Statsutskottets utlåtande nr 172.
1
Nr m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
vissa avlönings- m. fl. anslag för budgetåret
1952/53 under riksstatens fjärde huvudtitel in. m. jämte
i ämnet väckta motioner.
(1 :a avd.)
l:o) Fråga om inrättande av en försvarshögskola. I propositionen nr
120 har Kungl. Maj :t (punkt 1, s. 2—8 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över för svar särenden för den 7 mars 1952) föreslagit riksdagen att
godkänna vad departementschefen föreslagit i fråga om högre försvarsstudier
under budgetåret 1952/53.
Sedan Kungl. Maj :t meddelat beslut att kurser i högre försvarsstudier
finge anordnas under verksamhetsåret 1951—52, har överbefälhavaren i
skrivelse den 15 februari 1952 avgivit redogörelse för verksamheten vid
och erfarenheterna från den kurs i högre försvarsstudier, som i anledning
av förenämnda beslut ägt rum under sista kvartalet 1951. I anslutning härtill
har överbefälhavaren framlagt ett på dessa erfarenheter grundat förslag
till organisation av en försvarshögskola.
Den försöksverksamhet beträffande högre försvarsstudier, som bedrivits
under hösten 1951, har enligt departementschefens mening klart styrkt behovet
av en försvarshögskola för sådan studieverksamhet. Departementschefen
bär emellertid förklarat sig icke nu beredd att taga slutlig ställning
till den omfattning verksamheten vid en sådan skola bör givas för framtiden
utan ansett denna fråga böra göras till föremål för ytterligare överväganden.
I anslutning härtill har departementschefen icke heller kunnat
förorda att slutligt beslut nu fattas om skolans organisation. Departementschefen
har emellertid föreslagit, att verksamheten under budgetåret
1952/53 får bedrivas i huvudsak i den omfattning och med den organisation
överbefälhavaren föreslagit. Härvid har förutsatts, att behovet av chef
och militära lärare tillgodoses inom ramen för befintlig personal. Vad beträffar
expeditionspersonalen har departementschefen tills vidare räknat
med att en pensionerad officer med arvode och ett kanslibiträde skola vara
till fyllest. Förekommande behov av extra skrivpersonal har ansetts böra
tillgodoses genom utnyttjande av försvarsstabens personal, vilken vid behov
förutsatts 1''å utökas. Närmare bestämmelser om verksamheten vid försvarshögskolan
och avlöningsförmåner åt lärare in. in. förutsättas få meddelas
av Kungl. Maj :t.
1—8no 5 2 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 6 samt. Nr 172.
2
Statsutskottets utlåtande nr 172.
Beträffande kostnaderna för ifrågavarande utbildningsverksamhet under
nästa budgetår har departementschefen förutsatt, att avlöningar till chefen
och de militära lärarna bestridas från vederbörliga ordinarie anslag. Samtliga
övriga avlönings- och arvodeskostnader torde få belasta den under
försvarsstabens avlöningsanslag upptagna anslagsposten till avlöningar till
övrig icke-ordinarie personal, vilken är betecknad förslagsvis. Kostnaderna
för de militära elevernas resor för inställelse till och utryckning från utbildningskurs
torde få bestridas från vederbörliga anslag till reseersättningar
m. m. Motsvarande kostnader för civila elever åter böra, framhåller
departementschefen vidare, bestridas av de civila myndigheterna. Övriga
utgifter av omkostnadskaraktär ha förutsatts få bestridas från försvarsstabens
omkostnadsanslag.
Utskottet. I sitt av föregående års riksdag godkända utlåtande nr 4
framhöll utskottet, att vissa skäl talade för anordnande av en försvarshögskola.
Enligt vad departementschefen nu anfört har den försöksverksamhet
beträffande högre försvarsstudier, som bedrivits under hösten 1951,
styrkt behovet av en dylik läroanstalt. Utskottet anser dock i likhet med
departementschefen, att, innan slutlig ställning tages till verksamhetens omfattning,
frågan bör göras till föremål för ytterligare överväganden. Utskottet
har emellertid icke något att erinra mot att dessa försvarsstudier
få under nästa budgetår bedrivas efter i huvudsak de av överbefälhavaren
uppgjorda linjerna för verksamhetens omfattning och organisation.
Beträffande finansieringen av kostnaderna för utbildningsverksamheten
under sistnämnda budgetår kan utskottet ansluta sig till vad departementschefen
härutinnan anfört.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må godkänna vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 7 mars 1952 föreslagit
i fråga om högre försvarsstudier under budgetåret
1952/53.
2:o) Arméns manskapsorganisation. Kung], Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 2, s. 9—31) besluta, att arméns manskapsorganisation skall
utformas efter i huvudsak de riktlinjer, som av departementschefen angivits
i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 7 mars 1952.
Det nuvarande systemet för rekrytering av underbefälskadern inom
armén, volontärinstitutionen, infört genom beslut av 1901 års riksdag, ingav
redan vid dess antagande •vissa betänkligheter. Efter hand visade sig
även att volontärrekryteringen, framför allt vid infanteriet, var förenad
med stora svårigheter. Trots alltmer ökade vakanser inom underbefälskadern
bibehölls emellertid systemet praktiskt taget oförändrat ända fram
till 1925 års försvarsbeslut, då ett nytt utvecklingsskede började. De åtgär
-
Statsutskottets utlåtande nr 172.
3
der, som före 1925 vidtagits, hade främst tagit sikte på att tillgodose volontärinstitutionens
rent militära syfte att tillhandahålla armén tillräckligt antal
underbefäl. De av 1925 års riksdag beslutade reformerna inneburo att
volontärinstitutionen utformades på ett sådant sätt att den fast anställde
meddelades ett visst mått av allmänbildning så att han kunde hävda sig
på den civila arbetsmarknaden då han lämnade sin tjänst. Vidare skapades
möjligheter för de fast anställda att vinna officersbefordran. Under åren
närmast efter 1925 genomfördes dessa reformer i stort sett och efter hand
vidtogos ytterligare åtgärder i enlighet med de år 1925 uppdragna riktlinjerna.
Genom 1942 års försvarsbeslut vidgades ytterligare allmänbildningsmöjligheterna
för det fast anställda underbefälet. Syftet var emellertid
icke endast att bereda underbefälet konkurrenskraft på den civila arbetsmarknaden
utan även att — i överensstämmelse med 1925 års beslut —
öppna större möjligheter för underbefälet att vinna anställning som officer
på stat. Samtidigt med dessa strävanden att höja den allmänna bildningsnivån
hos underbefälet har vidtagits eu rad åtgärder för att främja civilanställningen.
Oaktat dessa rekryteringsbefrämjande åtgärder har rekryteringen på
senare år blivit helt otillfredsställande, särskilt inom infanteriet. Antalet
vakanser inom underbefälsgraderna har på grund härav ökats betydligt
och är för närvarande så stort, att allvarliga svårigheter uppstått att på ett
tillfredsställande sätt bedriva tjänsten vid truppförbanden.
Mot bakgrunden bland annat av den dåliga underbefälsrekryteringen tillsattes
år 1948 en utredning, befälsutredningen, för att framlägga förslag
till befälsfrågans lösning vid armén. Enligt det alternativ, som i första hand
skulle undersökas, förutsattes, att volontärinstitutionen skulle ersättas med
ett system med värnpliktiga instruktörer. Av olika skäl har befälsutredningen
ännu icke kunnat slutföra sitt arbete. Av utlåtandet, som avgivits
av utredningen i ärendet, framgår emellertid, alt man numera räknar med
att för instruktörsuppgifter utnyttja fast anställda underbefäl. Systemet
med värnpliktiga instruktörer anses sålunda icke längre användbart.
Utmärkande för den nuvarande underbefälsorganisationen är den snabba
personalomsättningen. Med hänsyn till alt endast ett mindre antal underbefäl
kan tillförsäkras stadigvarande anställning inom försvaret slutar
nämligen flertalet underbefäl sin anställning vid armén vid kontraktstidens
utgång eller kort tid därefter. På grund av den relativt långa utbildningstiden
blir härigenom den tid vederbörande slår till förfogande för befälsuppgifter
mycket kort. Systemet måste därför med hänsyn 1 ill de dryga
utbildningskostnaderna betraktas såsom i förhållande till effekten mycket
dyrbart. Den snabba personalomsättningen föranleder vidare, att det årliga
nyrekryteringsbehovet blir stort, för nu löpande utbildningsår omkring
1 150. Då samtidigt kontraktssystemet -—• vilket innebär att befälsaspiranten
före anställningen måste binda sig för som regel 4''/2 år -— torde verka
rekryteringshämmande, är det, framhåller departementschefen, knappast
4
Statsutskottets utlåtande nr 172.
överraskande att under nu rådande förhållanden på arbetsmarknaden behovet
icke kunnat fyllas.
Även om givetvis rekryteringssvårigheterna blivit särskilt framträdande
under senare år med rådande goda arbetsmöjligheter på den civila arbetsmarknaden,
torde, fortsätter departementschefen, sålunda systemet i och
för sig väsentligt bidraga till de ogynnsamma rekrvteringsresultaten.
Chefen för armén har i skrivelse den 20 november 1951 framlagt förslag
till ny underbefälsorganisation vid armén. Förslaget avser en radikal omläggning
av underbefälsorganisationen. Volontärinstitutionen —- med viss
tids kontraktsanställning och korttidsanställning av större delen av underbefälet
— slopas i princip och ersättes med ett system, i vilket underbefälet
rekryteras direkt ur de värnpliktigas led bland dem som vid inskrivning
uttagits till underbefäls-(gruppchefs-)utbildning. På motsvarande sätt
som inom den civila statsförvaltningen anställas underbefälsaspiranterna,
efter avslutad värnpliktsutbildning, såsom aspiranter med viss tids ömsesidig
uppsägningsrätt. Flertalet aspiranter som med godkännande vitsord
genomgått utbildningen tillförsäkras anställningar inom försvaret med pensionsrätt.
Omsättningen av underbefäl — och därmed det årliga rekryteringsbehovet
-— minskas till mindre än hälften.
Arméchefens förslag har synts departementschefen äga påtagliga förtjänster
och vara väl ägnat att i princip läggas till grund för ett beslut.
Genom det minskade rekryteringsbehovet och slopandet av kontraktsanställningen
bör ett väsentligt bättre rekryteringsresultat kunna ernås. Förlängningen
av den genomsnittliga anställningstiden medför vidare avsevärda
kostnadsbesparingar. Till belysning härav har departementschefen
framhållit, att ett genomförande av förslaget i hela dess vidd — innebärande
en ökning av befälskadern med omkring 1 000 man — skulle medföra
en årlig besparing av omkring 9 miljoner kronor. Härvid ha dock
de ökade pensionskostnaderna icke beaktats.
I några remissutlåtanden bar anförts, att med beslut om ändring av
underbefälssystemet borde anstå, till dess befälsutredningen slutfört sitt
arbete. Enär emellertid arméchefens förslag synes i princip ansluta sig till
de riktlinjer, efter vilka befälsutredningen numera arbetar, och sålunda
icke kan anses föregripa resultatet av nämnda utredning, anser departementschefen
icke tillräckliga skäl föreligga att uppskjuta frågans prövning.
Det ogynnsamma rekryteringsläget gör det angeläget att en bättre
underbefälsorganisation snarast genomföres. Departementschefen föreslår
därför, att arméchefens förslag i princip lägges till grund för proposition
redan till innevarande års riksdag.
Departementschefen bär därefter till behandling upptagit vissa detaljer
i förslaget.
För att vidga rekryteringsunderlaget och minska tidsrummet mellan
avslutad skolgång och värnpliktsutbildningens påbörjande har arméchefen
föreslagit, att de som önska erhålla anställning som underbefälsaspiranter
Statsutskottets utlåtande nr 172.
5
skola kunna förtidsinskrivas redan vid 17 års ålder. De skäl som anförts
till stöd härför ha synts departementschefen vägande, och departementschefen
tillstyrker därför förslaget trots de betänkligheter, som härutinnan
anförts av befälsutredningen.
Efter genomgången värnpliktsutbildning (motsvarande nuvarande gruppchefsskola
A), varunder värnpliktsavlöning åtnjutes, skola enligt arméchefens
förslag anställas därför lämpliga värnpliktiga såsom underbefälsaspiranter
och genomgå en instruktörsskola. Därunder skall kontant aspirantlön
utgå enligt 8 lönegraden (två lönegrader lägre än furirslönegraden
10). Vid instruktörsskolans slut skall utnämning ske till e. o. furir.
Arméchefens förslag i denna del har icke givit departementschefen anledning
till annan erinran än att beträffande frågan om avlöningsförmåner
under instruktörsskola samt tidpunkten för erhållande av extra ordinarie
anställning in. in. ansetts böra tillämpas i huvudsak motsvarande grunder
som inom statsförvaltningen i övrigt. Den förkortning av utbildningstiden
som förslaget innebär medför enligt departementschefen en avsevärd minskning
av utbildningskostnaderna.
Arméchefen har räknat med en väsentlig utökning av antalet instruktörsbefattningar
—- de befattningar för vilka underbefälet i första hand
avses. Då det anses omöjligt att utnyttja underbefälet i instruktör sbefattningar
efter 42-årsåldern, kräves även en avsevärd ökning av antalet
befattningar för äldre underbefäl. Arméchefen har med hänsyn härtill
sett sig nödsakad föreslå, att sammanlagt omkring 875 befattningar,
som för närvarande bestridas av civila eller civilmilitära tjänstemän m. fl.,
skola övertagas av äldre underbefäl. Arinéchefen har vidare räknat med
att 250 nya beställningar för underbefäl skola inrättas för vakttjänst och
för vissa göromål avseende truppförbandens utbildningsanordningar.
Befälsutredningen synes ha räknat med en icke oväsentlig ökning av
den befälskategori, som motsvarar de nuvarande officerarna och underofficerarna,
och har med hänsyn bland annat härtill räknat med avsevärt färre
underbefälsinstruktörer med påföljd att befintliga befattningar för andra
än underbefäl behöva tagas i anspråk i endast begränsad omfattning för
att placera äldre underbefäl.
För egen del finner departementschefen sig icke för närvarande kunna
taga slutlig ställning till behovet av instruktörer. För att icke föregripa
framtida ställningstaganden till befälsfrågan i dess helhet föreslår departementschefen,
alt förändringarna beträffande underbefälskaderns sammansättning
för nästa budgetår hållas inom ramen för den underbefälskader,
som är fastställd för innevarande budgetår. Detta innebär, att vid ett normalinfanteriregemente
skulle finnas 79 beställningar för överfurirer och
furirer. Enligt arméchefens förslag skulle motsvarande antal för nästa
budgetår utgöra 84 och i slutläget uppgå till 184, medan befälsutredningen
räknat med 07. I det av arméehefen för slutläget beräknade antalet ingå
vissa beställningar som avses för uppgifter vilka nu fyllas av civil eller
civilmilitär personal.
6
Statsutskottets utlåtande nr 172.
Med nyss angiven förutsättning beräknar departementschefen det sammanlagda
antalet överfurirer och furirer vid armén till 3 971. Av beställningarna
torde 1 520 böra avses för överfurirer och 2 451 för furirer. I enlighet
med arméchefens förslag torde de furirer, som varit anställda såsom
extra ordinarie under minst 2 år och visat sig lämpliga för fortsatt tjänst,
böra erhålla ordinarie anställning. Antalet bör dock icke få överstiga 760.
Befordran till överfurir förutsättes få ske i mån av tillgång på beställningar,
dock tidigast efter sex år som furir.
Departementschefen har intet att erinra mot att underbefälskadern på
längre sikt utökas med de av arméchefen föreslagna beställningarna för
vaktchefer och tillsynsmän för vissa utbildningsanordningar. Dylika befattningar
böra i princip förbehållas äldre underbefäl. Med den begränsade
utökning av överfurirskadern som departementschefen föreslår för
nästa budgetår synes det departementschefen däremot icke erforderligt att
nu taga ställning till förslaget att placera äldre underbefäl i befattningar
som nu uppehållas av civila och civilmilitära tjänstemän m. fl.
Fördelningen av underbefälsbeställningarna på olika befattningar synes
departementschefen böra ankomma på chefen för armén. Av dennes förslag
framgår bl. a., att ett antal beställningar avsetts för instruktörer i
specialtjänst.
Frågan om pensionsåldern för överfurirer har synts departementschefen
böra prövas i samband med att pensionsåldern för övrig personal inom försvaret
upptages till behandling.
Med utgångspunkt i övrigt från arméchefens beräkningar har departementschefen
föreslagit, att kadern av underbefäl och underbefälsaspiranter
för budgetåret 1952/53 — med undantag av musikmanskap och furirer i
beställningsmannatjänst vid tygstaten —- fastställes på sätt framgår av följande
sammanställning.
Överfurirer...................................... |
Budgetår |
1951/52 |
1952/53 |
1363 2 608 1 027 2 036 7 034 |
1520 2 451 6334 |
Furirer.......................................... |
|
Korpraler (Konstaplar) .......................... Vicekorpraler (Vicekonstaplar) och meniga........ Summa |
Antalet beställningar skulle således minskas med (7 034—-6 334=)
700. Minskningen beror huvudsakligen på det minskade rekryteringsbehov,
som kommer att föreligga genom övergången till den nya underbefälsorganisationen.
Nyrekryteringen, vilken innevarande budgetår avsetts skola
omfatta omkring 1 150 volontärer och i verkligheten utgjort omkring 850
man, beräknas för nästa budgetår — under vilket år redan anställda volontärer
disponeras — till allenast omkring 350 man för att i fortsättningen
normalt uppgå till omkring 500 man per år.
Statsutskottets utlåtande nr 172.
7
Såsom arméchefen föreslagit bör enligt departementschefen möjlighet erbjudas
för lämpliga förutvarande fast anställda underbefäl att efter särskild
prövning erhålla återanställning inom de till förfogande stående
staterna.
De föreslagna ändringarna beträffande manskapskaderns sammansättning
ha ansetts böra beaktas vid uppgörande av personalförteckningar för
budgetåret 1952/53.
Det förutsättes få ankomma på Kungl. Maj :t att efter förslag av chefen
för armén meddela de bestämmelser som kunna erfordras för genomförandet
av den nu föreslagna underbefälsorganisationen.
Utskottet. Trots de reformer, som i rekryteringsfrämjande syfte vidtagits
i den genom beslut av 1901 års riksdag införda volontärinstitutionen,
har rekryteringen blivit synnerligen otillfredsställande. Det har därför
befunnits nödvändigt, att något åtgöres för att förbättra underbefälsrekryteringen.
I sådant syfte har chefen för armén föreslagit en omläggning
av underbefälsorganisationen. Förslaget med vissa av departementschefen
gjorda jämkningar innebär i stort sett, att volontärinstitutionen
slopas i princip och ersättes med ett system, i vilket underbefälet rekryteras
direkt ur de värnpliktigas led bland dem som vid inskrivning uttagits
till underbefäls-(gruppchefs-)utbildning. Underbefälsaspiranterna föreslås
skola efter avslutad värnpliktsutbildning anställas såsom aspiranter med
viss tids ömsesidig uppsägningsrätt. Flertalet aspiranter som med godkännande
vitsord genomgått utbildningen tillförsäkras anställningar inom
försvaret med pensionsrätt.
Utskottet anser, att principtanken i ifrågavarande förslag är värd beaktande.
