med departementschefen, att frågorna — med beak
-
Statsutskottets utlåtande nr 183.
11
tande av samtliga inverkande omständigheter — böra bedömas från fall
till fall. Härav följer att utskottet icke är berett att tillstyrka motionsyrkandena
i den utformning de givits. Utskottet förordar i stället att motionernas
syfte tillgodoses genom att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t
giver till känna vad utskottet anfört samt härvid uttalar att hinder ej bör
möta för Kungl. Maj :t att vid meddelandet av övergångsbestämmelser i nu
förevarande ämne medgiva de tillfälliga undantag för budgetåret 1952/53
från eljest gällande bestämmelser rörande statliga befattningshavares anställningsformer
vilka framstå som motiverade av vad utskottet anfört.
Vad slutligen angår det i motionen II: 271 gjorda yrkandet att riksdagen
skulle medverka till att kommunerna beredes skälig ersättning av statsmedel
för merutgifter i anledning av de den 10 januari 1947 vidtagna
ändringarna i utlänningskungörelsen får utskottet uttala, att det enligt en
allmänt utbredd uppfattning varit i kommunernas intresse att under den
under de gångna efterkrigsåren rådande överkonjunkturen öka tillgången
på arbetskraft genom att bereda utlänningar anställning. Fördelarna härav
torde även för vederbörande kommun ha överstigit olägenheterna i form av
kostnader för bestyr med uppehålls- och arbetstillstånd m. m. På grund
härav och då sistnämnda — enligt uppgifterna i motionerna förhållandevis
obetydliga -— kostnader vid en vikande konjunktur kunna antagas minska,
finner utskottet ej skäl tillstyrka ifrågavarande motionsyrkande. Utskottet
finner icke heller lämpligt att i förevarande sammanhang göra ett principuttalande
rörande spörsmålet, huruvida kommunerna böra belastas med
utgifter av liknande slag utan att de och riksdagen beredas tillfälle att
yttra sig i frågan.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
A. att riksdagen må
I. godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 14 mars 1952 framlagda
grunderna till omorganisation av statens utlänningskommission;
II.
bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa personalförteckning
för statens utlänningskommission i enlighet med
vad av departementschefen i statsrådsprotokollet över
inrikesärenden för den 14 mars 1952 angivits;
III. under elfte huvudtiteln för budgetåret 1952/53 såsom
förslagsanslag anvisa
1) till Statens utlänningskommission: Avlöningar
2 460 000 kronor;
2) till Statens utlänningskommission: Omkostnader
446 000 kronor;
12
Statsutskottets utlåtande nr 183.
IV. i anledning av motionerna I: 415 och II: 585 i skrivelse
till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet anfört;
B. att motionen II: 271 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
Stockholm den 20 maj 1952.
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Iwar
Anderson, Näsgård, Ohlon, fröken Andersson, herrar Leander, Gillström,
Eric Ericson, Pålsson, Näsström, Sundelin, Bergh, fru Lindström och herr
Edvin Thun; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Malmborg i
Skövde, Mårtensson i Uddevalla, Lindholm, Rubbestad, Staxäng, Bergstrand,
Åkerström, Johansson i Mysinge, Hoppe, Petterson i Degerfors, fröken Elmén,
herrar Persson i Växjö, Gustafsson i Stockholm och Gustafsson i
Skellefteå.
Stockholm, Tryckeriaktiebolaget Tiden 1952