Den sålunda förordade underbefälsorganisationen torde vara ägnad
att förbättra rekryteringsresultatet genom minskning av det årliga rekryteringsbehovet
och slopande av kontraktsanställningen. Det har framhållits,
att ett genomförande av förslaget i hela dess vidd skulle innebära
en ökning av befälskadern med omkring 1 000 man och medföra en årlig
besparing av omkring 9 miljoner kronor. Härvid har hänsyn dock icke
tagits till de ökade pensionskostnaderna.
Det har från vissa remissinstanser ifrågasatts, om icke befälsutredningens
arbete borde avvaktas, innan ställning tages till arméchefens förslag.
Fog finnes givetvis härför. Då emellertid frågan om det slutliga antalet
underbefäl nu lämnas öppen i avvaktan på resultatet av befälsutredningen
och härtill kommer, att, enligt vad departementschefen framhållit,
arméchefens förslag synes i huvudsak ansluta sig till de riktlinjer, efter
vilka nämnda utredning arbetar, synes utskottet befogad anledning knappast
förefinnas alt uppskjuta frågans prövning. Utskottet är alltså berett
tillstyrka, att riksdagen nu fattar principbeslut i ämnet.
Beträffande vissa detaljer i förslaget får utskottet framhålla följande.
Enligt arméchefens av departementschefen tillstyrkta förslag skulle möj -
8
Statsutskottets utlåtande nr 172.
ligheter beredas till förtidsinskrivning vid tidigast 17 års ålder för dera,
som önskade bliva underbefälsaspiranter. Från visst remisshåll ha invändningar
gjorts mot att inskrivning till ett så krävande yrke som underbefälstjänsten
skall äga rum på andra grunder än dem, som gälla för värnpliktiga
i allmänhet, d. v. s. tidigast vid 19 års ålder. Utskottet, som visserligen
anser detta argument ha fog för sig, vill dock tillstyrka att arméchefens
ifrågavarande förslag prövas, då det genom att vidga rekryteringsunderlaget
och minska tidsrummet mellan avslutad skolgång och värnpliktsutbildningens
påbörjande innebär vissa bestämda fördelar.
Utskottet har icke något att erinra mot att de furirer, som varit anställda
såsom extra ordinarie under minst 2 år och visat sig lämpliga för
fortsatt tjänst, erhålla ordinarie anställning.
Departementschefen har föreslagit, att befordran till överfurir får ske
i mån av tillgång på beställningar, dock tidigast efter sex år som furir.
Enligt vad utskottet under hand inhämtat lärer i detta hänseende någon
ändring av nu gällande villkor för befordran icke ha avsetts. Även i den
nya manskapsorganisationen synes därför böra liksom nu uppställas kravet
på sex års tjänstetid vid armén för befordran till överfurir.
Vad departementschefen i övrigt under nu förevarande punkt anfört
och föreslagit anser utskottet sig kunna biträda.
Mot den verkställda beräkningen av kadern av underbefäl och underbefälsaspiranter
vid armén för nästa budgetår synes utskottet icke något
vara att erinra.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må besluta, att arméns manskapsorganisation
skall utformas efter i huvudsak de av departementschefen i
statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 7 mars 1952
angivna riktlinjerna.
3:o) Löneställnmgen för förvaltare vid armén, flottan och flygvapnet.
Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 3, s. 31—36) godkänna vad
departementschefen föreslagit rörande förvaltare vid armén, flottan och
flygvapnet.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels en inom första kammaren av herrar Lundgren och Bergh väckt
motion (1:409), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att även pensionsavgångna
förvaltare i kassatjänst måtte få räkna pension i lönegrad
Ma 8 från och med den 1 juli 1947 eller den senare tidpunkt, då vederbörande
tillträtt beställningen i fråga, samt att denna rätt skall tillkomma
även avlidna kassachefers efterlevande,
dels en inom första kammaren av herr Lundgren väckt motion (I: 411),
vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att förvaltarbeställningar avsedda
som chef för registreringsdetaljen vid truppförbanden placeras i lönegrad
Ma 8,
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kam -
Statsutskottets utlåtande nr 172.
9
maren av herr Söderquist m. fl. (I: 412) och den andra inom andra kammaren
av herr Sjölin m. fl. (II: 553), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga,
att riksdagen ville besluta, att samtliga förvaltare i kassatjänst vid armén,
flottan och flygvapnet uppflyttas i lönegrad Ma 8.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
hänvisas till motionerna 1:409, 1:411 och 1:412.
Enligt före den 1 juli 1951 gällande ordning uppdelades underofficerarna
i tre tjänste- och lönegrader, nämligen sergeanter (underofficerare av 2.
graden) i Ma 4, fanjunkare (styckjunkare, flaggunderofficerare) i Ma 5
samt förvaltare i Ma 6. I samband med genomförandet från och med den
1 juli 1947 av allmän lönereglering för statens tjänstemän infördes i det
militära lönegradsschemat ytterligare en för förvaltare avsedd lönegrad,
Ma 8, omfattande löneklasserna 22—25. Vid inrättandet av denna lönegrad
lämnades emellertid öppet, i vilken omfattning och efter vilka grunder förvaltare
borde inplaceras i den nya lönegraden. Genom beslut den 30 juni
1949 uppdrog emellertid Kungl. Maj:t åt 1949 års tjänsteförteckningskommitté
att verkställa utredning och avgiva förslag rörande löneställningen
för militära förvaltare och därmed sammanhängande frågor.
I sitt betänkande den 19 januari 1951 rörande flottans underofficerare
föreslog marinens underofficerssakkunniga bl. a., att vid flottan skulle
finnas 32 beställningar för förvaltare i Ma 8 och 123 för förvaltare i Ma 6.
De sakkunniga framhöllo därvid, att frågan om förvaltarnas löneställning
icke kunde undantagas från tjänsteförteckningskommitténs prövning. 1
propositionen 1951: 110 uttalade föredragande departementschefen, att han
på grundval av de sakkunnigas förslag, med vissa däri förordade ändringar,
för budgetåret 1951/52 räknade med 13 förvaltarbeställningar i Ma 8 och 99
i Ma 6 vid flottan. I propositionen förutsattes vidare att vissa maskintjänstchefer
in. fl. skulle under sjötjänstgöring anses bestrida förvaltargöromål.
Riksdagen beslöt i enlighet med departementschefens förslag.
19å!) års tjänsteförteckningskommitté har i skrivelse den 22 november
1951 framlagt förslag angående löneställningen för förvaltare vid samtliga
försvarsgrenar. Under förevarande punkt har till behandling upptagits frågan
om löneställningen för förvaltare vid armén, flottan och flygvapnet.
Kommittén har i delta hänseende framställt nedanstående förslag.
Beträffande armén föreslås att i Ma 8 placeras dels 65 förvaltare vid fälttygkåren
i tygförrådstjänst vid truppförband och lantmilitära försvarsområden,
dels 112 förvaltare vid intendenturkåren, nämligen 60 i intendenturförrådstjänst
vid truppförbanden, Kiruna—Jokkmokks försvarsområde
och de centrala intendenturanstalterna samt 52 i kassatjänst. Övriga förvaltarbeställningar
föreslås bibehållna i Ma 6.
Vad angår marinen ha, såsom tidigare nämnts, 13 beställningar i Ma 8
redan inrättats vid flottan varjämte vissa vikariatslöneförordnanden i
samma lönegrad medgivits. Kommittén föreslår till en början, att marinens
undcrofficerssakkunnigas förslag angående inplacering i Ma 8 genomföres.
10
Statsutskottets utlåtande nr 172.
Detta innebär, att ytterligare (32—13 =) 19 beställningar skulle hänföras
till nämnda lönegrad. Vid allmän prövning av förvaltarfrågan har kommittén
därutöver funnit skäl föreligga för placering i Ma 8 av ytterligare
21 beställningar, av vilka 11 nu äro i Ma 5.
De av kommittén sålunda föreslagna 40 nya förvaltarbeställningarna i
Ma 8 vid flottan detalj redovisas i en i propositionen (s. 33) intagen sammanställning.
Antalet beställningar i Ma 8 vid flottan skulle alltså vid bifall till förslaget,
bortsett från vikariatslöneförordnanden, uppgå till sammanlagt 53.
Övriga förvaltarbeställningar vid flottan föreslås bibehållna i Ma 6.
Vad angår flygvapnet föreslår kommittén att de 20 nuvarande beställningarna
såsom förvaltare i kassatjänst hänföras till den högre förvaltargraden.
Beträffande förvaltare i flygstationstjänst och i förrådstjänst (flyginateriel),
sammanlagt 74 beställningar, har kommittén anfört följande.
Enligt principbeslut av 1948 års riksdag (prop. 206, s. 446, 447, 455 och 462)
skola nuvarande beställningar vid fullt genomförd personalorganisation ersättas
med verkmästare av 1. klassen i Ca 21. Emellertid beslöts att det
skulle anstå med frågan om det sätt, på vilket övergången till den nya personalorganisationen
skulle ske. I enlighet med beslut vid 1951 års riksdag
(prop. 110 s. 177) har Kungl. Maj:t den 1 juni 1951 meddelat vissa bestämmelser
av provisorisk natur. Sålunda må, i den mån vakanser uppkomma
i de 54 beställningarna för förvaltare i flygstationstjänst samt
20 beställningar för förvaltare i förrådstjänst (flygmateriel), tills vidare
såsom ersättare för sådana förvaltare anställas extra tjänstemän i Cg 19.
Av det anförda framgår, att ifrågavarande 74 beställningar för framtiden
ej äro avsedda för militära förvaltare utan för civilmilitära verkmästare.
Frågan om lönegradsplaceringen av verkmästarbeställningar vid
försvaret har ännu ej varit föremål för prövning inom kommittén. Kommittén
har ej ansett sig böra ingå på spörsmålet om ifrågavarande förvaltares
lönegradsplacering.
Övriga förvaltare vid flygvapnet har kommittén föreslagit skola bibehållas
i Ma 6.
Kommitténs förslag — som medför en kostnadsökning för löner av omkring
500 000 kronor — innebär sammanfattningsvis följande.
Försvarsgren |
Förval tarbeställningar |
|||
Nuvarande |
brhållanden |
Kommitténs förslag |
||
Ma fi |
Ma 8 |
Ma 6 |
Ma 8 |
|
Armén ............................ |
293 |
116 |
177 |
|
Marinen |
||||
Flottan x)........................ |
108 |
13 |
79 |
53 |
Kustartilleriet .................. |
38 |
— |
33 |
5 |
Flygvapnet........................ |
133 |
— |
113 |
20 |
S:a |
572 |
13 |
341 |
255 |
*) Vikariatslöneförordnanden för vissa maskintjänstchefer ej medräknade. |
Statsutskottets utlåtande nr 172.
11
För egen del har departementschef en till en början framhållit, att tjänsteförteckningskommitténs
nu framlagda förslag avlåtits efter förhandlingar
mellan kommittén och Tjänstemännens centralorganisation (TCO), varvid
— låt vara att vissa meningsskiljaktigheter kommit till uttryck — överenskommelse
träffats i enlighet med berörda förslag.
Såvitt avser armén, flottan och flygvapnet tillstyrker departementschefen
att de av kommittén föreslagna uppflyttningarna till förvaltarbeställningar
i Ma 8 genomföras. Därjämte föreslår departementschefen, att till
Ma 8 uppflyttas ytterligare en förvaltare vid fälttygkåren, nämligen armétygförvaltaren
vid Stockholms kustartilleriförsvar. Anledning att därutöver
avvika från kommitténs förslag synes departementschefen f. n. icke föreligga.
Kommitténs ställningstagande har, framhåller departementschefen
vidare, onekligen i viss mån försvårats av att bedömandet beträffande en
stor del av försvaret icke kunnat grundas på en efter verkställd rationaliseringsundersökning
avpassad organisation. Det torde därför icke vara uteslutet
att, efter hand som organisationsundersökningarna inom försvaret
fortsätta och beslut om ändrad organisation i anslutning därtill meddelas,
jämkningar i de nu föreslagna löneställningarna kunna befinnas påkallade.
Nyinrättade förvaltarbeställningar böra enligt departementschefen besättas
i den takt personalläget medgiver. Av departementschefen enligt det
anförda förordade personalförändringar förutsättas skola beaktas vid uppgörande
av personalförteckning för nästa budgetår.
Utskottet. Frågan om löneställningen för de militära förvaltarna bär
länge stift olöst. Utskottet har under de senare åren påtalat detta förhållande
och understrukit angelägenheten av att den på området igångsatta
utredningen slutfördes. Särskilt har detta gällt kassaförvaltarna. Utskottet
vill uttala sin tillfredsställelse över att förslag i ämnet nu förelagts riksdagen.
Tjänsteförteckningskommittén, som funnit tillräckliga skäl icke föreligga
för att hänföra samtliga förvaltarbeställningar till en och samma
lönegrad, har förordat, att de båda lönegraderna Ma 6 och Ma 8 alltjämt
skola tagas i anspråk för förvaltare. Kommittén bär vid prövningen av
denna fråga funnit, att förvaltarbeställningarna vid armén, flottan och flygvapnet,
som enligt gällande personalförteckningar fördelas med 534 i Ma 6
och 13 i Ma 8, böra upptagas till 308 i Ma 6 och 250 i Ma 8. Departementschefen
har tillstyrkt detta förslag med den ändringen, att ytterligare en
förvaltarbeställning bör uppflyttas i Ma 8.
Det föreliggande förslaget innebär en väsentlig förbättring av förvaltarnas
löneställning. Enligt vad som i propositionen upplysts har beträffande
detsamma överenskommelse träffats mellan kommittén och Tjänstemännens
centralorganisation (TCO).
Såsom av propositionen framgår, har tjänsteförteckningskommittén
ägnat frågan om förvaltarnas löneställning ingående överväganden, därvid
differentieringen på förenämnda båda lönegrader skett med beaktande
12
Statsutskottets utlåtande nr 172.
av arbetets art, ansvarsförhållanden och övriga på lönegradsplaceringen
inverkande omständigheter. Utskottet saknar därför anledning att föreslå
avvikelser från Kungl. Maj :ts förslag, varför utskottet icke kan biträda
motionen 1:411. Vad beträffar yrkandet i motionerna 1:412 och 11:553
vill utskottet erinra, att enligt föreliggande förslag skola samtliga tjänster
som kassachefer i Ma 6 vid armén, flottan och flygvapnet uppflyttas till
Ma 8, utom en, avsedd för Bergaskolorna, vilken tjänst tills vidare så länge
nuvarande organisation vid dessa skolor kvarstår uppehälles av en flaggunderofficer
på vikariatslöneförordnande. Departementschefens förslag
kommer alltså, bortsett från nämnda av speciella skäl motiverade undantag,
att tillgodose yrkandet i förenämnda båda motioner, vilka alltså, såvitt
här är i fråga, icke torde böra påkalla någon riksdagens åtgärd.
Till stöd för det i motionen I: 409 gjorda yrkandet att pensionsavgångna
förvaltare i kassatjänst skola få räkna pension i lönegrad Ma 8 med retroaktiv
verkan samt att sådan rätt även skall tillkomma dessas efterlevande
har anförts, att lösningen av förvaltarnas lönefråga blivit fördröjd på ett
anmärkningsvärt sätt. Utskottet vill framhålla, att ett beslut i enlighet med
yrkandet skulle innebära avsteg från vedertagna pensioneringsprinciper.
Utskottet förutsätter, att, därest visst fog skulle finnas för ett beaktande
av den gjorda framställningen, Kungl. Maj:t tar detta spörsmål
under närmare övervägande. I frågans nuvarande läge anser utskottet sig
emellertid med hänsyn till de svåröverblickbara konsekvenser, som ett bifall
till förslaget skulle kunna medföra, förhindrat biträda detsamma.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:412 och 11:553, såvitt här
är i fråga, samt I: 411, godkänna vad departementschefen i
statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 7 mars
1952 föreslagit rörande förvaltare vid armén, flottan och flygvapnet;
b)
att motionen I: 409 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
4:o) Kustartilleriets underofficerare. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 4, s. 36—46) att godkänna vad departementschefen föreslagit
rörande kustartilleriets underofficerare.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels de förberörda båda likalydande motionerna 1:412 av herr Söderquist
m. fl. och 11:553 av herr Sjölin m. fl., i vilka hemställts, såvitt här
är i fråga, att samtliga förvaltare i kassatjänst vid kustartilleriet måtte
uppflyttas i lönegrad Ma 8,
dels ock en inom första kammaren av herr Bengtson väckt motion
(I: 408), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att maskinofficerarna
vid kustartilleriet skola bilda egen befordringsenhet.
Statsutskottets utlåtande nr 172.
13
På grundval av marinens underofficerssakkunnigas utredning rörande
flottans underofficerare fattades vid 1951 års riksdag beslut om ändrad
sammansättning av staten för flottans underofficerare m. m. Marinens
underofficerssakkunniga ha numera slutfört sin utredning jämväl rörande
kustartilleriets underofficerare och de sakkunniga ha med skrivelse den 7
februari 1952 avgivit betänkande rörande denna utredning (stencilerat).
Vid utredningen ha de sakkunniga icke ingått på frågor rörande kustartilleriets
musikunderofficerare.
Med hänsyn till pågående omprövning av kustartilleriets organisation
har det varit svårt för de sakkunniga att finna fasta utgångspunkter för
det utredningsarbete, som enligt givna direktiv borde komma till stånd. De
sakkunniga ha grundat sin bedömning på ett föreliggande organisationsförslag
rörande Stockholms kustartilleriförsvar samt förutsatt att det antal
underofficerare, som enligt personalförteckningen för budgetåret 1951/52
må finnas vid kustartilleriet (513, varav 16 musikunderofficerare), tills
vidare skola finnas vid kustartilleriet. Ehuru ett dylikt förfaringssätt icke
kan leda till en slutlig stat för kustartilleriets underofficerare, har departementschefen
godtagit den av de sakkunniga valda metoden att lösa uppgiften.
Av verkställda undersökningar kan konstateras, bl. a., att kustartilleriets
underofficerare f. n. icke ha den löneställning som deras arbetsuppgifter
och ansvarsställning motivera. De sakkunniga ha ävenledes påvisat, att
underofficerarnas vid kustartilleriet nuvarande befordringsförliållanden
äro sämre än befordringsförhållandena för krigsmaktens övriga underofficerare.
De sakkunniga ha föreslagit följande stat för kustartilleriets underofficerare
(musikunderofficerarna ej medräknade).
Benämning |
Lönegrad |
Antal |
Förvaltare1 ........................ |
Ma 8 |
33 |
Förvaltarn.......................... |
Ma 6 |
42 |
Flaggunderofficerare ................ |
Ma 5 |
196 |
Underofficerare av 2. graden........ |
Ma 4 |
226 |
Summa beställningar |
497 |
|
1 Varav 7 i kassatjänst. |
I en i propositionen (s. 40) intagen tablå redovisas närmare de föreslagna
förvaltarbeställningarna.
Departementschefen har framhållit, att den av de sakkunniga framlagda
staten, vilken i görligaste mån är grundad på arbetsvärdering, innebär en
väsentlig förbättring av ifrågavarande underofficerares löneställning och
befordringsförhållanden. Departementschefen har därför förordat, att de
sakkunnigas förslag till statsammansättning för kustartilleriets underofficerare
med i det följande anmälda avvikelser lägges till grund för förslag
till riksdagen. Departementschefen vill emellertid framhålla, att den lös
-
14
Statsutskottets utlåtande nr 172.
ning av förevarande frågor, som departementschefen härmed förordar, i
avvaktan på resultatet av pågående organisationsundersökningar och utredningar
av skilda slag icke kan betraktas som slutlig.
När på grundval av underofficerssakkunnigas utredning förslag till ändrad
statsammansättning m. m. för flottans underofficerare (prop. 1951: 110,
s. 41) framlades, uttalades den uppfattningen att flottans maskinister tills
vidare borde intaga den ställning i organisationen som de f. n. ha. Departementschefen
förordar att ävenledes kustartilleriets maskinister tills vidare
ingå i organisationen på sätt nu är fallet. Samtliga underofficerare vid
kustartilleriet böra i enlighet härmed tills vidare bilda en gemensam befordringsenhet.
Departementschefen har därefter anfört följande.
»Jag är icke nu beredd taga ställning till frågan om löneställningen för de
underofficerare ur kustartilleriet, som tjänstgöra i marinförvaltningen.
Denna fråga bör lösas i samband med prövningen av föreliggande förslag
rörande marinförvaltningens organisation. För ifrågavarande två tjänster
räknar jag tills vidare med två beställningar i Ma 5 i stället för de föreslagna
två beställningarna för förvaltare (en i Ma 8 och en i Ma 6). Lika
med marinchefen anser jag att för underofficer, som tjänstgör vid kustartilleriinspektionens
personal- och organisationsavdelning, bör avses en
beställning i Ma 6 i stället för i Ma 8, som de sakkunniga föreslagit. Vidare
förordar jag att innehavarna av förvaltarbefattningarna vid fortifikationsavdelnings
värme- och sanitetsdetalj tills vidare, i avvaktan på resultatet
av pågående prövning av förslaget till organisation av försvarets fastighetsförvaltning,
vikariatslöneförordnas i de av de sakkunniga föreslagna lönegraderna.
Förvaltarbeställningar för nu nämnda befattningar torde icke för
närvarande böra inrättas. Jag räknar med att de underofficerare som erhålla
vikariatslöneförordnande tillhöra lönegraden Ma 5. Vad angår fartygschefer
på vissa av kustartilleriets båtar föreslår jag att i stället för sex beställningar,
avsedda för cheferna på vedettbåtarna V 51—V 56, vikariatslöneförordnanden
i Ma 6 meddelas åt beställningshavare i Ma 5. Vidare är
jag icke beredd att nu föreslå inrättande av flera än fem beställningar för
kassachefer i Ma 8. Innehavarna av de andra två beställningarna för kassachefer,
nu i Ma 6, böra erhålla vikariatslöneförordnanden i Ma 8. De sakkunniga
ha föreslagit att två beställningar i Ma 6 inrättas för föreståndare
vid Vaxholms kustartilleriregementes och Karlskrona kustartilleriregementes
intendenturavdelningars expeditioner och därvid förutsatt att tjänsten
vid sistnämnda intendenturavdelning, som f. n. innehaves av underofficer
i arvodesbefattning, ombildas till tjänst för underofficer på aktiv stat.
Marinchefen har i sitt yttrande föreslagit att ifrågavarande förvaltarbeställningar
överföras till Stockholms respektive Blekinge kustartilleriförsvar.
Organisationsnämnden har ansett att det kan vara lämpligt att, sedan kustartilleriförsvarsstabens
och regementets förvaltningar sammanslagits, avse
förvaltare för ifrågavarande tjänst. Utan att nu taga ställning till föreliggande
organisationsförslag i detta hänseende förordar jag att för expeditionsgöro
-
Statsutskottets utlåtande nr 172.
15
mål inom intendentur tjänsten vid Stockholms och Blekinge kustartilleriförsvar
inrättas två beställningar i Ma 6. Beträffande Blekinge kustartilleriförsvar
torde dock förvaltarbeställningen icke få tagas i anspråk förrän
nuvarande innehavare av arvodesbefattningen vid Karlskrona kustartilleriregementes
intendenturavdelning har avgått. I samband därmed bör arvodesbefattningen
indragas.»
På grundval av underofficerssakkunnigas förslag med i det föregående
förordade ändringar har departementschefen för nästkommande budgetår
räknat med 26 beställningar i Ma 8, 36 beställningar i Ma 6, 215 beställningar
i Ma 5 samt 236 beställningar i Ma 4, musikunderofficerare inbegripna.
Enligt vad i det föregående anförts har departementschefen dessutom
räknat med att fem underofficerare, varav två förvaltare (kassachefer)
i Ma 6, vikariatslöneförordnas i Ma 8 samt att åtta andra underofficerare
vikariatslöneförordnas i Ma 6. Det förutsättes få ankomma på
Kungl. Maj :t att fördela förvaltarbeställningarna på befattningar. Nyinrättade
förvaltarbefattningar förutsättas vidare skola tillsättas i den mån
organisatoriska förutsättningar därför föreligga och i den takt personalläget
medgiver. Departementschefen har för avsikt att i personalförteckningen
för nästa budgetår beakta de förslag rörande underofficerskaderns sammansättning
som här framlagts.
Utskottet. De verkställda undersökningarna ha givit vid handen, att
kustartilleriets underofficerare för närvarande icke ha den löneställning,
som deras arbetsuppgifter och ansvarsställning motivera. Ävenledes har
konstaterats, att dessa underofficerares nuvarande befordringsförhållanden
äro ogynnsammare än befordringsförhållandena för krigsmaktens övriga
underofficerare. På grundval av arbetsvärdering ha marinens underofficerssakkunniga
framlagt förslag till personalstat, som innebär en väsentlig förbättring
av angivna förhållanden. Departementschefen har ansett de sakkunnigas
förslag kunna med smärre avvikelser läggas till grund för beslut
i ämnet. I avvaktan på resultatet av pågående organisationsundersökningar
och utredningar kan dock enligt departementschefen förslaget icke betraktas
som slutligt.
För närvarande bilda kustartilleriets underofficerare gemensam befordringsenhet.
Departementschefen anser sig icke böra föreslå någon ändring
liärutinnan. I motionen 1:408 har yrkats, att maskinofficerarna vid kustartilleriet
skola bilda egen befordringsenhet. Då i motionen uppenbarligen
torde åsyftas maskinunderofficerarna, utgår utskottet i det följande från att
så är fallet. Utskottet vill erinra om att utskottet i sitt av föregående års
riksdag godkända utlåtande nr 4 i anledning av ett då molionsvis gjort
yrkande om att befordran av flottans underofficerare borde ske inom varje
yrkesavdelning framhöll, alt förslaget i fråga innefattade ett spörsmål, som
det enligt utskottets mening borde ankomma på Kungl. Maj:t att taga ställning
till. Vad då anfördes torde jämväl äga tillämpning med avseende å
yrkandet i den nu föreliggande motionen. Med hänsyn härtill och då såsom
16
Statsutskottets utlåtande nr 172.
av propositionen framgår marinens undejrofficerssakkunniga framhållit,
att, innan kustartilleriets organisationsfrågor och därmed sammanhängande
personalproblem blivit lösta, frågan om ändring av befordringssystemet för
kustartilleriets vidkommande icke bör upptagas till prövning, finner utskottet
sig böra avstyrka ifrågavarande motion.
Beträffande det i motionerna I: 412 och II: 553 gjorda yrkandet vill utskottet
erinra om att enligt departementschefens förslag skola av samtliga
7 kassachefer vid kustartilleriet 5 inplaceras i Ma 8 och de båda övriga erhålla
vikariatslöneförordnanden i samma lönegrad. Med hänsyn härtill
och till vad utskottet under närmast föregående punkt anfört rörande motsvarande
befattningshavare vid armén, flottan och flygvapnet avstyrkas
motionerna jämväl såvitt här är i fråga.
Utskottet anser sig kunna godtaga de av departementschefen i anledning
av underofficerssakkunnigas förslag förordade åtgärderna beträffande
kustartilleriets underofficerare.
Under åberopande av det anförda får utskottet, som under punkt 3 i det
föregående yttrat sig rörande motionen 1: 409, hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj ris förslag samt
med avslag å motionerna 1:412 och 11:553, såvitt här är i
fråga, ävensom I: 408, godkänna vad departementschefen i
statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 7 mars 1952
föreslagit rörande kustartilleriets underofficerare.
5:o) Rationaliseringsverksamhet inom försvaret. Departementschefen
har (punkt 5, s. 46—48) lämnat en översikt över det aktuella läget beträffande
den rationaliseringsverksamhet inom försvaret som bedrives genom
statens organisationsnämnds försorg, särskilt i den mån denna verksamhet
påverkar anslagsberäkningarna eller eljest utformningen av skilda organisationsenheter
under nästa budgetår. Härutinnan torde få hänvisas till
propositionen.
Departementschefen framhåller, att i den mån det skulle visa sig möjligt
att tidigare än nu beräknats genomföra rationaliseringen även vid andra
enheter än som enligt propositionen förutsatts skola kunna omorganiseras
före utgången av nästa budgetår sådana möjligheter böra tillvaratagas.
Departementschefen förutsätter därför att —- liksom varit fallet för innevarande
och tidigare budgetår — Kungl. Majri skall äga att jämväl under
budgetåret 1952/53 vidtaga de jämkningar i vederbörande personalorganisationer
som kunna bliva erforderliga i anledning av beslut om organisationsändringar,
dock givetvis alltjämt icke såvitt avser personalstaterna
för ordinarie personal, samt att bereda särskild ersättning åt personal som
med bibehållen Iöneställning bestrider göromål som i en ny organisation
ankomma på innehavare av högre tjänst.
Utskottet anser i likhet med departementschefen, att Kungl. Maj ri även
under budgetåret 1952/53 bör äga möjlighet att vidtaga av departements
-
Statsutskottets utlåtande nr 172. 17
chefen avsedda jämkningar i vederbörliga personalorganisationer samt att
bereda särskild ersättning åt personal i de fall, departementschefen angivit.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna
vad utskottet anfört.
6:o) Avlöningsförmåner m. in. åt värnpliktiga. Kungl. Maj:t bär föreslagit
riksdagen (punkt 6, s. 48—50) godkänna vad departementschefen
föreslagit i fråga om penningbidrag, premier samt traktamentsersättning
till värnpliktiga.
\idare
maien av herr Bergh (I: 75) och den andra inom andra kammaren av fru
Boman (II: 106) hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhålla att författningen om ersättning (SF nr 881/1945) överses och revideras
i syfte att undanröja de orättvisor som kunna drabba vissa kategorier
av inskrivningspliktiga.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen I: 75.
I propositionen 1952: 177 har föreslagits, bland annat, att utbildningstiden
för värnpliktiga i allmänhet samt för värnpliktiga, vilka uttagits för utbildning
till underbefäl, skall förlängas. Vid anmälan av nämnda proposition
har departementschefen framhållit, att förslagen påkalla vissa ändringar
i föreskrifterna rörande avlöning in. in. till värnpliktiga. Departementschefen
har nu upptagit dessa frågor till behandling. I samband därmed
har även behandlats uppkommen fråga rörande jämkning av bestämmelserna
om värnpliktigas förmåner i samband med inskrivningsförrättning.
Enligt kungörelsen om värnpliktsavlöning (SFS 1945:881) utgår lägsta
ifrågakommande penningbidrag till menig, som icke fullgjort värnpliktstjänstgöring
under sammanlagt 300 dagar. Förhöjt bidrag utgår till den
menige från och med den 301 :a tjänstgöringsdagen. Tiden 300 dagar motsvarar
sammanlagda längden av första tjänstgöring och en repetitionsövning
vid armén och kustartilleriet enligt gällande bestämmelser. Det skördeuppehåll,
som nu förekommer vid armén och varunder utgå vanliga ekonomiska
förmåner, kvalificerar icke till förhöjning av bidraget.
I nyssnämnda proposition bär föreslagits att första tjänstgöringen vid
armén skall omfatta 304 dagar, häri inräknat det under sommarhalvåret
förekommande övningsuppehållet. Därest denna tjänstgöringstid genomföres,
har det synts departementschefen skäligt och lämpligt att förhöjt
penningbidrag får utgå från och med den 305 :e tjänstgöringsdagen. Denna
regel bör gälla enhetligt för samtliga försvarsgrenar. Penningbidraget till
vapenfria värnpliktiga förutsättes skola utgå efter motsvarande normer.
Enligt 1949 års gruppchefsutrednings förslag skola värnpliktiga grupp
2—890
5 2 Bihan q till riksdagens protokoll 1952. 6 sand. Nr 172.
18
Statsutskottets utlåtande nr 172.
chefselever samt värnpliktiga föregångsmän, vilka med godkännande vitsord
genomgått föreskriven utbildning, i samband med utryckningen från
första tjänstgöring tilldelas premie om 200 kronor respektive 100 kronor.
Djdik premie avses efter prövning i varje särskilt fall skola kunna tilldelas
även värnpliktig som utan godkännande vitsord genomgått underbefälsutbildning
men som under utbildningen visat ambition och intresse.
I värnpliktspropositionen har lämnats en närmare redogörelse för förslagen
och däröver avgivna remissutlåtanden. Vid prövningen av dessa frågor i
nämnda sammanhang har departementschefen funnit förslagen i stort sett
lämpliga. Departementschefen biträder alltså vad gruppchefsutredningen
föreslagit i fråga om premier åt värnpliktiga gruppchefer och föregångsmän
och föreslår, att därutöver nämnda förslag genomföres även vid marinen
i den omfattning som av departementschefen angivits i värnpliktspropositionen.
Frågan om ersättning till inskrivningsskyldiga för mistad arbetsinkomst
m. in. i samband med inskrivningsförrättning har prövats av
1945 års och 1950 års riksdagar. I sina av riksdagen godkända utlåtanden
har statsutskottet anfört att inställelse till inskrivningsförrättning torde
få anses utgöra en integrerande del av varje svensk man enligt värnpliktslagen
åliggande skyldighet. Befogad anledning har därför icke synts utskottet
föreligga att betrakta ifrågavarande inställelse såsom sådant uppdrag,
för vilket gottgörelse i allmänhet plägar utgå. Utskottet har därför
icke givit sin anslutning till förslag om ersättning för mistad arbetsinkomst.
De skäl, som av statsutskottet anförts, torde, framhåller departementschefen,
alljämt äga giltighet vid bedömandet av frågan om ersättning för
förlorad inkomst. Däremot synes det skäligt att ersättning för utlägg för
kost och logi får utgå till sådana inskrivningsskyldiga som bo så långt från
närmaste inskrivningsplats att de nödgas vara frånvarande från sin bostadsort
mer än ett dygn. Departementschefen föreslår, att traktamentsersättning
enligt lägsta traktamentsklass i allmänna resereglementet — för närvarande
12 kronor för hel dag och 9 kronor för hel natt — skall utgå till dylika
värnpliktiga.
De ändringar i gällande författningar som vid bifall till vad departementschefen
i det föregående förordat bliva erforderliga förutsättas få
utfärdas av Kungl. Maj :t. Vid beräknandet i 1952 års statsverksproposition
av vederbörliga anslag för budgetåret 1952/53 ha här berörda ändringar
i huvudsak beaktats, och någon uppräkning av desamma är alltså icke
erforderlig.
Utskottet vill erinra att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj :ts proposition
med förslag till lag om ändring i värnpliktslagen in. m. I enlighet härmed
skall första tjänstgöringen vid armén omfatta 304 dagar, övningsuppehållet
inberäknat. Utskottet finner i anledning härav motiverat, att det förhöjda
penningbidraget till den menige får utgå från och med den 305 :e
tjänstgöringsdagen i stället för som nu är fallet från och med den 301 :a
Statsutskottets utlåtande nr 172. 19
tjänstgöringsdagen. Utskottet vill alltså tillstyrka förslaget härom och har
icke något att erinra mot att denna regel får gälla enhetligt för samtliga
försvarsgrenar. Penningbidraget till vapenfria värnpliktiga synes böra utgå
efter motsvarande normer.
I den under förevarande punkt redovisade motionen, som väcktes i
början av riksdagen, har erinrats om att fall förekommit, då värnpliktiga
måst använda 2 å 3 dygn för att inställa sig till inskrivningsförrättning,
varigenom de gått miste om arbetsförtjänst ävensom nödgats vidkännas
kostnader för logi in. in. En revidering av gällande bestämmelser i syfte
att undanröja dessa orättvisor syntes därför påkallad. Utskottet vill i anledning
härav erinra om att utskottet i sina av riksdagen godkända utlåtanden
(1945:286 och 1950:4) anfört, att inställelse till inskrivningsförrättning
torde få anses utgöra en integrerande del av varje svensk man
enligt värnpliktslagen åliggande skyldighet, varför befogad anledning icke
syntes utskottet föreligga att betrakta ifrågavarande inställelse såsom sådant
uppdrag, för vilket gottgörelse i allmänhet plägade utgå. Utskottet
ansåg sig därför icke kunna tillstyrka då framlagt förslag om ersättning
för mistad arbetsinkomst. Utskottet vidhåller alltjämt denna uppfattning.
Däremot synas utskottet vissa billighetsskäl onekligen tala för att inskrivningsskyldig
under vissa förutsättningar erhåller ersättning för utlägg för
kost och logi. Utskottet anser sig därför böra tillstyrka departementschefens
förslag, att dylik värnpliktig, som är bosatt på sådant avstånd från
närmaste inskrivningsplats att han nödgas vara frånvarande från sin bostadsort
mer än ett dygn, erhåller traktamentsersättning enligt lägsta traktamentsklass
i allmänna resereglementet. Syftet i förberörda motion torde
alltså i nu förevarande avseende bliva tillgodosett genom vad utskottet sålunda
föreslagit.
Vad beträffar departementschefens förslag om premier åt värnpliktiga
gruppchefer och föregångsmän, vill utskottet erinra, att årets riksdag i samband
med behandlingen av värnpliktspropositionen redan yttrat sig i denna
fråga och därvid godkänt 1949 års gruppchef sutrednings av departementschefen
tillstyrkta förslag i ämnet samt beslutat, att detsamma skall genomföras
även vid marinen i den omfattning, som av departementschefen angivits
i nämnda proposition. Med hänsyn härtill torde förslaget icke böra
påkalla någon riksdagens vidare åtgärd.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt
motionerna 1:75 och 11:106, godkänna vad departementschefen
i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 7
mars 1952 föreslagit i fråga om penningbidrag och traktamentsersättning
till värnpliktiga.
7:o) Försvarets civilförvaltning: Avlöningar. Sedan Kungl. Maj:t i propositionen
nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 4) föreslagit riksdagen att,
i avbi dan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för
20
Statsutskottets utlåtande nr 172.
budgetåret 1952/53 beräkna ett förslagsanslag av 2 850 000 kronor, har
Kungl. Maj :t i förberörda proposition nr 120 (punkt 7, s. 50—53) föreslagit
riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad ändring i
personalförteckningen för försvarets civilförvaltning, dels fastställa av departementschefen
förordad avlöningsstat för försvarets civilförvaltning, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53, dels ock till Försvarets
civilförvaltning: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 2 855 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 398 000 kronor.
1946 års militära förvaltningsutrednings förenämnda förslag berör följande
centrala ämbetsverk, nämligen försvarets civilförvaltning och krigsmaterielverket
samt armé-, marin- och flygförvaltningarna. Vid anmälan i
årets statsverksproposition av förevarande anslag meddelade departementschefen,
att förvaltningsutredningens förslag vore föremål för beredning
inom försvarsdepartementet och att departementschefen avsåge att senare
hemställa, att särskild proposition i ämnet förelädes 1952 års riksdag.
Under den fortsatta behandlingen av ärendet bär det emellertid visat sig
att detsamma kräver ytterligare överväganden. Med hänsyn härtill är det
icke möjligt att på grundval av utredningsförslaget framlägga förslag till
årets riksdag. Så som frågan om en omorganisation av försvarsförvaltningen
nu ligger till, är det, framhåller departementschefen, för nästa budgetår
icke möjligt att annat än i undantagsfall vidtaga några personalförändringar
vid de myndigheter som beröras av omorganisationsförslaget.
Det uppskov med ifrågavarande organisationsfrågas slutliga lösning, som
sålunda icke kan undvikas, bör emellertid enligt departementschefens
mening icke hindra, att ändringar i den bestående organisationen provisoriskt
vidtagas, i den mån så anses påkallat av rationaliseringskrav eller
andra förhållanden.
Genom beslut den 28 september 1951 har Kungl. Maj :t — i anslutning
till av överbefälhavaren i utlåtande över förvaltningsutredningens betänkande
gjorda förslag — bl. a. förordnat om vissa ändringar beträffande
krigsmaterielverkets arbetsuppgifter, varvid viss del av verkets anskaffningsverksamhet
överförts på försvarsgrensförvaltningarna. Departementschefen
förutsätter, att Kungl. Maj :t även i andra uppkommande fall skall
äga att inom ramen för gällande stater och beviljade anslag företaga erforderliga
jämkningar i förvaltningsorganisationen. Det kan härvid befinnas
erforderligt att i vissa fall bereda tjänstemän vikariatslön i högre lönegrad
liksom ock att med anlitande av sakanslag anställa ytterligare personal.
Departementschefen har föreslagit, att medel för 2 telefonister i Cg 6
icke längre beräknas under nu förevarande anslag samt att en befattning
för pensionerad underofficer i 1 :20 utgår. Vidare föreslås, att 10 kontorsbiträdestjänster
i Ca 8 inrättas jämlikt grunderna för den reglerade befordringsgången.
I anslutning till den år 1951 genomförda löneförhöjningen för
statstjänstemän föreslås det till generaldirektörens ställföreträdare i civil
-
Statsutskottets utlåtande nr 172.
21
förvaltningen utgående arvodet å 1 200 kronor skola uppräknas med 300
kronor till 1 500 kronor. Vidare bör uppräkning ske av 2 inspektionsarvoden
å nu 1 800 kronor till 1 980 kronor och ett arvode till biträde vid civilförvaltningens
arkiv å nu 588 kronor till 648 kronor.
Riksdagens beslut i anledning av propositionen 1951:114 angående
lönerevision för vissa chefstjänstemän m. m. har medfört vissa löneförhöjningar
för tjänstemän, som avlönas från ifrågavarande anslag. Medel härför
böra beräknas under vederbörande anslagsposter.
Övriga föreslagna kostnadsförändringar äro av automatisk natur.
Utskottet. Dröjsmålet med förvaltningsreformens genomförande medför
stora olägenheter för de härav berörda ämbetsverken. Utskottet, som väl
inser, att åtskilliga av de frågor det här gäller att taga ställning till kunna
beräknas kräva mycket ingående överväganden inom försvarsdepartementet,
vill emellertid understryka sitt föregående år gjorda uttalande om angelägenheten
av att denna fråga bringas till sin snara lösning. Utskottet förväntar,
att förslag i ämnet förelägges riksdagen i höst eller senast under
nästa års riksdags vårsession.
Kungl. Maj :ts förslag under förevarande punkt och vad departementschefen
i samband härmed anfört har icke givit utskottet anledning till erinran.
Den förordade personalförteckningen och avlöningsstaten böra alltså
godtagas.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) på personalförteckningen för försvarets civilförvaltning
uppföra ytterligare 10 kontor sbiträdestjänster i lönegrad
Ca 8;
b) fastställa följande avlöningsstat för försvarets civilförvaltning,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1952/53:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 870 000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe -
fattningar, förslagsvis .................................... 27 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t ................................................ 6 108
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 1 282 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 691 892
Summa kronor 2 877 000
Särskilda nppbördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis ................................. 22 000
Nettoutgift kronor 2 855 000
22
Statsutskottets utlåtande nr 172.
c) till Försvarets civilförvaltning: Avlöningar för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 2 855 000 kronor.
8:o) Krigsmaterielverket: Avlöningar. Sedan Kungl. Maj :t i propositionen
nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 8) föreslagit riksdagen att, i
avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1952/53 beräkna ett förslagsanslag av 2 825 000 kronor, har Kungl.
Maj:t i förberörda proposition nr 120 (punkt 8, s. 54—56) föreslagit riksdagen
att dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för
krigsmaterielverket, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1952/53, dels ock till Krigsmaterielverket: Avlöningar för nämnda budgetår
anvisa ett förslagsanslag av 2 960 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 465 000 kronor.
Såsom i det föregående vid anmälan av civilförvaltningens avlöningsanslag
anförts har ställning ännu icke kunnat tagas till resultatet av det
utredningsarbete, som bedrivits av 1946 års militära förvaltningsutredning.
Med hänsyn härtill och av skäl som departementschefen i övrigt i nvssberörda
sammanhang anfört kan departementschefen icke tillstyrka något av
de förslag till förändringar beträffande personalorganisationen -vid krigsmaterielverkets
huvuddel som verket nu framställt. Däremot har departementschefen
intet att erinra mot den av verket begärda personalförstärkningen
för lokalförvaltningen i Kortfors, innebärande att tjänster inrättas
för en driftsingenjör i Cg 27, 2 verkstadsförmän i Cg 16, en reparatör i
Ce 11 samt att medel beräknas för en säsonganställd eldare under 8 tjänstgöringsmånader.
Kungl. Maj :ts under civilförvaltningens avlöningsanslag omnämnda beslut
den 28 september 1951 innebär, att vissa uppgifter överflyttas från
krigsmaterielverket till försvarsgrensförvaltningarna. Departementschefen
utgår från att det skall vara Kungl. Maj :t obetaget att låta personal vid
krigsmaterielverket, som härigenom frigöres, tjänstgöra vid försvarsgrensförvaltningarna.
I enlighet med riksdagens beslut i anledning av propositionen 1951: 114
angående lönerevision för vissa chefstjänstemän m. m. ha ett antal byråchefer
och jämställda befattningshavare i lägre lönegrad än Ca 37 eller Ma 12 i
krigsmaterielverket samt armé-, marin- och flygförvaltningarna i avbidan
på resultatet av militära förvaltningsutredningens förslag förordnats att
mot vikariatslön bestrida göromål som eljest ankomma på tjänstemän i
37 lönegraden. Då förslag i berörda organisationsfråga icke kan föreläggas
innevarande års riksdag, torde löneställningen för ifrågavarande byråchefer
m. fl. snarast böra upptagas till prövning med utgångspunkt från dem nu
åvilande arbetsuppgifter. Det förutsättes därvid få ankomma på Kungl.
Maj:t att vidtaga de jämkningar i vikariatslöneförordnandena vartill prövningen
kan giva anledning. För krigsmaterielverkets vidkommande berör
Statsutskottets utlåtande nr 172.
23
frågan tre byråchefer i Ce 33. Medel för beredande av vikariatslön åt dessa
i Ce 37 torde för nästa budgetår böra beräknas under verkets icke-ordinariepost.
Medel för de löneförhöjningar i övrigt, som föranletts av berörda lönerevision
och ha avseende å krigsmaterielverket, böra jämväl beräknas under
anslaget.
Övriga föreslagna kostnadsförändringar äro av automatisk natur.
Utskottet har icke något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen
liksom ej heller mot vad departementschefen i samband härmed
anfört och föreslagit. *
Utskottet får — under erinran om vad utskottet under civilförvaltningens
avlöningsanslag anfört i fråga om förvaltningsreformens genomförande —
hemställa,
att riksdagen må
a) fastställa följande avlöningsstat för krigsmaterielverket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 132 400
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
fattningar,
förslagsvis ................................. 100 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis .............................. 17 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
...................................................... 2 079 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 679 600
Summa kronor 3 008 000
Särskilda uppbördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis ................................. 48 000
Nettoutgift kronor 2 960 000
b) till Krigsmaterielverket: A vlöningar för budgetåret 1952/
53 anvisa ett förslagsanslag av 2 960 000 kronor.
9:o) Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar. Sedan Kungl. Maj:t i propositionen
nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 13) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1952/53 beräkna ett förslagsanslag av 1 750 000 kronor, har
Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 120 (punkt 9, s. 56—60) föreslagit
riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordade ändringar
i personalförteckningen för fortifikationsförvaltningen, dels fastställa av
24
Statsutskottets utlåtande nr 172.
departementschefen förordad avlöningsstat för fortifikationsförvaltningen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53, dels ock till
Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 1 700 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 470 000 kronor.
Vid behandlingen av förevarande anslagsfråga i årets statsverksproposition
anmälde departementschefen att det förslag till ny organisation av
den regionala och lokala fortifikations- och byggnadsförvaltningen, som fortifikationsförvaltningen
gemensamt med statens organisationsnämnd framlagt
i skrivelse den 26 november 1951, var föremål för remissbehandling.
Enär ett ställningstagande till den föreslagna nya organisationen kunde
komma att påverka centralorganets personalbehov var departementschefen
icke beredd att då fatta slutlig ståndpunkt till medelsbehovet under förevarande
anslag. På grund av organisationsärendets omfattning och innebörden
av förslaget har ett flertal myndigheter hemställt om förlängning av
remisstiden. Departementschefen har ansett sig böra bifalla dessa yrkanden.
Förlängningen av remisstiden medför emellertid, att det icke är departementschefen
möjligt att taga slutlig ställning till förslaget inom sådan tid,
att proposition i ämnet kan föreläggas årets riksdag.
Departementschefen har föreslagit, att den å övergångsstat uppförda
kansliskrivartjänsten i Ca 15 utgår ur personalförteckningen fr. o. m. nästa
budgetår, att befattningen som skjutbaneofficer uppflyttas från löneklass
1: 29 till 1:31 ävensom att en tjänst för förste byråingenjör i Ce 29 med
avlöning från byggnadsanslag inrättas vid befästningsbyråns konstruktionssektion.
Enligt tilläggsbestämmelserna till statens allmänna avlöningsreglemente,
bilaga D, III. Tjänstemän vid försvaret, utgå vid vissa myndigheter förvaltningsarvoden
å 720 kronor. Vid fortifikationsförvaltningen utgå 3 dylika
arvoden. Departementschefen föreslår att arvodena i anslutning till de
1951 genomförda avlöningsförhöjningarna ökas med 60 kronor till 780
kronor.
Övriga föreslagna kostnadsförändringar föranledas av anslagsbelastningen
eller äro av automatisk natur.
Med hänsyn till att även den lägre extra ordinarie personalen vid fortifikationsförvaltningen
förtecknas i personalförteckning, som fastställes av
Kungl. Maj :t, förutsättes anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal även för nästa budgetår kunna betecknas förslagsvis. Posten
bör emellertid liksom hittills maximeras av Kungl. Maj :t.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och har icke något att erinra
mot vad departementschefen i samband därmed anfört, varför utskottet
hemställer,
Statsutskottets utlåtande nr 172.
25
att riksdagen må
a) dels ur personalförteckningen för fortifikationsförvaltningen
utesluta en under rubriken Tjänsteman å övergångsstat
upptagen tjänst för kansliskrivare i lönegrad Ca 15, dels
ock på förteckningen under rubriken Extra ordinarie tjänstemän
i högre lönegrad än Ce 24 med avlöning från byggnadsanslag
uppföra ytterligare en tjänst för förste byråingenjör i
lönegrad Ce 29;
b) fastställa följande avlöningsstat för fortifilcationsförvaltningen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1952/53:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 410 000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefatt
ningar,
förslagsvis ....................................... 127 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 9 840
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
...................................................... 833 500
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 417 660
Summa kronor 1 798 000
Särskilda uppbördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis ................................. 98 000
Nettoutgift kronor 1 700 000
c) till Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 1 700 000 kronor.
10 :o) Arméförvaltningen: Avlöningar. Sedan Kungl. Maj:t i propositionen
nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 18) föreslagit riksdagen att, i
avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1952/53 beräkna ett förslagsanslag av 1 610 000 kronor, har Kungl.
Maj:t i förberörda proposition nr 120 (punkt 10, s. 60—62) föreslagit riksdagen
att dels godkänna av departementschefen förordade ändringar i personalförteckningen
för arméförvaltningen, dels fastställa av departementschefen
förordad avlöningsstat för arméförvaltningen, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1952/53, dels ock till Arméförvaltningen:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 610 000
kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 350 000 kronor.
26
Statsutskottets utlåtande nr 172.
Av skäl som departementschefen anfört vid anmälan av civilförvaltningens
avlöningsanslag kan departementschefen icke tillstyrka av arméförvaltningen
begärda löngradsuppflyttningar.
Departementschefen föreslår inrättande av ytterligare 6 ordinarie kontorsbiträdestjänster
i utbyte mot samma antal biträdestjänster för skriv- och
kontorsgöromål. Vid arméförvaltningen utgå 25 förvaltningsarvoden å 720
kronor enligt tilläggsbestämmelserna till statens allmänna avlöningsreglemente,
bilaga D, III. Tjänstemän vid försvaret. Såsom departementschefen
anfört vid behandlingen av fortifikationsförvaltningens avlöningsanslag
böra dessa arvoden höjas till 780 kronor.
Övriga föreslagna kostnadsförändringar äro av automatisk natur.
Departementschefen har vidare föreslagit, att en förste byråsekreterare
i Ce 27 benämnes byråintendent samt att en ingenjör i Ce 25 benämnes
byråingenjör.
Utskottet tillstyrker de föreslagna ändringarna i personalförteckningen
för arméförvaltningen och har icke något att invända mot anslagsberäkningen.
Utskottet, som får erinra om vad utskottet under civilförvaltningens avlöningsanslag
anfört i fråga om förvaltningsreformens genomförande, hemställer,
att riksdagen må
a) på personalförteckningen för arméförvaltningen uppföra
ytterligare 6 kontorsbiträdestjänster i lönegrad Ca 8 samt vidtaga
de ändringar i fråga om tjänstebenämning, som departementschefen
i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för
den 7 mars 1952 förordat;
b) fastställa följande avlöningsstat för arméförvaltningen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 378 000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
fattningar,
förslagsvis .................................... 365 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 19 500
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 692 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 451 500
Summa kronor 1 906 000
Särskilda uppbördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis ................................. 296 000
Nettoutgift kronor 1 610 000
c) till Arméförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1952/
53 anvisa ett förslagsanslag av 1 610 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 172.
27
11 :o) Marinförvaltningen: Avlöningar. Sedan Ivungl. Maj :t i propositionen
nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 20) föreslagit riksdagen att, i
avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1952/53 beräkna ett förslagsanslag av 710 000 kronor, har Kungl.
Maj:t i förberörda proposition nr 120 (punkt 11, s. 63—66) föreslagit riksdagen
att dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för
marinförvaltningen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1952/53, dels ock till Marinförvaltningen: Avlöningar för nämnda budgetår
anvisa ett förslagsanslag av 710 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 600 000 kronor.
Av skäl som departementschefen anfört vid anmälan av civilförvaltningens
avlöningsanslag kan departementschefen icke tillstyrka av marinförvaltningen
begärda personalförändringar.
Vid marinförvaltningen utgå 10 förvaltningsarvoden å 720 kronor. I
överensstämmelse med vad departementschefen föreslagit under fortifikationsförvaltningens
avlöningsanslag böra dessa arvoden höjas till 780
kronor.
Övriga föreslagna kostnadsförändringar äro av automatisk natur.
Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag, får — under erinran
om vad utskottet under civilförvaltningens avlöningsanslag anfört i fråga
om förvaltningsreformens genomförande -— hemställa,
att riksdagen må
a) fastställa följande avlöningsstat för marinförvaltningen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 231 000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefatt -
ningar, förslagsvis .......................................... 170 000
d. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis ................................. 7 800
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 250 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 193 200
Summa kronor 852 000
Särskilda uppbördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis .................................... 142 000
Nettoutgift kronor 710 000
b) till Marinförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1952/
53 anvisa ett förslagsanslag av 710 000 kronor.
28
Statsutskottets utlåtande nr 172.
12 :o) Marinförvaltningen: Utrustning och inredning av nya lokaler. 1
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12, s. 66) — och under erinran
att riksdagen godkänt av Kungl. Maj :t i annat sammanhang framlagt förslag
om anvisande av medel för anordnande av vissa provisoriska lokaler
inom Stockholms luftvärnsregementes kasernetablissement, avsedda i första
hand för försvarets forskningsanstalt men även för bl. a. delar av marinförvaltningen
— hemställer utskottet,
att riksdagen må till Marinförvaltningen: Utrustning och
inredning av nga lokaler för budgetåret 1952/53 anvisa ett
reservationsanslag av 70 000 kronor.
13:o) Flygförvaltningen: Avlöningar. Sedan Kungl. Maj:t i propositionen
nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 22) föreslagit riksdagen att,
i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1952/53 beräkna ett förslagsanslag av 980 000 kronor, har Kungl.
Maj:t i förberörda proposition nr 120 (punkt 13, s. 67 och 68) föreslagit
riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad ändring i personalförteckningen
för flygförvaltningen, dels fastställa av departementschefen
förordad avlöningsstat för flygförvaltningen, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1952/53, dels ock till Flygförvaltningen: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 930 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 751 000 kronor.
Av skäl som departementschefen anfört i det föregående vid anmälan av
civilförvaltningens avlöningsanslag kan departementschefen icke nu tillstyrka
av flygförvaltningen begärd ordinariesättning av en byråintendentstjänst.
Mot inrättande i enlighet med flygförvaltningens förslag av ytterligare
3 ordinarie kontorsbiträdestjänster i utbyte mot samma antal biträdestjänster
för skriv- och kontorsgöromål bär departementschefen intet att
erinra.
Vid flygförvaltningen utgå 5 förvaltningsarvoden å 720 kronor. I överensstämmelse
med vad departementschefen föreslagit under fortifikationsförvaltningens
avlöningsanslag böra dessa arvoden höjas till 780 kronor.
Övriga föreslagna kostnadsförändringar äro av automatisk natur.
Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag, får — under erinran
om vad utskottet under civilförvaltningens avlöningsanslag anfört i fråga
om förvaltningsreformens genomförande — hemställa,
att riksdagen må
a) på personalförteckningen för flygförvaltningen uppföra
ytterligare 3 kontorsbiträdestjänster i lönegrad Ca 8;
b) fastställa följande avlöningsstat för flygförvaltningen, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53:
Statsutskottets utlåtande nr 172. -9
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 321 000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
fattningar,
förslagsvis .................................... 100 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 8 900
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 344 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ 241 100
Summa kronor 1 015 000
Särskilda uppbördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis ........ 85 000
Nettoutgift kronor 930 000
c) till Flggförvaltningen: A vlöningar för budgetåret 1952/53
anvisa ett förslagsanslag av 930 000 kronor.
14:o) Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Sedan Kungl. Maj:t
i propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 29) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1952/53 beräkna ett förslagsanslag av 144 100 000
kronor, bär Kungl. Maj :t i förberörda proposition nr 120 (punkt 14, s.
69—113) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga
av departementschefen förordade ändringar i personalförteckningarna
för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningar
vid armén, dels bemyndiga Kungl. Maj :t att med avseende på personalförteckningarna
meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga delar samma
innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser som genom Kungl.
Maj:ts brev den 1 juni 1951 fastställts att lända till efterrättelse för tilllämpningen
av arméns personalförteckningar för budgetåret 1951/52, dels
godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för arméns anslag
till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret
1952/53, dels ock till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 143 000 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels förberörda båda likalydande motioner 1:412 av herr Söderquist
m. fl. och 11:553 av herr Sjölin m. fl., i vilka hemställts, såvitt här är i
fråga, att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj :ts proposition nr 120
ville besluta, att förrådsvaktmästarna inplaceras i den lönegrad, som överensstämmer
med deras tjänsteställning,
dels ock en inom andra kammaren av fru Ewerlöf in. fl. väckt motion
(II: 197), i vilken hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.
30
Statsutskottets utlåtande nr 172.
Maj :t föreslå en sådan ändring av de provisoriska bestämmelserna för försvarets
reservsjuksköterskekår, att sjuksköterska inom denna kår måtte
åtnjuta dagarvode med kronor 12: 75 under föreskriven årlig tjänstgöring.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, torde
beträffande de likalydande motionerna få hänvisas till motionen 1:412.
Utskottet lämnar i det följande en kortfattad redogörelse i huvudsak endast
för de av departementschefen förordade ändringarna i personalförteckningarna
för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningar.
Vid framställningen följer utskottet den punktindelning,
som använts i propositionen. För närmare kännedom om de av departementschefen
framställda förslagen torde få hänvisas till propositionen.
1. Departementschefen förordar, att den för arméstabens personalavdelning
avsedda kanslibiträdestjänsten i Ca 11 utbytes mot en kontoristtjänst
i Ca 13 ävensom att ytterligare en kontoristtjänst i Ca 13, avsedd för sekreteraren
åt chefen för utbildningsavdelningen m. in., inrättas i utbyte mot
en kanslibi trädest jänst i Ca 11.
2. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag har 1951 års riksdag beslutat,
att Göta trängregementes kompani i Nora (T 2 N) skulle fr. o. m. budgetåret
1952/53 utgå ur fredsorganisationen, i samband varmed förbandets
permanent organiserade sjukvårdskompani skulle underställas chefen för
Norrlands trängregemente (T 3) och förläggas till Västernorrlands regemente
(121). Det förutsattes härvid att den mobiliseringscentral, som f. n.
är ansluten till T 2 N, skulle bibehållas vid sin förläggning i Nora.
Av den vid T 2 N befintliga militära ordinarie personalen — 1 major,
1 kapten, 2 löjtnanter, 1 fanjunkare, 3 sergeanter och 3 överfurirer — förordar
departementschefen att fanjunkaren tills vidare avses såsom förrådsunderofficer
vid mobiliseringscentralen. övrig nu nämnd militär personal
förutsättes skola överföras till andra trängförband.
I gällande personalförteckning finnes för T 2 N uppförd en arvodesbefattning
för förrådsunderofficer i 1: 20. Befattningen, som är vakant, föreslås
skola bibehållas på personalförteckningen, varvid emellertid föreskrift
bör meddelas om att befattningen icke får tillsättas så länge berörda arbetsuppgifter
fullgöras av underofficer på aktiv stat.
Den för T2N avsedda, f. n. vakanta batalj onsläkarbeställningen i Ca 27
föreslås skola indragas fr. o. m. nästa budgetår.
Vidare föreslås tjänsten för köksföreståndare i Ca 12 skola indragas vid
vakans.
3. För att säkerställa mobiliseringen av de för Stockholms försvar avsedda
luftvärnsförbanden har enligt beslut av 1946 års riksdag för Stockholms
luftvärnsregemente (Lv 3) upprättats en mobiliseringscentral i
Stockholm.
Den av statsmakterna beslutade förflyttningen av Lv 3 till Norrtälje be -
Statsutskottets utlåtande nr 172.
31
räknas av arméchefen kunna genomföras under år 1952, varvid utbildningsverksamheten
förutsatts skola överföras fr. o. m. den 1 april samt
stabs- och förvaltningstjänsten fr. o. m. den 1 oktober.
Departementschefen har anslutit sig till förslag av arméchefen om att
Lv3:s mobiliseringscentral i Stockholm skall indragas i samband med
regementets förflyttning till Norrtälje och att i stället skall inrättas en särskild
luftvärnsavdelning vid Stockholms försvarsområdesstab. Till frågan
om härför erforderliga jämkningar i personalförteckningarna har departementschefen
förklarat sig vilja återkomma sedan förslag härom, grundat
på vederbörliga organisationsundersökningar, framlagts av arméchefen.
Under tiden förutsättes den f. n. för materielvård m. m. anställda personalen
vid mobiliseringscentralen få i erforderlig utsträckning disponeras
vid försvarsområdet med Stockholm såsom stationeringsort.
Arméchefen har vidare föreslagit att särskilt beslut nu fattas angående
personalen vid Lv3:s fasta maskinanläggningar. Det syntes enligt arméchefen
lämpligt, att en del av den nuvarande maskinpersonalen avsåges för
de genom Lv3:s förflyttning ledigblivna lokalerna i Stockholm, Svea livgardes
förutvarande etablissement därstädes och intendenturförvaltningsskolans
lokaler, varvid, med hänsyn till att frågan om lokalernas framtida
användning ännu vore oavgjord, ledigblivna tjänster tills vidare borde besättas
med extra personal. Behovet av reparatör- och eldarpersonal vid regementets
förläggning i Norrtälje borde tillgodoses genom överflyttning och
nyanställning. I anslutning härtill har arméchefen föreslagit, att följande
tjänster avses för lokalerna i Stockholm, nämligen 1 maskinmästare i Ce 17
(Cg 17), i samband varmed en nu vakant maskinisttjänst i Ca 16 förutsatts
skola indragas, 1 reparatör i Ca 11, varvid förutsatts att innehavaren av
tjänsten finge förordnas att mot vikariatslön bestrida göromål som eljest ankomma
på reparatör i Ca 13 ävensom att tjänsten vid ledighet icke finge
återbesättas utan Kungl. Maj :ts medgivande, 1 reparatör i Ce 11 (Cg 11),
4 eldare i Ce 10 (Cg 10) samt 1 eldare i Ce 10, avsedd för intendenturförvaltningsskolan.
Behovet av reparatör- och eldarpersonal för Lv3:s etablissement
i Norrtälje har föreslagits skola tillgodoses med nu befintliga
tjänster för 1 maskinist i Ca 16, 1 reparatör i Ca 11 och 4 eldare i Ce 10
samt med inrättande av 1 ny reparatör stjänst i Ce 13; maskinisttjänsten
har därvid förutsatts skola utbytas mot tjänst för maskinmästare i Ca 17.
För egen del har departementschefen beträffande personaluppsättningen
vid Lv3:s maskinanläggningar anslutit sig till arméchefens förslag. Med
hänsyn till den osäkerhet som f. n. råder i fråga om det framtida utnyttjandet
av de lokaler, som betjänas av anläggningarna i Stockholm, förutsättas
i princip befattningarna vid dessa anläggningar tills vidare skola
tillsättas med extra tjänstemän. I den mån för anläggningarna i Stockholm
avses därstädes redan nu anställd ordinarie eller extra ordinarie personal,
torde enligt departementschefen befattningarna tills vidare böra vid avgång
ersättas med extra tjänstemän.
32
Statsutskottets utlåtande nr 172.
7. Med hänsyn till den ökade utbildningsverksamheten vid luftvärnet
har departementschefen föreslagit överflyttningar till luftvärnet av följande
beställningar, 1 sergeantsbeställning Ma 4 vid kavalleriet, beställningar för
1 kapten Ma 9, 1 löjtnant Ma 7, 1 fanjunkare Ma 5 och 1 sergeant Ma 4
vid pansartrupperna, 1 sergeantsbeställning Ma 4 vid ingenjörtrupperna
samt 1 löjtnantsbeställning Ma 7 vid trängtrupperna.
8. 1951 års riksdag har beslutat, att arméns radarskola skall förläggas
i anslutning till Göta artilleriregemente (A 2). Departementschefen förordar,
att för verksamheten vid skolan, bl. a., inrättas vid tygstaten beställningar
för 2 tyghantverkare av 1. klassen i Ca 18 och 3 armétekniker i Ca 12.
11. Slutläget för personaluppsättningen vid arméingenjörkåren fastställdes
preliminärt genom beslut av 1948 års riksdag. Vissa jämkningar i detta
beslut gjordes av 1949 och 1950 års riksdagar.
Departementschefen har tillstyrkt, att vid arméingenjörkåren planenligt
skola tillkomma ordinarie beställningar för en armédirektör av 1. graden i
Ca 33 och tre armédirektörer av 2. graden i Ca 31 i utbyte mot beställningar
för två arméingenjörer av 1. graden i Ce 29 och två arméingenjörer av 2.
graden i Ce 27.
12. Departementschefen förordar, att tygstaten fr. o. in. nästa budgetår
ytterligare utbygges med, förutom de beställningar departementschefen i
det föregående föreslagit skola tillkomma för arméns radarskola, följande
beställningar, nämligen tre tygverkmästare av 2. klassen i Ca 19, sju tyghantverkare
av 1. klassen i Ca 18, 19 tyghantverkare av 2. klassen i Ca 16
och åtta armétekniker i Ca 12. I samband härmed kunna 35 furirsbeställningar
vid tygstaten indragas.
13. Departementschefen tillstyrker, att fr. o. m. nästa budgetår vid
Svea livgarde inrättas en beställning för musikinspektör i Ma 10 i utbyte
mot den befintliga musikdirektörsbeställningen av 1. graden i Ma 9 vid
regementet. Innehavaren av den nya beställningen förutsättes skola fullgöra
arbetsuppgifter såsom inspektör för musikverksamheten inom hela
försvaret.
För Svea trängregementes mobiliseringscentral i Solna föreslås skola inrättas
en arvodesbefattning för förrådsunderofficer i 1: 20 i utbyte mot
den övergångsvis kvarstående fanjunkarbeställning vid intendenturkåren,
vars innehavare f. n. tjänstgör som förrådsunderofficer vid centralen. Arvodesbefattningen
förutsättes skola tillsättas först i samband med att
fanjunkarbeställningen efter pensionsavgång kan indragas.
14. Försvarets reservsjuksköterskekår utgör, enligt av Kungl. Maj:t
den 15 juni 1951 meddelade provisoriska bestämmelser för kåren, en
under försvarets sjukvårdsstyrelse stående personalkår med uppgift att
i såväl fred som krig förse försvarets förband m. m. med särskilt
utbildad extra personal. Chef för kåren är sjuksköterskeinspektrisen
hos sjukvårdsstyrelsen. Här avsedd sjuksköterskepersonal, som får förordnas
för högst tre år i sänder, är skyldig att tjänstgöra i krig och
Statsutskottets utlåtande nr 172.
33
då värnpliktiga eljest tagas i anspråk för rikets försvar eller säkerhet eller
för fullgörande av beredskapsövning. Därjämte är personalen skyldig att
tjänstgöra vid försvarets sjukvård sammanlagt 126 dagar under den treårsperiod
för vilken vederbörande anställts. Personalen äger åtnjuta dels
årsarvode med 500 kronor jämte rörligt tillägg enligt samma grunder och
samma procenttal som gälla angående höjning av månadslön, angiven i
de i statens löneplansförordning intagna grundlönetabellerna, dels ock dagarvode
med åtta kronor under föreskriven årlig tjänstgöring. Personalen
är vidare berättigad till övertids- och reseersättningar in. m.
I skrivelse den 16 januari 1952 har försvarets sjukvårdsstyrelse — under
hänvisning till den vid 1951 års riksdag beslutade höjningen av sjuksköterskornas
avlöningsförmåner — hemställt att dagarvodet till personal i
reservsjuksköterskekåren höjes till 12 kronor 75 öre eller att årsarvodets
grundbelopp höjes till 585 kronor och dagarvodet till 10 kronor. Civilförvaltningen
har tillstyrkt en höjning av löneförmånerna och föreslagit att
dagarvodet bestämmes till 10 kronor.
För egen del har departementschefen förordat en höjning av löneförmånerna
i enlighet med civilförvaltningens förslag.
15. Departementschefen tillstyrker, att 11 tillföres en ny beställning för
bataljonsläkare i Ca 25. Härför bör enligt departementschefen utnyttjas
den bataljonsläkarbeställning, som blir övertalig genom indragningen av
K 2 (jfr punkt 22).
18. I enlighet med principerna för reglerad befordringsgång för biträdespersonal
föreslår departementschefen, att tillhopa 108 kontorsbiträdestjänster
i Ca 8 tillkomma i utbyte mot samma antal biträdestjänster för
skriv- och kontorsgöromål, nämligen
hos tjänstegrensinspektör 1 tjänst;
vid militärbefälsstaberna 13 tjänster, av vilka 2 vid I., 3 vid III., 3 vid
IV., 1 vid V. och 4 vid VII. militärbefälsstaben;
vid fortifikationsbefälhavarstaben i Boden 1 tjänst;
vid kommendantsstaben i Stockholm 1 tjänst;
vid försvarsområdesstaberna 5 tjänster, av vilka 2 vid Kiruna—Jokkmokks,
1 vid Östersunds och 2 vid Uppsala—Västerås försvarsområdesstab;
vid infanteriet 41 tjänster, av vilka 5 vid vartdera av I 4 och I 14, 4 vid
116, 3 vid ettvart av I 2, I 3, I 5, I 6 och I 21, 2 vid ettvart av I 7, I 11, I 12
och 117 samt 1 vid ettvart av II, 18, 113 och I 20;
vid kavalleriet 5 tjänster, av vilka 3 vid K 1 samt 1 vid vartdera av K 3
och K 4;
vid pansartrupperna 6 tjänster, av vilka 4 vid P 3 och 2 vid P 4;
vid artilleriet 14 tjänster, av vilka 4 vid vartdera av A 4 och A 8, 3 vid
A 6 samt 1 vid ettvart av A 2, A 3 och A 7;
vid luftvärnet 6 tjänster, av vilka 3 vid Lv 1 samt 1 vid ettvart av Lv 3,
Lv 5 och Lv 6;
3—890 6 2 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 6 samt. Nr 172.
34 Statsutskottets utlåtande nr 172.
vid ingenjörtrupperna 4 tjänster, av vilka 2 vid Ing 1 och 1 vid vartdera
av Ing 2 och Ing 3;
vid signaltrupperna 1 tjänst, avsedd för signalregementets kompani i
Boden;
vid trängen 4 tjänster, av vilka 1 vid T 2 och 3 vid T 4; ävensom
vid utbildningsanstalterna 6 tjänster, av vilka 3 vid vardera av krigsskolan
och arméns signalskola.
20. Lönerevisionen för köksföreståndare in. fl. enligt beslut av 1951 års
riksdag föranleder följande ändringar i personalförteckningen för ordinarie
tjänstemän, 17 köksföreståndare i Ca 14—Ca 20, 17 i Ca 14—Ca 18,
4 i Ca 14—Ca 17, 1 i Ca 12—Ca 18 och 19 i Ca 12—Ca 17 samt 17 biträdande
köksföreståndare i Ca 10—Ca 16 och 40 i Ca 10—Ca 14. Hänsyn har
härvid icke tagits till de inskränkningar i lönegradsuppflyttningarna som,
på sätt förutsatts i riksdagsbeslutet, kunna förekomma med hänsyn till att
vederbörande tjänsteman icke avlagt viss avgångsexamen. Erinran om
ifrågavarande undantag från eljest gällande lönegradsplacering bör enligt
departementschefen intagas i personalförteckningen.
21. Kungl. Maj :t har enligt beslut den 11 januari respektive den 8
februari 1952 meddelat bestämmelser rörande rationalisering av stabs- och
förvaltningstjänsten in. in. vid A 4 och A 7. De i besluten förutsatta ändringarna
i personalförteckningarna förutsättas skola vidtagas för budgetåret
1952/53. Departementschefen föreslår vidare, att för förbanden inrättas
följande beställningar, nämligen 1 för A 7 avsedd beställning för
arméingenjör av 2. graden i Ca 27 vid arméingenjörkåren, 2 förvaltarbeställningar
i Ma 8 vid fälttygkåren, avsedda den ena för A 4 och den andra
för A 7, samt 2 förvaltarbeställningar i Ma 6 (regementsexpeditionsföreståndare,
personalregistrator) vid vartdera av A 4 och A 7. I samband därmed
förutsättas vid vartdera förbandet 2 styckjunkarbeställningar skola
indragas.
Departementschefen har vidare anmält, att Kungl. Maj:t genom beslut
den 24 augusti och den 28 september 1951 respektive den 1 november 1951
fastställt ändrad organisation av stabs- och förvaltningstjänsten vid Södermanlands
pansarregemente (P 3) och Karlsborgs luftvärnsregemente (Lv 1).
Erforderliga ändringar i anslutning till berörda beslut torde enligt departementschefen
böra vidtagas i personalförteckningarna.
Departementschefen föreslår, att en överfurirsbeställning, avsedd för en
för P 4 och III. militärbefälsstaben gemensam körcentral, inrättas.
I propositionerna 1950: 110 och 1951: 110 ha förslag framlagts till personalförändringar
i anledning av förutsatta rationaliseringar av stabs- och
förvaltningstjänsten vid samtliga vid ifrågavarande tid motoriserade artilleriregementen
(typförband A 6) samt vid Skånska luftvärnskåren (Lv4;
typförband). Beslut har sedermera fattats om motorisering av A 2. Rationalisering
av sistnämnda förband och återstående luftvärnskårer kommer
att successivt genomföras. Departementschefen föreslår, att erforderliga
Statsutskottets utlåtande nr 172.
35
beställningar och befattningar inrättas för dessa förband samt att medel
beräknas för att anställa övrig personal vid förbanden fr. o. m. nästa budgetår.
I sammanställningen över yrkanden (prop., s. 75) ha under förevarande
punkt upptagits de personalförändringar som, såvitt nu kan bedömas,
erfordras för att genomföra rationaliseringarna på bär ifrågavarande
områden. Personalförslagen överensstämma i huvudsak med de för
vederbörande typförband fastställda personalstaterna. Då frågan om den
regionala och lokala fortifikations- och byggnadsförvaltningens organisation
ännu icke lösts, böra enligt departementschefen tills vidare inga förändringar
beträffande kasernvårdsavdelningarna vidtagas. I enlighet härmed
föreslås inga beställningar för kasernförvaltare. I övrigt föreslår departementschefen
att för A 2 inrättas en arméingenjörbeställning i Ce 24
vid arméingenjörkåren samt att förvaltarbeställningar till det antal, som
angivits i sammanställningen över yrkanden under denna punkt, inrättas
vid A 2, Lv 5—Lv 7 och fälttygkåren, varvid förvaltarbestäilningarna vid
förbanden förutsättas skola placeras i Ma 6 och vid fälttygkåren i Ma 8.
Departementschefen förordar vidare, att befattningar för pensionerade officerare
inrättas till det antal som angivits i berörda sammanställning samt
att indragning av beställningar för styckjunkare och befattningar för pensionerade
underofficerare vidtagas i enlighet med vad i sammanställningen
angivits. Speciella förhållanden vid de särskilda förbanden kunna, framhåller
departementschefen, komma att föranleda avvikelser från de angivna
personaluppsättningarna. Såvitt avser arvodesbefattningar för pensionerad
personal bör enligt departementschefen Kungl. Maj :t äga att reglera
de personalförändringar som sålunda komma att erfordras.
Statens organisationsnämnd har avgivit rapport över organisationsundersökningar
vid Ing 3, InfSS och ArtSS samt över kompletterande undersökningar
vid K 3, K 4 och S 1 Sk. Ehuru slutlig ställning till dessa organisationsfrågor
ännu icke kunnat tagas har departementschefen likväl ansett
sig böra föreslå vissa personalförändringar som, såvitt nu kan bedömas,
bliva erforderliga för att organisationen skall kunna ändras.
Vad först angår Ing 3 förordar departementschefen, att 1 förvaltarbeställning
i Ma 8 inrättas på fälttygkårens stat med placering vid tygförrådet
samt att 2 förvaltarbeställningar i Ma 6, avsedda för kårexpeditionsföreståndare
och personalregistrator, uppföras på ingenjörtruppernas personalstat.
Beställningar för 1 fanjunkare och 1 överlurir kunna indragas.
Vidare erfordras icke längre beställning för ingenjörförrådsförvaltare. 2
arvodesbefattningar i 1:20 föreslås tillkomma (föreståndare för förrådsbokföringskontor
och i ekonomi tjänst) och 5 sådana befattningar indragas
(biträde i personaldetalj och åt regementsintendent, expcditionsunderofficer,
köksföreståndare och tygunderofficer).
Beträffande härefter K 3 och S 1 Sk ha undersökningarna enligt organisationsnämndcns
uppfattning bestyrkt, att stabs- och förvaltningstjänsten
vid dessa förband kan samordnas. Med anledning härav förordar dcparte
-
36
Statsutskottets utlåtande nr 172.
mentschefen i detta hänseende följande personalförändringar. För tygförrådet
vid K 3 inrättas 1 förvaltarbeställning i Ma 8 på fälttygkårens stat.
Härigenom kunna indragas 2 arvodesbefattningar för underofficerare
(1:20) avsedda för 1 tygunderofficer vid vartdera av K 3 och SI Sk. På
kavalleriets personalstat uppföras 2 förvaltarbeställningar i Ma 6 (regementsexpeditionsföreståndare
och personalregistrator vid K 3) i utbyte mot
2 fanjunkarbeställningar. 2 arvodesbefattningar för pensionerade officerare
(1: 29), avsedda för biträdande mobiliseringsofficer och slcvadronschef,
tillkomma vid K 3. Förutom i det föregående omnämnda 2 befattningar
för pensionerade underofficerare kunna ytterligare 5 sådana arvodesbefattningar
vid K 3 och S 1 Sk indragas (biträde i personaldetalj och åt regementsintendent
samt köksföreståndare vid K 3, biträde i personaldetalj och
expeditionsunderofficer vid S 1 Sk). Vid K 3 bör enligt departementschefen
tillkomma 1 befattning för pensionerad underofficer i 1: 20 (föreståndare
för förrådsbokföringskontor).
Enligt föreliggande förslag bör, framhåller departementschefen vidare,
personalorganisationen vid K 4 givas en något annorlunda struktur än den
som föreslagits för K 3 med S 1 Sk och vilken angivits vara normalorganisation.
På grundval av föreliggande förslag beräknas för K 4 följande
personaländringar. 1 förvaltarbeställning i Ma 8 på fälttygkårens stat (tygförrådet)
samt 2 förvaltarbeställningar i Ma 6 på kavalleriets stat (regementsexpeditionsföreståndare
och personalregistrator) tillkomma, varigenom
1 arvode för pensionerad underofficer i 1: 20 (tygunderofficer) samt
2 fanjunkarbeställningar på kavalleriets stat kunna indragas. För skvadronschefsbefattning
erfordras 1 pensionerad officer i 1:29. Därjämte bör
tillkomma 1 befattning för pensionerad underofficer i 1: 20 (föreståndare
för förrådsbokföringskontor) samt utgå 3 sådana befattningar (biträde i
personaldetalj och åt regementsintendent samt köksföreståndare).
Angående InfSS föreslår departementschefen, att en förvaltarbeställning
i Ma 8 inrättas vid fälttygkåren. I enlighet med vad departementschefen
ämnar förorda vid behandlingen i det följande av personalförändringar i
samband med K2:s avveckling torde beställningar för en ryttmästare (tygofficer)
i Ma 9 och en fanjunkare (tygunderofficer) i Ma 5 vid K 2 böra
överflyttas till infanteriskjutskolans stat. Departementschefen förutsätter,
att sistnämnda beställning vid inträffande ledighet indrages och att först
därvid förvaltarbeställningen tillsättes. Därjämte bör enligt departementschefen
en särskild beställning för kassachef inrättas vid skolan. Härför
bör avses en befintlig beställning för förvaltare (i kassatjänst) vid intendenturkåren,
som eljest genom indragningen av K 2 skulle bli övertalig.
Beställningen föreslås skola placeras i Ma 8. Vidare förordas, att beställningen
på infanteriskjutskolans stat för fanjunkare eller styclcjunkare utbytes
mot beställning för fanjunkare, styckjunkare eller sergeant. Beträffande
arvodestjänster för pensionerad personal böra enligt departementschefen
tjänsterna för intendent m. m. och tygofficer i 1: 29 samt för köks
-
Statsutskottets utlåtande nr 172.
37
föreståndare och tygunderofficer i 1: 20 utgå. Tjänster för kasernkompanichef
i 1: 29 samt föreståndare för förrådsbokföringskontor och skjutfältsunderofficer
i 1:20 tillkomma. Vidare böra enligt departementschefen
tjänster tillkomma för 1 skogvaktare i Ca 16 i utbyte mot nuvarande arvodestjänst,
1 kansliskrivare i Ca 15 i utbyte mot kontoristtjänst i Ca 13,
2 kanslibiträden i Ca 11 samt 2 förrådsvaktmästare i Ca 12, de sistnämnda
i utbyte mot motsvarande extra tjänster.
Beträffande slutligen ArtSS, som avses i förvaltningshänseende skola
underställas chefen för Bergslagens artilleriregemente (A 9), förordar departementschefen,
att 1 förvaltarbeställning i Ma 8 inrättas vid fälttygkåren.
Vidare bör enligt departementschefen 1 arvodestjänst i 1: 20 för
förrådsunderofficer tillkomma på A9:s stat och 1 dylik tjänst för köksföreståndare
på artilleriskjutskolans stat utgå. De på artilleriskjutskolans
stater uppförda tjänsterna för köksföreståndare i Ca 12 och biträdande intendent
i 1: 29 föreslås skola överföras till A9:s stater.
22. Avvecklingen av K 2 in. m. Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen
1951:110 beslöt riksdagen dels att Skånska kavalleriregementet
(K 2) skulle indragas fr. o. m. budgetåret 1952/53 och ersättas med en
mobiliseringscentral, i samband varmed regementets cykelkontingent skulle
förläggas till Södra skånska infanteriregementet (17) och dess ryttarkontingent
till Livregementets husarer (K 3), dels ock att K3:s cykelkontingent
skulle i samband med indragningen av K 2 förläggas till Älvsborgs
regemente (115).
Kungl. Maj :t har enligt beslut den 15 februari 1952 bemyndigat arméchefen
att i mån av behörighet vidtaga åtgärder för avveckling av K 2 i
huvudsak enligt i utredningen framlagd plan. Den mobiliseringscentral,
som förutsatts skola ersätta K 2 fr. o. m. ingången av budgetåret 1952/53,
har föreskrivits skola förläggas till Ljungbyhed och benämnas Skånska
kavallerimobiliseringscentralen (kavmobcL) samt anslutas till Herrevadsklosters
remontdepå. Chefen för denna depå bär föreskrivits skola i egenskap
av chef för mobiliseringscentralen vara underställd befälhavaren för
Kristianstads försvarsområde (fo 14).
Departementschefen förordar, att såsom förrådsunderofficer vid mobiliseringscentralens
förråd tills vidare avses en fanjunkare på kavalleriets
stat. Förrådsunderofficeren förutsättes jämväl skola tjänstgöra såsom
kasernunderofficer för såväl mobiliseringscentralen som det s. k. Ljungbyhedlägret.
För mobiliseringscentralens förråd föreslås vidare skola avses
1 förrådsvaktmästare och 4 förrådsmän, redovisade vid fo 14.
Vidare föreslås att vid fo 11 inrättas 1 arvodestjänst i 1: 20 för liemvärnsunderofficer.
Enligt Kungl. Maj :ts förenämnda beslut ha bestämmelser meddelats om
tjänstgöring vid I 7 och I 15 för ett antal officerare, underofficerare och
överfurirer ur kavalleriet. Ifrågavarande beställningar för officerare och
underofficerare torde enligt departementschefen tills vidare böra redovisas
38
Statsutskottets utlåtande nr 172.
på kavalleriets stat. Beträffande överfurirsbeställningarna föreslås, att 6
skola överföras till I 7, 6 till 115, 1 till K 3 och 2 till K 4.
I enlighet med Kungl. Maj :ts nyssnämnda beslut skola arvodesbefattningarna
för pensionerade underofficerare indragas.
Departementschefen är f. n. ej beredd biträda framlagt förslag att utbyta
den övertaliga regementschefsbeställningen vid kavalleriet mot en
majorsbeställning. Vid uppkommande ledighet i beställningen anses densamma
emellertid tills vidare icke böra indragas.
Departementschefen förordar vidare, att beställningar vid kavalleriet
för 1 major, 1 ryttmästare och 1 fanjunkare överflyttas till InfSS.
Enär den civila ordinarie personalen vid K 2 synes departementschefen
kunna placeras på andra befattningar inom krigsmakten eller beredas
annan anställning, kunna befattningarna för denna personal indragas.
Genom indragningen av K 2 blir musikpersonalen övertalig. I avvaktan
på att slutlig ställning tages till frågan om militärmusikens framtida organisation
böra enligt departementschefen beställningarna — med undantag
av musikdirektörsbeställningen, som är vakant — tills vidare icke dragas
in. Personalen bör enligt departementschefen överföras till andra förband.
Vid uppkommande vakans förutsättas beställningarna icke få återbesättas
utan Kungl. Maj :ts bemyndigande.
Vad angår personal på andra personalkårers än kavalleriet stater har
departementschefen i det föregående (punkt 15) tillstyrkt, att den övertaliga
bataljonsläkarbeställningen vid K 2 utnyttjas för inrättande av en
ny sådan beställning i Ca 25 vid I 1. Den nuvarande innehavaren av förstnämnda
beställning förutsättes skola erhålla begärd anställning på reservstat.
Intill den 1 oktober 1953, då en å reservstat uppförd regementsläkarbeställning
beräknas bliva ledig, bör enligt departementschefen för detta
ändamål kunna utnyttjas vakant majorsbeställning å reservstaten. Beställningen
för regementsveterinär föreslås skola indragas vid vakans. Av
två förvaltarbeställningar vid intendenturkåren bör den ena (i kassatjänst)
överflyttas till InfSS i enlighet med vad departementschefen tillstyrkt under
nästföregående punkt, medan den andra förutsättes skola indragas
vid vakans. En övertalig kaptensbeställning vid intendenturkåren (regementsintendent)
anses tills vidare böra bibehållas.
Arméchefen har framhållit, att det icke torde bli möjligt att bereda samtlig
icke-ordinarie personal och arbetarpersonal, som i samband med avvecklingen
av K 2 och T 2 N blir övertalig, anställning. Starka skäl synes departementschefen
tala för att av denna personal de som under en längre
tid varit anställda i statens tjänst erhålla viss gottgörelse. Det förutsättes
få ankomma på Kungl. Maj :t att pröva och avgöra i samband med avvecklingen
av förenämnda förband uppkommande frågor om ersättning till
övertalig icke-ordinarie personal och arbetarpersonal i huvudsaklig överensstämmelse
med de av 1945 års försvarskommitté angivna grunderna
(SOU 1947:72, s. 115 o. f.). Uppkommande kostnader ha förutsatts skola
39
Statsutskottets utlåtande nr 172.
bestridas, beträffande årliga ersättningar från det under tolfte huvudtiteln
uppförda förslagsanslaget Diverse pensioner och understöd in. m. och beträffande
avskedsersättningar från de anslag, från vilka löntagarens avlöningskostnader
omedelbart före avgången bestritts.
På grund av beslut av innevarande års riksdag angående placering i
lönegrad av vissa chefstjänster skola vidtagas följande lönegradsförändringar
såvitt angår förevarande anslag. Den för chefen för sektion I vid
arméstaben avsedda överstebeställningen i Ma 12 vid generalstabskåren utbytes
mot en beställning för överste i Mo 14. Beställningen som chef för
krigshögskolan i Ma 12 uppflyttas till Mo 14. De för K 3 och K 4 avsedda
sekundchefs- respektive regementschefsbeställningarna samt kårchefsbeställningarna
vid artilleriet, luftvärnet och ingenjörtrupperna, alla i Ma 12,
ävensom beställningen som chef för infanteriskjutskolan i Ma 12 eller
Mall uppflyttas till Mo 13. Beställningarna som chef för krigsskolan, arméns
underofficersskola, artilleriskjutskolan och luftvärnsskjutskolan, alla
i Ma 12 eller Mall, placeras i Ma 12.
Departementschefen har anmält, att Kungl. Maj :t den 30 november 1951
medgivit, att ingenjörtruppernas mobiliseringscentraler från och med den
1 december 1951 må provisoriskt överflyttas, mobiliseringscentralen i Karlstad
från Göta till Svea ingenjörkår och mobiliseringscentralen i Östersund
från Svea till Bodens ingenjörkår.
Den kontanta ersättningen till musikelever är i enlighet med beslut av
1948 års riksdag utformad i anslutning till penningbidraget till värnpliktiga.
Musikelev äger sålunda åtnjuta — förutom inkvartering, beklädnad,
förplägnad och sjukvård eller ersättning för dylik förmån på sätt för ickeordinarie,
medelst kontrakt för viss tid tillsatt manskap finnes stadgat —
kontantersättning, beräknad efter 540 kronor för år för de första 300
dagarna av anställningstiden och efter 720 kronor för år för tid därefter.
Vid anmälan till årets statsverksproposition av arméns anslag till avlöningar
m. m. till värnpliktiga har departementschefen föreslagit förhöjning
av penningbidraget till värnpliktiga. Vidare har departementschefen
i det föregående förordat ändring av bestämmelserna i kungörelsen om
värnpliktsavlöning rörande bl. a. det antal tjänstgöringsdagar, som skall
kvalificera till erhållande av närmast högre penningbidrag än det lägsta.
Departementschefen förutsätter att den kontanta ersättningen till musikelever
anpassas efter de föreslagna ändringarna angående penningbidraget.
Närmare bestämmelser härom förutsättas få meddelas av Kungl. Maj :t.
I anslutning till de under år 1951 genomförda avlöningsförhöjningarna
torde enligt departementschefen omrcglering böra ske av flertalet vid försvarsgrenarna
nu utgående arvoden, i den mån så ej redan skett. Härvid
räknar departementschefen med att arvoden, som äro avsedda att utgöra
full ersättning för heltidstjänstgöring, skola uppräknas med omkring 20 %.
Huvuddelen av övriga arvoden åter — exempelvis de befattningsarvoden,
som upptagits i bilagan D till tilläggsbestämmelserna till statens allmänna
40
Statsutskottets utlåtande nr 172.
avlöningsreglemente, avdelning III. Tjänstemän vid försvaret, samt i respektive
försvarsgrenars förteckningar å vissa arvoden och särskilda ersättningar
upptagna bisysslearvoden —- torde enligt departementschefen böra
uppräknas med omkring 10 %. Det förutsättes få ankomma på Kungi.
Maj :t att meddela erforderliga närmare föreskrifter för arvodesregleringens
genomförande.
Det sammanlagda medelsbehovet under arméns anslag till avlöningar
till aktiv personal in. fl. skulle enligt departementschefens beräkningar
uppgå till sammanlagt 143 000 000 kronor eller 21 000 000 kronor mera än
det belopp som anvisats för innevarande budgetår.
Utskottet, som under punkt 2 i det föregående tillstyrkt, att arméns manskapsorganisation
skall utformas efter i huvudsak de riktlinjer, som där
angivits, samt vidare yttrat sig i vissa personalfrågor, som beröra flera försvarsgrenar,
har ansett sig kunna godtaga de jämkningar i arméns personalorganisation,
som departementschefen i nu förevarande sammanhang
förordat.
Försvarets reservsjuksköterskor äga åtnjuta dels årsarvode med 500 kronor
jämte rörligt tillägg, dels ock dagarvode med 8 kronor under föreskriven
årlig tjänstgöring. Departementschefen har föreslagit, att dagarvodet
höjes till 10 kronor. I motionen II: 197 yrkas, att detta arvode ytterligare
uppräknas med 2 kronor 75 öre. Utskottet anser i likhet med departementschefen,
att den år 1951 beslutade förbättringen av de löneplansanställda
sjuksköterskornas avlöningsförmåner, som innebar en höjning av lönen för
dag räknat med i runt tal 2 kronor, bör föranleda en förbättring även av
de förmåner, som tillkomma personal i reservsjuksköterskekåren. Då det
av departementschefen föreslagna beloppet synes vara avvägt i förhållande
till förenämnda höjning för sjuksköterskorna, anser utskottet sig sakna
anledning föreslå avvikelse från departementschefens förslag. Motionen
torde alltså icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.
I motionerna I: 412 och II: 553 har yrkats bland annat, att förrådsvaktmästarna
skola inplaceras i den lönegrad, som överensstämmer med deras
tjänsteställning (överfurir eller sergeant). Utskottet vill erinra, att i två i
anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 107 angående lönegradsplaceringen
för vissa tjänster in. m. väckta likalydande motioner I: 402 och
11:548 hemställts, att förrådsvaktmästarna skola lönegradsplaceras i likhet
med överfurir. I sitt denna dag avgivna utlåtande i anledning
av förenämnda proposition har utskottet avstyrkt sistberörda motioner.
Härav följer, att utskottet avstyrker jämväl de i nu förevarande sammanhang
väckta motionerna.
Under åberopande av det anförda får utskottet, som icke funnit anledning
till erinran mot den av departementschefen verkställda beräkningen av
medelsbehovet under ifrågavarande anslag, hemställa,
I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 412 och II: 553, såvitt här
är i fråga,
Statsutskottets utlåtande nr 172.
41
a) bemyndiga Kungi. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningarna
för ordinarie tjänstemän och för pensionerad
personal i arvodesbefattningar vid armén, som föranledas
av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över
försvarsärenden för den 7 mars 1952 föreslagit;
b) bemyndiga Kungl. Maj :t att med avseende på personalförteckningarna
meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga
delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser
som genom Kungl. Maj:ts brev den 1 juni 1951
fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av
arméns personalförteckningar för budgetåret 1951/52;
c) godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till
avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret
1952/53:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
......................................................... 67 300 000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar,
förslagsvis ........................... 6 500 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 765 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ................................................ 37 700 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 34 375 000
Summa kronor 146 640 000
Särskilda uppbärdsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis .............................. 3 640 000
Nettoutgift kronor 143 000 000
d) till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 143 000 000
kronor;
II. att motionen II: 197 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
15:o) Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Sedan Kungl. Maj:t
i propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 69) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen: Avlöningar
till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1952/53 beräkna ett förslagsanslag
av 57 100 000 kronor, har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr
120 (punkt 15, s. 114—143) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.
Maj:t att vidtaga av departementschefen förordade ändringar i personalför
-
42
Statsutskottets utlåtande nr 172.
teckningarna för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningar
vid marinen, dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för marinens anslag till avlöningar till aktiv personal
m, fl., att tillämpas under budgetåret 1952/53, dels ock till Marinen: Avlöningar
till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 57 700 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft förberörda
båda likalydande motioner 1:412 av herr Söderquist m. fl. och 11:553 av
herr Sjölin in. fl., i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen vid
behandlingen av Kungl. Maj :ts proposition nr 120 ville besluta att från
och med nästa budgetår inom mariningenjörkåren inrätta 2 beställningar
i lönegrad Co 14, 2 beställningar i lönegrad Ca 33 och 2 beställningar i lönegrad
Co 10.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får
utskottet hänvisa till motionen I: 412.
Utskottet lämnar i det följande en kortfattad redogörelse i huvudsak endast
för de av departementschefen förordade ändringarna i personalförteckningarna
för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningar.
Vid framställningen följer utskottet den punktindelning, som
använts i propositionen. För närmare kännedom om de av departementschefen
framställda förslagen torde få hänvisas till propositionen.
1. I enlighet med beslut av innevarande års riksdag angående placering
i lönegrad av vissa chefstjänster skola följande förändringar vidtagas beträffande
högre militära beställningar vid marinen. Souschefen vid marinstaben,
inspektörerna för sjöartilleriet, torpedvapnet, ubåtsvapnet och minväsendet,
chefen för sjökrigshögskolan samt den kommendör, som tjänstgör
i befattning som flaggkapten, alla nu i Ma 12, uppflyttas till Mo 14.
Den kommendör, som tjänstgör såsom chef för Göteborgs örlogsvarv, nu i
Ma 12, uppflyttas i beställning såsom chef för örlogsvarvet i Mo 13. Den
kommendör, som tjänstgör i befattning som sjögående förbandschef, samt
chefen för Gotlands kustartilleriförsvar, tillika chef för Gotlands kustartillerikår,
båda nu i Ma 12, uppflyttas till Mo 13.
Departementschefen föreslår vidare, att den överstelöjtnantsbeställning
vid kustartilleriet, vars innehavare tjänstgör i befattning som chef för Norrlandskustens
marindistrikt, tillika chef för Hemsö kustartilleriförsvar och
Härnösands kustartilleridetachement, omändras till beställning i Mo 13 för
chef för marindistriktet, tillika chef för kustartilleriförsvaret och kustartilleridetachementet.
7. Departementschefen förordar, att den för chefen för sjövärnskåren
avsedda arvodesbefattningen uppflvttas från löneklass 1:31 till löneklass
1: 34.
8. Departementschefen föreslår att i utbyte mot motsvarande antal beställningar
för flaggunderofficer i Ma 5 vid flottan inrättas 27 förvaltar
-
Statsutskottets utlåtande nr 172.
43
beställningar i Ma 8, avsedda för 4 vaktbefälhavare i maskin på kryssare,
6 maskintjänstchefer på kustjagare, 2 maskintjänstchefer på ubåtsjaktfariyg,
11 elektrotjänstchefer på stadsjagare och jagaren Klas Horn, 2 elektrotjänstchefer
på landskaps jagare samt 2 instrulctionsunderofficerare vid
vissa skolor eller kurser.
Beträffande uppkommen fråga om att bereda maskintjänstchef (uppbördsmaskinist)
i ubåt löneförmåner, motsvarande dessa befattningshavares
arbetsuppgifter enligt marinens underofficerssakkunnigas värdering,
har departementschefen funnit, att frågan bäst löses genom att inrätta ett
vikariatslönesystem i huvudsak enligt underofficerssakkunnigas förslag.
Detta innebär sammanfattningsvis att maskintjänstchef (uppbördsmaskinist)
må meddelas vikariatslöneförordnande i Ma 8 på större ubåt och i Ma 6
på mindre ubåt för period om tre år eller för den kortare tid för vilken
godkännande läkarintyg för tjänst på ubåt erhållits. Förordnandet bör enligt
departementschefen få bibehållas under tid vederbörande genomgår utbildning
eller beordrats till tillfällig tjänstgöring i annan befattning. VikariatsJöneförordnanden
av här angivet slag förutsättas få meddelas till ett antal
av högst 15 i Ma 8 och 9 i Ma 6. Närmare föreskrifter synas böra meddelas
av Kungl. Maj :t.
Departementschefen har vidare föreslagit, att arvodesbefattningar för
följande personal utgå ur organisationen, nämligen 1 expeditionsunderofficer
1: 20 vid Karlskrona kustartilleriregemente, 1 expeditionsofficer 1: 29
och 1 expeditionsunderofficer 1:20 vid Älvsborgs kustartilleriregemente
samt 1 expeditionsunderofficer vid Karlskrona örlogsstation och 1 avdelningsföreståndare
i artillerisektionen vid Karlskrona örlogsvarv, båda 1: 20.
9. Departementschefen anser sig icke kunna för nästa budgetår tillstyrka
andra förändringar beträffande mariningenjörkåren än att nya beställningar
inrättas för tre mariningenjörer av 1. graden i Ca 29 och fyra spccialingcnjörer
av 2. graden, likaledes i Ca 29.
13. I enlighet med principerna för reglerad befordringsgång för biträdespersonal
föreslås tillhopa 24 kontorsbiträden i Ca 8 skola tillkomma vid
marinen i utbyte mot samma antal bi trädest jänster för skriv- och kontorsgöromål,
nämligen
vid Norrlandskustens marindistrikt 2 tjänster, av vilka 1 för
Hemsö kustartilleriförsvar och 1 för Härnösands kustartilleridetachement;
vid Ostkustens marindistrikt 3 tjänster, av vilka 1 för Stockholms
örlogsstation och 2 för Stockholms kustartilleriförsvar;
vid Gotlands kustartilleriförsvar 1 tjänst;
vid Sydkustens marindistrikt 9 tjänster, av vilka 3 för Karlskrona
örlogsstation och 6 för Karlskrona kustartilleriregemente;
vid Västkustens marindistrikt 6 tjänster, av vilka 3 för marindistriktsstaben
och gemensamma förvaltningsorgan, 1 för Göteborgs örlogsstation,
1 för Älvsborgs kustartilleriregemente och 1 för Göteborgs kustartilleriförsvar;
-
44
Statsutskottets utlåtande nr 172.
vid sjökrigsskolan 1 tjänst; samt
vid marinens underofficersskola 2 tjänster.
16. Lönerevisionen för köksföreståndare in. fl. enligt beslut av 1951 års
riksdag föranleder följande ändringar i personalförteckningen för ordinarie
tjänstemän inom marinen, 2 köksföreståndare i Ca 14—Ca 20, 3 i Ca 14—
Ca 18, 2 i Ca 14—Ca 17, 1 i Ca 12—Ca 18 och 5 i Ca 12—Ca 17 samt 2 biträdande
köksföreståndare i Ca 10—Ca 16 och 9 i Ca 10—Ca 14. I övrigt
hänvisas till vad som anförts beträffande motsvarande fråga under arméns
avlöningsanslag.
Det sammanlagda medelsbehovet under marinens anslag till avlöningar
till aktiv personal m. fl. skulle enligt departementschefens beräkningar
uppgå till 57 700 000 kronor eller 9 900 000 kronor mera än det belopp som
anvisats för innevarande budgetår.
Utskottet, som i det föregående yttrat sig i vissa personalfrågor, som
beröra flera försvarsgrenar, bland annat beträffande yrkandet i motionerna
1:412 och 11:553 om förbättrad löneställning för förrådsvaktmästarna,
har icke funnit anledning till erinran mot de av departementschefen under
förevarande punkt förordade ändringarna i marinens personalorganisation.
Utskottet har vid de senaste riksdagarna starkt understrukit vikten av
att mariningenjörkåren utan allt för stor tidsutdräkt tillföres ett ökat antal
beställningar i högre lönegrader. Departementschefen har med beaktande
härav nu föreslagit, att nya beställningar inrättas för tre mariningenjörer
av 1. graden i Ca 29 och fyra specialingenjörer av 2. graden, likaledes i
Ca 29. Med hänsyn till det bekymmersamma befordringsläget hade det varit
önskvärt, därest ett ytterligare antal högre beställningar kunde inrättas.
I motionerna I: 412 och II: 553 har i detta syfte föreslagits, att fyra beställningar
i Ca 27 inom marinförvaltningen skola omvandlas, därav två till
Co 14 och två till Ca 33, ävensom att två beställningar för marindirektör
av 1. graden skola utbytas mot beställningar i Co 10, avsedda för cheferna
för fartygsavdelningarna vid Stockholms och Karlskrona örlogsvarv. Oaktat
vad utskottet i det föregående anfört, anser utskottet sig med hänsyn till
det läge, vari frågan om de centrala förvaltningsmyndigheternas organisation
befinner sig, icke kunna tillstyrka förslaget i den del det berör personal
vid mariningenjörkåren, som avses för tjänstgöring inom marinförvaltningen.
Vad beträffar de i motionerna förordade beställningarna i Co 10,
vilka av chefen för marinen föreslagits skola placeras i Co 12, anser sig
utskottet i avvaktan på resultatet av utredningen angående löneställningen
för vissa högre tjänster icke heller kunna biträda detta förslag.
Åberopande det anförda får utskottet, som icke funnit anledning till
erinran mot den av departementschefen verkställda beräkningen av medelsbehovet
under förevarande anslag, hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna 1:412 och 11:553, såvitt här är i
fråga.
Statsutskottets utlåtande nr 172.
45
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningarna
för ordinarie tjänstemän och för pensionerad
personal i arvodesbefattningar vid marinen, som föranledas
av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över
försvarsärenden för den 7 mars 1952 föreslagit;
b) godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag
till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under
budgetåret 1952/53:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 30 200 000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar,
förslagsvis ................................. 980 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis .............................. 470 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................................... 13 100 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 13 690 000
Summa kronor 58 440 000
Särskilda uppbördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis .............................. 740 000
Nettoutgift kronor 57 700 000
c) till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för
budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 57 700 000
kronor.
16:o) Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal in. fl. Sedan Kungl.
Maj:t i propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 99) föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet: Avlöningar
till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1952/53 beräkna ett förslagsanslag
av 63 650 000 kronor, har Kungl. Maj :t i förberörda proposition nr
120 (punkt 16, s. 143—166) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.
Maj :t att vidtaga av departementschefen förordade ändringar i personalförteckningarna
för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i
arvodesbefattningar vid flygvapnet, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för flygvapnets anslag till avlöningar till aktiv personal
m. fl., att tillämpas under budgetåret 1952/53, dels ock till Flygvapnet:
Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 63 700 000 kronor.
46
Statsutskottets utlåtande nr 172.
Utskottet lämnar i det följande en kortfattad redogörelse i huvudsak
endast för de av departementschefen förordade ändringarna i personalförteckningarna
för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningar.
Vid framställningen följer utskottet den punktindelning,
som använts i propositionen. För närmare kännedom om de av departementschefen
framställda förslagen torde få hänvisas till propositionen.
2. Departementschefen tillstyrker, att vid inspektionen för luftbevakningen
inrättas en för pensionerad officer avsedd befattning såsom expeditionsofficer
med arvode enligt löneklassen 1: 29. I det följande (p. 5) föreslår
departementschefen, att samtidigt en vakant befattning för mobiliseringsofficer
i samma löneklass vid central flygverkstad indrages.
5. En vakant befattning för mobiliseringsofficer (1: 29) vid central flygverkstad
bör enligt departementschefen indragas i samband med tillkomsten
av den i det föregående (p. 2) till nyinrättande''föreslagna expeditionsofficersbefattningen
i samma lönegrad vid inspektionen för luftbevakningen.
Departementschefen förordar vidare, att ytterligare en vakant mobiliseringsofficersbefattning
vid central flygverkstad tills vidare i avvaktan på organisationsundersökningar
överflyttas till F 2.
Departementschefen föreslår, att en förvaltarbeställning i kassatjänst i
Ma 8 inrättas vid flygvapnets centrala skolor.
7. Antalet beställningar för verkmästare, mästare och flygtekniker har-—
bortsett från de verkmästar- och mästarbeställningar, vilka enligt 1948 års
riksdagsbeslut avsetts skola tillkomma i utbyte mot underofficersbeställningar
— för fullt genomförd personalorganisation beräknats till 25 verkmästare
av 1. klassen i Ca 21, 17 verkmästare av 2. klassen i Ca 19, 91
mästare av 1. klassen i Ca 18, 198 mästare av 2. klassen i Ca 16 och 1 987
flygtekniker i Ca 12. Samtliga dessa beställningar — jämte vissa övergångsvis
kvarstående verkmästarbeställningar och 60 mästarbeställningar av 1.
klassen, vilka från och med innevarande budgetår tillkommit i utbyte mot
fanjunkarbeställningar — finnas uppförda i gällande personalförteckning.
Två av beställningarna för verkmästare av 1. klassen ha inberäknats enligt
beslut av 1950 års riksdag i anledning av förslag av chefen för flygvapnet
om att med hänsyn till beräknat behov av personal för radartjänst öka antalet
beställningar vid genomförd organisation med, förutom nyssnämnda
två beställningar, 1 verkmästare av 2. klassen, 4 mästare av 1. klassen, 9
mästare av 2. klassen och 24 flygtekniker.
Departementschefen tillstyrker, att antalet beställningar för verkmästare,
mästare och flygtekniker vid fullt genomförd organisation ytterligare ökas
med de för radartjänst avsedda beställningarna för en verkmästare av
2. klassen, 4 mästare av 1. klassen, 9 mästare av 2. klassen och 24 flygtekniker.
Å andra sidan bör enligt departementschefen — då den beställning
för verkmästare av 1. klassen, vars innehavare tjänstgör vid F 2, förutsättes
skola indragas fr. o. m. den 1 oktober 1952 —- antalet dylika beställningar
vid genomförd organisation minskas med en. I enlighet härmed be
-
Statsutskottets utlåtande nr 172.
47
räknar departementschefen antalet bär avsedda beställningar vid fullt
genomförd organisation — bortsett från de verkmästar- och mästarbeställningar,
vilka tillkommit eller avsetts skola tillkomma i utbyte mot underofficersbeställningar
— till 24 verkmästare av 1. klassen, 18 verkmästare
av 2. klassen, 95 mästare av 1. klassen, 207 mästare av 2. klassen och 2 011
flygtekniker.
Departementschefen tillstyrker, att förenämnda för radartjänst avsedda
beställningar för 4 mästare av 1. klassen, 9 mästare av 2. klassen och 24
flygtekniker inrättas fr. o. m. nästa budgetår.
8. Departementschefen tillstyrker, att beställningar inrättas för 1 förste
flottiljpolis i Ca 16 och 13 flottiljpoliser i Ca 14.
11. Departementschefen har förordat, att i enlighet med principerna för
reglerad befordringsgång för biträdespersonal tillhopa 18 kontorsbiträdestjänster
i Ca 8 skola tillkomma i utbyte mot samma antal bi trädest jänster
för skriv- och kontorsgöromål med följande fördelning:
flygstaben 1,
flygförbanden 16, av vilka 3 vid vardera av F 9 och F 14, 2 vid vardera
av F 16 och F 21 samt 1 vid vardera av F 4, F 6, F 7, F 10, F 12 och
F 18, samt
flygkadettskolan 1.
13. Lönerevisionen för köksföreståndare m. fl. enligt beslut av 1951 års
riksdag föranleder följande ändringar i personalförteckningen för ordinarie
tjänstemän inom flygvapnet, 1 köksföreståndare i Ca 14—Ca 18, 1 i Ca 14—
Ca 17, 1 i Ca 12—Ca 18 och 17 i Ca 12—Ca 17, 21 biträdande köksföreståndare
i Ca 10—Ca 14 samt 1 översköterska i Ca 12—Ca 14. I övrigt hänvisas
till vad som anförts beträffande motsvarande fråga under arméns avlöningsanslag.
På grund av beslut av innevarande års riksdag angående placering i
lönegrad av vissa chefstjänster skola beställningarna för souschef vid flygstaben
och chef för flygkrigshögskolan, båda i Mo 14 eller Ma 12, placeras
i Mo 14 samt beställningen som chef för flygvapnets centrala skolor i Ma 12
eller Ma 11 placeras i Ma 12.
Utskottet, som i det föregående yttrat sig i vissa personalfrågor, som
beröra flera försvarsgrenar, bland annat beträffande yrkandet i motionerna
1:412 och II: 553 om förbättrad löneställning för förrådsvaktmästarna, har
icke funnit anledning till erinran mot de av departementschefen under
förevarande punkt förordade ändringarna i flygvapnets personalorganisation.
Under åberopande av det anförda och då utskottet jämväl anser sig böra
godtaga den av departementschefen verkställda beräkningen av medelsbehovet
under förevarande anslag får utskottet hemställa,
alt riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningarna
för ordinarie tjänstemän och för pen
-
48
Statsutskottets utlåtande nr 172.
sionerad personal i arvodesbefattningar vid flygvapnet, som
föranledas av vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 7 mars 1952 föreslagit;
b) godkänna följande avlöningsstat för flygvapnets anslag
till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under
budgetåret 1952/53;
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 32 100 000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar,
förslagsvis ................................. 1 040 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Ivungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 215 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................................... 15 800 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 15 145 000
Summa kronor 64 300 000
Särskilda uppbördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis .............................. 600 000
Nettoutgift kronor 63 700 000
c) till Flggvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för
budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 63 700 000
kronor.
17:o) Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar. Sedan Ivungl. Maj:t i
propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 134) föreslagit riksdagen
att, i avbida n på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1952/53 beräkna ett förslagsanslag av 1 660 000
kronor, har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 120 (punkt 17, s.
166—171) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad ändring i personalförteckningen för försvarets forskningsanstalt,
dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för försvarets
forskningsanstalt, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53,
dels ock till Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar för budgetåret 1952/53
anvisa ett förslagsanslag av 1 660 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Ewerlöf m. fl. (I: 407) och den andra inom andra kammaren av herr
Iljalmarson m. fl. (11:555), i vilka hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Maj :t anhålla, att Kungl. Maj :t vid innevarande års höst
-
Statsutskottets utlåtande nr 172. 49
session måtte förelägga riksdagen slutligt förslag till organisation av försvarets
forskningsanstalt,
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Lundgren (1:410) och den andra inom andra kammaren av herr
Stöld (11:554), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, dels att riksdagen
måtte besluta att på personalförteckningen för försvarets forskningsanstalt
uppföra ytterligare 3 laborator stjänster i Cp 9, 2 laboratorstjänster i Ce 31,
5 förste forskningsingenjör stjänster i Ce 29 och 8 forskningsingenjörstjänster
i Ce 27 samt att därjämte 2 i personalförteckningen upptagna forskningsassistenttjänster
i Ce 25 omändras till forskningsingenjörstjänster i
Ce 27, dels ock att riksdagen måtte bevilja utöver vad Kungl. Maj:t äskat
ett anslag av 370 000 kronor till Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
torde få hänvisas till motionerna I: 410 och II: 555.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 315 000 kronor.
Försvarets forskningsanstalt har i sina äskanden för nästa budgetår till
en början framställt de förslag, som framgå av följande tablå.
ökning Minskning
1. Personalförstärkningar m. in.
Kansliet.
Kamrerare Ca 27 — byrådirektör Ca 31......... 1596
Avdelning 1.
3 laboratorer Cp 9 .................................... 66 708
3 laboratorer Ce 31 .................................... 57 348
1 förste forskningsläkare Ce 29 .................. 17 520
2 forskningsingenjörer Ce 27 ........................ 31 776
2 forskningsassistenter Ce 25 — forskningsingenjörer
Ce 27 .................................... 1 632
Avdelning 2.
3 laboratorer Cp 9 .................................... 66 708
2 laboratorer Ce 31 .................................... 38 232
2 förste forskningsingenjörer Ce 29 ............... 35 040
8 forskningsingenjörer Ce 27 ..................... 127 104
Avdelning 3.
4 laboratorer Cp 9 .................................... 88 944
1 laborator Ce 31 ....................................... 19 116
5 förste forskningsingenjörer Ce 29 ............ 87 600
11 forskningsingenjörer Ce 27 ........................ 174 768
2. Ordinariesättningar m. in.
Revisor Ce 24—Ca 24 ................................. —
Kansli skrivare Ce 15 — kassör Ca 15 ............ —
4—89 0 5 2 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 6 samt. Nr 172.
Statsutskottets utlåtande nr 172.
50
Ökning Minskning
455 024
3 600
11 000
238 000
1 518 116 3 600
+ 1 514 516
Avrundat 1 515 000
Forskningsanstalten har vidare hemställt, att för ballistisk forskning och
krutforskning måtte för budgetåret 1952/53 anvisas sammanlagt (365 000 -f
415 000 =) 780 0Ö0 kronor.
Beträffande de motiv, som anförts till stöd för förenämnda förslag hänvisas
till propositionen s. 168 och 169.
Departementschef eu har för sin del anfört följande.
»Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 oktober 1950 har min företrädare
i ämbetet tillkallat''en utredningsman för att verkställa utredning
rörande den centrala ledningen av forskningsanstalten och dess avdelningar
ävensom att i samband därmed ägna uppmärksamhet åt frågan
om de olika befattningshavarnas tjänsteåligganden. Utredningsarbetet har
av olika skäl blivit fördröjt, och något resultat av utredningen föreligger
sålunda ännu icke.
Bland de frågor som utredningsmannen har att undersöka märkes
frågan om organisationen av anstaltens styrelse. I styrelsen ingå, förutom
anstaltens överdirektör, företrädare för dels forskningen inom anstaltens
huvudsakliga forskningsområden och dels de militära intressena. Med hänsyn
till de många intressen som sålunda skola företrädas inom styrelsen
består denna av icke mindre än 10 ledamöter och 8 suppleanter. Enär de
sistnämnda förutsättas som regel skola närvara vid styrelsens sammanträden
för att hålla sig underrättade om verksamheten, uppgår antalet vid
styrelsesammanträdena närvarande — inberäknat anstaltens avdelningschefer,
vilka ofta äro föredragande — till mer än 20. Erfarenheten har
visat, att denna organisation icke motsvarar de krav som numera måste
ställas på forskningsanstaltens ledning. Det torde få ankomma på Kungl.
Maj :t att, sedan utredningen slutförts, besluta om de ändringar beträffande
styrelsens sammansättning och därmed sammanhängande frågor som må
befinnas påkallade. Det kan härvid visa sig erforderligt att, intill dess
2 biträden för skriv- och kontorsgöromål —-kontorsbiträden Ca 8 enligt bestämmelserna
om reglerad befordringsgång .....................
3. överflyttning av tjänster.
Ett antal tjänster i 24 och lägre lönegrader överflyttas
från anslaget till viss forskningsverksamhet
.................................................
4. Arvodestjänst i 1: 20 för pensionerad underofficer
utgår .............................................
5. Omräkning.
Löneklassuppflyftningar in. in......................
Rörligt tillägg ..........................................
Statsutskottets utlåtande nr 172.
51
ärendet kan föreläggas riksdagen, vidtaga provisoriska ändringar i den för
anstaltens och dess avdelningars ledning avsedda personalorganisationen.
I avvaktan på resultatet av utredningen kan jag icke nu tillstyrka de
föreslagna förändringarna beträffande tjänsterna för en kamrerare i Ca 27,
en revisor i Ce 24 och en kansliskrivare i Ce 15.
Enligt principerna för reglerad befordringsgång böra 2 biträden för
skriv- och kontorsgöromål uppföras å personalförteckningen såsom kontorsbiträden
i Ca 8.
Mot förslaget att en tjänst för pensionerad underofficer med arvode
enligt löneklassen 1: 20 skall indragas har jag icke något att erinra.
Vad angår förslagen i övrigt rörande personalförändringar och utbyggnad
av organisationen inser jag till fullo det önskvärda i att forskningsverksamheten
inom det militära området intensifieras. Jag kan emellertid
icke för ändamålet tillstyrka ökning av medelsanvisningen i den utsträckning
anstalten föreslagit. För att möjliggöra eu viss begränsad personalökning
föreslår jag endast, att anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie
personal uppräknas med 75 000 kronor. Någon överflyttning av
personalkostnader från forskningsanslaget till avlöningsanslaget kan jag
icke tillstyrka.
Enligt tilläggsbestämmelserna till statens allmänna avlöningsreglemente,
bilaga D, III. Tjänstemän vid försvaret, utgå vid forskningsanstalten 6 arvoden
å 720 kronor till militärassistenter. Dessa arvoden böra i anslutning till
de 1951 genomförda avlöningsförhöjningarna ökas med 60 kronor till 780
kronor.»
Utskottet har vid behandlingen tidigare år av anslagen till försvarets
forskningsanstalt påvisat, hurusom anstalten utökats till en omfattning,
som avsevärt överstiger vad som planerades vid anstaltens inrättande. Härtill
har givetvis bidragit de senaste årens allmänna militärpolitiska utveckling.
Mot bakgrunden av denna utveckling är det uppenbart, att den militärvetenskapliga
forskningen har eu betydelsefull uppgift att fylla för vårt försvar
och att denna verksamhet bör intensifieras i den mån våra resurser
det medger.
Frågan om anstaltens organisation och utbyggnad har under flera år
hållits öppen. Detta har, enligt vad utskottet under hand från anstalten inhämtat,
haft till följd, att åtskillig för de speciella forskningsuppgifterna
väl kvalificerad personal lämnat sina tjänster och tillträtt bättre avlönat arbete
såväl inom- som utomlands. Med hänsyn till ovissheten rörande anstaltens
framlida utformning är det att befara, att anstalten kommer alt
förlora ytterligare värdefull personal, vilket kan tvinga anstalten att lägga
ner vissa forskningsuppgifter eller få lösningen av dessa fördröjd på grund
av den lid, som det tar för nyanställd personal att göra sig förtrogen med
sina speciella forskningsuppgifter. Det förtjänar i detta sammanhang framhållas,
att anstalten, till eu del beroende på svårigheten att med den no
-
52 Statsutskottets utlåtande nr 172.
varande bristen på befattningar i högre lönegrader förvärva tillräckligt
många högkvalificerade forskare, tvingats frånsäga sig uppgifter, om vilka
försvarsgrensförvaltningarna uttryckt önskemål att anstalten skulle lösa
och vilka varit av stor betydelse för vårt lands försvar. Utskottet anser därför
högst angeläget, att frågan om anstaltens organisation löses och att i
anslutning till yrkandet i motionerna 1:407 och II: 555 slutligt förslag i
ämnet om möjligt förelägges innevarande års höstriksdag.
I avvaktan på resultatet av nämnda utredning anser utskottet — med
allt beaktande av framförda förslag om personalförändringar — icke lämpligt
att nu föreslå så avsevärda personalförstärkningar, som motionsvis förordats.
För att emellertid möjliggöra en viss begränsad personalökning är
utskottet berett tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag om uppräkning med 75 000
kronor av anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.
I likhet med departementschefen anser utskottet någon överflyttning av
personalkostnader från forskningsanslaget till avlöningsanslaget icke böra
ifrågakomma. Härav följer, att utskottet avstyrker motionerna 1:410 och
11:554. Beträffande forskningsanslaget tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts
förslag, som innebär eu anslagshöjning av 1 200 000 kronor, och har icke
något att erinra mot att härutöver materielbeställningar må utläggas intill
ett belopp av 1 500 000 kronor. Härom gör utskottet hemställan under eu
efterföljande punkt.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
I. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag å
motionerna I: 410 och II: 554, såvitt här är i fråga,
a) på personalförteckningen för försvarets forskningsanstalt
uppföra ytterligare två kontorsbiträdestjänster i lönegrad
Ca 8;
b) godkänna följande avlöningsstat för försvarets forskningsanstalt,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1952/53:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 253 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t ................................................ 13 700
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 1 005 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 388 300
Summa kronor 1 660 000
c) till Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 1 660 000 kronor;
II. i anledning av motionerna I: 407 och II: 555 i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte om möjligt
förelägga innevarande års riksdags höstsession slutligt förslag
till organisation av försvarets forskningsanstalt.
Statsutskottets utlåtande nr 172.
53
18:o) Försvarets forskningsanstalt: Omkostnader. Sedan Kungl. Maj:t i
propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 134) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1952/53 beräkna ett förslagsanslag av 350 000 kronor,
har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 120 (punkt 18, s. 171
och 172) föreslagit riksdagen att till samma ändamål för budgetåret 1952/53
anvisa ett förslagsanslag av 350 000 kronor.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag, som innebär en av anslagsbelastningen
och allmänna prisstegringar betingad anslagshöjning av 115 000
kronor, och hemställer alltså,
att riksdagen må till Försvarets forskningsanstalt: Omkostnader
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av
350 000 kronor.
19 :o) Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet. Sedan
Kungl. Maj:t i propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 134) föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1952/53 beräkna ett reservationsanslag av
7 100 000 kronor, har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 120 (punkt
19, s. 173 och 174) föreslagit riksdagen att dels till samma ändamål för
budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 7 100 000 kronor, dels
ock bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva att därutöver beställningar av
materiel för försvarets forskningsanstalts verksamhet må utläggas inom eu
kostnadsram av 1 500 000 kronor.
Vidare har i förberörda båda likalydande motioner 1: 410 av herr Landgren
och 11:554 av herr Stöld hemställts, såvitt här är i fråga, att förevarande
anslag uppföres med ett belopp av 6 975 000 kronor mot det av
Kungl. Maj:t föreslagna beloppet 7 100 000 kronor.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
torde få hänvisas till motionen 1:410.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 5 900 000 kronor.
Försvarets forskningsanstalt har — med angivande av att kostnaderna
för forskningsverksamheten för nästa budgetår beräknats till 11 140 000
kronor men att forskningsanslaget syntes kunna gottskrivas inkomster å
I 640 000 kronor — hemställt, att anslaget liöjes med 3 600 000 kronor. Därvid
har anstalten utgått från att avlöningskostnader å cirka 455 000 kronor,
som eljest måste bestridas från detta anslag, skulle överflyttas till avlöningsanslaget.
Dessutom har anstalten liksom för innevarande budgetår
hemställt om bemyndigande att utlägga beställningar på materiel för forskningsverksamhet
intill ett belopp av 1 500 000 kronor utöver anvisade anslagsmedel.
54
Statsutskottets utlåtande nr 172.
Krigsmaterielverket har efter samråd med forskningsanstalten hemställt
om ett anslag för budgetåret 1952/53 av 990 000 kronor för utveckling och
tillverkning inom landet av elektronrör och andrå teletekniska detaljer.
Vidare har forskningsanstalten hemställt, att för utarbetande av evakueringsplan
för forskningsanstalten in. in. 180 000 kronor måtte anvisas.
Departementschefen har för sin del anfört följande.
»Det är mig icke möjligt att tillstyrka högre anslag till viss forskningsverksamhet
än 7 100 000 kronor, innebärande en anslagshöjning om 1 200000 kronor.
Såsom framgår av vad jag tidigare anfört under forskningsanstaltens avlöningsanslag
räknar jag därvid med att de personalkostnader, som av forskningsanstalten
föreslagits skola överflyttas till avlöningsanslaget, alltjämt
skola belasta forskningsanslaget. Jag förutsätter vidare, att inom ramen för
det av mig för viss forskningsverksamhet tillstyrkta anslagsbeloppet skola
bestridas erforderliga kostnader för utveckling och tillverkning inom
landet av elektronrör och andra teletekniska detaljer, i den mån icke andra
medel stå till förfogande därför. Någon särskild medelsanvisning för att
förbereda anstaltens evakuering kan jag icke heller tillstyrka. Liksom för
innevarande budgetår bör utverkas riksdagens bemyndigande att medgiva
utläggande av materielbeställningar intill ett belopp av 1 500 000 kronor
utöver anvisade medel.»
Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet anfört under forskningsanstaltens
avlöningsanslag hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna 1:410 och 11:554, såvitt här är i
fråga,
a) till Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet
för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 7 100 000 kronor;
b) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva att därutöver beställningar
av materiel för försvarets forskningsanstalts verksamhet
må utläggas inom en kostnadsram av 1 500 000 kronor.
20:o) Försvarets forskningsanstalt: Engängsanskaffning av viss utrustning.
Sedan Kungl. Maj:t i propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln
(punkt 134) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,
till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1952/53 beräkna ett reservationsanslag
av 300 000 kronor, har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 120
(punkt 20, s. 174 och 175) föreslagit riksdagen att till samma ändamål för
budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kronor.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag, som innebär en anslagshöjning
av 55 000 kronor, och hemställer alltså,
Statsutskottets utlåtande nr 172.
:>5
att riksdagen må till Försvarets forskningsanstalt: Engångsanskaffning
av viss utrustning för budgetåret 1952/53 anvisa
ett reservationsanslag av 300 000 kronor.
21 :o) Bidrag till utförande av vissa anordningar för luftvärn. Kungl.
Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 21, s. 175—177) att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 2 750 000
kronor.
Departementschefen framhåller, att det för det totala försvaret och folkförsörjningen
torde vara eu angelägenhet av största betydelse att under
krig kunna i möjligaste mån skydda landets kraftanläggningar från förstörelse
genom luftanfall. De ställningar och andra anordningar som äro
nödvändiga för att man på effektivaste sätt skall kunna utnyttja härför avsett
luftvärn böra enligt departementschefen därför komma till utförande
snarast möjligt.
Ifrågavarande anordningar äro av den natur, att det synes departementschefen
tveksamt om lagen den 12 juni 1942 (nr 335) om särskilda skyddsåtgärder
för vissa kraftanläggningar är tillämplig å desamma. Därest så
icke är fallet, föreligger för närvarande icke någon laglig skyldighet för
kraftanläggningarnas ägare att vidtaga åtgärderna. Å andra sidan synas
kraftföretagen själva ha ett sådant direkt intresse av ett så starkt luftförsvar
som möjligt att departementschefen icke kan förorda, att anläggningskostnaderna
helt bekostas av statsmedel. Departementschefen föreslår i
stället att kostnaderna, beräknade till 5 500 000 kronor, delas lika mellan
staten och anläggningarnas ägare, varvid vattenfallsverket förutsatts skola
behandlas på samma sätt som enskild ägare. Det belopp staten bör tillskjuta
för ändamålet skulle i anslutning härtill uppgå till (5 500 000:2=) 2 750 000
kronor, vilket belopp departementschefen föreslår skola anvisas såsom ett
särskilt reservationsanslag under fjärde huvudtiteln för budgetåret 1952/53.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
anfört, tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Bidrag till utförande av vissa anordningar
för luftvärn för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 2 750 000 kronor.
Stockholm den 20 maj 1952.
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND.
56
Statsutskottets utlåtande nr 172.
Vid föreslående urcndes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Karl Andersson, Iwar Anderson, Näsgård,
Ohlon, Leander, Gillström, Eric Ericson, Pålsson, Näsström, Bergh,
Alfred Nilsson, fru Lindström, herrar Edvin Thun, Bergman och Arrhén;
samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Malmborg i
Skövde, Svensson i Grönvik, Wallentheim, Lindholm, Rubbestad, Ståhl,
Bergstrand, Åkerström, Hoppe, Thapper, fröken Elmén, herr Karlsson i
Olofström, fröken Nygren och herr Hjalmarson.
Reservationer.
1) vid punkten 3 (Löneställningen för förvaltare vid armén, flottan och
flygvapnet) av herrar Bergh och Ståhl.
2) vid punkten 4 (Kustartilleriets underofficerare) av herrar Bergh och
Ståhl.
3) vid punkten 17 (Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar)
a) av herrar Ohlon, Bergh, Alfred Nilsson, Arrhén, Skoglund i Doverstorp,
Malmborg i Skövde, Ståhl, Bergstrand, fröken Elmén och herr Hjalmarson,
vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:410 och
11:554, såvitt här är i fråga, och att därför
dels första stycket i utskottets yttrande bort hava följande lydelse:
»Allmän enighet torde råda om den militärtekniska forskningens stora
betydelse för våra möjligheter att skapa ett effektivt totalt försvar, ej minst
med hänsyn till de senaste årens allmänna militärpolitiska utveckling. Det
oaktat intager försvarets forskningsanstalt alltjämt en missgynnad ställning
i ekonomiskt avseende.»
dels tredje stycket i utskottets yttrande bort ersättas med text av följande
lydelse:
»Uppenbart är, att med de anslag, som Kungl. Maj :t äskat för forskningsanstaltens
verksamhet under nästa budgetår, verksamheten icke kan bedrivas
i hittillsvarande omfattning. För att en nedskärning av verksamheten
icke skall behöva ske är det oundgängligen nödvändigt, att en personalförstärkning
utöver Kungl. Maj :ts mycket begränsade förslag kommer till
stånd. Utskottet är i sådant syfte berett biträda vad i motionerna I: 410 och
II: 554 i nu förevarande avseende yrkats. Detta innebär bl. a., att 8 tjänster
i Ce 24, som nu avlönas från forskningsanslaget, böra överföras till avlöningsanslaget
och samtidigt uppflyttas i Ce 27. Härav följer, att ett häremot
svarande belopp av 125 000 kronor samtidigt bör överföras från forsknings-
till avlöningsanslaget.
57
Statsutskottets utlåtande nr 172.
^ bilall till vad nu föreslagits torde anstaltens avlöningsanslag i förliallande
till Kungl. Maj:ts förslag böra uppräknas med 370 000 kronor med
den fördelning, som framgår av förslaget till avlöningsstat i det följande.
Beträffande forskningsanslaget, varom utskottet gör hemställan under
en efterföljande punkt, tillstyrker utskottet Kungi. Maj ds förslag med den
avvikelse utskottet i det föregående angivit».
dels ock utskottets hemställan under I. bort hava följande lydelse:
»I. i anledning av Kungl. Maj ds förslag samt med bifall till
motionerna 1:410 och 11:554, såvitt här är i fråga,
a) på personalförteckningen för försvarets forskningsanstalt
— med uteslutande av 2 forskningsassistenttjänster i
Ce 25 - ytterligare uppföra 3 laborator stjänster i Cp 9, 2 laboratorst
jänster i Ce 31, 5 förste forskningsingenjörstjänster
i Ce 29, 10 forskningsingenjörstjänster i Ce 27 och 2 kontorsbiträdestjänster
i Ca 8;
b) fastställa följande avlöningsstat för försvarets forskningsanstalt,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1952/53:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 303 400
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Majd ............................................. 13 700
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 1 245 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 467 900
Summa kronor 2 030 000
c) till Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 2 030 000 kronor».
b) av herr Edvin Thun.
4) vid punkten It) (Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet)
av herrar Öl,lon, Bergh, Alfred Nilsson, Arrhén, Skoglund i Doverstorp,
Malmborg i Skövde, Stähl, Bergstrand, fröken Elmén och herr Hjalmar
sou, vilka ansett, att utskottets hemställan i nedan angivna delar bort
hava följande lydelse:
»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj ds förslag samt
med bifall till motionerna 1:410 och II: 554, såvitt här är
i fråga,
a) till Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet
för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 0 975 000 kronor.»